Kommissionens arbetsprogram 2023

Anf. 1 Linnéa Wickman (S)

Fru talman! När vi nu i Sveriges riksdag ska debattera utrikesutskottets utlåtande över EU-kommissionens arbetsprogram för 2023 gör vi det i en krisernas tid. Vi har kris och krig i Europa med stort mänskligt lidande, inflation och höga energipriser i dess spår. Vi har behov av återhämtning efter år av en pandemi som också ökat ojämlikheten. Vi har förstås också den pågående klimatkrisen.

Oron och osäkerheten inför framtiden är större än på mycket länge, och det har blivit än tydligare hur skeenden i vår omvärld påverkar vår vardag. Sällan har det varit så viktigt att Sverige är en aktiv röst i världen, och där är EU vår viktigaste plattform. Summan av våra länder tillsammans är nämligen långt starkare än vad vi är var för sig när det handlar om att möta vår tids stora och sammanlänkade utmaningar.

Det är i denna krisernas tid som vi ska debattera EU-kommissionens arbetsprogram, där kommissionen anger sina politiska prioriteringar inför det kommande året och den lagstiftning som man avser att lägga fram.

För Sveriges roll i EU är det dessutom ett särskilt betydelsefullt år. Om bara några veckor inleds Sveriges ordförandeskap i EU. Jag ser fram emot att få ta del av regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet, som kommer att presenteras nästa vecka. Jag har väldigt höga förväntningar, och det tror jag också att svenska folket har, på att Sverige ska visa vägen och vara offensivt i frågor som rör klimat och miljö, rättsstatens principer och den sociala pelaren. Vårt land kommer att spela en central roll i att vara med och sätta agendan i ministerrådet men också i att säkerställa att många viktiga förhandlingar mellan EU:s medlemsländer går i mål under 2023, inte minst på klimat- och miljöområdet.

Fru talman! Jag vill i mitt anförande - som är mitt allra första här i Sveriges riksdag - lyfta fram och kommentera de prioriteringar i arbetsprogrammet som vi socialdemokrater ser som särskilt viktiga att EU-arbetet fokuserar på kommande år.

Arbetsprogrammet domineras förstås av att hantera de allvarliga konsekvenser som Rysslands orättfärdiga och olagliga invasion av Ukraina har fått - främst för Ukrainas hårt prövade befolkning, men i förlängningen också för Europas folk och för hela världen. Det är positivt att kommissionen betonar vikten av fortsatt enighet bland EU:s medlemsländer och beslutsamhet för att möta den ryska aggressionen. Bara genom att agera tillsammans i Europeiska unionen kan vi agera tillräckligt starkt.

Det är en ödesfråga för EU när ett krig rasar i Europa. Det ska inte finnas någon tvekan om att det politiska, ekonomiska och militära stödet till Ukraina är starkt och unisont - i Sveriges riksdag och i hela EU.

Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på vikten av att Sverige under sitt ordförandeskap även uppmärksammar situationen i Belarus och arbetet för stärkta och mer skarpa EU-sanktioner riktade mot den illegitima regimen där, som förtrycker sitt folk och direkt bistår Putin i kriget. Vi får inte glömma Belarus i skuggan av kriget i Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Fru talman! Arbetsprogrammet utgår i mångt och mycket från de politiska riktlinjer som EU-kommissionens ordförande lagt fram. Ett område är den europeiska gröna given och särskilt Fit for 55-paketet med lagstiftning för att EU ska nå målet att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent till 2030. Nya initiativ som presenterats är till exempel att reformera elmarknaden genom att frikoppla priset på gas från elpriserna och att utveckla en marknad i Europa för vätgas genom att stödja investeringar i en europeisk vätgasbank.

