Anf. 30 Elin Segerlind (V)
Fru talman! Frågor om djurens rätt har alltid varit väldigt viktiga för mig. Det är något särskilt att arbeta för dem som saknar en egen röst och som många gånger utnyttjats av människan utan att kräva något särskilt tillbaka.
Det här är också en högt prioriterad fråga för Vänsterpartiet. Därför väckte vi en av våra mest omfattande motioner i ämnet i höstas. Det är delar av detta jag tänker beröra nu. Jag ber på förhand om ursäkt för att det kan ta lite tid.
Pandemin är med oss i allt vi gör, så även i utskottets arbete och även när vi debatterar djurskydd. I höstas spred sig covid bland de danska minkfarmarna. Det resulterade till slut i ett beslut om att avliva alla minkar men också i ett historiskt beslut om nedstängning. I Sverige, som har en betydligt mindre besättning än vad Danmark hade, såg man också smittan sprida sig mellan minkfarmarna. Först var det osäkert om det skulle bli ett stopp även i Sverige, men till slut landade man i en mittenväg. Man skulle behålla den besättning som fanns, men det skulle inte vara någon ny avel under 2021. Det är till viss del en vinst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Men nackdelen med det förfarandet är att Sverige nu kommer att betala ersättning för att upprätthålla en verksamhet som få egentligen vill se fortsätta. I stället skulle vi kunna betala ut en ersättning för att en gång för alla avsluta minkuppfödningen och minkarnas liv i bur. Regeringens linje är i stället att svälta ut minkfarmarna. De sätter sin tro till att marknaden ska lösa det hela. Det är något som man för all del hade kunnat förvänta sig av en borgerlig regering, men nog förväntade jag mig mer av denna.
Danmark är på väg att fasa ut sin minknäring. Det är så det ser ut just nu. Det var ändå den största i Europa. Men detta händer inte bara i Danmark. Allt fler länder tar beslut om att stoppa den inhemska pälsdjursuppfödningen. Tidigare var det Norge. Det har också varit Nederländerna och ytterligare 15 andra länder runt om i Europa. Men även Polen är på väg att diskutera ett beslut om utfasning. Ska Sverige då vara det enda land i Europa som står kvar med den här typen av djurhållning?
Andra djur som vi fortsätter hålla i bur på det här sättet är hönor. I den nya djurskyddslagen förstärks rätten för djur att röra sig obehindrat och utföra beteenden som är viktiga för deras välfärd. Men det är hönor i bur - i bur. Bara där borde vi förstå att detta inte går att upprätthålla, oavsett om det är inredda burar eller inte. Det är ett djur i bur. Det finns inget naturligt med det.
Sverige borde sätta ett slutdatum för när burarna ska vara borta från den svenska äggindustrin. Det skulle ge tydliga riktlinjer för dem som fortsätter bedriva den typen av verksamhet och ge dem möjlighet att ställa om. En absolut majoritet av svenska folket vill se denna utveckling, så låt oss göra detta. Om man tar med i beräkningen att många gårdar redan har övergått till ett frigående system borde utfasningen kunna ske inom de närmaste åren.
Frågan om betesrätt har kommit upp på dagordningen den senaste tiden. Sverige har ett unikt krav på att mjölkkor ska hållas på bete sommartid. Det här är också en faktor som är viktig för svenska konsumenter när de väljer i mejeridisken, vilket kanske är ett starkare argument för vissa än argument om djurvälfärden.
Debatten har gått som så att lösdrift inomhus kan vara ersättning nog. Forskning visar däremot att bete för mjölkkor har positiva effekter på kornas hälsa, och det är också ett starkt naturligt beteende att vilja beta. Vänsterpartiet delar uppfattningen att situationen för våra mjölkbönder är svår och kräver åtgärder. Vi har därför också föreslagit ett ökat stöd för bland annat betesmarker. Vi menar dock att ett försvagat djurskydd aldrig kan vara den hållbara strategin för Sverige, det svenska lantbruket och vår livsmedelsproduktion.
