Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Anf. 110 Yasmine Posio Nilsson (V)

Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlems-stater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

punkt i solidariteten med det afghanska folket. Vi vill att Sverige ska vara en aktiv och närvarande aktör i Afghanistan och understöder det arbete som afghanska människor bedriver för fred, utveckling, demokrati och jämställdhet. Det är så det afghanska samhället kan stabiliseras och vidareutvecklas.

Förhandlingarna om samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling mellan EU och Afghanistan påbörjades 2011 och är, som regeringen beskriver i sin proposition, ett viktigt steg för EU:s engagemang i Afghanistan. Vänsterpartiet har länge efterfrågat ett ökat fokus på civila och humanitära insatser i stället för militära. Vi står därför bakom stora delar av avtalet men vill särskilt stryka under vikten av att Afghanistan självt måste tillåtas äga sin utveckling. Vi vill också poängtera att genomförandet av avtalets olika delar måste ske med respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlems-stater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Afghanistans historia visar att det inte finns någon militär lösning på landets problem. Utländsk militär närvaro har gång på gång fördjupat och förstärkt landets konflikter. Vänsterpartiet ser att Afghanistans stora utmaningar bara kan lösas genom en civil och politisk strategi.

I Afghanistan växer det nu upp en ny generation av unga kvinnor och män. För många av dem saknas möjligheter till utbildning, försörjning och ett liv som inte begränsas av förtryck och fattigdom. Den bilden bekräftas inte minst av alla de ensamkommande barn och ungdomar som flytt landet. Det måste skapas en framtid för alla ungdomar och barn i Afghanistan.

Bristande framtidstro och frustration är talibanernas bästa vän; det både underlättar deras rekrytering och ger Daish luft under vingarna. Civilt bistånd är därför avgörande för att lösa grundorsakerna till kriget i Afghanistan. Civila insatser måste samtidigt kompletteras med insatser för att stödja försöken till en freds- och försoningsprocess. Denna process måste rymma ett brett spektrum av alla berörda grupper i det afghanska samhället för att en långsiktig, fredlig lösning ska kunna ta form. Därför är det viktigt att det civila samhället får en mer framträdande roll i framtida fredssamtal. Särskilt viktigt är det att Afghanistans kvinnor inkluderas i fredsprocessen så att deras inflytande och rättigheter inte förhandlas bort.

Fru talman! Vänsterpartiet värnar rätten att söka asyl och möjligheten till lagliga flyktvägar. Samarbetsavtalet mellan EU och Afghanistan innehåller tyvärr även skrivningar rörande migration. Där slås bland annat fast att parterna ska samarbeta i syfte att förhindra irreguljära migrationsströmmar och att detta ska gå i linje med unionens övergripande strategi för migration och rörlighet samt relevanta internationella konventioner.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till det rådande återvändandeavtalet mellan EU och Afghanistan. Det gäller också det efterföljande bilaterala avtalet mellan Sverige och Afghanistan.

I en situation där behovet av ett effektivt bistånd är enormt och behovet av stöd till människor på flykt är större än någonsin väljer EU att lägga om sin biståndspolitik i syfte att stoppa migrationen i stället för att bekämpa fattigdomen och utjämna klyftorna.

EU:s strategi är att sluta flyktingavtal med fattiga länder för att hålla människor utanför unionens gränser. När nöden är som störst väljer världens rikaste kontinent att ducka för sitt ansvar för människor på flykt.

Sedan hösten 2015 har EU arbetat intensivt med att sluta pakter med en rad länder i bland annat Afrika och Mellanöstern för att hindra flyktingar från att komma till Europa. Pakterna innehåller löften om bistånd och handelsavtal i utbyte mot att migrationen kontrolleras. EU-kommissionens generaldirektorat för utvecklingsfrågor har kommit fram till att migration är primärt fokus i minst 17 procent av de biståndsinsatser som EU planerat sedan början av 2016.

Omprioriteringen inom biståndspolitiken sprider sig även till de bilaterala biståndsprogrammen inom EU:s medlemsstater. EU:s nya fokus i biståndspolitiken strider därmed mot biståndets grundläggande principer. Bistånd ska utgå från mottagarens egna behov och prioriteringar och får inte villkoras utifrån politiska prioriteringar i givarländerna. Flera av de EU-insatser som finansieras med biståndsmedel får inte räknas som bistånd. Bland annat handlar det om bistånd till gränsbevakning och förvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlems-stater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Fru talman! När EU hösten 2016 tecknade återvändandeavtal med Afghanistan var det med hot om att dra tillbaka biståndet på motsvarande 10 miljarder kronor årligen under en fyraårsperiod.

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Deras inhemska intäkter utgör endast 10,4 procent av bnp, och de är därmed så pass beroende av utländskt bistånd att den afghanska regeringen hade svårt att stå emot pressen från EU.

Afghanistan kan på inget sätt beskrivas som ett säkert land, och utvecklingsutmaningarna är enorma. Den afghanska flyktingministern har vid flera tillfällen vädjat till EU att inte deportera människor till landet. I stället har man genom avtalet tvingats förbinda sig till att återta flyktingar som utvisats med tvång, någonting man tidigare motsatt sig.

Att Sverige genom EU:s avtal har tecknat ett bilateralt återtagandeavtal med Afghanistan är direkt skamligt. Vi har ju dessutom fått rapporter om hur ungdomar som återvänt faktiskt har dödats.

