Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Herr talman! Betänkandet om postfrågor och grundläggande betaltjänster är kanske inte ett av de betänkanden som kommer att förorsaka mest uppmärksamhet i etermedierna och i pressen. Det är kanske inte heller det betänkande som flest kommer att uppmärksamma i sociala medier. Men för stora delar av landet och även för storstäder spelar detta en mycket viktig roll. Det är en grundläggande samhällsservice som vi har kommit överens om ska tillhandahållas.

I en av de första riksdagsdebatter som jag lyssnade på som tonåring diskuterades den mycket laddade frågan om avståndet mellan tomtgräns och brevlåda. Någonting som har etsat sig fast i mitt minne är att jag då tyckte att det kanske inte var den absolut viktigaste debatten. Men med ålder kommer visdom.

Herr talman! Låt mig ett ögonblick få diskutera de frågor som rör detta. Det är en verksamhet som har ställts inför stora påfrestningar av den digitalisering som sker i samhället och som självfallet också måste få fortsätta utvecklas i harmoni med denna digitalisering.

Regeringen har tillsatt en utredning för att möta just detta, vilket vi självfallet välkomnar. Vi anser att det ska kunna innebära att vi får säkrade samhällstjänster i hela landet på post- och betaltjänstområdet. Men vi får inte heller ducka för utmaningarna.

En viktig fråga som vi ser är frågan om samdistribution. När man kan få sin tidning och sin post samtidigt tror vi att det säkrar förutsättningarna för att en distribution över hela landet som är värd namnet upprätthålls på ett kostnadseffektivt sätt och till ett konkurrenskraftigt pris. Vi tror också att det kan vara ett sätt att bättre knyta ihop landet och se till att samtliga delar av landet får likvärdiga förutsättningar. Därför yrkar jag bifall till reservation 4.

Låt mig avslutningsvis nämna några ord om det som kallas övernattsbefordranskravet, som man ofta använder som argument mot att samdistribution skulle vara möjlig. Vi ser självfallet att det finns ett behov av att snabbt kunna föra även substantiv över hela vårt lands yta, gärna över natt. Det är något som utredningen kommer att behöva titta på, men det finns också möjlighet att genom att samdistribuera post och tidningar, på tidningarnas villkor i stället för postens, till och med få snabbare distribution beroende på hur man arbetar. Vi upplever inte från Alliansens sida att de test som har genomförts på området har varit riktigt helhjärtade. De har avbrutits efter kort tid, och argumentationen om avbrytandet har varit diskutabelt - minst sagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Vi tror att det även i fortsättningen finns stora möjligheter att skapa en bättre tjänst. Det är därför vi gör detta ställningstagande.

(Applåder)

I detta anförande instämde Edward Riedl och Jessica Rosencrantz (båda M), Göran Lindell (C), Christina Örnebjär (L) samt Robert Halef (KD).

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motion 2015/16:1919, Postservice på glesbygden, av Saila Quicklund.

De flesta av oss, merparten av svenskarna, har i dag en god tillgång till postservice. Vi som bor nära eller i städer, större städer eller större orter, har god tillgång till postservice. Vi har samtidigt under senare år upplevt än bättre service i och med att postutdelningen har flyttat in i butiken med bekvämare öppettider. Samtidigt har företag fått fler alternativ gällande utskick och annonsering. Detta ser vi sverigedemokrater som positivt.

Men i takt med urbaniseringen och att gruppen stadsbor ökat har gruppen landsbygdsbor minskat. De har på senare tid fått stå tillbaka. Denna glesbygdsfientliga politik märks på så många områden att man i dag lätt kan tro att ingen alls bor i glesbygden. Det gäller från bränslepriser till it-tillgänglighet - för att nämna några områden. Det syns att fokus har flyttats mot staden och att stadsbornas intressen väger tyngst.

Vi sverigedemokrater är ett landsbygdsvänligt parti. Vi ser med oro på den polarisering som ständigt växer mellan stad och glesbygd. Känslan av att vara bortglömd och att inte få komma fram i samhällsdebatten är förödande för samhällskroppen. Det är ofta inte ett enskilt förslag som framkallar denna känsla, utan det är fråga om en större genomgående trend där små ständiga justeringar till glesbygdens nackdel spelar in. Det är därför positivt att Quicklund vill lyfta fokus till ett Sverigeperspektiv med sin motion angående postservicen i våra glesbefolkade landsdelar.

