Vissa författningsfrågor m.m.

Konstitutionsutskottets betänkande 2009/10:KU27

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 3 mars 2010

Beslut

Nej till motioner om författningsfrågor (KU27)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annat olika författningsfrågor. Motionerna handlar om minskning av antalet riksdagsledamöter, offentlighet åt kontakttillfällen med statschefen, användningen av burka eller niqab i Sverige, mänskliga rättigheter, en svensk motsvarighet till habeas corpus-institutet, karantänsregler för statsråd, återinförande av valmonarki, införande av republik och avvecklande av monarkin, samvetsfrihet och vissa samvetsklausuler, förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet, värdekommission samt statschefens ställning och uppgifter i samband med regeringsbildning.

Utskottets förslag till beslut: Avslag av motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Hela betänkandet

Betänkande 2009/10:KU27 (pdf, 128 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

16 motioner

Motioner från ledamöterna

Avvecklande av monarkin Motion 2009/10:K230 av Stefan Wikén (S)
Användningen av burka eller niqab Motion 2009/10:K250 av Staffan Danielsson och Lennart Pettersson (C)
Förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet Motion 2009/10:K252 av Staffan Danielsson och Maria Kornevik Jakobsson (C)
Valmonarki i Sverige Motion 2009/10:K255 av Mats Pertoft och Max Andersson (MP)
Regeringsformen och Sveriges monark Motion 2009/10:K264 av Lennart Sacrédeus (KD)
Regeringsbildning Motion 2009/10:K307 av Annicka Engblom (M)
Färre riksdagsledamöter Motion 2009/10:K312 av Bertil Kjellberg och Magdalena Andersson (M)
Ledamöter och ersättningar Motion 2009/10:K324 av Sten Bergheden (M)
Samvetsfrihet Motion 2009/10:K354 av Annelie Enochson (KD)
Mänskliga rättigheter Motion 2009/10:K355 av Désirée Pethrus Engström m.fl. (KD)
Karantän för ministrar Motion 2009/10:K364 av Agneta Berliner och Carl B Hamilton (FP)
Republik Motion 2009/10:K378 av Johan Löfstrand och Fredrik Olovsson (S)
Värdekommission Motion 2009/10:K399 av Michael Anefur m.fl. (KD)
Statschefens ställning Motion 2009/10:K400 av Hans Wallmark (M)
Republik Motion 2009/10:K410 av Birgitta Ohlsson m.fl. (FP)
En svensk motsvarighet till habeas corpus Motion 2009/10:K424 av Camilla Lindberg och Agneta Berliner (FP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2010-02-04
Justering: 2010-02-09
Betänkande publicerat: 2010-02-22
Trycklov: 2010-02-22

Betänkande 2009/10:KU27

Alla beredningar i utskottet

2010-01-26, 2010-02-02, 2010-02-04

Nej till motioner om författningsfrågor (KU27)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annat olika författningsfrågor.

Motionerna handlar om minskning av antalet riksdagsledamöter, offentlighet åt kontakttillfällen med statschefen, användningen av burka eller niqab i Sverige, mänskliga rättigheter, en svensk motsvarighet till habeas corpus-institutet, karantänsregler för statsråd, återinförande av valmonarki, införande av republik och avvecklande av monarkin, samvetsfrihet och vissa samvetsklausuler, förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet, värdekommission samt statschefens ställning och uppgifter i samband med regeringsbildning.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2010-03-03

Webb-tv Debatt om förslag: Vissa författningsfrågor m.m.

3 mars 2010
Debatt om förslag 2009/10:KU27

Dokument från debatten

2010-03-03

Protokoll för debatten

Anna Tenje (M)

Anf. 95 Anna Tenje (M)

Herr talman! Nu ska vi debattera betänkandet från konstitutionsutskottet som berör vissa författningsfrågor. Även i detta betänkande behandlas motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2009 - 23 stycken sådana motionsyrkanden. I betänkandet tas många intressanta frågor upp såsom minskning av antalet riksdagsledamöter, användningen av burka eller niqab i Sverige, mänskliga rättigheter, karantänsregler för statsråd, införande av republik och avvecklande av monarki, förbud mot opinionsundersökningar dagarna före riksdagsvalet och så vidare. Utskottet har dock valt att avslå samtliga motioner i betänkandet. Anledningen till detta är att i flera av fallen är utskottet inte berett att ompröva tidigare ställningstaganden. I vissa fall handlar det också om att man inte vill föregripa ett arbete som redan pågår i frågan. Vissa motioner om författningsfrågor har väckts under den allmänna motionstiden, men tas inte upp i betänkandet. De kommer att behandlas senare, i ett annat betänkande från KU med anledning av den proposition som kommer från regeringen om en reformerad grundlag. Den kommer senare i vår. Utskottet är helt överens i betänkandet. Det föreligger inga reservationer. Jag skulle ändå vilja ta tillfället i akt att säga några ord om den motion som tas upp i betänkandet som handlar om att utreda gränserna för användningen av burka och niqab i Sverige. Utskottet har valt att enhälligt avstyrka motionen. Utskottet vill särskilt framhålla i frågan att det är en självklar utgångspunkt att var och en har frihet att klä sig som han eller hon vill utan att påtvingas andra värderingar. Det kan dock finnas situationer, till exempel i viss yrkesutövning eller inom utbildningsväsendet, där det kan ha konsekvenser om man döljer hela ansiktet. Det är dock viktigt att poängtera att krav på eller förbud mot viss klädsel alltid måste begränsas till den situation som gäller. Det måste vara motiverat av sakliga skäl och stå i proportion till ändamålet. En lagstiftning som förbjuder burka eller niqab ute i samhället bör därför enligt utskottets mening inte komma i fråga. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Annie Johansson (C)

