Konstitutionsutskottets utlåtande

2016/17:KU12

Granskning av meddelande om EU:s stöd till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism

Sammanfattning

Utskottet har granskat kommissionens meddelande om att stödja det före­byggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism.

Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och terrorism. Demokratin måste värnas, och samhället måste bli mer motståndskraftigt mot radikalisering och vålds­bejakande extremism. Utskottet välkomnar olika kommunikationsinsatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati och de grundvärden som kommer till uttryck i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten.

Utskottet delar justitieutskottets uppfattning att informationsutbyte mellan medlemsstaterna är av central betydelse i kampen mot terrorism. Konstitutionsutskottet anser att den lokala nivån ofta har bäst förutsättningar att upptäcka och förhindra radikalisering, och att det finns ett behov av ökad kunskap i kommuner och skolor om hur radikalisering kan upptäckas. Utskottet vill understryka vikten av att de mänskliga rättigheterna värnas och att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism.

I utlåtandet finns ett särskilt yttrande (SD, -).

Granskat dokument

Kommissionens meddelande om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism, KOM(2016) 379.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets granskning

Kommissionens meddelande

Regeringens faktapromemoria

Justitieutskottets yttrande

Utrikesutskottets yttrande

Utbildningsutskottets yttrande

Utskottets ställningstagande

Särskilt yttrande

EU:s stöd till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (SD, -)

Bilaga 1
Förteckning över granskade dokument

Bilaga 2
Justitieutskottets yttrande 2016/17:JuU4y

Bilaga 3
Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU3y

Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2016/17:UbU3y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

EU:s stöd till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Stockholm den 30 maj 2017

På konstitutionsutskottets vägnar

Andreas Norlén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén (M), Björn von Sydow (S), Hans Ekström (S), Annicka Engblom (M), Veronica Lindholm (S), Jonas Millard (SD), Maria Abrahamsson (M), Per-Ingvar Johnsson (C), Agneta Börjesson (MP), Patrick Reslow (-), Emanuel Öz (S), Fredrik Eriksson (SD), Tina Acketoft (L), Mia Sydow Mölleby (V), Tuve Skånberg (KD), Laila Naraghi (S) och Berit Högman (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 14 juni 2016 beslutade kommissionen om ett meddelande om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism (KOM(2016) 379). Den svenska språkversionen kom in till riks­dagen den 15 juni 2016. Efter samråd med gruppledarna beslutade talmannen den 16 september 2016 att dokumentet skulle hänvisas till konstitutions­utskottet för granskning i enlighet med 9 kap. 20 § riksdagsordningen. Kammaren hänvisade dokumentet till utskottet den 20 september 2016.

Regeringen lämnade en faktapromemoria (2015/16:FPM104) om meddelandet till riksdagen den 5 juli 2016.

Den 22 november 2016 beslutade utskottet att bereda justitieutskottet, utrikesutskottet och utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över meddelandet i de delar som rör respektive utskotts beredningsområden. Yttranden kom in från dessa utskott (se bilaga 2–4).

Utskottets granskning

Kommissionens meddelande

Inledning

I meddelandet redogör kommissionen för vad EU har gjort för att förebygga radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och terrorism och beskriver det fortsatta arbetet. Kommissionen betonar vikten av att i ljuset av de senaste terroristattackerna i Europa snabbt vidta åtgärder på området. Kommissionen konstaterar att det i första hand är medlemsstaternas ansvarsområde, och att de lokala aktörerna ofta har de bästa förutsättningarna att förhindra och upptäcka radikalisering. Samtidigt påminner kommissionen om att EU har en stödjande funktion och betonar vikten av samarbete, nätverksarbete, finansiering och utbyte av god praxis på unionsnivå.

I meddelandet beskriver kommissionen vad EU kan göra för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till våldsinriktad extremism i form av terrorism. Kommissionen menar att denna mångfacetterade och komplexa utmaning endast kan mötas genom en kombination av åtgärder på flera olika politikområden som samlar behöriga myndigheter och andra aktörer och grupper i samhället på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att utnyttja de möjligheter till stöd och samarbete som finns på EU-nivå i det nationella arbetet.

Meddelandet är inriktat på hur arbetet på EU-nivå kan stödja medlems­staterna inom sju områden, som beskrivs närmare i de följande avsnitten. Dessa är:

       stödja forskning, kunskapsbyggande, uppföljning och nätverksarbete

       motverka terrorist- och hatpropaganda på internet

       motverka radikalisering i fängelser

       främja en inkluderande utbildning och gemensamma EU-värden

       främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle och nå ut till unga människor

       fokusera på säkerhetsdimensionen i arbetet mot radikalisering

       stärka den internationella dimensionen.

Meddelandet innehåller inte några förslag till beslut.

