Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Anf. 1 Göran Pettersson (M)

Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Formellt sett handlar det här ärendet om att vi i eftermiddag ska fatta beslut om den skrivelse jag nu har i handen och lägga den till handlingarna.

Detta kan låta mindre spännande, men erfarenhetsmässigt brukar debatten om den årliga skrivelsen om strategisk exportkontroll handla om allt möjligt inom exportkontroll av krigsmateriel.

I år förhåller det sig dock lite annorlunda. Det sitter just nu en parlamentarisk kommitté som har i uppgift att göra en översyn av regelverket för exportkontroll. Kommittén ska lämna sitt slutbetänkande senare i år, och jag ser fram emot att vi antagligen kommer att återkomma i detta ämne senare här i kammaren.

Jag tänker i stället använda mitt anförande till att tala mer principiellt runt frågorna om krigsmateriel och export av densamma. Jag ska ta mitt avstamp i målet för vår säkerhetspolitik. Detta mål är att bevara vårt lands fred och självständighet. En komponent i detta är det militära försvaret, och en central del i det är tillgången till vapen.

Jag tänkte börja med att göra en historisk tillbakablick. Vid upptakten till andra världskriget uppdagades att svenska staten hade försummat materielförsörjningen och tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret. När detta blev uppenbart vidtog man en nödåtgärd genom att skicka ut svenska statstjänstemän på en inköpsresa runt om i världen.

Man upptäckte då att det inte är så enkelt att få inhandla materiel hur som helst i kristider. Det är inte bara en fråga om tillgång och efterfrågan, utan det finns också ett antal bindningar mot olika regimer.

Nödåtgärden slog inte särskilt väl ut. En del materiel av tvivelaktig kvalitet och lämplighet för Sverige blev inköpt. Slutsatsen man sedan drog var att detta inte var någon lyckad metod. I stället började man under pågående krig att bygga upp en svensk försvarsindustri.

När andra världskriget tog slut och övergick i kalla kriget satsade Sverige väldigt mycket pengar på att bygga upp sin försvarsförmåga. Från kalla krigets början till ungefär mitten av 60-talet var det årliga försvarsanslaget ca 4 procent av bruttonationalprodukten. För att sätta det i ett storlekssammanhang skulle detta med dagens mått motsvara en försvarsbudget på 160 miljarder kronor.

En stor andel av försvarsanslaget gick till att modernisera på materielsidan. Det var också under den här tiden som en betydande del av den stora svenska försvarsindustrin byggdes upp, framför allt på flygsidan.

I början av 90-talet föll Sovjetunionen. Warszawapakten upplöstes, vilket ledde till att vi fick den stora fredsåterbäringen. I likhet med andra länder minskade Sverige försvarsanslaget kraftigt, från de höga nivåerna. Då uppstod i Sverige en obalans mellan den försvarsindustri man byggt upp för att inte göra om misstagen från tiden före andra världskriget och den efterfrågan som försvarsmakten hade.

I och med vårt inträde i EU ändrades säkerhetspolitiken till att vi mer och mer inser att vi ingår i ett större sammanhang. På sikt ändrades också formuleringarna till att säga att vi skapar säkerhet tillsammans. Vi har även beroendet i fråga om materielförsörjning. Jag återkommer till det när jag ska kommentera några av motionerna.

Det är med dessa erfarenheter som grund som vi kan se på både materielförsörjningen och exporten av krigsmateriel. Vi har formulerat krigsmaterielexporten som så att det är något vi kan göra om det gynnar våra egna säkerhetsintressen såtillvida att vi kan säkerställa att vi inte gör om misstagen från före andra världskriget. Vi har alltså potential att kunna tillgodose Försvarsmaktens efterfrågan på materiel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Efter denna lilla utflykt bakåt i historien vill jag kommentera var vi står politiskt i dag i detta. Vi har som sagt en kommitté som arbetar. Ett klassiskt svenskt sätt att hantera svåra frågor är ju att man utser ett antal personer som får djupdyka och bryta i frågorna, och jag ser med spänning fram emot när de återkommer med sina rapporter.

Vi har ändå en del skiljaktigheter här i dag, i motionerna. Det som framför allt skiljer är synen på det tredje ledet, som jag nämnde. Det inleddes i och med vårt inträde i EU och innebär att vi i större omfattning bygger vår säkerhet gemensamt.

Europeiska försvarsmaterielbyrån, Eda, är en tydlig skiljelinje där vi ser olika på detta. I och med att vi bygger säkerheten tillsammans omfattar det på materielförsörjningssidan att också dra nytta av vårt medlemskap i EU.

Vi har erfarenheterna från före andra världskriget, då vi var sent ute. Samtidigt har teknikutvecklingen kommit så långt att även om ett litet land, vilket inte är troligt i dag, skulle gå tillbaka till den heroiska satsning som gjordes på försvaret under kalla kriget skulle det ändå inte räcka för att ligga i topp. Därför är det helt nödvändigt att vi gör saker tillsammans i framtiden, bland annat genom den europeiska försvarsmaterielbyrån.

Jag talar först och främst som reservant. Moderaterna hade en kommittémotion om att vi vill lyfta fram att vi så långt som möjligt ska bygga vår exportkontroll genom gemensamma överenskommelser och avtal. Vi ville framför allt lyfta fram lätta vapen. Men eftersom det avstyrktes i betänkandet har vi en kort reservation.

Härmed yrkar jag bifall till reservation nr 2.

(Applåder)

Anf. 2 Andre vice talman Björn Söder (SD)

Herr talman! Sverigedemokraterna är i dag det enda partiet i riksdagen som fortfarande ser den svenska nationella säkerheten och folkets trygghet som vårt försvars huvudprioritering. Vi ser med oro på hur både rödgröna och alliansregeringar väljer att använda medel ur försvarsbudgeten för att finansiera militära insatser, vars samband med det svenska säkerhetsintresset i bästa fall kan beskrivas som svagt och i vissa fall rent kontraproduktivt.

Glatt påhejade av samtliga riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, deltog vårt flygvapen i den Natoledda kampanjen för att störta Muammar Gaddafis regim i Libyen. Nu vet vi alla att det har fått horribla konsekvenser för det libyska folket. Utan att på något sätt försvara eller ursäkta Gaddafis brott mot mänskligheten måste vi konstatera att Islamiska staten nu finns i Libyen, delvis tack vare alliansregeringen. Var detta väl spenderade pengar?

Sverigedemokraterna stöder förvisso andra internationella insatser, som dem i Mali och Irak, men vi anser att regeringen måste skjuta till medel till försvarsbudgeten för att täcka kostnaderna för dessa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Under lång tid var vi det enda partiet som varnade för att Rysslands stormaktsambitioner inte var helt utsläckta och att det därför var klokt att behålla ett fungerande invasionsförsvar. I vår argumentation brukade vi likna försvaret vid en brandförsäkring. Det var en försäkring som Alliansen och de rödgröna var rörande överens om att vi aldrig skulle behöva, tills det började brinna i ett hus lite längre ned på gatan. Än en gång blev det uppenbart att det var Sverigedemokraterna som gjorde rätt analys, medan övriga sju partier var helt ute och cyklade.

