Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Anf. 43 Johanna Haraldsson (S)

Herr talman! Som talmannen just sa ska vi debattera civilutskottets betänkande nr 10 som behandlar regeringens proposition Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut, förutom i de delar där vi har en reservation som jag även yrkar bifall till.

Ekonomiska föreningar har funnits under lång tid och har bildats av människor för att lösa gemensamma problem som de inte själva kunnat lösa, som bättre pris på mat, bostäder och drivmedel, försäljning och förädling av till exempel spannmål och virke. Försäkringar, barnomsorg och sysselsättning är andra exempel på saker man löser i en ekonomisk förening. Även senare har ekonomisk förening visat sig vara en användbar företagsform när det kommer till bredband och vindkraft, för att nämna ett par områden.

Ekonomisk förening brukar beskrivas som en personassociation, till skillnad från aktiebolaget som beskrivs som en kapitalassociation. I ekonomisk förening är medlemsnyttan målet. Grundtanken med ekonomisk förening är inte ekonomisk vinning för enskilda personer utan alla medlemmars ekonomiska intressen. I verksamheten deltar också konsumenter eller leverantörer med sitt eget arbete eller genom att nyttja tjänsterna.

Svenska kooperativ har drivit på under flera år för att få till stånd en förändring och modernisering av lagen. De är också nöjda med förslagen i propositionen. Deras problemformuleringar om finansiering och styrning av ekonomiska föreningar har fått svar i propositionen.

Ekonomiska föreningar konkurrerar på samma marknad som aktiebolag och andra företagsformer. Därför är det naturligt att man förenklar regelverket även för ekonomiska föreningar. Det skapar konkurrens på lika villkor.

Att vi nu gör förändringar i lagen signalerar att regering och riksdag anser att också dessa företag spelar en viktig roll i svenskt näringsliv och att vi ser denna företagsform som en del av framtidens företagande. Det är viktigt att det finns en mångfald av företagsformer som passar olika typer av verksamheter.

Regeringen har också för avsikt att jobba vidare med frågan för att återkomma med en helt ny lag om ekonomiska föreningar som ska vara mer överskådlig och lättillgänglig. Det har också varit ett önskemål.

Aktiebolag är normen i svenskt företagande. Det avspeglar sig ofta i bristande kunskap och tilltro till ekonomiska föreningar bland allmänhet och kreditgivare. Därför är det viktigt att åtgärder som syftar till att stärka möjligheten till finansiering för dessa företag genomförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

I propositionen finns förslag på borttagande av taket för förlagsinsatser och att möjlighet till investerande medlemmar införs. Investerande medlemmar är en ny möjlighet till finansiering för ekonomiska föreningar men också en ny möjlighet för människor som sympatiserar med idén bakom till exempel ett socialt arbetskooperativ eller för människor i glesbygd att stödja service på orten, såsom en kooperativ förskola, även om de själva inte kommer att nyttja tjänsten.

Vi anser att det är viktigt för associationsformen att tilltron bland kreditgivare och borgenärer är hög. Viljan att låna ut pengar och satsa i dessa företag riskerar att minska när risker och osäkerhet ökar.

Att i lagstiftningen tillåta att arbetskooperativ kan återbetala mer än insatsens nominella värde till medlemmen när denna lämnar föreningen, som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna förespråkar, riskerar att skapa en osäkerhet kring den ekonomiska stabiliteten i ekonomiska föreningar.

Precis som alla andra företag har ekonomiska föreningar behov av en stabil kapitalbas. Om många medlemmar lämnar föreningen samtidigt med krav att få ut hela sin andel av föreningens kapital kan det bli en stor ekonomisk påfrestning för föreningen. Föreningen måste lämna ifrån sig medel som kanske hade behövts för att utveckla företaget. Dessutom kan medlemmars intresse av att ta del av föreningens övervärde tillgodoses i de regler som redan finns för insatsemissioner.