Stödja forskning, kunskapsuppbyggande, uppföljning och nätverksarbete

Kommissionen anför att det har inletts flera projekt om radikalisering inom det sjunde ramprogrammet för europeisk forskning och teknisk utveckling. Målet med dessa projekt är att få bättre kunskaper om drivkrafterna vid radikalisering och att ta fram metoder för att bedöma hur effektiva åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med dessa drivkrafter är. Under 2016 tog kommissionen ytterligare initiativ till forskning om radikalisering och inkludering i Horisont 2020-programmet, och det bedrivs även forskning om religiös mångfald i Europa. Kommissionen menar att de nya kunskaper som tas fram genom dessa projekt kommer att öka medlemsstaternas möjligheter att finslipa befintliga strategier och utforma nya strategier och ny praxis.

Kommissionen lyfter fram tre nyckelåtgärder inom detta åtgärdsområde:

       att det europeiska nätverket för experter för myndigheter, kommuner och organisationer (Radicalisation Awareness Network, RAN) ska stödja medlemsstaterna vid utformandet och genomförandet av ett effektivt före­byggande arbete, tillhandahålla vägledning och handböcker för att införa strukturer för myndighetssamarbete, skapa en plattform för utbyte av erfarenheter och praxis samt fortsätta kartläggningen av forskning om radikalisering.

       att det ska upprättas en datakatalog över förebyggande strategier på nationell, regional eller lokal nivå, nätverk av berörda yrkesutövare och nationella och regionala kontaktpunkter i medlemsstaterna.

       att forskningen inom Horisont 2020 om de komplexa grundorsakerna till våldsinriktad radikalisering ska utnyttjas för att ta fram konkreta verktyg för att möjliggöra bättre underbyggda politiska insatser.

Motverka terrorist- och hatpropaganda på internet

För att kunna ta itu med grundorsakerna till extremism krävs enligt kommissionen åtgärder för att komma till rätta med den kraftigt ökade hatpropagandan och spridningen av material av terrorist- eller extremist­karaktär på internet. Det krävs också, enligt kommissionen, åtgärder som stärker människors motståndskraft mot sådan propaganda. Kommissionen identifierar även inom detta område tre nyckelåtgärder:

       att utforma en gemensam ändringsplattform, inom ramen för EU:s internetforum, för att påskynda och effektivisera anmälningsprocessen. I EU:s internetforum, som inrättades i december 2015, samlas näringslivet, medlemsstaterna, de brottsbekämpande myndigheterna och civilsam­hällets parter för att undersöka hur man kan motverka terrorist- och extremistpropaganda på nätet genom ett förstärkt samarbete på frivillig grund och samtidigt säkerställa de grundläggande rättigheterna, t.ex. yttrandefriheten. Anmälningsplattformen ska utarbetas av internet­branschen med bidrag från olika berörda parter. Syftet är att förstärka anmälningsprocessen och förhindra att material som tas bort åter laddas upp på andra plattformar. Vidare vill kommissionen upprätta ett program för att stärka civilsamhällets ställning i syfte att betydligt öka utbildningen och stödet till civilsamhällets parter så att mängden effektiva positiva alternativa budskap ökar på internet.

       att RAN-nätverkets kompetenscentrum upprättar en plattform för utbyte av erfarenheter och bästa praxis för att förbättra mediekunskaperna och det kritiska tänkandet på internet. Dessutom lyfter kommissionen fram utformandet av en EU-kampanj (Exit Hate) i syfte att stärka motstånds­kraften mot radikalisering på internet för att tillhandahålla alternativa budskap eller alternativa åtgärder.

       att kommissionen och relevanta it-företag övervakar de offentliga åtagandena i uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på internet, inklusive propagandans konsekvenser. Uppförandekoden ingår som en del i kommissionens förslag till ändring av direktivet om audiovisuella medietjänster.[1] I förslaget föreskrivs bl.a. att de uppförande­koder som utformas av näringslivet ska anmälas till kommissionen, att den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medie­tjänster (European Regulators Group for Audiovisual Media Services, Erga) ska kunna uppmanas att lämna ett yttrande om dessa uppförande­koder och att de nationella regleringsmyndigheterna ska ha befogenhet att säkerställa att de följs. Dessutom vill kommissionen öka öppenheten vid tillämpning av förfaranden för anmälan och borttagande av material.

Motverka radikalisering i fängelser

Av meddelandet framgår att kommissionen redan stöder medlemsstaterna, som i första hand är ansvariga, i deras ansträngningar att förebygga och mot­verka radikalisering i fängelser. Det sker bl.a. genom att Eurojust övervakar utvecklingen och trenderna när det gäller tillämplig rättslig ram och relevant rättspraxis i medlemsstaterna vad beträffar terrorism och våldsinriktad radikalisering. Vidare samarbetar kommissionen med den europeiska sammanslutningen för skyddstillsyn, den europeiska organisationen för fängelser och kriminalvårdsinrättningar och det europeiska nätverket för rättslig utbildning. Inom området framhålls fem nyckelåtgärder:

       att använda RAN-nätverkets kompetenscentrum för att utbyta god praxis och utarbeta strategiska rekommendationer om förebyggande av radikalisering för yrkesverksamma i första ledet (vid behov även för domare och åklagare) och som omfattar verksamhet som rör fängelser och skyddstillsyn.

       att tillhandahålla ekonomiskt stöd för att hjälpa medlemsstaterna att utarbeta redskap för riskbedömning.

       att stödja utarbetandet av utbildningsprogram i fängelser (inklusive yrkes­inriktad utbildning) så att frihetsberövade människor lättare kan återintegreras i samhället.

       att stödja medlemsstaternas utarbetande av program för återanpassning av frihetsberövade människor samt utbytet av bästa praxis och strategier för verkställande av straffrättsliga påföljder.

       att främja informationsutbyte för specialiserade åklagare vid Eurojust.

