Vatten- och luftvård

Betänkande 2007/08:MJU15

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 maj 2008

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Nej till motioner om vatten- och luftvård (MJU15)

Riksdagen sade nej till motioner om vatten- och luftvård från den allmänna motionstiden 2007. Skälet är i huvudsak att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om Östersjöarbetet, åtgärder mot övergödning, utsläpp från fartyg, behovet av drivmedelscertifikat och certifiering av bränslen samt miljökvalitetsnormer. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 19

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2008-04-10
Justering: 2008-05-06
Trycklov till Gotab och webb: 2008-05-08
Trycklov: 2008-05-08
Reservationer: 17
Betänkande 2007/08:MJU15

Alla beredningar i utskottet

2008-04-10

Nej till motioner om vatten- och luftvård (MJU15)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om vatten- och luftvård från den allmänna motionstiden 2007. Skälet är i huvudsak att det redan pågår arbete i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om Östersjöarbetet, åtgärder mot övergödning, utsläpp från fartyg, behovet av drivmedelscertifikat och certifiering av bränslen samt miljökvalitetsnormer. Vissa motionsförslag tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2008-05-15
Stillbild från Debatt om förslag 2007/08:MJU15, Vatten- och luftvård

Debatt om förslag 2007/08:MJU15

Webb-tv: Vatten- och luftvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 144 Dan Nilsson (S)
Fru talman! Precis som Martin Luther King har jag en dröm. Jag har en dröm och en vision om att mina tvillingsöner en gång ska få uppleva Östersjön som ett friskt och välmående hav, ett hav där de inte behöver oroa sig för om de ska bli magsjuka på grund av algblomning när de badar på sommaren, ett hav där fisken mår bra och bestånden ökar, ett hav där vattnet är klart, där halterna av näringsämnen är låga och där utsläppen av gifter avtagit. Så är det tyvärr inte i dag. I dag är de två största problemen i Östersjön, men också i Västerhavet, övergödningen och överfisket. Överfisket går att rätta till om vi snabbar oss på, men övergödningen är det sämre med. Tidvis är drygt en tredjedel av Östersjöns bottenyta i det närmaste död. Även om tillförseln av kvävande näringsämnen skulle upphöra i morgon tar det åtskilliga decennier innan havet återhämtar sig. Stundtals fruktar forskarna för att Östersjöns ekosystem redan har bytt jämviktsläge. Det tidigare näringsfattiga havet kan ha fastnat i ett irreparabelt övergött tillstånd med växande ytor av syrefritt och fosforrikt bottenvatten. Jag minns den blåa Östersjön när jag var grabb i Västervik som ett kristallklart, ofta isande kallt, vatten. Om jag i dag ska ta med familjen ut på en båttur för att bada tvingas vi åka runt vik efter vik för att hitta ett lämpligt ställe där vi vågar bada, ett ställe där gröten av blommande alger är tillräckligt utspädd för att barn och hundar ska kunna ta ett dopp utan att riskera sin hälsa. Här behövs åtgärder. Att lösa havsmiljöns problem är en av de absolut viktigaste uppgifterna inom svensk miljöpolitik. Den tidigare, socialdemokratiska regeringen insåg detta på ett tidigt stadium. År 2002 tillsatte den dåvarande miljöministern en havsmiljökommission med uppdrag att sammanfatta kunskaperna om havets tillstånd. Kommissionens rapport låg till grund för 2005 års havsmiljöstrategi. På regeringens uppdrag presenterade Naturvårdsverket en nationell aktionsplan för havsmiljön våren 2006, och ett permanent samordningsråd bestående av 16 myndigheter, bland annat Jordbruksverket, Fiskeriverket, Kustbevakningen och Sjöfartsverket, med ansvar för havsmiljön tillsattes. Ett havsmiljöråd upprättades med en bred sammansättning av yrkesfiskare, sportfiskare, representanter för kustkommuner, sjöfart och miljöorganisationer. Den socialdemokratiska regeringen förstärkte också det internationella samarbetet mellan Östersjöländerna och drev frågan om att göra innanhavet till ett pilotområde för EU:s marina strategi. En särskild arbetsgrupp tillsattes för att effektivisera arbetet inom Helsingforskommissionens aktionsplan för Östersjön. Strategierna fanns klara, var på gång, när Sverige bytte regering. Därefter gick tyvärr det mesta i stå. Trots att den nya statsministern i sin regeringsförklaring nämnde havsmiljön som en prioriterad fråga - han lärde sig snabbt läxan efter det nonchalanta avfärdandet av miljöfrågorna under valrörelsen - hände inte mycket. Först efter drygt ett halvår förklarade den nya miljöministern att det var dags för ett trendbrott. 450 miljoner skulle satsas på havsmiljön under hela mandatperioden. Att pengarna togs från skogen och den biologiska mångfalden talade han tyst om. Fru talman! Vi socialdemokrater är bekymrade över regeringens ointresse för de klassiska miljöfrågorna, som till exempel vatten- och luftvård. Genom den tuffa kritiken från oppositionen, miljöorganisationer och engagerade medborgare har regeringen tvingats skapa en klimatpolitik som vi förhoppningsvis får se mer av i höstens klimatproposition. Men de traditionella miljöfrågorna, som skogen, vattnet, luften, kemikalierna med mera, är fortfarande styvmoderligt behandlade i den moderatledda regeringen. Vi socialdemokrater tycker inte att det är nödvändigt för regeringen att uppfinna hjulet en gång till. Det räcker att ta vid där vi slutade. Det behövs inga partipolitiska trendbrott eller utspel. Det räcker med ett kontinuerligt och helst påskyndat havsmiljöarbete. Därför vill jag i detta sammanhang uppmana regeringen att snarast ta sig an förslagen i den havsmiljöutredning som Göran Enander överlämnade i förra veckan. Utredningen tillsattes av den socialdemokratiska regeringen och ger många konkreta förslag på hur havsmiljöarbetet ska kunna förbättras och skyndas på. Jag vill nu nämna några exempel. Det handlar om krav på certifierad utbildning i miljö och ekologi för att få licens som yrkesfiskare, om att tillsätta en vetenskaplig panel för Östersjön efter modell från FN:s klimatpanel, om att lyfta upp havsmiljöarbetet inom Helsingforskommissionen, Helcom, till statsministernivå och sist men inte minst om vårt gamla förslag om att göra Östersjön till ett pilotområde för miljöarbetet inom EU. Fru talman! I våra reservationer räknar vi upp ytterligare en rad åtgärder som regeringen gärna får ta till sig. Några av de tidigare socialdemokratiska förslagen är också på väg att genomföras, till exempel ett nytt havsmiljöinstitut med placering i Göteborg, andra är redan i kraft, till exempel fosfatförbud i tvättmedel och skärpta regler för fartygstrafiken i Östersjön som följd av PSSA-klassningen. Det är klokt agerat av regeringen. Det vill jag faktiskt ta tillfället i akt och säga, även om fosfatförbudet har fått en olyckligt snål begränsning. Förbudet ska självfallet inte enbart gälla tvättmedel för enskilt bruk utan också diskmedel i större verksamheter. Förbudet bör även omfatta övriga länder runt Östersjön. Näringsläckaget till Östersjön och Västerhavet är en katastrof och måste angripas från alla håll. Det måste därför kosta för jordbruksnäringen att använda handelsgödsel, det måste kosta för rederierna att släppa ut sitt avfall rakt ut i internationellt vatten, och det måste kosta för fritidshusägare att använda avlopp utan rening. Vi vill se en noggrannare planering av djurbestånd i läckagekänsliga områden. Vi vill se åtgärder som minskar kväveutsläppen från dieselbilar. Vi vill öka kraven på rederierna när det gäller fartygens avgasutsläpp. Skattebefrielse för landansluten el är ett tidigare socialdemokratiskt förslag som skulle förbättra luften betydligt i våra hamnstäder. Med land-ansluten el slipper fartygen nyttja sina hjälpmotorer som drivs med diesel eller tjockolja när fartygen ligger i hamn. Luftpartiklar och buller försvinner till lättnad för både människor och miljö. Rent generellt vill vi därtill ha en översyn av de gränsvärden som i dag finns för partikelutsläpp. Enligt Naturvårdsverket tillåts alltför höga värden inom EU. Sverige måste jobba mer aktivt inom unionen för att sänka gränsvärdena för luftföroreningspartiklar. Vi ställer oss också bakom en utvecklad handel med utsläppsrätter för fosfor och kväve och för kväve- och svaveloxider inom sjöfarten. Fru talman! För att minska transportsektorns oljeberoende vill vi socialdemokrater införa ett drivmedelscertifikat som stimulerar användningen och produktionen av förnybara bränslen. Det ska ske genom krav på att en andel av bensinbolagens drivmedelsförsäljning ska vara förnybar. Åtgärderna för att nå målet kan göras inom företagen eller köpas av andra genom certifikaten. Vi ställer oss också positiva till en internationell certifiering av biobränslen. Vi menar att en certifiering gör det möjligt för länder med stor konsumtion av biobränsle att ställa krav på produktionen och även få en samlad bild av biobränslets effekter på miljön. Herr talman! Med dessa förslag till mer kraftfulla åtgärder för att bevara vår luft och rädda vårt vatten vill jag yrka bifall till reservation 1, men jag ställer mig givetvis bakom de övriga reservationer som mitt parti står bakom. (Applåder)