I detta anförande instämde Per Klarberg och Tony Wiklander (båda SD).

Herr talman! I dessa tider när vi diskuterar om vi är etta, tvåa eller möjligen trea i världen på att snabbt bygga ut bredband och digitala förbindelser över hela vårt land är det väl på sin plats att påminna om att även i fråga om postservice - som vi talar om i dag - var vi en gång i tiden föregångare. Om jag är rätt underrättad är Sverige det land som en gång i tiden var först i världen om att ha en ordnad postservice. Ibland kan det låta som att postservice också tillhör en svunnen tid, men posten har sin självklara plats i ett fungerande samhälle även i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Olika tekniker, i detta fall tekniken att distribuera skriftliga meddelanden, äter delvis upp förutsättningarna för gamla invanda institutioner. Det är lätt att jämföra med telefoni, betalningssystem eller något liknande.

Politiken måste vara med och ta ansvar för att garantera grundläggande funktioner av samhällsviktiga system. Postservice är ett sådant system och kommer säkert att finnas länge än. Inte minst har politiken ansvar för att se extra till de grupper av människor eller delar av landet som av olika skäl har bekymmer att delta i teknikövergången.

Utmaningen med postservice ökar, särskilt på landsbygden. Det beror på att färre och färre vanliga brev skickas i takt med att mejl och andra system tar över. Detta kan låta självklart, men jag nämner det därför att det i formuleringarna ofta talas om en tilltagande avfolkning av landsbygden. Då finns det anledning att markera att det inte råder någon tilltagande avfolkning av landsbygden. Landsbygden har under många år ökat sin befolkning sett över hela Sverige. Sedan ser det naturligtvis olika ut i olika delar av landet. Huvudproblemet i det här sammanhanget, och utmaningen, är att vi sänder mindre mängd post. Det blir helt enkelt färre brev i varje brevlåda.

Allianspartierna har gemensamt reserverat sig när det gäller frågan om samdistribution av dagstidningar och brev. Vi har noterat att frågan har lyfts fram i direktiven till en utredning. Utredningen har dessutom fått förlängd tid. Vi vill inte vänta, utan vi tycker att det är hög tid att komma till skott med lagförslag som gör det möjligt att brev kan delas ut kommande morgon tillsammans med dagstidningen i stället för att som i dag tvingas köras ut separat, eventuellt tillsammans med en morgontidning som kommer fram på eftermiddagen. Jag har själv många års erfarenhet av det systemet.

I dagens samhälle där mejlen kan användas när det är bråttom skulle en sådan ordning definitivt passa de flesta berörda bättre. Det skulle gynna både ekonomi och miljö. Lösningar som annars ligger nära till hands är att det blir allt längre till brevlådan eller andra förändringar som försvårar för den enskilde när distributören söker sig mot mer kostnadseffektiva lösningar och metoder.

Herr talman! Centerpartiet yrkar alltså avslag på utskottets förslag under punkten 4, och vi yrkar bifall till den gemensamma reservationen 4 om samdistribution.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sten Bergheden, Erik Ottoson, Edward Riedl och Jessica Rosencrantz (alla M), Christina Örnebjär (L) samt Robert Halef (KD).

Herr talman! Både privatpersoner och näringslivet är i stor utsträckning fortfarande beroende av en väl fungerande postservice, även i vårt alltmer digitaliserade samhälle. Många företag är för sin verksamhet helt beroende av en hög och jämn nivå på postservicen. Det gäller inte minst situationen på landsbygden. Om servicenivån inte kan garanteras missgynnas det lokala näringslivet, jobben och privatpersoner i redan utsatta områden på landsbygden.

