Integration

Anf. 52 Mats Green (M)

Fru talman! Jag vill för tids vinnande börja med att yrka bifall till Moderaternas reservation nr 4.

Fru talman! Det säger sig självt att såväl riksdagens som regeringens fokus och arbete nu ligger på att minimera coronavirusets skadeverkningar på människors hälsa samt de grava konsekvenserna för jobb, företagande och samhällsekonomin i stort. Men jag vill ändå nämna något om det motionsbetänkande om integration som vi nu hanterar och om våra främsta moderata ingångar i det som både före och efter corona är en av Sveriges största samhällsutmaningar.

Fru talman! För det första har människor kommit till Sverige i generationer för att arbeta och bidra till vårt samhälle. Vi har också tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Det ska vi vara stolta över.

För det andra är det dock inte detsamma att bejaka öppenhet mot omvärlden som att ha en oreglerad invandring. En rättssäker och reglerad invandring innebär att ett nej ska vara ett nej och att ett ja ska vara ett ja - ett löfte om en riktig möjlighet att bygga sin framtid i vårt land. Sverige misslyckas i dag i båda delar. Det är allvarligt. En framgångsrik integration stärker Sverige och en misslyckad sänker oss.

Integrationen sker inte i något slags vakuum utan står i direkt relation till migrationen. Om integrationsproblemen ska lösas måste vårt asylmottagande vara betydligt lägre än det är i dag. Moderaterna är det enda partiet som har en sammanhållen integrationspolitik. Vi vill vända på varje sten för att hitta nya lösningar.

Fru talman! För det tredje finns det i Sverige en bärande idé om att integration handlar om en process som kommer från två håll, där invandrare och svenskfödda ska integreras i ett nytt multikulturellt samhälle. Detta är fel, fru talman. Politiken ska tvärtom helt och fullt fokusera på att de som kommer till Sverige förväntas bli en del av det svenska samhället. Som nyanländ har man en skyldighet att integrera sig och att aktivt göra sig anställbar och börja bidra till Sverige.

För det fjärde går den stora klyftan i dagens Sverige mellan dem som har ett jobb och dem som inte har det. Arbetslösheten är mycket högre bland invandrare än bland inrikes födda. Större delen av dem som får försörjningsstöd är födda utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är uppenbart att regeringen inte har lyckats använda den långvariga högkonjunkturen till att minska de integrationsproblem som Sverige har. I stället har skillnaderna mellan invandrare och svenskfödda blivit än mer tydliga. Samtidigt som arbetslösheten har ökat bland invandrare har arbetslösheten bland svenskfödda hittills, ända fram till corona, nästan aldrig varit så låg. Och samtidigt som antalet svenskfödda med försörjningsstöd har minskat har antalet invandrare med försörjningsstöd ökat. Därför krävs det omfattande reformer över hela linjen för att fler ska kunna komma i arbete och i egen försörjning. Detta gäller i synnerhet nyanlända kvinnor.

Fru talman! För det femte vill vi även genomföra en stor bidragsreform och införa ett bidragstak. Bland personer som får sin huvudsakliga inkomst från etableringsersättningen är drivkrafterna att börja arbeta små, ibland till och med negativa. Det gäller i synnerhet familjer med barn. Här i Sverige har vi kanske dessutom störst tröskeleffekter i hela EU.

I Sverige ska en självklar princip gälla: Ingen som kan jobba ska tjäna mer på att få bidrag än på att arbeta. Det kunde, borde och skulle vara en självklarhet, fru talman. För att ersättnings- och bidragssystemen inte ska vara bromsklossar för integration eller till och med påverka systemens legitimitet ska nyanlända i högre grad successivt arbeta sig till rätten till olika bidrag och sociala ersättningar. Full tillgång till svenska bidrag och förmåner bör man få enbart genom eget arbete.

Fru talman! Avslutningsvis, för att säga det uppenbara, har corona naturligtvis ställt oss inför akuta utmaningar, fler och breddade utmaningar, inte minst arbetsmarknadsmässigt. Men det innebär inte att integrationsutmaningen försvinner eller att vi inte kommer att behöva hantera den.

Anf. 53 Ebba Hermansson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 1.

Vi ska i dag debattera integration, och trots att vi gör det den 1 april är integration inget att skoja om. Det är helt avgörande för att vi ska få ett land som håller ihop och som präglas av gemenskap, framtidstro och hoppfullhet. Om vi misslyckas med integrationen leder det till splittring, konflikter och uppgivenhet. Vi ser exempel på detta i utsatta områden i Sverige som präglas av socialt utanförskap och utbredd otrygghet. Där finns också barn som aldrig har sett sina föräldrar gå till ett arbete.

Även om det finns goda exempel på att integrationen har fungerat, på människor som har lyckats få ett nytt jobb i Sverige, skapa sig en ny tillvaro, lära sig språket och dra sitt strå till stacken för att bli en del av samhällsgemenskapen finns det alltför många exempel där integrationen inte har fungerat ens lite grann.