Vänsterpartiet har i tidigare motioner i riksdagen sagt att Sverige som enskilt land såväl som inom EU och FN bör motverka alla beslut som innebär att asylrätten och flyktingars mänskliga rättigheter kränks. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.

(Applåder)

Anf. 111 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Utmaningarna för det krigs- och konfliktdrabbade afghanska folket är naturligtvis oerhört stora. Sverige ger, och har givit, ett långvarigt stöd till afghanerna på områden som rör säkerhet och utveckling. Sverige har också ett långsiktigt avtal med Afghanistans regering.

Svenska kvinnor och män har medverkat i arbetet i den civila ideella sektorn, med svenska folkets stöd, och i den svenska militära insatsen. För det ska de alla ha tack. Det är ett viktigt arbete som har gjorts och fortfarande görs.

Fru talman! Betänkandet handlar om EU:s samarbete med Afghanistan. Precis som Sverige har ett långsiktigt avtal är det bra att det nu blir ett långsiktigt avtal mellan EU och Afghanistan. Det är ett avtal som siktar tio år framåt, och det är ett avtal som baseras på ett antal principer som vi tycker är viktiga. Det är handlar om rättsstaten och demokratin. Det är inte minst viktigt inför det kommande valet, som är av stor betydelse. Vi hoppas att vi än en gång kan se att vi har skapat förutsättningar också för kvinnor i Afghanistan att delta i valet, precis som vi har gjort tidigare.

Det som har varit föremål för diskussion i det här betänkandet är återtagandeavtalet. Låt mig vara tydlig, fru talman. Det här handlar om rätten att återvända. Det handlar inte om att bistånd ska villkoras, utan det handlar om att länder inte ska stänga ute sitt folk.

Right of return, rätten att få återvända, är en viktig princip som vi i Sverige har hävdat, och hävdar alltjämt. Länder ska inte kunna etniskt rensa eller stänga ute sin befolkning, utan den ska få möjlighet att återvända. Det är en viktig utgångspunkt när vi talar om återvändandeavtal. Ibland låter det bara som att vi kastar ut eller tvingar ut, men det handlar naturligtvis också om rätten att återvända.

Fru talman! Låt oss ta Syrien som ett exempel. Landet kräver att medborgarna uppvisar bevis på att de har ägt mark eller fastigheter inom 30 dagar, annars blir egendomen statens. Det innebär att man nekar människor möjlighet att få återgå till den tillvaro de haft före kriget. Vi ska naturligtvis inte understödja en sådan politik. Därför är det viktigt att det finns en återtagandedel i avtalen; rätten att återvända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samarbetsavtal om partnerskap och utveckling mellan Europeiska unionen och dess medlems-stater, å ena sidan, och islamiska republiken Afghanistan, å andra sidan

Jag vill understryka att i det här avtalet, vilket också utskottet betonar, handlar det inte om att villkora bistånd, utan det handlar om att Afghanistan och EU ska hitta gemensamma lösningar. Det handlar också om att man från EU:s sida måste se more for more-principen. Det är inte så att vi dikterar villkor, utan det handlar om partnerskap. Det är en viktig utgångspunkt. Det är ett partnerskapsavtal som vi har att ta ställning till. Det ska upprätthållas, och det finns också en struktur för hur det ska upprätthållas. Det är en viktig utgångspunkt för att vi ska säga ja.

Det handlar inte heller om återtagandekrav på det sätt som ibland under de senaste veckorna har framförts i debatten att vi från svensk sida hävdar. Det är en hållning som vi från Centerpartiets sida inte anser rimlig. Vi tycker att det är viktigt med rätten till asyl, och vi tycker att det är självklart att bistånd ska ges utifrån OECD-Dac-principerna. Det är också vad som betonas i betänkandet.

Fru talman! Jag noterar med viss förvåning att Vänsterpartiet i sin reservation säger följande: "Bistånd får inte villkoras utifrån politiska prioriteringar i givarländerna." När vi i kammaren fattar beslut om grunderna för svensk utvecklingspolitik är detta vårt ingångsvärde. Det finns en lång rad strategier. Vi talar jämställdhet, demokrati, kvinnors rätt och SRHR. Det finns många frågor där Sverige går in med bistånd för att försöka åstadkomma förändring. Det är vår roll som givare att också bidra med vår erfarenhet, vår kunskap och våra värden till att förbättra förutsättningar för människor i andra delar av världen. Så ska vi också göra i samarbetet med Afghanistan.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

(Applåder)

Anf. 112 Maria Andersson Willner (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Migration är en del av det avtal vi i dag diskuterar. Senare har också återtagandeavtal slutits mellan EU och Afghanistan, och vissa medlemsländer har slutit bilaterala avtal med Afghanistan.

Återtagandeavtalet syftar till att underlätta Afghanistans ansvar för mottagandet av sina medborgare. Precis som Kerstin Lundgren sa tidigare är det också en rättighet att återvända till sitt land. Jag skulle vilja betona att utskottet har varit oerhört tydligt med att syftet med det svenska biståndet är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck, och ODA-medel, det vill säga biståndspengar, ska användas i enlighet med de principer som OECD-Dac har fastställt.

Jag vill verkligen understryka att regeringen på intet sätt har hotat att dra tillbaka bistånd för att sluta avtal med Afghanistan.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)