Därför finns den samhällsomfattande posttjänsten som Postnord utför. Uppdraget är att just tillhandahålla en sådan service. Tyvärr fungerar det inte så bra i dag. Det sker ofta felsortering, och tillförlitligheten i tjänsten har tunnats ut eftersom arbetsmiljön har försämrats. De som arbetar med sorteringen har svårt att hinna med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Det försvinner brev alltför ofta. Senast den här månaden har ett paket försvunnit till min egen hemadress, och vi får ofta springa tillbaka med brev som har kommit fel. Denna gång var det en present. I andra fall kan det röra sig om räkningar som inte kommer fram och som i dagens läge kan gå till inkasso när marknaden driver på så att betalningstiden inte går ut efter en månad utan snarare efter tio dagar. Det kan drabba de mest utsatta - de som inte har pengar att röra sig med.

Jag vill påminna om att Postnord inte får något statligt stöd för att tillhandahålla den samhällsomfattande tjänsten. Samtidigt har brevvolymerna minskat kontinuerligt under en lång rad av år. Det är en minskning som påverkar intäkterna. Men trots detta har staten fastställt ett högt avkastningskrav på Postnord. Det ställer sig Vänsterpartiet mot.

Det pågår just nu en kampanj från Seko Posten som driver frågor om arbetsförhållanden. Man lyfter upp den tuffa situation som råder i verksamheten och det utbredda missnöje som råder bland de anställda inom företaget.

Jag anser att det är riksdagens uppgift att uppmärksamma sådana saker som hur människor lever och vilken arbetsmiljö de har i sin vardag. Det är vår uppgift och vårt ansvar att se till att det fungerar.

Avkastningskravet ligger på 10,5 procent. Man borde se över det, beroende på hur tufft verksamheten har det beroende på digitaliseringen. Vi måste få till en mjuk övergång i den här samhällsförändringen, så att människor som jobbar med den här servicen och människor som är beroende av den inte drabbas.

Det är Vänsterpartiets ståndpunkt att staten som ägare bör garantera bra arbetsförhållanden för de anställda och att det i detta också ingår att minska andelen otrygga anställningar och användandet av bemanningsföretag. Vi vill se över lagen och titta på de här sakerna för att samhällsuppdraget ska kunna garanteras.

I Sekos upprop till Sveriges politiker och Postnords ledning lyfter man just upp att postverksamheten är under stark förändring, att digitaliseringen medför minskade intäkter i takt med att brevvolymerna faller och att de lagstadgade servicemålen och de ekonomiska målen inte går ihop.

Företaget ges inte rätt förutsättningar. Nuvarande postlagstiftning är dessutom utformad på ett sätt som missgynnar de postföretag som har ansvar för att upprätthålla samhällsuppdraget. Följden blir, som jag sa tidigare och som Seko själva skriver rakt upp och ned, att de anställda utsätts för orimliga effektiviseringar, underbemanning och en hög andel med otrygga anställningar och att det är väldigt vanligt i verksamheten. Det är hög stress, med andra ord, precis som i så många verksamheter i vårt samhälle i övrigt där man i första hand tittar på vinst i stället för att sätta människan, funktionen och kvaliteten i fokus.

Det är dags för förändring. Vi bör styra om skutan och sätta rätt perspektiv i centrum. Det är inte så att ekonomin är till för ekonomin och några få fickor, utan ekonomin är till för människan. Det är utifrån det vi måste planera våra verksamheter. Det här är återigen ett område där vi inte har lyckats på senare år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Jag vill läsa upp vad Seko skriver till regeringen: Vi påminner gärna regeringen om de vackra orden i regeringsförklaringen: Ny teknik och effektivare arbetssätt ska inte leda till stress eller utslitning.

Det här skulle jag vilja uppmana regeringen att titta på igen, för det verkar inte vara så som är fallet just inom den här verksamheten.

Jag yrkar bifall till vår reservation 3, där vi tar upp just den här problematiken och kräver att postlagen ses över för att tillgodose de här behoven.

Från Vänsterpartiets sida ser vi allvarligt på problemet som många upplever med att inte ha tillgång till kontanter i dagens Sverige, särskilt i glesbygden där det ofta råder brist på uttagsautomater. På de bankkontor som finns kvar minskar kontanthanteringen och har i många fall helt och hållet upphört.

Den lägesbeskrivning som redovisas i Länsstyrelsen i Dalarnas återrapportering till regeringen lyfts en rad orosmoment fram, bland annat tekniska utmaningar och svårigheter för inte minst de äldre att behärska tekniken för elektroniska betalningar.