Fru talman! Det har inte saknats integrationsåtgärder de senaste åren. Anställningsstöd, kompletteringsutbildning, kommunalt introduktionsprogram, etableringssamtal, arbetspraktik, etableringslots, sfi-bonus, arbetsplatsintroduktion, jobbcoach, instegsjobb, nystartsjobb, extratjänster och så vidare är bara några exempel på åtgärder man har vidtagit på integrationsområdet. Trots detta vittnar verkligheten om att man inte har lyckats fullt ut. Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda är signifikant. Ännu mer uppenbart blir det när man bryter ned det utifrån kön. Utrikes födda kvinnor ligger långt efter andra grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Vi vet att ett arbete är oerhört viktigt, om än långt ifrån det enda som underlättar för integrering. Det är därför djupt oroande att alla dessa satsningar på nyanländas etablering inte har kunnat leda till bättre resultat. Om det inte vittnar om ett feltänk i integrationspolitiken vet jag inte vad som gör det.

Fru talman! Jag tror att det har saknats en samlad vision för integrationspolitiken. Därtill har det funnits en rädsla för att ställa krav på nyanlända att ta det största ansvaret för den egna integrationen. Att ställa krav är inte elakt. Det är inte orimligt. Det är att bry sig. Strävsamma individer kommer inte att krackelera för att vi utökar samhällsorienteringen eller ber om en motprestation. De kommer inte att göra revolt för att vi inför ett språktest.

Krav på att lära sig språket, att skaffa sig en eventuell utbildning om man behöver och att själv göra sig anställbar på svensk arbetsmarknad är inte orimliga. Det signalerar snarare att slit lönar sig och att den som är villig att arbeta hårt kommer att belönas och få samhällets stöd. Det är principer som få ifrågasätter när det gäller inrikes födda. Varför ska vi då tumma på dessa principer när födelselandet råkar vara ett annat?

Sverigedemokraterna föreslår en rad åtgärder på integrationsområdet för att åstadkomma den sammanhållning och gemenskap som vägleder oss i politiken. Jag tänker i dag nämna ett par av dem. De innefattar bland annat inrättandet av en expertkommission som får i uppdrag att analysera problemen med integrationspolitiken och föreslå framtida, nya lösningar. Det är varken hållbart eller försvarbart att fortsätta lägga åtskilliga miljarder skattekronor på integrationsprojekt som inte leder till faktiska förbättringar.

Vidare föreslår Sverigedemokraterna att den samhällsorientering som erbjuds vissa grupper av nyanlända ska vara obligatorisk för samtliga som beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Utbildningen bör också utvidgas till såväl en bra introduktion till Sverige som land och praktiska kunskaper gällande skyldigheter, rättigheter och möjligheter som kännedom om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund.

Fru talman! Politiska förslag behöver kompletteras med en tydlig vision för att alla ska kunna få en bild av vad vi vill åstadkomma och att vi alla behövs i arbetet på vägen dit. Martin Luther Kings bevingade ord var trots allt "Jag har en dröm", inte "Jag har ett 73-punktsprogram".

Anf. 54 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Vi debatterar nu AU9 Integration. Jag vill ta upp nyanlända kvinnors etablering och lyfter därför fram vår reservation nr 10.

Sedan 2013 har utvecklingsprogrammet JIM, Jämställdhetsintegrering i myndigheter, bedrivits av Nationella sekretariatet för genusforskning på uppdrag av regeringen. I januari 2018 tog Jämställdhetsmyndigheten över arbetet.

Programmet syftar till att jämställdhetsintegrera arbetet i de 58 deltagande myndigheterna. Satsningen avslutades 2018 med ambitionen att myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering skulle fortsätta som en del av den ordinarie verksamheten med stöd av Jämställdhetsmyndigheten. Två myndigheter som deltog i programmet var Arbetsförmedlingen och Migrationsverket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Satsningen har visat på stora förbättringsbehov inom dessa myndigheter. Migrationsverket konstaterade att den heterosexuelle mannen är normen i deras insatser. Akterna upprättades på männen när familjerna anlände, det var männen som fick kreditkort och det var männen som var kontaktpersoner.

Genom arbetet med jämställdhetsintegrering har myndigheten stärkt likvärdigheten i behandlingen av kvinnor och män i mottagandet. Numera ges kvinnor bankkort, och myndigheten har tagit fram ett rättsligt ställningstagande angående utredning och bedömning av förföljelse på grund av kön avseende kvinnor. Vidare intervjuas kvinnor och män som söker asyl som par separat.

Arbetsförmedlingens analyser visar att kvinnor tar del av myndighetens etableringsuppdrag i något lägre utsträckning än män. Patriarkala strukturer i myndighetsutövande stärker patriarkala strukturer i samhället. Att dessa myndigheters verksamheter analyseras och granskas för att bli mer jämställda är viktiga steg mot ett mer jämställt mottagande.