Främja en inkluderande utbildning och gemensamma EU-värden

Kommissionen anser att utbildning av god kvalitet från förskolan och framåt på lång sikt är det bästa skyddet mot social utestängning, som för vissa människor kan vara en faktor som leder till radikalisering. Att ta itu med de faktorer som påverkar barns och ungdomars utbildningsmöjligheter och resultat, som t.ex. socioekonomiska faktorer, och samtidig förmedla gemen­samma EU-värden till ungdomar ses av kommissionen som kritiska förebyggande åtgärder. Medlemsstaterna ansvarar själva för sina egna utbildningssystem, men kommissionen menar att EU-politiken kan stödja nationella insatser och bidra till att klara gemensamma utmaningar.

Den 17 mars 2015 antog utbildningsministrarna och Europeiska kommis­sionen en förklaring om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning; den s.k. Parisdeklarationen. I denna fastställs gemensamma mål för medlemsstaterna, och stödjande åtgärder på EU-nivå förespråkas. Kommissionen påtalar att man därigenom redan mobiliserat politiska och finansiella medel, men framhåller samtidigt att man kommer att vidta fler konkreta åtgärder för att stödja medlemsstaterna i deras arbete. Inom området nämns fyra nyckelåtgärder:

       att kommissionen avser att lägga fram ett förslag till rådets rekommendation för att främja social inkludering och EU:s grundläggande värden genom utbildning och icke-formellt lärande.

       att tillhandahålla över 400 miljoner euro genom EU-programmet Erasmus+ under 2016 till transnationella partnerskap för att utarbeta innovativa strategier och metoder på gräsrotsnivå, särskilt sådana som gäller social inkludering, främjande av gemensamma värden samt interkulturell förståelse. Inom Erasmus+ kommer åtgärder som utformas på gräsrotsnivå att utökas med ett särskilt anslag om 13 miljoner euro under 2016.

       att inrätta ett nätverk som underlättar direkta kontakter med positiva förebilder i skolor, ungdomsverksamhet, idrottsklubbar och fängelser.

       att främja tillgodoräknande av studiepoäng för frivilligarbete och utveckling av läroplaner som kombinerar det akademiska innehållet med samhällsengagemang genom Erasmus+.

Främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle och nå ut till unga människor

Kommissionen framhåller att det av EU-fördraget framgår att EU står för samhällen som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet (artikel 2). Vidare är särskilda mål inom EU att bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd (artikel 3). I meddelandet anger kommissionen att medlemsstaterna måste säkerställa att EU-lagstiftningen om bekämpandet av rasism och främlingsfientlighet samt diskriminering på grund av religion eller övertygelse följs, och att de måste nå en överenskommelse om kommissionens förslag för att komplettera regelverket mot diskriminering på grund av bl.a. religion.[2] Kommissionen lyfter också särskilt fram vikten av att det förs en dialog mellan olika grupper i samhället med olika kulturer och trosuppfattningar. Kommissionen räknar upp fyra nyckelåtgärder för området:

       att fortsätta att samarbeta med Europaparlamentet och rådet för att kunna anta direktivet mot diskriminering.[3]

       att främja social inkludering av utsatta grupper genom politiska åtgärder, Europeiska socialfonden och programmet för sysselsättning och social innovation.

       att öka stödet till ungdomsledare och ungdomsorganisationer, särskilt genom att ta fram hjälpmedel.

       att stärka den europeiska volontärtjänsten genom att öka dess budget och prioritera projekt som främjar grundläggande värden och når ut till människor och grupper med sämre förutsättningar.

Fokusera på säkerhetsdimensionen i arbetet mot radikalisering

Kommissionen framhåller att arbetet med att förebygga och motverka radikalisering också har en tydlig säkerhetsdimension. Medlemsstaterna kan t.ex. vidta säkerhetsåtgärder för att förhindra att ungdomar reser till konfliktområden och ansluter sig till terroristgrupper. Kommissionen betonar att informationsutbytet är av central betydelse i detta avseende. EU:s gräns­förvaltning, ramar för migrations- och säkerhetssamarbete och informations­verktyg måste enligt kommissionen sammanföras, förstärkas och utnyttjas fullt ut för att man på ett effektivt sätt ska kunna förhindra att EU-medborgare reser till konfliktområden för terrorändamål och upptäcka de som utgör en risk när de återvänder. Kommissionen lyfter fram Schengens informationssystem (SIS) som särskilt betydelsefullt i detta sammanhang. Kommissionen listar två nyckelåtgärder för området:

       kommissionen avser att senast i slutet av 2016 föreslå en ändring av SIS för att ytterligare öka dess mervärde för brottsbekämpande verksamhet och terroristbekämpning.

       kommissionen anser att medlemsstaterna proaktivt bör utbyta all relevant information med övriga medlemsstater, och om lämpligt med Europol, om frigivna fångar som misstänks ha radikaliserats eller som man vet har radikala åsikter, så att man säkerställer en nära övervakning av personer som utgör en stor risk.

