Idrott och friluftsliv

Anf. 35 Christer Nylander (L)

Fru talman! Kulturutskottet sysslar ju med sådant som får människor att växa och utvecklas och att trivas med sig själva och i sitt samhälle. Kulturen är en del av detta; idrott och friluftsliv är andra delar av det. Vi vet att alla dessa tre saker får människor att både utvecklas och må bra.

I dag på morgonen möttes vi av ännu en larmrapport om deltagande i idrotten. Det handlade denna gång om ungdomsidrotten - Centrum för idrottsforskning visade att föreningsidrotten håller på att tappa de allra yngsta. Särskilt pojkar i åldern 7-12 gör någonting annat och minskar sin aktivitetsnivå i föreningsdriven idrott. Bedömningen är att det - återigen - är skärmar och stillasittande som stjäl tid från idrotten. Vi har sett flera liknande studier som visar på en liknande utveckling.

Det är svårt att förhålla sig till detta som politiker, fru talman. Dessa områden har gemensamt inte bara att de är bra, viktiga och nyttiga för människor - kultur, friluftsliv och idrott är ju det - utan också att de är ganska svårstyrda pastorat.

Vi vill ju från politikens sida och från statens sida att fler ska delta, att fler ska ha möjlighet att delta och att fler ska vilja delta i kultur, idrott och friluftsliv, men vi vill samtidigt att det sker på civilsamhällets villkor. Vi vill inte styra i onödan, och vi ska inte styra i onödan. Om vi försöker att styra i onödan är risken uppenbar att vi förstör mer än vi skapar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Dessa områden handlar också om att kombinera elitens möjligheter, förutsättningar och villkor med bredden. Det handlar både om hockey-VM och om att söka vårtecken under en skogspromenad. Hur man från politikens sida möter detta är någonting som återkommer i flera av de motioner som behandlas i betänkandet.

Modellen som hittills har använts på alla dessa områden är att staten skjuter till pengar men försöker att hålla en armlängds avstånd till de faktiska besluten. Jag tycker att det ska fortsätta att vara så. Men det är klart att det kräver att de som tar emot summorna från staten visar att de är för alla.

Vi ser på område efter område hur människor med funktionsnedsättning inte har samma förutsättningar som andra, att man inte ens försöker skapa bättre förutsättningar för människor med funktionsnedsättning. Där måste vi bli bättre. Parasporten måste få bättre möjligheter, men också bredden och den enskildes eget-initiativ-idrottande eller eget friluftsliv måste få bättre förutsättningar även om man har funktionsnedsättning.

Vi ser problem med jämställdhet, till exempel hur kommuner ger mer pengar till killars idrott än till tjejers idrott. Det är ibland helt omotiverade skillnader, men ibland också därför att vi har strukturer som innebär att tjejer sysslar med vissa saker och killar med andra saker. Dessa strukturer måste naturligtvis uppmärksammas. Statens, kommunernas eller regionernas bidrag ska inte bidra till att förstärka utan bryta strukturer. Människor själva ska få använda idrotts- och friluftsliv och kultur på det sätt som passar dem.

Det finns fortfarande rasism i föreningar och i lagsporter, det finns hbtq-människor som drabbas av fördomar, integration som inte fungerar tillräckligt bra och äldre som inte alltid får de förutsättningar som de skulle vilja ha för att utöva sitt idrottande eller friluftsliv.

Allt det här är saker som vi från statens sida måste engagera oss i och säga: Det här är inte rimligt. Styrningen på det här området ska förvisso vara att det så långt möjligt är fritt och frivilligt, men vi måste också se till att det här kommer alla till del. Då är det orimligt att det fortfarande finns strukturer och ibland fördomar som gör att vissa människor inte får samma möjligheter. Vi måste hitta sätt att styra detta som inte innebär att vi vare sig instrumentaliserar eller detaljstyr från politiken utan i stället öppnar möjligheter.

Jag vill med detta, fru talman, för att korta ned debatten något, yrka bifall till reservation 1, som delvis handlar om detta med styrningen. Regeringen bör ta ett initiativ till dialog med idrottsrörelsen. Just den här reservationen handlar till stor del om parasport och funktionsnedsättning. Men på alla områden och rörelser där staten skjuter till pengar måste man kunna förvänta sig att pengarna går till satsningar som kommer alla till del.

Anf. 36 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 18.

Det växande utanförskapet präglar barn- och ungdomsidrotten. Människor som lever i utanförskap har sämre hälsa, kortare livslängd och sämre upplevd livskvalitet. Vi moderater prioriterar kampen mot detta utanförskap.

När hushåll får mindre marginaler och mindre pengar i plånboken att röra sig med är det kultur och idrott man får prioritera ned. När familjer inte längre har råd att gå på fotboll eller att köpa utrustning till barnens idrottande beror det ofta på att man har för dåliga inkomster eller skattar bort för stor del av sin inkomst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Riksidrottsförbundet har ungefär 3,2 miljoner medlemmar. 90 procent av alla ungdomar har någon gång varit med i en idrottsförening, och 52 procent av 13-20-åringar tränar och tävlar i en idrottsförening. Det är så jättehäftigt, tycker jag.

Genom idrotten nås många unga, och de flesta barn i Sverige deltar ofta i flera aktiviteter. Samtidigt blir andra grupper av barn och ungdomar alltmer passiva, och de kommer inte sällan från utsatta socioekonomiska miljöer. Utmaningen är hur man ska kunna nå dem som egentligen borde finnas där. Alla barn och ungdomar borde få möjlighet att engagera sig och delta i idrott och friluftsliv.

