Konstitutionsutskottets betänkande
1994/95:KU49
Ytterligare medel till regeringskansliet
Innehåll
1994/95
KU49
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag (prop.
1994/95:150 bil. 2) att anvisa ytterligare medel om inemot 75
miljoner kronor för regeringskansliets verksamhet. En motion har
avlämnats med anledning av regeringens förslag. Utskottet
avstyrker motionen. Till betänkandet har fogats en reservation.
Propositionen
1994/95:150 bilaga 2 vari yrkas att riksdagen med ändring av
riksdagens beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) till
Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 2 778 747 000 kr.
Motionen
1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar 25 000 000 kr mindre än regeringen föreslår.
Utskottet
Bakgrund
För innevarande budgetår anvisade riksdagen för anslaget
Regeringskansliet m.m. ett ramanslag om 1 687 419 000 kr. Vidare
anvisade riksdagen på tilläggsbudget under detta anslag 24 925
000 kr (prop. 1994/95:95, bet. KU24, rskr. 129). Sammanlagt för
budgetåret 1994/95 anvisade riksdagen således 1 712 344 000 kr.
Riksdagen har för budgetåret 1995/96, som omfattar 18 månader,
under anslaget Regeringskansliet m.m. anvisat ett ramanslag om
2 704 095 000 kr (prop. 1994/95:100 bil. 2, bet. KU32, rskr.
236).
Propositionen
I budgetpropositionen (prop. 1994/95:100 bil. 2 s. 4) anmälde
regeringen att den avsåg att besluta om en merutgift på
ifrågavarande anslag när det gällde de övergångsvisa kostnaderna
för ersättningar till avgångna statsråd, statssekreterare och
politiskt sakkunniga. Då bedömde regeringen att kostnaderna för
innevarande budgetår skulle komma att uppgå till ca 40 miljoner
kronor. Regeringen anger nu att dessa kostnader kan beräknas
närmare och att de uppgår till ca 38 miljoner kronor. Enligt
regeringen ligger beloppet väl inom de generella gränser för
merutgifter på anslag som riksdagen har medgett. Regeringen
anför att den i övrigt kommer att begränsa utgifterna för
verksamheten inom regeringskansliet under innevarande budgetår
till vad riksdagen tidigare har anvisat.
När det gäller förmåner för statssekreterare som avgår i
samband med regeringsskiften m.m. erinrar regeringen om att den
överenskommelse mellan riksdagspartierna som gällt sedan år 1985
(skr. 1985/86:177, bet. 1986/87:AU9, rskr. 80) nyligen har
ersatts av en annan överenskommelse i ämnet. Denna
överenskommelse kommer enligt regeringen att redovisas under
detta riksmöte i en särskild skrivelse till riksdagen.
Regeringen framhöll i budgetpropositionen (prop. 1994/95:100
bil. 2 s. 4 f.) att Sveriges EU-medlemskap får vittgående
konsekvenser för arbetet i hela den svenska statsförvaltningen,
men framför allt i regeringskansliet. Vidare anförde regeringen
att det samtidigt pågår stora omställningar inom hela den
offentliga sektorn. Dessa förutsatte att rollfördelningen och
samverkansformerna mellan regeringen och
förvaltningsmyndigheterna omprövas och förnyas. Enligt
regeringen ändrade också bolagiseringar och utsättandet av viss
statlig verksamhet för konkurrens förutsättningarna för
regeringskansliets ledning av den statliga förvaltningen. Mot
denna bakgrund ansåg regeringen det vara uppenbart att
möjligheterna att anpassa regeringskansliets organisation och
arbetsformer till de krav som ställs på den högsta ledningen
måste vara stora. Regeringen angav att den ändock för budgetåret
1995/96 hade beräknat anslaget med utgångspunkt i det
effektivitetskrav om 5 % som generellt gäller för
statsförvaltningen. För regeringskansliet motsvarar detta en
besparing om ca 35 miljoner kronor.
