Utgiftsområde 8 Migration

Anf. 1 Johan Forssell (M)

Herr talman! Låt mig inledningsvis säga att vi moderater har ett särskilt yttrande om utgiftsområdet som jag hänvisar till, och vi har också en egen motion som är lite mer utförlig.

Vi moderater har en positiv grundsyn på både öppenhet och rörlighet över nationsgränserna. Det välstånd som vi åtnjuter i dag är till stora delar byggt på handel med andra länder. Det har knappast varit självklart för ett litet land högst uppe i norra Europa, där det dessutom är kallt stora delar av året, att kunna bygga detta välstånd. Men det har vi gjort tack vare hårt arbete, stort kunnande och inte minst handel med omvärlden och öppenhet inför densamma.

I öppenheten ligger en syn att människan ska kunna röra sig i världen. Detta drivs även av det faktum att de humanitära behoven i världen är mycket stora. Miljontals människor befinner sig på flykt, i sitt eget eller någon annans land. Även om vår historia i Sverige av att hjälpa människor på flykt är lång har de senaste årens händelser fått stora följder. På bara två år kom en kvarts miljon människor till Sverige som asylsökande - en utveckling som vi aldrig tidigare har sett och som naturligtvis ställer oss inför en lång rad frågor och avvägningar.

Moderaterna har under mandatperioden lagt kraft på att förändra vår migrationspolitik efter den nya verklighet vi kommit att uppleva. Vi står för en migrationspolitik som är långsiktig och hållbar.

Den är långsiktig utifrån perspektivet att lagar och regler i Sverige måste gälla över tid i stället för att hoppa fram och tillbaka. Detta är naturligtvis viktigt för myndigheter, kommuner och civilsamhället, som behöver kunna planera för sina viktiga verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Men det är också viktigt för de människor som söker asyl i Sverige att kunna känna sig trygga med att det som är sagt också ska gälla. Det är självklart att regler måste kunna förändras när så är nödvändigt, men jag hoppas att vi aldrig mer ska behöva uppleva de panikåtgärder vi upplevde hösten 2015. De var nödvändiga i ett mycket pressat läge, men det hade varit att föredra att förändringarna hade kommit stegvis och tidigare.

Den är hållbar genom att det ska finnas en möjlighet att klara integrationen av de människor som har kommit till Sverige. Stundtals under åren i den politiska debatten har det låtit som att migration har varit något som varit frikopplat från alla andra politikområden. Men i själva verket är det för de allra flesta människor i vårt samhälle väldigt naturligt att möjligheterna att klara bostäder, utbildning och jobb för nyanlända måste spela roll när storleken på flyktingmottagandet avgörs.

Mot bakgrund av det mycket stora mottagande Sverige har haft och det faktum att vi fortfarande, när vi träffas här i kammaren i dag, har närmare 80 000 människor inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem är det uppenbart för oss att migrationspolitiken under kommande år måste vara stramt utformad. Det är uteslutet att återgå till den politik som bidrog till att försätta Sverige i en mycket tuff situation hösten 2015 och som vi under många år kommer att påverkas av.

Herr talman! För oss moderater är ett bärande element i en långsiktigt hållbar migrationspolitik att Sverige har regler som inte avviker från andra jämförbara länder i Europa på det sätt som i praktiken varit normen under flera år. Det innebär till exempel att grundregeln ska vara tillfälliga uppehållstillstånd men att arbete kan leda till ett permanent sådant.

Vi behöver också ett skarpt försörjningskrav vid anhöriginvandring, integrationsplikt, obligatorisk samhällsorientering för asylsökande, skärpta regler för att kvalificera sig för svenskt medborgarskap och en skillnad på ja och nej.

Personer som har skyddsskäl ska naturligtvis få stanna, men har de inte det ska de lämna landet och återvända hem. Detta är grunden i att ha en reglerad invandring.