Stärka den internationella dimensionen

Slutligen konstaterar kommissionen att även länder utanför EU står inför utmaningar när det gäller att hantera säkerhetshot i samband med radikalisering, att ta itu med radikaliseringens grundorsaker och att bygga upp motståndskraftiga och inkluderande samhällen. EU bistår aktivt Förenta nationerna, Europarådet och OSSE i deras arbete med att motverka vålds­inriktad extremism. Kommissionen anför att EU:s åtgärder på det internationella planet följer två tillvägagångssätt. För det första kommer EU:s stöd till tredjeländer att ges till brottsbekämpande verksamhet och till åtgärder som respekterar de mänskliga rättigheterna och syftar till att förhindra att radikaliserade personer begår terroristhandlingar. För det andra, vilket kommissionen lyfter fram som ännu viktigare, kommer EU att satsa ännu mer på förebyggande åtgärder för att åtgärda grundorsakerna till vissa former av radikalisering som kan leda till våldsinriktad extremism. I den mån det är möjligt ingår EU:s stöd i mer omfattande reformer som syftar till att stärka partnerländernas säkerhetskapacitet. EU samarbetar också med olika länder genom terroristbekämpning och riktade och mer utvecklade dialoger om säkerhet som leder till att det utformas åtgärder och handlingsplaner för terroristbekämpning. Kommissionen listar fem nyckelåtgärder för området:

       att stödja de internationella organisationernas arbete med att motverka våldsinriktad extremism.

       att ta ytterligare initiativ för att fokusera EU:s externa finansierings­instrument på att förebygga våldsinriktad radikalisering.

       fortsätta stödja initiativ som tas av det globala forumet för terroristbekämpning (GCTF) för att förebygga och motverka våldsinriktad extremism.

       att ytterligare utvidga nätverken inom plattformen e-Twinning Plus till valda länder i EU:s grannskap, särskilt de länder som har problem med våldsinriktad radikalisering och där den interkulturella dialogen behövs som mest. Plattformen e-Twinning Plus finns till för personal (lärare, bibliotekarier m.fl.) som arbetar i skolor i de deltagande länderna för att underlätta kommunikation, samarbete, utvecklandet av projekt, utbyte och ömsesidigt lärande.

       att starta ett genomförbarhetsprojekt för virtuella utbyten inom Erasmus+ för att främja ungdomars engagemang på internet med sikte på att nå 200000 ungdomar fram till år 2019.

Regeringens faktapromemoria

I sin faktapromemoria till riksdagen om meddelandet välkomnar regeringen att kommissionen uppmärksammar det pågående arbetet med att stärka det förebyggande arbetet mot radikalisering och våldsbejakande extremism, och att kommissionen ger förslag på ytterligare åtgärder. Regeringen konstaterar vidare att meddelandet ligger i linje med regeringens fokus på det förebyggande arbetet och att grundorsakerna till extremism måste förebyggas. Regeringen framhåller samtidigt att det är viktigt att betona medlemsstaternas nationella självbestämmande.

Regeringen anser att ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan EU:s medlemsstater är viktigt och kan bidra till att utveckla arbetet vidare. Vidare konstaterar regeringen att kommissionens insatser för att inkludera tredjeländer i det här arbetet också ligger i linje med regeringens arbete. Regeringen framhåller också att kommissionen visar en hög ambition när den möjliggör ett sådant utbyte, t.ex. genom RAN och andra forum.

Regeringen är positiv till att kommissionen uppmanar medlemsstaterna att nå en överenskommelse om kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (KOM(2008) 426). Regeringen framhåller att den har verkat för ett brett direktiv mot diskriminering och att den därför har välkomnat kommissionens förslag. Regeringen anser att det är angeläget att inom EU säkerställa en gemensam miniminivå av skydd mot diskriminering oavsett diskrimineringsgrund och anför att regeringens övergripande handlingslinje är att verka för ett antagande av EU-direktiv som säkerställer samma nivå av skydd mot diskriminering för var och en av de diskrimineringsgrunder som omfattas av direktivet.

Av faktapromemorian framgår även att Sverige kommer att verka för att kommande förslag finansieras genom omprioriteringar inom EU:s budgetram.

Yttranden från andra utskott

Utskottet beslutade den 22 november 2016 att bereda justitieutskottet, utrikesutskottet och utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över meddelandet i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde. Yttrandena finns som bilagor till utlåtandet. Nedan sammanfattas respektive utskotts ställnings­tagande över meddelandet.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet konstaterar inledningsvis att de åtgärder som kommissionen föreslår för att stödja EU-ländernas arbete med att förebygga och motverka våldsinriktad radikalisering är ett led i den europeiska säkerhetsagendan. Justitieutskottet ser positivt på kommissionens pågående och planerade insatser och anför att meddelandet ligger i linje med vad justitieutskottet uttalat i olika sammanhang om vikten av brottsförebyggande åtgärder.

