Akut brist på mediciner

Skriftlig fråga 2018/19:835 av Markus Wiechel (SD)

Markus Wiechel (SD)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Få har missat de reportage som kommit rörande bristen på läkemedlet litium, som är livsviktigt för personer som lider av bipolär sjukdom. Litium används som ett stämningsstabiliserande läkemedel i syfte att förhindra mani och depression.

Läkemedlet är nu restnoterat, vilket innebär att det är slut i lagret hos leverantören. Enligt läkemedelsbolaget Karo Pharma väntas de inte ha preparatet i sina lagerhyllor före den 9 augusti. Skälet är att det är svårt att få fram den verksamma substansen litiumsulfat varför bristen kan innebära mycket allvarliga konsekvenser, i värsta fall dödsfall genom suicid. Personer som är i stort behov av läkemedlet kan återinsjukna om de inte får tag på medicinen.

24 000 personer hämtade ut litium i Sverige minst en gång under föregående år, och bipolär sjukdom drabbar ungefär 2 procent av befolkningen. Det är naturligtvis dessa som drabbas hårdast när samhället inte kan leva upp till sina åtaganden, men även anhöriga kan drabbas. En person med bipolär sjukdom tänker nämligen inte på konsekvenser på samma sätt som andra gör varför risken att göra något man sedan djupt ångrar blir större när man inte får sin medicin.

Om läkemedelsbristen i Sverige enbart handlade om litium skulle det vara illa nog, men så är det inte, och antalet restnoteringar har kraftigt ökat under statsminister Stefan Löfvens regeringstid. Under 2015 gjordes totalt 148 restnoteringar på läkemedel i Sverige, och det har sedan ökat till hela 608 restnoteringar under 2018 enligt Läkemedelsverket.

Mot bakgrund av ovanstående önskas socialminister Lena Hallengren svara på följande fråga:

 

Vad avser ministern och regeringen att göra för att säkra tillgången till livsnödvändiga läkemedel, och vad har regeringen gjort hittills för att minska antalet restnoteringar?

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad: 2019-07-05 Överlämnad: 2019-07-05