Ekonomisk förening är, som jag nämnt tidigare, mer av en personassociation där gemensamma intressen och organisatoriska lösningar står i första rummet, till skillnad från ett aktiebolag där ökad vinst till ägarna alltid står överst på att-göra-listan. En aktie köper man för att få del av ett aktiebolags vinst medan man löser ett medlemskap i en ekonomisk förening för att få vinsten av verksamheten.

Det är också viktigare för kollektivet i ett arbetskooperativ att företaget är stabilt ekonomiskt för fortsatt verksamhet och arbetstillfällen än att enskilda har rätt att få ut sin del av föreningens kapital.

Frågan om arbetskooperativ och uttag av högre värden är en avgränsad fråga i sammanhanget. I övrigt är alla partier i utskottet överens om behovet av en modernisering av lagen som innebär förbättringar och förenklingar av lagstiftningen i syfte att stärka kooperativt företagande och ge möjlighet för företagen att växa och anställa. Detta gör vi genom bättre tillgång på kapital, enklare beslutsvägar och konkurrens på lika villkor.

(Applåder)

Anf. 44 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! Vi talar om en modernisering av lagen om ekonomiska föreningar. Det är en lagstiftning som har utretts och i delar moderniserats flera gånger under de senaste åren. Det aktuella förslaget fortsätter att förenkla lagstiftningen på flera sätt.

Med tanke på att det finns 15 000 ekonomiska föreningar och dubbelt så många bostadsrättsföreningar i landet berör dessa förenklingar många personer. En ekonomisk förening kan ha tiotusentals medlemmar och flera hundra anställda, men det kan också vara en liten förening med bara en handfull personer eller flera föreningar som samarbetar om något som förenklar vardagen för dem. Detta gör man genom att bidra med egna arbetsinsatser, med ekonomiska insatser och med sin kunskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Herr talman! Förenklingarna berör många och är i viss mån självklara. Till exempel ska man numera kunna skicka ut handlingar till medlemmar elektroniskt. För många av oss är faktiskt inkorgen i mejlen en mer naturlig brevlåda är den man har i trapphuset eller ute vid gatan.

Andra förtydliganden handlar om ansvar för medlemsregister och personuppgiftsansvar. Det ska också bli enklare att ändra stadgar och att besluta om föreningens upphörande när man inte längre vill samarbeta på detta sätt. Det ska även bli enklare att hantera sammanslagning av föreningar. Skyddet av föreningens kapital förstärks genom nya regler för värdeöverföring, som motsvarar de i aktiebolagslagen.

Hela civilutskottet ställer sig bakom regeringens proposition men föreslår också i ett tillkännagivande att regeringen bör återkomma med förslag på hur just arbetskooperativa föreningar ska ges en vidgad möjlighet att återbetala medlemsinsatser med högre belopp än deras nominella värde.

Miljöpartiet reserverar sig tillsammans med Vänsterpartiet och Socialdemokraterna mot utskottets förslag till tillkännagivande.

Det kan finnas fördelar med att ett arbetskooperativ kan betala tillbaka insatsen med större summa än vad som motsvarar insatsen när personen blev medlem i den ekonomiska föreningen, men det finns också nackdelar. Till exempel kan det försvaga föreningens ekonomi om många medlemmar vill lämna föreningen samtidigt. Dessutom ges redan i befintliga regler om insatsemission möjlighet att ta del av föreningens övervärden.

Regeringens bedömning är att nuvarande regler för att få tillbaka insatser över nominellt värde ska fortsätta att gälla. Det stämmer också bäst överens med att den ekonomiska föreningen har fokus på medlemmarnas bidrag till föreningen genom arbete eller kunskap snarare än på pengar som ett medel för att uppnå föreningens syften. Det är detta som beskrivs som den ekonomiska föreningens karaktär av personassociation snarare än kapitalassociation.

Herr talman! Jag yrkar bifall till vår reservation.