År 2016 gav regeringen, efter påtryckningar från Vänsterpartiet, Migrationsverket i uppdrag att genomföra kompetenshöjande åtgärder för ökad genusmedvetenhet i just asylprövningen. Enligt myndighetens egen redovisning finns det nu små skillnader i hur män och kvinnor behandlas i asylprövningen. Men Migrationsverkets utvecklingsarbete försvåras sannolikt av de minskade anslag som myndigheten fick på grund av budgetreservationen från Moderaterna och Kristdemokraterna.

När programperioden för JIM nu är slut anser vi att nästa steg bör bli en översyn av hela mottagande- och etableringsprocessen. Genom att jämställdhetsintegrera hela mottagande- och etableringsprocessen kan vi säkerställa att samtliga myndigheters och kommuners arbete gynnar jämställdheten, från Migrationsverket och sfi-utbildningen till polisen. Det kan också leda till större enhetlighet i processen.

Fru talman! Vänsterpartiet tar patriarkala strukturer och bristande jämställdhet på allvar. Det gäller givetvis även i fråga om myndighetsutövning. När det gäller Arbetsförmedlingen har, precis som utskottet påpekar, analyser visat att kvinnor tar del av myndigheternas etableringsuppdrag i lägre utsträckning än män. Precis som utskottet påpekar verkar det som att myndigheternas prioritering av utrikes födda kvinnor när det gäller deltagande i arbetsmarknadspolitiska program och insatser under 2019 inte har fått genomslag.

Fru talman! Jag delar inte utskottets uppfattning att januariavtalet - med dess högerliberala profil - kan bilda en utgångspunkt för några verkliga jämställdhetspolitiska förslag. Som framgått av vad jag tidigare har sagt menar jag, till skillnad från utskottet, att regeringen bör sträva mot en mer feministisk migrationspolitik och ett feministiskt mottagande av människor på flykt.

Fru talman! Jag anser därför att regeringen bör ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att jämställdhetsintegrera hela mottagande- och etableringsprocessen.

Anf. 55 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi förslag från höstens motionstid på temat integration, och det är fråga om yrkanden som rör bland annat mottagandet när man kommer hit till Sverige och insatser under etableringstiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Kristdemokraternas utgångspunkt är att människor har kommit till vårt land, och de som har kommit hit ska snabbt ges förutsättningar att ta ansvar för sina egna liv. Staten ska medverka till att underlätta och skapa förutsättningar för integration, inte ta död på den egna drivkraften genom lång väntan och passivitet.

I dag förväntas inte asylsökande lära sig språket direkt när de kommer hit. Det kan dröja ett eller två år innan de får uppehållstillstånd, och då blir det lång tid i passivitet, vilket vi tycker är olyckligt. Signalen blir att integration inte är så viktigt, att det kan vänta. De som senare får uppehållstillstånd har då förlorat tid, energi och motivation. Kristdemokraterna vill se en integrationsprocess som startar från dag ett, alltså redan under asyltiden. Därför har vi diskuterat oss fram till ett asylprogram.

En del undrar om det inte kostar mycket pengar att börja ge sfi, språkundervisning, innan de nyanlända har fått uppehållstillstånd, om de kanske inte får stanna i Sverige. Men vi anser att det är så viktigt att komma igång tidigt att undervisningen ändå är värd pengarna. Flertalet av dem som får uppehållstillstånd ska ändå läsa sfi senare. Vi tror att den kostnaden är värd det.

De som får uppehållstillstånd bereds så småningom plats i mer regelrätta etableringsprogram på max två år med bland annat sfi och samhällsorientering. Att det efter de två åren bara är en dryg tredjedel av de nyanlända som går vidare till ett reguljärt eller subventionerat arbete eller reguljär utbildning visar att någonting måste förändras. För alldeles för många människor leder etableringsprogrammet vidare till försörjningsstöd och utanförskap.

Kristdemokraterna vill därför förlänga etableringstiden för dem som så behöver till upp till fem år. För kommunerna skulle det innebära en avlastning eftersom statens ansvar, inte minst ekonomiskt, förlängs för den grupp som ännu inte är matchningsbar. Men det kan inte bara handla om längden på programmet, utan det gäller givetvis också att sfi:n blir mer individanpassad och tydligare kopplad till arbete och egen försörjning. Kristdemokraterna vill att varje kommun för sig eller genom regional samverkan ska erbjuda sfi med yrkesinriktning.

Fru talman! En stor andel av de nyanlända skriver in sig i etableringsprogrammet, även om siffrorna varierar mycket. Försiktigt räknat är det 3 procent av de kommunmottagna som varje år inte skriver in sig i etableringsprogrammet. I procent kan det framstå som lite, men i antal personer innebär det dock 7 000-8 000 nyanlända som har hamnat helt utanför etableringsinsatserna för perioden 2016-2019. Innan det har gått sex månader in i etableringsprogrammet lämnar 2-4 procent programmet.