Herr talman! Det nyvunna intresset för försvaret från övriga partier bör inte tas på allvar. Det vore ett allvarligt misstag. Sverigedemokraterna är det enda partiet som värnar om Sveriges försvar, och i förlängningen landets framtid.

För att kunna tillgodose en stabil tillgång på försvarsmateriel måste Sverige ha en egen försvarsindustri. Så enkelt är det. Vi kan inte, vare sig nu eller i framtiden, räkna med att i alla lägen kunna köpa materiel från internationella leverantörer, speciellt i en situation där det internationella säkerhetsläget försämras. Även om de vapensystem som vi har behov av skulle finnas tillgängliga att köpa från hyllan är det inte säkert att de är kompatibla med varandra eller med vår befintliga materiel, vilket medför ytterligare kostnader för att anpassa dessa.

Därför gör vi även denna gång en annan bedömning än regeringen som har valt att fokusera på inköpt materiel, trots att detta medför försämrad nationell säkerhet och betydande fördyringar. Och vi vet att vi kommer att få rätt även denna gång.

Förutom att bibehålla ett starkt och fungerande försvar har Sverigedemokraterna som huvudprioritering att inte spendera mer skattepengar än vad som behövs. Det betyder att försvarsindustrin ofrånkomligen också måste ägna sig åt export för att kunna bidra till att bära utvecklingskostnaderna. Under 2014 minskade Sveriges export med ca 33 procent, och värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel var drygt 8 miljarder kronor.

Det betyder att vi i framtiden måste vara försiktiga när vi sätter restriktioner för industrin. Men det betyder också att vi bör investera i svenskproducerade materielprojekt, vilket ger en låg nettokostnad. De kan till och med gå med vinst på grund av spillövereffekter och export.

Försvarsindustrin berör direkt ca 30 000 jobb och sysselsätter indirekt ca 100 000 människor. Det får vi inte glömma. Gripen, robotar, luftvärn, ubåtar och korvetter samt rymdteknik med kommande militär tillämpning visar att de svenska vapensmedjorna inte bara har stolta anor utan även en framtid, såvida regering och riksdag sköter frågor om upphandling och FoU klokt.

Men tyvärr finns det populistiska krafter i denna kammare som vill stoppa all svensk krigsmaterielexport. Deras resonemang håller dock inte. Efterfrågan försvinner inte. Effekten blir i stället dels att köparländerna träffar avtal med andra exportörer, vilka ofta är helt ointresserade av att föra en dialog om demokrati och MR, dels att försvarsmateriel blir svårare och dyrare att anskaffa. Fördyringarna landar då ytterst i knäet på våra skattebetalare.

Om dessa försvarsfientliga krafter får inflytande över politiken kommer de att skapa en allvarlig lose-lose-situation. Låt oss hoppas att så inte blir fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det finns givetvis inte något principiellt fel i att Sverige ingår samarbeten om krigsmaterielutveckling eller avtal som reglerar internationell handel med krigsmateriel, så länge dessa står i samklang med Sveriges långsiktiga intressen. Det är dock viktigt att sådana samarbeten inte hamnar i strid med Sveriges behov av egen försvarsindustri.

Herr talman! EU:s gemensamma ståndpunkt och de åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut om krigsmaterielexport till ett land fattas är kriterier som vi tycker är bra och ska följas. Samarbetet får dock aldrig tillåtas leda till att Sveriges handlingsfrihet eller möjligheter till egen livaktig försvarsindustri inskränks. Regeringens linje bör därför vara att värna Sveriges och övriga medlemsstaters möjlighet att tillämpa artikel 346 i funktionsfördraget för att skydda inhemska försvarsindustrier. Därför yrkar jag bifall till reservation 3.

Avslutningsvis anser vi att det är självklart att vapenexporten ska regleras. Vi menar att principerna för Sveriges vapenexport ska utgå från en avvägning mellan Sveriges försvarsindustriella och säkerhetspolitiska intressen å ena sidan, och hänsynstagande till svenska utrikespolitiska mål, situationen för mänskliga rättigheter, risken att köparstaten ingår ett anfallskrig och risken att vapnen används mot den egna befolkningen å den andra.

Just nu utreder Krigsmaterielexportöversynskommittén om ett demokratikriterium ska läggas till, vilket vi kan tänka oss. Men som alltid i utrikespolitik är det viktigt att ha förståelse för att alla länder inte fungerar precis som Sverige. Därför anser vi inte att ett demokratikriterium ska vara vad man kallar absolut, utan snarare en mer nyanserad bedömning.

Vi sverigedemokrater anser att den främsta utmaningen inom exportkontrollpolitiken inte främst består i att införa ytterligare villkor för försvarsmaterielexporten utan att i praktiken tillämpa och efterleva redan existerande regelverk som har upprättats i bred politisk enighet på såväl nationell som internationell nivå. Det regelverket anser vi vara tillräckligt restriktivt. Dessutom har vi demokratisk insyn genom att riksdagspartierna är representerade i Exportkontrollrådet.

Anf. 3 Göran Pettersson (M)

Herr talman! Jag ställer mig frågande till att Sverigedemokraterna, genom Björn Söder, framför den isolationistiska inställningen även på materielsidan. Om man samtidigt förfäktar att Sverige ska ha tillgång till modern materiel inom hela den operativa bredden undrar jag vilken storlek på försvarsanslaget Sverigedemokraterna anser skulle behövas för att vi ska klara av detta, om man inte gör det gemensamt.

Anf. 4 Andre vice talman Björn Söder (SD)

Herr talman! Vi är inte isolationistiska över huvud taget. Vi är tydliga med att vi vill ha ett utökat försvarsmaterielsamarbete med framför allt de nordiska länderna men även med sexnationerna. Att vi fortsätter att ha samarbeten är givetvis en förutsättning för en bra och välfungerande industri.

Däremot är vi inte lika naiva som Göran Petterssons parti, Moderaterna, i synen på till exempel Eda. Där riskerar man att andra länder tar för sig medan Sverige backar på punkt efter punkt, vilket vi faktiskt gör eftersom vi inte satsar tillräckligt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Den svenska försvarsindustrin sysselsätter många människor. Och det ska vi slå vakt om.

Nu missar jag kanske att svara på Göran Petterssons fråga. Men jag vill i alla fall trycka på att vi är för ett försvarsmaterielsamarbete. Men vi är inte lika naiva som Moderaterna, som låter andra länder i Europa ta för sig på ett helt annat sätt.

Anf. 5 Göran Pettersson (M)

Herr talman! Naiviteten får lyssnarna avgöra och bedöma, det är ju det systemet vi har här i Sverige.