Därför anser vi i Vänsterpartiet att det är angeläget att staten tar sitt ansvar och även fortsättningsvis säkerställer tillgången till betalmedel för alla i Sverige. Regeringen skulle kunna överväga möjligheten att ge tilläggsdirektiv till de utredningar som just nu pågår på området. Ett förslag är att den parlamentariskt sammansatta kommitté som regeringen beslutade om i juni 2015 ska lämna förslag till inriktning och utformning av en sammanhållen politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder. Här finns det möjlighet att tillgodose dessa behov.

Jag stöder alla mina reservationer, men jag yrkar bifall endast till reservation 3.

Herr talman! Tack, Emma Wallrup, för ett intressant inlägg i debatten!

Jag har läst Vänsterpartiets reservationer, och Emma Wallrup och jag har debatterat postfrågor tidigare. Det är väldigt tydligt att man vill få till en förändring, framför allt vad gäller arbetssituationen på ett visst företag som måhända är statligt ägt, genom förändringar i postlagen.

Min fråga till Emma Wallrup är om det inte vore mer lämpligt att diskutera arbetsplatslagstiftning och om det verkligen är något som ska diskuteras specifikt för ett statligt företag.

Sedan förstår jag den mjuka övergången som Emma Wallrup vill uppnå till ett mer digitaliserat sätt att förhålla sig till verkligheten. Det kan väl låta sympatiskt, men det jag är lite orolig för är att vi riskerar att landa i någon form av hämmande av digital utveckling. Jag tror att den digitala utvecklingen snarare är vägen framåt för landsbygden. Sedan är det självfallet så att de som känner att de inte bemästrar den formen av betalningslösningar ska ha en fortsatt god samhällsservice.

Min fråga till Emma Wallrup blir också: Vore inte samdistribution av tidningar och post ett sätt att möjliggöra den mjukare övergången till ett digitaliserat samhälle, utan att för den sakens skull lägga någon hämsko på digitaliseringen i sig?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Herr talman! Jag tackar för frågorna.

Vi vill självklart också se över arbetsplatslagstiftningen. Den är väldigt viktig, och där finns mycket att göra på grund av de stora avregleringar som har skett de senaste åren och som har orsakat oerhörda problem både i kvalitet och i livskvalitet för de anställda.

Vi måste ha ett markperspektiv och titta på hur människor har det. Vi kan inte leva här i vår bubbla, välbetalda och i en enkel tillvaro, och sedan stänga av, när väldigt många människor i Sverige har en fruktansvärt tuff situation på sin arbetsplats, där kanske nästan alla på avdelningen äter Omeprazol. Det finns många sådana exempel.

Vi måste ha ett markperspektiv, och då behöver vi både se över arbetsmiljölagstiftningen och se till att det finns tillräckligt med pengar för att utföra de verksamheter som man ska.

Vi kan inte fortsätta att öka klyftorna som vi har gjort de senaste åren. Vi har rekordmånga miljardärer i Sverige nu samtidigt som vi ser hur välfärden och många arbetsplatser, till exempel posten, går på knäna.

Vi har ett jättehögt avkastningskrav på Postnord. I stället kanske vi skulle se över fördelningen i Sverige så att vi har råd att göra den mjuka övergången, för vi kommer fortsatt att ha behov av posten. Det kommer fortsatt att skickas väldigt många brev och paket via internetförsäljning och så vidare, så det här är ju funktioner som vi fortsatt kommer att vara beroende av. Vi måste få det att fungera. Men just nu pågår den här omställningen. Då måste vi se över det här och göra det på ett bra sätt, samtidigt som vi överlag i samhället behöver öka marginalerna där människor vistas, där våra barn och gamla vistas, på arbetsplatser, för dem som utför servicen så att det här landet kan byggas och vi kan stå här nu och ha den här byggnaden omkring oss. Det är människor som bygger det med sina händer, och de har rätt till betalning. Det är inte antalet miljardärer som ska öka i Sverige, utan vi ska fördela resurserna så att vi kan ha bra och goda funktioner.