Siffrorna i Riksidrottsförbundets analys av barns stillasittande är mycket oroande. 78 procent av flickorna och 56 procent av pojkarna i åldrarna 10-15 år når inte de rekommenderade nivåerna på daglig fysisk aktivitet. I förlängningen innebär det ohälsa för den enskilde och en samhällsekonomisk kostnad för vård och behandling.

Vad måste då göras för att förebygga dessa negativa faktorer?

För Moderaterna är alla barn och ungdomars rätt till idrott och friluftsliv oerhört viktig. Där erbjuds vägar för barn och ungdomar in i sociala sammanhang. De lär sig att ta ansvar och anpassa sig till andra samt lägger grunden för god fysisk hälsa i vuxen ålder. Givet detta behöver hinder kopplade till social, kulturell och religiös bakgrund eller medicinska begränsningar rivas ned, och den frågan äger ju vi i politiken.

Fru talman! Unga människor, både pojkar och flickor, lever i en medial tid där orimliga kroppsideal ständigt marknadsförs. De senaste åren har flera stora idrottsstjärnor berättat om orimliga krav, ätstörningar och psykisk ohälsa. Idrott är ju en spegling av samhället i stort.

Politik handlar om att se samhällsproblemen och ge konkreta förslag till lösning. Ett steg i att stärka det förebyggande arbetet avseende unga människors psykiska hälsa är att utreda hur ett fördjupat samarbete mellan stat och idrottsrörelse skulle kunna utformas. Dessutom tror vi att det behövs idrottspolitiska folkhälsomål.

Idrott innebär gemenskap och stärker människors psykiska och fysiska hälsa. Träning för äldre kan förbättra livskvaliteten. Jag läste någonstans häromdagen att man ända upp i 90-årsåldern fortfarande kan bygga muskelmassa. Det kändes väldigt hoppfullt.

Därför lade vi moderater och Kristdemokraterna i vår gemensamma budget in 20 miljoner kronor till initiativet Äldrelyftet. Jag är säker på att Roland Utbult också kommer att nämna det senare i debatten.

Det är så genialiskt att Riksidrottsförbundet och pensionärsorganisationerna tillsammans arbetar för att stärka äldres hälsa. Det leder också till minskad ensamhet och minskat utanförskap som äldre. Därför är det förvånande att de 20 miljonerna togs bort i regeringens, C:s och L:s budget, trots att pensionärsorganisationerna och Riksidrottsförbundet redan hade kommit långt i sin planering hur man skulle göra för att nå så många äldre som möjligt i den här satsningen. Jag är väldigt ledsen för det och tycker att det är ett stort feltänk, också samhällsekonomiskt och inte bara ur ett individperspektiv.

Fru talman! Idrott är nog världens bästa förebyggande åtgärd för att förhindra till exempel kriminalitet. Därför är det viktigt att få in så många barn och ungdomar som möjligt i den. Alla kommer inte att bli kriminella om de inte idrottar, men att komma in i den gemenskap som idrotten ger gör att man kan få bra vuxna förebilder men också att man får ingå i ett lag och känna gemenskap, även om man tränar och tävlar individuellt, som jag har gjort mycket inom ridningen. Där finns en gemenskap. Vi är fortfarande vid min ålder hästvänner när jag på helgerna sitter och dömer dressyr. Då glömmer jag faktiskt bort politiken för en stund, och det är nog ganska hälsosamt - också för alla i min omgivning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Fru talman! Det finns skillnader i flickors och pojkars idrottsutövande. Här tycker jag att man måste se över bidragssystemen, till exempel LOK-stödet som man skulle kunna skruva på när det handlar om pojkars och flickors träning. Men också kommunerna måste titta på idrottshallarnas fördelning av tider utifrån flick- och pojksporter. Det kommer säkert inte att se likadant ut om tio år, men vi måste lyfta fram flickors träning och tävling.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag citera följande från en okänd källa: "Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre."

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Jörgensen, John Weinerhall och Viktor Wärnick, (alla M).

Anf. 37 Cassandra Sundin (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 21.

Hästnäringen spelar i dag en viktig roll inom många samhällssektorer, till exempel inom civilsamhälle, idrott och inte minst rehabilitering. För många människor, oavsett ålder, kön, bakgrund och individuella förutsättningar, ger den hälsa och välbefinnande. Den genererar dessutom arbetstillfällen, sysselsättning, och utgör en viktig del av både natur- och kulturmiljövård.

I en undersökning gjord 2016 på uppdrag av Jordbruksverket uppskattades att ungefär 1 ½ miljon människor i Sverige är knutna till ridsporten. Ridsporten är dessutom en stor och viktig sport för personer med funktionsnedsättning. Vi menar att ridsporten bör få större uppmärksamhet eftersom den är en av Sveriges största sporter och som intresse ger bland annat livsglädje och rehabilitering.

Ungefär 4 000 ryttare med funktionsnedsättning får genom ridsporten möjlighet till en meningsfull fritidssysselsättning, och inom Svenska Ridsportförbundets medlemsklubbar finns en omfattande verksamhet för dessa.

Att vara med om en allvarlig olycka eller drabbas av en kronisk sjukdom kan göra att man tappar både självkänsla och självförtroende. Ridning som behandlingsmetod används sedan länge, och tidigare forskning visar att det ger god effekt som rehabilitering för kropp och själ, till exempel genom stärkt självkänsla, ökad glädje och framtidstro.

