Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Fru talman! Kommissionen presenterade i mars 2017 en vitbok om EU:s framtid. I den lades det fram diskussionsunderlag om flera övergripande ämnen, bland annat synen på EU:s framtida finanser med olika scenarier för hur budgeten kan utvecklas i framtiden.

Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Utskottet har granskat detta och kommit fram till en svensk ståndpunkt som Sverigedemokraterna överlag instämmer i: att den svenska avgiften ska hållas nere samt att det behövs effektiv kontroll av hur EU-medlen används och en generellt minskad utgiftsvolym. Sammantaget är detta en bra utgångspunkt i förhandlingarna, men på ett antal områden har SD en starkare EU-kritisk och mer Europavänlig hållning än utskottet.

I en central fråga, migrationspolitiken, har vi en helt annan uppfattning än utskottet. Det är också anledningen till att det från vår sida blev en motivreservation i stället för ett särskilt yttrande.

Utskottet anser att utgifterna för jordbruks och sammanhållningspolitiken bör minska, vilket är ett steg i rätt riktning men enligt vår mening otillräckligt. Jordbrukspolicyn har varit ett ineffektivt redskap som gynnat storföretag i östländer på bekostnad av svenska bönder - en sorts omvänd Robin Hood-politik, där närmare 80 procent av de ekonomiska bidragen fördelas till 20 procent av de största företagen. Ett annat exempel är Efsifonderna, där skattepengar kanaliseras till saker som inte har något som helst mervärde för vårt land. Svensken betalar faktiskt den näst högsta nettoavgiften till EU - 2 600 kronor per person och år. Det är pengar som alltså bland annat går till finansiering av infrastrukturprojekt i andra medlemsländer. Man kan fråga sig om det är så här man uppnår välstånd och om det verkligen är bidrag som byggt Europa starkt.

Sverigedemokraterna vill helt avskaffa denna politik och i stället sträva efter att återföra beslutsfattandet över fördelningen av ekonomiska medel till medlemsstaterna. I den bästa av världar hade Sverige haft det inflytandet. Nu har vi inte det, och därför uppmanar vi regeringen att verka för en sådan utveckling i den grad det är möjligt.

Att reformera dagens centraliserade och supranationella politiska organisation till ett renodlat ekonomiskt samarbete som grundar sig på en rörlig och enhetlig inre marknad i vilken suveräna och oberoende nationalstater deltar - det är Sverigedemokraternas vision.

Just handel och samarbete brukar vara det tyngsta argumentet för EU, för i dagens globaliserade värld skulle det vara svårt att klara sig utan handel för en liten, exportberoende nation som Sverige. Men ironiskt nog är det också det svagaste argumentet, för vad är det som säger att vi måste utplåna vår beslutanderätt över den ekonomiska politiken och förflytta all politisk makt till Bryssel bara för att bedriva handel? Man måste kunna skilja på en politisk union och ett handelssamarbete.

Vidare till den del i detta ärende som föranledde vår motivreservation. Det är ju så att EU vill koppla ett allt hårdare grepp om migrationspolitiken i Europa. Sverige bör inte på något sätt medverka till detta.

Ett exempel är att man i diskussionsunderlaget framför långtgående förslag om större flexibilitet inom budgetramen för att ha mer handlingsutrymme vid "oväntade händelser och oförutsedda behov". Här försöker man uttrycka sig diplomatiskt, men för den som läser mellan raderna krävs det inte mycket kreativitet för att förstå vad det betyder i klartext. Här bör det svenska agerandet därför vara att tydligt markera att förutsägbarhet och långsiktighet ska vara ledorden i arbetet med EU:s framtida finanser.