Anf. 96 Annie Johansson (C)

Herr talman! Författningsfrågor är alltid intressanta att diskutera. Dagens betänkande från konstitutionsutskottet är helt enigt, varför det förmodligen inte kommer att vara någon debatt. Författningsfrågor är för mig helt grundläggande i en demokrati, och jag vill därför bara säga några ord om det som vi behandlar i motionsbetänkandet. Tidigare år har många av motionsyrkandena behandlat grundlagsfrågor med anknytning till Grundlagsutredningen. Grundlagsutredningen har nu blivit lagtext och förslag och kommer att behandlas i riksdagen nu under våren för en första omgång. Av den anledningen faller angelägna frågor och för mig viktiga frågor som författningsdomstol, personval och domstolarnas ställning bort och behandlas inte i detta betänkandet utan förmodligen i samband med den grundlagsproposition som kommer under våren. Det finns också några självklara motioner som vi behandlar, som att Sverige ska vara ett föredöme och försvara mänskliga rättigheter. Utskottet delar den synen och tycker att det är viktigt att vi inom landet informerar och upplyser om och försvarar mänskliga rättigheter. Frågan om monarki eller republik är ständigt återkommande. Trots att det finns en förkrossande majoritet ute bland folket för monarki känns debatten för eller emot enbart levande här i riksdagens kammarsal. Frågan är behandlad tidigare och hanteras därför i förenklad ordning. En fråga som behandlas för första gången i Sveriges riksdag är en motion om användandet av niqab och burka. I detta ställningstagande är också utskottet helt enigt. KU menar att det är en självklar utgångspunkt att alla har en frihet att klä sig som man vill. Men vi menar också att det finns vissa situationer där det kan vara motiverat av sakliga skäl med krav på eller förbud mot viss klädsel. Det ska då vara ändamålsenligt och proportionerligt. Men KU menar också unisont att en lagstiftning som förbjuder burka och niqab inte ska komma i fråga. Niqab- och burkadebatten har blivit känslig i Sverige. För många utmanar denna klädsel den öppenhet vi har, och den uppfattas av många som en symbol för kvinnoförtryck. Niqab och burka kan också enligt vissa uppfattas som ett avståndstagande från det svenska samhället. För dem som förespråkar rätten eller skyldigheten att bära dessa plagg blir de främst en symbol för religions- och yttrandefriheten. Båda dessa stadgas i fri- och rättighetskapitlet i den svenska grundlagen. Det går inte att genom förbud av ett plagg förhindra förtryck. Kvinnoförtryck sker inom alla etniska, kulturella och religiösa grupper. Det finns ingen snabb lösning på detta. Arbetet mot förtryck måste ske på många plan, inte minst genom normbildning och socialt ansvarstagande. När det gäller slöjförbud, oavsett modell, blir det kvinnan som straffas; hon bryter antingen mot svensk lag eller försätts i en svår eller till och med omöjlig situation socialt. Den som ska straffas för ett eventuellt förtryck är den förtryckande, och inte den förtryckta. Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i konstitutionsutskottets betänkande.