(Applåder)

Anf. 45 Caroline Szyber (KD)

Herr talman! I går skrev jag på Twitter att vi skulle debattera betänkandet om moderniseringen av lagen om ekonomiska föreningar i syfte att förbättra möjligheten att bedriva kooperativt företag. Då svarade någon lite ironiskt: Vilken kioskvältare! Ja, för dem som bedriver företag i denna form är det faktiskt det, svarade jag. Detta är nämligen en efterlängtad modernisering.

Några hade velat ha en helt ny lagstiftning, och det är möjligt att vi får se en sådan om några år. Men tills vidare har det i alla fall gjorts en viktig modernisering.

År 2012 var det kooperationens år. Då skrev jag om kooperation och kristdemokrati i en antologi. Tyvärr uppmärksammades inte detta år så mycket som jag hade önskat, för jag anser att den kooperativa företagsformen är viktig men underskattad. Den kooperativa företagsformen verkar olyckligtvis ha glömts bort, och ibland har den också behandlats ganska styvmoderligt.

Tidigare talare har redogjort väl för moderniseringens förändringar, och jag tror att mina allianskollegor kommer att redogöra mer för vad vårt tillkännagivande innebär. Mer kan och bör göras för att stödja den kooperativa företagsformen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Jag kallade mitt kapitel i antologin "Kooperativ - att starta eget tillsammans", och det är vad det handlar om. Man ska våga satsa på en idé och förverkliga en dröm, och det är lättare tillsammans med andra som har annan kunskap men som har samma dröm och jobbar för samma mål. Man börjar med att diskutera värderingar, och man driver företaget jämlikt och demokratiskt.

För vissa låter det kanske för bra för att vara sant, men det är precis detta som är grunden för kooperativ verksamhet.

Varje år startar runt 500 nya kooperativa företag i landet. Särskilt de unga vill starta företag tillsammans. Kooperativa företag har verkligen framtiden för sig. De finns inom alla branscher, särskilt inom kulturområdet, upplevelseindustrin, it-branschen och inom vård och omsorg samt i moderna, kreativa och kunskapsintensiva tillväxtsektorer. De har den otroliga fördelen att driva något tillsammans och skapa engagemang gemensamt samtidigt som de bärs upp av medlemmarnas personliga intresse. De kombinerar eget företagande med det kollektivas styrka.

Lagstiftningen för ekonomiska föreningar, som är den gängse juridiska formen för kooperativ i Sverige, är anpassad till det demokratiska ägandet. Den ekonomiska föreningen är också ett sätt att garantera att inflytandet stannar kvar hos dem som är närmast berörda. Att hjälpas åt med arbete och ansvar och att fira framgångar ihop skapar både arbetsglädje och trygghet. När verksamheten varken står eller faller med en enda person blir företagen hållbara. Då är det inte så konstigt att de kooperativa företagen växer tre gånger snabbare än andra företagsformer.

Kooperativ har framtiden för sig. Som kristdemokrat ser jag att de är viktiga verktyg för ökad mångfald och frihet.

Anf. 46 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att det är bra att lagen om ekonomiska föreningar nu moderniseras. Den nuvarande lagstiftningen bygger i allt väsentligt på den gamla aktiebolagslagen från 1975. Om vi vill att en ekonomisk förening ska vara ett attraktivt institut för att bedriva ekonomisk verksamhet måste vi se till att lagstiftningen håller sig ajour.

Låt mig nämna något om det tillkännagivande som vi i dag lämnar till regeringen. En tradition inom de flesta delarna inom svensk civilrätt är att lagstiftningen är dispositiv, det vill säga att om alla avtalsparter är överens kan man avtala om att göra avsteg från det som beskrivs som en huvudregel i lagstiftningen.

Varför är då det en tradition inom det civilrättsliga området? Jo, därför att det vilar på den fundamentala tanken att vi här inne - Sveriges lagstiftare - kanske inte alltid är bäst skickade att i varje givet fall peka med hela handen när det gäller vad som är den bästa organisationsformen eller de bästa stadgeenliga förutsättningarna för att bedriva en verksamhet.