Fru talman! I en avgörande fråga för Europa anser vi att utskottet landat i helt fel slutsats. Sverigedemokraterna delar inte uppfattningen att vi lägger för lite pengar på invandring till kontinenten, och vi delar definitivt inte uppfattningen att EU ska tvinga länder att ta emot flyktinginvandrare och straffa dem som för en ansvarsfull invandringspolitik. Det vore mer rimligt att straffa dem som inte gör det, men på principiella grunder får det aldrig vara en EU-angelägenhet att styra respektive lands politik, då förutsättningarna i form av kapacitet och folkvilja varierar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Det är varje lands rättighet att besluta om och föra en självständig invandringspolitik, och det parlamentariska stödet för att ge bort beslutanderätten - eller ens anpassa den efter någon annans behov - saknas i de allra flesta medlemsländer. Det måste såväl Sverige som EU respektera, och därför yrkar jag bifall till vår motivreservation.

Fru talman! Kammaren har i dag att ta ställning till en svensk hållning i diskussionen om framtiden för EU:s finanser. I denna diskussion presenteras en rad olika handlingsalternativ för betydelsefulla frågor som intäkter, utgifter, samordning, likformning, villkor och ansvar för medlemsstaterna och för EU.

Inledningsvis är det viktigt att slå fast att framtiden för EU:s finanser i grunden beror på den ekonomiska utvecklingen. Den påverkas av om människor får utbildning, så att vi höjer kompetensen och kan utveckla nya arbeten och öka produktiviteten, av om vi inom unionen konkurrerar med sjysta villkor och skapar trygghet i omställningar samt av om alla medborgare tillåts dela på frukterna i jämlik och tillitsfull anda. Hur den typen av frågor hanteras påverkar ekonomin i och förtroendet för EU.

När det gäller finanserna på EU-nivå har den svenska regeringen intagit en del ståndpunkter, och de är väl avvägda för svensk del. Till att börja med handlar det om budgetdisciplin. Det är bra med ett utgiftstak och att EU håller sig under det taket, vilket bör vara under 1 procent av medlemsländernas bni. En konsekvens av att Storbritanniens medlemsavgift försvinner är att utgiftstaket sänks.

Vidare är Sveriges hållning att avgiften ska hållas nere. Det uppnås i huvudsak genom att EU är restriktivt på utgiftssidan. Ett skäl till det är värnandet av budgetdisciplinen och måluppfyllelsen. Skattepengar bör användas ansvarsfullt. De ska gå till det de är avsedda för, och åtaganden bör fullföljas innan nya görs.

Det leder över till ståndpunkten om att ha tydliga prioriteringar. Det är angeläget att EU i dag riktar sin energi mot att stärka vissa strukturer, såsom dagens och framtidens konkurrenskraft, forskning, klimatomställning, vår gemensamma säkerhet och inte minst en bra hantering av migrationen. I andra änden bör därmed utgifter för annat nedprioriteras, exempelvis utgifterna för jordbrukspolitiken. Det är innebörden av att omprioritera.

I anslutning till detta intar den svenska regeringen även en mycket viktig hållning rörande alla medlemsstaters ansvar för flyktingmottagandet. Sveriges ansträngningar för att få till stånd ett solidariskt system är kända, och regeringens hållning är att EU:s olika stödsystem bör kopplas till huruvida en medlemsstat tar sitt ansvar eller viker undan från det. Den som inte tar sitt ansvar bör inte heller få ta del av stödsystemen på samma sätt som i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Slutligen har regeringen ståndpunkten att kontrollen av hur EU-medlen används bör bli mer ändamålsenlig och effektiv.

Fru talman! Utöver regeringens ståndpunkter finns det angränsande diskussioner och kommentarer som är relevanta för framtiden för EU:s finanser. En sådan är vilka konsekvenser ett brittiskt utträde ur unionen får. Självklart vet vi inte det fullt ut i dag, varken när det gäller konsekvenserna för EU:s finanser eller när det gäller konsekvenserna för utvecklingen i unionen. Det är angeläget att den frågan får klarhet eftersom den påverkar andra frågor.