Justitieutskottet konstaterar vidare att många av kommissionens åtgärder handlar om att motverka radikalisering via internet och framhåller att det delar uppfattningen att det är en viktig del i det förebyggande arbetet. Samtidigt betonar justitieutskottet att fokus bör ligga på att den största delen av radikaliseringen sker i det verkliga livet och i möten mellan människor. Justitieutskottet vill även betona att den brottsförebyggande verksamheten är en viktig del i arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.

Justitieutskottet framhåller att det tidigare har konstaterat att kriminal­vården utgör en riskmiljö där det är särskilt viktigt med fungerande rutiner för att upptäcka och motverka radikalisering. Justitieutskottet ser därför positivt på de åtgärder som kommissionen vidtagit och kommer att vidta för att stödja medlemsstaternas arbete med att förebygga och motverka radikalisering i fängelser, att göra riskbedömningar och att återanpassa tidigare dömda till samhället. Justitieutskottet delar kommissionens uppfattning att ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan EU:s medlemsstater är viktigt och kan bidra till att utveckla arbetet vidare.

Justitieutskottet betonar avslutningsvis att säkerhetsarbetet är viktigt i arbetet mot radikalisering och lyfter fram pågående och planerade åtgärder i Sverige. Justitieutskottet påminner om vad det tidigare sagt om att det internationella samarbetet mot terrorism måste ha hög prioritet och vikten av ett bra och fungerande samarbete inom EU där Sverige deltar aktivt för att stärka det europeiska samarbetet för att förebygga, förhindra och lagföra terrorism. Justitieutskottet framhåller också att det tidigare konstaterat att arbetet på EU-nivå när det gäller frågor om radikalisering och deltagande i terroristverksamhet behövde fördjupas och att även samarbetet inom Europol behövde förbättras och påminner om det tillkännagivande som riksdagen riktat till regeringen om det internationella arbetet mot terrorism (rskr. 2015/16:86). Trots de åtgärder som har vidtagits framhåller justitieutskottet att det kvarstår problem med personer som reser från Sverige och andra europeiska länder till områden där det pågår en väpnad konflikt. Justitieutskottet, som konstaterar att informationsutbyte mellan medlemsstaterna är av central betydelse dels för att förhindra att EU-medborgare reser till konfliktområden för terroriständamål, dels för att upptäcka de som utgör en risk när de återvänder, framhåller betydelsen av den information som finns i Schengens informationssystem (SIS). Justitieutskottet är positivt till kommissionens avsikt att föreslå en ändring av SIS för att ytterligare öka dess mervärde för den brottsbekämpande verksamheten och terrorist­bekämpningen. Justitieutskottet instämmer även i vikten av att medlems­staterna delar all för brottsbekämpningen relevant information med övriga medlemsstater och Europol, i syfte att säkerställa en nära övervakning av de personer som utgör ett säkerhetshot.

I yttrandet finns ett särskilt yttrande från Vänsterpartiets företrädare i justitieutskottet.

Utrikesutskottets yttrande

Utrikesutskottet välkomnar kommissionens meddelande och betonar i sitt yttrande vikten av att angripa underliggande orsaker såsom konflikter och fattigdom m.m.

Utrikesutskottet understryker vikten av att aktivt främja och värna folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, och efterlevnaden av rättsstatens principer i allt arbete mot våldsbejakande extremism och terrorism. Utrikesutskottet betonar även vikten av att det finns ett jämställdhets­perspektiv i det internationella arbetet med att motverka terrorism.

Utrikesutskottet påminner om att riksdagen i juni 2009 beslutade om Sveriges solidaritetsförklaring som innebär att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU, Norge eller Island (prop. 2008/09:140, bet. 2008/09:FöU10). Utrikesutskottet framhåller att solidaritetsförklaringen inte enbart inkluderar militärt väpnade angrepp utan olika former av katastrofer och angrepp. Vidare har riksdagen godkänt en svensk ratificering av Lissabonfördraget (prop. 2007/08:168, bet. 2008/09:UU8) där det i fördragets artikel 24.2 anges att EU ska ”föra, utforma och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som grundas på en utveckling av ländernas ömsesidiga politiska solidaritet”. Enligt utrikesutskottet institutionaliseras och stärks det solidariska ansvar som EU:s medlemsländer har för Europas säkerhet också genom Lissabonfördragets artiklar 42.7 (de s.k. säkerhets­garantierna) och 222 (solidaritetsklausulen).