Det är helt enkelt en liberal princip som genomsyrar civilrättslig lagstiftning i Sverige. Vilka är vi att säga att vi vet bäst hur varje ekonomisk förening ska lägga upp sina stadgar? Det bör förenas med en så stor frihet som möjligt. Det är därför det är svårt att begripa den rödgröna reservationen i sammanhanget.

Som vi hörde den socialdemokratiska företrädaren stå här och säga införs nu en möjlighet till investerande medlemmar, det vill säga medlemmar som inte aktivt deltar i verksamheten utan bara skjuter till pengar. Enligt förslaget är huvudregeln fortfarande att investerande medlemmar inte kan ingå i en ekonomisk förening, men man ger möjligheten att göra undantag i stadgarna. Det är ett exempel på hur dispositiv lagstiftning fungerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Varför förespråkar Socialdemokraterna att man ska kunna göra sådana undantag i stadgarna medan de motsätter sig att göra motsvarande undantag i stadgarna för att kunna utbetala ett större belopp till en avgående medlem eller en medlem som begär utträde ur föreningen? Det saknar logik. Varför motsatte de sig det förslag som en enig utredning och en enig parlamentarisk referensgrupp ställde sig bakom?

Deras partikollega Fredrik Lundh Sammeli satt med i utredningen och förespråkade just möjligheten att kunna betala ut ett högre belopp än det som en medlem har satsat. Man frågar sig: Varför vill socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister, som av tradition ofta talar sig varma för det kooperativa företagandet, begränsa attraktiviteten i den ekonomiska föreningen som företagsform?

Det saknar logik, men vi hoppas att vi får svar på detta under dagens debatt. Varför tror man att vi här inne är bättre skickade än varje enskild ekonomisk förening att bedöma hur verksamheten bäst ska läggas upp?

Man anför som motargument att det skulle riskera att urholka de ekonomiska föreningarnas tillgång till kapital. Men glöm då inte vad som är kärnan i förslaget, nämligen att det ska krävas enighet i den ekonomiska föreningen. Det ska krävas enighet och att man inför detta i sina egna stadgar.

Varför tror ni som lagstiftande socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att ni är bättre skickade att göra den bedömningen än vad en enig ekonomisk förening är? Det bör vara en utgångspunkt i civilrätten och i associationsrätten att om en association är överens om att organisera sig på ett visst sätt ska den tillåtas att göra det så länge det följer grundläggande rättsprinciper. Man kan inte med någon rimlighet argumentera för att det skulle stå i strid med grundläggande rättsprinciper.

Det vore väldigt klädsamt om socialdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister kunde låta oss få höra varför de nu går emot sina egna partikollegor och en enig utredning, som lade fram detta förslag för att öka attraktiviteten hos den kooperativa organisationsformen.

Anf. 47 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Är det viktigt att omöjliggöra för alla föreningar att betala ut en del av sitt kapital till en medlem som av någon anledning tvingas lämna föreningen?

Arbetskooperativ är på många sätt en utmärkt företagsform. Även i den bransch som jag jobbade i tidigare, skogsbranschen, finns en del exempel på lyckade arbetskooperativ. Ofta rör det sig om manuellt arbetande skogsarbetare som går samman för att kunna ta på sig större uppdrag och för att kunna hjälpa varandra. Det finns också exempel på betydligt större arbetskooperativ, och det kan finnas i alla möjliga branscher.

Arbetskooperativ är ofta bättre och friare än en anställning. Arbetaren får mer att säga till om än vid en anställning. Det blir en delaktighet då alla arbetare gemensamt fattar beslut och är beroende av att det går bra för föreningen eller företaget. Lojaliteten till föreningen blir större än den skulle vara till ett företag där man är anställd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Belöningen, om det går bra, är mycket mer än bara en extra fin julgåva när man själv är del av de styrande. Man kan påverka utvecklingen av verksamheten och samtidigt vara en del i en större gemenskap. Man delar ansvar och problem men också glädjen när det går bra.