Detta område bekymrar oss. Under åren 2017-2021 beräknas 60 000 verkställighetsärenden överlämnas av Migrationsverket till polisen, och då ska man veta att polisen i fjol verkställde endast 3 700 utvisningar. Till detta ska läggas det skuggsamhälle som vi har redan i dag och som enligt civila organisationer uppgår till närmare 50 000 människor.

En av anledningarna till att polisen inte utvisar tillräckligt många är att de som ska avvisas avviker och håller sig undan. Därför bör Migrationsverket bli bättre i sina riskbedömningar, och då behövs också fler förvarsplatser. Vi vill se minst ett nytt förvar i norra Sverige. Det nordligaste ligger nu i Gävle. Regelverket för att kunna ta en person i förvar behöver utvecklas.

Dagens förutsättningar för utvisning på grund av brott har i princip sett likadana ut sedan 1994. Vi vill att dessa förutsättningar utökas. Kommer man till Sverige ska man naturligtvis följa de lagar och regler som gäller här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Först och främst vill vi att brott med ett straffvärde på mellan sex och tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även om återfallsrisk inte föreligger. En sådan förändring skulle bland annat innebära att brott med hat- eller hedersmotiv leder till utvisning i fler fall än nu.

Herr talman! Många av dem som kommer till Sverige för att söka asyl har genomfört en både dyr och farlig resa. De flesta har varit helt i händerna på skrupelfria smugglare. I år har 150 000 människor gjort den livsfarliga resan över Medelhavet, och bara de tre senaste åren har 12 000 människor drunknat. Det är därför viktigt att det finns alternativ till detta.

Här har Sverige varit i framkant genom sin unika lagstiftning för till exempel arbetskraftsinvandring men också det faktum att vi tillhör de länder i världen som har gjort det största åtagandet inom ramen för UNHCR:s kvotflyktingsystem.

Det är bra för den enskilde och för Sverige att man kan komma till Sverige för att arbeta. Vi behöver arbetskraft. Svartarbete däremot eller utnyttjande av människor ska med kraft bekämpas. Vi moderater är starkt kritiska till den passivitet som vi menar har präglat regeringens arbete under mandatperioden när det gäller att göra något åt det faktum att hederliga människor som utan uppsåt har begått mindre fel ändå utvisas. Detta har vi inom Alliansen påtalat i över ett och ett halvt års tid, men fortfarande finns ingen lösning på plats.

I dag är 65 miljoner människor i världen på flykt. Migration är utan tvivel en av framtidens viktigaste och svåraste ödesfrågor. För att vi ska bli en bra aktör som kan göra skillnad kan Sverige inte stå ensamt, utan vi måste inom EU ta gemensamma steg framåt. Det går långsamt framåt - alldeles för långsamt - men vi tror ändå att detta är den riktiga vägen framåt.

Vi moderater vill nu initiera en diskussion om att reformera EU:s flyktingmottagande, där vi på sikt vill ha ett EU-gemensamt kvotflyktingsystem med asylprövning i säkra områden utanför EU:s gräns. Då skulle många av de problem vi ser i dag försvinna. Människor skulle inte längre behöva göra de farliga dödsresorna över Medelhavet, människosmugglarnas verksamhet skulle minska, vi skulle slippa problem med ett framväxande skuggsamhälle och vi skulle dessutom på ett bättre sätt än i dag kunna hjälpa de människor som är i allra störst behov av det.

Avslutningsvis, herr talman, kan jag inte undgå att kommentera den överenskommelse mellan regeringens partier angående ensamkommande flyktingbarn som nyligen har presenterats.

Vi från Moderaterna är starkt kritiska till detta förslag. Det undergräver såväl asylrätten som rättssäkerheten och likabehandlingen i asylprocessen. Grundinställningen att ett ja är ett ja och att ett nej är ett nej överges till förmån för att ett nej nu i stället ska bli ett kanske. Tilltron till vårt asylsystem kommer att få en rejäl knäck. Detta går i precis motsatt riktning mot den långsiktigt hållbara migrationspolitik som Sverige behöver. Ett steg framåt följs av ett halvt kliv tillbaka och sedan ett nytt kliv åt sidan. Sådant har vi sett alldeles för många exempel på i migrationspolitiken, och det är beklagligt att regeringen nu väljer att driva på för detta.