Men jag vill gå tillbaka till de historiska siffrorna. Under det kalla krigets första decennier satsade Sverige 4 procent av bnp i försvarsanslag. Det räckte då till att hålla en självständig materielförsörjning på toppnivå. Det skulle i dag, om man räknar in teknikfaktorn och att modern materiel relativt sett har blivit dyrare, motsvara ett försvarsanslag på 160 miljarder om året, och det är antagligen lågt räknat.

Eftersom Björn Söder missade den frågan första gången väljer jag att upprepa den nu. Jag tänker väl kanske inte använda Björn Söders ord och tala om "naivt" men när det gäller att stå själv och satsa på materielförsörjningen, är då 160 miljarder en siffra som han skulle kunna tänka sig?

Anf. 6 Andre vice talman Björn Söder (SD)

Herr talman! Så är det när man inte antecknar. Då är det lätt att missa något.

I dag satsar vi ungefär 1,2 procent av bnp på Försvarsmakten. För Göran Petterssons parti Moderaterna som vill gå med i Nato innebär det givetvis att vi i så fall skulle få höja anslagen, eftersom Nato kräver 2 procent av bnp. Bara där faller ett eventuellt Natomedlemskap eftersom vi inte satsar tillräckligt.

Vi har tidigare sagt att vi vill återgå till de gamla nivåerna, i ett första steg i alla fall upp till 2 procent av bnp för att kunna göra satsningar.

När det gäller försvarsmaterielsidan vill vi fortsätta samarbeta med andra länder, men vi har inte den naiva synen att vi tror att vi kan gå in och lyda under Eda och samtidigt inte tro att de större länderna tar för sig allt mer. Vi vill i stället satsa på ett försvarsmaterielsamarbete framför allt med de nordiska länderna och sedan de andra sex nationerna som vi i dag har samarbete med.

Vi ser att det europeiska försvarssamarbetet för Sveriges del tenderar att ge ett allt mindre inflytande och att andra länder tar för sig. Det är naivt att tro någonting annat.

Vi vill alltså höja anslagen till Försvarsmakten, och det har vi också deklarerat i våra budgetförslag.

Anf. 7 Hans Linde (V)

Herr talman! Så är det återigen dags för riksdagen att sammanfatta ett år av svensk vapenexport. I vanlig ordning är det inte någon speciellt upplyftande debatt för oss som vill att Sverige ska vara en tydlig och konsekvent röst för mänskliga rättigheter, jämställdhet och nedrustning.

År 2014 var ännu ett år då Sverige sålde vapen och beväpnade krigförande stater, länder som bryter mot de mänskliga rättigheterna och diktaturer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Förra året fortsatte diktaturen Saudiarabien att vara en av de främsta köparna av svenska vapen trots att man under 2014 avrättade minst 90 personer, ett dussintal av dem i offentliga avrättningar.

Under 2014 sålde Sverige vapen till diktaturen Bahrain trots att kungen i öriket med våld slår ned alla protester mot hans auktoritära styre. I Bahrain sitter dessutom just nu en svensk medborgare, Mohammed Habib al-Muqdad, fängslad på politiska grunder. Detta förhindrar uppenbarligen inte svensk vapenexport.

Även militärjuntan i Thailand köpte svenska vapen för en halv miljard under 2014. Att det rapporteras om godtyckliga arresteringar, samvetsfångar och allvarliga inskränkningar i grundläggande mänskliga rättigheter verkar inte vara något hinder för svensk vapenexport.

Bland köparna återfinns också Förenade Arabemiraten. Så här sammanfattar Amnesty International utvecklingen i landet under 2014: Myndigheterna förblev "obevekliga i sina ansträngningar att kuva oliktänkande och krossa alla tecken på opposition mot makthavarna, trygga i förvissningen att deras viktigaste allierade bland de västerländska demokratierna knappast skulle invända".

Herr talman! Jag tror att vi måste se att Sverige inte kommer att kunna vara en trovärdig röst för mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet någonstans på jordklotet så länge vapenexporten till diktaturer fortsätter.

Vårt land står inför ett mycket tydligt vägval: Antingen är man en röst för frihet och mänskliga rättigheter eller så säljer man vapen till diktaturer. Antingen för man en feministisk utrikespolitik eller så beväpnar man de regimer som kränker kvinnors rättigheter. Antingen är man en kraft och en röst för fred och nedrustning eller så väljer man att sälja vapen till länder som är inblandade i väpnade konflikter.

Det går inte att göra både och. Vi har ett tydligt vägval framför oss.

För mig och Vänsterpartiet är uppfattningen mycket klar: Vi vill se ett tydligt och skarpt förbud, utan undantag, mot svensk vapenexport till diktaturer, till krigförande stater och till länder som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Nu arbetar en utredning med att se över de svenska regelverken för vapenexport och för att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater. Det har varit en process som jag inte tror någon kan hävda har stressats fram.

Det gick fem år med en borgerlig regering innan man ens öppnade upp för att tillsätta en översyn av regelverket för vapenexporten, och det kunde ske först efter att vi hade lyckats mobilisera ett massivt tryck både i och utanför riksdagen. Därefter tog regeringen mycket god tid på sig att tillsätta en parlamentarisk kommitté som skulle genomföra utredningen.

Vi kan i dag konstatera att det har gått fyra år sedan riksdagen fattade beslut om att man skulle tillsätta en utredning. Det har gått tre år sedan själva utredningen tillsattes, men fortfarande har ingen slutrapport presenterats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Denna utredning har dessutom gång på gång skjutit upp sin slutrapport. Ärligt talat, ärade ledamöter av Sveriges riksdag: Det finns glaciärer som rör sig snabbare än arbetet med att reglera svensk vapenexport!

Nu hoppas vi att det ska komma en utredning i juni. Men vi ska också vara ärliga. En rapport från en utredning ändrar i sig inte några regelverk - inte med ett kommatecken, inte med en millimeter. Det krävs därefter att den nuvarande regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet agerar, att man tar fram en proposition och återkommer till riksdagen.

Jag måste erkänna att jag som vänsterpartist känner en väldigt stor oro för att den här regeringen, precis som tidigare regeringar, ska fortsätta dra frågan om svensk vapenexport i långbänk.

Det stora problemet är inte Vänsterpartiets. Det är inte vi som betalar det höga priset för denna glaciärhastighet. Det är kvinnorna i Saudiarabien, demokratiaktivisterna i Thailand och de oppositionella i Bahrain men också Sveriges utrikespolitiska trovärdighet som betalar priset för glaciärhastigheten i arbetet med att se över svensk vapenexport.

Vänsterpartiet anser att det är hög tid att vi nu kommer till ett avgörande. Det är hög tid att riksdagens partier tar ställning och förhåller oss till det vägval vårt land står inför.