Kristdemokraterna menar att de två första åren i etableringsprogrammet måste vara obligatoriska och att sanktionssystemet i etableringsersättningen ska skärpas. Den obligatoriska delen möjliggör också att fler fortsätter etableringsprogrammet även efter de obligatoriska två åren. Med ett längre etableringsprogram med en obligatorisk första del skulle de nyanlända som fortfarande efter två år bedöms behöva insatser få ett förlängt program. Om den nyanlände då uppnår egen försörjning eller uppvisar adekvata kunskaper i svenska språket inom tvåårsperioden upphör det obligatoriska deltagandet. Ingen som har lärt sig språket och har blivit anställbar ska hållas tillbaka, men vi måste göra mer för att inte fler ska lämnas till långvarigt utanförskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 7 under punkt 2, Nyanlända invandrares etablering.

Fru talman! Några talare har tidigare varit inne på att nyanlända kvinnor deltar i mindre omfattning i olika arbetsförberedande insatser jämfört med männen. De registreras senare hos Arbetsförmedlingen och påbörjar svenska för invandrare senare. I Sverige möts inte nyanlända kvinnor och män av samma förväntningar och krav på att arbeta. Flera utredningar visar att nyanlända kvinnor erbjuds mindre omfattande och mindre relevanta arbetsmarknadsinsatser än nyanlända män.

Isolering är inte svaret på att få fler utrikes födda kvinnor i arbete. Aktiviteter för att förbereda föräldralediga kvinnor på arbete genom språkstudier och samhällsorientering är ett mycket bättre svar. Utformningen av dessa aktiviteter måste dock särskilt rikta in sig på kvinnorna och deras förutsättningar eftersom gruppen är särskilt svår att nå. Utbildningen bör vara obligatorisk och leda till jobb, exempelvis via mentorskapsprogram och yrkesutbildningar.

Fru talman! Varje människa äger rätten till sitt eget liv. Ofta tas detta för självklart i vårt samhälle, men det har förblivit oåtkomligt för dem som lever i en miljö där familjens heder är överordnad den enskildes frihet.

Kristdemokraterna har föreslagit att alla som kommer till Sverige som asylsökande ska genomgå ett särskilt så kallat asylprogram, där man från dag ett ska få samhällsorientering för att snabbt få förståelse för kvinnors rättigheter och jämställdhet generellt. I det sammanhanget blir det naturligt att också tala om skadliga hedersnormer och om den lagstiftning som faktiskt gäller i Sverige. Ingen ska behöva leva i Sverige med hot och våld i sin vardag. Kampen mot det hedersrelaterade förtrycket måste intensifieras.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis lyfta fram civilsamhällets viktiga roll i arbetet med integration. Det är en roll som staten varken kan eller bör ta över, men vad politiken kan göra är att värna och uppmuntra det civila samhället och ge stöd till det arbete som utförs utifrån människors lika värde och demokratiska principer.

Utvärderingar från en rad svenska myndigheter visar att civilsamhällets organisationer spelade en central roll i mottagandet av alla de asylsökande som kom 2015. De uppvisade en kraft, flexibilitet och organisationsförmåga som berörda myndigheter inte kunde vare sig matcha fullt ut eller ta vara på. Detta måste vi bygga vidare på och dra lärdomar av för att skapa mer långsiktiga förutsättningar så att civilsamhället kan utveckla sina insatser på integrationsområdet.

Civilsamhällets organisationer upplever ofta att politiken styr deras verksamheter i en för smal riktning och att detaljstyrningen stjälper goda idéer. Vi får aldrig glömma bort att det är i de frivilliga sammanslutningarna som de värden och värderingar som behövs för ett fungerande samhälle bekräftas och förvärvas. Det är här möten uppstår, kunskap överförs och det främmande blir bekant.

Jag yrkar bifall till reservation 7.

Anf. 56 Johanna Haraldsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Sverige och hela världen är mitt uppe i en pandemi. Fokus är givetvis på att skydda människors liv och hälsa och på att se till att sjukvården har alla resurser de behöver och vi alla följer myndigheternas rekommendationer för att begränsa smittspridningen. Men den rådande situationen har också lett till ett mycket allvarligt läge i ekonomin och på arbetsmarknaden, både globalt och i Sverige. Vi hör dagligen om varsel, och det finns en stor oro för framtiden bland både löntagare och företagare.

Hotell, restaurang, bemanning och handel var de branscher som drabbades först. Detta är branscher där många får sitt första jobb men också där många jobbar under osäkra förhållanden, och alla som nu har blivit av med jobbet syns inte i varselstatistiken.

De som är mest utsatta på arbetsmarknaden är också de som drabbas hårdast i tider av kris. Bland dem finns många nyanlända. Utmaningarna med integrationen och etableringen av dem som flytt till vårt land kommer att vara ännu större i tider av kris men också när ekonomin återigen tar fart. Därför är det viktigt att vi fortsätter utveckla och förstärka åtgärder som ska rusta och stödja nyanlända för att komma i jobb och till egen försörjning.