Behovet av det förstnämnda förslaget behöver nästan inte kommenteras. Rysslands energikrig gentemot Europa visar på behovet av att elpriset inte direkt ska kunna påverkas av gaspriserna. Men det visar också på att tiden måste vara förbi där vi fortsätter att vara beroende av fossil energi från icke-demokratiska länder. Det handlar om vårt klimat och de otroligt höga elräkningar som nu drabbar svenska hushåll, men det handlar också om - vilket vi nu smärtsamt får uppleva - vår motståndskraft i kriser.

Därför är jag väldigt positiv till initiativet för att stärka utvecklingen av grön vätgas. Jag blir särskilt glad av detta eftersom det är just i mitt hemlän Gävleborg, i Hofors, som Sveriges största anläggning för lokal produktion av vätgas i industriell skala just nu byggs upp av Ovako och en rad andra svenska industriföretag. Det är en viktig del i att kraftigt minska industrins klimatpåverkan och stärka de gröna industrijobben i Sverige och i hela Europa. Här ligger nämligen Sverige och de svenska exportberoende företagen i framkant. Sverige kan i EU verka både för ett starkt klimatledarskap och för svensk konkurrenskraft.

Fru talman! Ett annat område i kommissionens politiska riktlinjer är en ny satsning på demokrati i Europa. Där påpekas vikten av att försvara de grundläggande rättigheterna och de gemensamma värdena. I arbetsprogrammet lyfts det fram att ett åtgärdspaket ska läggas fram för att försvara demokratin genom till exempel ett starkare skydd mot utländskt inflytande och bekämpande av korruption samt att kommissionen avser att agera beslutsamt mot överträdelser som undergräver EU:s värden och grundläggande friheter.

Allt detta är centralt för EU:s framtid. EU startades som ett fredsprojekt och ska vara en union inte enbart för marknaden och för handel utan för människorna. Demokrati och mänskliga rättigheter är på många håll på tillbakagång, och arbetet för att upprätthålla att EU:s medlemsstater är rättssäkra och demokratiska är avgörande.

Närmast vill jag nämna artikel 7-förfarandet mot Ungern i samband med att ett medlemsland allvarligt åsidosätter unionens värden. Stora belopp är frysta medan landet granskas. Här förväntar vi socialdemokrater oss att den högerkonservativa svenska regeringen under det svenska ordförandeskapet i EU håller uppe trycket för att processen fullföljs. Det kan inte vara så att höga krav och kriterier ställs på länder som vill bli medlemmar av unionen men att mänskliga fri- och rättigheter tillåts att inskränkas när länderna väl är inne i värmen. Så agerar inte ett EU som är till för alla medborgare.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser, Tomas Eneroth och Matilda Ernkrans (alla S).

Anf. 2 Rasmus Giertz (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Fru talman! Kommissionen har presenterat sitt arbetsprogram, i vilket kommissionens politiska prioriteringar, åtgärder och initiativ till lagstiftning anges för det kommande året. Utrikesutskottet har granskat programmet och redovisar granskningen i sitt utlåtande.

Kommissionens arbetsprogram för 2023 innehåller 43 nya politiska initiativ som utgår från de sex övergripande målsättningarna i ordförande Ursula von der Leyens politiska inriktningar 2019-2024.

Fru talman! Årets arbetsprogram är unikt på mer än ett sätt. Det är påverkat av Rysslands anfallskrig mot Ukraina men också av den skenande inflationen och energikrisen. Arbetsprogrammet innehåller även förslag från konferensen om Europas framtid. Från ett svenskt perspektiv är detta arbetsprogram tillsammans med det föregående av särskilt intresse, då genomförandet av arbetsprogrammen i hög grad kommer att påverka dagordningen för Sveriges ordförandeskap nästa år.

I ställningstagandet om att möjliggöra för rådet att fatta vissa beslut inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken med kvalificerad majoritet i stället för med enhällighet inom sådant som gäller sanktioner och mänskliga rättigheter hänvisar utskottet till en svensk inriktning i frågan som fick stöd vid samrådet med EU-nämnden den 16 september 2022. Vid detta samråd anmälde företrädarna för Sverigedemokraterna en avvikande ståndpunkt med innebörden att Sverigedemokraterna motsätter sig förändringar av kraven på enhällighet i rådet. Detta var skälet till Sverigedemokraternas särskilda yttrande.