Vi vill därför att vi vid voteringen senare i dag skickar ett tydligt uppdrag till Sveriges regering att regeringen före årsskiftet återkommer med en proposition till riksdagens bord om hur man vill se över svensk vapenexport. Därför vill jag avsluta med att yrka bifall till reservation 1.

Anf. 8 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! I dag debatterar vi den årliga skrivelsen från regeringen om strategisk exportkontroll.

Internationellt sett har vi i Sveriges riksdag en ganska unik möjlighet att få kunskap om den export av försvarsmateriel som skett under året. Den första skrivelsen presenterades för riksdagen 1985. Sedan dess har redogörelsen för försvarsexporten utvecklats till det här ganska gedigna dokumentet där vi kan informera oss om det mesta när det gäller försvarsmaterielexporten. Det handlar om volymer, typer av vapen, köparländer etcetera.

Herr talman! Det är bra och värdefullt att vi kan ha en debatt i kammaren utifrån redovisade källor, men det finns ingenting bra som inte kan bli bättre. Det kan bara bli bättre; såväl rapporteringen som deltagandet i kammaren och engagemanget i debatten kan öka och omfatta fler. Därför är det tillfredsställande att den så kallade KEX-kommittén också har ett uppdrag att utreda och ge förslag till en större öppenhet och transparens i processen för tillstånd till export av svensk försvarsmateriel.

Det vi vill uppnå med svensk lagstiftning gällande försvarsexport är ju en restriktiv hållning till export av försvarsmateriel. Vi vill inte sälja materiel som bidrar till konflikter i världen eller används för att kränka mänskliga rättigheter eller förtrycka människor.

Samtidigt är export av försvarsmateriel nödvändigt för att svensk försvarsindustri ska kunna upprätthålla sin kapacitet och sitt kunnande, herr talman - detta för att svenska försvarsintressen ska kunna tillgodoses på ett bra sätt och därmed ge Försvarsmakten förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag när det gäller att värna vårt lands försvar och säkerhet. En avvägning mellan olika intressen måste alltid ske, och ju större öppenhet vi har om grunden för dessa ställningstaganden desto bättre är det för demokratin, insynen och delaktigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! En större öppenhet kring hur tillståndsgivningen för försvarsexport går till kommer att gynna ett vidare engagemang och ge större möjlighet att delta i debatten. Därför ser vi fram emot att i framtiden ute i samhället, i riksdagen och här i kammaren få en livlig debatt om försvarsexporten med engagerade och kunniga deltagare.

Herr talman! Utrikesutskottet redogör i sitt betänkande för hur riksdagen genom ett tillkännagivande initierade den utredning som just nu är inne i slutfasen av sitt arbete. Uppdragen är tydliga och klara. Förutom det uppdrag om öppenhet jag just nämnde ska KEX-kommittén ge förslag som syftar till att skärpa exportkontrollen av krigsmateriel gentemot icke-demokratiska stater. Kommittén kommer att redovisa sitt arbete i slutet av denna månad, och jag tycker att det är lämpligt att avvakta dess förslag och en kommande proposition innan riksdagen tar ytterligare beslut i frågan.

För övrigt, herr talman, anser vi socialdemokrater - liksom Moderaterna i sin kommittémotion - att det är önskvärt med internationell samverkan om exportkontroll av krigsmateriel. Vi vill att Sverige deltar i arbetet med att göra fler länder delaktiga i de internationella fördragen och regimerna, och vi vill naturligtvis också vara med och se till att de efterföljs. Det får dock inte innebära att Sveriges mer restriktiva hållning överges för att anpassas till en mindre sträng när det gäller export av vapen till länder som kränker de mänskliga rättigheterna, herr talman.

För att avsluta: Vi anser att Sverige bör delta i ett europeiskt samarbete kring utveckling av försvarsmateriel. Det anser vi är både önskvärt och nödvändigt. Därmed yrkar jag bifall till utskottet förslag att lägga regeringens skrivelse till handlingarna och avslå motionerna.

Anf. 9 Hans Linde (V)

Herr talman! Anna-Lena Sörenson företräder ju Socialdemokraterna i debatten, men hon är också ledamot i den parlamentariska utredning som nu sitter. Det är inte utan att man känner att man vill utropa "Äntligen!" när Anna-Lena Sörenson är tydlig med att utredningen nu ska komma med en slutrapport och att man inte ska skjuta upp detta ännu mer.

Anna-Lena Sörenson företräder dock även ett av två regeringspartier i kammaren. Jag är oerhört intresserad av att veta hur planeringen ser ut inom regeringen. När planerar regeringen att lägga fram en proposition på riksdagens bord med förändringar i regleringen av svensk vapenexport?

Anf. 10 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Tyvärr har jag inga bra svar på den frågan - jag är faktiskt inte insatt i hur regeringen tänker kring kommittén och kommitténs arbete. Jag är dock övertygad om att man kommer att ta emot utredningen och arbeta kring den. Jag antar att vi kommer att se fram emot ett gediget remissarbete där vi får in synpunkter från många organisationer och andra partier i samhället. Sedan får vi ytterligare en debatt i frågan, och det kan vi ju se fram emot i kammaren så småningom.

Anf. 11 Hans Linde (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Det känns ju inte helt lugnande att höra de orden. Att regeringen ska ta emot utredningen förutsätter jag, och jag förutsätter även att det blir en remissomgång och att man kommer att jobba vidare. Det intressanta är dock om det landar ett förslag om skärpningar på riksdagens bord. När kommer den i så fall?

Tyvärr måste vi nämligen se att det har varit en extremt utdragen process. Det ska inte bara den nuvarande regeringen lastas för utan också den tidigare. Det är nu fyra år sedan riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att detta skulle utredas, och det är tre år sedan utredningen tillsattes. Tyvärr finns det andra exempel tidigare. Vi hade ju en utredning om svensk vapenexport som tillsattes under den dåvarande socialdemokratiska regering som satt före alliansregeringen. Den lades bara i en byrålåda och försvann. Vi vill ju inte se en sådan utveckling igen.

Det är hög tid att det nu läggs fram förslag på riksdagens bord, och jag hoppas att Anna-Lena Sörenson och övriga socialdemokrater sätter press på sin regering. Vi behöver ha en proposition på riksdagens bord så fort som möjligt, så att vi kan börja göra upp med vapenexporten till diktaturer och förtryckarregimer.

Anf. 12 Anna-Lena Sörenson (S)

Herr talman! Det jag kan svara för i det här läget är det arbete som pågår i KEX-kommittén, men jag är övertygad om att regeringen kommer att ta det här till sig och att vi kommer att få se en proposition. Vi har ett kongressbeslut på det.

Jag ser verkligen fram emot att få debattera frågan i ett större sammanhang, inte minst med Vänsterpartiet - vars partiledare för övrigt har sagt i en partiledardebatt i tv att det här är första steget mot ett totalt exportförbud av svensk försvarsmateriel. Det kan bli intressant att höra argumenten, hur detta ska gå till och hur Sveriges försvar ska kunna få en adekvat försörjning av försvarsmateriel. Det ser jag verkligen fram emot.