Utrikesutskottet ser med oro på förekomsten av våldsbejakande extremism och terrorism i världen och framhåller att orsakerna till den våldsbejakande extremismen måste sökas brett. I sitt yttrande pekar utskottet på vikten av att angripa underliggande orsaker som konflikter och fattigdom. Den senaste tidens utveckling av våldsbejakande extremism och terrorism visar enligt utrikesutskottet på vikten av att med kraft fortsätta utveckla det förebyggande arbetet. Utrikesutskottet välkomnar det ökade internationella kunskaps- och erfarenhetsutbytet som vuxit fram, t.ex. inom RAN-nätverket och nätverket Strong Cities Network.

Utrikesutskottet betonar även vikten av det internationella samarbetet där FN:s arbete mot terrorism utifrån den globala strategin mot terrorism och säkerhetsrådets resolutioner är kärnan i det internationella arbetet. Utrikesutskottet lyfter fram Agenda 2030, som FN har antagit, för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling kopplad till fattigdomsbekämpning som ett viktigt verktyg för att motverka eskalerande konflikter, våldsam extremism och terrorism. I yttrandet nämns även att arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism också kan handla om åtgärder mot hur extremism och terrorism finansieras.

Utrikesutskottet välkomnar EU:s arbete för att förstöra terroristers planerings- och organisationsförmåga och för att lagföra terrorister och understryker att ett samarbete inom ramen för EU är av central vikt för att motverka våldsbejakande extremism och terrorism. Utskottet välkomnar vidare de slutsatser som rådet antog i november 2016 om att genomföra EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet. Som ett led i stärkandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken verkar rådet genom rådsslutsatserna för att förbättra EU:s svar på interna och externa säkerhetshot, även när det gäller arbetet mot terrorism och radikalisering.

Utrikesutskottet framhåller att Sverige verkar för att stödja och stärka FN:s roll och även deltar aktivt i EU:s arbete med att motverka terrorism inom EU och i stater utanför EU.

Utrikesutskottet instämmer i kommissionens uppfattning att det förebyggande arbetet bör stå i fokus för EU:s internationella arbete mot våldsbejakande extremism och terrorism och understryker att demokrati och god samhällsstyrning är viktiga komponenter för att skapa stabila samhällen och därmed undvika konflikter som är en grogrund för extremism. Utrikesutskottet betonar att internationella organisationer som FN, EU, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet är viktiga för att främja fred, säkerhet och utveckling och därmed för att förebygga terrorism. Utrikesutskottet välkomnar kommissionens förslag om stöd till partnerländer för att motverka bakomliggande faktorer för radikalisering, och instämmer i att de insatser som görs bör integreras i utvecklingspolitiken för att överbrygga klyftan mellan säkerhet och utveckling. Utrikesutskottet påminner samtidigt i sammanhanget om att syftet med biståndet är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. De insatser som görs måste således vara samstämmiga med det långsiktiga utvecklingsarbetet och biståndsmedel måste användas i enlighet med såväl OECD:s bistånds­kommittés kriterier som med principerna om biståndseffektivitet.

Avslutningsvis betonar utrikesutskottet vikten av effektiva mekanismer för att förhindra att extremister får tillgång till massförstörelsevapen och understryker vikten av att EU och dess medlemsstater fortsätter att vara engagerade i befintliga internationella initiativ för att förhindra att extremister får tillgång till denna typ av vapen.

Utbildningsutskottets yttrande

Utbildningsutskottet välkomnar kommissionens meddelande om att stödja medlemsstaternas förebyggande arbete mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism. Även om det i första hand är medlemsstaternas ansvar delar utskottet kommissionens uppfattning att samverkan behövs på alla nivåer – lokalt, regionalt, nationellt, europeiskt och internationellt. EU:s medlemsstater står inför liknande utmaningar och EU kan stödja samarbete och erfarenhetsutbyte mellan dess medlemmar.

När det gäller utbildningsområdet konstaterar utbildningsutskottet att EU:s utbildningsministrar antog den s.k. Parisdeklarationen vid ett informellt möte i mars 2015 och att frågan om hur utbildning kan motverka radikalisering av unga samt främja aktivt medborgarskap och grundläggande värden sedan dess har inkluderats i det europeiska utbildningsarbetet. Utbildningsutskottet välkomnar mot den bakgrunden de nya prioriteringar som har gjorts inom EU:s utbildningsprogram Erasmus+ och anser att det är mycket angeläget att inom programmet prioritera åtgärder och projekt som främjar integration och grundläggande värden i enlighet med Parisdeklarationen.

Utbildningsutskottet lyfter vidare särskilt fram EU-stödet till lärare i form av utbyten och andra verktyg för att rusta lärarna bättre när det gäller att upptäcka tidiga tecken på radikalisering och att hantera mångfald i klassrummen. Utbildningsutskottet delar kommissionens uppfattning om att den lokala nivån ofta har bäst förutsättningar att upptäcka och förhindra radikalisering och påminner om vad det anfört i ett tidigare yttrande till konstitutionsutskottet (yttr. 2015/16:UbU3y) om behovet av ökad kunskap i kommuner och skolor om hur radikalisering kan upptäckas på ett tidigare stadium. När det gäller EU:s åtgärder inom utbildningsområdet betonar utbildningsutskottet vikten av att samarbeta med Europarådet och Unesco, inte minst när det gäller verktyg för lärarstöd.

