Mark- och miljödomstolar

Fru talman! Vi har i dag att fatta ett mycket viktigt beslut som kommer att förenkla för många företag och medborgare samt även för kommuner och domstolar. Vi har att lägga fram lagen om mark- och miljödomstolar. Den kommer att träda i kraft den 2 maj 2011. Hittills har vi haft ett ganska svåröverskådligt och kostsamt system för dömande i plan- och byggmål, miljömål och mål vid fastighetsdomstolar. Låt mig ta ett exempel. Att anlägga en fabrik kan överklagas såväl enligt fastighetsbildningslagen och plan- och bygglagen som enligt miljöbalken. För ett litet företag som riskerar att få hantera tre olika processer som egentligen handlar om samma ärende är det kostnadskrävande och till och med obegripligt, och det drar ut på tiden. Ett ytterligare problem är att dessa tre processer kan leda till olika beslut. Eftersom det är fråga om tre självständiga domstolar behöver de inte kommunicera med varandra och ska inte heller göra det. Som systemet varit hittills har det inte varit rättssäkert, fru talman. Det är således angeläget att ändra på det, och därför framlägger utskottet nu sitt betänkande över regeringens proposition om mark- och miljödomstolar. Givetvis tillstyrker vi förslaget. De nya mark- och miljödomstolarna kommer att bli fem till antalet och finnas vid de tingsrätter som i dag är miljödomstolar. Överinstansen för dessa mål är Mark- och miljööverdomstolen som ersätter Miljööverdomstolen och blir kvar vid Svea hovrätt. Det övergripande syftet med reformen är att skapa bärkraftiga och effektiva domstolar. Man effektiviserar genom att koncentrera antalet mål och tar därmed till vara de samordningsvinster som finns mellan olika måltyper. Förutsättningarna för att rekrytera personal till domstolarna förbättras liksom förutsättningarna för att bibehålla och utveckla kompetensen hos personalen. Dessutom ökar förutsättningarna för en nödvändig specialisering. Det är ofta fråga om stora och komplicerade mål. Därmed ökar man givetvis antalet måltyper, men det är en viktig sak att hantera och helt i linje med de förändringar som vi gjort i de andra domstolarna. Antalet fastighetsdomstolar är i dag 25. Målunderlaget är för litet för att kunna ha kvalificerade medarbetare och upprätthålla en rättssäker process. Därför kommer fastighetsdomstolarna att avskaffas. Mellan miljömålen och fastighetsmålen finns ett antal beröringspunkter, som jag nämnde tidigare. Det behövs teknisk sakkunskap. Det kan behöva hållas syn på stället, alltså för att se vad vi ska döma om. I många av dessa måltyper ingår ett övervägande och en tillämpning som berör en viss fastighet. Mot den bakgrunden är det lämpligt att fastighetsdomstolarnas och miljödomstolarnas verksamhet samordnas. Sammanförandet av måltyperna innebär att ett gemensamt regelverk för de olika målen skapas i den nya lagen om mark- och miljödomstolar. Lagen om mark- och miljödomstolar är uppbyggd så att den innehåller inledande bestämmelser, bestämmelser om vilka som ska döma i domstolarna, sammansättningsregler i över- och underinstanser, bestämmelser om forum och överlåtande av mål, särskilda regler om syn, undersökning, på plats, bestämmelser om vilka handlingsregler som ska gälla och bestämmelser om överprövning och prejudikatsbildning. Man kan se två olika typer av förfaranden, dels mål i den så kallade förstainstansen där vissa mål, till exempel stora miljömål, börjar i mark- och miljödomstol, dels överklagandeinstansen, det som tidigare var i fastighetsbildningsmål. I det senare fallet är det rättegångsbalken som tillämpas. Det har förts en diskussion om vilken typ av processlag vi ska använda oss av i detta förfarande. Det har debatterats mycket i de olika instanserna, och man har kommit fram till att när det gäller val av processlagstiftning är det rättegångsbalken men framför allt ärendelagen som kommer att användas, inte förvaltningsprocesslagen. De är allmänna domstolar. Det främsta skälet till att göra på detta sätt är att det, när det gäller överprövningarna och de slutliga avgörandena gällande förvaltningslagstiftningen, är Regeringsrätten som skipar prejudikaten vid tillämpningen. När det gäller ärendelagen är det Högsta domstolen. Därför bör man i mark- och miljödomstolarna använda sig av ärendelagen. Prejudikatbildningen är en viktig del. När det gäller planärenden vill man minska antalet instanser. Därför har man gett möjlighet att genom en så kallad ventil kunna överpröva i Högsta domstolen om mark- och miljödomstolarna anser att det finns behov av prejudikatbildning. Det blir alltså fem mark- och miljödomstolar. De kommer att förläggas där miljödomstolarna finns i dag. Det har varit en diskussion om huruvida det är lämpligt, och detta är en kompromiss mellan den administrativa indelningen och de avrinningsområden som finns i dag. Eftersom vi kommer att få en hel del fastighetsmål är det lämpligt eftersom det är den administrativa indelningen som är viktig. Jag tycker att regeringen har gjort en klok avvägning. När det gäller de stora vattenmålen är avrinningsområdena viktiga. Genom att datorisera vattenböcker och genom att kunna flytta mål mellan olika mark- och miljödomstolar hanterar man detta på ett elegant sätt. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på de reservationer som lämnats av Miljöpartiet, det enda oppositionsparti som reserverat sig. Här ser man en splittring. Jag vill dock inte fördjupa mig i det, bara konstatera att så är fallet.