En annan diskussion gäller skatteflykt och skatteplanering. Sveriges hållning är att EU inte ska ha beskattningsrätt, men det hindrar inte att det förs en diskussion mellan EU:s medlemsstater. Vi ser i dag att tillgångar flyttas runt mellan medlemsstaterna för att man på så sätt undviker skatt. Så kan vi inte ha det.

Se detta i ljuset av vår samhällsmodell, den svenska modellen. Den bygger på investeringar i kunskap och ökad produktivitet, vilket skapar en strukturomvandling uppåt i värdekedjan. Vi kombinerar hög välfärd med hög tillväxt. Då kan vi inte hålla på och konkurrera med låga skatter - dels för att det minskar inkomsterna till välfärden i medlemsstaterna, dels för att även EU skulle tjäna på en framtid som handlar om sund konkurrens som genererar högre förädlingsvärde och inte en framtid som handlar om att skapa låglönejobb och skatteparadis.

En tredje diskussion som påverkar det finansiella läget i EU är hur arbetsmarknaden utvecklas. På samma sätt som vi inte ska konkurrera genom att sänka skatten ska vi heller inte konkurrera genom att ställa arbetare mot arbetare och sänka löner. Därför är EU:s nya utstationeringsdirektiv så viktigt. Det har ordningen att det är lönenivån i det land man jobbar i som gäller, oavsett var man kommer ifrån, och det gör att arbetare inte ställs mot arbetare.

Det är på sin plats att rikta ett stort tack till regeringen och i synnerhet till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson för att detta blev verklighet. Vill man så går det! Utstationeringsdirektivet är ett viktigt steg mot ett socialt och sammanhållet EU. Det stärker tilltron och tilliten, och det skapar sund konkurrens. Dessutom gör det att finanserna stärks, då EU väljer välfärd i stället för låga löner och låga skatter.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

(Applåder)

Fru talman! Detta diskussionsunderlag är en del i en bredare diskussion om EU:s framtid. Den baseras på en vitbok med fem scenarier om EU:s framtid och hur unionen kan utvecklas fram till 2025.

När vitboken presenterades aviserades diskussionsunderlag om fem övergripande ämnen. Dessa var den sociala dimensionen, hur globaliseringen ska bemötas, EMU, försvar och EU:s framtida finanser. I diskussionsunderlaget diskuteras EU:s budget. Denna budget finansieras främst genom bidrag från varje medlemsland utifrån dess bni, alltså bruttonationalinkomst, samt genom tullar och bidrag på grundval av mervärdesskatt. Det finns också vissa justeringar och så kallade rabatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Den centrala frågan är dock vad EU-budgeten ska användas till. Vilka prioriteringar ska man göra? Den framtida EU-budgeten måste enligt diskussionsunderlaget bygga på en vision om EU:s prioriteringar. Storbritanniens utträde ur unionen har en stark påverkan på detta, och det kommer att kräva omprioriteringar.

En del av diskussionsunderlaget handlar om så kallade egna medel och hur systemet kan bli effektivare. Här läggs ett antal alternativa förslag fram, bland annat att det nuvarande rabattsystemet - som till exempel minskar Sveriges avgift till EU - ska avskaffas.

I den tidigare nämnda vitboken om EU:s framtid presenteras fem scenarier med olika konsekvenser för EU-finanserna i termer av budgetens storlek och struktur samt nivån på förändring och modernisering. De fem olika scenarierna för EU-27 är

att fortsätta som förut

att göra mindre tillsammans

att vissa gör mer

en radikal omstöpning

att göra mycket mer tillsammans.

Dessa scenarier är alla olika, men gemensamt för dem är att de alla kräver att man beaktar flexibiliteten för att kunna hantera större oväntade händelser och oförutsedda behov, till exempel migration och säkerhetsproblem. I alla scenarierna anges att alla rabatter ska tas bort, vilket som jag sa tidigare skulle ge Sverige en högre avgift.

