Ledningsrätt i tomträtt

Fru talman! Jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation nr 1, men jag står självfallet bakom alla reservationer.

Ledningsrätt i tomträtt

Folkpartiets förslag handlar om kompletterande lagbestämmelser som gör det lättare för tomträttshavare att hävda sina intressen när kommunen står som fastighetsägare samt om ersättningsfrågor vid upplåtelse av ledningsrätt i en tomträtt.

Vårt samhälle är beroende av en mängd olika ledningar för att fungera. Det rör sig om allt från el- och vattenledningar till fjärrvärmeledningar med mera.

Kännetecknande för i princip samtliga aktörer som äger ledningsnät är att de behöver använda någon annans mark för att dra fram sina ledningar. För det ändamålet kan ledningsrätt upplåtas. Det kan handla om rätten att uppföra vissa anläggningar på fastigheten, rätten att ta väg över fastigheten, rätten att ha tillträde till ledning för underhålls- och driftsarbeten, rätten att ta ned träd på fastigheten med mera. Det kan också innebära förbud mot att uppföra byggnad, plantera träd, schakta eller spränga nära ledningen och så vidare.

Ledningsrätt kan bara upplåtas för de typer av ledningar som särskilt har angivits i ledningsrättslagen. Dessutom kan ledningsrätten omfatta vissa tillbehör som är nödvändiga för ledningen, exempelvis transformatorstationer, pumpstationer med mera.

Ledningsrätt kan enligt dagens regler upplåtas i en fastighet som omfattas av tomträtt. Det anses råda osäkerhet om vilken ställning ledningsrätten får eftersom fastighetsägaren genom tomträttsupplåtelsen till stor del förlorar sin rätt att förfoga över fastigheten. Denna osäkerhet anses leda till att framdragningen av ledningar som är av allmänt intresse försvåras.

Därför ska, enligt propositionen, ledningsrätt i en tomträtt införas i ledningsrättslagen. Detta skulle, enligt förslaget, innebära att ledningsrättens ställning klargörs.

Fru talman! Det finns omkring 57 000 ledningsrätter i Sverige. De senaste åren har ungefär 1 500-2 000 ledningsrätter upplåtits varje år. Dessa nya upplåtelser berör omkring 10 000 fastigheter årligen. Och några hundratal av de fastigheter som berörs av ledningsrättsärenden är belastade av tomträtt. I dag finns det omkring 60 500 fastigheter som upplåts med tomträtt, varav ca 47 000 upplåtelser avser småhusändamål.

Det anges att förslagen leder till minskade administrativa kostnader för ledningsrättshavare i de fall en ledning ska dras fram i ett område där vanliga fastigheter är blandade med fastigheter upplåtna med tomträtt. I stället för att i ett sådant fall vara hänvisad till flera olika upplåtelseformer kan ledningsägaren efter lagändringen skydda hela sträckan med ledningsrätt.

De övriga upplåtelserna avser andra ändamål, exempelvis flerbostadshus, kontor och industrier. Tomträtterna är ojämnt fördelade över landet; ungefär 97 procent finns i 41 kommuner.

Förslagen innebär att ledningar i ökad utsträckning kommer att upplåtas med ledningsrätt i stället för att dras fram med stöd av avtal. Här är en viktig skillnad som berör just tomträttshavare.

För tomträttshavare anges att den ersättning som ledningsrättsupplåtelse medför kan vara något lägre än den ersättning som hittills har följt av avtal med ledningsägaren. Det vi i Folkpartiet framhåller i motionen är att regeringens förslag inte har beaktat de ojämna maktförhållandena mellan fastighetsägare och tomträttshavare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledningsrätt i tomträtt

De tomträtter som finns i Sverige är så gott som alltid upplåtna i fastigheter som ägs av kommuner, medan tomträttshavarna ofta är småhusägare, bostadsrättsföreningar och i vissa fall småindustrier. Då en kommun i egenskap av planmyndighet kan ha en intressegemenskap med en aktör som ansöker om att få dra fram en ledning menar vi att kommunen i egenskap av fastighetsägare vid en ledningsförrättning kan vara benägen att tillgodose önskemålen från den som ansöker om ledningsrätt.

Här handlar det om vågskålarna mellan de olika parterna. I ett sådant läge kan ju en tomträttshavare ha begränsade möjligheter att hävda sina intressen. Denna inbyggda obalans i maktförhållandena får inte leda till att kommunen och den aktör som ansöker om ledningsrätt bildar en allians på bekostnad av enskilda tomträttshavare. Enligt vår mening har regeringen i lagförslaget inte uppmärksammat denna aspekt tillräckligt.

Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det lättare för tomträttshavare att hävda sina intressen när en kommun är fastighetsägare.

Fru talman! Jag vill också nämna något om ersättningsreglerna.