Ridning är Sveriges största handikappidrott, och det är ingen tillfällighet. Att sitta på hästryggen påverkar balans, styrka, koordination, uppfattningsförmåga, symmetri, rörlighet och självförtroende positivt. Umgänget med hästar är också något alldeles speciellt.

En av de viktigaste sakerna i denna fråga är att ridning hjälper funktionsnedsatta att fokusera på vad de kan - inte på vad de inte kan, vilket är vanligt i samhällets syn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Fru talman! Vidare ska jag tala lite om vår reservation om friluftslivet och dess betydelse. Det finns mycket forskning som visar att natur och friluftsliv har stärkande och läkande effekter vid ohälsa, såväl fysisk som psykisk. Här vill vi se omfattande resursförstärkning och uppmärksammande av frågan inom flera sektorer. Förutom ekonomiska medel behövs en övergripande nationell satsning på friluftslivet.

Grön omsorg där djur och natur används i vårdsyfte och rehabiliterande syfte är en väg att väva in friluftslivet i fler sektorer.

En annan väg är att höja kunskapsnivån i skolan och hos barn och unga generellt. Det finns många skäl att stärka den fysiska kontakten mellan utbildningsväsendet och den svenska naturen, och där kan svenskt friluftsliv spela en stor roll med dess bredd och variation i hela landet.

Friluftslivet skulle i skolan kunna överbrygga den klassiska klyftan mellan teori och praktik. Upplevelsebaserat lärande bedöms som ett starkt positivt motiv för friluftsverksamhet: att gripa för att begripa, från skolbänk till storskog.

Nordforsk finansierar och skapar förutsättningar för nordiskt samarbete inom forskning och infrastruktur. Genom att administrera och finansiera forskningsprogram sammanför Nordforsk nationella miljöer och säkrar forskning av hög kvalitet. Ökad effektivitet, inverkan och kvalitet inom nordiskt forskningssamarbete är huvudmål och att därmed bidra till att Norden ska vara världsledande inom forskning och innovation.

Med anledning av detta är det positivt att lyfta fram förutsättningar för forskning inom bland annat friluftsliv, både ur ett nationellt och nordiskt intresseperspektiv.

Den nationella undersökningen av svenska folkets friluftsvanor från 2018 syftar till att ge ett bra underlag för uppföljningar av friluftsmålen och friluftslivet i miljömålen. Detta sker genom att man dels redovisar status för friluftslivet i Sverige 2018, dels visar på förändringar sedan 2007.

Rapporten visar att i stort sett alla svenskar ägnar sig åt friluftsliv i någon form, och cirka hälften av alla svenskar menar att friluftslivet har påverkat valet av bostadsort. Två tredjedelar menar att utomhusvistelser gör vardagen mer meningsfull, och hela 90 procent är helt eller delvis eniga i påståendet att friluftsliv är positivt för hälsan.

(Applåder)

Anf. 38 Peter Helander (C)

Fru talman! Jag står förstås bakom Centerpartiets alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3 om barns tillgång till idrott.

Som en del kollegor i utskottet redan har lyft fram har vi under flera år kunnat läsa i olika rapporter att alltför många barn och unga rör sig för lite. En av de senaste kom från Folkhälsomyndigheten i januari i år och visar att det är vanligare att pojkar än flickor tränar regelbundet.

Rapporten visar att de flesta barn och unga gillar sina liv och skattar sin hälsa som god. Glädjande visar mätningen att färre använder alkohol och tobak, och förbrukningen är nu nere på historiskt låga nivåer. Det är också färre än tidigare som dricker läsk och äter godis dagligen.

Det som är oroväckande är att barn och ungdomar sitter stilla mycket av sin vakna tid. Bland 15-åriga tjejer är det bara 9 procent som rör sig tillräckligt mycket. Mest aktiva är elvaåriga pojkar, även om siffrorna börjar sjunka också där. Ungefär var fjärde elvaårig pojke rör sig minst en timme om dagen. Med "röra sig" avses minst 60 minuters pulshöjande aktivitet, såsom att cykla till skolan, leka på skolgården, delta i skolans idrottstimmar eller träna på fritiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

För lite motion, mycket stillasittande och många timmar framför skärmar är den bild av många barns och ungdomars liv som Centrum för idrottsforskning presenterat i en rapport till regeringen. Men skillnaderna är stora mellan olika grupper. Pojkar rör sig mer än flickor, yngre barn mer än äldre. Vissa är mycket aktiva både i skolan och på fritiden, medan andra nästan inte alls rör sig. Detta måste vi politiker, idrottsrörelsen och friluftsrörelsen ta tag i. Annars kommer vi att få se stora hälsoproblem i framtiden.

Ca 6 procent av alla barn och ungdomar är inte fysiskt aktiva alls, varken i skolan eller på fritiden. Det kanske inte låter så mycket, men det är ganska många individer. De deltar sällan eller aldrig i skolans undervisning i idrott och hälsa och är stillasittande på rasterna. De tillhör sällan en föreningsidrott och uppger själva att de i övrigt har knappt någon fysisk aktivitet på fritiden.

Dessa barn och ungdomar är svårast att nå. Här måste både idrottsrörelse och politiker tänka nytt. Att bara tillföra mer resurser till föreningar och fler lektionstimmar i idrott och hälsa är ingen självklar lösning för dessa ungdomar eftersom de känner sig exkluderade från rådande idrottskultur inom både idrottsföreningar och skola.

Fru talman! Kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp har konstaterat att det behövs en översyn av statens stöd till idrottsrörelsen. Vi vill förstås ha en fri och självständig idrottsrörelse, men vi vill också utveckla alla barns och ungdomars intresse för motion och idrott och möjlighet att delta under lika förutsättningar.