Undersökningar tyder på att arbetskooperativ är stabilare för sysselsättningen, då de i sämre tider ofta delar på det arbete som finns i stället för att göra sig av med arbetskraft. Detta borde ses som positivt och är också en anledning att ge alla arbetskooperativ bästa möjliga förutsättningar, även i goda tider.

För mig är det en gåta att en socialistisk regering inte vill ge arbetare i förening så bra förutsättningar det bara går utan i stället vill begränsa deras möjligheter att handla fritt genom att begränsa deras möjligheter att betala ut av sitt eget kapital.

Herr talman! Kapitalet i ett arbetskooperativ uppstår inte av sig självt. Det är oftast ett resultat av hårt arbete av de medlemmar som har valt att avstå från maximalt löneuttag. I stället för att tas ut som lön har pengarna fått stå kvar i föreningen för att användas vid framtida behov.

Riskerna med att begränsa möjligheterna av uttag, som regeringen vill, är flera. Dels innebär det sannolikt att vissa föreningar i stället väljer att bli aktiebolag, där man är betydligt friare att använda sitt kapital, eller väljer någon annan företagsform, vilket kan vara till nackdel för samhället. Dels gör det att föreningar är mer försiktiga med att bygga upp ett eget kapital i en förening.

Det borde vara bra för en förening att bygga upp ett stort kapital, då föreningen i så fall får större handlingsfrihet. Varför motsätter man sig då det?

Vänsterblocket säger i sin reservation: "Om en förening genom insatsemission kontinuerligt för över fritt eget kapital till medlemsinsatserna ökar insatsernas värde och en avgående medlem kommer att kunna få ut ett större belopp än vad han eller hon har betalat in som insats. Har möjligheterna till insatsemission utnyttjats maximalt kommer den avgående medlemmen att få ut hela sin andel av föreningens fria egna kapital."

Då undrar jag: Har regeringen tänkt på vad som händer om föreningen inte har överfört sitt fria kapital, alltså om föreningen i stället har samlat ett större kapital, för att vara fri att använda detta?

Det är nog få föreningar där det sitter experter på ekonomi och regler. Det behöver inte heller vara så att medlemmen som lämnar föreningen har planerat detta. Det kan till exempel röra sig om ett plötsligt dödsfall i en förening med stort eget kapital. Hur gärna de övriga medlemmarna än vill ge en del av det egna kapitalet till den avlidnas dödsbo får de inte göra detta, enligt de regler som regeringen vill ska gälla.

Jag kan ta ett exempel från min tidigare bransch, skogsbranschen. Det kanske är ett tiotal arbetande inom manuellt skogsarbete som samlar för att köpa en skogsmaskin eller något liknande. Genom att göra lägre uttag av lön har de samlat ihop ett stort kapital. Men plötsligt dör en av de tio personerna. Då kan inte de andra ge hans dödsbo hans del, hur enhälligt de än tycker det, utan från regeringen och vänsterblocket säger man: Så får man inte lov att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Det finns givetvis sätt att gå runt detta. Man kan i föreningen alltid hitta på något sätt att betala efterlön eller något i den stilen, hitta på att han kanske hade jobbat fler timmar eller något sådant. Men då börjar man ju fiffla med lagarna, och det blir inte bra.

Motiveringen från vänsterblocket att en förening blir mindre stabil om flera lämnar samtidigt tycker jag haltar. Jag förutsätter att alla föreningar har lite grann självinsikt och självbevarelsedrift, så att man självklart begränsar uttaget i sina stadgar efter vad man anser att man mäktar med ekonomiskt.