I måndags presenterades ytterligare åtgärder som är avgörande för att mildra effekterna av coronaviruset på arbetsmarknaden. Anställningsstöd förlängs, Arbetsförmedlingens resurser förstärks och ännu fler utbildningsplatser kommer nu på plats. Staten tar över en del av de kostnader som tidigare legat på kommunerna. A-kassan görs tillgänglig för fler genom att fler snabbare kan kvalificera sig för ersättning, och ersättningen höjs.

Vi har i Sverige goda förutsättningar att möta utmaningarna och riva hindren som står i vägen för att nyanlända ska ta sig in på arbetsmarknaden. Vi har under många år haft fokus på en aktiv arbetsmarknadspolitik, där vi rustar människor som blivit arbetslösa för att de ska kunna få ett nytt jobb. Det har visat sig vara lyckosamt genom hög sysselsättning bland både män och kvinnor och både inrikes och utrikes födda. När man lyssnar på högerpartierna i denna debatt kan man tro att vi i Sverige blivit sämre på integration, men etableringen av nyanlända har förbättrats och snabbats på genom politiska reformer och en gynnsam konjunktur. Tiden som det tar för nyanlända att komma i arbete har kortats avsevärt på senare år.

Vi har mycket att vara stolta över. Men det finns också mycket vi behöver ta tag i, som jämställdheten. Bland utrikes födda är det stora skillnader mellan kvinnor och män i fråga om deltagande på arbetsmarknaden. Kvinnor möts inte av samma krav och förväntningar och får inte likvärdigt stöd. De anvisas inte i samma utsträckning till arbetsmarknadsnära insatser som praktik och anställningsstöd, och de har många gånger mycket längre väg till jobb och egen försörjning. Det är också fler kvinnor som lämnar arbetskraften efter etableringsprogrammet.

Därför behöver vi i alla beslut ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Arbetsförmedlingen ska jämställdhetsintegrera sin verksamhet men också specifikt vidta åtgärder för att kvinnor och män ska få likvärdig tillgång till stöd, särskilt bland utrikes födda. Även när det gäller arbetsmarknadsutbildningar har man ett uppdrag att fördela platserna väsentligt mer jämställt.

Insatser för föräldralediga är oerhört viktiga för att man också under småbarnsåren ska kunna fortsätta utveckla sina kunskaper i svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Under förra mandatperioden tog den socialdemokratiskt ledda regeringen initiativ till snabbspår och extratjänster. Utbildningsplikt infördes också. Yrkespaket, etableringsprogram hos Arbetsförmedlingen, lokala jobbspår och bosättningslagen kom på plats. Vi har rensat bland anställningsstöden för att göra det enklare för företag att använda dem. Vi har byggt ut antalet utbildningsplatser för vuxna kraftigt på alla nivåer och infört ett studiestartsstöd.

I januariavtalet finns flera åtgärder som jag är övertygad om kommer att bidra till att förbättra och skynda på etableringen på arbetsmarknaden och i samhället för dem som flytt till Sverige. Det är insatser som kan hjälpa till att riva flera av de hinder som finns. Även om vi är bra på att rusta folk och få dem i jobb behöver vi bli ännu bättre, och det behöver finnas fler vägar eftersom vi människor är olika. Vi har olika behov och olika bakgrund.

Fru talman! Därför är det glädjande att regeringen nyligen lämnat en proposition till riksdagen som ska göra det möjligt för fler att skaffa sig en yrkesutbildning. Staten ökar sin finansiering av yrkesvuxplatserna, och ett extra statsbidrag införs för att stimulera fler kommuner att ge möjlighet att kombinera yrkesutbildning och studier i svenska. Detta är en viktig insats för att fler ska kunna skaffa sig kompetens som behövs i många företag och snabbare ta sig in på arbetsmarknaden.

Sedan tidigare jobbar regeringen med att ta fram former för hur parternas etableringsjobb och intensivåret ska kunna komma på plats. Båda är åtgärder för att korta vägen till jobb och egenförsörjning.

Samhällsorienteringen har utökats från 60 till 100 timmar genom budgetpropositionen för 2020.

När man är ny i ett land är det avgörande att man förstår hur arbetsmarknaden och samhället fungerar. Integration, tillgång till viktig information och att bryta segregationen har visat sig vara livsviktigt i den rådande krissituationen.

Vi har äldre boende i några av våra socioekonomiskt utsatta områden som drabbats hårdare av coronaviruset på grund av att myndigheternas information inte når fram men även för att man inte har möjlighet att skydda de äldre och andra riskgrupper där trångboddheten är stor och flera generationer bor tillsammans. Att det ser ut så är ett misslyckande för hela samhället.

Därför kan inte detta förenklas till en debatt om språkhinder, utan det krävs också ett klassperspektiv. De som är mest utsatta i samhället drabbas hårdast i kristider. Problem som blir extra synliga under kris måste vara kvar i ljuset även när krisen är över, och politiska reformer krävs för att motverka ohälsa, trångboddhet, segregation och stora klassklyftor.