Helena Bargholtz (Fp)

Anf. 97 Helena Bargholtz (Fp)

Herr talman! Det betänkande som vi nu diskuterar handlar om en lång rad olika författningsfrågor. De allra flesta frågorna behandlas i förenklad ordning eftersom exakt samma motionsyrkanden har behandlats tidigare under mandatperioden. Eftersom vi alla ser fram emot att behandla den grundlagsproposition som har sin bakgrund i Grundlagsutredningens enhälliga betänkande finns det inte heller så mycket politiskt utrymme kvar för författningsmotioner från den allmänna motionstiden. Man kan också konstatera att detta utskottsbetänkande precis som Grundlagsutredningens betänkande helt saknar reservationer. Därför kan man kanske tro att debatten om betänkandet är helt överflödig. Men även jag skulle vilja ägna ett par minuter åt att belysa en av de frågor som behandlas här. Med detta betänkande gör nämligen riksdagen för första gången någonsin, såvitt jag vet, en fördjupad genomgång som utmynnar i ett ställningstagande i en hett omdiskuterad fråga, nämligen bruket av burka och niqab. Under höstens motionstid kom nämligen, som redan har nämnts, en enskild motion som säger att regeringen borde utreda och återkomma med förslag om tydliga gränser för användningen av burka eller niqab. Det var kanske ofrånkomligt att burkadebatten förr eller senare skulle komma också till riksdagen. I betänkandet behandlar konstitutionsutskottet frågan mycket grundligt. Jag och Folkpartiet liberalerna ser med stor glädje att vi har ett helt enhälligt utskott också på denna punkt. Det är i allra högsta grad en fråga när det gäller att hålla principerna klara för sig. Vi har ingen lagstiftning om klädregler i Sverige. Det är däremot en fråga där det finns starka normer människor emellan. Men att det finns normer är inte detsamma som att det måste finnas lagar. Tvärtom är lagar ofta ett mycket trubbigt redskap som riskerar att träffa snett. Debatten om niqab och burka hänger ihop med debatten om islam. Men det är oerhört viktigt att hålla i minnet att den överväldigande majoriteten av muslimer i Sverige och världen absolut inte stöder bruket av dessa kläder. Tvärtom är det förhållandevis få i Sverige som bär niqab eller burka. För den enskilda kvinnan kan skälen variera. För vissa hänger det ihop med en djupt patriarkal och konservativ familjemiljö som är präglad av kvinnoförtryck från manliga släktingar. För andra kan det vara ett personligt beslut och ett sätt att ge uttryck för en stark religiös övertygelse. Man hör också talas om att en del ungdomar övergår till burka och niqab som en upprorsmarkering mot sekulariserade föräldrar eller mot samhället. När vi politiker närmar oss den här frågan ska vi göra det med ödmjukhet eftersom vi diskuterar enskilda människor vars situation varierar. Men vi får inte heller vara naiva. För mig är det tydligt att bruket av burka och niqab på det generella planet hänger ihop med djupt förtryckande och konservativa könsroller där religionen används som förebild för att särbehandla kvinnor. Det finns förstås tyckare som hänvisar till att det också i det gamla bondesamhällets Sverige fanns starka normer som tvingade ärbara kvinnor att täcka huvudet. Och så var det, men detta bevisar att man mycket väl kan problematisera bruket av burka och niqab utan att för den skulle gå in på frågan om religion. Det problematiska är kvinnoförtryckande värderingar vare sig de finns i ett kristet, muslimskt eller icke-religiöst sammanhang. Detta styrker mig i övertygelsen att det viktigaste vi politiker kan göra är att bidra till att arbeta med värderingar och värna individens rättigheter, men vi ska inte bli klädpoliser. Den enda generella gräns som staten bör dra upp för människors klädsel i det offentliga rummet är den gräns som går vid förargelseväckande beteende, och då är vi inne på ett annat utskotts område. Herr talman! Det betyder inte att det saknas anledning att i särskilda sammanhang föreskriva särskilda klädregler om det finns sakliga skäl. På arbetsmiljöområdet finns det gott om regler som förbjuder bruket av långa ärmar och synliga smycken om det innebär en risk, till exempel i sjukvården och i viss industri. Låt mig i det här sammanhanget också vara mycket tydlig med att jag anser det självklart att man måste vara beredd att visa sitt ansikte om man arbetar med människor, till exempel i barnomsorg, skola eller äldreomsorg. Det är en grundläggande trygghetsfråga för barnen, eleverna och de äldre och också för deras anhöriga. Mammor och pappor har självfallet rätt att veta hur den människa ser ut som ska ta hand om deras barn. Den som ovillkorligen vill arbeta med ansiktet täckt måste därför söka sig till en annan sysselsättning, oavsett om man bär niqab eller burka. Men då det handlar om att arbetets art kräver att man visar sitt ansikte ska det inte vara en generell klädlagstiftning. Herr talman! Jag är, som sagt, glad över att utskottet också på denna punkt är enhälligt. Krav på viss klädsel eller förbud mot viss klädsel kan vara motiverat i särskilda fall, men då måste det finnas sakliga skäl och reglerna måste vara utformade i proportion till ändamålet. En allmän lagstiftning mot burka eller niqab i samhället ska inte komma i fråga. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

Beslut

Beslut: 2010-03-03

6 förslagspunkter, 6 acklamationer

Webb-tv: Beslut

3 mars 2010