Herr talman! Jag hänvisar återigen till Moderaternas särskilda yttrande i detta betänkande.

Anf. 2 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Vi i vårt parti hade våra landsdagar, vårt riksmöte, för några helger sedan. Då antog vi bland annat ett nytt inriktningsprogram för migrationspolitiken, som jag har skrivit. Det är mycket roligt att ha fått den äran. Jag tänkte börja med att läsa upp en del av inledningen till detta program.

Det är för de flesta i denna kammare känt att Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti som vilar på en nationalistisk grundsyn.

Våra ställningstaganden bottnar i en övertygelse om att ett samhälle byggs på bästa sätt då invånarna känner gemenskap, delaktighet och såväl tillit till som ansvar för varandra.

Vi ser samtidigt dessa värden som grundläggande för den enskilda individens välmående. Vår bild av människan är nämligen att hon är en social varelse med behov av mänskliga relationer och en känsla av trygghet såväl som samhörighet med det samhälle som vi lever i. Därför ser vi också nationalstaten som den mest lämpade av statsbildningar, då den vilar på dessa fundament.

För samhällets skull ger nationalstaten förutsättningar för gemensamma åtaganden och framgångar. För individens skull skänker den stabilitet och en plats att kalla sitt hem. Vår vision för Sverige är ett modernt folkhem, där medborgarskapet går hand i hand med samhörighet och tillit och där samhällskontraktet står starkt.

Men, herr talman, det faktum att vi tror på nationalstaten betyder inte att vi motsätter oss att människor rör sig över statsgränser - trots att många tycker om att hävda det - vare sig det handlar om kortare semestrar, längre projektresor och utbyten eller en permanent flytt till ett nytt hemland. Däremot anser vi att det bör finnas tydliga och rimliga regler för när och hur det sker samt under vilka förutsättningar.

Detta var inte exakt det som stod i vårt inriktningsprogram - det var lite förändrat - men i princip detsamma.

Vi hörde nyss Johan Forssell från Moderaterna hålla sitt anförande. Han sa mycket riktigt att migration är en framtidsfråga, precis som det är en dåtidsfråga. Det kommer alltid att finnas och ske migration. Precis som jag nyss sa är det någonting som även vi ser som självklart.

Men han följde upp med ganska långa utläggningar om att det som framför allt driver migrationen är de humanitära behoven. Det stämmer att vi har 65 miljoner flyktingar i världen. Det är en tragisk siffra. Men det är beklämmande att vi alltjämt är det enda partiet i denna kammare som talar om att om vi ska hjälpa personer på flykt gör vi inte det med tal om migration till en helt annan del av världen.

Herr talman! Den inställning som präglat Sveriges politik och övriga västländers politik, och som man alltjämt försöker få EU:s politik att präglas av - man hänvisar till att det är där detta ska lösas - bygger på att vi hjälper människor i akut behov av skydd och hjälp genom att ta en del av dem till vår del av världen. Det är ett helt orimligt förhållningssätt.

Även om Moderaterna till och från har talat om alltifrån flyktingstopp till att man ska gå över till ett renodlat kvotsystem och satsa mer på prövningar långt borta hör vi alltjämt att målet är ett mottagande i vår del av världen. Det är så vi hjälper.

Herr talman! Detta vill jag med bestämdhet säga är fel prioriteringar. Det är mot bakgrund av detta som vår migrationsbudget ser helt annorlunda ut än övriga partiers. Vi flyttar resurser från mottagande här till bland annat hjälp och välfungerande bistånd till dem som är mest utsatta. Det löser också resursproblem för vårt samhälle. Vi gör detta med tydliga regelförändringar som möjliggör ganska snabba och stora neddragningar i migrationsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Därmed ska jag gå in på detta betänkande, och jag yrkar bifall till vår reservation. Det är den enda reservationen i betänkandet, eftersom vi, som sagt, är det enda parti som menar allvar med att inte bara kunna dra ned på området utan också peka ut att den politik som förs i dag faktiskt är direkt skadlig. Där är det rimligt att dra ned, även om det inte innebär att dessa resurser används på något annat sätt. Vi väljer att reservera oss för våra neddragningar.