Herr talman! Jag blir lite tagen av den väldigt omfattande retoriken och märker att Emma Wallrup brinner för de här frågorna. Det är väldigt bra.

Det som slår mig är att ingenstans längs vägen upplevde jag några konkreta förslag om hur det här ska uppnås mer än att vi ska spola tillbaka bandet. På något sätt ska vi tvinga upp brevvolymerna så att det blir mer lukrativt att bedriva postverksamhet, alternativt bara förstatliga hela rasket och då inte bekymra oss över hur mycket post folk egentligen behöver skicka utan ha ett oförändrat postväsen i alla fall. Att det inte behöver finnas någon direkt koppling mellan hur posten arbetar och hur mycket post man ska behöva skicka är då den andra varianten. Jag ställer mig själv väldigt frågande till båda delarna.

Jag tror att vi kommer att behöva acceptera att posten genomgår en stor förändring. Och ibland svider förändring; det är helt riktigt. I en bransch som sakta men säkert håller på att krympa, beroende på en större samhällsförändring, kommer det att bli stora förändringar. Man kan inte garantera samma nivå som tidigare.

Vad sedan gäller arbetsmiljölagstiftningen ska man självfallet inte behöva må dåligt av att gå till jobbet, men det är ju ett arbetsgivaransvar som vi i den här kammaren inte riktigt bär. Vårt främsta verktyg där är antingen lagstiftning eller ägardirektiv. Lagstiftningen på området är väldigt tydlig, och ägardirektiven tror jag är fel väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Jag tror att det finns en fara med att Emma Wallrup står i riksdagens talarstol och förespeglar att vi på något sätt kan lösa det här genom ett klubbslag från herr talmannen. Det skapar förväntningar som vi aldrig kan infria.

Jag återgår till frågan. Skulle det inte kunna vara så att samdistribution skapar bättre förutsättningar för den här mjuka övergången och också skapar bättre förutsättningar för en bra situation på arbetsmarknaden?

Herr talman! Jag har pratat med Seko om samdistribution. Det de lyfter fram är att risken finns att de måste gå upp klockan fem och sortera posten för att det ska funka. Det är det som är problemet. Annars låter det smart, så att säga. Jag tror att man behöver vara så effektiv som möjligt i sina lösningar, men just här verkar det finnas en del problem att lösa.

Det som jag vill lyfta fram, och som också Posten och Seko lyfter fram, är att det helt enkelt behöver vara bättre balans mellan ekonomiska krav och servicemål. Det handlar bland annat om att minska avkastningskravet i den här övergången för att få verksamheten att fungera. Sedan handlar det också om ett beslut om en ny postlag som ger tydligare direktiv till företagen samt om att som ägare ställa krav på goda arbetsförhållanden och sjysta anställningar, både för företagen och för anställda hos underleverantörer. Det är sådant som vi kan sätta riktlinjer för Postnord att genomföra.

Herr talman! För Kristdemokraterna är det viktigt att människor ska kunna bo och leva i hela Sverige. Vi vill att hela vårt land ska leva. Människor ska själva välja var de vill leva och bo.

Det förutsätter dock att det i hela landet finns en grundläggande service av tjänster, oavsett om man lever i Värmlands skogar eller i Stockholms skärgård. Kristdemokraterna vill ha fungerande service, såsom barnomsorg, skola, sjukvård och infrastruktur, i hela landet. Det är likaså nödvändigt att ha tillgång till posttjänster av god kvalitet, och det behövs lättanvändbara och fungerande betaltjänster. Detta är grundläggande behov som har stor påverkan på människor och näringsliv på landsbygden och i samhället i övrigt.

Herr talman! Vårt samhälle blir alltmer digitaliserat. Det är viktigt att även människor och företag på landsbygden inkluderas i den digitala samhällsutvecklingen. Därför är det viktigt att glesbygdens tillgång till elektroniska betaltjänstlösningar och postservice säkerställs. Om inte samhällsservicen på landsbygden möter människornas och företagens behov kommer fler att välja att flytta från landet till staden.

Åtgärder för att säkerställa en god och tillgänglig samhällsservice har stor betydelse för befolkningens möjligheter att stanna kvar och arbeta i glesbygden. PTS har ett stort ansvar för att säkerställa en välfungerande postservice i hela landet.

