Utvidgad miljöbrottsbestämmelse m.m.

Anf. 172 Runar Filper (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna har ett flertal reservationer, men för tids vinnade yrkar vi bifall till reservation 3, punkt 5, om miljöorganisationernas talerätt.

Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Konsekvenserna av miljöorganisationers talerätt bör utredas. Att de som är berörda av beslut ska anses ha talerätten är ju högst rimligt men att organisationer kan överklaga ett beslut trots att man saknar hemvist och förankring i området är desto märkligare.

Kammarrätten i Stockholm gav i februari 2012 Naturskyddsföreningen talerätt i jaktliga frågor med utgångspunkt i Sveriges åtaganden enligt den så kallade Århuskonventionen.

I Århuskonventionen används bland annat uttrycken "berörd allmänhet" som har ett "tillräckligt intresse" när det gäller de parter som ska erhålla talerätt. Svenska Jägareförbundet är i högsta grad berört av beslut i jaktliga frågor, och det är ett intresse som dessutom skyddas i 4 § i jaktlagen.

Men domar har levererats där Jägareförbundet inte har ansetts ha rätt att överklaga beslut från Naturvårdsverket om jakt. Det gäller till exempel överklagandet av ett beslut från Naturvårdsverket som handlade om jakt på säl. Förvaltningsrätten avvisade överklagandet för att Jägareförbundet inte ansågs berörda av beslutet, vilket kan tyckas mycket märkligt.

Jägareförbundet har ju sedan tidigare erkänts talerätt av kammarrätten, men detta var ett exempel på att det ändå inte varit alldeles självklart alla gånger.

Det är också minst sagt uppseendeväckande att små miljöorganisationer som uppnått 100 medlemmar, räknat i hela Sverige, ska ha talerätt och kunna överklaga och stoppa beslut. Detta kan få ödesdigra konsekvenser för lokalbefolkningen i skogsbygderna vars näringar och verksamheter drabbas.

Talerätten borde väl rimligen ge större inflytande till den lokala opinionen, den berörda landsbygdsbefolkningen, jaktlag, hembygdsföreningar med flera än till miljöorganisationer som inte har den minsta förankring i de områden där de ändå tillåts överklaga jaktbeslut. Dagens regelverk är alltså i många avseenden minst sagt märkligt.

Miljöorganisationer utan förankring i bygden, som vanligtvis är ideologiskt burna, kan också ha en väldigt tydlig agenda i en viss ideologisk riktning.

Möjligheterna att bedriva en sund viltvård försvåras också av att lagen är problematisk i sin utformning. Här bör verkligen regeringen utreda konsekvenserna av lagstiftningen och återkomma med förslag om hur lagstiftningen ska utformas och tillämpas på bästa sätt ur förvaltningssynpunkt.

Jag vill också flika in att Naturvårdsverket inte ville förlänga jakttiden i Värmland-Örebro i väntan på domstolsutslag från Förvaltningsrätten i Karlstad. Man önskade att förlänga jakttiden som gick ut den 15 februari till den 21 februari, men det gillades inte av Naturvårdsverket. Det fanns inte tillräckligt starka skäl för att göra avsteg från föreskrifterna även om landets halva vargstam finns i Värmland och 23 vargar skulle skjutas plus 6 stycken gemensamt med Örebro län enligt jaktbeslut.

Detta skedde trots att det beslutades om en hållbar rovdjurspolitik 2013 och att en av de viktigaste ansatserna i den nya politiken var att vargstammens koncentration skulle minskas där den är som tätast.

Här finns verkligen synnerliga skäl att se över föreskrifterna för att få till en förlängd jakttid eftersom miljöorganisationernas talerätt år efter år stoppar all möjlighet att verkställa myndighetsbeslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Fru talman! För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill Sverigedemokraterna föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitlig energiförsörjning för såväl hushåll som näringsliv och samtidigt tillgodose högt ställda krav på miljövänlighet.

Vid utbyggnad av förnybara kraftkällor såsom vind, sol, våg- och vattenkraft måste stor hänsyn tas till kultur- och landskapsmässiga värden samt till djurliv och biologisk mångfald. Stor hänsyn måste också tas till den lokala opinionen och till miljö- och naturintressen. Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Om fastighetsägare drabbas av sänkt marknadsvärde till följd av en vindkraftsetablering ska de ersättas ekonomiskt av ägaren till vindkraftsparken.

Utbyggnaden av vindkraft i miljöer med högt natur- och kulturvärde bör ses över med hänsyn till vår natur och miljö. Det kan inte anses försvarbart att slå upp vindkraftsparker i storslagna och vidsträckta landskap. Dessa kraftverk är också ett hot mot rovfåglar, fladdermöss och andra arter. Därför bör inventering och kartering också vara gjord innan man ansöker om uppförande av nya vindkraftverk. Det är mycket viktigt.

Anf. 173 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Såväl stora som små miljöbrott påverkar oss i vår vardag. De kan skada miljön och de ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också vara skadliga för människors hälsa.

Ett vanligt förekommande miljöbrott är att någon släpper ut farliga ämnen i naturen genom vårdslöshet eller för att slippa betala vad det kostar att hantera avfallet, slippa de avgifter det kostar att göra sig av med avfallet på ett lagligt sätt eller helt enkelt tjäna en slant på den svarta marknad som uppstått kring hantering av avfall.

Därför är det mycket välkommet att regeringen nu täpper till hålen och skärper kraven när det gäller hanteringen av avfall genom den proposition som nu ligger på riksdagens bord. Men miljöbrottsarbetet får inte sluta där.

Miljöbrott berör ofta flera länder och en rad olika myndigheter både inom och utanför Sverige. Visste fru talmannen till exempel att miljöbrott i form av illegal handel med bland annat farligt avfall är den största illegala verksamheten i världen efter narkotika och vapen?

Samverkan mellan olika myndigheter, både i Sverige och internationellt, är av avgörande vikt för att kunna hantera miljöbrotten och för att dessa inte ska hamna mellan stolarna. Det är därför viktigt att polisen och andra berörda myndigheter ges skyldighet att samverka när det gäller miljöbrott.