Anf. 13 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Våld föder våld. Militär upprustning och aggression är ingen säkerhetspolitik utan en osäkerhetspolitik för alla utom krigsindustrin, vars vinster säkras. Ändå är militärutgifterna i världen i storleksordningen tio gånger större än biståndet. Det borde vara det omvända förhållandet.

Tänk vilken nytta dessa enorma summor skulle kunna göra om de i stället satsades på fattigdomsbekämpning och klimatåtgärder! Det vore en förnuftig säkerhetspolitik baserad på fakta om vad som verkligen behövs. De stora hoten mot säkerheten är i allt högre grad orättvis fördelning av resurser, fattigdom, miljöförstöring, klimatförändringar och utarmning av naturresurser. Det skapar konflikter när dricksvatten och odlingsbar mark förstörs, skogar skövlas och haven töms på fisk så att människor tvingas på flykt.

Det är inte mer vapen världen behöver utan satsningar på diplomati och icke-våldskonfliktlösning. Det behövs mer förnybar energi, rent dricksvatten och sanitetslösningar så att människor inte blir sjuka i onödan. Det behövs mer medicin mot sjukdomar som malaria, som skördar många dödsoffer i onödan. Lösningar finns. Med befintlig teknik kan så mycket lidande förhindras i stället för skapas med alla dessa pengar som läggs på vapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Sverige måste förstås ta sitt ansvar för fred och säkerhet i världen och våga bryta med våldslogiken. Vårt land har en betydande export av krigsmateriel, och som påpekats här har svenskproducerade vapen alltför ofta hamnat i orätta händer. Självklart är export av vapen till diktaturer, länder i konflikt och länder som grovt bryter mot mänskliga rättigheter inget som anstår ett civiliserat land.

I dag behandlar vi en skrivelse om den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2014. Det står än en gång klart att det behövs skarpare regler för denna verksamhet. Det är bra att detta utreds och att förslag på hur det ska gå till presenteras.

Herr talman! Riksdagen tog i maj 2011 beslut om att den svenska politiken för exportkontroll ska skärpas gentemot icke-demokratiska stater. I juni 2012 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta den parlamentariska kommitté vi har talat om här, med uppgift att utreda den framtida exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den.

Kommitténs främsta uppgift är att lämna förslag till en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater samt öka transparensen, vilket också har sagts. Resultatet ska presenteras nu i juni, vilket har påpekats av Anna-Lena Sörenson, och jag ser fram emot det. Självklart behöver vi inte be regeringen om en ytterligare utredning förrän den har presenterat det arbete som redan pågår.

Låt mig säga ett par saker till om vapenexport med anledning av vad som här har sagts. Näringspolitik får inte spela in i bedömningarna om export av krigsmateriel, vare sig som företagens materielsamarbeten eller för att skapa jobb i Sverige. Krigsmaterielexporten står för övrigt för mindre än 1 procent av Sveriges totala varuexport.

Respekt för mänskliga rättigheter måste vara en ledstjärna i alla våra utrikesrelationer även när det är obekvämt. Krigsmaterielexporten kan inte vara ett undantag från de värderingar Sverige säger sig stå för.

Herr talman! Krigsmateriel har blivit så mycket mer än kanoner och kulor. I vårt moderna samhälle kan allt fler legitima civila produkter och tekniker missbrukas av regimer och aktörer med onda avsikter. Produkter med dubbla användningsområden, så kallade PDA, är just detta - produkter som tillverkas för ett legitimt civilt bruk men som också kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Övervakning med hjälp av modern teknik som satellitstyrningssystem är ett exempel på detta.

Här vill jag nämna det statliga svenska Rymdbolaget. Generellt står det militära för mer än 50 procent av all rymdrelaterad forskning. Nu pågår ett arbete inom EU med syfte att föra in teknik som den Rymdbolaget verkar med i EU:s katalog över vapen med dubbla användningsområden. Det är enligt Miljöpartiet knappast förenligt med de värderingar som svensk utrikespolitik vilar på att ett helstatligt företag bistår diktaturer som Förenade Arabemiraten och Saudiarabien i att övervaka befolkningen med satellitkontroll, och än mindre att medverka till USA:s drönarkrigföring.

Sverige ska inte ha en utrikespolitik som präglas av dubbelmoral. Jag menar därför att det är viktigt att vår rödgröna samarbetsregering gör det som borde ha gjorts redan under Carl Bildts åtta år som utrikesminister och tar itu med att titta närmare på Rymdbolagets verksamhet och se hur den kan föras in i den strategiska exportkontrollen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Sveriges viktigaste utrikespolitiska mål är att värna demokrati och mänskliga rättigheter. Regeringen vill se en nystart för den gemensamma politiken för en rättvis och hållbar global utveckling - Sveriges politik för global utveckling, PGU. Den ger regeringen på samtliga politikområden uppdraget att formulera och genomföra politik på ett sätt som stärker det svenska bidraget till en rättvis och hållbar global utveckling. PGU bygger på tanken att globala utvecklingsutmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar. Politiken ska präglas av ett rättighetsperspektiv och av de fattigas perspektiv på utveckling.

Regeringen kommer framgent att stärka arbetet med att hantera mål- och intressekonflikter inom PGU. Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Det är viktigt och välkommet att så sker.

Herr talman! Det finns stora brister i möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande i dagens system för exportkontroll. Det är absolut centralt att riksdagens beslut om ökad transparens reflekteras konkret i KEX-utredningens förslag. Det ser jag mycket fram emot att ta del av och diskutera inom kort.

Slutligen, herr talman: Låt mig bara säga ett en sådan debatt som vi har i dag riskerar att snävas in till teknikaliteter, statistik, siffror, kronor och volymer. Men då måste vi påminna oss om vad krigsmaterielexport faktiskt handlar om. Vapen är gjorda för att skada och döda människor av kött och blod. Svenska vapen är inget undantag. Därför är en strikt och noggrann exportkontroll av krigsmateriel och produkter som kan användas som sådant så viktig.

Anf. 14 Göran Pettersson (M)

Herr talman! I mina öron låter Annika Lillemets anförande närmast som ett pläderande för en pacifistisk säkerhetspolitik som ligger väldigt nära Hans Lindes.

Min enkla fråga är: Hur mycket skaver regeringskavajen nu på Annika Lillemets?

Anf. 15 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Regeringskavajer kan väl alltid skava på alla som är med i en regering. Det handlar naturligtvis om att söka kompromisser, och man kan inte alltid få precis allt man vill.

Jag är glad över att det kommer resultat av KEX-utredningen nu, där vi kan ta steg i rätt riktning och minska det som Hans Linde och andra har beskrivit: export till dem som inte ska ha vapen.