Även om kvalificerad majoritet kan underlätta att fatta beslut kan det faktum att alla medlemsstater inte står bakom besluten också undergräva betydelsen av dem och innebära problem vid genomförandet av till exempel sanktioner. Sådana fördragsändringar skulle även innebära ytterligare maktöverföring från Sverige till Bryssel.

Fru talman! Det är ingen nyhet att Sverigedemokraterna är riksdagens mest EU-kritiska parti. Sverigedemokraterna har länge drivit frågan om en folkomröstning om EU-medlemskapet och frågan om att omförhandla de svenska villkoren för medlemskapet. Nu har Sverigedemokraterna dock, som bekant, en mer konstruktiv hållning till det svenska medlemskapet.

Sverigedemokraterna tror på och bejakar samarbete. Det är dock inte samma sak som att vilja föra över mer makt från svenska folkvalda politiker till andra länders politiker och byråkrater, som vi varken kan välja eller kan avsätta. Utgångspunkten för det europeiska samarbetet måste vara att lösa problem och klara av åtaganden, och för det krävs en stark konservativ röst inom Europeiska unionen.

Anf. 3 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget till beslut i utskottets utlåtande.

Arbetsprogrammet präglas av vad som beskrivs som en kollision av kriser, och Europa befinner sig verkligen i en mörk tid av kriser. Det som åsyftas är naturligtvis Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina men även energikrisen, som bryter ned företagsamhet och ekonomisk styrka, samt hotet mot rättsstatens principer. Programmet har namnet A Union standing firm and united. Namnet visar viljan som Europa har att lösa dessa kriser på det enda möjliga sättet: genom enighet och handlingskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

"Vi har inte el. Vi har inte värme. Men vi har vår frihet!" Orden kommer från en sliten och tärd men lycklig ukrainare som precis blivit befriad från de brutala ryssarna, som ockuperat hans stad utan hänsyn till mänskligt liv eller mänskliga rättigheter. Frihetens hjältar står just nu upp i skyttegravarna i Ukraina. Våra ukrainska systrar och bröder försöker få livet att fungera medan flyglarmen ljuder och elen ransoneras. Ukrainas folk slåss för sitt liv. De slåss för allas vår framtid och frihet. Ukrainas sak är vår.

Ryssland trodde att Ukraina skulle vara ett lätt byte. Ryssland trodde att den aggressiva invasionen av Ukraina skulle splittra oss i Europa och i västvärlden. Ryssland hade fel. Rysslands invasion av Ukraina har i stället fått oss att stå mer enade än någonsin.

Europeiska unionen bildades ur andra världskrigets fasor för att bevara freden. Vi klarade av det den gången, och vi kommer att klara det nu. Den europeiska resan måste fortsätta för fredens skull, för frihetens skull och för Ukrainas folks skull.

Kriser har format Europa till vad det är i dag. Vi har haft finanskris, migrationskris och pandemi och har nu ett blodigt krig samtidigt som vi har en energikris.

I tider av kris måste EU kunna hålla huvudet kallt men hjärtat varmt. Det långsiktiga - att stå starkt efter krisen - är lika viktigt nu som det var innan Ryssland invaderade Ukraina.

Europa har nu fyra samtida ödesfrågor.

Den första är Europas säkerhet, och den andra är klimatomställningen. Att visa globalt ledarskap för klimatet är en av EU:s viktigaste uppgifter. EU är en av världens viktigaste klimataktörer, och världen behöver EU:s medvetenhet, expertis och kunskap genom klimatomställningen. Det måste dock bygga på fri vilja och drivkrafter, och det måste finnas respekt för varje lands suveränitet.