Det är också viktigt att miljöbrotten prioriteras lika i hela landet. Mycket av det arbete som utförs när det gäller miljöbrott måste skötas lokalt, men en specialistenhet skulle behövas för att tillföra kompetens och hjälpa den lokala polisen, för att arbeta proaktivt och identifiera framtida miljöbrottshot.

Fru talman! Tyvärr är det många osäkra faktorer när det gäller kunskapen om hur omfattande miljöbrotten är i Sverige. Statistiken lämnar nämligen ofta en del i övrigt att önska, främst eftersom miljöbrotten oftast inte drabbar en enskild person och därmed inte anmäls i samma utsträckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Dessutom kanske de inte upptäcks förrän tiotals år efter det att brotten har begåtts. Det är också sannolikt att många människor har brutit mot olika typer av miljöregler utan att veta om det och utan egentligt uppsåt.

Därför är det viktigt att arbeta för en ökad information till allmänheten om miljöbrott och konsekvenserna av att till exempel dumpa saker i skog och mark eller slänga farligt avfall i soptunnan, för att allmänheten både ska agera miljöklokt och kunna identifiera och anmäla miljöbrott.

Sist men inte minst när det gäller miljöbrott ser vi att det tyvärr finns företag i dag som sätter i system att bryta mot reglerna och även företag som lägger in företagsboten i budgeten för det förorenande projektet.

Eftersom det i dag inte finns något registreringssystem för företagsbot kan samma företag begå miljöbrott hur många gånger som helst utan att vare sig straffas hårdare nästa gång eller få någon typ av prickning eller liknande. Med ett register för företagsböter skulle det kunna vara möjligt att utdöma en väsentligt högre bot vid upprepade brott.

Men, fru talman, de företag som medvetet förstör vår miljö är lyckligtvis i minoritet i Sverige. Betydligt fler är de företag som vill utveckla sitt miljöarbete. Svensk industri är i dag ledande inom miljö- och klimatteknik.

Företagen har genom forskning, utveckling och investeringar minskat sin egen miljöpåverkan och skapat exportmöjligheter för grön teknik. Verksamheter som påverkar miljön negativt ska prövas noga och hårda krav ställas för att skydda miljön.

Samtidigt måste tillståndsprocesserna utformas så att de inte i onödan hindrar eller försenar investeringar som moderniserar verksamheter, skapar jobb och tillväxt och i slutändan ofta minskar den samlade miljöpåverkan.

Centerpartiet och Alliansen inledde ett arbete med reformer i regeringsställning för att förbättra reglerna för prövning av miljöfarliga verksamheter. Detta arbete måste fortgå.

Fokus måste ligga på att den omfattande processen kring miljökonsekvensbeskrivningar i första hand ska gälla där dessa krav verkligen kan göra skillnad för att säkerställa miljöskyddsintresset. De krav på underlag och prövning som ställs ska bara göra det i den omfattning som det är motiverat av miljöskäl.

Naturvårdsverket har lämnat förslag på hur man med bibehållet miljöskydd, genom ändringar i klassificeringen av olika typer av verksamheter, kan förenkla för både myndigheter och verksamheter. Det är ett första steg, men mer måste göras.

Myndigheternas prövningar och krav på underlag ska vara enkla, förutsägbara och effektiva. Vi måste säkerställa att myndigheter deltar tidigt i samrådsprocesser.

Mål för hur lång tid handläggning och olika typer av prövning får ta måste sättas. Inom ramen för en rättssäker process där alla berörda kan komma till tals bör möjligheterna för återkommande överklaganden och sena krav på kompletteringar ses över. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 2.

Fortsätt att skärpa miljöbrottsarbetet för de företag som gör fel, men se samtidigt till att den absoluta majoritet som sköter sig stöttas av ett regelverk som leder till utveckling i stället för inveckling!

Anf. 174 Jens Holm (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Fru talman! Jag vill börja med att instämma med föregående talare i att det är bra att vi med detta betänkande stärker miljöbalken och över lag stärker arbetet mot miljörelaterade brott.

Fru talman! Det är inte okej att motorvägar läggs i ytläge med buller, avgaser, partiklar och förstörd närmiljö som följd i områden där det bor människor med låga inkomster eller som kommer från andra länder än Sverige medan samma vägar dras i tunnel i områden där svensk över- och medelklass bor.

Detta är fallet till exempel här i Stockholmstrakten med motorvägsprojektet Förbifart Stockholm. Den 21 kilometer långa motorvägen dras i tunnel under Drottningholm och villaområdena, medan invånarna i miljonprogramsområden som Sätra, Hjulsta och Akalla endast får bullerplank att skydda sig med. Tunnlar åt rika - bullerplank åt fattiga, är det så vi ska ha det? Nej, jag tycker inte det.

Det är heller inte okej att människor som bor i höghusområdena har sämre tillgång till grönområden än de som bor i villa, att människor som lever i miljonprogramsområden oftast har flera år kortare liv att leva än de som bor i de mer välbeställda villaområdena eller att detta sannolikt har att göra med att de människor som bor i lågstatusområden, som påstås vara sämre områden, har en sämre närmiljö.

Att människor drabbas olika beroende på inkomst och etnisk tillhörighet som en följd av olika miljöskadliga verksamheter brukar ibland gå under namnet miljöorättvisa. Att försöka motverka detta är vad miljörättvisa handlar om. För oss svenskar är detta ett tämligen obekant begrepp, men i den anglosaxiska världen, till exempel USA och Storbritannien, har man arbetat mer aktivt med frågan, som där brukar gå under termen environmental equity eller environmental justice, det vill säga miljörättvisa.

Det borde vara en självklarhet i all politik, inte minst i samhällsplaneringen i stort, att vi vinnlägger oss om att olika samhällsklasser och grupper i samhället ska ha samma rätt till vår natur och att ingen grupp ska drabbas oproportionerligt värre än någon annan. Men så är det inte.

I Sverige finns inget aktivt och systematiskt arbete med miljörättvisa. Naturvårdsverket har exempelvis, enligt vad generaldirektör Björn Risinger sa när jag var i kontakt med honom senast, inget uppdrag att arbeta med socioekonomiska frågor och analyser. Inte heller har det någonsin, i alla fall inte vad jag vet, gjorts någon analys eller utredning ur ett socioekonomiskt och etniskt perspektiv om hur olika grupper i samhället exponeras för miljö- och hälsorisker.