Herr talman! På frågan "Är det viktigt att omöjliggöra för alla föreningar att betala ut en del av sitt kapital till en medlem som av någon anledning tvingas lämna föreningen?" är Sverigedemokraternas svar nej. Det är mycket viktigare att föreningar får handlingsfrihet, så att de kan utvecklas på bästa sätt. Därför valde vi att fälla regeringen i ännu en fråga.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Anf. 48 Ola Johansson (C)

Herr talman! Också jag yrkar för Centerpartiets del bifall till utskottets förslag, som innebär bifall till propositionen om modernisering av lagen om ekonomiska föreningar.

Den kooperativa företagsformen är starkt förknippad med centerrörelsen och vår bakgrund, liksom med arbetarrörelsen. Det handlar om en mer än 100-årig gemensam historia av samhällsnytta i städer och småsamhällen och på landsbygden.

Den har gett landsbygdens folk frihet och starkt bidragit till att munnar har kunnat mättas och att små jord- och skogsbrukare och lantarbetare har kunnat spara för att ge sina barn en utbildning. Industriarbetare, lägre tjänstemän och deras familjer har stärkts genom bland annat Kooperativa förbundet - numera med varumärket Coop - som i dag har 3,5 miljoner medlemmar.

Gemensam ekonomisk nytta är också vad som beskrivs i tv-serien om fröken Friman, vars förebild påstås vara den liberala pionjären Anna Whitlock, som startade kooperationen Svenska Hem 1905.

Att slå sig samman och driva en kvarn, ett mejeri, ett slakteri, en butik eller en inköpsförening har varit ett sätt att stärka den enskilde gentemot systemen, om det så är storkapitalet, staten, staden eller landsbygden. Försäkringsbolag och banker startade en gång - och drivs ännu i dag - som ekonomiska föreningar. Jag och Centerpartiet tycker att det är bra att vi med den här lagen ger dessa föreningar möjlighet att driva sin verksamhet i dotterbolag och att vi anpassar lagen till modern kommunikation, till exempel också genom att ge möjlighet att ta in insatsmedlemmar i den ekonomiska föreningen.

Fortfarande väljer många människor kooperativet som grund för sitt företagande. Som framgår av betänkandet och som har sagts tidigare är det närmare 15 000 ekonomiska föreningar som finns registrerade hos Bolagsverket. Associationsformen ekonomisk förening har en låg tröskel, där det enda du behöver är ett insatskapital, din kompetens, ditt engagemang och ditt arbete, ett behov du har och en nytta du kan erbjuda och som du vill och kan dela med andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Förskolor är ett exempel. Secondhandbutiker, hantverk, sociala företag, vindkraftskooperativ, bostadskooperativ, byggemenskaper, specialister inom sjukvård, ingenjörer och jurister är andra. Många är exemplen på moderna och nystartade ekonomiska föreningar och arbetskooperativ.

Coompanion, med sin lokalt och regionalt förankrade organisation, är kooperationens paraplyorganisation. Centerpartiet och Alliansen har lyssnat till dem när vi föreslår ett tillägg och begär att regeringen ska återkomma med ett förslag och utreda ytterligare reformer av lagen om ekonomiska föreningar.

Vi och Coompanion ser att det finns en risk att medlemmar - i stället för att långsiktigt bygga upp kapital och investera i sitt företag - väljer att ta ut vinsten i form av lön och ersättningar. Skälet till det kan vara att det inte har varit tillåtet att ta ut ett större kapital när du lämnar kooperativet än vad du har satt in. Det är detta vi vill ändra på.

Man frågar sig: Varför är regeringspartierna och Vänstern emot möjligheten för medlemmarna att själva bestämma om hur det egna kapitalet ska användas?

Den utredning som har legat till grund för regeringens proposition vill se möjligheter för föreningar att i sina stadgar - om medlemmarna är överens - skriva in möjligheten för den enskilde medlemmen att ta ut ett större kapital än det nominella värdet när man en gång lämnar verksamheten, oavsett skäl.