Anf. 145 Jacob Johnson (V)
Herr talman! Dagens betänkande Vatten- och luftvård måste sägas domineras av havsmiljöfrågan i allmänhet och Östersjöfrågan i synnerhet. Det är ju en lite knepig debatt att föra i dag mot bakgrund av att Havsmiljöutredningen presenterades i slutet på förra veckan och att utskottsmajoriteten i betänkandet hänvisar till denna och kommande planerade havsmiljöproposition. Utan att ännu ha hunnit ta del av Havsmiljöutredningens förslag på djupet välkomnar jag den och uppmanar regeringen att lyssna ordentligt på vad den särskilde utredaren generaldirektör Göran Enander föreslår. Det är ju så att Östersjön och havsmiljön i allmänhet är en av de största miljöutmaningar vi står inför. Jag kommer ihåg hur jag badade i friska vatten i Stockholms skärgård i min barndom, med klart vatten och blåstång i stället för dagens klibbiga algbeklädda klippor. Dagens generation och tidigare generationer har en enorm miljöskuld att betala tillbaka så att framtidens barn - av alla åldrar - åter kan få bada och fiska i en frisk Östersjö. Därför prioriterar också Vänsterpartiet dessa frågor under mottot Livrädda Östersjön. Det är i och för sig glädjande att regeringen följer oss i spåren. Strax efter att vi i vårt budgetalternativ föreslog en särskild post i statsbudgeten för havsmiljöfrågor följde regeringen efter. Det var bra. Synd bara att regeringen Reinfeldt bara är beredd att satsa hälften av de medel som vi i Vänsterpartiet är beredda att avsätta i vårt budgetalternativ. Vi kan nämligen göra mer eftersom vi prioriterar bland annat friska hav framför sänkta skatter. I dag bor över 85 miljoner människor i Östersjöns avrinningsområde. Östersjön är ett av de mest förorenade haven i världen. Tillståndet är så allvarligt att det är osäkert om det går att hindra fortsatt försämring. Utsläpp av fosfor och kväve skapar övergödning och syrebrist. Det sker över- och svartfiske på känsliga fiskebestånd. Problem finns med miljögifter och oljeutsläpp. Ökad trafik påverkar miljön och ökar risken för utsläpp och olyckor. Det krävs akuta åtgärder. Sverige måste föra en betydligt mer aktiv roll i internationella forum. FN:s marina havskonvention IMO bör reformeras för att kunna ställa ökade miljökrav på sjöfart och annan miljöpåverkande verksamhet. Kilometerskatt på sjöfart bör införas för att internalisera sjöfartens kostnader. Vi kan också göra betydligt mer på nationell nivå. Skatten på fosfor och kväve i konstgödsel bör höjas och intäkterna ska gå till att stödja miljöåtgärder i jordbruket. Fartyg som trafikerar Östersjön bör tvingas att använda katalysatorteknik och kontrollen av illegala utsläpp bör öka med höjda sanktionsavgifter som påföljd. Herr talman! Vänsterpartiet har i betänkandet tolv olika reservationer. Vi står självfallet bakom alla dessa men med tanke på tiden utvecklar jag endast våra ståndpunkter i några av dem. I somras presenterade Världsnaturfonden sin Östersjöbarometer där man jämförde i vilken grad Östersjöländernas hade uppfyllt sina åtaganden i Helcomarbetet. WWF:s sammanställning visade att Sverige endast uppfyllt cirka hälften av sina åtaganden och låg på en inte hedrande sjätteplats bland de tio kuststater som var med i sammanställningen. Bristerna i Sverige gäller bland annat torskfisket, övergödningen, ej åtgärdade så kallade hot spots samt marina reservat. I våra reservationer 2 och 3 lyfter vi vikten av att åtgärder vidtas så att Sverige uppfyller sina åtaganden i Helcomarbetet. Av tidsskäl yrkar jag inte bifall till dem här i dag. Däremot yrkar jag bifall till vår reservation nr 4 som handlar om bottentrålningens effekter. Vi vill ha en ordentlig utredning om miljöeffekterna av bottentrålningen. Jag misstänker att den är avsevärt större än effekterna av att lägga ned rörledningar på Östersjöns botten. Bottentrålning är ju som ett ständigt återkommande harvande av känsliga bottnar med all sin effekt på bottenfaunan och riskerna att röra om de gifter och kemikalier som lagrats i bottensedimenten. Man måste ju fråga sig om vi ska tillåta bottentrålning över huvud taget. Vi måste åtminstone veta mer om dess miljöeffekter. Jag noterar för övrigt med tillfredsställelse att havsmiljöutredaren Enander anser att Sverige bättre bör utnyttja utrymmet för nationella beslut när det gäller att reglera fisket. Det borde kunna tillämpas även när det gäller bottentrålningen. I vår reservation nr 5 för vi fram kravet på ytterligare åtgärder för att nå miljömålen Hav i balans, Ingen övergödning och Giftfri miljö. I den senaste utvärderingen från Miljömålsrådet konstateras att målen inte kommer att nås utan ytterligare åtgärder - åtgärder som kostar pengar. Jag kan åter bara beklaga att regeringen prioriterar skattesänkningar, hushållsnära tjänster och annat före havet och miljön. I reservation 7 för vi fram att Sverige bör verka för att EU-medel avsätts för Östersjöns renovering. Utskottsmajoriteten svarar i betänkandet genom att hänvisa till lån från Nordiska Investeringsbanken. Det är lite lamt för att komma från en regering som säger sig vilja tillhöra EU:s kärna. Även om vi i Vänsterpartiet har en känt EU-kritisk hållning tycker jag det är självklart att så länge som vi är medlemmar måste vi hävda svenska intressen inom EU och begära att EU solidariskt ställer upp i denna viktiga fråga. EU måste gå från att vara en jordbrukssubventionsorganisation till en miljöorganisation. Vi föreslår i en annan reservation att Sverige inom EU ska verka för att skattesubventioner av konstgödsel och bekämpningsmedel ska upphöra och att gränsvärdena bör sänkas inom EU:s nitratdirektiv. Detta för att jordbrukets bidrag till övergödningen av Östersjön ska minskas. Svaret i betänkandet att Sverige är pådrivande vad gäller att reformera, marknadsanpassa och kraftigt minska utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken är för allmänt undanglidande för att förtjäna respekt. Herr talman! Jag vill lyfta ännu en sakfråga bland våra reservationer. Den kommer jag också att yrka bifall till. Det gäller certifiering av bränslen. Det är en mycket viktig fråga som inte primärt är kopplad till Östersjö- eller havsmiljöfrågorna utan till frågan hur vi ska få fram hållbara alternativ till fossila bränslen. Import av biodrivmedel måste ske på såväl ekologiska som sociala hållbarhetsvillkor. Till exempel bör biodrivmedel leda till minst 50 procents reducering av utsläpp av fossil koldioxid, den biologiska mångfalden får inte hotas och biodrivmedelsproduktion ska inte ske på bekostnad av livsmedelsproduktion. Ett livscykelperspektiv bör anläggas. Regeringen bör även verka för att alla typer av fordonsbränslen, det vill säga även de fossila, på vetenskaplig grund certifieras. Jag understryker vikten av denna fråga genom att yrka bifall till den för oppositionspartierna gemensamma reservationen nr 15. Låt mig till slut åter understryka vikten av Östersjöfrågan och havsmiljöfrågorna. Vi måste ta vårt ansvar för friska hav, ekosystem och framtida generationer. Vänsterpartiet kommer att fortsätta sin pådrivande roll och uppmanar regeringen att ta Havsmiljöutredningens förslag på djupaste allvar och ge den det materiella stöd som krävs.

Anf. 146 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag välkomnar det engagemang för Östersjömiljön som de två tidigare talarna visat. Miljöpartiet delar självfallet det engagemanget, och vi har också ett antal förslag som vi ställer oss bakom. Jag tänkte emellertid ändra fokus lite grann och ägna detta anförande åt den andra delen av ärendet, nämligen luftvård. Trots att det snart gått fyra år sedan miljökvalitetsnormen för partiklar trädde i kraft och tre år sedan miljökvalitetsnormen för kväveoxider trädde i kraft är dessa miljökvalitetsnormer långt ifrån uppnådda. Tvärtom försämras luftmiljön i våra storstäder år för år. På Hornsgatan i Stockholm överträddes miljökvalitetsnormen med 63 dagar förra året. Mer än var sjätte dag överträddes alltså den högsta tillåtna halten av luftföroreningar. Det handlar om nivåer som odiskutabelt är skadliga för människors hälsa. Den fråga jag gärna vill ha svar på i denna debatt är hur länge regeringspartierna tänker vänta innan de gör någonting för att sänka halterna av luftföroreningar. De har haft snart två år på sig att agera utan att egentligen någonting har hänt. Hur många liv ska man tillåta gå till spillo innan man tänker vidta de åtgärder som vi vet är effektiva? Jag känner en familj som bor på Hornsgatan. Varje vår hostar sig sönerna i familjen igenom nätterna under de dagar luftföroreningarna är höga. Anledningen till att de tvingas offra sin lungkapacitet är att den styrande majoriteten i Stockholms stad, och riksdag och regering, trots upprepade löften fortfarande inte vill ge dem deras lagstadgade rätt till en god luftmiljö. Den familjen är inte ensam. Bamsestudien, som under flera år följt 4 000 barn i Stockholm, visar att risken att drabbas av långvariga astmabesvär är 60 procent högre för de barn som under det första levnadsåret bor i en miljö med höga halter av avgasutsläpp. Barnen var också i högre grad allergiska, och deras lungkapacitet påverkades klart negativt. Man kunde visa att det var relaterat till luftföroreningar. Även amerikanska studier har visat att barn som växer upp i miljöer med luftföroreningsnivåer ungefär som dem på Hornsgatan riskerar att få sin lungfunktion nedsatt för resten av livet. De får alltså permanenta lungskador, skador som inte går tillbaka. Studier av hela befolkningen i Stockholm visar att det finns ett samband mellan dagar med höga partikelhalter och antalet sjukhusinläggningar. Ju högre halter av luftföroreningar desto fler blir så sjuka att de måste uppsöka sjukhus. Studier i Stockholmsregionen har också visat på tydliga samband mellan trafikavgaser och lungcancer, hälsoproblem hos personer som har hjärt-, kärl- och lungsjukdomar, påverkan av luftvägarna hos barn, utveckling av barnallergi, försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn och ökad risk för utveckling av astma hos vuxna. Listan kan tyvärr göras lång. Forskningen är tydlig. Vi vet att luftföroreningar ger sjukdomar. Vi vet att de gränsvärden för luftföroreningar som vetenskapen slagit fast hela tiden överskrids i Stockholm. Vi vet att de halter av luftföroreningar som vi har i Stockholm orsakar skador, lidande och död. Herr talman! Jag anser att det helt enkelt är oförlåtligt att människor varje dag tillåts bli sjuka och dö samtidigt som vi vet att det finns snabba och effektiva åtgärder som skulle ge stor effekt, om regeringen skulle vilja göra något åt luftföroreningarna vill säga. I de åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna som slogs fast av den förra regeringen finns ett antal förslag på åtgärder som behöver vidtas för att luften i våra storstäder ska bli säker att andas. Åtgärdsprogrammen visar till exempel att minskad användning av dubbdäck är ett av de absolut viktigaste och mest effektiva sätten att få ned partikelhalterna i våra storstadsområden. Problemet är bara att det är en åtgärd som kommunerna enligt lagen inte själva får styra över, utan det krävs att regeringen tar ett ansvar och inför regler som gör att man kan minska dubbdäcksanvändningen. Trots att det varit känt under flera år har inga sådana förslag kommit från regeringen. Man brukar anföra trafiksäkerhetsskäl, alltså att det skulle vara mindre trafiksäkert med odubbade vinterdäck, men Vägverket har visat att en minskad användning av dubbdäck inte skulle få några som helst effekter på trafiksäkerheten i våra storstäder. I Norge har man tagit problemet på allvar och delvis löst det genom att ha en särskild dubbdäcksavgift. På så sätt har man fått ned dubbdäcksanvändningen kraftigt. Om man från regeringens sida inte tycker att det är smakligt kan man i stället göra som Miljöpartiet föreslår, nämligen ha ett generellt förbud för dubbdäck. Samtidigt ska man kunna ge enkla och snabba dispenser för människor, framför allt utanför storstadsområdena, som behöver dubbdäck i sin vardag. Att inte göra någonting är att med berått mod förstöra barnens lungor. Jag måste fråga: När kommer förslagen? Herr talman! Det är uppenbart att de åtgärdsprogram som är inrättade inte fått den effekt som vi hoppades när de beslutades. Det största problemet är att de åtgärder som finns i programmen inte har genomförts. Exempelvis har den nuvarande borgerliga majoriteten i Stockholms stad i öppet trots vägrat att genomföra delar av det åtgärdsprogram som faller under kommunens ansvar, vilket jag beklagar. När det sker, när kommunerna inte vill genomföra de nödvändiga åtgärderna, måste det vara statens ansvar att agera så att de åtgärder som beslutats i åtgärdsprogrammen också genomförs i praktiken. Ett exempel på vad man kan göra är att ge länsstyrelserna mycket tydligare uppdrag att följa upp och se till att åtgärdsprogrammens åtgärder faktiskt också genomförs. Man kan dessutom ge myndigheter som Naturvårdsverket större befogenheter att vidta åtgärder för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Staten har ansvar för att vidta egna åtgärder. Det har man enligt EU-direktiven som ligger till grund för miljökvalitetsnormerna. I situationer med särskilt dålig luftmiljö bör även Vägverket få i uppdrag att reglera trafiken på strategiska statliga vägar så att utsläppen från trafiken minskar lokalt. I utredningen Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer föreslås ett antal åtgärder för att se till att lagstiftningen uppfylls. Det saknas alltså inte verksamma åtgärder för att genomföra miljökvalitetsnormerna och se till att de uppnås så att människors hälsa kan räddas. Vi har påtalat dessa problem i interpellationer och skrivelser till den ansvarige ministern, men ändå händer ingenting. Det som saknas, anser vi, är mod och vilja från regeringen att vidta de åtgärder som behövs. Tyvärr ser vi inga tecken på vare sig mod eller vilja från denna regering, vilket är tråkigt. Och medan regeringen väntar med åtgärder förstörs barns lungor, och liv går till spillo i onödan. Senast i går visade mätningar från Stockholm att miljökvalitetsnormen för kväveoxider i Stockholms innerstad överskreds - igen. Miljökvalitetsnormerna är svensk lag. De är klubbade i denna riksdag. Om det inte skulle räcka för att vidta åtgärder så att de uppnås vill jag nämna att de är baserade på EU-direktiv. Från EU har man aviserat att man menar allvar, att man tänker skärpa kraven på medlemsländerna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för att människors hälsa ska räddas. Svenska Naturskyddsföreningen har tagit ett initiativ och nyligen anmält Stockholms stad för att de inte vidtagit de åtgärder som krävs för att ge stockholmarna en acceptabel luftmiljö. Om inte åtgärder vidtas planerar Naturskyddsföreningen att driva frågan ända upp i EG-domstolen. Om vi har otur riskerar ärendet att komma upp samtidigt som vi har ett svenskt ordförandeskap i EU. Den viktiga frågan, tycker jag, är om Sverige självmant ska vidta de åtgärder som behövs för att minska halten av luftföroreningar eller vänta på att EU agerar. Tänker man ta egna initiativ eller tänker man vänta tills man domstolsvägen tvingas av EU att göra det? Herr talman! Inom EU beräknas 350 000 människor varje år dö en för tidig död på grund av luftföroreningarna. Räknar man om det till svenska förhållanden blir det ungefär 5 000 människor som varje år går en för tidig död till mötes på grund av luftföroreningar. Vi tycker att det är svårförståeligt att man har en nollvision för att få bort de knappt 500 dödsfall som varje år sker i trafikolyckor samtidigt som man blundar för de mer än tio gånger så många som dör av det som kommer ut ur avgasrören. Bara under den tid som denna debatt pågår i kammaren förlorar ytterligare en person livet i förtid till följd av partikelhalterna. Vi tycker att det räcker nu. Jag ställer mig självklart bakom samtliga reservationer från Miljöpartiet, men för tids vinnande vill jag yrka bifall endast till reservation nr 17.