Fru talman! I regeringens ståndpunkt ser vi att man har lyssnat på Moderaternas förslag, och vi har därför inga stora konflikter. Dock vill vi moderater se att regeringen är tydlig i dessa diskussioner och att man söker stöd hos likasinnade länder.

I likhet med en majoritet i utskottet förordar vi budgetrestriktivitet och att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU med tydliga leveranser av fattade beslut innan nya skapas. Vi vill se en stabilisering av EU:s utgifter och att utgiftstaket ska understiga 1 procent av EU-27:s bni. Den svenska rabatt som vi har haft ska inte urholkas.

När Storbritanniens bidrag försvinner ska EU-budgeten minskas med lika mycket eller helst med mer. Omprioriteringar ska ske till fördel för gemensamma åtaganden som säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning. Detta kan ske genom minskade anslag till jordbruksstöd och strukturfonder. Jag vill också påpeka att jordbruksstödet inte är en fråga bara för EU, utan detta stöd påverkar faktiskt hela världshandeln.

Det ska kosta att inte ta ansvar. Länder som inte tar ansvar i migrationspolitiken ska inte heller få tillgång till stöd från EU på samma sätt som i dag. Alla medlemsstater ska stå upp för gemensamma värderingar och beslut. EU för inte bara med sig fördelar utan också förpliktelser.

Vi vill se en effektiv kontroll av hur EU-medel används. Med en minskad budget blir det ännu viktigare att pengarna används på rätt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser

Den nationella beskattningsmakten ska värnas. EU ska inte ha beskattningsrätt.

Fru talman! När det gäller Europeiska investeringsfonden, Efsi, som nämns i utlåtandet, anser Moderaterna att det ska göras en oberoende utvärdering av vilken effekt som den haft på jobb och tillväxt innan beslut om förlängning eller kanske till och med ett permanentande av projektet fattas. Beslut får inte fattas på för svaga grunder och utan långsiktighet eller ekonomiska konsekvenser.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Fru talman! Det var i samband med vintern 2015 som Vänsterpartiet gick ut och tydligt krävde att Sverige skulle hålla inne med EU-avgiften till dess att andra medlemsstater uppfyllt sina utlovade åtaganden om att ta emot flyktingar. Jag tycker det är bra att andra partier nu har anslutit sig och håller med oss i Vänsterpartiet i vår kritik mot att medlemsstater får del av EU-medel trots att man inte uppfyller gemensamma överenskommelser om bland annat flyktingmottagande.

Finansutskottet levererar i dag hård EU-kritik mot kommissionen i fråga om EU:s finanser. Sverige har under lång tid kritiserat EU:s budget för att vara omodern. Det vore i ljuset av brexit ett utmärkt tillfälle att reformera EU:s budget. Tyvärr verkar kommissionen inte se denna möjlighet. Snarare springer federalisterna i EU vidare i en riktning som varken medborgare eller Sverige som land önskar.

Därför är det bra att finansutskottet i dag riktar skarp kritik mot EU-kommissionen. De som tar del av den här debatten ser också tydligt var skillnaden går mellan Vänsterpartiets EU-kritik och Sverigedemokraternas EU-kritik. Det är också tydligt i finansutskottets utlåtande att man inte ser skatter på EU-nivå som en framkomlig väg.

Trots att Sverige i enighet envist säger nej till olika federalistiska förslag om EU-skatter fortsätter förslagen att komma. I dag säger vi ännu en gång tydligt nej till att ge EU beskattningsrätt.

Flera andra talare har också tagit upp EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik. Det är väl ett tydligt exempel på ett område där EU borde göra mindre. Mer makt borde flyttas tillbaka till nationell styrning, så att man uppnår de nyttor som är viktiga. Det blir lätt så att EU pratar om subsidiaritetsprincipen samtidigt som det sker väldigt lite i verkligheten.

Fru talman! Med detta sagt vill jag yrka bifall till finansutskottets utmärkta förslag i detta utlåtande, där det är gott om EU-kritik.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)