Det är svårt att förstå varför regeringspartierna och Vänstern vill hindra detta. Är man orolig för att de stora, affärsdrivande kooperativa företagen plötsligt står utan medlemmar och utan kapital därför att medlemmarna ser hur förmögenheten har vuxit utan att den har kunnat komma dem till del? Är man orolig för att den sortens ekonomiska makt från medlemmarnas sida ska ge dem ett inflytande och hindra omfattande affärsverksamhet i bolaget?

Det är inte Centerpartiet och Alliansen, för det handlar inte om dem, utan det handlar om arbetskooperativen, vars medlemmar ofta är beroende av föreningen för sin försörjning. För dem är det en frihet och en möjlighet att själva få bestämma.

Just det är grunden i kooperationen: Medlemmarna bestämmer tillsammans. Med kravet på enighet i stämmobeslutet om stadgar minskar risken för att en enskild skulle kunna sätta hela företaget på obestånd, som det har beskrivits i ett tidigare anförande, därför att en grupp medlemmar skulle bestämma sig för det. Vårt förslag är exakt detsamma som utredningen förespråkar och som Caroline Szyber och Carl-Oskar Bohlin har varit inne på, nämligen att huvudregeln ska vara att endast insatskapitalet kan återbetalas, men med ett undantag för just arbetskooperativen. Där ska det finnas en maximigräns som baseras på summan av medlemsinsatsen och medlemmens andel av föreningens fria egna kapital.

Nu invänder regeringspartierna och säger att den möjligheten redan finns genom insatsemission, men det är inte riktigt samma sak. Enstaka beslut om insatsemission betyder inte att medlemmen kan räkna med att få ut sin del av värdetillväxten.

Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har lyssnat på Coompanion, som menar att det just i arbetskooperativ, där medlemmen är beroende av föreningen för sin försörjning, behövs en förutsebarhet och att möjligheten att få ut mer än medlemsinsatsen skulle göra arbetskooperativ till en mer attraktiv form av företagande. Därför har vi lagt det förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Det är en styrka för Sverige och för hela landet när konsument- och producentkooperationen och deras företag inom skog och livsmedel är framgångsrika. Svenska livsmedel och svenskt hållbart skogsbruk är föregångare i världen och ska så förbli. Det miljövänliga svenska jord- och skogsbruket är bra för klimatet. Det ger det bästa djurskyddet och de bästa produkterna. Dessutom är det en god affär för medlemmarna, förutsatt att de också får bra betalt för mjölken, massaveden, grönsakerna och säden.

Det finns alltså ingen oro, åtminstone inte från jordbrukare och skogsägare, över att vi vill förbättra förutsättningarna för arbetskooperativ att växa, skapa jobb och bli framgångsrika.

Herr talman! Slutligen välkomnar Centerpartiet en modernisering av lagen om ekonomiska föreningar. Det är hög tid att vi fattar detta beslut.

Om riksdagen fattar detta beslut är utredningen, som sagts tidigare, redan gjord. Den ligger som underlag för debatten i dag. Det borde vara enkelt till och med för regeringen att snabbt återkomma till riksdagen med en författningstext i linje med vad en majoritet här vill se, nämligen en lagreglering om återbetalning av medlemsinsatser som möjliggör en utbetalning av högre belopp än det nominella värdet av insatt kapital till arbetskooperativ.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och därmed till detta förslag.

Anf. 49 Robert Hannah (L)

Herr talman! Vi i Liberalerna anser att det måste löna sig att starta och driva företag. Sverige behöver fler företagare, oavsett om det är fråga om ett kooperativ, ett småföretag, ett handelsbolag eller globalt verksamma storföretag. Det är faktiskt företagen som i dag utgör grunden för vårt välstånd.

Därför behöver vi i Sverige ett konkurrenskraftigt företagsklimat som vårdar de befintliga företagens förutsättningar och skapar möjligheter för att så många som möjligt ska kunna starta nya företag.