Anf. 147 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! I dag ska vi debattera motioner från den allmänna motionstiden. Det är glädjande, Jacob Johnson, att Vänsterpartiet bättrar på sin statistik. De har varit väldigt flitiga och står för tolv reservationer. Socialdemokraterna står för hälften så många, tätt följt av Miljöpartiet som har fem reservationer. Förutom det finns endast två reservationer i betänkandet som alla tre partier - Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet - enats om. Som vi brukar säga i utskottet: Jag känner oro. Jag känner oro eftersom det inte är alldeles enkelt att på de åtta minuter jag har på mig täcka in allt det som betänkandet omfattar. Herr talman! Jag vill nu enligt Språkbrevets instruktioner yrka bifall till alliansens förslag i betänkandet och hoppas att det gör alla glada. Samlingsnamnet på betänkandet är Vatten- och luftvård . Motionerna handlar om ganska olika saker. Några av dem rör havsmiljön, vilket är positivt. Det är bra att vi får möjlighet att tala om havsmiljön i kammaren redan innan propositionen kommer, alltså den som ska komma efter utredningen. Det är ganska tydligt beskrivet i betänkandet hur vi redan jobbar med brett ansvar, och det är många olika aktörer som jobbar med havsmiljöfrågorna. Det som händer är att vi bygger vidare på den strategi som fanns, och så förstärker vi genom att låta jordbruket, fisket, sjöfarten få tydligare ansvar. I betänkandet tas Helsingforskommissionen och den nya Baltic Sea Action Plan upp. Den antogs i vintras och har som mål att man ska uppnå en god ekologisk status till 2021. Där är de fyra prioriterade områdena övergödning, farliga ämnen, biologisk mångfald och sjöfartens miljöproblem. Det är ett verktyg. Dessutom tar vi fram en Sternrapport, som det numera heter. Det är en ekonomisk rapport som visar värden även i pengar och vad det kostar att inte göra någonting. Det är ett svenskt och finskt initiativ. Vi inrättar också ett havsmiljöinstitut. Arbetet i EU rullar på. Jag skulle vilja säga att jag tycker att det är ett otroligt driv i havsmiljöpolitiken just nu. Det här är någonting som jag tror att vi skulle kunna vara överens om. Vi skulle kanske inte behöva tävla om vem som kom med ett förslag först, utan vi skulle kunna vara stolta och glada tillsammans. Jag inte säker på vad Socialdemokraternas reservation om att utveckla havsmiljöarbetet betyder. Herr talman! Jag känner faktiskt en oro för att den här reservationen saknar substans. Jag vet att motionsinstitutet finns för att vi på ett enkelt sätt ska kunna berätta skillnaderna mellan de olika sidorna i politiken. Men jag tycker inte att det är klart. Det är tråkigt att det inte blir tydligt. Ett antal motioner rör föroreningar från jordbruk och reningsverk. Det är väldigt viktiga problem. I går var jag hos Svenskt Vatten. Det var väldigt mycket diskussioner om avlopp och avloppsverk. Reningsverken går mer från att vara reningsverk till att bli energiverk nu för tiden. Vi jobbar redan med en hel del av de här frågorna, bland annat tack vare vattendirektivet och landsbygdsprogrammet. Även här är Helsingforskonventionen viktig. Framför allt - det här lyfter vi fram i betänkandet - är enskilda människors agerande viktigt. Det tycker vi är stort, och det är bra att vi lyfter fram det. I vårt utskott samlas alla partiernas miljöpolitiker. Vi vill allihop rädda världen. Frågan är bara hur - det är där det skiljer sig. När vi står här och bråkar i kammaren är det ganska viktigt att man tänker på andra saker, det som händer utanför det här huset. Om man tittar på trenderna ser man tydligt att marknaden för lösningar för att använda vatten på ett smartare sätt hela tiden växer. De som kallas early adopters , de som vill vara först och tuffast, har omfamnat miljövänligheten. Jag var inne på en av de här stora trendsidorna i går. Jag hittade ett badkar som var graderat och visade hur många flaskor dricksvatten man använder när man badar. Det finns också odlingstips bland trenderna. Den kombinerade tvättmaskinen och toaletten är en fantastisk uppfinning som vann green gadget -tävlingen. Först tvättar man. Sedan sparar maskinen vattnet. Sedan används vattnet till att spola ut det som ska spolas ut. Min personliga favorit är duschgolvet som vickar lite. När duschen tycker att man har duschat färdigt vickar den till och kastar ut en. Det är för att man ska spara vatten. Ett svenskt gott exempel som är lite mer jordnära men som har gett genklang ute i världen är Clean Shipping Project i Göteborg. Jag har varit och träffat dem och är mycket imponerad. Den senaste artikeln jag såg om dem såg jag på en affärsmiljöblogg som heter Business of Green, som hör till tidningen Herald Tribune. De lyfter fram Sverige som ett gott exempel, och det är viktigt att sjöfarten, precis som alla andra, bär sina miljökostnader. Sjöfarten har länge reglerats av internationella överenskommelser. Organisationen International Maritime Organization, IMO, har tagit fram en konvention som kallas Marpol, som handlar om att man ska förhindra fartyg att förorena miljön. Vi är en del av det, och vi har nått en del framgångar. I en del av motionerna tar man upp ansvaret för avfallet. Där ser vi nu ett skifte. Därför är det viktigt att ta fram EU-direktivet om mottagningsanordningar. Vi skriver om det i betänkandet. Men det visar att ansvaret inte bara ligger på båtarna utan också på mottagarna, på hamnarna. Vi som kör landpolitiken har ett stort ansvar också här. Vi skriver i betänkandet att det pågår ett intensivt arbete när det gäller mottagandet av avfall och minskade utsläpp. Trafikutskottet har pratat om det här. Vi hänvisar till dem. De förutsätter att det arbete som har inletts kommer att följas upp. Vi har ingen anledning att tro något annat, men jag tycker att det är viktigt att vi följer upp det. Apropå trafik finns det motioner om certifiering av biobränslen i betänkandet. Där har debatten inte varit helt balanserad - det gäller både i Sverige och utomlands. Jag ser oerhört positivt på förslaget i EU:s energi- och klimatpaket om att ta fram en certifiering. Vi kunder vill veta vad vi köper. Efterfrågan är det starkaste styrmedlet, och det här kommer att göra det enklare för alla kunder inom EU. Just nu funderas det på bästa sätt över hur den här märkningen ska se ut för att kunna genomföras. Det är många som vill in och som vill hitta system för livscykelanalyser och jämförelser av olika energibärare. I morse träffade jag ett finskt oljebolag som hade tagit fram kriterier och som är berett att dela med sig till branschen. Jag har också sett att Svanen har börjat arbeta för att ta fram krav och miljömärkta hållbara alternativ till bensin och diesel. Då vill man också ställa krav när det gäller den totala klimateffekten av drivmedlet. Man tittar på både energieffektivitet och hälsoeffekter. Det arbetet pågår under våren. De är intresserade av att få in synpunkter. Jag tror att det är viktigt att vi enas om en stor märkning inom EU, men det kan också finnas andra som vill gå längre, och det är värdefullt med andra märkningar också. Sammanfattningsvis går miljöarbetet väldigt bra nu. Vi gör mer än någonsin. Det tar tid för miljön att återhämta sig. Det ska vi ha respekt för. Det var också väldigt tydligt när Miljömålsrådet presenterade sin rapport. Det viktiga är nu att arbetet vi gör för att förbättra luft och vatten sker tillsammans med andra. Det är då vi får störst effekt. (Applåder)

Anf. 148 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Det var många intressanta aspekter som kom fram i anförandet men inte så mycket om just luftmiljöfrågorna, som jag debatterade och ställde frågor omkring. Jag vet att Sofia, precis som jag, kommer från Stockholms stad. Därför hoppas jag att du har ett särskilt engagemang för våra lungor, för oss som bor i den här staden och vår hälsa. Vi vet att Stockholm har särskilt stora problem med att uppnå miljökvalitetsnormerna. Stockholm har kanske större problem än någon annan stad i Sverige. Vi vet tyvärr också att miljökvalitetsnormen när det till exempel gäller partiklar överskrids väldigt mycket i Stockholm. Det är en av de värsta städerna i Europa när det gäller partikelhalter, så vi har stora problem. Min första fråga är helt enkelt: Du anser väl att miljökvalitetsnormerna ska uppnås? Det hoppas jag. Sedan kommer självklart följdfrågan: På vilket sätt ska man göra det? Vi har lagt fram många förslag i motioner som nu behandlas i det här ärendet. Vi har föreslagit åtgärder som vi tror kan vara verksamma för att faktiskt se till att miljökvalitetsnormerna uppnås. Det har också suttit två utredningar som har kommit med förslag när det gäller hur man kan se till att åtgärdsprogrammen får lite mer kraft och se till att miljökvalitetsnormerna faktiskt har en möjlighet att uppnås i Sverige och i Stockholm. Syftet är inte bara att lagen ska efterlevas, utan det är faktiskt en lag som är till för att vi ska rädda människors hälsa och se till att vi inte får onödiga dödsfall och onödig sjukdom som luftföroreningar ger upphov till. Vad har regeringspartierna och framför allt Moderaterna, som du representerar, för idéer när det gäller att faktiskt se till att miljökvalitetsnormerna uppnås och att vi får en hälsosam luftmiljö i Stockholm och på andra ställen?

Anf. 149 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Jag vill inleda med att säga att jag naturligtvis har ett engagemang för allas lungor, inte bara stockholmarnas. Sedan tycker jag att det är lite härligt att det känns som förr, när Per och jag syntes i Stadshuset. Det här är också något vi har diskuterat förut, tror jag. Jag tror att Stockholm agerar på flera sätt just nu. Man har antagit ett nytt miljöprogram. Man har infört ett antal olika saker, bland annat det här med spolning av gator, när man låter partiklarna försvinna med dagvattnet för att sedan renas i reningsverken. Det har varit en ganska stor skillnad. Det har nu testats på Hornsgatan och visat sig fungera väldigt bra. Gatustädningen ska också ha ökat. Man har också gjort försök med olika typer av underlag för att undvika att det ska bli särskilt mycket partiklar. De partiklar som dras upp av hjulen är en del. Det finns också en del som handlar om bilarna och utsläppen. Där tror jag att det är väldigt viktigt med luftkvalitetsdirektivet som kom nu i december. Det har kanske inte haft så stor effekt ännu, men jag tror att det är oerhört viktigt. Det ska träda i kraft 2010. Vi ville komma längre och komma åt fler partiklar. Därför kommer vi också att införa normer för små partiklar i svensk lagstiftning. Men det vet säkert Per Bolund. Dessutom hade vi häromdagen frågan om kraven på utsläppen från tung trafik och bestämmelserna i Euro 6 uppe i utskottet. Det blir strängare gränser för partiklar när det gäller utsläppen från bilarna. Jag tror att det är väldigt viktigt. Det som jag nu hoppas är att vår bilpark kanske kan bytas ut något snabbare än tidigare. Där är det viktigt med alliansens politik för fler i arbete och lägre skatter.