I sitt ställningstagande framhåller utbildningsutskottet att skolväsendet i Sverige vilar på demokratins grund och enligt skollagen (2010:800) ska utformas i överenstämmelse med grundläggande värderingar och de mänskliga rättigheterna. Skolverket har därutöver fått i uppdrag att genomföra olika insatser i skolan i linje med Parisdeklarationen. Utbildningsutskottet konstaterar därmed att det pågår ett arbete i Sverige kring dessa frågor men understryker samtidigt vikten av att arbetet fortsätter och vidareutvecklas eftersom utbildning är ett centralt instrument för att värna demokratin.

Utbildningsutskottet konstaterar att våldsinriktad radikalisering är en komplex fråga och betonar vikten av att ta fram ny kunskap på området. Utbildningsutskottet delar kommissionens uppfattning att relevanta forskningsområden bör prioriteras och välkomnar de prioriteringar som har gjorts inom EU:s forskningsprogram Horisont 2020 så att medel inom programmet kan användas för detta ändamål. Avslutningsvis konstaterar utbildningsutskottet att Sverige har inrättat ett nationellt forskningsprogram om rasism.

Utskottets ställningstagande

Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och terrorism. Demokratin måste värnas, och samhället måste bli mer motståndskraftigt mot radikalisering och vålds­bejakande extremism. Som kommissionen konstaterar faller arbetet i första hand inom området för medlemsstaternas nationella självbestämmande, men myndigheter och aktörer på alla nivåer – lokal, regional, nationell, europeisk och internationell – behöver samverka.

De åtgärder som kommissionen föreslår som ett led i den europeiska säker­hetsagendan handlar bl.a. om att motverka terroristpropaganda och hat­propaganda på internet och om att främja ett inkluderande, öppet och mot­ståndskraftigt samhälle. Det är mycket angeläget att motverka radikalisering, och utskottet anser att man behöver bemöta desinformation och vålds­förhärligande budskap på internet som verktyg för att radikalisera personer, destabilisera samhället eller kontrollera den politiska verklighetsbeskriv­ningen. Konstitutionsutskottet välkomnar därför olika kommunikations­insatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati och de grundvärden som kommer till uttryck i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten. Utskottet har tidigare uttalat sig om tvingande bestämmelser som innebär krav på att svenska myndigheter ska blockera eller ålägga internetleverantörer att blockera webbsidor och anfört att sådana bestämmelser är svårförenliga med informationsfriheten och den svenska yttrandefrihetslagstiftningen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och framhåller lösningar som bygger på frivillighet. Slutligen kan det vara värt att påminna om det som justitieutskottet framhåller, att fokus bör ligga på det faktum att den största delen av radikali­seringen trots allt sker i det verkliga livet och i möten mellan människor.

Som justitieutskottet konstaterar utgör kriminalvården en riskmiljö där det är särskilt viktigt med fungerande rutiner för att upptäcka och motverka radikalisering. Det är viktigt att det förebyggande arbetet i anstaltsmiljö utvecklas. Riksdagen har nyligen på förslag av justitieutskottet gjort ett tillkännagivande till regeringen om att det är angeläget att regeringen är pådrivande och vidtar åtgärder för att säkerställa att den svenska kriminalvården genomför och prioriterar arbetet för att upptäcka och motverka radikalisering (bet. 2016/17:JuU19, rskr. 2016/17:203). Konstitutionsutskottet delar justitieutskottets uppfattning att ett kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan EU:s medlemsstater är viktigt och kan bidra till att utveckla arbetet med att förebygga och motverka radikalisering i fängelser.

Justitieutskottet betonar vidare att säkerhetsarbetet är viktigt i det förebyggande arbetet mot radikalisering och påminner om att det inter­nationella arbetet mot terrorism måste ha hög prioritet. Utskottet betonar vikten av ett bra och fungerande samarbete inom EU där Sverige deltar aktivt för att stärka det europeiska samarbetet för att förebygga, förhindra och lagföra terrorism. Utskottet konstaterar vidare att arbetet på EU-nivå behöver fördjupas. Konstitutionsutskottet delar denna uppfattning.

Konstitutionsutskottet anser liksom justitieutskottet att informationsutbyte mellan medlemsstaterna är av central betydelse för arbetet mot våldsbejakande extremism. Justitieutskottet framhåller betydelsen av den information som finns i Schengens informationssystem (SIS) och ställer sig i sitt yttrande positivt till kommissionens avsikt att föreslå en ändring av SIS för att ytterligare öka dess mervärde för den brottsförebyggande verksamheten och terroristbekämpningen. Konstitutionsutskottet noterar att kommissionen den 21 december 2016 lagt fram förslag till ändringar av SIS.

Konstitutionsutskottet delar kommissionens och utbildningsutskottets uppfattning att den lokala nivån ofta har bäst förutsättningar att upptäcka och förhindra radikalisering och att det finns ett behov av ökad kunskap i kommuner och skolor om hur radikalisering kan upptäckas på ett tidigare stadium. Utbildningsutskottet lyfter i sitt yttrande fram EU-stödet till lärare i form av utbyten och andra verktyg för att rusta lärarna bättre när det gäller att upptäcka tidiga tecken på radikalisering och att hantera mångfald i klassrummen.