En välfungerande migrationspolitik bygger på att man skapar vägar för den migration som jag brukar tala om i termer av positivt driven. Det handlar om drivkrafter som att man vill söka sig till andra länder för att studera, för att arbeta och för att upptäcka nya samhällen. Det ska givetvis finnas tydliga och goda regler för detta. Det ska finnas möjligheter att söka arbetstillstånd, så att man kan få en chans att verka i en bransch där man har kompetens. Man ska dock inte ska vara bunden till en specifik arbetsgivare, vilket har varit fallet sedan den migrationsomläggning som gjordes 2008, då man knöts till arbetsgivarnas anställningserbjudanden snarare än att det var behovsbaserade översyner. Det är bland annat det som har lett till möjligheter för arbetsgivare som är oseriösa att utnyttja enskilda, och det är också det som har lett till hastverk när man har försökt att rätta till tidigare misstag som i dag leder till precis det som vi nyss hörde från talarstolen, det vill säga att kompetent nyckelpersonal utvisas från vårt land samtidigt som vi ser hur personer som lever här illegalt och som inte har skyddsskäl får möjlighet att stanna.

Dessa prioriteringar och dessa signaler som vi skickar till omvärlden måste förändras, och det snarast möjligt.

Men vad ser vi från regeringens håll i stället? Vi ser överenskommelser som syftar till att specifikt de som väljer att stanna i landet trots avslag ska få nya möjligheter att stanna. Det är helt orimligt. Det går inte att förklara eller försvara.

Jag är förbluffad över att Socialdemokraterna har låtit sig landa i en sådan position, i en sådan politik och i en sådan kommunikation utåt. Även om de förvisso försöker begränsa detta lite grann i tal är de signaler som de skickar mycket tydliga. Trots att de tidigare har sagt att de vill ha ordning och reda och att ett nej ska vara ett nej - regelverken ska gälla - går Socialdemokraterna de röster till mötes som hävdar att vuxna personer utan asylskäl ska få stanna här och få så många möjligheter som möjligt att få uppehållstillstånd i vårt land.

Herr talman! För min del är det självklart att en migrationspolitik bygger på att man antingen är medborgare i ett land, då man har full rätt att vistas i detta land, eller befinner sig på resande fot, och det kan vara en lång resa. Men man har uppehållstillstånd av en viss anledning, och man har gett sig ut i världen av ett visst skäl. Så länge dessa skäl kvarstår ska det finnas möjlighet att förlänga uppehållstillståndet utan större problem. Det ska inte behöva vara långa byråkratiska prövningar. Det är klart att det ska vara möjligt att känna sig säker och att uppehållstillståndet ska ha fortsatt giltighet så länge grunderna finns kvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Men att bevilja permanenta uppehållstillstånd och skapa ett mellanläge, att ge incitament att man inte ska bli en del av landet och att inte ha tydliga signaler kring vilka som permanent är en del av vårt samhälle och vilka som är här för att de har särskilda anledningar, är inte rätt sätt. Det är inte så man bygger ett sammanhållet land.

Det finns oerhört mycket att göra inom migrationspolitiken. Det område där vi faktiskt satsar mer än övriga berör framför allt återvändandepolitiken. Det är förbluffande vilken flathet som finns här. För några år sedan talades det om att vi kommer att behöva utvisa omkring 80 000 personer. Så har det inte blivit. Vi har i dag tiotusentals människor i landet som lever här illegalt och alltjämt får tillgång till vård och tandvård för en 50-lapp. Det är betydligt billigare än för medborgare och personer som vistas här legalt, med uppehållstillstånd.