Anf. 150 Per Bolund (Mp)
Herr talman! När det gäller Stockholms stads åtgärder är jag långt ifrån så imponerad som Sofia Arkelsten är. När det gäller till exempel spolning av gator har stadsrevisionen precis gjort en studie av åtgärdsprogrammen som visar att spolningen inte har haft någon som helst effekt. Det har haft effekt kanske en eller två timmar efter att man har spolat. Men sedan är partikelhalten tillbaka på samma ohälsosamma nivå igen. På samma sätt är det med i princip alla de andra åtgärderna som staden har försökt att vidta. De har inte fått någon effekt över huvud taget. Tvärtom, precis som jag sade i mitt anförande, är partikelhalterna högre än någonsin. I mina ögon är det tyvärr så att staden mest förhalar och inte vidtar de åtgärder som faktiskt finns i åtgärdsprogrammet och som vi vet är effektiva. I stället väljer man att vidta åtgärder som inte finns med i programmet och som man på något mirakulöst hoppas ska kunna lösa problemet men som inte gör det. Jag tycker att det är dags att gå från försök till handling. Det är dags att vidta de åtgärder som vi faktiskt vet fungerar. De åtgärder som Sofia Arkelsten talar om på nationell nivå och EU-nivå är positiva. Jag kan gärna ställa mig bakom dem. Men de är långsiktiga, och de kommer inte att få någon effekt under den närmaste tiden, bland annat i och med att det tar lång tid att införa den nya generationen av fordon. Vi är alltså inte alls i närheten av nog, utan det som nu krävs är att man faktiskt snabbt vidtar åtgärder. Det är inte så att dessa miljökvalitetsnormerna ska vara uppfyllda om tio år och att vi har tid på oss. De skulle ha varit uppfyllda för fyra år sedan. Vi är redan fyra år sena när det gäller föroreningshalterna i luften. Därför krävs det åtgärder här och nu. En sådan åtgärd som vi har föreslagit är att man faktiskt ger möjligheter att reglera dubbdäcksanvändningen. Vi vet att det är en av de absolut mest effektiva åtgärderna för att se till att man får en hälsosam luft i Stockholm. Varför kommer inga sådana förslag från regeringspartierna? Varför ser man inga förslag, vare sig något slags avgift eller någon lagreglering kring dubbdäcksanvändningen?

Anf. 151 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Det som har skett i Stockholm har haft effekt. Man är inte färdig heller. Jag vet att Ulla Hamilton som är miljöborgarråd är klart engagerad i detta och jobbar med frågan. Jag är fortfarande imponerad av henne. Det finns andra saker också. Man kan fundera på om man ska leda ut trafiken ur stan. Just nu tvingas alla bilar åka genom stan. Man kan inte åka runt. Men jag tror att det är att gå för långt att tro att Per Bolund skulle tycka att en ringled vore trevligt. Men vi ser också att trängselskatten så att säga tappar fart. Det kommer fler och fler bilar in till stan ändå. Motionen handlar om miljökvalitetsnormen och rättsverkan mot enskild. Det är ett väldigt stort hopp framåt. Jag har juristbakgrund och blir lite stressad av Miljöpartiets förslag. Det är så att vi reglerar på två sätt. Vi reglerar verksamheter och ställer krav på de verksamheter som finns. Det finns ett förfarande där man söker tillstånd, och det finns tillsyn. Till detta kommer dessa miljökvalitetsnormer. Om man då tror på den enskildes rätt och rättssäkerheten är det inte helt enkelt att lagreglera enbart med miljökvalitetsnormen som instrument. När det gäller dubbdäcken är jag öppen för diskussion. Jag tycker att det är en viktig fråga. Vi har ännu inte landat i något slags förslag när det gäller det än. Men jag ser också att det är ohållbart att ha dubbdäck i innerstan.

Anf. 152 Dan Nilsson (S)
Herr talman! Nu fick jag sitta i åtta minuter och lyssna på Sofia Arkelsten när hon talade om vad alla andra har sagt. Men jag hörde ingenting om vad regeringen vill göra konkret. Det är det som jag vill höra.

Anf. 153 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Jag är ledsen att Dan Nilsson inte hörde det som jag sade. Det finns väldigt mycket som vi vill göra konkret. Men detta är ett betänkande som handlar om de motioner som ni har väckt. Den miljöpolitik som vi bedriver kommer fram i propositionerna eftersom det är vi som är i majoritet. Vi har bland annat slutbetänkandet från Havsmiljöutredningen här. Det är ungefär 600 sidor. Den visar inriktningen på politiken. Skogspropositionen kom nyligen. Det kommer en klimatproposition. Det kommer en infrastrukturproposition. Och det kommer en forskningsproposition. Vi har miljökvalitetsdirektiven. Vi har EU:s klimatpaket. Det är väldigt mycket som händer. Vad kan jag hjälpa dig med mer och berätta om, Dan?

Anf. 154 Dan Nilsson (S)
Herr talman! Jag vet inte vad du tycker, Sofia Arkelsten. Men du hade svårt att höra vad jag sade i mitt anförande, och jag tog upp en hel del konkreta förslag som vi har lagt fram. Det handlar om att bevara Östersjöns livskraftiga havsmiljö. Det handlar om fosfatförbud som inte bara ska gälla i fråga om privat bruk. Det var även konkreta förslag om att man måste minska användningen av handelsgödsel och att det måste kosta att sprida det. Det är ett oerhört stort problem, speciellt i kustkommuner som jag kommer från - Västervik. Vi har också förslag om djurhållning på läckagekänsliga områden med mera. Du kan gärna få en kopia på mitt tal om du vill ha det.

Anf. 155 Sofia Arkelsten (M)
Herr talman! Jag litar stenhårt på att stenograferna kommer att göra ett bra jobb så att jag kan läsa om detta. Socialdemokraterna har lämnat några förslag. Men ni säger inte vad de kostar. Det är ett rent önsketänkande som Dan Nilsson levererar. Ni säger ingenting om hur mycket pengar som ni vill lägga på ett internationellt forskningscentrum. Ni säger inte om ni är för eller emot Havsmiljöinstitutet. Jag uppfattade dig som att du var lite för det. Men jag vet inte om Dan är för ett forskningsinstitut som Moderaterna eller alliansen föreslår, eller om det måste vara en socialdemokratisk idé. När det gäller handelsgödsel talade jag lite grann med min kollega Sven Gunnar Persson före debatten. Han berättade att vi är de enda i Europa som har denna skatt. Jag är jätteimponerad av LRF som har arbetat med Greppa näringen som är ett bra projekt för att minska övergödningen. När det gäller hot spots och de stora djurfabrikerna, som man skulle kunna kalla dem, är det något som vi redan har sagt att vi ska jobba med tack vara Baltic Sea Action Plan. Jag hörde ingenting nytt från Dan. Jag hörde ingenting som var spännande och roligt. Men jag kan göra ett försök och läsa vad han har sagt. Men jag uppfattar det som att ni inte har någonting att komma med i denna politik.

Anf. 156 Eva Selin Lindgren (C)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i miljö- och jordbruksutskottets betänkande. Jag konstaterar att det omfattar ett väldigt brett område med många viktiga frågor. Det gäller havsmiljön, jordbruksmarken och luftmiljön. Vi är alla beroende av alla dessa delar i vårt ekosystem. För mer än hundra år sedan kallade indianhövdingen Seattle i USA detta för livets väv. Han sade också: Människan vävde inte livets väv, hon är bara en tråd i den. Vad hon gör mot den väven gör hon mot sig själv. Det är lätt att instämma i hans bedömning. Och en del av våra diskussioner handlar precis om detta. Vad gör vi med livets väv? Vår havsmiljö väcker känslor. Vi seglar på havet, vi badar och fiskar i havet, och några har havet som arbetsplats. Vår kärlek till både Västerhavet och Östersjön delar vi med flera grannländer. Men det är inte bara kärleken vi delar utan också den akuta miljösituationen som Dan Nilsson nyss beskrev. Allians för Sverige har varit tydlig med att havsmiljön är en av de högst prioriterade frågorna inom miljöområdet. Vi kommer att fortsätta med att lägga stor kraft på att säkerställa Östersjön och Västerhavet som levande hav. Som redan nämnts lämnade nyligen havsmiljöutredaren Göran Enander över sitt betänkande till miljöministern. Betänkandet går nu ut på remiss och kommer att mynna ut i en havsmiljöproposition som sedan kommer att hamna på riksdagens bord. I det sammanhanget vill jag för Centerpartiets del välkomna förslaget från utredaren om att Östersjön ska bli ett pilotområde, något som Centern drivit under lång tid. För att ta itu med Östersjöns miljöproblem har ett intensivt arbete bedrivits inom ramen för Helsingforskonventionen som vi hörde om tidigare. Vid ett ministermöte i november 2007 kom Helcom överens om en ny aktionsplan för Östersjön. Detta är en stor framgång för Sverige och för Östersjöns miljö. Det övergripande målet för aktionsplanen är att Östersjön ska ha god ekologisk status år 2021. Bland annat innehåller aktionsplanen ett utsläppstak för fosfor och kväve. Precis som när det handlar om klimatet kräver nämligen havsmiljön internationella överenskommelser. Även Sverige som land kan göra mycket för att förbättra havsmiljön. Därför är det ett viktigt beslut som vi har fattat när vi vill förbjuda fosfater i tvättmedel. Just nu bereder Regeringskansliet förslaget från Kemikalieinspektionen om att också förbjuda fosfater i diskmedel. Våra hav ger oss också stora möjligheter. Fisket och sjöfarten är betydande och avgörande för företagsamheten. Jordbruket och livsmedelsindustrin är beroende av uthålliga havsresurser, och skärgårdsmiljöerna är oerhört viktiga för de många turistföretag och enskilda människor som är aktiva i den skärgård som finns runt våra kuster. Dessa möjligheter gör också att vi möter tydliga och akuta miljöutmaningar. Vi har läckage av näringsämnen som kväve och fosfor från industrier, jordbruk och hushåll. Vi vet att det orsakar algblomning och döda havsbottnar. Torskbestånden har minskat på grund av syrebrist och överfiske, och långlivade miljögifter hotar havens ekosystem. Herr talman! Sverige har ett av världens renaste jordbruk - ett jordbruk som förser oss med framför allt livsmedel, men också med öppna landskap och energi. Att vi har ett konkurrenskraftigt jordbruk är inte bara avgörande för vår livsmedelsförsörjning utan också för många av våra miljömål, till exempel öppna odlingslandskap. Men jordbruket har även ett stort ansvar för arbetet med att komma till rätta med övergödningsproblemen i havet - ett ansvar som de vill ta. Utsläppen från jordbruket har minskat, men för att vi ska nå miljömålet Ingen övergödning krävs det fler åtgärder. Det är oerhört viktigt att det fortsatta arbetet sker i nära dialog mellan miljö- och jordbrukssektorn. Det finns många konkreta åtgärder som kan minska jordbrukets påverkan på haven, såsom skyddszoner, våtmarker och odling av fånggrödor med flera. Men för att denna positiva utveckling ska ske krävs det att vi har ett konkurrenskraftigt jordbruk i Sverige. Även om många företag i dag har en god lönsamhet krävs det att vi garanterar långsiktiga villkor om företag i de gröna näringarna ska våga göra de nödvändiga investeringarna. I det sammanhanget skulle jag vilja fråga Socialdemokraterna en sak med anledning av en av reservationerna. Där säger ni att det måste kosta att använda handelsgödsel. Min fråga är om s har tänkt sig att höja skatten på handelsgödsel. En av de reservationer vi behandlar i dag är nr 16, om att göra en översyn av gränsvärdena för utsläppen av luftburna partiklar, och den diskuterades nyss. Men såvitt jag har förstått förekommer det inom Naturvårdsverket en mer eller mindre kontinuerlig översyn av de gränsvärden vi har i Sverige, och dessa kommer ju framdeles inte bara att gälla för PM10 utan även för PM2,5. Om ni inte vet skillnaden så är PM10 partiklar som är mindre än 10 mikrometer, och PM2,5 är mindre än 2,5 mikrometer. Anledningen till att man inför en ny gräns är att de minsta partiklarna uppträder annorlunda i människans andningssystem än de större. De större partiklarna bildas ofta genom mekaniska processer, till exempel som vindblåst damm och sand, intorkad havssprej etcetera, men de små partiklarna bildas huvudsakligen vid omvandling från gaser till partiklar. Där har vi tidigare exempel i Sverige genom våra sulfat- och nitratpartiklar som först har varit i gasform. Vi människor har genom evolutionen utvecklats så att vårt andningssystem genom alla krokiga vägar i viss mån kan sortera bort de större partiklarna. Dessa sväljer vi ned eller hostar upp. Men när det gäller de små partiklarna tar kroppen fel, så de följer med luften ned i lungblåsorna. Därifrån kan de komma vidare ut i blodet. Det gör att man har andra hälsoeffekter, och man är allra räddast för de små partiklarna, PM2,5. Per talade om dödsfall i Sverige, men i global skala är detta den allra största dödsorsaken, om man jämför med trafiken till exempel. Man räknar med att några miljoner människor dör av effekter av de här små partiklarna. Det är alltså väldigt viktigt att komma till rätta med dem, inte bara i Sverige utan allra viktigast är kanske vårt globala arbete. Men då kan man inte bara sätta en gräns, utan man måste också titta på vad det är för källor som ger upphov till dessa partiklar. De källorna är ganska likartade över jorden. Det är trafikavgaser, som vi har varit inne på, men det är också partiklar från energianläggningar och eldning, från industrier, raffinaderier, smältverk med flera - det är väldigt många av människans aktiviteter som ger upphov till de här små partiklarna. Storstäder och tättbebyggda områden är värre utsatta än glesbygd och landsbygd. Om man studerar detta inom Europa ser man att vi har en gradient. Vi har alltså renast uppe i Norden, och allra renast på nordvästra Irland vid Atlanten. Där är det en otroligt ren luft och en ren miljö, medan det blir smutsigare när man kommer ned i mer tättbebyggda områden. Frågan är alltså om det som Per föreslår gäller hur man ska attackera källorna, för det tror jag är det viktigaste. Och där kan Sverige gå före genom att utveckla en renare teknik, och det har man redan börjat med på flera ställen, bland annat i Västsverige som jag kommer ifrån. Även fordonsindustrin försöker ta sitt ansvar här. De har hela tiden sänkt partikelhalter från till exempel lastfordon men också sänkt utsläppen av kväveoxider. Det sker alltså en transport av luftföroreningar inom Europa med våra vädersystem, så när vi ska sätta gränser för de här små partiklarna är en stor del långdistanstransporterat, det vill säga partiklarna kommer till oss från andra länder precis på samma sätt som försurningen kom från Storbritannien och Tyskland. Jag har studerat detta väldigt länge, och när vi mätte i Västsverige kunde vi se att uppe i de i dag invandrartäta områdena i Bergsjön och Biskopsgården hade man lika ren luft som på Tjörns västsida, för huvuddelen var långdistanstransporterat. Man har också sett denna transport till Nordpolen och Nordnorge. Därför är det viktigt att såväl EU som FN och Världshälsoorganisationen är med i det här arbetet för en renare global atmosfär. Vår miljöminister driver också att få med de olika länderna i EU i detta arbete. I Naturvårdsverkets rapport Frisk luft föreslår man som delmål 10 mikrogram per kubikmeter som årsmedelvärde för den minsta partikelfraktionen PM2,5, och man föreslår 18 mikrogram per kubikmeter för PM10 som maxvärden år 2015. Detta är också i linje med vad Världshälsoorganisationen har föreslagit. Min fråga till er som jämför nivåer i olika länder är egentligen om ni har någon annan ambition. När man jämför med USA ska man komma ihåg att USA har helt andra förutsättningar. De har annan topologi, ett annat klimat och aktiviteterna ser olika ut. De är inte desamma som våra. Dessutom har man hela omvandlingen som är komplicerad. Därför skulle jag vilja veta vilka gränser ni vill ha för Sveriges del. Jag har jobbat med det här i 25 år. Jag har utbildat forskare i Asien och Afrika som mäter där för att förbättra miljön. Och jag kan utifrån min horisont säga att vad vi har efterlyst inom EU är just en gräns för PM2,5. Nu är man på väg att sätta den, och jag tycker att det är positivt att man över huvud taget tar tag i problemet med de allra minsta partiklarna. Om ni tänker själva att ni har en partikel som är tio nanometer och så har ni en som är en mikrometer, då är det en faktor 100 där. Det behövs en miljon små partiklar för att ge samma massa som den större. Därför är det också tveksamt att sätta massmått. En del forskare mäter faktiskt antalet i stället.