En annan ohållbar aspekt av djuruppfödningen för konsumtion är djurtransporterna. I Sverige får de transporterna inte överstiga åtta timmar. Sedan finns en rad undantag som gör att transporten kan bli så lång som tolv timmar. Minskad transporttid är en av de viktigaste faktorerna för att minska antalet djur som självdör under transporter, enligt Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Sverige behöver vara en stark röst i EU för att minska transporterna så de inte överstiger fyra timmar inom EU och också ta fram en nationell strategi för att minska mängden djurtransporter.
De här djurtransporterna har ofta ett mål, och det är slakteriet. Metoderna som används på slakterierna har varit föremål för debatt genom åren, nu senast bedövningsmetoden med koldioxid. Att koldioxidbedövning orsakar starkt obehag för till exempel grisar har varit känt av forskare i 20 år. Det behöver faktiskt inte fortgå. Ett första steg för att komma bort från den här plågsamma bedövningsmetoden är att sätta ett slutår och ett datum för när koldioxidbedövningen ska vara borta från de svenska slakterierna. Först då får branschen på riktigt anledning att titta efter alternativa metoder.
Ett andra steg är att omgående tillsätta resurser för att ta fram alternativa bedövningsmetoder. Det finns redan i dag intressanta projekt bland annat på SLU, där man tittar på kvävgasskum som ett alternativ. Så länge koldioxidbedövning är tillåtet och det inte finns ett slutdatum saknas dock incitamenten att gå ifrån den ändå relativt billiga bedövningsmetoden med koldioxid.
Även inom vattenbruket, en djuruppfödning på stark frammarsch, använder man sig av koldioxidbedövning med likvärdigt och i flera fall ännu sämre resultat. En samlad forskarkår har dömt ut metoden som plågsam, utdragen och icke-fungerande. I ett yttrande skriver SLU att det inte är en etiskt acceptabel metod för bedövning eller avlivning av fisk.
Studier visar att en hög andel av fiskarna är vid fullt medvetande vid avblodning. Detta är helt i strid med djurskyddslagen, som säger att alla djur ska vara medvetslösa vid slakt. I vårt grannland Norge har man just på grund av metodens brister redan infört ett sådant här förbud.
Med tanke på de stora satsningar som görs runt om i landet - jag tänker på Sotenäs och Säffle, för att bara nämna några - är det också hög tid att ta fram alternativ. Vänsterpartiet vill därför se att Jordbruksverket får i uppdrag att ta fram föreskrifter om slakt av uppfödda fiskar där koldioxidbedövning förbjuds. Förbudet kan dock ligga några år fram i tiden för att man ska kunna ta fram fullvärdiga ersättningsmetoder.
Människans bästa vän pratade vi om på ett seminarium här i riksdagen i går. Då handlade det om hundsmuggling. Som nämnts här tidigare är det något som har ökat mycket under pandemin, detta eftersom fler av oss vill ha hund då fler av oss är hemma mer. Och eftersom människan till naturen är otålig, eller eftersom människan kanske har lärt sig att allt ska finnas tillgängligt just in time, har hunduppfödare i Sverige inte kunnat möta det intresse som nu finns. Det tomrum som uppstått har hundsmugglare runt om i Europa gladeligen fyllt.
Fram till i söndags hade tullen i södra Sverige hittat 108 hundar vid gränsen. År 2015 bedömdes handeln med hundar och även katter i tolv av EU:s medlemsstater omfatta 61 miljoner hundar och 67 miljoner katter till ett värde av ungefär 1,3 miljarder euro. Det har uppstått en storskalig uppfödning i valpfabriker, en verksamhet under myndigheternas radar.