I nu aktuell proposition anger regeringen att även om hänsyn
tagits till de möjligheter till rationaliseringar och
omfördelningar som är möjliga att genomföra har de ökade
åtagandena till följd av Sveriges inträde i EU lett till ett
ökat medelsbehov. Enligt regeringen innebär en svensk medverkan
i EU-organen att resekostnaderna ökar och ett behov av att
anställa ytterligare personal finns i de departement som är mest
berörda av Europasamarbetet. Regeringen anför att mot bl.a.
denna bakgrund behövs för budgetåret 1995/96 anvisas ytterligare
inemot 75 miljoner kronor. Regeringen noterar att till följd av
EU-medlemskapet finns det ytterligare medelsbehov även för
Utrikesdepartementets verksamhet, som bekostas från anslaget
Utrikesförvaltningen under tredje huvudtiteln (prop. 1994/95:150
bil. 4).
Motionen
I motion 1994/95:Fi33 av Gudrun Schyman m.fl. (v) hemställs
att riksdagen till Regeringskansliet m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar 25 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslår.
Enligt motionärerna förutsätter ett trovärdigt
budgetsaneringsprogram att de centrala statsmakterna ålägger sig
själva stor restriktivitet när det gäller utgifter. Detta gäller
inte minst den typ av utgifter som regeringen nu vill ha
kompletterande anslag till.
Utskottets bedömning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ytterligare medel
till regeringskansliet och avstyrker motionen. Utskottet utgår
ifrån att regeringen i samband med sin årliga redovisning till
riksdagen redogör för de kostnader som EU-medlemskapet har
medfört för regeringskansliet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 2
och med avslag på motion 1994/95:Fi33 yrkande 13 till
Regeringskansliet m.m. -- med ändring av riksdagens tidigare
beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) -- för budgetåret
1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 2 778
747 000 kr.
res. (v, mp)
Stockholm den 18 maj 1995
På konstitutionsutskottets vägnar
Anders Björck
I beslutet har deltagit: Catarina Rönnung (s), Anders
Björck (m), Ingvar Johnsson (s), Widar Andersson (s), Birger
Hagård (m), Tone Tingsgård (s), Birgitta Hambraeus (c), Björn
von Sydow (s), Barbro Hietala Nordlund (s), Kenneth Kvist (v),
Pär-Axel Sahlberg (s), Inger René (m), Peter Eriksson (mp),
Håkan Holmberg (fp), Nils-Göran Holmqvist (s), Nils Fredrik
Aurelius (m) och Margitta Edgren (fp).
Reservation
Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser
dels att utskottets yttrande under rubriken "Utskottets
bedömning" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör regeringen, i likhet med vad som
gäller för statsförvaltningen i övrigt, även för egen del ålägga
sig stor restriktivitet när det gäller ökning av utgifter. De
utgifter som det nu är fråga om synes framför allt vara
ytterligare kostnader med anledning av EU-medlemskapet.
Utskottet konstaterar att det ligger i sakens natur att
EU-medlemskapet i ett initialt skede föranleder vissa ökade
kostnader för framför allt regeringskansliet. För
regeringskansliets del har emellertid inte presenterats någon
analys av till vilket belopp de totala utgifterna för inträdet i
EU hitintills uppgår och hur högt det kan förväntas bli. Mot
denna bakgrund bör dels i överensstämmelse med vad som anförs i
motion 1994/95:Fi33 yrkande 13 höjningen av anslaget
Regeringskansliet m.m. bestämmas till ett 25 miljoner kronor
lägre belopp än vad regeringen föreslagit, dels riksdagen ge
regeringen till känna att en analys av regeringskansliets totala
utgifter för EU-medlemskapet bör göras.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Fi33 yrkande 13
och med anledning av proposition 1994/95:150 bilaga 2 till
Regeringskansliet m.m. -- med ändring av riksdagens
tidigare beslut (bet. 1994/95:KU32, rskr. 1994/95:236) -- för
budgetåret 1995/96 under första huvudtiteln anvisar ett
ramanslag på 2 753 747 000 kr samt som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en analys av
regeringskansliets totala utgifter för EU-medlemskapet.