Jag vill understryka att det inte är miljöpolitiken i sig det är fel på. Tvärtom, bra miljöpolitik är ofta utjämnande mellan klasser och grupper i samhället. Bra miljöpolitik gynnar ofta folkflertalet, om vi till exempel satsar mer på kollektivtrafiken, skyddar mer natur, inte minst den tätortsnära, och minskar massbilismen och därmed utsläpp, partiklar och buller. Nej, det är andra politikområden som måste bli mer miljörättvisa: samhällsplanering, infrastrukturpolitik, försvarspolitik och hela den ekonomiska politiken.

Här finns mycket att göra. Därför tycker jag att motion 2183 i betänkandet, om just miljörättvisa, av miljöpartisterna Annika Lillemets och Valter Mutt, är bra. Den handlar om att vi behöver kartlägga hur olika grupper i samhället exponeras för miljö- och folkhälsorisker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Motionärerna föreslår att Naturvårdsverket bör få en egen enhet som ska arbeta med miljörättvisefrågor. Men det svar som motionen får i betänkandet är under all kritik - ja, under all kritik. Att Moderaterna är nöjda med svaret kanske jag kan förstå, men inte att Socialdemokraterna och Miljöpartiet är det. Att ni, kära socialdemokrater och miljöpartister, röstar emot motionen och nöjer er med att den, som det står på s. 17 i betänkandet, "lämnas utan vidare åtgärd" imponerar inte.

Jag yrkar bifall till reservation 1 om miljörättvisa.

Kopplat till detta, fru talman, är frågan om buller. Buller är ett omfattande problem för både miljön och folkhälsan. Över 100 000 svenskar störs varje år bara av flygplansbuller. I Upplands Väsby i Stockholmsområdet drabbas nästan varannan invånare av in- och utflygningarna från Arlanda.

I reservation 4 föreslår vi att Naturvårdsverket ska få ett uppdrag att samordna de olika myndigheternas arbete och systematiskt arbeta för att människor inte ska utsättas för buller.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Avslutningsvis, fru talman, gäller det frågan om terrängkörning på snö - snöskoterkörning med andra ord. Nuvarande terrängkörningslag är från 1975. Där finns det i praktiken inga begränsningar för terrängkörning på snötäckt mark. Däremot är det i princip förbjudet att köra på mark som inte är snötäckt, såvida man inte har särskilda tillstånd.

Den här lagen är nu drygt 40 år gammal. I dag har vi tio gånger fler snöskotrar än vad som fanns vid den tid då lagen kom till. Jag tror nog att alla här kan vittna om att det i vissa områden finns väldigt stora besvär med snöskoterkörning med inte minst utsläpp och buller som följd. Det vore verkligen på sin plats med en översyn av denna terrängkörningslag så att vi får bättre ordning ute i våra marker.

Naturvårdsverket har just föreslagit en statlig utredning om en översyn av terrängkörningslagen, och jag ser i detta betänkande att man öppnar för detta. Det tycker jag är bra.

Anf. 175 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet förutom punkt 6 som handlar om buller. Där yrkar vi i stället bifall till reservation 4.

När det gäller de ändringar som föreslås i miljöbalken som bygger på regeringens proposition och där man ska förtydliga vad som gäller hantering av avfall är det inte så mycket mer att säga om det. Det är bra att man gör förtydligandet att all hantering som är felaktig och som kan medföra risker för människors hälsa, djur och växter är straffbar. Då uppfyller Sverige även av allt att döma kravet i miljöbrottsdirektivet, och det är också bra.

Fru talman! När det gäller motionerna som behandlas i betänkandet handlar de om lite olika ämnen. Det spretar en del. Jag kommer endast att ta upp diskussionen kring buller, där Liberalerna har ett motionsyrkande som vi reserverar oss till förmån för.

Just detta yrkande ska egentligen sättas in i ett större sammanhang, för det ingår i en samlad motion från Liberalerna om folkhälsofrågor. I samma motion finns yrkanden som berör smittsamma sjukdomar, sprutbytessystem, tobaksbruk, cannabis, spelberoende och även införandet av ett tolfte folkhälsomål när det gäller äldre. Det är alltså i detta sammanhang detta yrkande är lagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Fru talman! Vidare kan man konstatera att buller per definition är negativt ur hälsosynpunkt, annars heter det någonting annat än buller. Världshälsoorganisationen har konstaterat att buller är det allvarligaste miljöproblemet näst luftföroreningar. De hälsoeffekter som människor kan råka ut för är främst hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.

Det kan vara intressant att i det sammanhanget titta på lite statistik kopplat till buller, om vi nu tar vägtrafik som exempel. Man kan läsa på Trafikverkets hemsida att minst 300 för tidiga dödsfall per år inträffar på grund av buller från vägtrafiken. Det kan jämföras med dem som direkt dödas i trafiken. Där har vi en nollvision och tydliga mål. År 2015 handlade det om 260 personer, och det är naturligtvis 260 för många. Men man kan ändå sätta dessa siffror i relation till varandra.

Man kan även konstatera att det för lokalt genererade avgaser och dubbdäcksanvändning handlar om 1 300 respektive 200 för tidiga dödsfall i Sverige. Det är ansenliga siffror.

Naturvårdsverket har sedan ett antal år tillbaka ett särskilt ansvar för att samordna olika myndigheters arbete avseende omgivningsbuller, och det ansvaret är naturligtvis väldigt viktigt. Det handlar om väldigt många myndigheter som har buller i sin instruktion. Det är en lista med, tror jag, 13 statliga myndigheter och dessutom SKL som ingår i den samordning som Naturvårdsverket jobbar med.

Det handlar om att man ska få en enhetligare tillämpning och vägledning för att öka förståelsen för varandras uppdrag och vad varje myndighet har för funktion i arbetet när det gäller buller. Det har varit ett problem, speciellt vid bostadsbyggande, att det har spretat väldigt mycket och att Boverket, Trafikverket och Naturvårdsverket har haft olika uppfattningar om vad buller är. Den saken har de facto börjat bli bättre efter de beslut som togs under alliansregeringens tid.

När det gäller buller handlar det också mycket om hur man utformar samhällsplaneringen. Det handlar om planer, byggnaders läge och utformning, trafikplanering, vägbeläggningar och så vidare, och man måste jobba med alla dessa faktorer.

Forskningen visar också att det inte är så enkelt som att bara tala om decibeltal. Väldigt ofta när det gäller riktlinjer, rekommendationer och regler talar man om rena decibeltal, men människan uppfattar ljud på väldigt olika sätt. I vissa sammanhang kan ett väldigt lågt decibeltal från till exempel trafikbuller vara väldigt störande. Även om det är en måttlig decibelnivå kan man till exempel drabbas av sömnrubbningar, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och så vidare.

Slutsatsen av det som vi liberaler lyfter fram i vår motion och som vi reserverar oss för är att i det här samordningsansvaret som Naturvårdsverket har anser vi att vi måste lägga tryck på att man verkligen går ut och informerar om den kunskap som finns och även tar fram den forskning som finns kring bullers påverkan på människors hälsa och att detta i sin tur naturligtvis inverkar på hur vi planerar och utformar våra bostäder, lokaler och en infrastruktur som begränsar exponeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

I grunden kan man alltså inte ha ett resonemang om att man får tåla lite buller, för det resonemanget stämmer inte med forskningen. Buller är som sagt per definition en hälsorisk, annars är det ett ljud i största allmänhet och inte buller.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Anf. 176 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Vindkraften är en inhemsk, ren och förnybar energikälla. Kristdemokraterna har en lång tradition av att förorda vindkraften som ett av de bästa förnybara energislagen.

Vindkraften är den förnybara energikälla som ökar mest i världen i dag. I Sverige producerade vindkraften 11 terawattimmar under 2014. Det är ungefär 8 procent av vår energianvändning. I början av 2015 fanns det totalt 3 048 vindkraftverk med en installerad effekt på 5 425 megawatt.

Det är ett problem att beslutsgången för att bygga vindkraft tar så lång tid. Tillståndsprocessen för vindkraftsbolagen behöver kortas för att bolagen ska ha en chans till lönsamhet. I dag är genomsnittstiden för tillståndsprövningen cirka fem år, och vid överklagande kan det ta ännu längre tid.

Fördröjningarna uppstår i dag ofta när kommunerna ska yttra sig om tillståndet, vilket oftast är i slutfasen av prövningsprocessen. Om kommunerna hade möjlighet att inkomma med sina synpunkter tidigare i processen skulle det finnas större möjligheter för vindkraftsbolagen att tillgodose de önskemål som inkommer men även möjligheter att spara resurser som kan läggas på andra projekt.

Utskottsmajoriteten föreslår att vi ska invänta att Naturvårdsverket och Energimyndigheten ska redovisa ett regeringsuppdrag i juni 2017. Detta är en orimlig fördröjning. Problemet är aktuellt i dag, och Kristdemokraterna föreslår att riksdagen ska tillkännage för regeringen som sin mening att kommunerna behöver komma in tidigare i beslutsprocessen. Därmed yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 6 om vindkraft.

Fru talman! I propositionen om en utvidgad miljöbrottsbestämmelse föreslås en ändring i miljöbalkens straffbestämmelse om miljöbrott. Jag välkomnar självklart det förslaget. Det är viktigt att vi kan täppa till kryphål i miljölagstiftningen.

Miljöbrott innebär inte bara att de ansvariga tillskansar sig ekonomisk fördel på ett otillbörligt sätt utan att det dessutom sker på bekostnad av framtida generationer. Detta gör miljöbrotten särskilt allvarliga. Det är viktigt att myndigheterna står starkt rustade för att möta dessa brott.

När BT Kemi-skandalen i Teckomatorp 1975 avslöjades hittades först 200 mer eller mindre sönderrostade gifttunnor med fenoxisyror nedgrävda i marken. Ett par år senare påträffades ytterligare 160 tunnor.

I den rättsprocess som följde var det med dåvarande miljölagstiftning svårt att få de ansvariga dömda. Dels var det svårt att bevisa att fenoxisyrorna i ån som låg intill kom just från de nedgrävda gifttunnorna, dels kunde inte heller åklagaren visa att det som skett var ett allmänfarligt brott, det vill säga att tunnorna orsakat några omfattande utsläpp, att någon direkt hade skadats eller att - hör och häpna - företagsledningen hade uppsåt att skada. Så var diskussionen och rättsprocessen då.

Nu har det gått 40 år sedan BT Kemi-skandalen avslöjades, och vi har i dag i Sverige en helt annan och betydligt skarpare miljölagstiftning än vad vi hade på den tiden. I dag går det inte att hävda att syftet med att gräva ned gifttunnor skulle vara för att skydda människor från innehållet i tunnorna. Det är omöjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Nu tydliggörs det ytterligare i propositionen om utvidgad miljöbrottsbestämmelse att det straffbara området för miljöbrott i samband med avfallshantering utökas till att avse all hantering av avfall som kan medföra en förorening som är skadlig för människors hälsa, djur eller växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som kan medföra någon annan betydande olägenhet i miljön.

Bestämmelsen omfattar den som både med uppsåt eller av oaktsamhet förvarar ett ämne eller hanterar avfall. Med avfallshantering omfattas såväl insamling, förvaring som bortskaffande etcetera samt även avfallsmäklare som hanterar avfall utan att vara i direkt besittning av själva avfallet.

Det är utmärkt och nödvändigt att denna förändring genomförs. Det rimliga är att alla som befattar sig med avfall tar ansvar för eventuell miljöpåverkan.

Propositionen grundar sig i EU:s miljöbrottsdirektiv. För mig är det självklart att Sverige följer de EU-direktiv som rör inte minst miljöområdet. Som vi ja-sägare en gång förklarade i samband med omröstningen om det svenska medlemskapet i EU innebär EU:s gemensamma miljöpolitik ett kraftfullt instrument för att skärpa miljöpolitiken i medlemsländerna. Utan EU hade vi löpt risk att ha en kapplöpning mot botten när det gäller miljöambitioner.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation 6 och i övrigt bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 177 Maria Strömkvist (S)

Herr ålderspresident! Sverige har en lång tradition av klok miljö- och klimatpolitik. Inga Thorsson tog initiativ till Stockholmskonferensen om miljö 1972, vilket blev starten på FN:s klimatkonvention och konventionen för biologisk mångfald.

Kjell Larsson räddade Kyotoprotokollet 1997. Birgitta Dahl och Anna Lindh stod bakom miljömålssystemet. Margot Wallström tog fram vattendirektivet och kemikalieregelverket Reach när hon var miljökommissionär. Anna Lindh och Göran Persson skapade miljöbalken.

Vi socialdemokrater är stolta över den miljöpolitik som vi byggt upp i Sverige. Den är framtidsinriktad och bygger på en ideologisk vilja att skapa ett hållbart samhälle. En viktig del i det arbetet är utvecklandet av en miljöbalk, det vill säga en samlad lagstiftning för miljökraven.

Den svenska miljölagstiftningen är internationellt erkänd och en föregångare för andra länder. Den svenska idén handlar om att bygga en lagstiftning som sparar värdefull natur, ger oss en bättre miljö, friskare människor och samtidigt skapar ett försprång med ny teknik som ligger framtiden till.

Sedan några år finns också EU:s industriutsläppsdirektiv. Det är samma idé som vi socialdemokrater utvecklade för Sverige en gång i tiden, nämligen att nya tillstånd för miljöfarlig verksamhet ska kräva den bästa möjliga tekniken.

Herr ålderspresident! Under åren har viktiga revideringar av miljöbalken gjorts som syftar till att förenkla och göra processerna snabbare. Det är viktigt för att behålla trovärdigheten och kraftfullheten i miljölagarna och för att underlätta för företag att göra rätt. Lagstiftningen och systemet måste hela tiden ses över och förenklas. Det kan också handla om att förstärka branschkunskapen hos prövnings- och remissmyndigheterna, om att snabba handläggningen och att utarbeta vägledningar för verksamhetsutövning hos myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande nr 8 handlar om en lagändring i just miljöbalken. Det handlar om en ändring i balkens straffbestämmelse om miljöbrott. Kort innebär den att man utökar lagen så att den täcker all hantering av avfall och inte som i dag endast för förvaring eller bortförande. Syftet är förstås att vi med detta kan uppnå ett effektivare miljöskydd. I den här frågan är vi ett enat utskott, men i betänkandet behandlas också ett antal motioner, bland annat om vindkraft.

Herr ålderspresident! Den förnybara energin har mycket stor potential att byggas ut under en lång tid framöver. Sverige har bra och naturliga förutsättningar för förnybar energi med vår goda tillgång på vind, vatten, sol och skog.

Den svenska vindkraftsutbyggnaden har på sina håll kritiserats i förhållande till lokala intressen. Vindkraftsanläggningar kräver bygglov, ibland också detaljplan utifrån plan- och bygglagen. Större vindkraftverk miljöprövas utifrån miljöbalken.

Frågan om lokalt inflytande vid vindkraftsetableringar innebär en svår avvägning, men det är också viktigt att tillgodose det lokala inflytandet. Den visuella upplevelsen kan vara en viktig bidragande faktor till en negativ attityd för etablering i närområdet. I Vindvals rapport framhålls att enskilda personers möjligheter att påverka vindkraftsprocessen också påverkar attityden. I de fall där markägaren och företagen har gått hand i hand är acceptansen för utbyggnaden stark. Enligt samma rapport har vindkraftsetableringens påverkan på fastighetsvärden analyserats i flera olika forskningsprojekt. Forskarna kunde då inte se några betydande skillnader i fastighetspriser mellan fastigheterna som låg långt ifrån respektive nära vindkraftsparken.

Vindkraftens decentraliserade struktur har gynnat ett utspritt ägande i form av andelar i vindkraftskooperativ. Det är mycket positivt, inte minst som det kan bidra till ökad lokal förankring av vindkraften.

Jag avslutar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på alla reservationer.

(Applåder)

Anf. 178 Gunilla Nordgren (M)

Herr ålderspresident! Vi satt just och sa att nu får man säga det i stället för herr eller fru talman, så har man sagt det också.

I dag behandlar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen angående en utvidgad miljöbrottsbestämmelse.

Propositionen handlar som sagt om en ändring i miljöbalkens straffbestämmelse om miljöbrott som innebär en utvidgning av det straffbara området till att gälla all hantering av avfall som kan medföra en förorening som är skadlig för människor, djur och växter i en omfattning som inte har ringa betydelse eller som kan medföra annan betydande olägenhet.

Propositionen är föranledd av att Europeiska kommissionen påpekat att det behövs ett förtydligande i svensk lagstiftning att det gäller just all hantering. I dag omfattas endast hantering vid förvaring och bortforsling av avfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Herr ålderspresident! Miljö- och jordbruksutskottet har en bred samsyn i denna fråga och ställer sig bakom propositionen. Samtidigt behandlas ett antal motioner om olika frågor.

Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling så att vi och våra efterkommande tillförsäkras en hälsosam miljö. Om detta är vi nog alla överens, så jag tänker ta upp några andra saker som jag tycker är viktiga.

Den som utövar verksamhet som inte är av försumbar betydelse enligt målen i miljöbalken ska vidta försiktighetsmått och tillämpa bästa möjliga teknik. Men det är viktigt att miljöbalkens mål tillämpas på ett balanserat sätt. Det är alltså viktigt att det vid tillämpningen av hänsynsreglerna görs en skälighetsavvägning med hänsyn dels till nyttan av försiktighetsmåtten och dels till kostnaderna för att vidta åtgärder.

Det finns exempel på att detta kanske inte alltid görs i tillräcklig omfattning. Ett vattenförbund anlade i samverkan med kommun och markägare och med hjälp av bland annat LOVA-pengar en uppdämningsdamm för att minska bland annat kväveutsläpp. Dammen anlades enligt alla regler och instruktioner som fanns vid tidpunkten för anläggandet.

Några år senare ändrades reglerna för förbipassager för fisk. Vattenförbundet erbjöd sig då att göra vissa förbättringar och ombyggnader, men länsstyrelsen ansåg att detta inte räckte och krävde i första instans att dammen skulle återställas - det vill säga fyllas igen.

Vad skulle det innebära för miljön? En tillbakaflyttning av massor av kubikmeter jord för med sig skador på naturen och ökade dieselutsläpp från lastbilar.

Ärendet gick ända upp till högsta instans, där vattenförbundet fick rätt. Dammet behövde inte läggas igen. Ärendet tog flera år och kostade vattenförbund, kommun och markägare höga advokatkostnader och andra kostnader.

Herr ålderspresident! Vad jag vill säga med detta är att tillämpningen av miljöbalken är viktig, och det gäller även straffbestämmelserna i 29 kap. Det är viktigt att det sker en balanserad tillämpning på rimliga villkor för vår miljö men även att det görs rimliga avvägningar mellan kostnad och nytta. Bedömning sker ju av vad som är "ringa betydelse" och "betydande omfattning".

I jordbruket används en del ämnen som det krävs tillstånd för att sprida i naturen och på åkrarna. Det är bra att det sker kontroll av spridningen. Men även här finns exempel på en inte alltid balanserad bedömning, och jordbrukaren kan bli bemött med argumentet att jordbruk enligt miljöbalken är en miljöfarlig verksamhet.

Visst, det sprids en del medel via jordbruket, och verksamheten ska ske med kontroll och prövning. Detta sker genom tillstånds- och anmälningsplikt enligt 9 kap.

Vilken typ av verksamhet som kan ha tillstånd eller anmälningsplikt framgår av miljöprövningsförordningen. Där står det om miljöfarlig verksamhet, och där beskrivs jordbruksverksamhet som miljöfarlig verksamhet. Jag hade gärna sett en annan formulering om detta, och jag tror att många jordbrukare håller med mig om det - men även om att de ska ha tillsyn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Herr ålderspresident! Moderaterna har inga reservationer i betänkandet. Vi stöder ändringen och utvidgningen i miljöbalken som föreslås i propositionen, men vi anser att det är viktigt att lagen tillämpas på ett balanserat sätt.

(Applåder)

Anf. 179 Stina Bergström (MP)

Herr ålderspresident! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Jag vill också utrycka min glädje över att vi har ett enat utskott som ställer sig bakom regeringens förslag att skärpa miljöbalkens straffbestämmelse om miljöbrott i samband med avfallshantering. Det är bra att det blir tydligt att straffbestämmelserna i lagen gäller all hantering av avfall som kan medföra en förorening som är skadlig för människor, djur och växter.

Jag vill i den frågan instämma i vad Maria Strömkvist sa i sitt anförande för att sedan övergå till att prata om en form av föroreningar som alltför sällan debatteras, även om den har debatterats en del i den här debatten, nämligen ljudföroreningar.

Herr ålderspresident! Tystnaden har blivit en bristvara i dagens samhälle. Luften fylls ofta av motorljud från bilar, tåg, flyg, skotrar, gräsklippare, motorsågar och så vidare. När vi någon gång får uppleva att bara lyssna till vinden, fågelsången, skidans gång mot snön eller skridskons skär mot isen viskar vi hänförda till varandra: Hör du vad tyst det är?

Som biologiska varelser mår vi dåligt av mycket buller i vår omgivning, både när vi är vakna och när vi ska sova. Enligt Folkhälsomyndigheten kan buller ge sömnsvårigheter och hörselskador, försämra inlärningen och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Herr ålderspresident! Om man läser det här betänkandet skulle man kunna tro att det är ljudet från vindkraftverken som är den stora bullerkällan i dagens samhälle. Det är det förstås inte, även om bullerfrågan självklart är något som måste vägas in - och som också vägs in - när tillstånd för nya vindkraftverk ges.

Men det är inte vindkraftverken som är det stora folkhälsoproblemet i dagens Sverige. Det är bullret från trafiken. Trafikbullret i världen är ett miljöproblem med omfattande hälsoeffekter i form av hjärt-kärlsjukdomar och stroke.

Jag vill därför särskilt tacka Liberalerna, Barbro Westerholm med flera, för att de i sin motion lyfter fram den här mycket viktiga frågan och det faktum att Världshälsoorganisationen, WHO, anger omgivningsbullret som det allvarligaste miljöproblemet efter luftföroreningar.

Herr ålderspresident! I dagens Sverige finns det alltför ofta en aningslöshet kring det här. Byggbolag och kommunpolitiker protesterar vilt när de inte får bygga bostäder vid trafikerade motorleder. Det klagas på stelbenta regelverk och sägs att problemet lätt löses med ljudisolerade fasader, treglasfönster och ett bullerplank vid uteplatsen.

Självklart måste vi i stället arbeta förebyggande. I en stad där cykel, gång- och kollektivtrafik prioriteras blir det lättare att bygga bostäder utan ljudföroreningar. Med mindre trafik och tystare fordon på våra vägar minskar vi bullermattan i våra landskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Det här är något som vi i Miljöpartiet länge drivit. Det är viktigt att vi minskar alla föroreningar i vår livsmiljö, även dem från motorljud.

Herr ålderspresident! Ett växande ljudproblem är det ökande snöskoteråkandet. Många människor som vill vara ute i naturen för att njuta av tystnaden, andas frisk luft och ladda inför kommande arbetsdagar får sina skid- och skridskoturer förstörda av buller och avgaser från snöskotrar.

De senaste åren har antalet skotrar i Sverige ökat kraftigt. Skotrarna blir också större och starkare, och områden som förut inte var tillgängliga för skoteråkare kommer man nu lätt åt. Även olyckorna ökar - liksom lavinfaran, då det har blivit en sport att köra så högt som möjligt uppför höga fjäll. Det säljs i dag snöskotrar som inte kan köras på skoterleder utan är byggda för nöjesåkning i lössnö.

Snöskotrarna orsakar också allt fler skador på känslig natur då de allt högre skoterkammarna kör ned i snön och river upp den känsliga vegetationen under snön som behöver lång tid att reproducera sig.

Herr ålderspresident! Nuvarande terrängfordonslag är från 1975. Det är mycket som har hänt på 40 år. Lagen förbjuder i princip all terrängkörning på barmark men är otydlig när det gäller körning på snötäckt mark. Lagen skrevs under en tid då terrängfordon var arbetsfordon. I dag har vi tio gånger så många snöskotrar, och många används bara för nöjesåkning.

De svenska reglerna när det gäller skoterkörning är de mest tillåtande i världen. Är det bara tillräckligt med snötäcke och inte ungskog kan man köra snöskoter var som helst utom där det är förbjudet, det vill säga på de vägar och områden som kommuner och länsstyrelser utfärdat förbud för.

I vårt grannland Norge har man en omvänd lagstiftning. Nöjesåkning med snöskoter är i princip förbjuden utom på utpekade leder och områden. Att åka på skidtur i de norska fjällen är därför en helt annan naturupplevelse än i de svenska, till gagn för den norska fjällturismen.

Herr ålderspresident! Även i Sverige måste vi hitta en balans mellan dem som tycker att det är roligt att köra snöskoter och dem som vill uppleva tystnaden i skidspåren. Detta är även en viktig fråga för markägarna och för de företag som arbetar med naturturism.

LRF och Ekoturismföreningen är i den här frågan överens om att det måste bli bättre ordning på skoteråkandet.

Naturvårdsverket redovisade i juni 2014 ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag till en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som ska bidra till att miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö nås. I den redovisningen föreslår Naturvårdsverket bland annat att regeringen ska besluta om ett etappmål om hållbar terrängkörning och att en statlig utredning tillsätts för att se över behovet av förändringar i terrängkörningslagstiftningen.

Naturvårdsverkets förslag bereds nu på Regeringskansliet. Det är också det svar utskottet har gett med anledning av min motion om att miljöanpassa skoterlagstiftningen.

Avslutningsvis, herr ålderspresident, vill jag uttrycka min förhoppning att beredningen får som slutresultat att det blir bättre regler för snöskoterkörningen. Jag anser att vi bör följa Norges exempel och bara tillåta nöjesåkning på skoterleder och i speciellt utpekade friåkningsområden. På det viset slipper någon dra nitlotten en av vinterns underbaraste dagar.

(Applåder)

Anf. 180 Runar Filper (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Herr ålderspresident! Vad har Miljöpartiet för lösning på problematiken med den överkoncentration av varg som är verklighet bland annat i Värmland, Stina Bergström? Ni älskar talerätten för små miljöorganisationer. Ni stöder rättsordningen där jaktbeslut ska kunna överklagas till domstol. Ni är positiva till att vargjaktsbeslut inte hinner verkställas på grund av en alltför segdragen domstolsprocess. Ni är positiva till att Naturvårdsverket inte beviljar förlängd jakttid, och ni har systematiskt dragit er undan debatter i denna fråga, så jag och hela Landsbygdssverige är väldigt nyfikna på svaret. Det gäller inte minst oss i Värmland.

Hur många vargar tycker ni att vi kan hysa, och hur ska förvaltningen av vargstammen fungera utan den licensjakt som ni kämpar mot med näbbar och klor?

Små miljöorganisationers talerätt ges till tvivelaktiga organisationer som Nordulv och Wolf Association Sweden, som genom talerätten tillåts överklaga och stoppa jaktbeslut. Och om det inte går deras väg använder de andra metoder för att störa jakten på plats genom sabotage och hot. Hur ser Miljöpartiet på liknande civil olydnad genom organisationer som tillerkänns talerätt - är ni positiva till det också?

Anf. 181 Stina Bergström (MP)

Herr ålderspresident! Som Runar Filper säkert vet kommer jag från Värmland. Jag har varit aktiv politiker i många år, och jag känner inte riktigt igen mig i bilden att jag skulle ha duckat för vargdebatter. Jag har varit med i ett otal vargdebatter. När varg ska debatteras i medier i Värmland är det mig man ringer.

Ja, vi har många vargar i Värmland. För en del tamboskapsägare är det ett problem med vargar. Då tycker jag och Miljöpartiet att det är väldigt viktigt att vi har en fungerande skyddsjakt.

Runar Filper frågar om vi tycker att det är rätt att man kan överklaga beslut som man är eller känner sig berörd av. Svaret är ja. Det är självklart för Miljöpartiet att vi ska ha en fungerande rättsordning. Vi ska följa den svenska lagen, och vi ska också följa de överenskommelser som vi har gjort i EU om de här sakerna. Det är precis detta det handlar om när miljöorganisationer har rätt att överklaga jaktbeslut.

Sedan tycker jag att det är viktigt att vi har en ordning så att jaktbesluten överklagas i god tid och att vi har en rättsprocess som hinner bli färdig innan jakttiden har löpt ut om det skulle bli ett negativt beslut för dem som överklagat.

Anf. 182 Runar Filper (SD)

Herr ålderspresident! Visst, Stina Bergström, ni har deltagit i debatten i Värmland, men här i riksdagen har det varit väldigt tyst i interpellationsdebatter och sådant.

Ordföranden för Nordulv, Sanna Cronhielm, påstod 2013 att hon skulle försöka sabotera vargjakt genom att agera levande sköld mellan jägare och varg. Hon är miljöpartistisk politiker och dessutom nämndeman för Miljöpartiets räkning i tingsrätten.

Att förvalta vargstammen genom skyddsjakt är alltså Miljöpartiets melodi. Då kommer kanske varje skyddsjaktsbeslut att överklagas av nämnda småorganisationer, Rovdjursföreningen och Naturskyddsföreningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Amerikansk forskning beskriver vad utebliven jakt kan få för konsekvenser för samhället i stort och för vargstammen. Tolkningen av ett EU-direktiv i en föränderlig miljö i samhällen som inte tillåts verkställa demokratiskt fattade beslut kommer med stor sannolikhet och utan tvekan att leda till en omfattande illegal jakt, tjuvjakt. Det varnar forskarna för.

Höljes, Värnäs och Trång är tre vargrevir i Torsby kommun. Musån och Acksjön ligger i Hagfors kommun. Där fanns det sex vargpar fram till i höstas. Vargar från dessa fem revir - det kan handla om 20-30 vargar - är spårlöst försvunna. Det är sådant den segdragna rättsprocessen leder till: illegal jakt. Där tar man lagen i egna händer.

Anf. 183 Stina Bergström (MP)

Herr ålderspresident! Jag uppfattade inte någon mer fråga från Runar Filper. Jag kan bara säga att det är skrämmande och tråkigt med tjuvjakt i revir. Det underlättar inte vargförvaltningen när man tömmer revir. I det här fallet med reviren uppe i norra Värmland fanns det kanske inte heller några problem med tamboskap.

Det är bättre att vi skjuter vargar som finns i närheten av tamboskap och som ställer till problem än att vi skjuter vargar som inte ställer till problem. Det är min och Miljöpartiets uppfattning.

Anf. 184 Lars Tysklind (L)

Herr ålderspresident! Jag skulle egentligen fortsätta med att diskutera buller. Vi fick ju till och med lite beröm, och det får jag väl tacka för. Som grön liberal kan jag också säga att detta med utbyggnad av förnybar energi är väldigt viktigt.

Jag tror dock att Stina Bergström och Miljöpartiet är inne på en lite farlig väg när man diskuterar vindkraft och bortser från det buller och den störning som finns. Vindkraften blir per definition något så gott att man inte vill medge att den kan vara störande.

Det är kopplat till det som jag diskuterade om decibeltal: Vad är det som är störande och inte störande? Jag tror att det till och med står i detta betänkande att det har med upplevelsen att göra. Den människa som äger ett vindkraftverk och tjänar pengar på det störs betydligt mindre än den som bara råkar ut för ljudet. Jag tycker att det måste finnas en balans även när vi diskuterar vindkraft, för i grunden får vi ändå säga att det är industriell verksamhet. Den måste placeras rätt, och det är väldigt noga hur man planerar och tar hänsyn till bullret i det sammanhanget. Jag ville gå upp och säga detta, för det kändes som att Stina Bergström på något vis friskrev vindkraften.

Sedan kan man definitivt hitta andra saker som totalt sett ger större hälsoproblem. Men det här är en tämligen ny företeelse i samhället, även om den har pågått under ett antal årtionden.

När det gäller bostadsbyggandet måste det finnas någon typ av balans, så att man utnyttjar den tekniska kunskap som trots allt finns. Annars skulle vi ha väldigt svårt att förtäta våra städer, som har andra nyttor när det gäller just miljö, klimat och så vidare. Det är hela tiden en balansgång. Men att ha med bullret är naturligtvis viktigt.

Anf. 185 Stina Bergström (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Herr ålderspresident! Tack så mycket, Lars Tysklind, för att du gav mig möjlighet att förtydliga mig om jag var otydlig i mitt anförande!

Självklart tycker inte jag och Miljöpartiet att bullret från vindkraftverken skulle vara ett mindre problem än annat buller. Jag sa också i mitt anförande att jag tycker att det är viktigt att man gör sådana avvägningar när man ger tillstånd till vindkraftverk. Det finns en 40-decibelgräns vid hus när det gäller vindkraftverken. Det är också så att man tillåter en lägre decibelnivå för vindkraften, för det handlar inte bara om styrkor utan också om frekvenser.

Självklart tycker jag detta. Jag tycker att man måste ta alla möjliga hänsyn när man etablerar vindkraftverk. Det gäller landskapsbilder och sådana saker också.

Men jag sa det här för att jag tyckte att det i betänkandet fanns väldigt mycket skrivningar om buller från vindkraftverk och lite mindre skrivningar om det som är det stora problemet: trafikbuller. Självklart måste vi använda oss av lösningar som treglasfönster och ljudisolerade fasader. Då tänker jag att det kanske främst är för de hus som är byggda i dag, för det är vissa ställen som man inte ska bygga på enligt gällande bestämmelser. Det var det jag var ute efter. Ibland blir debatten om buller så här: Det är inget problem bara man får det någorlunda tyst inomhus. Men vi behöver också vara ute. Våra barn behöver vara ute på gårdarna och leka. Vi behöver sitta på våra balkonger och uteplatser utan att bli störda för mycket av buller. Det var därför som jag pratade om det i anförandet.

Jag tycker ändå att det är bättre att vi jobbar med källan, orsaken, till bullret och skapar städer utan så mycket ljudföroreningar.

Anf. 186 Lars Tysklind (L)

Herr ålderspresident! Vi kanske inte behöver förlänga debatten, men det är viktigt att vi har fått sagt detta.

När det gäller husbyggnation finns det mycket forskning kring hur hus kan utformas. Man kan vinkla husfasader och sådant just för att motverka buller. Det finns mycket man kan utnyttja. I vår motion och reservation är det egentligen det som vi lyfter fram. Naturvårdsverket ska ha som en viktig uppgift att lyfta fram den kunskap och forskning som finns, så att man utnyttjar den för att skydda människor från att exponeras för onödigt buller.

Med det nya regelverket kring bostäder har vi fått en betydligt bättre förutsägbarhet. Naturvårdsverket samordnar, och det finns en ny bullerförordning som gör att man vet vad som gäller. När det gäller detaljplanering ska man ta upp bullerproblematiken. När detaljplanen är antagen är det den normen som gäller. Annars har det varit ett problem i fråga om bostadsbyggande att det har överklagats i efterhand. Då har liksom allting fallit. Det har under alliansregeringens tid vuxit fram mycket tydligare regler kring detta. Det tycker jag är bra.

Anf. 187 Stina Bergström (MP)

Herr ålderspresident! Visst är det så! Då kan väl jag fylla på lite mer. Jag ser också att det när vi nu jobbar med mer bilfria innerstäder blir lättare att förtäta städerna. Vi frigör mer utrymme. Vi kan använda stora ytor som man tidigare bara har parkerat bilar på till att bygga hus.

Utvidgad miljöbrotts-bestämmelse m.m.

Men det handlar också om att vi får tystare fordon. Utvecklingen av elbilar är jättespännande. Där ser jag med lite oro på det arbete som pågår i EU som handlar om att vi ska ha bestämmelser om att elbilarna måste låta för att de är trafikfarliga när de blir så tysta. Jag har sett fram emot städer med tysta elfordon, där man slipper bullret. Jag tror att vi måste agera från olika håll för att få stopp på dumma bestämmelser kring det.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)