Vi har brister i antal förvarsplatser och brister i hur vi hanterar utvisningarna. Där behöver vi förstärka. Vi behöver också förstärka det stöd vi ger till dem som faktiskt återvänder frivilligt, och vi behöver stärka incitamenten för att frivilligt återvända - inte bara genom bättre satsningar på vad man kan få med sig när man vänder hem utan också genom att faktiskt göra det tydligt att den som har fått ett nej inte ska kunna åtnjuta vårt samhälles välfärd och våra resurser. Våra resurser ska reserveras för våra medborgare och för dem som vistas här legalt - de som betalar skatt i vårt land och bidrar i vårt samhälle.

Än en gång, herr talman: Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Anf. 3 Johan Forssell (M)

Herr talman! Paula Bieler hade en formulering som återkom i anförandet, nämligen att Sverigedemokraterna är det enda parti som gör en massa olika saker. Det kan jag hålla med om. Samtidigt är det så att ensam inte alltid är stark, vare sig här i riksdagen eller i världen i stort.

Jag ser migration som någonting av naturen väldigt gränsöverskridande. Det som påverkar Sverige i migrationsflödena i dag har ju ofta inletts någonstans hundratals, kanske tusentals, mil ifrån oss. Sedan fortsätter konflikterna, och det blir stora flyktingströmmar som går genom många olika länder eller - som vi ser i dag - över Medelhavet och Egeiska havet etcetera. Frågan är vad man drar för slutsats av det förhållandet.

Jag drar själv slutsatsen att vi måste samarbeta med andra om vi ska kunna få någon ordning i migrationspolitiken. Som jag sa är detta av naturen gränsöverskridande, och vi kan inte ha 28 olika ingångar till detta i Europasamarbetet. Vi måste i stället tillsammans sitta ned och försöka få strukturer på plats och principer att fungera bättre.

Ta till exempel den överenskommelse EU har med Turkiet. Den har varit betydelsefull för hela EU, men kanske framför allt för Sverige - ett tag var det nästan som att gränsen mellan Europa och Turkiet gick i Öresund. Detta har det dock blivit en förändring kring tack vare överenskommelsen. Är det någon som tror att den hade kommit på plats om Sverige ensamt hade förhandlat med Turkiet? Troligtvis inte. Men när fler länder, 28 stycken, tillsammans satte kraft bakom orden gick det att nå en överenskommelse. Det har som sagt varit väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Nu är detta inte den enda fråga vi har att hantera, utan en lång rad av problem ligger framför oss. Samtidigt vill ju Sverigedemokraterna, vad jag förstår, att Sverige ska lämna Europasamarbetet och inte vara delaktigt i det längre. Hur går det ihop med det Paula Bieler säger i sitt anförande?

Anf. 4 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack för frågan, Johan Forssell! Det korta svaret är att världen är större än Europa. Det lite längre svaret är att många av de konventioner och avtal som bygger och har skapat flyktingsituationen i dag inte är baserade på EU:s regelverk. Där har vi internationella avtal som är betydligt större än så. Det är FN-konventioner och FN-avtal.

För min del är det självklart - och det står även, återigen, i vårt inriktningsprogram om migration - att vi behöver internationella överenskommelser. Internationella avtal och organ kan hjälpa till att hantera flyktingsituationen. Det jag vänder mig emot, herr talman och Johan Forssell, är tanken att vi ska hjälpa personer som är utsatta genom ett mottagande till EU, Europa och västvärlden om det är ganska långt till ställena där grundproblemet uppstår. Det är nämligen inte alltid precis vid EU:s gräns som de största kriserna är - inte heller framöver. Det finns många platser på vår stora jord där kriser uppstår, och vi måste se till att arbeta för att internationellt, med världssamfundet, försöka skapa lösningar så nära som möjligt.

Nej, jag tror inte att Sverige ensamt kommer att kunna förhandla - självklart inte. Men jag tror och är övertygad om att lösningen i framtiden är betydligt större än att EU förhandlar och hittar lösningar. Fram till dess att vi når dit kommer varje fall där ett enskilt land är tydligt med att det inte ställer upp på de regler som hittills har funnits och säger nej till det system som andra försöker tvinga på det att leda till följdeffekter som tvingar fram förhandlingar på riktigt. Det ger oss dessutom möjlighet att ta hand om vårt land och ta ansvar för personer på flykt genom att öka vårt bistånd på plats redan nu.