Jag vill med detta, fru talman, yrka bifall till förslaget och avslag på reservationerna.

Anf. 57 Martin Ådahl (C)

Fru talman! Jag vill inledningsvis be om ursäkt för att detta anförande riskerar att bli längre än den föranmälda tiden. Sådant kan hända också i coronatider.

Den globala coronakrisen är nu också en global ekonomisk kris. Det är faktiskt en global sysselsättningskris med en arbetslöshet som enligt de senaste bedömningarna väntas stiga till ca 9 procent i vårt land. Det är 100 000 nya arbetslösa på mycket kort tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Varslen har ökat dramatiskt under mars, mer än under finanskrisens värsta månader. Som tidigare talare påpekat drabbar detta oproportionerligt mycket just de branscher, till exempel hotell- och restaurangbranschen, som varit särskilt framgångsrika i integrationen. Här har många nyanlända fått sitt första jobb och många invandrarföretagare skapat sysselsättning och välstånd. Därmed är coronakrisen givetvis också en kris för integrationen i vårt land.

Redan under högkonjunkturen var situationen allvarlig för de nyanlända, de utlandsfödda, de utsatta på arbetsmarknaden. Redan då ställdes hundratusentals av dessa utanför arbetsmarknaden på grund av regleringar, höga jobbskatter och långa tider av väntan och passivitet.

Redan före krisen fanns brutna framtidsutsikter, och arbetslösheten tilläts prägla en del förorter och kvarter i våra städer - just de förorter som nu drabbas hårt av spridningen av coronaviruset på grund av trångboddhet, fattigdom och brist på integration. Detta spelar en hjärtskärande roll i denna situation.

Nu är oron att alla de som redan ställdes utanför arbetsmarknaden på toppen av högkonjunkturen ska hamna längst bak i kön och att alla de som precis fått in en fot på arbetsmarknaden nu förlorar fotfästet när de är först ut, varslade och uppsagda.

Detta är en enorm utmaning. Det kan tyckas som att chanserna för integration är körda i en sådan här kris.

Men det är inte kört. Låt mig ge ett exempel.

Det handlar om två geografiska områden i Sverige, båda med många nyanlända som flytt från krig på kort tid och kommit till Sverige mitt under en ekonomisk kris. I båda områdena är ungefär 2 procent av befolkningen nya, och de har ungefär samma utbildningsprofil. Några har hög utbildning, men de flesta är lågutbildade. De båda områdena är Malmö och Gnosjöområdet.

Vi vet faktiskt hur det gick, för detta är inte nu utan en historisk parallell. Det handlar om de bosnier som kom till Malmö och Gnosjöområdet mitt under den djupaste 90-talskrisen. Tre år senare var 30 procent av dem som kom till Malmö i jobb medan över 80, nästan 90 procent, av dem som kom till Gnosjöområdet var i jobb, trots krisen.

Detta påminner oss om den enorma skillnaden i hur integration kan gå till.

Jag har själv haft förmånen att träffa några av dem i Gnosjöområdet som gjorde resan till jobb mitt i det krisdrabbade Sverige. De berättar att medan deras släktingar och vänner i Malmö möttes av bidrag och åtgärder möttes de själva i Gnosjöområdet av företag och fack som visade en enorm flexibilitet för att hitta alla luckor in i jobb. De möttes av ett klimat där alla kände en småföretagare och där företagande var viktigt för alla och envar. De möttes av krav och förväntningar på att ta de jobb som gavs och inte leva en dag för länge på bidrag.

Mottagandet var intensivt och varmt. Tyvärr går det kanske inte att göra riktigt likadant i dessa coronatider. Men vi behöver något liknande för att lyckas med integrationen så fort coronakrisen vänder. Därför är det viktigt att genomföra de reformer som gör Sverige mer likt Gnosjö. Vi måste göra allt vi kan för att de i grunden sunda företagen - många av dem småföretag byggda av invandrare - ska överleva coronakrisen. Det handlar om likviditetsstöd, lägre skatter och permitteringslöner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Men vi måste redan nu bygga för vändpunkten och återhämtningen så att småföretag, som nu drabbas stenhårt, med hjälp av skattelättnader och enklare anställningsregler kan anställa fullt ut när det vänder. Det är därför en öppning på arbetsmarknaden för lite lägre lön i etableringsjobb och lärlingsjobb är så viktig.

Det är också därför vi måste ha en arbetsförmedling som fungerar i hela landet, även för utrikes födda och andra utsatta, som är arbetsgivarnära och resultatbaserad och där fristående förmedlare som uppnår resultat belönas och kan växa så att fler kan få hjälp.

Alla dessa reformer, som vi gudskelov redan hade inlett före krisen, kommer att bli helt avgörande för hur vi ska kunna möta jobbintegrationen under coronakrisen, för hur vi hanterar nedgången och för vi hur vi sedan lyckas få maximalt med jobb i uppgången.