Tullverket har själva nämnt en rad olika åtgärder som skulle behövas, till exempel en ökad samordning mellan Tullverket och andra berörda myndigheter men också skarpare straff för smuggling. På gårdagens seminarium fick vi höra hur en valp håller samma straffvärde som en insmugglad liter vodka. Jag vet inte vad det säger mest om: vilket värde vi sätter på en hund eller hur vi värderar alkohol.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Det här är inte rimligt. Vänsterpartiet menar att det behövs en tydlig handlingsplan för hur vi ska komma åt problemet som knyter samman samhällets olika delar och till exempel tar bort onödiga problem som att myndigheter inte kan dela information med varandra på grund av sekretess. Eftersom det inte endast är ett nationellt problem behövs det också ett samarbete inom EU med gemensamma krav på id-märkning och ett register som länkar samman länderna.
Jag stannar kvar vid hundarna en stund. De hundar som föds upp i valpfabriker har oftare än andra hundar skador och sjukdomar. Där är en dålig uppväxtmiljö tillsammans med dålig tillsyn några av huvudorsakerna. Problem med sjukdomar och framavlade defekter finns dock för snart sagt alla raser.
Hundavel är något som har pågått under många hundra år. Människan har försökt att avla på vissa egenskaper för att få fram en hund med särskilda förmågor för en särskild uppgift. Det är gott och väl, men problemet är att många raser får fysiska problem som orsakar lidande när vi fokuserar på utseende framför förmåga.
Det finns flera framavlade defekter hos olika hundar. Det kan handla om trånga andningsvägar hos mopsar och andra trubbnosade raser. Det kan handla om ryggproblem hos en schäfer eller ledproblem hos de små raser som avlas fram för att hellre få plats i en väska än att få springa fritt. De ideal som finns i dag för hur en viss ras bör se ut är i flera fall långt ifrån hur rasen såg ut för bara några decennier sedan.
I dag finns inga hinder för att avla vidare på en hund med genetiska sjukdomar eller den här typen av framavlade skador. Därför behöver vi, som en del av djurskyddslagen, också föreskrifter som reglerar hundavel. Veterinärer som ofta utför operationer för att korrigera just de defekter vi har avlat fram har höjt rösten för att hundar som genomgår den här typen av operationer, till exempel för sina andningsvägar, inte bör användas i avel och att operationerna bör registreras hos till exempel SKK, Svenska Kennelklubben. Det kan också handla om att ta fram någon form av friskhetsintyg.
I helgen läste jag en artikel där det stod att 70 organisationer runt om i Europa och väl över 900 000 människor har gått samman för att kräva att vilda djur inte ska få finnas på cirkus. I Sverige har vi sedan en lång tid tillbaka ett förbud som innebär att flera arter inte får finnas på cirkus, och problemet i Sverige är inte heller lika stort som det en gång var.
Vänsterpartiet har ändå under en lång tid drivit att Sverige ska införa en positiv lista på vilka djur som faktiskt ändå får finnas på cirkus. På så vis blir det lättare för lagstiftare eller myndighet att säkerställa djurvälfärden och ligga steget före när nya arter tillkommer som kan vara aktuella att förevisa på cirkus. Det här är en fråga som också med fördel drivs gemensamt i EU. Skulle man få en EU-gemensam positiv lista skulle det ha stor betydelse för djuren.
Avslutningsvis, när vi ändå talar om samarbete, har Sverige en stark djurskyddslagstiftning, för all del i behov av förbättringar. Men det arbete som Sverige ändå har gjort behöver nå ut. Vänsterpartiet vill se att regeringen i samarbete med riksdagen och berörda organisationer utarbetar en tydlig strategi för att få till stånd en FN-deklaration för djurvälfärd. I samband med den ökade andelen storskalig djurindustri och att handeln med vilda djur ökar, vilket leder till en ökad risk för nya pandemier, är gemensamma regelverk kring djurskydd en viktig nyckel för framtiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Djurskydd
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall på Vänsterpartiets reservation 14.