Anf. 157 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Det var många mycket vetenskapliga detaljer som kom upp om partikelstorlek, antal, massa och så vidare. Jag tror att det finns fog för att väcka sådana frågor men jag tror att det är väldigt dumt att väcka dem på politisk nivå. Jag tror inte att vi som politiker ska bestämma över sådant som snarare är vetenskapliga fakta. De miljökvalitetsnormer som vi har och som faktiskt gäller inom EU och i Sverige är framtagna med vetenskaplig bas. Det är vetenskapsmän som har tagit fram förslagen, och sedan är de genomförda på politisk nivå. Det är precis på det sättet som jag tycker att utvecklingen ska ske. Kommer det fram nya fakta ska vetenskapsmännen lyfta fram dem till politikerna, och sedan ska vi politiker revidera normerna om det behövs. Men jag tycker att det också är att fly från sitt ansvar, för vi har faktiskt miljökvalitetsnormer som gäller och som skulle ha varit uppfyllda för flera år sedan men som inte är uppfyllda. Det är ett stort problem som man faktiskt måste ta om hand. Det duger inte att bara hänvisa till att man skulle mäta på ett annat sätt eller att det kanske är mindre partiklar som är lite viktigare än de större partiklarna och så vidare. Vi har ett problem som vi måste ta hand om här och nu. Vi vet att partiklar, enligt det mått som vi mäter efter i dag, har hälsoeffekter på människor som bor här i Sverige. Därför har vi också ansvar för att göra något åt det. Det tycker jag är mycket intressantare för oss som politiker att diskutera. Vilka åtgärder ska vi vidta för att uppnå de krav vi faktiskt har här i dag? Centerpartiet har ju en speciell roll eftersom Centerpartiet sitter både på miljöministerposten och på infrastrukturministerposten och därmed har alla verktyg som behövs för att faktiskt åtgärda partikelhalterna och även uppfylla andra miljökvalitetsnormer. Det vore väldigt intressant att få höra lite mer om det i stället för att diskutera hur man ska mäta. Jag vill gärna höra vilka förslag som Centerpartiet har när det gäller att faktiskt uppnå de miljökvalitetsnormer som är beslutade.

Anf. 158 Eva Selin Lindgren (C)
Herr talman! Då kan jag säga att det alltså gäller att komma åt källorna. Du tittar på omgivningsluften, och där kan du få höga halter därför att du får något utifrån. Det var ju det som var budskapet, att de små partiklarna påverkar oss. Alltså gäller det att attackera olika källor. Vi har fordonsindustrin. I miljö- och jordbruksutskottet diskuterade vi häromdagen tunga fordon och andra fordon där man försöker begränsa utsläppen från dem som körs i Sverige. Men sedan måste man ju förhandla inom EU därför att vi också har trafik från kontinenten upp till Norge. Det är inte helt enkelt. Tittar ni på kartor ser ni att Göteborg har en mätstation som har väldigt höga partikelhalter. Den ligger nära E 6:an, och där kör den tunga trafiken. Det hjälper inte om du säger att staden inte får ha dessa halter. Ska vi stänga av all genomfartstrafik och krångla med våra grannländer? Det är inte helt enkelt. Det är inte alls fråga om att slippa undan. Jag vill bara tala om att detta är väldigt komplicerat, mycket mer än att bara säga att man ska bestämma så, så blir det så. Man måste alltså ta tag i källorna. Sedan har du biobränsleeldning. Där har vi också normer. Dessutom har vi utsläpp från industrier, raffinaderier och så vidare. Där sätter man gränser. Jag tror att man försöker hantera de viktiga källorna i Sverige och ta tag i dem. Då är det varje källa som man ska sätta i relation till produktion, för där kommer också arbetarnas intresse in. Något släpper de kanske ut i alla fall, även om de försöker att få utsläppen så rena som möjligt. Det jag ville säga var att detta inte är något enkelt där man bara kan bestämma att vi säger så här. Vi måste tala om hur vi ska göra och vad vi ska angripa först. Det tycker jag skulle vara väldigt konstruktivt.

Anf. 159 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Från Miljöpartiets sida har vi absolut ingenting emot att revidera miljökvalitetsnormerna om det skulle visa sig nödvändigt i ett nytt vetenskapligt ljus. Det är ytterst välkommet. Det ställer vi oss alla bakom. Men jag tycker inte att vi kan vänta och säga att vi tycker att de miljökvalitetsnormer vi har är för dåliga. De är ju beslutade, precis som Eva Selin Lindgren efterfrågar. Man har beslut på EU-nivå just för att komma åt partikelutsläppen vid källorna. Det är precis det som miljökvalitetsnormsdirektiven går ut på. Därför ska vi välkomna dem och försöka uppnå dem i stället för att hänvisa till att man mäter på fel sätt. Det är en senare fråga, som jag ser det. Vi vet att det finns väldigt effektiva åtgärder som man kan vidta på stadsnivå och nationellt. Ett exempel på det är det som jag har hållit på och repeterat här. Dubbdäcken är en väldigt viktig faktor och precis en sådan källa till partiklar som Eva Selin Lindgren efterfrågar. De river upp väldigt mycket. Det är inte så att det bara är stora partiklar från gatumiljö och bara små partiklar från dieselmotorerna. Det är ju en blandning från alla källor. Sedan tycker jag att det är en viktig fråga som Eva Selin Lindgren lyfter fram när hon talar om att det också sker transporter från andra länder. Det är en viktig aspekt. Det är just därför miljökvalitetsnormsdirektivet på EU-nivå är så viktigt, att man faktiskt har tagit det här på regional nivå för en hel världsdel. Men om vi ska kunna göra någonting åt det måste de enskilda länderna också ta sitt ansvar och se till att de här normerna uppfylls. Speciellt viktigt är det för Sverige. Vi ska ju vara EU-ordförande 2009. Vilka möjligheter tror du att den svenska regeringen kommer att ha för att sätta press på regeringar i andra länder som bidrar med partiklar till oss om vi inte klarar av att uppfylla våra egna miljökvalitetsnormer? Problemet är att vi måste föregå med gott exempel för att ha en röst och kunna påverka i debatten. Men än så länge är förslagen obefintliga så det kommer inte att hända, utan vi kommer att vara en av de sämsta i klassen, tyvärr.

Anf. 160 Eva Selin Lindgren (C)
Herr talman! Det är naturligtvis så att de måste förhandla, för de andra länderna har ju ett egenintresse av att deras befolkning också håller sig frisk. En sak är att vi faktiskt utvecklar smart miljöteknik som inte ger utsläpp från olika aktiviteter. Där har vi också en viktig roll i EU att visa hur lösningarna ser ut. Det är precis det vi gör också i Asien och i Afrika. När de ska förbättra sin miljö frågar de: Hur gör ni? Och vi tittar ibland på Kalifornien, där man är duktig på detta. Det sker ju en kunskapsspridning, och den är inte oväsentlig. Jag menar att det finns flera saker för oss att göra, dels att man ställer kraven, dels att man också ser till att de går att genomföra i det land det är fråga om.