Anf. 5 Johan Forssell (M)

Herr talman! Tack för svaret, Paula Bieler! Visst är det så att världen är större än EU, men nu ligger ju faktiskt Sverige i Europa. Tittar man på en karta är det svårt att komma ifrån detta faktum. Därför är det kanske ganska naturligt att vårt främsta samarbete ska ske just med de länder som ligger i närheten av oss och delar den verklighet, den vardag och de problem vi ser i Sverige. Det kanske inte är länder 2 000 mil ifrån oss som är den främsta utgångspunkten där utan de länder som faktiskt ligger just i Europa, tillsammans med oss.

Låt oss ta upp detta med Turkietöverenskommelsen igen. Den har varit betydelsefull både för att få en mer ordnad migration till Europa och för att råda bot - eller åtminstone försöka råda bot - på de problem vi ser med människosmuggling och kriminella ligor som utnyttjar människor i stort behov och deras desperation. Hade Turkietöverenskommelsen kommit på plats om Sverigedemokraternas linje, där 28 länder ska agera på 28 olika sätt utan gemensamt arbete och utan att tillsammans kunna sätta kraft bakom orden, hade fått gälla? Jag betvivlar faktiskt det.

Det hade i stället blivit precis det vi tidigare har sett för mycket av i Europa: att länder springer på olika bollar och inte samarbetar och att det är viktigare att prata om att göra rätt än att faktiskt få konkreta resultat på plats. Visst är det så att det finns många problem i Europasamarbetet; det är mycket som inte fungerar tillräckligt bra. Jag kan känna stor frustration över att det inte går tillräckligt snabbt. Men är svaret på det att vi ska lämna EU och att alla 28 länder ska göra som de vill?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Är det någon som på allvar tror att det skulle förbättra möjligheterna att få den gemensamma hållning och de gemensamma principer som migrationen på grund av sin gränsöverskridande natur faktiskt behöver? Jag tror i alla fall inte det.

Anf. 6 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Det är lite lustigt att vara i den här situationen. Mitt parti anklagas ofta för att vara etnocentriskt, vilja ha stängda gränser och bara fokusera på oss själva och vår närhet. Nu hör vi Johan Forssell från Moderaterna tala om att vi när det gäller frågor som till sin natur handlar om situationer som uppstår väldigt långt bort bara ska prata med dem som är i vår närhet och diskutera hur det påverkar våra länder och vad vi får för förhållanden här.

Jag tror inte på det. Jag vill göra en skillnad på riktigt för dem som befinner sig i krissituationer - för dem som befinner sig på flykt, flyr för sina liv och kämpar för sina liv. Då kan jag inte bara titta på hur jobbigt det har varit för oss och våra grannländer. Det är en viktig faktor för att se över vad vi vill ha för mottagande här - vad vi har för kapacitet och hur vi ska kunna sköta vårt land. Det spelar såklart in, men vill jag också göra en insats för dem som verkligen är i behov av detta kan jag inte låsa mig vid att det ska ske genom mottagande till Europa.

Sedan måste jag bara få tillägga att vi vill lämna EU som det är just nu. Vi vill lämna överstatligheten. Men vi vill givetvis alltjämt förhandla med olika länder såväl i vår närhet som längre bort, beroende på fråga. Vi vänder oss dock emot unionsfunktionen. Fler och fler röster höjs dessutom för att det ska bli en total federation, i praktiken en ny statsbildning, där alla alltid ska vara med på allting eller kämpa för sina liv för att få några små undantag. Det är inte en rimlig hållning. Det vill vi lämna.

Självfallet ska vi dock alltid förhandla med andra länder och bygga avtal, vare sig det handlar om handelsavtal eller gemensamma överenskommelser om hur vi hanterar internationell kriminalitet, miljöfrågor och så vidare. Det är en självklarhet. Men vi måste lyfta blicken från EU och Europa när det gäller de riktigt globala frågorna. Det är mitt fokus, och det är mitt partis fokus. Det är tyvärr inte Moderaternas fokus.