Herr talman! Samdistribution av tidningar och post är viktigt, eftersom det skapar bättre förutsättningar för att upprätthålla servicenivån på landsbygden. Samdistributionen har både miljömässiga och samhällsekonomiska fördelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Kristdemokraternas uppfattning är att samdistribution av tidningar och post är särskilt angeläget på landsbygden. En samordnad distribution av post och tidningar skapar bättre förutsättningar för att upprätthålla servicenivån på landsbygden trots minskande volymer för både tidningar och brev.

Herr talman! Jag yrkar bifall till Alliansens gemensamma reservation nr 4.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Jessica Rosencrantz (båda M).

Herr talman! Posten, som är en väldigt viktig funktion för många, är ganska reglerad lagmässigt. Det finns ett mål. Det finns också sagt vilket pris den ska ha. Ibland när jag har läst postlagen och sett målsättningarna har jag funderat på hur kollektivtrafiklagen ser ut. Jag skulle önska att man kunde titta över om en del av regleringarna för postverksamheten kanske borde gälla även för kollektivtrafiken i fråga om klara mål för service och leverans till kunderna. Men det är inte riktigt meningen att jag ska prata om det nu, eftersom betänkandet handlar om postfrågor och grundläggande betaltjänster.

Jag tycker att det är viktigt att vi låter den utredning som nu finns jobba färdigt, och jag har höga förväntningar på den. I väntan på att den blir klar yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Det är inte bara Alliansen som är intresserad av att prova möjligheterna med samdistribution. Vi lever alla i en värld där vi vet att mängden brev minskar. Utmaningen att leverera en fullgod postservice i hela landet blir större i samband med det, och då måste man prova innovativt nya möjligheter. Det är inte heller så att leverans av dagstidningar är en ökande marknad. Jag förutsätter att utredningen provar de möjligheter som finns och hittar möjligheter att förbättra servicen utan att försämra för de anställda.

Jag hade nöjet och äran att ta emot den namninsamling som Seko-anställda inom Posten gjort med upprop och krav om bättre arbetsvillkor. Jag har själv i min bekantskapskrets människor som berättat för mig hur de får springa allt längre. Deras utdelningsområden ökar, liksom konkurrensen. De ökade områdena gör att förslitningen ökar. Frånsett att det förstås är väldigt dåligt för de anställda ökar det också sjukskrivningsposterna i samhället. Oavsett vilket parti vi tillhör borde det ligga i vårt intresse att förebygga sjukskrivningar och se till att människor kan utföra sitt arbete utan att bli förslitna i förtid och kanske tvingas gå innan de uppnått pensionsålder. Då är det väldigt viktigt att Postnord är ett effektivt företag sett ur samhällets perspektiv, ägarens perspektiv och även de anställdas perspektiv.

Det är viktigt att återupprätta möjligheten till yrkesstolthet. Och då är kanske målet att minst 85 procent av posten ska komma fram i tid lite väl lågt. Jag fann till min förvåning häromveckan att jag fått ett personligt brev adresserat till en moderat kollega hem i min brevlåda. Sådant ska nog inte förekomma. Det ska vara mer än 85 procent av posten som kommer rätt och kommer fram i tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

I ett lite större perspektiv har vi från olika håll enats om att vi måste minska oljeinnehållet i våra transporter. Också ur det perspektivet måste man fundera på vad digitaliseringen innebär. Den innebär självklart vissa uppenbara fördelar, att man inte rent fysiskt distribuerar lika mycket, men det är faktiskt också vissa saker som ökar. Från fönstret där jag sitter och arbetar i hemmet kan jag se diverse paketbilar som kommer med saker som mina grannar beställt på nätet. De kommer efter varandra. Jag undrar i mitt stilla sinne om leveransen alltid är så effektiv.

Vi ska utreda saken och fundera på hur vi kan förbättra samhällsservicen. Hur kan post- och paketdistributionen - den senare tror jag ökar - uppfylla kraven på goda villkor för de anställda, minskat oljeinnehåll i transporterna och så stor ekonomisk effektivitet som möjligt? Det är en stor utmaning, men jag är alldeles tvärsäker på att vi från samarbetsregeringen kommer att tackla den så ambitiöst som möjligt.