Den tredje ödesfrågan är Europas konkurrenskraft. Den lägger grunden för vår välfärd, vår innovationskraft, vårt klimatarbete och vår säkerhet. EU:s inre handel firar 30 år. EU:s styrka är dess handel, för den bygger fred, förståelse, frihet och gemenskap. Men om EU:s konkurrenskraft ska kunna öka måste regelbördan för dess aktörer minska.

Den fjärde ödesfrågan, fru talman, är att vårda Europas värdegemenskap, som vilar på rättsstaten och på respekten för individens fri- och rättigheter. EU kan inte och ska inte tolerera att enskilda stater kränker frihetens grundläggande principer, och EU ska ha rätt att villkora utbetalningar av gemensamma medel med krav på att rättsstatens principer respekteras.

Medlemsländer som inskränker mediefrihet, domstolars oberoende eller hbtq-personers rättigheter ska möta starkt motstånd. Sverige ska vara en stark röst för alla hbtq-personers rätt att leva som registrerade partner i hela EU, och vi ska vara en stark röst mot antisemitism.

Fru talman! Att få en större medvetenhet om vikten av att försvara de grundläggande rättigheterna, demokratin och våra gemensamma värdegrunder är viktigt, vilket kommissionen understryker i en ny satsning på demokrati i Europa. Den innehåller bland annat initiativ för att skydda demokratin i EU från dolt utländskt inflytande och för att bekämpa korruption.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Det är problematiskt att rådet hittills har tvingats fatta beslut i fullständig enighet gällande utrikes- och säkerhetspolitik, till exempel gällande mänskliga rättigheter och sanktioner. Det är därför mycket välkommet att utskottet ställer sig positivt till att sådana frågor i stället ska kunna avgöras med kvalificerad majoritet.

Allt i kommissionens arbetsprogram går naturligtvis inte att nämna här i dag, men försvarsutskottet har lyft fram några frågor som är särskilt viktiga. Jag vill här nämna en stärkt cybersäkerhetskompetens, unionens civila krisberedskap och en mer resilient livsmedelsförsörjning.

Fru talman! Det råder inga tvivel om att EU ska fortsätta ge konkret militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt stöd till Ukraina. Kommissionens förslag om makrofinansiellt stöd under 2023 är därför välkommet. Och även om jag anser att EU inte ska ta gemensamma lån är det i detta läge högst motiverat att gemensamt stå upp för fred, frihet och rättsstatens principer.

Lika självklart är det att ge militärt bistånd i form av utbildning av ukrainska soldater, liksom att förbereda och genomföra ytterligare sanktioner mot Ryssland. Om dessa sanktioner inte följs bör man se till att inom ramen för folkrätt och EU-rätt kunna frysa tillgångar för att använda dem i återuppbyggnaden av ett fritt, demokratiskt, europeiskt Ukraina.

Ukraina ska vinna kriget. Ukraina ska vinna freden. Ryssland ska förlora kriget.

Det ska bli mycket intressant att arbeta med EU-politik från ax till limpa med vår nya regering. EU ska göra det EU är bra på, nämligen att skapa frihet, rörlighet, trygghet och gemenskap, och samtidigt lämna den nationella och lokala politiken i fred.

Den 14 december kommer vi att få detaljerna inför det svenska ordförandeskapet när statsministern kommer hit till kammaren. Det ser jag fram emot, och jag är övertygad om att vi alla här inne tillsammans kommer att stärka Sveriges position i EU, liksom EU:s position i världen.

Jag vill tacka utrikesutskottets kansli för det gedigna arbete som utförts och för ert tålamod. Jag vill också tacka mina kollegor i utskottet och såklart talmannen med medarbetare. Jag önskar er alla en välsignad tredje advent.

Anf. 4 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Rysslands krig mot Ukraina präglar kommissionens arbetsprogram. Med gemensamma ansträngningar har EU:s medlemsländer givit sitt stöd till Ukraina, såväl militärt som monetärt, och infört sanktioner mot såväl Ryssland som Belarus.