Regeringens förslag innebär att både fastighetsägare och tomträttshavare ska ha rätt till ersättning vid upplåtelse av ledningsrätt i en tomträtt. Det bör dock observeras att tomträtter som är bebyggda med bostäder, till exempel småhus eller bostadsrätter, i praktiken saknar alternativ användning för fastighetsägaren. Det är bara för de relativt fåtaliga verksamhetsfastigheterna som upplåts med tomträtt som det finns en reell möjlighet för fastighetsägaren att i framtiden låta tomträtten upphöra och därmed möjliggöra ett alternativt utnyttjande av fastigheten.

Det är också därför som vi i Folkpartiet ofta framhåller att boende, där det handlar om långsiktig markanvändning, borde ha möjlighet att också friköpa sina tomträtter.

Regeringen konstaterar i propositionen att fastighetsägarens rådighet över det utrymme som ledningsrätten avser i hög grad redan är utsläckt i och med tomträttsupplåtelsen. Vilken ersättning som ska tillkomma tomträttshavaren och fastighetsägaren får naturligtvis avgöras i det enskilda fallet, men det bör vara tomträttshavaren som ska ha hela eller så gott som hela ersättningen, i vart fall när ärendet gäller tomträtt som upplåts för privatbostäder, eftersom fastighetsägaren i det fallet ändå saknar möjlighet till alternativ framtida användning av fastigheten. I de fall då fastighetsägaren drabbas reellt genom ledningsrätten ska dock även fastighetsägaren kunna få ersättning.

Fru talman! Regeringen behöver följa upp tillämpningen av ersättningsreglerna och vid behov också ta nödvändiga initiativ. Här handlar det nämligen om boende som bor med tomträtt kontra ganska stora aktörer som kan ha andra intressen. Vi vill vara säkra på att man verkligen beaktar också deras situation utifrån att deras förhandlingsstyrka kan vara betydligt lägre än de övriga aktörernas.

Fru talman! Vi socialdemokrater står bakom civilutskottets betänkande CU13 och yrkar därför bifall till utskottets förslag i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledningsrätt i tomträtt

Vi stöder regeringens förslag till förändringar i ledningsrättslagen. Det innebär att det blir möjligt att upplåta ledningsrätt i tomträtt. Ledningsrätten i en tomträtt ska i allt väsentligt följa samma regler som för en upplåtelse av ledningsrätt i en fastighet. Om ledningen skulle orsaka synnerligt men för tomträttens utövning ska det inte vara möjligt att upplåta ledningsrätt i en tomträtt.

Genom förslaget undanröjs den oklarhet som i dag råder då ledningsrätt med dagens regler bara kan upplåtas i fastighet. Ledningsrätten har i dag en oklar ställning om fastigheten är upplåten med tomträtt, vilket med detta förslag klargörs.

Vad gäller reservation 1 av Folkpartiet yrkar vi socialdemokrater avslag på denna, eftersom vi anser, vilket jag redan nämnt, att det inte ska vara möjligt att mot tomträttshavarens vilja upplåta ledningsrätt i en tomträtt om ledningen skulle orsaka synnerligt men för tomträttens utövning.

Även på Folkpartiets andra reservation yrkar vi avslag, då vi förutsätter att en uppföljning av ny lagstiftning kommer till stånd utan något tillkännagivande från riksdagens sida.

Fru talman! Vi är här för att debattera regeringens förslag om ändringar i ledningsrättslagen, ändringar som föreslår att också tomträttshavaren nu ska få rätt till ersättning vid ledningsintrång på tomträtten.

För mig är det därför svårt att förstå vad det är Folkpartiet menar, för nu gör vi det ju lättare även för tomträttshavare att hävda sin rätt när det är kommunen som är fastighetsägare. Folkpartiet vill i sin motion att en större del av ersättningen ska tillfalla tomträttshavare, trots att de inte äger marken. Det vi väljer att göra nu är dock en förbättring också för tomträttshavare, men det räcker tydligen inte för Folkpartiet.

Ledningsrättslagen infördes i början av 1970-talet. Syftet med lagen var i första hand att trygga Televerkets och andra stora statliga aktörers utbyggnad av ledningsnäten, helt enkelt att se till att inte hindra den nödvändiga allmänna infrastrukturutbyggnaden. Jag tycker därför att det är lite märkligt att Folkpartiet verkar vara missnöjt med denna förbättring som vi nu gör för tomträttshavaren.

Ledningsrättslagen gäller endast för ledningar som ska användas för allmänna ändamål och endast för den typ av ledningar och anordningar som anges i lagen, exempelvis mobilmaster, fiber och ledningar som behövs för vatten och avlopp.

Normalt upplåts som sagt inte ledningsrätt om det är i strid med gällande detaljplan eller om det är synnerliga skäl för en tomträttshavare eller markägare. Markägaren har för det mesta rätt till ersättning för den mark som tas i anspråk, och med det nya lagförslaget får nu också tomträttshavaren denna rätt till ersättning.