Oavsett färg har regeringar inte varit bra på att följa upp att statsbidrag till idrotten går till det som är tänkt. Om staten ställer villkor för statsbidrag måste detta förstås också kunna följas upp.

Centerpartiet vill främja ett brett idrottsliv i hela landet där både etablerade och nya sporter, även digitala, blir tillgängliga för fler. Vi vill också utreda vad som hindrar en jämställd idrott. Vi vill veta varför flickor slutar idrotta tidigare än pojkar och varför spontanidrottsplatser lockar fler pojkar och män än flickor och kvinnor. Vi vill också att det görs en nationell jämförelse av hur mycket medel som kommunerna fördelar till pojkar respektive flickor inom barn- och ungdomsidrotten.

Vi vet redan nu att tjejer i övre tonåren i större utsträckning lämnar föreningsidrotten för träning i privat regi, vilket gör att det uppstår en könsmässig snedfördelning av de offentliga bidragen. Ska vi bara konstatera detta, eller kan vi göra något åt det? Är det ett problem?

Riksidrottsförbundet arbetar på ett bra sätt med jämställdhet inom sin organisation, men om unga tjejer och kvinnor lämnar föreningsrörelsen hamnar de utanför den idrottspolitik som vi vill att Riksidrottsförbundet ska genomföra.

Fördelningen av resurser till kvinnors och mäns idrottande och motionerande är fortfarande ojämställd. Riksidrottsförbundet har sin stämma nu i maj, och det finns flera bra förslag med jämställdhetsperspektiv inom både verksamhet och resurser. Riksidrottsförbundet vill också försöka attrahera de unga tjejer som i dag inte deltar i föreningsidrott, vilket kommer att ha positiva effekter på jämställdheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Fru talman! Jag ska också lyfta fram en grupp där fysisk aktivitet är helt avgörande för hälsoläget, och det är människor med olika funktionsnedsättningar. Centerpartiet har i dagens betänkande tagit upp frågan om ett föreningsdrivet parasportutrustningsbibliotek. Idrottsutrustning för personer med funktionsnedsättning är ofta specialtillverkad och kan vara kostsam. Ett bibliotek för utrustning kan vara en väg till fysisk aktivitet för dessa personer och även möjliggöra ett aktivt friluftsliv.

Fru talman! I en Centermotion föreslås en nationell samling bakom att arrangera olympiska vinterspel och paraolympiska spel i Sverige 2026. Internationella Olympiska Kommitténs förändrade krav och bidrag är en mycket positiv signal. Åre, Stockholm och kommunerna runt Stockholm, Sigulda i Lettland samt Falun kommer att vara involverade. Yttre säkerhet och gränskontroll är ett statligt ansvar, och regeringen har lämnat positiva besked kring detta. I juni kommer Internationella Olympiska Kommittén att fatta sitt beslut om Sverige får vinter-OS. Det vore bra för Sverige om vi fick de vinterolympiska spelen 2026.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något om friluftslivet. Mer friluftsliv förstärker och förbättrar folkhälsan, stärker samhällsekonomin och ökar välfärden. Svenskt friluftsliv samlar närmare 1,6 miljoner människor. Dagens friluftsliv har dessutom nära kopplingar till en växande naturturism. Cirka hälften av alla svenskar menar att friluftsliv har påverkat valet av bostadsort, två tredjedelar menar att utomhusvistelser gör dagen mer meningsfull och hela 90 procent är helt eller delvis eniga i påståendet att friluftsliv är positivt för hälsan.

Anf. 39 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Idrottsrörelsen är Sveriges största folkrörelse med sina ca 3 miljoner medlemmar och över en halv miljon ideella ledare. Varje dag året runt tränar i genomsnitt nästan 145 000 barn och ungdomar i en idrottsförening någonstans i Sverige. Idrotten är en viktig del av samhället och ger människor en känsla av sammanhang och kamratskap. Samtidigt stimulerar idrotten till fysisk aktivitet, vilket främjar folkhälsan.

Vänsterpartiet har länge lyft upp problemen med ojämlikhet när det gäller barns och ungdomars tillgänglighet till idrottsutövande. Vi har motionerat om allt från möjlighet till lek, fysisk rörelse och spontanidrott på skolor och i våra bostadsområden till åtgärder för att alla elever i grundskolan ska klara kraven för simkunnighet.

På fritiden styrs barns och ungdomars idrottsutövande i hög grad av föräldrarnas ekonomiska förutsättningar. Tidigare studier visar att det som driver kostnader för barn och föräldrar är deltagaravgifter, utrustning och resor i samband med till exempel tävlingar. Av Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljning av statens idrottsstöd framgår att barn med högskoleutbildade föräldrar idrottar i större utsträckning än barn till föräldrar med endast gymnasieutbildning. Barn till ensamstående idrottar i mindre utsträckning än barn till sammanboende föräldrar. Flickor med invandrarbakgrund är den grupp som idrottar minst. Vi ser också att alltför många lämnar idrotten alldeles för tidigt. Vid elva års ålder är det flest barn som deltar i idrottsföreningar, och därefter sjunker medlemskurvan kraftigt. Kostnaderna är ett av skälen till att barn och ungdomar lämnar idrotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Barns och ungdomars deltagande i idrott har blivit en klassfråga. Det som står på spel är både rätten till en meningsfull fritid och rätten till fysisk och psykisk hälsa. Den psykiska ohälsan liksom andelen överviktiga bland barn och ungdomar har ökat avsevärt de senaste decennierna. Det finns en tydlig koppling mellan låg socioekonomisk status och ohälsa. Samtidigt är sambanden mellan fysisk aktivitetsnivå och ett stort antal hälsoaspekter starka. Forskning visar att om idrottsrörelsen når ytterligare 100 ungdomar slipper fem av dessa ungdomar att drabbas av depression, och 25 ungdomar kommer att undvika att få symtom som magont, huvudvärk med mera. För Vänsterpartiet framstår det som mycket angeläget att utjämna de växande klyftorna bland barn och ungdomar när det gäller meningsfull fritid och hälsa.

