Val och beslut i kommuner och regioner

Anf. 1 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Det här är ett ärende som kanske inte har väckt oerhörda konvulsioner i den svenska folksjälen, men det är inte oviktigt för den sakens skull. Det handlar om våra förutsättningar att i kommuner och regioner fatta beslut, och det handlar om en väldigt intressant nyhet som innebär att man möjliggör automatiserat beslutsfattande på ett sätt som redan är möjligt i våra statliga myndigheter. I våra kommuner har det dock ännu inte fullt ut varit riktigt lika möjligt.

Det här är intressant på flera olika sätt. Det möjliggör effektiviseringar och digitalisering, men det väcker också vissa praktiska och närmast principiella spörsmål. Vad innebär det när man som medborgare inte möts av en människa som ska fatta beslut - det kan vara ett beslut om bistånd eller något annat myndighetsbeslut - utan av en dator som ska göra det? Hur påverkar det förtroendet för det allmänna, och hur påverkar det synen på beslutsfattandets legitimitet?

Detta är ganska viktiga frågor, där jag tycker att utredaren har landat ganska klokt. Jag hade själv möjligheten och den stora äran att få vara en del av den parlamentariskt sammansatta grupp som var referensgrupp i utredningen. Det är på många sätt rimliga slutsatser som man här landar i.

Men Moderaterna har ändå en reservation i det här ärendet, just på denna punkt, som jag skulle vilja yrka bifall till. Vi har en principiell fråga som vi inte tycker har lösts ut fullt och helt. Det handlar om under vilka omständigheter en kommunal nämnd ska få fatta beslut om att överlåta en viss ärendemängd till en automatiserad beslutsfunktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val och beslut i kommuner och regioner

Vår uppfattning är att för att det ska vara möjligt för en nämnd att använda detta måste kommunfullmäktige först fatta ett beslut i nämndens reglemente eller på annat sätt för att möjliggöra att man överlämnar eller delegerar ärenden till en automatiserad beslutsfunktion. Skälet till att vi resonerar på det viset är att vi inte får underskatta vikten av att denna något udda fågel kommer in i vår förvaltning.

Det finns en risk för att nämnder, som kan vara ganska små - vi ska komma ihåg att en nämnd inte behöver vara fler än fem personer - drabbas av en entusiasm över dessa nya tekniska framsteg och kanske inte alltid i utgångsläget riktigt förstår vidden av de fattade besluten.

Det finns icke förty säkerhetsfunktioner som innebär att den som inte är nöjd med det beslut som har fattats av en automatiserad beslutsfunktion har rätt att som medborgare få sin sak prövad av en människa, men detta är viktigare än det enskilda fallet. Det handlar om synen på beslutsfattandet och trovärdigheten i våra kommunala förvaltningars beslutsfattande i bredare bemärkelse.

Vi menar att om man i stället säger att kommunfullmäktige först måste fatta beslut om att möjliggöra detta för nämnderna finns det sannolikt också centralt i kommunen ett behov av att skapa en form av regelverk eller infrastruktur för hur dessa saker upphandlas och hur de kommer på plats. Det handlar om vilka kriterier och andra riktlinjer som ska gälla för att man ska få en god tillämpning i realiteten.

I den andra vågskålen ligger nämndernas egen självständighet och möjlighet att fatta beslut om hur de ska bedriva sin förvaltning. Men den självständigheten, menar vi, trumfar inte fullmäktiges roll när det gäller att avgöra hur en kommun på principiell nivå ska styras. Vi menar att det här är en fråga, eller möjligen ett ärende, av principiell beskaffenhet. Då är utgångspunkten att det är kommunfullmäktige som ska fatta beslutet.

Med detta yrkar jag alltså bifall till reservationen.

Anf. 2 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Varje dag samlas kommunala och regionala företrädare i olika organ för att besluta och bereda ärenden och aktuella frågor som tjänstemän, myndighetsföreträdare, har att hantera i sin vardag. Den kommunala självstyrelsen bygger på att den enskilde medborgaren ska kunna utgå från att beslut och beredningar hanteras på ett välordnat och transparent sätt.

Det är utifrån de erfarenheter som uppkommit i dessa sammanhang som det betänkande som nu behandlas har sin utgångspunkt. Sett i ett historiskt och omvärldsorienterat perspektiv vet vi att den svenska samhällsmodellen står sig stark. Valdeltagandet även på lokala nivåer är högt, bland de högsta i världen. I korruptionsindex ligger vi ständigt lågt i de mätningar som görs. Öppenhet och folklig förankring är av stor vikt för detta. Det gäller dock att inte slå sig till ro med detta faktum utan ständigt arbeta med hur beslutsprocesser och de demokratiska styrinstrumenten kan förbättras mot bakgrund av den tekniska utvecklingen eller andra faktiska förhållanden.

I konstitutionsutskottets betänkande Val och beslut i kommuner och regioner, som vi nu debatterar, behandlas regeringens proposition på detta område samt två yrkanden i en följdmotion och ett yrkande i en motion från allmänna motionstiden. Jag vill yrka bifall till utskottets förslag, som ställer sig bakom propositionen, och avslag på motionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Val och beslut i kommuner och regioner

Fru talman! I propositionen föreslår regeringen ändringar i kommunallagen som ger kommuner och regioner möjlighet att i vissa fall delegera beslutanderätten till en automatiserad beslutsfunktion. En förutsättning för detta är att förvaltningslagen fullt ut är tillämplig på det ärende det handlar om och att det automatiserade beslutsfattandet inte strider mot bestämmelser i annan lagstiftning. Syftet är just att åstadkomma ett ändamålsenligt och mer transparent regelverk. Det har vi här att ta ställning till.

När det gäller automatiserat beslutsfattande bör det också betonas att det ju kan prövas av en fysisk person om man så önskar. I detta sammanhang är det viktigt med en uppföljning för att få erfarenheter och kunskap för att kunna utveckla detta vidare.

När Riksrevisionen granskade automatiserat beslutsfattande i den statliga förvaltningen konstaterades att det har lett till en ökad effektivitet. Myndigheternas kostnader för beslutsprocesserna minskade, och väntetiderna för enskilda blev kortare. Även rättssäkerheten förbättrades i form av ökad likabehandling och förutsägbarhet.

Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar också att automatisering innebär att medarbetare kan ägna sig åt mer kvalificerade och värdeskapande uppgifter. Det minskar på så vis administrationen. Det är något som Sveriges Kommuner och Regioner sedan länge har efterfrågat.

Det kan prövas av fysisk person, som nämnts. Det är också viktigt att det följs upp av de kommunala revisionerna i arbetet med granskningen av den kommunala verksamheten.

Vi kan också lyfta fram detta med vem som ska besluta om det. Vi har landat i att vi stöder propositionen: att ansvaret bör ligga på den ansvariga nämnden.

Det föreslås också i propositionen ändringar i kommunallagen när det gäller det proportionella valsättet. Det nuvarande regelverket har inneburit vissa låsningar, där partier och enskilda ledamöter har utnyttjat det proportionella valsättet genom att använda andra partiers gruppbeteckning utan att det funnits ett reellt samarbete. Det föreslås att en avgående ledamot i nämnd som valts proportionellt nu ska kunna ersättas genom fyllnadsval.

Det är, som vi ser det, viktigt att frågan om proportionellt valsätt har setts över. Det är viktigt för att öka tydligheten och också stärka det kommunala demokratiska arbetet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)