Anf. 161 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Den här debatten skulle kunna vara en särskild debatt. Den skulle kunna kallas särskild debatt därför att jag upplever att den är så aktuell. Den är så angelägen. En havsmiljöproposition är på gång, liksom den omtalade miljömålspropositionen. För en knapp vecka sedan redovisade enmansutredaren sitt betänkande En utvecklad havsmiljöförvaltning . Havsmiljön i allmänhet och Östersjön i synnerhet har tagits upp i flera motioner där man efterfrågar kraftfulla insatser, EU-samarbete och ett havsmiljöinstitut. Regeringen har redan beslutat att inrätta ett havsmiljöinstitut för att öka kraften i den svenska forskningen om hav och havsmiljö. Ledningen av institutet kommer, som de flesta av er redan vet, att finnas i Göteborg. Men verksamheten ska bedrivas på flera olika ställen och i samarbete med universiteten i Stockholm och Umeå, men också med Högskolan i Kalmar. Även om Göteborg nu har fått uppdraget att ha en samlande roll kan de inte klara det här ensamma, utan det kommer att vara ett mycket viktigt samarbete med berörda universitet och högskolan. Det är en förutsättning för framgång. Men det ska också vara samarbete och kontaktytor med det omgivande samhället runt om i landet och framför allt internationellt. Regeringen ger dessutom 10 miljoner extra varje år till detta viktiga arbete. Folkpartiet, tillsammans med övriga allianspartier, är djupt oroat över situationen i Östersjön. Det vill jag tydligt markera. Det är därför vi driver på, inte enbart nationellt utan tillsammans med samtliga Östersjöländer i Helcom men givetvis också i EU. Vi bygger vidare på det arbete som påbörjades under förra mandatperioden och där inte minst min forne partikollega Sverker Thorén aldrig någonsin missade ett tillfälle att driva på den dåvarande regeringen. Skillnaden mellan den förra regeringen och alliansregeringen är att alliansregeringen har en ambition att ta ett bredare grepp och arbeta över sektorsgränserna. Det är ohållbart att förlita sig på att miljösektorn ska klara allt som har förorsakats. Här måste det ske en samordning mellan miljö, jordbruk och fiske - för att nämna några exempel. Det är en förutsättning för att Östersjön ska räddas. Det är också viktigt att den status som Östersjön har fått som pilotområde nu inte enbart blir en status på papper utan det blir också någonting i praktiken. Fisket i allmänhet och torsken i synnerhet måste ses i ett ekosystemperspektiv. Dessa frågor kommer att debatteras under kommande vecka. Därför kommer inte jag utan min kollega Lars Tysklind att fördjupa sig i de specifika frågorna. Men jag vill redan avisera att inom några veckor kommer vi att få ta del av Ices rapport - expertpanelen. Jag tror att många väntar med stor spänning på vad forskarna kommer att säga. Det är viktigt att forskningens resultat är grunden för våra politiska beslut. Ekosystem och fisket är viktigt att hålla ihop. Om torsken i Östersjön skulle dö ut finns en uppenbar risk att hela ekosystemet flippar, inte klarar sig. Detta får inte hända. Sverige och alliansregeringen har varit drivande i framtagandet av aktionsplanen, Baltic Sea Action Plan. Vi har, precis som tidigare talare nämnt, initierat en annan form av Sternrapport, nämligen en Sternrapport för haven. Det handlar inte enbart om Östersjön, utan vi måste också beakta situationen i Västerhavet. Den kommer att vara klar inför EU-ordförandeskapet och ligga till grund för de fortsatta överläggningarna. Det är mycket riktigt som någon påpekade att Havsmiljöutredningen tillsattes av förra regeringen. Det ska den regeringen ha kredit för. Alliansregeringen har gjort ett viktigt tillägg, nämligen tilläggsdirektiven till utredningen där bland annat de internationella frågorna får en stor och viktig belysning. Vad gäller aktionsplanen skiljer den sig radikalt från tidigare Helcomplaner som har presenterats. Det är ett specifikt utsläppstak. Man har också diskuterat och kommit fram till olika bördefördelningar länderna emellan. Det är mycket fokus på reningsverk. Vi har också tagit del av att initiativ tas av andra aktörer att hjälpa och stödja de länder där man inte har fungerande reningsverk. De insatser som görs i andra länder runt Östersjön betyder så oerhört mycket. Här kan nämnas att de specifika insatserna kommer att göras tillsammans med Polen, men vi är fullt medvetna om att inte minst Sankt Petersburg, Kaliningrad och andra orter behöver vårt stöd. Det behöver ske mycket radikala förbättringar. Fosfatfria tvättmedel har nämnts. Nu går vi vidare. Nu är det frågan om diskmedel som bereds i Regeringskansliet. Det är viktigt att Helcom får muskler. I utredningen pekas på flera steg för att förstärka Helcoms muskler. Men lika viktigt är det att EU:s Östersjöstrategi blir kraftfull. Därför är jag mycket glad, och det är otroligt värdefullt, att EU:s Östersjöstrategi nu blir en prioriterad fråga när Sverige innehar ordförandeskapet i EU 2009. Herr talman! I arbetet med miljöfrågorna visar regeringen på nödvändigheten av att lyfta upp frågan om Östersjön, som jag redan har påpekat, och frågan om Västerhavet. Haven har liknande problem, men det finns också skillnader som måste belysas tydligare och vara vägledande vid olika insatser. Regeringen har faktiskt rivstartat arbetet för att rädda havsmiljön. Någon frågade vad regeringen gör. Ni ska snart få svar på era frågor så att ni slipper fundera. Från ett läge där pengar till havsmiljön knappt ens var synliga i budgeten satsar nu alliansregeringen närmare en halv miljard kronor under åren 2007-2010. Satsningarna för en förbättrad havsmiljö innehåller bland annat följande. Nu ser jag att det finns flera som antecknar, och jag ska därför ta det långsamt och pedagogiskt. 1. Syrefattiga bottnar i Stockholms och Bohusläns skärgårdar syresätts. 2. Våtmarksrestaurering. Odling av fånggrödor kommer att få ökad betydelse eftersom forskningen har visat att detta är så viktigt. 3. Nationellt förbud mot fosfater i tvättmedel. Arbetet fortsätter nu till frågan om diskmedel. Jag fortsätter. Nu handlar det om Västra Götaland. Jag ser till min glädje att Jan-Olof Larsson antecknar febrilt. Länsstyrelsen i Västra Götaland har bland annat fått i uppdrag att tillsammans med kommunerna ta fram underlag för att minska miljöpåverkan från enskilda avlopp. Det är viktigt, och det har också, inte minst de senaste dagarna, uppmärksammats i massmedierna. 4. Andra konkreta insatser är SMHI:s arbete med att ta fram prognosmodeller för algblomning både i Västerhavet och i Östersjön. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram en modell för avgiftssystem för att minska övergödningen, som är så viktig att komma åt. Nu tar regeringen ytterligare steg för att stärka kunskapen om våra hav, bland annat genom miljöinstitutet. I Västsverige har ett strategiskt utvecklingsarbete genomförts i samverkan mellan näringsliv och myndigheter för att stärka regionens havsmiljöinriktning. Herr talman! Innan jag avslutar detta anförande känns det riktigt att kommentera några av luftfrågorna som togs upp. Det var Per Bolund som tog upp de frågorna. Det är otroligt angeläget, precis som har framförts i debatten innan, att miljökvalitetsnormerna för EU har fastställts. Det är basen. Vi kan jobba på bredare sikt. Jag är givetvis inte Stockholmspolitiker, utan jag ger generella svar på frågan. Vi bör arbeta intensivt med elfordon i stadsmiljö. Flera i regeringen har påpekat vikten av att så snabbt som möjligt passera förbi användningen av fossila bränslen. Per Bolund tog upp dubbdäcksdiskussionen. Den är viktig att beakta. Det var ett tv-inslag under veckan med miljöborgarrådet där de här frågorna diskuterades gällande Stockholmstrafiken. Det är ett problem, och jag tycker att det är viktigt att vi tittar på det här ordentligt. Det ligger mycket i det. Alliansen har suttit vid makten i två år. Vi kommer att komma igen med svar på flera av frågorna. Jag hoppas att Per Bolund ska känna sig nöjd med detta. Slutligen vill jag lite grann stryka under att det är med kraft den nya regeringen tar itu med olika frågor. Bara några månader efter det att alliansregeringen hade tagit över makten gavs Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med flera andra myndigheter lämna ett förslag på en handlingsplan för ett hållbart växtskydd. I dag fick flera av oss anledning att lyssna till jordbruksministern i miljö- och jordbruksutskottet. Då fick vi höra att Sverige haft en tung position, och vi har kunnat vara med och påverka i de här frågorna. Det visar att vi har mycket att säga till om, både nationellt och på EU-nivå. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 162 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag hade tänkt att i den här debatten strikt hålla mig till luftfrågan, men jag känner att när påståendena ligger för långt från sanningen måste jag gå in och begära replik i havsmiljöfrågan. Jag tänker fokusera på fisket. Där tycker jag inte att de påståenden som kom i anförandet stämmer med verkligheten. Anita Brodén säger att fiskepolitiken för den här regeringen baserar sig på Ices och att man har ett ekosystemperspektiv. Jag tycker att det tyvärr ligger långt ifrån sanningen. Sanningen är att den förra regeringen, som ju genom att Miljöpartiet hade ett stort inflytande över fiskeripolitiken, faktiskt drev Ices rekommendationer i förhandlingar på EU-nivå strikt. Man gick in med de rekommendationer som Ices hade kommit med och försökte förhandla in dem så att det skulle bli EU-politik. Den här regeringen har inte gjort så vid något tillfälle. Man har gått in i förhandlingarna med förslag som ligger långt över Ices rekommendationer. Den förra regeringen vägrade, på grund av EU:s inflytande, att rösta för förslag som låg över forskarnas rekommendationer. Den nuvarande regeringen har gladeligen gått med på kvoter som ligger skyhögt över det som forskarna rekommenderat, inte minst när det gäller Östersjön. Att kalla det för att basera sig på Ices och att ha ett ekosystemperspektiv tycker jag är lite för långt från sanningen för att jag ska kunna acceptera det. Jag välkomnar att luftfrågan är angelägen även för Folkpartiet. Däremot tycker jag inte att en satsning på elfordon innebär någon lösning på det akuta problem som vi faktiskt har. Vi har ett akut problem. De här miljökraven skulle ha varit uppfyllda för flera år sedan. Vi har lite tid att arbeta på. Det måste till konkreta åtgärder som kan få snabb effekt. Då räcker det inte med att titta på dubbdäcken och återkomma med svaren. Utredningar har gjorts för länge sedan, det finns konkreta förslag och åtgärdsprogrammen ligger där. Det är bara att genomföra åtgärderna. Tyvärr gör inte den här regeringen det.

Anf. 163 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Jag sade: Forskningen måste ligga till grund för politiska ställningstaganden, och forskningen ligger alltid till grund. Sedan vet Per Bolund lika väl som jag att det är debatter och framför allt förhandlingar inom EU. Men jag vill väldigt tydligt markera att vår jordbruksminister har lyckats med oändligt mycket mer än vad tidigare jordbruksministrar har lyckats i det här sammanhanget genom att hela tiden vara med i förhandlingarna, genom att pusha på och att driva det i rätt riktning. Det har inte varit några gladeliga beslut alla gånger, men jag vet att vår jordbruksminister har gjort det yttersta och kommit längre än någon annan jordbruksminister tidigare. Därmed inte sagt annat än att vi har ett ansvar att jobba ytterligare med de här frågorna, för de är oerhört angelägna. Den här debatten kommer att fortsätta under nästa vecka, men jag vill verkligen markera att en av de stora och viktiga frågorna för alliansen är att komma till rätta med fisket och EU:s gemensamma fiskepolitik. Vad gäller elfordon är det ingen utopi, det är ingen framtidsdröm. Elhybrider kommer vi att se ganska snart, och framför allt är det en bil som är mycket lämpad för kortare sträckor i stadsmiljö.

Anf. 164 Per Bolund (Mp)
Herr talman! Jag är en entusiastisk anhängare till elbilar och elhybrider. Men att tro att det skulle vara någon effektiv och snabb lösning för att minska partikelhalterna i Stockholm är naivt, skulle jag vilja säga. Sedan tillbaka till fiskefrågan. Det som är intressant är vad som blir resultatet av förhandlingarna. Men det är också oerhört intressant vad man går in med för förslag i förhandlingarna. Vilka förslag lägger den svenska regeringen fram när man ska börja förhandla? Man har inte vid något enda tillfälle lagt fram Ices rekommendation som sitt ursprungsförslag. Det vore intressant om Anita Brodén kunde förklara för mig hur Ices rekommendationer ska kunna förverkligas och bli politik om ingen lägger fram det i förhandlingarna, om det inte ens ligger på bordet? Det är det som har hänt. Sverige gjorde det förut inför varje förhandling och lade fram Ices rekommendationer precis som de är framlagda av forskarna så att det fanns en möjlighet att det skulle kunna bli ett EU-beslut. För Östersjöns del innebär det nollfiske av torsk, vilket har varit rekommendationen under många år. Men om man inte går in med det i förhandlingarna finns det ingen möjlighet att det kan bli verklig politik. Det måste väl ändå Anita Brodén hålla med om. Det är just det som vi kritiserar. Man har börjat förhandla redan inom Regeringskansliet. Det erkänner jordbruksministern i EU-nämnden gång efter gång och säger: Visst tittar vi på Ices rekommendationer, men vi lägger även in andra aspekter såsom fiskarnas arbetssituation, socioekonomiska aspekter, det vill säga kortsiktiga ekonomiska aspekter snarare än de långsiktiga ekosystemperspektiven, som ju jag tycker borde vara grunden för de beslut som EU fattar och de krav som Sverige går in med i förhandlingarna. Men det är tyvärr inte det som den här regeringen driver i fiskeförhandlingarna i EU, och det beklagar jag.

Anf. 165 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Jag hävdar fortfarande att forskningen måste ligga till grund, och det är viktigt. Man börjar hela tiden med att utreda. Det är därför vi alla väntar på att Ices den 23 maj ska komma med sin nya rapport. Det är en viktig dokumentation, och det är någonting som man verkligen tar till sig. I det här ligger också det arbete som förs mellan Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet. Det är egentligen det nya, breda samarbetet, och det måste förstärkas ytterligare. Det är viktigt. Det som också behöver bli ännu tydligare, och där vi måste jobba mycket tydligare från vårt håll, är sambandet mellan fisket och ekosystemet så att vi ser vad det ena för med sig för det andra. Självklart får man som politiker sammanväga olika faktorer. Men jag vill hävda att forskningen ligger till grund. I förhandlingar har vi ändå lyckats långt. I stället för att sitta isolerade i ett hörn med förslag som vi inte får med oss några på har vi lyckats påverka andra länder i positiv riktning. Jag upplever det inte alls naivt att tala om elbilar och elhybrider. Det handlar väl inte om så lång sikt. Dessutom talar vi om olika allmänna kommunikationer, utbyggnad av tunnelbana och annat. Det är ett arbete som kommer att ta längre tid, men vi måste jobba med flera spår samtidigt. Detta var ett exempel.