Just nu, när krisen gör att det nästan inte finns några jobb, måste vi göra vad vi kan för att vidareutbilda och ställa om så många som möjligt i väntan på jobb.

Det gör vi i vårbudgeten. Vi satsar på yrkesvux, folkhögskola och arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb. Här finns stor kapacitet.

I dessa coronatider måste vi också göra allt så digitalt som möjligt, även för dem som inte är starka på svenska. Tänk bara på de smarta sfi-apparna, som bland annat finns i Malmö, där ju integrationen går något bättre. Distansundervisning visade redan före krisen på dramatiskt positiva resultat för deltagarna.

Vi behöver också kompletterande utbildningar och smarta lösningar för att öppna vårdsektorn för de många nyanlända som har tidigare erfarenhet av vårdjobb.

Nystartsjobben är den av alla åtgärder som är enklast och rakast och har fungerat bäst. I vårändringsbudgeten har vi gudskelov fått möjlighet att förlänga den med ett år så att så många som möjligt inte ska behöva börja om från början med sin jobbintegration.

Sammantaget kommer de närmaste månaderna och det närmaste året att bli en oerhört smärtsam prövning både för vårt land och för integrationen. Men jag är övertygad om att vi kommer att klara coronakrisen. Jag hoppas att så många som möjligt tänker så, för jag tror att det blir så. Jag tror också att vi kommer klara arbetslöshetskrisen. Och precis som man en gång gjorde i Gnosjöområdet under 90-talskrisen kommer vi, om vi gör rätt saker, att klara integrationen.

Anf. 58 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Det är speciella tider vi lever i. Mycket av vår verklighet upptas just nu av corona, men det finns samtidigt en aktualitet för frågor som rör integration och etablering, det område som detta betänkande från arbetsmarknadsutskottet handlar om.

För alla som är arbetslösa är det nu svåra tider. När arbetslösheten stiger är det de med svagast förankring som råkar mest illa ut. Det gäller bland annat människor med låg utbildning som har kommit till Sverige och ännu inte har fått yrkeserfarenhet här. De hörs inte mycket i debatten, men frågor om integration och etablering har helt klart aktualitet i nuläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Målet för integrationspolitiken är "lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund". Det handlar om vilka möjligheter människor har att skapa sina liv.

Mycket görs i Sverige på integrationsområdet, och mer är på gång. Bra reformer som framgår av januariavtalet är bland annat intensivåret, etableringsjobben och stärkta möjligheter för kvinnor som är föräldralediga att lära sig svenska - det senare en fråga som Miljöpartiet har drivit.

Det civila samhället spelar en viktig roll i arbetet mot segregation, vilket i sin tur är minst sagt viktigt för integrationen. Därför är det bra och angeläget att anslaget för arbetet mot segregation har stärkts och att civilsamhället ges större möjlighet att bidra till minskad segregation på lokal nivå. Barns uppväxtvillkor i områden med socioekonomiska utmaningar är ett särskilt fokusområde.

Sedan det här betänkandet skrevs och hanterades i utskottet har regeringen kommit med ett flertal ekonomiska paket som ska underlätta för företag, anställda och arbetslösa. Maxtiden för extratjänster, introduktionsjobb och nystartsjobb förlängs, liksom stöd till start av näringsverksamhet. Det blir också fler arbetsmarknadspolitiska insatser till arbetsmarknadsutbildningar och program. Det är viktiga och angelägna satsningar.

Fru talman! Jag vill också lyfta fram några andra områden som regeringen fokuserar på och som också vi i Miljöpartiet ser som särskilt viktiga. Programmet Kalla fakta tog för en tid sedan upp utländska kvinnors situation på arbetsmarknaden och att de får påtagligt sämre hjälp än män från Arbetsförmedlingen. Det handlar om att möten inte sker lika ofta, att insatser inte ges i samma utsträckning och att resultatet därför, inte särskilt förvånande, blir sämre. Detta är väldigt bekymmersamt.

Arbetsförmedlingen är medveten om problemet och jobbar aktivt för att komma till rätta med det. Frågan finns också tydligt med i det regleringsbrev som man har. Det kommer alltså att ske förbättringar.

Detta visar också hur viktigt arbetet mot diskriminering är. I vissa situationer kan diskriminering ske tydligt, men det är minst lika viktigt att uppmärksamma och jobba mot det som sker mer eller mindre omedvetet men där resultatet i sig blir diskriminerande.

Diskrimineringsfrågorna har alltid varit viktiga för Miljöpartiet. Vi såg till att vi fick antidiskrimineringsbyråer i Sverige. Vi har arbetat för att stärka Diskrimineringsombudsmannens funktion, och vi har medverkat till att vi har fått bättre lagar mot diskriminering. Dessvärre räcker det inte att lagarna är på plats - de måste också fungera i praktiken.