Fru talman! Vänsterpartiet föreslår därför att en, vad vi kallar, idrottsskola för alla barn i åldersgruppen sex till tolv år möjliggörs, och detta har vi motionerat om i dagens betänkande. Det är ett försök att sänka trösklarna och få fler att hitta glädjen i en eller flera idrotter. Vår idé är att idrottsskolorna ska bestå av minst tre idrottsföreningar, alternativt tre sektioner i en fleridrottsförening, som tillsammans organiserar en eller två träningar i veckan under minst en termin för att ge barn möjlighet att prova flera idrotter. Särskilda lösningar kan krävas i mindre kommuner. Idrottsskolan ska vara avgiftsfri, och medlemskap i en förening ska inte behövas för att vara med. För detta deltagande måste föreningarna förstås få stöd, och vi föreslår ett särskilt statligt stöd som förmedlas via Riksidrottsförbundet.

Det är viktigt att man inte bara kommer in och provar utan också att man får chansen att prova flera olika idrotter. Detta ger möjlighet för barn att utveckla rörelseförståelse och chans att hitta sin favoritidrott. Just nu kampanjar Riksidrottsförbundet under hashtaggen min andra idrott för att lyfta fram nyttan med att ha flera idrotter.

Tanken är att idrottsskolan så småningom ska lotsa in barnen i ordinarie föreningsverksamhet, och då gäller det att barn utan resursstarka föräldrar får en chans att prova många idrotter i detta breda föreningsliv. Det är också viktigt att inte behöva köpa kostsam utrustning för att våga prova på flera olika idrotter, och en viktig poäng är att idrottsföreningarna börjar samarbeta kring barns rörelse i stället för att konkurrera om deras tid och föräldrarnas engagemang.

Vi tror att idrottsskolan blir ett bra komplement till det som barnen möter i den ordinarie idrottsundervisningen i grundskolan. För att detta inte ska bli en parallell verksamhet behövs en inslussning i föreningarna. Vi har en idé om att föreningarna tillsammans med Sisu Idrottsutbildarna ska titta över sin ekonomi. Vad är det som gör att vi har så höga medlemsavgifter? Vad är det som kostar för föräldrarna? Man bör göra en genomlysning och få vägledning i detta från Sisu.

Vi har räknat fram kostnaderna för detta, och de landar på runt 40 miljoner kronor för 300 idrottsskolor runt om i hela landet. Det är en ganska låg kostnad om man tänker på hur stor nytta de skulle göra. Barn får chans att motionera och hitta det viktiga sammanhanget i en idrottsförening, som flera talare före mig har varit inne på.

Fru talman! Äldre är en viktig grupp som ofta förbises när det gäller idrott. Forskning visar, som en talare nämnde innan, att det är möjligt att bygga muskelmassa upp till 90 års ålder. Det är alltså inte för sent att börja träna. Äldre som tränar aktivt på olika sätt mår bättre. Det är inte bara muskelmassan som stimuleras av den fysiska aktiviteten, utan det handlar också om rörlighet och balans, något som väsentligt kan minska till exempel fallolyckorna. Detta är extra viktigt för kvinnor eftersom de har högre risk att skadas vid fallolyckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Träning för äldre bidrar till att höja livskvaliteten och till minskade sjukvårdskostnader. På flera ställen i landet har man byggt särskilda utegym som är anpassade för seniorer och spontanidrottsplatser med möjlighet till både styrketräning och balansövningar. Simning och vattengymnastik ser vi som andra delar där kommunerna behöver göra mer.

Allt detta är jättebra, men det räcker inte, särskilt inte för pensionärer med låga inkomster. Det borde finnas en strategi i alla kommuner för att möjliggöra idrott för äldre. Detta har vi också motionerat om i dag. Jag måste säga att ett av de få bra inslagen i Moderaternas och Kristdemokraternas budget var de 20 miljoner som satsas på idrott för äldre. Jag tycker att det är synd att regeringen med de nya samarbetspartierna Centern och Liberalerna inte kunde låta dessa 20 miljoner ligga kvar.

Fru talman! Det är jätteviktigt att det mesta inom det ideella föreningslivet sköts utan politisk inblandning. Det är en grundläggande princip i en demokrati att vi har föreningsfrihet och att det är medlemmarna som styr verksamhetens inriktning. Däremot måste det vara möjligt att sätta upp några grundläggande villkor för att en förening ska få bidrag från kommun, stat eller region.

För Vänsterpartiet är det viktigt att bidragen till idrottsrörelsen kan stimulera jämställdhetsarbete och inkludering för hbtq-personer. Detta arbete har fått en bra inriktning med Riksidrottsförbundets måldokument, som heter Strategi 2025, men vi väljer att lyfta fram detta särskilt i våra motioner i dag för att sätta lite extra tryck i denna fråga.

Jag välkomnar det som Lotta Finstorp, tror jag det var, nämnde om översynen av LOK-stödet. Det vore positivt om man kunde kika på det ur ett jämställdhetsperspektiv.