Jag hoppas naturligtvis också att vi kan utveckla icke-våldskonfliktlösning; det har vi också sagt att vi vill göra bland annat inom EU. Det är effektiva metoder att få fred och säkerhet. Det handlar även om att förebygga konflikter genom att göra klimatsatsningar och liknande.

Jag ser att det är en hel del positiva saker på gång som gör att kavajen känns lite bekvämare.

Anf. 16 Hans Linde (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Annika Lillemets har på många sätt en retorik som jag kan känna stark sympati för. Jag måste däremot säga att det är svårare att se hur den retorik vi nu hör från Annika Lillemets har omsatts i regeringsarbetet än så länge.

Det finns en utredning om svensk vapenexport. Den ska vara färdig nu inom denna månad. Därefter lämnas den över till en regering där socialdemokrater och miljöpartister sitter tillsammans. Sedan är det lite grann upp till Socialdemokraterna och Miljöpartiet att tillsammans skriva en proposition, ta fram ett skarpt förslag och återkomma till riksdagens bord.

Det innebär att Miljöpartiet är ett nyckelparti i utformningen av framtidens regelverk för svensk vapenexport. Då blir det intressant att känna Miljöpartiet lite grann på pulsen: Var går Miljöpartiets gränser i detta som regeringsparti? Kan Miljöpartiet acceptera att er gemensamma regering lägger fram ett regelverk som öppnar upp och tillåter vapenexport till diktaturer även i framtiden?

Anf. 17 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Jag tänker inte föregripa utredningens resultat. Låt oss invänta utredningen och diskutera den när den kommer. Självfallet vill vi inte att det ska vara export till icke-demokratier. Det är bra att det nu sitter en utredning och arbetar med att skärpa vapenexportkontrollen. Vi kommer självklart att göra allt vi kan för att det ska bli så skarpt som bara är möjligt. Det är vårt mål.

Anf. 18 Hans Linde (V)

Herr talman! Självklart kommer också vi från Vänsterpartiets sida att läsa utredningen med stort intresse. Men när det gäller vår övertygelse och vår starka åsikt att Sverige inte ska exportera vapen till diktaturer kan jag säga att vi inte kommer att rucka på oss oavsett vad det står i utredningen i slutändan. Det kommer vi att fortsätta att arbeta för.

Det är intressant att Annika Lillemets säger att hon hoppas att det ska bli så skarpt som möjligt. Det är inte riktigt samma sak som att säga att Miljöpartiet kräver ett demokratikriterium eller att man inte kan acceptera en fortsatt vapenexport eller luckor i lagstiftningen som tillåter vapenexport till diktaturer.

Den debatt vi har i dag är en årlig debatt. Vi kommer att ha samma debatt om ett år, om två år och om tre år. Då kan man snabbt och enkelt utvärdera hur det har gått för Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringsställning. Vi kommer att stå i den här kammaren igen våren 2018. Jag hoppas och förutsätter att vi med Miljöpartiet i regeringen då kommer att ha en debatt där det i kolumnen för Saudiarabien står noll, noll, noll.

Anf. 19 Annika Lillemets (MP)

Herr talman! Jag vill också se noll, noll, noll i kolumnen för Saudiarabien. Det hoppas jag att en majoritet i den här församlingen vill, för då kan vi bestämma det. Vi behöver en majoritet för att bestämma det.

Anf. 20 Kerstin Lundgren (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Den skrivelse som vi nu behandlar, Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, är intressant att läsa. När jag lyssnar till debatten låter det mer som att vi ägnar den helt andra frågor än just innehållet i den skrivelse som redovisar vad som har hänt 2014.

Herr talman! Jag hoppas att vi vid kommande möten om krigsmaterielexport ska kunna ha en mer fördjupad diskussion om innehållet i skrivelsen och inte om allt runt omkring skrivelsen. Kammarens uppdrag är ju att granska på vilket sätt den export som har ägt rum stämmer med de regelverk som finns redovisade i skrivelsen. Det är sällan föremål för den stora debatten, men jag hoppas som sagt att det blir ändring på det.

Skrivelsen utgår från gällande regelverk. Det är ett förbud mot krigsmaterielexport som är grunden i vår lagstiftning. Försvars- och säkerhetspolitiska skäl öppnar dörren på glänt för prövning enligt den ordning vi har, förutsatt att exporten inte strider mot utrikespolitiska mål. Här är grova kränkningar mot mänskliga rättigheter viktigt att pröva.

Vi har ett internationellt regelverk som grund. FN:s säkerhetsråd ger ovillkorliga förutsättningar för oss. Om ett förbud mot export tas i säkerhetsrådet gäller det direkt i Sverige, oavsett vad vi i övrigt har gjort.

Vi har internationella överenskommelser. Den senaste som har förts till är ATT. Den har betydelse för att den har tillfört nya perspektiv i sammanhanget, inte minst genderperspektiv.

Vi har EU och EU:s gemensamma lista. Vi är en del av en större helhet, och vi samverkar i många stycken, också om krigsmateriel.

Det kan låta som att krigsmaterial är bara kanoner och JAS, men av skrivelsen framgår att krigsmaterial kan vara annat också. Det kan vara kläder och fordon. Det kan vara en Scanialastbil eller en Volvo. Det är alltså lite olika innehåll.

Oavsett det internationella regelverket prövar vi utifrån de svenska reglerna, och det har vi varit tydliga med att det är viktigt.

Exportkontrollen ser olika ut i olika länder. För vår del är det viktigt att vi har trovärdighet i vår exportkontroll både här hemma och där ute, för det är inte bara en fråga om hemmapubliken som vi ska hantera.

Skrivelsen är omfattande. Den blev avsevärt bättre under Alliansens regeringstid för att saker fördes till, och det fortsätter den nya regeringen med. År 2014 var ju ett gemensamt år i allt väsentligt.

När jag lyssnar till debatten leds tankarna till katten som vandrar kring den heta utredningen och slickar sig om nosen inför det kex som den ser framför sig, KEX-utredningen.

Det är sant att utredningen har tagit en stund på sig, men den kommer att levereras. Jag ingår i utredningen, och vi är inne i de sista skälvande minuterna av utredningens arbete. Det är klart att det präglar denna debatt; det vore konstigt annars.

Vi har ett uppdrag, och Centerpartiet kommer att verka för att skärpa lagstiftningen och öka öppenhet och transparens. Icke-demokratier kommer att få en tydlig markör. De ska inte tappas bort i utredningen.

Svenska säkerhets- och försvarspolitiska skäl kommer att fortsätta att vara grunden för exporten. Utan säkerhets- och försvarspolitiska skäl finns inga förutsättningar för export. Då är det inte näringspolitik utan säkerhets- och försvarspolitiska skäl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Regeringen är politiskt ytterst ansvarig. Det framgår av att det är regeringen som i skrivelsen redovisar vad som har hänt. Det är inte en myndighet utan regeringen som redovisar för riksdagen i en årlig skrivelse.