Fru talman! Organisationen Kvinna till Kvinna hade för en tid sedan ett seminarium i riksdagen. I ett projekt hade unga tjejer som kommit till Sverige från andra länder tagit fram förslag till politiker för förbättrade möjligheter. De tryckte mycket starkt på hur viktigt det är att man får information om sina grundläggande rättigheter och ville också se tydligare information om samhällets syn på jämställdhet riktad till alla nyanlända. De tryckte också på hur viktigt det är att få med pojkar och unga män i jämställdhetsarbetet. De tog upp fler konkreta punkter.

Det framgår av budgetpropositionen för 2020 att samhällsorienteringen ska förbättras, bland annat genom att mer fokus läggs på jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är mycket bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Bra är också att Länsstyrelsen i Västra Götalands län har fått i uppdrag att utveckla delar av det utbildningsmaterial som används i samhällsorienteringen. Bland annat ska mer fokus läggas på jämställdhet och mänskliga rättigheter, och ett metodstöd till samhällsorienteringen ska tas fram.

Kommunersättningen vid flyktingmottagandet har stärkts för att utöka samhällsorienteringen från minst 60 till 100 timmar, vilket är en klar förbättring.

Slutligen, fru talman, vill jag säga några ord om det hållbara samhället. Vi har all anledning att nu också blicka framåt, mot det som sker efter den nuvarande krisen. Vi behöver göra allt vi kan för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Allt vi gör behöver vara uthålligt och hållbart. Vi har helt enkelt inte råd att inte göra det.

Det handlar om klimat, miljö, biologisk mångfald och inte minst om att ha en bra beredskap. Men hållbarhet handlar inte bara om miljö och klimat, utan det handlar också om social hållbarhet och om att alla människor ges bra möjlighet att verka utifrån vilka de är och de intressen och den potential de har. Allt detta är en utmaning, men det är också en stor möjlighet.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 59 Joar Forssell (L)

Fru talman! Debatten om integrationen är extremt angelägen, särskilt i dessa tider. En av våra stora utmaningar har med coronakrisen och de ekonomiska konsekvenserna av den blivit ännu mer angelägen och ännu större.

Vi vet att personer som har kommit till Sverige från andra länder i hög grad startar företag, skapar jobb och arbetstillfällen. Till viss del beror detta på diskriminering: Det är svårt att få ett jobb på den vanliga arbetsmarknaden, så man tvingas starta en egen verksamhet. Till viss del har det att göra med att man har med sig erfarenheter och entreprenörskap från andra länder.

Men vi vet också att personer som har kommit hit från andra länder och inte får ett jobb - de kanske bor i områden där arbetslösheten är hög och där många andra inte har ett jobb - redan i dag, när vi har varit på toppen av högkonjunkturen, har svårt att få ett jobb eftersom de inte har de rätta sociala kontakterna, rätt kontaktnät och inte känner någon som kan rekommendera dem för ett jobb. Och det finns arbetsgivare som tidigare inte har anställt någon med annan bakgrund än svensk och som faktiskt ägnar sig åt just diskriminering. De har helt enkelt inte fått den erfarenheten än.

När corona sveper över världen och krossar ekonomi efter ekonomi, företag efter företag och arbetstillfälle efter arbetstillfälle riskerar utanförskapet att permanentas. De personer som inte har ett jobb i dag riskerar att permanent sakna jobb. Från 90-talskrisen och den förra finanskrisen känner vi till att de personer som först förlorar jobbet i en sådan här kris är personer som redan tidigare hade en svag etablering på arbetsmarknaden. Tyvärr är det ofta människor som har kommit hit från andra länder. Detta riskerar att permanentas.

Integration

Vi måste göra allt vi kan för att rädda företagandet. Vi måste göra det enklare att ta vara på att många startar företag och skapar nya jobb genom att förenkla företagandet, genom att göra det enklare för företag att anställa och genom att se till att fler företagare, oavsett bakgrund, vågar anställa människor, oavsett bakgrund. Det handlar om att se till att fler människor som kommer från arbetslöshet eller från områden med hög arbetslöshet också startar företag och skapar nya jobb så att fler personer har en kontakt som kan leda till ett jobb. Då lyfts man ur utanförskap och arbetslöshet och in på arbetsmarknaden.

Om vi får en person som i dag är i utanförskap i jobb kommer det att leda till att ännu fler får jobb i morgon när just de sociala kontakterna och kontaktnäten sprids.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till Liberalernas reservation nr 16, som handlar om civilsamhällets roll.

I delar av det här landet där arbetslösheten är hög och det finns en stor utmaning med integrationen kommer de mötesplatser, språkkunskaper och kontaktnät som sprids genom civilsamhällets initiativ att vara extra viktiga. Vi måste uppvärdera civilsamhällets roll i integrationen. Det är människor som frivilligt arbetar med att utbilda i språk och att skapa sociala kontaktytor och mötesplatser som ofta är motorn i integrationen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Arbetsmiljö och arbetstid