Slutligen har vi en fråga som kräver tydlig politisk inblandning, och det är ansvar för säkerheten på idrottsplatser och arenor. Ideella föreningars ungdomar och ledare släpar mycket utrustning och sätter upp tillfälliga läktare till exempel, men det finns få riktlinjer och krav för hur detta ska göras. När vi som åskådare besöker ett idrottsevenemang vill vi vara säkra på att allt fungerar som det ska. Montering och användning är väldigt oreglerat i dag.

Det finns inte heller några krav på hur man ska besiktiga denna utrustning. Där tycker vi att det behövs en politisk insats, och vi föreslår att regeringen ska ta tag i denna fråga. Det är också otydligt vem det egentligen är som ska ansvara för detta. Vi har kommunala anläggningar, vi har privata anläggningar och det finns en oklarhet. Vi skulle därför vilja se ett initiativ från regeringen i denna fråga.

Det finns många förslag i vår motion - många yrkanden. Men, fru talman, för tids vinnande väljer jag att yrka bifall till reservation 4.

Anf. 40 Roland Utbult (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Fru talman! Jag ställer mig bakom Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 14.

Jag ska först göra två deklarationer. Den första gäller det som Vasiliki Tsouplaki och även Lotta Finstorp nämnde om att 20 miljoner till äldres fysiska aktiviteter togs bort i vårändringsbudgeten. Det tycker jag var en stor besvikelse.

Den andra gäller det som Peter Helander från Centerpartiet nämnde om OS 2026. Jag stöder också tanken på att det ska bli av.

Jag tänkte att jag skulle säga något om dopningsfrågorna. Där har vi reservationer. Det är svårt att uppskatta hur många som använder dopningsmedel. Men den senaste officiella bedömningen från Missbruksutredningen från 2010 var att det var 10 000 personer. Men forskning visar att det är 30 000 personer som använder anabola steroider, som är det vanligaste medlet. Det kan leda till effekter på hälsan, som hjärtförstoring, hjärtinfarkt, depression och blodproppar.

Det finns tre olika kategorier som använder dopningsmedel. Elitidrottare frestas att använda dopningsmedel för att förbättra den fysiska prestationen i syfte att vinna tävlingar, lösa viktproblem och minska smärta. Det är mot denna kategori som svenskt dopningsarbete främst riktar sig. Huvudsyftet är naturligtvis att man ska tävla på lika villkor i en idrott som är fri från dopning.

En annan kategori som använder dopningsmedel är framför allt killar som tränar på gym och använder anabola steroider för att snabbt förbättra sitt utseende och bli mer muskulösa. Dessa män har en förhöjd risk för en för tidig död.

Den tredje kategorin är personer i kriminella kretsar, där man experimenterar med olika droger. Det har visat sig att personer i dessa kretsar använder anabola steroider för att bli starka, aggressiva och känslokalla och för att öka känslan av oövervinnelighet.

Fru talman! Kristdemokraterna föreslår i en reservation tillsammans med Moderaterna att Sveriges antidopningsorganisation blir helt fristående och organisatoriskt oberoende av Riksidrottsförbundet. Det är min huvudpoäng här i dag.

Sverige har historiskt sett varit tongivande i antidopningsarbetet, inte minst genom Arne Ljungqvist som 1999 var med och grundade Wada, den världsomspännande organisation som har ansvaret inom idrotten att utarbeta en dopningslista över förbjudna preparat och metoder.

Under 2015 och 2016 avslöjade den så kallade McLaren-rapporten att det pågått omfattande och systematisk rysk dopning inför och under sommar-OS 2012, friidrotts-VM 2013, vinter-OS 2014 och sim-VM 2015. Avslöjandet ledde till att Wada fastställde att Ryssland inte efterlevde reglerna, och ryska idrottsutövare förbjöds att tävla i internationella event.

Sedan har det kommit kritik mot Wada under senare år, även från Arne Ljungqvist. Det gäller bland annat jävssituationer, där representanter i ledningen för Wada har stort inflytande inte bara över antidopningsarbetet utan även över känsliga frågor som till exempel upptäckandet av systematisk dopning i vissa länder.

Idrottsutövare har också själva agerat. Ett upprop gjordes så sent som förra året, där de ville upprätta en internationell oberoende antidopningsorganisation med ökad öppenhet och transparens. För att ge uppropet stöd samlades ledare från Sverige och 17 andra länder i Paris i oktober förra året. De betonade vikten av att arbetet med att reformera Wada skyndsamt skulle påbörjas för att antidopningsarbetets trovärdighet skulle återskapas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Redan 2011 presenterades en statlig utredning i Sverige, Antidopning Sverige - En ny väg för arbetet mot dopning, som föreslog att antidopningsverksamheten inom RF borde flyttas utanför idrotten till en fristående nationell antidopningsorganisation. Det är alltså denna linje som vi driver från Kristdemokraternas sida.

För att Sverige ska kunna upprätthålla en internationellt ledande position inom antidopningsarbetet och för att kunna stödja den starka rörelsen bland idrottsutövare i Sverige och internationellt anser vi kristdemokrater att det är av yttersta vikt att skyndsamt verka för att Sveriges antidopningsorganisation blir helt fristående och organisatoriskt oberoende av RF, Riksidrottsförbundet.

(Applåder)

(forts.)