År 2014 var exportvärdet 4 ½ miljarder. År 2010 var det 13 miljarder. Antalet förhandsbesked ökade från 19 år 2013 till 39. Antalet anbudsärenden sjönk från 313 till 254, och antalet utförselbeslut sjönk från 1 247 till 1 043. Det innefattar ett utvidgat användningsområde eftersom antalet produkter som ingår i exportregimen har utökats.

Denna export utgjorde totalt 0,7 procent av den totala svenska varuexporten. 28,6 procent av exporten gick till EU-länder.

Givetvis är det en mycket speciell varuexport eftersom det ligger ett förbud i grunden.

Det är också långa linjer. Vi har alla kunnat följa många olika produkter som har exporteras i en lång process. Ett aktuellt exempel är Brasilien och JAS. Om JAS-projektet går i lås fullt ut kommer det att öka värdet av svensk krigsmaterielexport kraftigt. Detta baserar sig på ett beslut som togs för länge sedan. Man bör ha i åtanke att det inte är beslut som verkställs från en dag till en annan, utan denna typ av export tar lång tid.

Det är viktigt att vi säkrar och är tydliga med att regelverken ska följas. Vi ska inte gå i Fifas spår med korruption, utan vi ska vara tydliga i detta.

Herr talman! Jag hoppas att vi kan få en bred samsyn om krigsmaterielexporten i kammaren. Jag hoppas att den utredning som kommer att läggas fram inom kort inte blir en ny lådvärmare utan att den leder till att regelverket och exportkontrollen skärps.

Jag hoppas därför att vi inte yrkar bifall till någon tidsgräns för när en proposition ska komma till kammaren, för det vore inte konstruktivt. Med tanke på KU:s redovisning för kammaren är det snarare viktigt att vi säkerställer att det blir en grundlig remisshantering innan det blir en proposition.

Jag utgår dock från att regeringen utan dröjsmål kommer tillbaka till kammaren med en proposition. En enighet i utredningen kommer att stärka förutsättningarna för det.

Herr talman! När jag läser utskottets betänkande kan jag se att det finns en del reservationer som handlar om helt andra saker. Kärnvapenfrågorna och nedrustningsfrågorna är viktiga, men vår exportkontroll i den delen berörs inte.

Jag ser att Göran Pettersson skrattar, och jag gjorde lite grann detsamma när jag läste en del av texten.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 21 Allan Widman (FP)

Herr talman! Precis som Kerstin Lundgren var inne på har det skett ett väsentligt fall i värdet av den export av försvarsmateriel som Sverige svarade för under föregående år. Det är närmare bestämt en tredjedels minskning i förhållande till år 2013. Det är dock viktigt att komma ihåg att det sker väldiga fluktuationer från år till år på just detta område. Det handlar om stora affärer och stora leveranser, och det ger en hoppighet i statistiken.

Herr talman! Det framstår dock som att vi är på väg mot en något avvikande trend när det gäller exporten av dessa produkter. Trots det kommer Sverige sannolikt under överskådlig tid att räknat per capita fortfarande vara en mycket betydelsefull exportör av krigsmateriel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Krigsmateriel är inte vilken vara som helst. Det är de mest avgörande redskapen för förfärligheter som krig, förtryck och kränkningar av mänskliga rättigheter. Därför, herr talman, är det synnerligen oklokt att sälja vapen och krigsmateriel till länder där vapnen inte kommer att stå under vad vi brukar kalla för demokratisk kontroll. I sådana länder riskerar förr eller senare just de vapen som vi exporterar att vändas mot det egna folket.

Som flera talare har varit inne på ska den så kallade Krigsmaterielexportöversynskommittén, KEX, inom bara några veckor presentera förslag på hur vi kan skärpa exportkontrollen till icke-demokratiska stater. Det är viktigt att betona att det är ett mycket tydligt uppdrag som kommittén har fått. Kommer det inte några förslag till skärpningar i det hänseendet kan man bara konstatera att kommittén inte utfört det arbete som regeringen ålagt den.

Folkpartiets utgångspunkt är klar. Vi anser inte att Sverige ska exportera krigsmateriel till länder som har grava brister när det gäller demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. För oss är också en större öppenhet om tillståndsgivningen för export av mycket stor betydelse. Diskretion kan naturligtvis vara en konkurrensfördel. Men öppenhet och transparens leder till större återhållsamhet och förmodligen också till ett mått av självsanering på både kommersiell och politisk nivå.

Herr talman! Det händer att jag ibland får frågan av kollegor från andra länder hur man bäst transiterar ett land över till demokrati, öppenhet, respekt för mänskliga fri- och rättigheter, mot korruption och så vidare. Jag brukar aldrig tveka när jag säger att jag tror att det viktigaste redskapet för svenskt vidkommande i de här sammanhangen är offentlighetsprincipen. Den är det bästa vapnet mot korruption, maktmissbruk och regelöverträdelser.

Men vi måste också förstå att exportkontroll innehåller väldigt svåra avvägningar. I eftermiddag kommer kammaren att debattera ett svenskt bidrag till en insats i Irak där svensk militär ska hjälpa den irakiska militären att få upp sin kompetens när det gäller att kunna ta upp kampen mot IS, Islamiska staten.

Herr talman! Det beslutet fattar vi förmodligen i ganska bred politisk enighet. Samtidigt kan man konstatera att de svenska riktlinjerna för export av krigsmateriel i princip förbjuder oss att exportera till krigförande länder eller till länder där det finns väpnade konflikter.

Herr talman! Detta kan åtminstone för utomstående framstå som en smula motsägelsefullt. Vi kan utbilda andra länders militär, men vi kan inte stödja samma länder med export av krigsmateriel. Man kan fråga sig: Vad händer om ett land blir anfallet och tillämpar den rätt till självförsvar som artikel 51 i FN-stadgan ger? Hur ska Sverige förhålla sig då?

KEX som kommitté har inte i sina direktiv att titta på de frågorna. Men det är viktiga frågor, herr talman. Jag tror att vi framgent kommer att behöva belysa dem mer än vad som hittills har skett. Göran Pettersson betonar krigsmaterielens betydelse för det svenska försvaret. Vi har en legendarisk försvarsbloggare i det här landet som heter Wiseman. Han brukar skriva: Krig är en materielsport.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag instämmer till del i det som Göran Pettersson säger. Samtidigt, och det betonar också Göran Pettersson, kostar det på att ha en bred och framgångsrik försvarsindustri. Det finns möjliga motsättningar mellan förmågor i ett militärt försvar och det man måste avdela för att kunna vidmakthålla utvecklingsförmåga.

Avslutningsvis vill jag vända mig till Sverigedemokraterna. Inte ens på de områden där vi har sagt att typer av krigsmateriel utgör väsentliga nationella säkerhetsintressen - stridsflyget och ubåtarna - är Sverige självförsörjande utan djupt beroende av samarbete med andra länder. Innehållet i nästa version av stridsflygplanet Gripen kommer att inemot till hälften bestå av komponenter som levereras från andra länder till Sverige.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 22 Sofia Damm (KD)

Herr talman! I dag debatteras ett betänkande där utrikesutskottet behandlar regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2014 gällande krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Precis som utskottet yrkar jag avslag på motionerna och anser att skrivelsen bör läggas till handlingarna.