Under Alliansens tid vid makten fick vi faktiskt högre skatteinkomster samtidigt som vi sänkte skatten på arbete. Det berodde givetvis på att vi gjorde det mer lönsamt att driva företag, att vara flitig och att arbeta hårt, bland annat genom RUT-reformen som gjorde att många människor som tidigare inte hade arbetat kom in i jobb.

En företagarvänlig agenda leder faktiskt, enligt oss liberaler, till en starkare välfärd. Vad är välfärd? Jo, det är att bekosta skolor, bekosta sjukvård och att bekosta många andra saker. Man kan lyckas med att vara företagarvänlig samtidigt som man bekostar en bra välfärd.

Vi i Liberalerna välkomnar därför propositionen, men särskilt utskottsbetänkandet med en modernisering av lagen om ekonomiska föreningar.

Kooperativa rörelser bidrar starkt till Sveriges ekonomi. De skapar jobb och stärker konsumentmakten genom att göra det möjligt att gå samman i till exempel inköpsföreningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

Vi liberaler anser att en modernisering av lagen om ekonomiska föreningar kommer att förbättra kooperativs möjligheter att bedriva verksamheter, och det gäller särskilt att lagen anpassas till de villkor som gäller enligt aktiebolagslagen. Det ska enligt oss helt enkelt vara lika smidigt att driva kooperativ som det är att driva ett företag - ett aktiebolag.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på de rödgrönas reservation med anledning av motionen.

SOU 2010:90 handlade just om denna lag om ekonomiska föreningar. Där föreslogs dispositivt att om samtliga röstberättigade medlemmar är ense om det ska det kunna införas stadgebestämmelser om att en avgående medlem har rätt att få ut ett belopp som överstiger det nominella beloppet, det vill säga att om alla är överens kan man faktiskt få med sig den värdestegring som man tidigare har haft.

Regeringen har i propositionen föreslagit att det över huvud taget inte ska finnas någon sådan möjlighet. Jag förstår faktiskt inte varför. Jag tycker att det är helt knäppt, om jag ska vara ärlig.

Jag tycker att det är jättebra att Ola Johansson och Centerpartiet faktiskt såg den brist som fanns och fick med sig hela Alliansen på detta förslag.

Ola Johansson har tidigare också nämnt en av våra liberala förebilder i Sverige, nämligen Anna Whitlock, som i dag även är känd som fröken Friman. Det finns även andra människor som är värda att nämna, bland andra Kerstin Hesselgren, som var Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot och liberal och Selma Lagerlöf, som också var liberal och medlem i vårt parti.

Men Anna Whitlock var fröken Friman. Hon var medlem i det liberala partiet och tillhörde den starkaste delen i den svenska rösträttsrörelsen. Hon var ordförande för den förening som drev frågan om kvinnlig rösträtt. Men hon var också ordförande för ett matkooperativ som hette Svenska Hem, där kvinnor gemensamt gick in med egna andelar för att få billigare mat. Hade Anna Whitlock kunnat göra det i dag? Den frågan måste vi ställa. Hade hon vågat göra det i dag med den lagstiftning som finns? Det vet jag inte. Men jag vet i alla fall att vi borde göra det så lätt och så bra som möjligt för alla som vill starta företag.

Vi i Liberalerna ser en risk med regeringens förslag som kan hämma medlemmarnas drivkrafter och investeringsvilja i företaget. Om en avgående medlem redan från början vet att man inte har någon möjlighet att vid utträde få del av värdetillväxten i föreningen kan det medföra att man saknar incitament att till exempel låta överskottet från föreningens verksamhet stanna kvar.

Jag yrkar därför bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen med anledning av motionen. Jag önskar också att regeringspartierna faktiskt förklarar detta. Man kan inte bara komma till riksdagen och debattera och inte förklara eller svara på en rak fråga från oppositionen om varför man ens genomför detta. Jag vet faktiskt inte varför man gör det. Jag vet bara att det är knäppt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

(Beslut fattades under § 11.)