Anf. 41 Anna Wallentheim (S)

Fru talman! Nilla Fischer. Zlatan Ibrahimovic. Henrik Lundqvist. Charlotte Kalla. Zebastian Modin. Carolina Klüft. Stefan Holm. Rolf-Göran Bengtsson. Sarah Sjöström. Anette Norberg. Herrlandslaget och damlandslaget. Jag hade nog kunnat ägna all min talartid enbart åt att nämna de stjärnor som förgyllt min vardag och uppväxt. Jag har gått upp mitt i natten, jag har sprungit hem efter skolan och jobbet, jag har prioriterat bort måltider - allt för att se den där spännande matchen eller det där spännande loppet. Jag har jublat till deras framgångar, och jag har gråtit åt deras förluster.

Dessa idrottsstjärnor förgyller vår vardag och inspirerar varje dag barn, unga och vuxna att orka lite mer och våga lite till. Men trots att var och en av dem förtjänar att hyllas för sina prestationer tänker jag nu nämna några andra namn, nämligen namn på dem som är de riktiga hjältarna.

Eleonor Karlsson. Charlotte Bergstrand. Emma Gullbrandson. Bengt Gullbrandson. Melina Thordeman. Kalle Olsson. Göran Gunnarsson. Helene Nordström. Dan Olofsson. Tommy Karlsson. Karim Ademi. Detta är några av mina bästa vänner, några av mina gamla kollegor och några av mina gamla tränare. Det är också några av de personer jag har mött utifrån mitt uppdrag. De är eller har alla varit tränare eller ideella ledare, och idrottsstjärnor i all ära - utan dessa personer hade Idrottssverige aldrig fungerat eller varit vad det är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Fru talman! Jag är tyvärr en del av den tråkiga statistiken inom svensk idrott. Jag är tjejen som slutade med organiserad idrott när jag började högstadiet. För alla oss som jobbar med idrottsfrågor är dessa siffror sorgliga och problematiska. De visar nämligen att barn slutar med idrott när de kommer upp i en viss ålder. I dag kan vi se att de når den puckeln vid elva års ålder. Ta in den siffran: Barn väljer att sluta med organiserad idrott vid elva års ålder!

I en rapport från Generation Pep lyfter man också upp problematiken kring barns och ungas stillasittande. Tonåringar rör sig mindre än barn, och flickor rör sig mindre än pojkar. Alldeles för få kommer upp i 60 minuters fysisk aktivitet dagligen. Vilken utveckling kommer detta att innebära för folkhälsan i Sverige? Vilka kostnader kommer det att innebära för samhället?

Problemet finns i alla grupper av barn och unga i Sverige, men tyvärr hittar vi tydliga skillnader beroende på var man är född och uppvuxen, om man är pojke eller flicka samt vilken socioekonomisk bakgrund föräldrarna har. År 2019 lever vi alltså fortfarande i ett Sverige där klass och kön har betydelse för i vilken utsträckning barn idrottar och vilken hälsa de har. För oss socialdemokrater är det självklart så att du, oavsett vem du är eller hur din bakgrund ser ut, ska ha rätt till ett aktivt liv - hela livet.

Fru talman! Ett citat från en okänd källa lyder: "Du behöver inte kunna för att börja. Men du måste börja för att kunna." Tillsammans med idrottsrörelsen och svenskt friluftsliv kan vi politiker självklart vara med och sänka de trösklar som i dag utgör ett hinder för att fler ska kunna röra sig. Vi kan fatta beslut som gör skillnad på riktigt.

Dock har jag en oerhört stor tillit till idrottsrörelsen och friluftslivet i Sverige. Jag anser inte att vi politiker ska gå in och peta i deras verksamheter eller peka ut alla riktningar. Självklart ska vi ställa krav, men som idrottspolitiker är det min uppgift att ha en nära dialog med de personer som gör skillnad på riktigt.

Sedan jag blev idrottspolitisk talesperson för Socialdemokraterna har jag samtalat med Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Parasportförbundet med flera. Jag har lärt mig att de största kritikerna till dessa verksamheter är de själva och att de jobbar varje dag med att förbättra sina förbund och sina verksamheter. De vill göra dem mer välkomnande och mer jämställda.

Oavsett om jag talar till partivänner, om jag är ute och föreläser eller om jag har en debatt med politiska motståndare tycker jag att det är oerhört viktigt att vi lyfter fram idrottens och friluftslivets samhällsnytta. Det är viktigt att vi förstår vilken styrka som finns där och vilka positiva effekter våra föreningar har för samhället och människan. Vi kan och ska tala om de ekonomiska vinsterna. Vi kan och ska tala om de sociala effekterna. Vi kan och ska tala om hälsovinsterna.

Idrotten och svenskt friluftsliv behövs för att motverka den ökade ohälsan och stillasittandet. De behövs för att våra barn och unga ska få en meningsfull fritid, vuxna förebilder och trygga miljöer. Därmed förhindras de att hamna i destruktiva beteenden. Idrotten och svenskt friluftsliv behövs för att ge oss skratt, nya vänner, ökad gemenskap och laganda, oavsett bakgrund. Idrotten och svenskt friluftsliv behövs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Min uppgift är därför att få personer på alla nivåer att förstå att varje investerad krona ger det mångdubbla tillbaka. Förra mandatperioden såg regeringen till att vårt vallöfte från 2014 om att öka idrotts- och friluftslivsanslagen gick igenom. Det var jag oerhört stolt och glad över. Men man kan inte leva på gamla meriter, och i dag gäller det att hitta lösningar på dagens problem.

Här ligger såklart idrottsrörelsen själv i framkant. Genom Strategi 2025 visar de hur de tänker jobba för att deras idrottsrörelse ska bli den bästa i världen. Det handlar om att ändra synsättet på träning och tävling, skapa en mer inkluderande idrott för alla och fortsätta jobba för en jämställd idrott. Det handlar om moderna medlemskap som gör det lättare för människor att engagera sig och om att stärka ledarskapet i alla delar.