För att stötta Ukraina i återuppbyggnaden planerar unionen att ta ett gemensamt lån som ska gå till Ukraina, som får en lång amorteringsfrihet och återbetalningstid. Tillsammans med lånet för återhämtningsfonden har EU skuldsatt sig med återbetalningar flera decennier framåt. Vänsterpartiet stod inte bakom konstruktionen av återhämtningsfonden, men vi delar fullt ut det nya åtagandet för att stötta Ukraina.

Det som bekymrar oss mest är hur Sverige kommer att hantera sina kostnader för lånet. Kostnader kan uppkomma för räntor om kostnaderna inte ryms inom EU:s egen budget, och kostnader uppkommer om Ukraina inte förmår betala tillbaka lånet när den tiden kommer. Den högerkonservativa regeringen har uttalat att det i så fall ska avräknas mot den redan bantade biståndsbudgeten. Tyvärr uttryckte även den tidigare socialdemokratiska regeringen att stöd till Ukraina skulle räknas som bistånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Rysslands aggressiva anfall på Ukraina har inte bara drabbat Ukraina och Europa. Det har drabbat hela världen med stigande priser och brist på livsmedel. Det är därför nu viktigare än någonsin att stödja dem som på grund av fattigdom har svårt att få mat för dagen, och att inte göra tvärtom genom att minska biståndsbudgeten från två håll.

Samtliga länder, utom Ungern, är överens om att stötta Ukraina med det här lånet. Ungerns premiärminister Viktor Orbán använder Ukraina för att pressa EU att betala ut det innehållna stödet till Ungern. Kommissionen tog för lång tid på sig att implementera de beslutade sanktionsmöjligheterna för länder som inte följer demokratiska principer. Nu är kommissionen tydlig med att stöd inte ska betalas ut till Ungern förrän Ungern gjort de ändringar som krävs.

Kommissionen skriver i sitt handlingsprogram att den kommer att fortsätta sitt arbete för att upprätthålla EU:s demokratiska värderingar och institutioner. Det välkomnar Vänsterpartiet, och vi förutsätter att varken kommissionen eller rådet viker sig för Ungern.

Rysslands aggression mot Ukraina har inte bara fått konsekvenser för världens livsmedelsförsörjning. Den har också fått stora konsekvenser för Europas energiförsörjning. Först nu ökar takten i omställningen mot förnybart. En omställning som flera länder borde ha påbörjat för flera år sedan.

Kommissionen arbetar med reformer av den europeiska elmarknaden. I de reformerna måste Sverigepriser ingå. Sverige har kunnat ställa om och måste därför kunna tillgodogöra sig el till svenska elpriser, inte elpriser som drivs upp av en kontinent som är beroende av olja och gas.

Inom ramen för den gröna given vill Vänsterpartiet framföra kritik mot förseningen av översynen av kemikalieförordningen Reach och den inriktning som översynen fått. Det är tydligt att kommissionen låtit sig påverkas i alltför hög grad av kemikalieindustrin och att hänsyn till industrin kan komma att överskugga omsorgen om hälsa och miljö. Det återspeglas i att initiativet nu anges syfta till att säkra innovation och konkurrensfördelar för näringslivet i EU, utöver att skydda hälsa och miljö som var det primära syftet enligt det föregående arbetsprogrammet.

En skyndsam övervakning och kraftfull reglering av kemikalier är angelägen för att undvika att farliga kemikalier sprids. Översynen av Reach bör även leda till att användningen av djurförsök successivt minskar. Kommissionen borde ha inkluderat behövliga översyner av flera andra kompletterande regler för gifter och kemikalier i sitt arbetsprogram. Utsläppen av koldioxid behöver också minska i högre takt än vad som är beslutat. Det räcker inte med 55 procent till 2030. Klimatet skulle ha behövt få en ännu större tyngd i arbetsprogrammet.