Anf. 7 Aron Modig (KD)

Herr talman! Migrationspolitiken har vi haft tillfälle och anledning att diskutera många gånger de senaste åren. Det har handlat om migrationsöverenskommelsen, om andrum och flyktingpaus, om gräns- och id-kontroller, om den tillfälliga lagen, om den så kallade gymnasielagen, om de så kallade kompetensutvisningarna och om förhandlingarna om en ny, harmoniserad migrationspolitik inom EU.

Från Kristdemokraternas sida har vi naturligtvis förhållit oss till detta, men vi har också kommit med en hel del egna förslag och stakat ut en egen riktning för hur vi vill att Sveriges migrationspolitik ska utformas. Det förslag som är utgångspunkt i asylrätten syftar till att åstadkomma en ordnad, långsiktigt ansvarsfull och human migrationspolitik som erbjuder en fristad för människor på flykt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Denna helhet finns i första hand att läsa i vår motion för utgiftsområde 8, men jag tänker också göra några nedslag i detta anförande.

Till att börja med: För att förbättra mottagandet av asylsökande och effektivisera asylprocessen föreslår vi att asylansökningsområden inrättas nära våra stora gränsövergångar och att alla som avser att söka asyl i Sverige hänvisas dit. I dessa områden ska registreringen av asylansökningarna ske, och där ska boende ordnas för de asylsökande under den första fasen i asylutredningen.

Personer som uppenbart inte medverkar till att styrka sin identitet, som kommer från så kallade säkra länder eller som i enlighet med reglerna i Dublinförordningen bör få sin asylansökan prövad i ett annat land ska få ett snabbt avvisningsbeslut. Detsamma gäller personer som bedöms vara en säkerhetsrisk. Genom ett samlat mottagande och en samlad beslutsprocess ökar möjligheten att förhindra att människor avviker och hamnar i en utsatt situation.

Herr talman! Kristdemokraterna föreslår också att det införs ett asylprogram på sex månader. Tanken bakom detta är dels att minska passiviteten under asyltiden, dels att snabba på etableringen på arbetsmarknaden och integrationen i Sverige genom att tidigt förmedla de normer och värderingar som präglar vårt samhälle.

Det är viktigt att tydliggöra att personer som kommer till Sverige med avsikt att stanna ska lära sig det svenska språket och vår kultur och att utgångspunkten naturligtvis är att de ska försörja sig själva och sin familj. Vi menar därför att det redan i början av asyltiden ska erbjudas och ställas krav på deltagande i formell undervisning i sfi och samhällsorientering.

För att fler asylsökande ska arbeta under asyltiden vill vi också att det ställs ett arbetskrav på asylsökande att vara tillgängliga på arbetsmarknaden. Vi har förslag både för att underlätta för asylsökande att få jobba och för att stärka asylsökandes incitament till arbete.

Under asylprogrammet ska de asylsökande erbjudas en hälsoundersökning, och vid behov ska en åldersbedömning göras. Barnpassning ska erbjudas, så att asylprogrammet fungerar också för småbarnsföräldrar. Den som inte deltar i asylprogrammet ska kunna få sin dagersättning nedsatt.

Kristdemokraterna anslår i budgeten för nästa år totalt 200 miljoner kronor för detta. Under 2019 handlar det om 500 miljoner och under 2020 om 600 miljoner kronor. Vi menar att de vinster som en snabbare integration skulle ge över tid vida överstiger de extra kostnader som asylprogrammet medför.

Herr talman! Vi vill också se en permanent lag med innebörden att alla grupper av skyddsbehövande initialt ska tilldelas ett tidsbegränsat treårigt uppehållstillstånd. Om skyddsskälen kvarstår efter dessa tre år, eller om vederbörande skaffat ett jobb eller startat en egen verksamhet som han eller hon kan försörja sig på, ska ett permanent uppehållstillstånd utfärdas.