Jag ser regeringens förslag som en väsentlig förbättring för tomträttshavaren och vill därför yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledningsrätt i tomträtt

Fru talman! Med anledning av Emma Hults fråga vill jag läsa innantill i betänkandet. På s. 12 står det nämligen så här: "Regeringen anför när det gäller förslagens konsekvenser att den ersättning som en ledningsrättsupplåtelse medför kan generellt sett antas vara omkring 10 procent lägre vid en ledningsrättsupplåtelse än den ersättning som hittills har följt av avtal med ledningsägaren."

Det som vi i Folkpartiet vill framhålla är förhandlingsstyrkan mellan olika aktörer. När det beskrivs i betänkandet, och även i propositionen, att den tomträttshavare som finns med i systemet också kan hamna i ett läge där man får sämre ersättning därför att vi viktar om vågskålen när det gäller förhandlingsstyrka vill vi från Folkpartiet framhålla att vi tycker att det är väldigt viktigt med dem som bor och har sina fastigheter, bostadsrättsföreningar och småhus på tomträtt. Deras förhandlingsstyrka är också viktig att beakta i lagstiftningen.

Med tanke på att propositionen, remissinstanser och nu också betänkandet beskriver det här förhållandet ville vi vara väldigt tydliga och påtala att vi anser att det här måste följas upp och att vi också ser att det kan komma att behövas ytterligare förändringar för att vikta om vågskålen.

Mina frågor till Emma Hult är alltså: Tycker Emma Hult att det är viktigt att beakta deras rättigheter som också är boende på tomträtterna, i och med att de är ganska många? Är det viktigt för Emma Hult att beakta att de som bor också har rättigheter när det gäller de viktiga dragningarna av ledningsrätter?

Fru talman! Ja, det är just därför vi nu inför detta, Nina Lundström - för att man också som tomträttsinnehavare ska ha möjlighet till ersättning. Det står väl klart att någon annan äger marken om man är tomträttshavare, och den som är markägare måste också få ersättning för det ledningsintrång som görs. I slutändan är det nämligen kanske den personen som drabbas i sista skedet.

Därför inför vi nu möjligheten för den som drabbas direkt, alltså den som har sin bostadsrättsförening eller annat på tomträtten. Det blir alltså en förbättring för tomträttshavaren och något som inte tidigare har funnits. Det är nämligen någon annan som äger marken, och den personen ska också ha rätt till ersättning. Men ja, jag tycker absolut att vi ska beakta att även tomträttshavaren ska ha möjlighet till ersättning, och det är just det vi inför.

Fru talman! Fastighetsägaren får ju redan i dag ersättning genom den tomträttsavgäld som finns. Det finns alla möjligheter för fastighetsägare att få ersättning, och det får man i dag. Det är även en stor debatt i sig hur prisbilden ser ut för det.

Det som är viktigt för oss är dock att verkligen lyfta fram de boendes, bostadsrättsföreningarnas och andras situation. Det gäller inte minst småhusägarnas situation. Man ska verkligen se över detta och följa upp den här lagstiftningen. I de här fallen är nämligen det allmänna intresset av att dra ledningar väldigt stort, men det finns också situationer där det kan bli ganska stora konflikter om vilken typ av ledning som dras fram. Låt mig ge ett exempel: I täta städer är transformatorstationer inte helt lätta att anlägga, och inte heller master.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ledningsrätt i tomträtt

Det gör att vi tycker att det finns olika skäl att i varje fall se till att ersättningar och möjligheten att påverka situationen också finns hos de boende, hos småhusägare och hos bostadsrättsföreningar. Fastighetsägaren får nämligen ersättning genom tomträttsavgälder, och när den långsiktiga markanvändningen ändå är att bostadsrättsföreningarna kommer att finnas kvar finns det heller ingen alternativ användning för fastighetsägaren. Det tycker jag är viktigt.

I och med att Emma Hult nu är så skeptisk och tycker att det är en så bra proposition, fru talman, vill jag ställa frågan varför Emma Hult ändå står bakom det betänkande där det står att man ska göra en uppföljning av ersättningsfrågorna. Om det inte finns ett problem, varför ska man då signalera att man är beredd att se över ersättningsfrågorna?

Fru talman! Jag har inte sagt att jag inte ser att det finns vissa problem. Det är problem vi inte har i dag eftersom vi inte har infört detta, men om problem uppstår när vi gör det är det väl bra att vi är öppna för att se över saken. Men som jag har sagt har det tidigare inte funnits någon möjlighet för tomträttshavaren att få någon form av ersättning. Nu inför vi det, och jag tycker att det är en väsentlig förbättring. Det är också därför jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)