Fru talman! Otto von Arnold har på ett föredömligt sätt redogjort för ärendet och komplexiteten i det hela. Jag vill endast understryka några saker. Målen enligt plan- och bygglagen och fastighetsmålen har många likheter. Alliansregeringen vill förenkla, samordna och effektivisera handläggningen och domstolsprövningen. Det gynnar de enskilda. Därför väljer man att bilda fem nya domstolar med benämningen mark- och miljödomstol. Det sker en förändring gällande tillståndsgivningen för miljöfarlig verksamhet. Den stora miljöfarliga verksamheten, så kallad A-verksamhet, ska liksom vattenverksamheten även fortsättningsvis prövas i domstol. Vid mindre miljöfarliga verksamheter, så kallad B-verksamhet, ska prövningen koncentreras till färre länsstyrelser än i dag. Därmed uppnår man större specialisering och större rättssäkerhet för den enskilda. Det är fråga om väldigt komplexa mål. Fru talman! Jag vill yrka bifall till föreliggande förslag. (Applåder)

Fru talman! Vi debatterar alltså en ny lag om mark- och miljödomstolar. Det är en rejäl proposition med forumregler, processuella regler och annat som jag dock inte tänker gå in närmare på i dag. Utöver att vi antar en ny lag föreligger ändringar i 41 olika lagar som vi ska fatta beslut om i dag. Syftet med de fem nya domstolarna - det blir alltså fem nya mark- och miljödomstolar - är att man ska förenkla, samordna och effektivisera miljömålen. Till de nya domstolarna förs mål från nuvarande tre andra domstolar, dels mål som i dag handläggs i miljödomstol, dels huvuddelen av de mål enligt plan- och bygglagen som handläggs i förvaltningsrätt och dels huvuddelen av de mål som handläggs i fastighetsdomstol. Vi i justitieutskottet har fått en skrivelse från Malmö stad som tycker att en av mark- och miljödomstolarna borde förläggas till Malmö. När miljödomstolar ska skapas och ta över mål från gamla domstolar blir det alltid en diskussion om var de nya domstolarna ska ligga. Som skåning har jag stor förståelse för Malmö stads synpunkter att landets tredje största stad borde ha en av de nya mark- och miljödomstolarna. Samtidigt tycker jag att det är logiskt - och det är den princip som vi har utgått från - att de nya mark- och miljödomstolarna ska förläggas där de nuvarande miljödomstolarna ligger, det vill säga Umeå, Östersund, Nacka, Växjö och Vänersborg. Det har också diskuterats, och diskuteras i propositionen, om det skulle vara en sjätte mark- och miljödomstol som då skulle förläggas i Malmö. Men man har kommit fram till att underlaget är för litet för att ha en mark- och miljödomstol i Växjö och en i Malmö. Den bedömning som görs i propositionen är alltså att någon mark- och miljödomstol för närvarande inte ska inrättas i Malmö. Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. (Applåder)