Kommissionen framhåller att det finns behov av att stärka den europeiska sociala marknadsekonomin. Några exempel på vad som menas presenteras också. Vänsterpartiet välkomnar att kommissionen och Europeiska rådet på senare år också börjat jobba med välfärdsfrågor.

Alltför länge har unionen byggt på en marknadsekonomi som har varit till för företagens och kapitalets fria rörlighet. Samtidigt måste sociala reformer noggrant granskas - precis som alla andra reformer - så att de inte inskränker det nationella självbestämmandet. Överstatligheten inom EU måste minska, inte öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Ett annat förslag från kommissionen är en andra uppsättning av egna medel. Här är det positivt att Sveriges riksdag är enad i att nya egna medel inte ska införas. Vi kan dock konstatera att Sveriges riksdag har sagt det förut men att majoriteten ändå gett sitt godkännande, som till exempel med plastskatten för ett par år sedan.

Kommissionens handlingsprogram innehåller både sött och salt. Det finns mycket att invända mot och mycket att instämma i. Jag hänvisar därför till Vänsterpartiets särskilda yttrande i utskottet men yrkar naturligtvis bifall till utskottets förslag att riksdagen ska lägga utlåtandet till handlingarna.

(Applåder)

Anf. 5 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Det här är en debatt i väntans tider - i väntan på Sveriges ordförandeskap för EU under våren och i väntan på att Ukraina återfår makt och rådighet över hela sitt territorium. Det är en debatt och ett arbetsprogram som följer den strategiska agendan för kommissionen 2019-2024 med fyra huvudprioriteringar: att skydda medborgarna och friheterna, att utveckla en stark och kraftfull ekonomisk bas, att bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt Europa samt att främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang.

Fru talman! Arbetsprogrammet har verkligen utsatts för prövningar och behov av prioriteringar. År 2020 kom covid, som ställde Europa och EU inför nya prövningar och utmaningar men också visade styrkan i att vi kan hålla samman och lösa gemensamma problem. Det som började som en rejäl utmaning slutade i att vi visade styrkan i sammanhållning och i att agera samlat.

Efter - eller egentligen under - covidpandemins härjningar i världen och i EU ledde 2022 Putins och därmed Rysslands imperiedrömmar till det brutala militära anfallet på vårt fredliga och demokratiska partnerland Ukraina. Den 24 februari förändrade agendan för oss och för hela EU. Det fanns svagheter som visade sig på nytt, men även en styrka som utvecklades. Det här visade på vikten av att EU har förmåga att verkligen stå upp när våra gemensamma värden utmanas och angrips. Ukraina försvarar i dag med sina liv och med all sin kraft de värden som byggt våra länder och vårt EU, det EU som ukrainarna så intensivt och länge strävat efter att bli en del av.

Arbetsprogrammet har fem avsnitt. Men alla de avsnitten, likaväl som vårt kommande EU-ordförandeskap, överskuggas av Rysslands militära angrepp på Ukraina och de kriser som följer i spåren av det, oavsett om det handlar om energi, inflation, klimat eller auktoritära staters försök att bli trojanska hästar i alla våra multilaterala ordningar för att undergräva och underminera möjligheterna för oss alla att verka.

Det är rätt med den gröna och digitala omställningen, som också måste innefatta ett nytänkande. Den innebär en möjlighet för oss alla och för EU att inte bara bli konkurrenskraftiga globalt utan faktiskt också bli ledande globalt. Det är en viktig del, för EU har haft en sådan roll, och det är en roll som EU måste klara av även i denna tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Den gröna given är viktig. Det gäller även oberoendet av den ryska fossila gasen och oljan, men inte bara den ryska. Man måste lära av exemplet Ryssland och lära vad det kan innebära att bli fossilt oberoende, men det handlar inte bara om Ryssland. Jag måste säga att det störde mig när jag såg kommissionsordföranden tala i Baku om Azerbajdzjan som ett viktigt och värdefullt land att arbeta nära. Det är ju ett av de länder som utmanar de värden som EU står för. Det gäller att dra lärdomar av lex Ryssland även för framtiden.

Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern kräver naturligtvis bättre förutsättningar för självförsörjning. Vi hoppas på att kunna se mer av återbruk. Ett exempel i Sverige gäller LKAB och de slagghögar som innehåller så mycket möjligheter för oss och Europa när det gäller att ställa om på ett hållbart sätt. Det är också viktigt att lyfta de små och medelstora företagen och kompetensförsörjningen, som är en utmaning inte bara i Sverige utan i hela EU och Europa.

Detta var några av de punkter som finns i de fem avsnitten.

Ett sammanhållande kitt är också ett starkare Europa i världen. Det handlar i grunden om de värden som byggt upp våra länder: frihet, demokrati och fungerande rättsstat. Att det görs en ny satsning på demokrati är viktigt för oss och för EU som helhet. Det är också viktigt att EU självt förmår stå upp för våra värden genom att reformera beslutsfattandet, minska riskerna för korruption och destabilisering och stå upp för att våra kandidatländer når framsteg och inte ges nya villkor under resan.

Det blir viktigt för hela EU och för det svenska ordförandeskapet kommande vår med stöd för resultat. Demokratilåset måste brukas. Magnitskijsanktioner behöver kompletteras med arbete mot korruption och systematisk penningtvätt.

Beslutsfattandet på vissa områden inom utrikespolitiken måste övergå till kvalificerad majoritet. Vi har sett vad som händer annars. Lex Ungern och lex Bulgarien är ett par av de senare exemplen, men det finns många fler att lära av. Ungern blockerade i går stöd till Ukraina - uppenbart av helt andra skäl än att de ville försvara våra värden.

Det är viktigt att vi orkar visa att det krävs exceptionella åtgärder i exceptionella lägen. Det gäller även oss i Sverige. Jag tillhör ett parti som har varit motståndare till att EU lånar upp medel för att bygga upp den här typen av nya fonder. Men i ett sådant här exceptionellt läge måste EU klara av att stå upp för att Ukraina ska kunna överleva ekonomiskt. Vi behöver ta vår del av ansvaret och inte bara tro att det är USA som ska ta hela kostnaden. Det handlar i grunden om EU:s uppdrag och vision att bygga fred, frihet och försoning på demokratins och rättsstatens grund.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet. Jag har en förhoppning om att det kommande år visas större intresse från riksdagens utskott när vi behandlar arbetsprogrammet.

Anf. 6 Magnus Berntsson (KD)

Fru talman! EU-kommissionens arbetsprogram är ett strategiskt verktyg som är menat att hjälpa EU-kommissionen att uppnå sin målsättning att skapa ett starkare, mer hållbart och inkluderande Europa.

Programmet är indelat i fem avsnitt där det första beskriver de många kriser som alla har sin grund i Rysslands orättfärdiga och olagliga anfallskrig mot Ukraina. Det är ett angrepp på den internationella rättsordningen men också dagligen på civila ukrainare som inte önskar annat än att få forma sina egna liv i fred och frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Ukraina strider därför i dag för hela Europas frihet och behöver vårt stöd och Europas enighet. Kommissionen markerar det i det första avsnittet om stöd för Ukraina, för att minska medlemsstaternas beroende av energi samt för att främja investeringar och reformer genom återhämtningsinstrumentet.

Många europeiska institutioner och direktorat har varit involverade i framtagandet av arbetsprogrammet men också medlemsstaterna. I år har dock ett annat organ haft en stor betydelse för utformningen av dokumentet. Det är Europas framtidskonferens, The Conference On the Future of Europe. Dess förslag och rekommendationer är listade under avsnitt två av de fem avsnitten.