Det är med stolthet vi ser att Sverige år efter år placerar sig i toppen när det gäller intäkter från export av musik. Vi blir också stolta när svensk inredning och kläddesign ökar i popularitet världen över. Men att vi även befinner oss i den absoluta toppen när det gäller export av krigsmateriel är inget vi känner samma stolthet över. Tvärtom är krigsmateriel förenat med en känsla av olust. Det är en olust över de sammanhang i vilka våra svenska produkter kan hamna.

Men världen ser ut som den gör, och vapen och annan krigsmateriel finns. Sverige har därför av utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska skäl utvecklats till en stor exportör av krigsmateriel. Detta beror på att vi anser att vi genom deltagande i internationella samarbeten på försvarsmaterielområdet säkrar Sveriges långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Men för att exporten ska vara försvarbar måste Sverige ha en strikt och trovärdig exportkontrollagstiftning.

Herr talman! Den offentliga diskussionen om vapenexport har varit intensiv. I början av 2012 avslöjade FOI planerna på att hjälpa Saudiarabien att bygga en avancerad vapenfabrik. För Kristdemokraternas del har det alltid varit en viktig fråga att omgärda krigsmaterielexport med tydliga krav på mottagarländerna.

År 2011 fick vi genomslag för att tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att bland annat införa ett demokratikriterium för att bättre hantera exporten till länder där vi exempelvis ser en oro för att krigsmateriel hamnar fel eller används mot civilbefolkningen. Inom kort ska utredningen, som sagts här flera gånger i dag, presentera sina resultat som förhoppningsvis innebär att riktlinjerna blir tydligare än vad som nu är fallet. Den så kallade KEX-utredningen befinner sig utan tvekan i ett intensivt slutskede, och vi har i dag inte möjlighet att debattera innehållet. Inte desto mindre har det i denna debatt funnits möjlighet för oss alla att föra fram våra partiers ståndpunkter, och det ska jag också göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! I Kristdemokraternas principprogram står följande: Vapenexporten ska begränsas till demokratiska stater och omgärdas av noggrann kontroll. Export ska ej gå till offensivt krigförande länder eller till stater där det förekommer systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter. Alltsedan vi antog detta program år 2001 har vi drivit på för en utredning om en skärpning av regelverket för exportkontrollen.

Vi ska inte vara naiva, för att använda ett ord som använts här i dag. Vi vet att vapen har sålts vidare på marknaden till andra aktörer och stater. Vi vet att vapen förlorats såväl som att de använts inom andra användningsområden från civila till militära. Men vi måste göra vad vi kan för att förhindra att svenska vapen hamnar hos diktaturer som förtrycker sin egen befolkning eller sina grannar.

I detta sammanhang är det också viktigt för oss att belysa frågan om följdleveranser. Länder som köper försvarsmateriel från Sverige ska enligt ISP, Inspektionen för strategiska produkter, jag citerar nu från deras hemsida: "även i en framtid kunna känna sig säkra på att eventuella kompletteringar i form av ytterligare materielsystem, reservdelar, komponenter eller ammunition skall kunna levereras utan inskränkningar".

Detta bör ses över. Embargo från FN och EU är i dag det enda skälet för att frångå följdleveranserna då vi i den nuvarande lagstiftningen så att säga tillämpar "positiv presumtion". Positiv presumtion vid följdleverans är därför något som Kristdemokraterna vill se över.

Ta exempelvis ett land som Thailand. Sedan militären tog makten i maj 2014 befinner sig landet i ett allvarligt människorättsläge. Vi ser hundratals godtyckliga frihetsberövanden, tortyr, restriktioner i yttrandefrihet och så vidare, och en väpnad konflikt pågår i södra Thailand.

Frågan om export till ett land som Thailand och frågan om följdleveranser är inga enkla frågor men någonting som vi måste fundera över. Det är kanske inte rimligt att vi per automatik accepterar följdleveranser och tillämpar positiv presumtion.

Herr talman! Det är otvetydigt så att den svenska vapenexporten väcker tankar och väcker debatt. Under tidens gång har den tradition som rådde i Sverige efter det kalla kriget betonats. Vi behövde en stark försvarsindustri för att kunna värna den dåvarande svenska neutralitetspolitiken, men det fanns också en stark önskan om att kunna få olika spin-off-effekter av svenska innovationer och teknikutveckling från försvarsindustrin.

Det handlar självklart om det långsiktiga och övergripande mål som har betonats här i dag och som jag nämnde inledningsvis, att Sverige ska knyta band internationellt för att säkra våra säkerhetspolitiska intressen.

Dock ska Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som fristående myndighet pröva ansökningar om tillstånd att föra ut produkter. Detta ska ske i enlighet med riktlinjerna för vapenexport tillsammans med kriterierna i EU:s gemensamma ståndpunkt på området. Därför är det bra att vi får den här typen av årliga skrivelser från regeringen, som vi nu debatterar, för att kunna följa upp, lämna synpunkter och nå förändring.

Förutom att Krigsmaterielexportutredningen tittar på hur man begränsar export av vapen till icke-demokratier vill vi kristdemokrater även betona frågor om transparens och öppenhet. Detta gäller exempelvis Exportkontrollrådets, EKR:s, arbete.

Strategisk exportkontroll 2014 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Herr talman! Inga vapen är så billiga, lätthanterliga och vitt spridda som små och lätta vapen. Inga andra vapen dödar fler människor. Omkring 875 miljoner små och lätta vapen i omlopp bidrar årligen till en halv miljon människors död. FN:s vapenkontroll är ett viktigt steg mot förbättrad kontroll av små och lätta vapen. Betydelsen av FN:s regelverk, som genomsyras av säkerhetsrådets resolutioner rörande kvinnors och barns utsatta situation i väpnade konflikter, kan här inte nog understrykas.

Avslutningsvis, herr talman, är den bästa förutsättningen för att undvika väpnade konflikter att främja respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna och att stärka en demokratisk samhällstradition. Dessa grundvärden måste ständigt erövras och försvaras. Vid konflikter har fredliga metoder, såsom diskussion och förhandling, givetvis företräde framför vapenbruk. Aggression och offensivt krig är inte etiskt försvarbart, men då alla ansträngningar för att lösa en konflikt med fredliga medel har prövats kan och måste vapen användas, men, som vi har betonat här, under iakttagande av tydliga kriterier.

Vapen används för att försvara oskyldiga civila och när våld används i förtryckande syfte. Men den balansgång vi hela tiden måste ställas inför och det vi måste avväga är att ju mer vapen som finns i omlopp, desto otryggare blir vår värld.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)