Fru talman! Med detta betänkande, som gäller våra nya mark- och miljödomstolar, tar riksdagen ytterligare steg mot att reformera och renodla vårt domstolsväsen. Det är ett led i ett flertal reformer som har pågått under många år, och nu har den här typen av specialdomstolar kommit. Det materiella innehållet är värt att nämna, och det avviker inte från det mina tidigare talarkolleger har sagt. Detta stärker det kommunala självstyret. Det är självklart att man ska kunna fortsätta att överklaga formalia om det har skett några fel. Man skojar ofta om att byråkratin är krånglig, men den är till för att skydda viktiga värden och se till att beslut fattas på ett sådant sätt att till exempel många kan delta i och få insyn i processen. Om det har skett sådana fel går det fortfarande att överklaga. Om någon enskild har fått sina rättigheter kränkta anser man att det också ska kunna överklagas. När det gäller det mer luddiga allmänintresset, som det uttrycks i plan- och bygglagen, i fråga om möjligheten att göra viktiga avvägningar är det någonting som vi har delegerat lokalt och kommunalt och som vi vill ska vara så. I alla fall för oss i Folkpartiet är det centralt att man värdesätter det lokala självbestämmandet. Det ska inte gå att överpröva en politisk avvägning om till exempel förändringar i detaljplan eller översiktsplan. Om det däremot strider mot andra saker, som miljökvalitetsnormer och så vidare, finns det fortfarande ett utrymme för att överklaga där. Det framgår tydligt av både proposition och betänkande. Miljöpartiet är det enda parti som har några reservationer i betänkandet, och man framför till exempel i denna del att man känner en oro för och undrar vad som menas med att det strider mot en rättsregel. Då vill jag bara säga till Miljöpartiet att det gäller samtliga rättsområden, hur lagarna ska tolkas. Det är inget unikt för mark- och miljödomstolarna, utan det gäller varje processuell regel i varenda paragraf i hela rättegångsbalken, eller för specialdomstolarna. En fråga som också är uppe är frågan om talerätt, som har debatterats under ganska lång tid. Här förstärker regeringen detta, som anges i betänkandet, i en annan proposition för både ideella och privata miljöorganisationer, vilket jag tycker är bra. Det ställer dock vissa krav. Det får till exempel inte vara vinstdrivande miljöorganisationer som ska kunna driva processer, utan det ska vara ideella eller icke-vinstdrivande för att kunna tillvarata de intressen som en enskild kanske inte alltid har kraft och ork eller översikt att göra då det är komplicerad lagstiftning. Detta förstärks då i en annan proposition, vilket vi välkomnar. Fru talman! Jag ska inte uppta tiden längre än nödvändigt. För Folkpartiets del yrkar jag därmed bifall till förslaget i betänkandet. I detta anförande instämde Helena Bargholtz (fp).

Fru talman! Tack för den del av debatten som jag har hunnit lyssna på! Jag vill börja med att ta upp frågan om talerätt. Vi har en reservation om detta från Miljöpartiets sida, reservation nr 3. Det är helt tydligt, som Johan Pehrson sade, att det här kommer upp senare. Vi är glada för den inriktningen. När det gäller de övriga reservationerna står vi bakom alla, men för tids vinnande yrkar jag bifall till reservation nr 1 som handlar om själva lagen om mark- och miljödomstolar. I ställningstagandet står det tydligt vad vi står för och vad vi menar.