Anf. 166 Sven Gunnar Persson (Kd)
Herr talman! Det har inte hela tiden varit alldeles uppenbart att vi nu diskuterar ett betänkande om vatten- och luftvård med 37 motionsyrkanden. De allra flesta av dessa motionsyrkanden är mycket viktiga och finns i stor utsträckning redan med i regeringens arbete. Därför vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna. Jag tycker att motionerna och regeringens arbete tillsammans ger en gemensam vision. Det finns en vilja och en övertygelse om att inte minst havsmiljöfrågorna måste prioriteras högt. Låt mig ändå kommentera motionerna och reservationerna något. När det gäller utvecklingen av havsmiljöarbetet finns det en omfattande reservation från Socialdemokraterna där man måste ha satt världsrekord i antalet meningar i en kort text. Det är en riktig stackatoreservation som sprudlar av vilja och engagemang. Det välkomnar jag naturligtvis. Men det allra mesta är väl tillgodosett i regeringens arbete. Den nuvarande regeringen liksom den förra regeringen har varit starkt pådrivande inom EU, Helcom och alla andra organisationer för att driva på havsmiljöarbetet. Det gäller den marina strategin och havsmiljöstrategin i EU och att ta fram aktionsplanen i Helcom. Det är glädjande att regeringen kommer att ha Östersjöfrågorna och Östersjöstrategin som en av de viktigaste punkterna under ordförandeskapet. Vi satsar mer forskning och mer pengar på havsmiljöarbetet än tidigare. En havsmiljöproposition som kommer att ta ett brett grepp på havsmiljöfrågorna kommer framöver. Om jag förstår saken rätt kommer den rätt snart. Ett av problemen som flera har pekat på och som vi alla är medvetna om är att havsmiljöfrågorna är gränsöverskridande. De är internationella. Väldigt många av problemen, men inte alla, måste lösas gemensamt i olika organisationer. Då tar det lite tid. Det är ett mödosamt förhandlingsarbete och förankringsarbete som måste till. Men när man väl är framme - även om man inte når så långt som man skulle vilja som enskild nation - så når vi längre därför att problemen till sin karaktär är storregionala eller globala. En del problem är naturligtvis nationella - sådana som vi ska åtgärda här hemma. Arbetet med att få Östersjön till pilotområde är till exempel ett sådant. Socialdemokraterna har drivit frågan. Den här regeringen har drivit frågan. Nu blir det verklighet. Det är vi alla väldigt glada för. Det ger nya möjligheter och nya förvaltningsformer som nu förhoppningsvis ska ge muskler och innehåll. Jag önskar att de ska ha rejäla juridiska och finansiella muskler. Ett annat sjok i betänkandet handlar om samverkan med Östersjöländerna. Även där finns det ett stort engagemang i arbetet från regeringen på olika områden. Det gäller Helcom, EU, Baltic 21 med Östersjöstaternas råd och alla andra olika konstellationer som träffas för att diskutera Östersjöfrågorna. I det sammanhanget tas också frågan om behovet av finansiering upp i några motioner. Där har väl Jacob Johnson inte riktigt läst betänkandet när han bara hänvisar till Nordiska Investeringsbanken. Det står faktiskt - eller hur Jacob? - att vi räknar med att EU:s regionala fonder ska vara med och finansiera arbetet inom Helcom. Vi har sedan ett sjok motionsförslag som gäller utsläppen från jordbruk och reningsverk. Där är vi alla överens om att mer behöver göras, och mer håller på att göras. Inom ramen för ramdirektivet för vatten tas det fram åtgärdsprogram som ska vara färdiga till år 2009. De är viktigt att de blir tydliga och kraftfulla. Här sker ett samarbete inom Helcom. Östersjöländerna har gjort konkreta åtaganden att minska utsläppen. Särskild fokus ska sättas på så kallade hot spots med stora enskilda utsläpp. Här har nämnts Greppa näringen. Landsbygdsprogrammet bidrar med resurser för att hindra läckage till Östersjön och till andra vattendrag. Det talas om biogasproduktion i Östersjöområdet och konkreta handlingsplaner för att minska handelsgödselanvändningen och bekämpningsmedelsanvändningen. Nitratdirektivet tas upp. Där har Sverige varit pådrivande för att vi ska gå längre. Det tycker jag att vi ska fortsätta att vara för att kunna minska utsläppen. Nästa avdelning handlar om föroreningar från fartyg. Där är det ännu trögare än på alla andra områden. ILO är inte precis någon frontorganisation när det gäller miljöfrågor. Det handlar om att sakta men säkert driva på för att förändra. Det gäller att bilda allianser tillsammans med andra för att göra Marpolkonventionen bättre. Det är också jätteviktigt att den implementeras. Även här har Helcom i handlingsplanen satt upp tydliga mål som nu måste genomföras. Vad gäller toalettavfallet från fritidsbåtarna tas nu initiativ genom Båtmiljörådet där en bred uppsättning av organisationer som företräder dem som använder fritidsbåtar också finns med. Kommer man inte fram den vägen tycker också jag att det måste lagstiftas på det här området. Fordonsbränslena tas upp. När det gäller drivmedelscertifikat utreds den frågan för närvarande. Jag håller med om att det är lite sent. Det kunde ha satt i gång tidigare. Men vi gör så oerhört mycket att vi inte kan göra allt på en gång. Nu kommer den utredningen. Vi får se vad den kommer fram till. Jag hoppas den kommer fram till bra förslag. Hållbarhetskriterier och livscykelanalyser jobbas det redan med på EU-nivå. Det finns med i energi- och klimatpaketet. Här är det viktigt med internationella standarder. Biogasproduktionen tas också upp i olika program. Till slut kommer jag till frågan om miljökvalitetsnormerna. Det är oerhört viktigt. Självklart ska de genomföras på olika sätt. Sverige har varit pådrivande för strängare gränsvärden när det gäller partiklar. Allianspartierna tillsammans med Miljöpartiet var med och skärpte de svenska miljömålen på det här området. Nu arbetas det med Euro 6-direktivet för tunga fordon. Om det genomförs enligt förslaget förutsätter det att dieselpartikelfilter används. Det kommer att sänka värdena. Det är som sagts i debatten viktigt att vidta alla de åtgärder som vi kan göra redan nu. Här kommer Naturvårdsverket att komma med förslag till vad som måste göras och om man till exempel kan använda det som nämnts som åtgärdsområden. Regeringen har lovat att återkomma till hösten med hur man ska ta till vara de utredningsförslag som handlar om de här frågorna. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner. För övrigt anser jag att Hjälmaren i likhet med Vänern, Vättern och Mälaren bör omfattas av det nationella ansvaret för miljöövervakning. Utskottet har i sin visdom behandlat min motion förenklat. Det är därför jag måste upprepa detta på det här sättet.

Anf. 167 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Som Sven Gunnar Persson sade handlar den här debatten om motioner om vatten- och luftvård. Det finns många goda förslag i motionerna. Det är vi också överens om, Sven Gunnar och jag. Det enda vi inte var överens om var att han avstyrkte dem. Det gör inte jag med alla förslag. Men det är väl den skillnad som finns. Nu har halva mandatperioden gått för Moderaternas regering med sina stödpartier. Det tog lite tid innan de insåg att de var i regeringsställning, så man får ha lite överseende med att de fortsatte att gny och gnälla ett tag efter det. Om man har hållit på i tolv år tar det lite tid att ställa om. Men nu har halva mandatperioden gått, och det är hög tid att komma med några konkreta förslag så att inte miljöfrågan rörande hav och luft går bakåt i stället för framåt. Sofia Arkelsten har tyvärr gått nu. Hon gick strax efter det att hon hade hållit sitt anförande. Hon tillhör ju det ledande partiet i regeringen, och jag tycker att det är lite synd att hon inte kunde vara kvar och lyssna till dess att debatten var slut. Hon stod här och berättade hur duktiga alla andra organisationer är - bönder, sjöfartsnäring och allihop. Hon var så imponerad av vad de gör på miljöområdet. Jag kan hålla med om det. Det enda som inte jag är imponerad av är vad regeringen gör på miljöområdet, för det är väldigt lite. Men jag blev imponerad av en sak Sofia Arkelsten sade. Det var när hon höll upp Göran Enanders stora, tunga utredning och sade: Detta är regeringens politik. Om det är det så blir det inte många reservationer när den ska behandlas; det kan jag lova. Herr talman! Luftproblemen i Sverige och övriga Europa är alarmerande. Vi hörde här förut att 350 000 EU-medborgare, däribland 5 000 svenskar, dör varje år i förtid på grund av höga halter av partiklar och kvävedioxider i luften. En stor del av dessa partiklar kommer från båtar. Men det kommer också oerhört mycket från biltrafiken. Den borgerliga regeringens politik på bränsleområdet har hittills inneburit försämrad luftkvalitet. Dessutom ökar man på klimathotet med mer koldioxidutsläpp. Så visst har det hänt något, Per Bolund! Det har blivit sämre. Den gamla regeringen prioriterade det internationella luftvårdsarbetet inom EU eftersom en stor del av luftföroreningarna i Sverige har sitt ursprung i andra länder. Den nya regeringens politik innebär mest att man rycker på axlarna trots att det är barn i stadsmiljö som drabbas mest och som riskerar förkortade, sjukliga liv. Vi ska inte som regering hålla på att ta ställning till vilken typ av bränsle vi ska ha, vilken typ av motorer det ska vara, vilken typ av bilar det ska vara och så vidare. Så sade Eva Selin Lindgrens partikamrat Maud Olofsson, som också är näringsminister, när jag debatterade frågorna med henne. Hon brydde sig inte om det. Så prioriterar Moderaterna och deras stödpartier miljöfrågorna när det gäller luftkvaliteten. Herr talman! Under den förra mandatperioden när den nu styrande majoriteten var i opposition lade de borgerliga företrädarna fram ett antal förslag om havsmiljön - den havsmiljö som högerregeringen säger sig prioritera. Jag skulle nog hellre vilja kalla den för hafsmiljö än havsmiljö. Det var oerhört viktigt att det skulle bildas en Östersjöregering. Det skulle till många hårda krav för sjöfarten i Östersjön. PSSA-klassningen i Östersjön skulle fyllas med verkningsfulla åtgärder med mera, med mera. När halva mandatperioden har gått har ni beslutat att genomföra vårt förslag om fosforförbud i tvättmedel. Men det stannade på halva vägen. Förbudet skulle bara gälla privat bruk. Men nu gläder det mig att Anita Brodén säger att punkt tre på hennes lista är att genomföra fosfatförbudet fullt ut. Det är bra, tycker jag. Då följer ni upp vårt förslag helt och fullt. Den utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte om en utvecklad havsmiljöförvaltning har i dagarna kommit nu till regeringens bord. Det är ett bra dokument med många goda förslag som Moderaterna till hundra procent har ställt sig bakom. Det lyfter fram Helsingforskommissionen Helcom. Den ska vara huvudspåret för miljöarbetet i Östersjön. Men det spåret är ju redan kört med den nuvarande regeringen. Många av oss minns hur nedsablat Helcom tidigare var som organisation och hur hopplöst det var att de skulle driva några frågor som gällde Östersjön. Helcom var helt tandlöst och hade ingenting, menade man. Den som var mest fientlig mot Helcom var det parti vars företrädare Anita Brodén nämnde förut - Folkpartiet. Helcom var ingenting att ha. Sverige måste gå före, säger man i utredningen - detta i eget intresse. Det är helt rätt. Det går inte att vänta på att andra ska ta initiativ och att skylla på andra länder. Sverige måste visa att det finns en väg framåt i havsmiljöarbetet. Så säger Enanders utredning. Ett sådant förhållningssätt stöder naturligtvis vi i oppositionen. Men det blir intressant att se om regeringen ska kunna ha en motsatt strategi i havsmiljöarbetet mot vad den har i klimatarbetet, där den vill att alla andra ska gå först innan den gör något. Det blir intressant att följa upp detta. Herr talman! Fisket är en del av havsmiljöproblematiken och havsmiljöpolitiken. Detta framkom inte minst i förra veckan när det påstods att överfisket av torsk är en av orsakerna till de återkommande algblomningarna i Östersjön. Fiskekvoterna ska fastställas utifrån vetenskapliga grunder, anser Havsmiljöutredningen och Enanders utredning. Det här blir en återgång till den förra regeringens hållning, vilket vi också har hört på debatten här. Det gläder oss naturligtvis att vi ska följa forskarnas rådgivning. En annan viktig fråga är de enskilda avloppen. Det är ett problem som den tidigare socialdemokratiska regeringen var på väg att åtgärda för två år sedan. Vilka åtgärder tänker den nuvarande regeringen vidta utifrån utredningens förslag? Herr talman! Vi måste ställa högre krav på såväl nyttosjöfarten som fritidsbåtarna. Sjöfartens hälsovådliga och miljöfarliga utsläpp måste begränsas. Det ska ske med tekniska lösningar men också med krav på vilka drivmedel som får användas. Ytterligare ett sätt är att införa utsläppshandel för båttrafiken. Det går faktiskt att lösa som en EU-fråga om bara den politiska viljan finns. Vid den här tiden på året ser vi tusentals fritidsbåtar sättas i sjön. Tyvärr finns det inga krav på kustkommunerna att de ska ge båtägarna möjlighet att lämna sitt toalettavfall i hamnen. I stället är det tonvis med rent ut sagt skit som går ut i havet varje dag under sommaren. Också detta är ett viktigt problem som vi måste rätta till om vi ska kunna vända trenden för våra hotade hav. Helcoms aktionsplan för Östersjön antogs den 15 november 2007. Den innehåller fyra prioriterade områden: övergödning, farliga ämnen, bevarande av biologisk mångfald samt sjöfartens miljöproblem. Det fina med överenskommelsen är att bördefördelningen är klar. Sverige vet hur många ton kväve och hur många ton fosfor som ska bort. Sverige är ett av de länder som har störst börda att klara av. Det går inte för oss eller för något annat land att säga att den uppgiften får någon annan klara av. Alla har fått sina bördor. Herr talman! För några månader sedan hade jag möjlighet att delta i en konferens i Sankt Petersburg där just frågan om implementeringen av åtgärderna för att nå målen i aktionsplanen diskuterades. Under konferensen fanns en stor oro över att ländernas politiker är för sent ute och att de styrande inte inser nödvändigheten av ett snabbt agerande. Jag delar den oron. Förslag på åtgärder måste tas fram. Jag kan lova Moderaterna och deras stödpartier att om ni tar fasta på det förslag som Havsmiljöutredningen kom med i förra veckan kommer ni att ha ett gott stöd i ryggen från oppositionen. Men då måste ni inse att även fisket är en miljöfråga. Ni måste inse att jordbrukets djurhållning måste prövas utifrån en miljöbelastning. Ni måste inse att eventuella dikningar och gödning av skogen är en miljöfråga som till slut blir en havsmiljöfråga. Det är dags för regeringen att presentera de åtgärder som ska vidtas för att minska kväve- och fosforutsläppen. Vilka krav ställer regeringen på jordbruket? Vilka åtgärder ska vidtas för att åtgärda alla enskilda avlopp? Det är dags för kraftfulla åtgärder. Till sist, herr talman, vill jag säga att den nuvarande regeringen med sina stödpartier framhäver sig själv på i stort sett alla områden - oftast helt utan självinsikt. Ett av de områden där den brukar framhäva sig är hur duktig man är inom EU och hur mycket regeringens företrädare kan påverka. Jag vill skicka med en fråga som regeringen kan driva. Jag har gjort det förr, men troligen har frågan glömts bort. Den handlar om de sjunkna vraken utefter vår kust. De är en stor potentiell miljöfara. Nu i slutet av maj ska departementet och Statskontoret meddela vilken myndighet som ska ha ansvaret. Mitt förslag är att ansvarsfördelningen till stor del ska vila på EU. Tyskland, England och Frankrike bör alla känna ett stort ansvar i frågan. Ni regeringsföreträdare som anser att ni har ett så stort inflytande över besluten i EU - kan inte ni se till att bestämma att EU ska ta ett ekonomiskt ansvar i denna fråga? Alla vet att de har ett moraliskt ansvar; det är otvetydigt. Med den uppmaningen vill jag tacka för mig.