Herr talman! Vår förmåga att kommunicera är någonstans grunden för mänskligheten. Det är genom att kommunicera med varandra som vi för utvecklingen framåt. Genom att kommunicera med varandra skapar vi både förändring och utveckling, och vi förverkligar drömmar. Inte minst är det genom att kommunicera som vi bildar oss på olika sätt.

Vårt sätt att kommunicera förändras hela tiden. Just nu kanske det går fortare än någonsin, i samband med teknikutvecklingen. År 1632 dog Gustav II Adolf vid slaget vid Lützen. Det tog tre veckor för hovet att få reda på att konungen hade avlidit. Om detta hade skett i dag hade vi antagligen fått informationen livesänd eller streamad över nätet direkt, helt utan urskiljning.

Tekniken förändrar vårt sätt att kommunicera, men den ändrar inte vårt behov av att meddela oss med varandra. Jag är övertygad om att det även i framtiden kommer att finnas ett behov av en väl fungerande postservice i hela vårt land.

Digitaliseringens hastighet innebär förändringar i hur vi organiserar samhällsservicen. Det är såklart nödvändigt att vi ser över den. Just nu pågår en översyn av postlagstiftningen. Det ligger i tiden, särskilt med tanke på hur snabbt förändringar sker.

Vi har ett stort land med många invånare, och det är många som inte bor i städer utan i glesbygd. Dagens postlagstiftning tar hänsyn till detta, och vi utgår också ifrån att regeringen och Post- och telestyrelsen fortsätter att bevaka samhällets behov av posttjänster och postservice över hela landet, till alla landets invånare.

Vänsterpartiet lyfter i sin reservation fram frågor om arbetsförhållandena för de anställda i Postnord. Det är inte så länge sedan fackförbundet Seko lämnade in ett upprop om detta. Personligen är jag väldigt oroad över utvecklingen och situationen, särskilt efter den fusion som gjordes mellan den svenska staten, eller den svenska posten, och den danska posten och som resulterade i Postnord.

För mig handlar det inte bara om den situation som har uppstått som en konsekvens för de anställda, utan snarare om den samhälleliga verksamhet som i Sverige har fungerat väldigt bra både organisatoriskt och ekonomiskt. Men efter fusionen tycks den mindre välfungerande danska postens verksamhet ha smittat ned även verksamheten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Vi socialdemokrater följer frågorna nogsamt, för de är både viktiga och angelägna. Frågan om arbetsmiljön är naturligtvis central särskilt för dem som jobbar inom Postnord, men den hör inte riktigt hemma här. Det är arbetsmiljölagstiftningen som reglerar de här frågorna, och därtill kommer Arbetsmiljöverkets föreskrifter och såklart överenskommelsen mellan parterna. Det kanske också är där som frågorna ska ligga, och inte i trafikutskottet.

Herr talman! Jag måste nämna något om den reservation som Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har lämnat om samdistributionen. Detta har påtalats för regeringen, som också har tagit frågan på allvar och lyft in den i den pågående Postutredningen. Jag har därför svårt att se vad som egentligen eftersträvas i denna reservation och vad regeringen skulle kunna göra ytterligare i dagsläget. Vi får väl helt enkelt återkomma till det när utredningen är färdig.

Herr talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Pia Nilsson, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).

Herr talman! Det gläder mig att du lyfter fram arbetsrätten, Teres Lindberg, att du tydligt ser att man behöver komma till rätta med den här saken och att ni bevakar vad som hände vid sammanslagningen mellan den svenska och den danska posten.

Man kan dock inte fly från sitt ansvar när man sitter på en position och har ett ansvar. Motionen väcktes här i riksdagen och kom upp i vårt utskott därför att tjänstemän i riksdagen ansåg att den hör till vårt utskott. Då kan inte vi som politiker skicka iväg den till andra utskott. Sedan kommer detta säkert också upp i arbetsmarknadsutskottet, och de ska titta på sina delar.

I vårt utskott skulle vi till exempel kunna titta på avkastningskravet och lagstiftningsförfarandet. Vi skulle kunna se till samhällsuppdraget och hur man kan stärka det och utformningen av det hela så att vi kan tillgodose postens behov när det gäller att kunna utföra en bra verksamhet och samtidigt ha en bra arbetsrätt.