Framtidskonferensen var ett försök till en mer deliberativ process där ett antal medborgare i unionen bjudits in till medborgarpaneler i frågor som berör allas vår framtid. Syftet har varit ett försök till att unionen bättre ska adressera frågor som dess invånare tycker står högst på agendan. Därefter har dessa frågor diskuterats tillsammans med EU-kommissionärer, regeringsföreträdare, EU-parlamentariker och nationella parlamentariker, arbetsmarknadens parter samt regionala och lokala företrädare, för att nämna några. Som en av delegaterna, då representerande regional nivå, har jag kunnat följa denna process på väldigt nära håll.

Slutresultatet av konferensen är ett antal förslag och rekommendationer som är utformade för att hjälpa EU att möta utmaningar som demokratiska nedgångar, ekonomiska ojämlikheter och miljöförstöring. Om detta experiment har varit lyckosamt återstår att se när vi gör en utvärdering av det hela.

De flesta förslagen och rekommendationerna kräver inga fördragsförändringar. Trots det har mycket av efterspelet handlat om kraven på ett konvent som just ska föreslå sådana förändringar bland annat vad gäller röstningen i valet till Europaparlamentet med en paneuropeisk valkrets och eventuellt också en EU-president. Detta är något som inte uppskattas ur ett svenskt perspektiv och troligen inte heller är förenligt med vår grundlag.

Det tredje avsnittet speglar von der Leyens politiska inriktning för Europa, en grön giv, en ekonomi för människor och att vi ska vara rustade för den digitala tidsåldern. Det handlar också om främjandet av en europeisk livsstil, att Europa ska vara starkare i världen och en ny satsning på demokrati.

Det fjärde avsnittet beskriver mer inriktningen på kommissionens fortsatta arbete med en bättre lagstiftning och efterlevnaden av EU-rätten.

I det slutliga femte avsnittet lyfter man fram EU:s förmåga att vara relevant för allmänheten och att det ska vara en del av drivkraften för arbetet. Det är mycket som påverkar oss.

Det är dock inte endast EU-kommissionen som påverkas av arbetsprogrammet och inte bara invånarna i EU, utan det påverkar också närområdet väldigt mycket. Jag har tidigare nämnt Ukraina. I går hade vi som exempel på detta besök i riksdagen av Moldaviens utrikesminister Nicu Popescu och Belarus rättmätiga ledare Svetlana Tichanovskaja. Jag hade tillsammans med ett antal personer även i det här rummet möjlighet att resonera med dessa personer om vad EU kan göra framöver för att stärka situationen för människor även i närområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2023

Slutligen är arbetsprogrammet även mycket viktigt för det kommande svenska ordförandeskapet. Jag tror och har även hört här i dag att det är många som tillsammans med mig ser fram emot att få lyssna till statsministern den 14 december när det svenska ordförandeskapets prioriteringar slutligen ska presenteras här i kammaren.

Med Ungerns besked i går om att det inte vill stödja det stödpaket till Ukraina som nu är presenterat ser vi att det finns mycket kvar att göra. Det gäller både stödet till Ukraina och att arbeta på processen om rättsstatens principer.

Men det finns också bra saker att se fram emot. Det känns tryggt att vi nästa år även får vara med och fira att den inre marknaden fyller 30 år. Det är verkligen värt att nämna.

Fru talman! Debatten i EU tenderar ofta att pendla mellan två ytterlighetspositioner. Antingen hamnar vi i det diket där EU-samarbetet reduceras till att handla om teknikaliteter, eller så hörs rop om EU ska ta allt större kliv mot en europeisk superstat som ska ersätta Europas nationer. Vi måste finna en medelväg. EU ska göra det som EU är bäst på, eller som vi kristdemokrater brukar uttrycka det: EU måste vara lagom. EU kan med hjälp av arbetsprogrammet vara det. Men vi kommer ständigt att behöva bevaka och korrigera när kursen lämnar målet.

Med det ställer jag mig bakom utskottets utlåtande. Jag tackar alla som har deltagit i debatten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)