Anf. 168 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Det är svårt att låta bli att kommentera några av de salvor som Jan-Olof Larsson har framfört här. Det är stora problem som Jan-Olof lyfter fram, algblomning, 5 000 som dör varje år, sjunkna fartyg med mera. Det har räknats upp oändligt mycket. Jag är frestad att ställa den fråga igen som jag har ställt tidigare. Uppkom alla de här problemen i september 2006? Eller var det så, för att vara något ödmjuk, att några av de här problemen fanns redan tidigare? Den tidigare regeringen hade chans att ta tag i de här frågorna under ett antal år. Vi har inte löst alla de här frågorna ännu, men det finns en enorm ambition. Det finns en otrolig kraft och vilja att undan för undan beta av detta. Vi vill, precis som vi utgår ifrån att också oppositionen vill, ha en god miljö och efterlämna en miljö som är ännu bättre till nästa generation. Jag har några konkreta frågor till Jan-Olof Larsson. Den ena frågan är: Varför kan vi inte tillsammans känna en stolthet över att vi inom EU framgångsrikt kan driva bland annat de här frågorna? Det har visat sig på klimatområdet, på miljöområdet och på fiskeområdet. Låt oss i stället vara tacksamma för det, känna en stolthet och få kraft att jobba vidare.

Anf. 169 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Problemet fanns före 2006, men det finns också efter 2006. Det är viktigt att ni kommer ihåg det. De försvann inte 2006, utan vi måste fortsätta att jobba med dem. Låt mig ta ett exempel som har varit uppe här till diskussion, nämligen partiklar i luften. Det är många som dör av det i Europa och Sverige. Det är många barn som får astma och nedsatt lungfunktion för livet här i Stockholm, Göteborg, Malmö och de andra stora städerna. Vad gjorde regeringen åt det? Jo, man utjämnade skatteskillnaden mellan en relativt bra kvalitet på dieselmarknaden och en sämre kvalitet. Det innebär att vi får mer partiklar i luften i varenda stad. Det innebär att fler barn blir drabbade av astma. Det innebär att fler barn får bestående luftrörsproblem hela livet på grund av det beslut som regeringen fattade. Det är ett exempel där det går bakåt. Jo, vi kan vara stolta över att vi jobbar i EU, och det gjorde vi förut också. Men från och med 2006 har det lyst fram lite grann att EU inte verkar ha funnits för den svenska regeringen före 2006. Det kom först 2006 när ni åkte ned. Men vi har haft kommissionärer och ministrar som har gjort ett jättejobb inom EU och nått bra resultat. Jag vet inte om ni har hört talas om att Margareta Winberg var nere och drev jordbrukspolitik eller Margot Wallström som fortfarande är kommissionär. Hon finns där nere och har gjort ett jättebra jobb. Det ska vi vara stolta över.

Anf. 170 Anita Brodén (Fp)
Herr talman! Jag vill upprepa det jag sade till Per Bolund under mitt anförande när det gäller partiklar. Miljökvalitetsnormen inom EU är ett av de starkaste och viktigaste beslut som vi har varit med och fattat. Vi nämnde fortsatta diskussioner om dubbdäck, andra bilar och satsningar på allmänna kommunikationer. Jag räknade upp ganska många konkreta beslut och uppdrag som vi redan har satt i gång. Det var bland annat något som Socialdemokraterna har efterfrågat, nämligen ett havsmiljöinstitut. Visst är det positivt att vi har gått från ord till handling? Jag räknade också upp en hel del av de andra konkreta åtgärderna som vi har vidtagit för att få en bättre miljö. Jag vet att Jan-Olof Larsson var flitig att anteckna dem. Det rörde både Västerhavet och Östersjön. Det handlade om både luft och vatten. Herr talman! Jag tänker avsluta med att ställa kanske den svåraste fråga som jag någonsin ställt till Jan-Olof Larsson. Jag tror att det är väldigt viktigt. Det här är inte någon pajkastning. De här frågorna är mycket viktigare än så. Här behöver vi framför allt samarbeta inom EU men även nationellt över blockgränserna. Då kommer min fråga: Finns det någonting som regeringen gör bra, Jan-Olof, och som ni är beredda att backa upp? Det vore fantastiskt roligt att också få kredit för det vi gör. Vi försöker ge er kredit. Låt oss i stället arbeta målmedvetet, konsekvent och framåt och ha det gemensamma målet i sikte!

Anf. 171 Jan-Olof Larsson (S)
Herr talman! Låt mig börja med det som ni gör bra. Jag tyckte att det var bra när Sofia Arkelsten sade att ni antog Göran Enanders utredning som ett regeringsförslag. Det är starkt. Det är tufft. Sedan vill jag gå in på det här med partiklarna igen. Du kan inte skylla på EU:s normer när regeringen har beslutat att sänka kvaliteten på drivmedlen genom en skattemässig utjämning. Det innebär att fler barn i Stockholm, Göteborg, Malmö och andra städer får astma. Det är betydligt fler barn som får astma och fler som dör i Sverige på grund av era beslut. Det måste du ta ansvar för. Det är förskräckligt om du står och skyller det på någon annan. Jag hörde när du pratade med Per Bolund förut om fisket. Det har aldrig någonsin varit så stor skillnad mellan vad Ices rekommenderar och vad kommissionen har gått med på. Trots att man har sänkt nivåerna har det aldrig varit så stor skillnad mellan forskarnas råd och kommissionens beslut. Det kan du höra från vilken forskare som helst som har undersökt det här. Det är ett oerhört dåligt resultat. Tar det slut på torsken i Östersjön och Västerhavet, som är ännu sämre ute, har ni ett jätteansvar för detta. Det måste du inse. Du kan inte skylla på EU eller andra. Nu måste du ta ansvar för det ni ska göra och komma med vettiga förslag och åtgärder.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2008-05-20
Förslagspunkter: 19, Acklamationer: 15, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utveckling av havsmiljöarbetet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:U353 yrkande 9, 2007/08:MJ284, 2007/08:MJ289 yrkande 1 och 2007/08:MJ452.
      • Reservation 1 (s)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0112018
      m88009
      c24005
      fp21007
      kd19005
      v19003
      mp15004
      Totalt186112051
      Ledamöternas röster
    2. Nationella åtgärder för havsmiljö

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ366 yrkande 24.
      • Reservation 2 (v)
    3. Åtgärder mot stora punktutsläpp

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ366 yrkande 25.
      • Reservation 3 (v)
    4. Bottentrålningens miljöeffekter i Östersjön

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ366 yrkande 8.
      • Reservation 4 (v)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (v)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1111018
      m88009
      c24005
      fp21007
      kd19005
      v01903
      mp16003
      Totalt27920050
      Ledamöternas röster
    5. Miljökvalitetsmålen för havsmiljön

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ366 yrkande 18.
      • Reservation 5 (v)
    6. Samverkan mellan Östersjöländerna

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ370.
      • Reservation 6 (s)
    7. EU:s ekonomiska ansvar för miljöåtgärder i Östersjön

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ366 yrkande 5.
      • Reservation 7 (v)
    8. Integrerad havsplanering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ366 yrkande 2.
      • Reservation 8 (v)
    9. Övergödning m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ366 yrkandena 12-14 och 2007/08:MJ468.
      • Reservation 9 (v, mp)
    10. Nationellt biogasprogram

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ465 yrkande 7.
      • Reservation 10 (v, mp)
    11. Miljörisker med djupa borrhål

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ209.
    12. Mottagande av fartygsavfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ366 yrkande 15.
      • Reservation 11 (v)
    13. Utsläpp från fartyg och båtar m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ289 yrkande 2 och 2007/08:MJ451 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 12 (s, v, mp)
    14. Drivmedelscertificat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:T327 yrkande 14 och 2007/08:MJ412 yrkande 22.
      • Reservation 13 (s)
      • Reservation 14 (v)
    15. Certifiering av bränslen m.m.

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:T327 yrkandena 9, 11 och 12.
      • Reservation 15 (s, v, mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (s, v, mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s0112018
      m89008
      c24005
      fp21007
      kd19005
      v01903
      mp01603
      Totalt153147049
      Ledamöternas röster
    16. Gårdsbaserade biogasanläggningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ424.
    17. Partikelutsläpp

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ273 yrkandena 1 och 2.
      • Reservation 16 (s)
    18. Miljökvalitetsnormer

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion 2007/08:MJ455 yrkandena 1, 2 och 5.
      • Reservation 17 (mp)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (mp)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      s1111018
      m89008
      c24005
      fp21007
      kd19005
      v19003
      mp01603
      Totalt28317049
      Ledamöternas röster
    19. Motioner som beretts förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ208, 2007/08:MJ286, 2007/08:MJ366 yrkande 4, 2007/08:MJ420 och 2007/08:N378 yrkande 11.