Fru talman! Som flera personer före mig har nämnt befinner vi oss i kammaren för att debattera betänkandet Idrott och friluftsliv. Här finns ett flertal bra och välskrivna motioner som behandlar allt från barns tillgång till idrott, jämställdhet, hbtq-frågor, dopningsfrågor med mera. Att jag kommer att yrka avslag på dem ska inte uppfattas som att motionerna i sig är dåliga. Anledningen är i många fall att detta är arbete som redan görs - av regeringen, i dialog med Riksidrottsförbundet, eller av idrottsrörelsen själv genom Strategi 2025.

Jag väljer att lita på det omfattande förändrings- och utvecklingsarbete som just nu sker inom svensk idrott i hela landet, därför att det behövs. Jag väljer också att lita på att regeringen fortsätter den goda dialog man byggde upp under förra mandatperioden. Jag väljer också att fortsätta lyssna och driva de frågor som politiskt behöver drivas för att vi ska kunna skapa en levande idrottsrörelse och ett levande friluftsliv. Jag är nämligen övertygad om att det är trygga människor som skapar trygga samhällen, och där har idrotten och friluftslivet större betydelse än vad jag någonsin kommer att ha.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 42 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Dagens betänkande behandlar två ämnen, och jag kommer att fokusera på idrottsdelen.

Vi har nog alla en relation till idrotten - det har vi hört inte minst under dagens debatt. Min uppväxt präglades av idrott och rörelse. Jag var lyckligt lottad: Mina föräldrar såg värdet i att ha en aktiv ungdom. För mig gav det ett stort mervärde i livet, som jag än i dag bär med mig.

Det finns dock en hel del som inte är lika lyckligt lottade som jag var, exempelvis de som fötts med en funktionsnedsättning eller som råkat ut för något som gjort att de inte kan idrotta på samma villkor.

Ett tv-program som inspirerat mig denna vår är TV4:s Vinnarskallar. Där tävlar elitidrottare eller före detta elitidrottare om vem som har den största vinnarskallen. Låt mig berätta varför de inspirerar mig. Många av programdeltagarna har varit med om en olycka eller en tragedi som har gjort att de har tvingats amputera eller har blivit förlamade i en kroppsdel. Att då börja satsa på en karriär inom elitidrotten är för många obegripligt. Vilken styrka och mentalitet de visar! Jag är verkligen imponerad och vill tacka dem för att de inspirerat mig och många andra att inte ge upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Idrott och friluftsliv

Vår motion om att inrätta ett nationellt parasportotek handlar om att möjliggöra för fler att börja idrotta. Utrustning inom parasport är ofta dyr. Jag kan förstå att föräldrar inte har råd att köpa en hockeykälke inför varje termin eller för den delen, om det visar sig att barnet inte tycker om sporten, att köpa en utrustning som används två gånger. Jag vet att det finns sportotek på sina håll i landet, men med ett nationellt sådant kan vi snabbare få fler att börja idrotta. Kanske kan vi få nästa generations vinnarskalle på det sättet.

Fru talman! En annan fråga är dopning inom idrotten, som vi tyvärr alldeles för ofta får höra talas om. Att låta prispengar och berömmelse gå före lusten till och glädjen över sin sport är inte bara sorgligt; det är ett hån mot dem som håller sig på rätt sida av lagen. Det är beklagligt att vissa vill skämma ut sig genom att tävla på orättvisa villkor och med hjälp av otillåtna substanser.

I dag dopningstestas endast de som är kopplade till en idrottsförening. De som gymmar hamnar däremot mellan stolarna och utanför det redan uppbyggda systemet, som är anpassat för idrottare. Det vore rimligt och på sin plats att utreda möjligheten till ett liknande system för alla dem som inte är kopplade till en idrottsförening, för att säkerställa att dopning inte förekommer på våra gym.

Fru talman! Inom fotbollen har man räknat fram att varje satsad krona ger tio tillbaka. Det kan exempelvis handla om färre skador när man blir äldre, mindre kriminalitet och bättre folkhälsa. Rapporten Så ger fotbollen tillbaka har räknat endast på fotbollens vinster, men det är ingen orimlig gissning att resultatet skulle bli detsamma även för andra sporter. Låt oss därför säkerställa att fler kan börja idrotta!

Jag vill även lyfta fokusområdet idrott för äldre. Det blir lätt så att vi i debatten bara nämner barn- och ungdomsidrottens goda möjligheter, men idrott för vuxna och äldre är en fråga som jag önskar att fler började tala om. Idrott kan göra mycket för folkhälsan inom dessa grupper, inte minst i förebyggande syfte. Ju äldre vi blir, desto mer muskler tappar vi. Detta resulterar i svagare kroppar som lättare skadar sig. Det kan exempelvis handla om fallolyckor och benbrott. Förutom detta mår både hjärta och hjärna bra av att vi rör på oss dagligen - men även någon gång i veckan.

Vi har i vår kommittémotion skrivit om vår vision när det gäller just idrott för äldre. I M-KD-budgeten fanns liknande förslag med ett öronmärkt budgetanslag, som dessvärre försvann i vårbudgeten. Detta beklagar jag, men jag hoppas samtidigt att vi i höstens budget får se anslag som är öronmärkta för denna grupp. Kultur och idrott är inte bara för barn och unga utan för oss alla, i livets alla skeden.

Även jag vill yrka bifall till vår reservation 21.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 maj.)