Gränshandelns och det nordiska samarbetets betydelse för småföretagare
Skriftlig fråga 2019/20:1209 av Arman Teimouri (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-04-17
- Överlämnad
- 2020-04-20
- Anmäld
- 2020-04-21
- Svarsdatum
- 2020-04-29
- Sista svarsdatum
- 2020-04-29
- Besvarad
- 2020-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anna Hallberg (S)
När det nordiska samarbetet utmanas i spåren av coronapandemin får det katastrofala följder för näringslivet. Exempelvis är många småföretagare i Värmland direkt beroende av inkomster från gränshandeln med Norge för sin överlevnad. För många företag vid gränsen utgör norrmän uppemot 80–90 procent av kunderna. Det är därför med djup oro jag ser hur ett annars välmående gränsnäringsliv nu riskerar förfall.
Utgångspunkten för det nordiska samarbetet är ett fokus på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare. Småföretagarna och gränshandeln i Värmland är ett tydligt exempel på sådant mervärde. Om dessa företag går i konkurs försvinner även ett stort antal jobb i regionen, vilket riskerar att ytterligare förvärra situationen.
I den rådande krissituationen i kölvattnet av coronapandemin behövs ett stärkt nordiskt samarbete. En gemensam arbetsmarknad är grunden för det nordiska samarbetet och något som måste stöttas i kristider. Det nordiska samarbetet är viktigt att försvara och utveckla – såväl i normalläge som i rådande krisläge.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anna Hallberg:
Vad avser statsrådet och regeringen att göra för att stärka och framför allt skydda det nordiska samarbetet?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1209 besvarad av Statsrådet Anna Hallberg (S)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Hallberg
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:1209 av Arman Teimouri (L)
Gränshandelns och det nordiska samarbetets betydelse för småföretagare
Arman Teimouri har frågat mig vad jag och regeringen avser göra för att stärka och framför allt skydda det nordiska samarbetet. Frågan är ställd mot bakgrund av Coronapandemins påverkan på bl.a. gränshandeln med Norge och den gemensamma nordiska arbetsmarknaden.
Den är en mycket angelägen fråga för mig både som utrikeshandelsminister och nordisk samarbetsminister. Sett till våra arbetsmarknader, ekonomier och infrastruktur har vi i Norden kommit en bra bit på väg mot vårt mål att bli världens mest integrerade region. Det är avgörande att den utvecklingen inte bromsar in som en följd av de åtgärder som vidtas för att förhindra spridningen av covid-19.
Samtliga nordiska länder är måna om att värna det nordiska samarbetet och samarbetsministrarna är eniga om att vi i den här krisen behöver fokusera på gränsfrågorna. Dessa har diskuterats vid två extrainsatta möten mellan de nordiska samarbetsministrarna (den 18 mars och 17 april). På Sveriges initiativ lyftes gränsfrågorna också vid utrikesministrarnas senaste möte i nordisk krets (den 17 april).
Flera svenska statsråd har också nära bilaterala kontakter med sina nordiska kollegor angående våra gränsregioner. Så skedde inte minst inför det beslut Finland fattade den 7 april om att skärpa gränskontrollerna även för arbetspendlare. Det var välkommet att Finland tog hänsyn till det som Sverige förde fram i dessa samtal och fortsatt tillåter den mest nödvändiga pendeltrafiken. Det möjliggör för finländsk sjukvårdspersonal att fortsatt bemanna svenska hälsocentraler och sjukhus.
Det nordiska samarbetet har intensifierats i krisen. Jag ser också att vårt samarbete i vissa avseenden behöver stärkas ännu mer. Våra regeringar behöver t.ex. ha en dialog med varandra i god tid innan restriktioner införs som påverkar rörligheten över våra gränser, så att vi i förväg kan diskutera konkreta lösningar på de problem som kan uppstå.
Därför har jag föreslagit för mina samarbetsministerkolleger att vi ska inleda en dialog om hur vi kan tydliggöra vårt ansvar och hur vi i Norden kan samverka mer effektivt i gränshinderfrågor.
Nordiska ministerrådets Gränshinderråd har också en viktig roll att spela. Den 15 april tillträdde en ny svensk representant i Gränshinderrådet – tidigare landsbygdsminister och riksdagsledamot Sven-Erik Bucht. Jag har stort förtroende för att representanterna i gränshinderrådet tar ansvar både för att förebygga och att bidra till att undanröja gränshinder som är kopplade till krisen. Det är min förhoppning att Sverige ska kunna ta en ännu mer aktiv roll i Gränshinderrådet i och med den nye representanten.
Stockholm den 29 april 2020
Anna Hallberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.