Herr talman! Det kanske är detta som gör det hela komplicerat. Vårt ansvar i trafikutskottet är att tillgodose samhällsservicen med postutdelning till svenska folket. Det är klart att vi emellanåt hamnar nära intresset för både postdistributörer och de anställda som jobbar inom postal verksamhet.

Dilemmat när det gäller avkastningskravet är att inte heller detta är en fråga för trafikutskottet. Det är näringsutskottet som handhar de statliga bolagen. Inte heller den frågan hör alltså riktigt hemma här. Jag vet dock att det förs en ständigt pågående diskussion i näringsutskottet, och jag förutsätter att de diskuterar avkastningskraven också för Postnord precis som för alla andra bolag. Men fortfarande hör inte frågan riktigt hemma här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Herr talman! Jag håller med om att det kan vara lite diffust. Det är flera utskott som har ansvar för frågan, och det är inte helt självklart på vilket utskott ansvaret faller. Men motionen har hamnat här, och vi måste hantera den och ta ansvar för detta.

Vi tittar ju på arbetsmiljön när det gäller till exempel åkerinäringen. Om vi ska ha en god samhällsservice som fungerar måste vi se till att förhållandena i produktionen fungerar, och det är det de inte gör här. Det är därför också vi i trafikutskottet, som har ansvar för posten, behöver se över det här ordentligt.

Herr talman! Grundproblematiken är egentligen denna: Vi har haft en postverksamhet i Sverige som till och med har varit lönsam för staten. Men nu har vi en fusion som gjordes under den förra regeringen med den danska posten, och den danska posten har varit en verksamhet som de facto blöder. Den resultatvinst man gör i Sverige slås ihop med den resultatförlust man gör i Danmark, vilket blir ett stort problem. Detta är också en effekt av att man pressar de anställda inom Postnord i Sverige.

Detta är såklart ingenting som vi tycker är bra på något sätt. Men det är så här verksamheten ser ut i dag, och det är väl snarare det man behöver se över. Vad är det egentligen som har hänt, och på vilket sätt är det rimligt att en förhållandevis välfungerande verksamhet i Sverige slaktas på grund av en dålig affär som en före detta regering har gjort?

Herr talman! Vi pratar stort och vi pratar smått här i kammaren, men vad det än är vi debatterar är det frågor som berör människor. Ibland är det många, och ibland är det färre, men oavsett vilket är varje enskild fråga viktig för någon. Att servicen behålls på landsbygden berör möjligen i första hand dem som bor i glesbygd och på landsbygd, och en och annan sommargäst, men det gör inte frågan mindre angelägen för dem det berör.

Många gånger är de platser i landet där postservicen dras ned samtidigt de där digitaliseringen har gått långsammast - med andra ord de ställen där det finns allra färst alternativ.

Karin Svensson Smith nämnde det här med brev som kom från en moderat kollega och som hamnade fel. Jag känner igen det där. Det händer mig också att post kommer fel; vi är många med liknande namn. Som kuriosa kan jag nämna en händelse. Vi hade tagit kort på barnen inför julen och skickat iväg till släkt och vänner. De blev kvar i de röda julbrevlådorna när de plockades in för vintern. De delades ut först julen efter med ett mycket ursäktande brev från posten, till stor munterhet för släkt och vänner och med en moralisk vinst för mig och maken som så falskeligen hade anklagats för att inte ha skickat några julkort. Det året fick folk två julkort. Detta händer alltså, absolut!

Postfrågor och grundläggande betaltjänster

Det är jättebra att utredningen görs, men frågan är hur länge vi ska vänta. För oss liberaler är det viktigt att människor ska kunna välja var de vill leva, bo och verka. För att hela landet ska vara ett alternativ behöver viss grundläggande service finnas. Samdistribution är ett sätt att se till att postservicen på landsbygden finns kvar. Det är i sin tur ett sätt att få hela Sverige att leva.

Jag yrkar därför bifall till reservation 4.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Ottoson och Jessica Rosencrantz (båda M) samt Robert Halef (KD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)