Konstitutionsutskottet välkomnar kommissionens olika initiativ till forskning om radikalisering och anser i likhet med utbildningsutskottet att relevanta forskningsområden bör prioriteras. I ett yttrande till utbildnings­utskottet (yttr. 2016/17:KU4y) framhöll konstitutionsutskottet att det finns ett stort behov av kunskap om våldsbejakande extremism, och särskilt gäller det kunskap om våldsbejakande radikal islamism. Det är en relativt ny företeelse i vårt land jämfört med vänster- och högerextremism. Utskottet framhöll att det är viktigt att bredda och fördjupa den samlade kunskapen om den radikala islamismen i Sverige eftersom den i likhet med andra antidemokratiska ideologier utmanar grundläggande demokratiska värderingar. Utskottet ansåg därför att det vid bestämmandet av forskningspolitikens inriktning bör tas hänsyn till behovet av forskning inriktad mot den våldsbejakande islamistiska ideologin och hur den uttrycks och utformas i Sverige.

Grundorsakerna till extremism måste förebyggas, och som utrikesutskottet framhåller måste orsakerna till extremismen sökas brett. Utrikesutskottet välkomnar det ökade internationella kunskaps- och erfarenhetsutbyte som vuxit fram inom t.ex. det europeiska nätverket för experter från myndigheter, kommuner och organisationer (RAN). Detta nätverk utgör enligt konstitutionsutskottet ett välkommet stöd för medlemsstaterna vid det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism genom att det tillhandahåller vägledning och handböcker för att införa strukturer för myndighetssamarbete och en plattform för utbyte av erfarenheter och praxis samt kartläggning av forskning om radikalisering.

Konstitutionsutskottet delar även kommissionens och utrikesutskottets uppfattning att det förbyggande arbetet bör stå i fokus för EU:s internationella arbete mot våldsbejakande extremism och terrorism och att demokrati och god samhällsstyrning är viktiga komponenter för att skapa stabila samhällen och därmed undvika konflikter som är en grogrund för extremism. Orsakerna till att människor radikaliseras måste, som nämnts, sökas brett. Utskottet vill framhålla att det i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism måste tas hänsyn till att sådana extremistiska åsikter som utgår från en stark ideologisk övertygelse hos individen inte enbart kan förklaras av socio­ekonomiskt betingat utanförskap, diskriminering eller liknande omständlig­heter.

Konstitutionsutskottet instämmer med utrikesutskottet att även inter­nationella organisationer som FN, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet är viktiga för att främja fred, säkerhet och utveckling och därmed för att förebygga terrorism.

Konstitutionsutskottet delar kommissionens uppfattning att det är viktigt att medlemsstaterna säkerställer att man följer EU-lagstiftningen om att bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt diskriminering på grund av religion eller övertygelse. Liksom utrikesutskottet vill konstitutionsutskottet även under­stryka vikten av att de mänskliga rättigheterna värnas och att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism.

Särskilt yttrande

EU:s stöd till förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (SD, -)

Jonas Millard (SD), Patrick Reslow (-) och Fredrik Eriksson (SD) anför:

Vi anser att det är viktigt att Sverige deltar i mellanstatliga samarbeten för att motverka och lagföra terrorism. Sverige bör samarbeta med såväl europeiska som andra länder. Alla sådana samarbeten måste dock ta sin grund i det nationella självbestämmandet.

När det gäller att sprida positiva motbudskap för att motverka terroristpropaganda på internet påminner vi om vad vi tidigare uttalat i vårt särskilda yttrande i samband med utskottets yttrande till utrikesutskottet om en gemensam ram för att motverka hybridhot (yttr. 2016/17:KU2y). Vi anförde då att vi kan ställa oss bakom det som utskottet anför om att sprida positiva motbudskap, men inte att det ska ligga på EU:s institutioner och organ att ombesörja detta. EU:s institutioner torde knappast betraktas som den mest trovärdiga avsändaren bland avsedda mottagare. I stället anser vi att civilsamhället i de olika medlemsstaterna bör kunna vara effektivare och lämpligare för att uppnå detta ändamål. Vi delar inte heller uppfattningen att det inom EU:s utbildningsprogram Erasmus+ finns något behov av att prioritera åtgärder och projekt som främjar integration, grundläggande värden eller interkulturell förståelse i enlighet med målen i den s.k. Parisdeklarationen från mars 2015.

Bilaga 1

Förteckning över granskade dokument

Kommissionens meddelande om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism, KOM(2016) 379.

Bilaga 2

Justitieutskottets yttrande 2016/17:JuU4y

Bilaga 3

Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU3y

Bilaga 4

Utbildningsutskottets yttrande 2016/17:UbU3y


[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållandet av audiovisuella medietjänster.

[2] Förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning, KOM(2008) 426.

[3] Direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet.