Statens budget 2015 Rambeslutet

---

Obs! endast sammanfattningen finns på sidan. Se PDF:en för hela dokumentet.

---

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta s.k. rambetänkande budgetpropositionens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017. Budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor) bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. I betänkandet behandlas också oppositionspartiernas alternativa budgetförslag i motsvarande delar. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är ramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen under respektive utgiftsområde.

Rambeslutet

Utgifterna på statens budget uppgår i utskottets förslag till sammanlagt 887 miljarder kronor och inkomsterna till 855 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo uppgår därmed till -32 miljarder kronor 2015.

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan om statens budget till 1 160, 1 207 och 1 265 miljarder kronor för 2015, 2016 och 2017. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till utgiftsramar och beräkningen av ålderspensionssystemets utgifter för 2015. Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2015. En rättelse görs i förhållande till propositionens förslag på inkomstberäkningen till följd av att reduktionen avseende allmän pensionsavgift (inkomsttitel 1141) angivits med ett för högt värde i inkomstspecifikationen, dvs. bilaga 1 i propositionen. Revideringen medför att statens inkomster 2015 ökar med ca 929 miljoner kronor. Revideringen påverkar statens budgetsaldo i motsvarande mån. Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag till ändrade skatte- och avgiftsregler. Vissa

  ändringar görs i lagförslagen i förhållande till regeringens förslag till följd av synpunkter från Lagrådet. Utskottet tillstyrker också de preliminära utgiftsramarna för 2016-2018 och tillstyrker i huvudsak de preliminära inkomstberäkningarna för 2016-2018.

Den ekonomiska utvecklingen

Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP bedöms växa med 2,1 procent 2014 och 3,0 procent 2015. En svag återhämtning i omvärlden har dämpat svensk export. Hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar har därför varit ett viktigt bidrag till tillväxten under 2014. Hushållens konsumtion kommer även framöver att vara ett viktigt bidrag till BNP- tillväxten. Samtidigt väntas efterfrågan i omvärlden stiga. En fortsatt expansiv penningpolitik och ett förbättrat arbetsmarknadsläge i många länder väntas ge en högre tillväxt i världsekonomin 2015 än 2014. Återhämtningen är dock ojämn. Den svaga kredittillväxten och oron kring bl.a. situationen i Ukraina dämpar den ekonomiska utvecklingen i euroområdet. I USA och Storbritannien ser däremot tillväxten ut att bli förhållandevis hög. Den kinesiska ekonomin fortsätter att växa men i en något lägre takt än under inledningen av 2000-talet. Givet att den internationella efterfrågan stärks och den inhemska konsumtionen håller i sig ökar den svenska tillväxten under de närmaste åren med gradvis lägre arbetslöshet och stigande resursutnyttjande. Riskerna för en svagare ekonomisk utveckling är dock fortfarande relativt stora till följd av den osäkerhet som präglar världsekonomin.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottet tillstyrker regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Den offentliga sektorns finanser befinner sig i ett bekymmersamt läge och trots att konjunkturläget har förbättrats under de senaste åren har underskotten vuxit. De offentliga finanserna förväntas fortsatt visa underskott 2015. Ordning och reda i statsfinanserna är grunden för en stark välfärd, stigande sysselsättning och en långsiktigt hållbar politik. Därför ställer sig utskottet bakom regeringens politik om att reformer ska genomföras på ett ansvarsfullt sätt, dvs. finansieras fullt ut. Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen tydligt anger att det finns en avvikelse från överskottsmålet. Denna tydlighet är ett sätt att återupprätta respekten för överskottsmålet. Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen vid en bedömd avvikelse också redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Det strukturella sparandet ligger för närvarande långt under 1 procent, vilket skulle kräva en strukturell åtstramning på 74 miljarder kronor för att överskottsmålet ska kunna nås 2018. Utskottet ställer sig bakom regeringens bedömning om att den offentliga skuldsättningen är förhållandevis låg och att sparandet därför kan återföras till 1 procent i en takt som tar stabiliseringspolitisk hänsyn utan att hållbarheten i de offentliga finanserna äventyras. Det är inte lämpligt att

  genomföra de ytterligare åtstramningar som krävs för att nå 1 procents sparande under mandatperioden. De utgiftstak för 2015-2017 som regeringen föreslår är väl avvägda. Utskottet konstaterar att de finanspolitiskt motiverade höjningarna av de sedan tidigare fastställda utgiftstaken för 2015 och 2016 är i enlighet med det finanspolitiska ramverket. Utgiftstakets nivå för 2016-2018 följer utvecklingstrenden för BNP, vilket gör det möjligt för regeringen att genomföra sina prioriterade reformer under mandatperioden. Utskottet betonar att insatser på utgiftssidan först kan göras efter en avstämning mot överskottsmålet och den höjning av skatterna som reformerna kan komma att kräva.

Dagens skillnader i villkor mellan kvinnor och män är oacceptabla, och politiken ska ha ett jämställdhetsperspektiv som integreras i all verksamhet och i alla steg i beslutsfattandet. Regeringen lägger en rad förslag som innebär minskade inkomstskillnader mellan kvinnor och män jämfört med nuläget, t.ex. en höjning av underhållsstödet och höjt bostadstillägg för pensionärer.

Att fler människor får ett jobb är avgörande för att hålla ihop Sverige. Ett tydligt sysselsättningsmål bör styra den ekonomiska politiken. Att öka sysselsättningen så mycket att Sverige senast 2020 når lägst arbetslöshet i EU är avgörande för en god ekonomisk utveckling och för ett Sverige som håller ihop. Tillväxten av jobb i det privata näringslivet är grunden för högre syssel- sättning. Därför är det viktigt att regeringen prioriterar samverkan mellan det offentliga och näringslivet. Det är också centralt att föra en aktiv näringspolitik och en politik för landsbygden för att stärka möjligheterna till företagande i hela Sverige. Investeringarna måste öka i sektorer som är grundläggande för att nya företag och arbetstillfällen skapas. Ökade offentliga investeringar är också nödvändigt för att åstadkomma ökad ekonomisk jämlikhet. Det handlar bl.a. om en fungerande och miljömässigt hållbar infrastruktur. Det handlar också om att ta ett samlat grepp om infrastruktur och bostadsbyggande i ett längre perspektiv. Det är ohållbart att många unga människor inte kan etablera sig på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att regeringen har ett högt ställt mål att ingen ung människa ska behöva gå arbetslös i mer än 90 dagar. För att uppnå detta krävs investeringar i såväl jobb som i praktikplatser och utbildning. Den kostsamma och ineffektiva nedsättningen av socialavgifterna för unga bör avskaffas.

Utskottet välkomnar den höjda ambitionsnivån i klimat- och miljöpolitiken som presenteras i propositionen. Ekonomiska styrmedel i form av såväl stimulanser som miljöskatter utgör en viktig del av det som behövs för att ställa om Sverige och för att nå de nationella miljömålen. Ett klimatpolitiskt ramverk kan bidra till att Sverige minskar utsläppen i den takt som behövs för att nå våra internationella åtaganden. Sverige bör på sikt ha ett energisystem med 100 procent förnybar energi, och säkerhetskraven för kärnkraft bör skärpas. Utskottet välkomnar att regeringen avser att tillsätta en energikommission för blocköverskridande samtal om energipolitiken i syfte att nå en långsiktigt hållbar energiöverenskommelse.

  Internationella studier visar att resultaten i svensk skola har sjunkit snabbare än i något annat OECD-land. Även likvärdigheten mellan skolor har minskat kraftigt. Mot den bakgrunden välkomnar utskottet regeringens föreslagna reformer för att vända resultaten i skolan. Det handlar bl.a. om investeringar för att få mindre barngrupper och klasser, fler anställda i skolan och insatser för att göra läraryrket mer attraktivt.

Den svenska välfärdsmodellen ska värnas. För att minska ojämlikheter i vården, personalbrist och lång väntan på behandling behövs kraftigt utökade resurser till bl.a. hälso- och sjukvård samt äldreomsorg. Det är också nödvändigt att steg tas för att minska klyftan i beskattning mellan pensionärer och löntagare samt att våra gemensamma försäkringar rustas upp. Skattemedel ska användas till den verksamhet de är avsedda för och vinstjakten som incitament hör inte hemma i välfärdssektorn.

Utskottet står slutligen bakom regeringens inriktning när det gäller en modern svensk säkerhetspolitik. Den innebär bl.a. att försvarsförmågan stärks genom att Försvarsberedningens förslag om stegvis höjda anslag fr.o.m. 2014 genomförs.



Regeringens resultatredovisning till riksdagen

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen ska regeringen lämna en redovisning i budgetpropositionen av de resultat som uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen beslutat. Arbetet med att förbättra redovisningen till riksdagen har pågått i en dialog mellan regeringen och riksdagen så länge som modellen med resultatstyrning i statsförvaltningen funnits. Utskottet noterar att resultatredovisningen i budgetpropositionen för 2015 har utvecklats i positiv riktning. Utskottet har tagit aktiv del i utvecklingsarbetet och har betonat riksdagens utgångspunkter och behov. Enligt utskottet är det rimligt att det fortsatta utvecklingsarbetet, som regeringen refererar till i budgetpropositionen, utgår från de förslag som samarbetsgruppen mellan Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen föreslagit. Utskottet behandlar frågor om granskning och ekonomisk styrning i kapitel 5.

Reservationer

I betänkandet finns två gemensamma reservationer från allianspartierna (M, C, FP och KD) och två reservationer från Sverigedemokraterna.
- - -