Men Kristdemokraterna har därutöver sagt att den begränsning av rätten till familjeåterförening som finns i och med den tillfälliga migrationslagstiftningen bör tas bort. Vi menar att det är bättre att de människor som kommer till Sverige fokuserar på att så fort som möjligt etablera sig på arbetsmarknaden och i samhället än att de oroar för sina anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi är fullt medvetna om att detta har finansiella konsekvenser, så för att finansiera avvikelsen från regeringens politik vad gäller rätten till familjeåterförening avsätter vi i vår budget för nästa år 1,1 miljarder kronor.

Herr talman! Att den tillfälliga lagen saknar bestämmelserna om synnerligen och särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd är också något som vi i Kristdemokraterna har motsatt oss. Vi anser att regeringens alternativa definition skapar en hel del osäkerhet och att faktumet att regeringen tagit bort dessa bestämmelser i den tillfälliga lagen bidrar till att den känner ett behov av att ta fram nya särlösningar, som den så kallade gymnasielagen.

Att återinföra bestämmelserna om synnerligen och särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd skulle inte rucka på principerna om att värna asylrätten och att en individuell prövning ska göras, där den som har tillräckliga skäl ska få skydd i vårt land medan den som inte bedöms ha sådana skäl måste återvända till sitt hemland.

Att återinföra dessa bestämmelser vore med andra ord ett sätt att ge möjlighet för fler ensamkommande och andra behövande att stanna i Sverige samtidigt som den reglerade invandringen upprätthålls.

Kristdemokraterna anslår för nästa år 400 miljoner kronor för att finansiera återinförandet av bestämmelserna om synnerligen och särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det är viktigt att betona att den som kommer till Sverige för att söka asyl men efter en individuell och rättssäker prövning inte bedöms ha tillräckliga skyddsskäl för att få uppehållstillstånd så snabbt som möjligt måste återvända till sitt hemland.

Tyvärr vet vi att både det återvändande som sker självmant och de avvisningar och utvisningar som sker med tvång fungerar alltför dåligt i dag. För att komma till rätta med detta är det viktigt att Sverige ingår fler återtagandeavtal med de viktigaste ursprungsländerna för att dessa ska ta emot sina medborgare.

Det behövs mer resurser till polisen för att denna ska kunna verkställa avvisningar och utvisningar och även i större utsträckning genomföra inre utlänningskontroller.

Det behövs också fler förvarsplatser. I vår budget för nästa år avsätter vi därför 60 miljoner kronor mer än regeringen just för att skapa fler förvarsplatser.

Detta var några nedslag i Kristdemokraternas migrationspolitik. Jag rekommenderar läsning av vår utgiftsområdesmotion och hänvisar i övrigt till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Anf. 8 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag har en återkommande fråga om familjeåterföreningarna.

Vanligtvis brukar jag prata om faktumet att ett ökat fokus på familjeåterförening här skapar incitament att skicka ensamkommande i förväg för att sedan ta hit familjen. Det leder också till att man splittrar familjer och riskerar ungas liv genom att skicka dem på farliga resor.

Den här gången har jag dock en lite annorlunda angreppsvinkel. I sitt anförande sa Aron Modig att det är viktigt att asylsökande får hit sina familjemedlemmar så snabbt som möjligt, eftersom detta kommer att påskynda och underlätta etableringen i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Min korta fråga är: Hur väl funkade det tidigare?

Anf. 9 Aron Modig (KD)

Herr talman! Tack, Paula Bieler, för frågan!

På den konkreta frågan om hur integrationen och etableringen fungerade tidigare och hur den fungerar i dag är svaret att den fungerar alltför dåligt och att den har fungerat alltför dåligt.

Det finns ett flertal olika anledningar till detta. Jag skulle säga att det har att göra med arbetsmarknadens funktion och hur den är strukturerad i Sverige. Det har naturligtvis att göra med utbildningsbakgrunden och yrkeserfarenheten hos många av dem som kommer till Sverige som asylsökande och hur väl dessa förhållanden matchar med de jobb som finns och den kompetens som krävs på svensk arbetsmarknad.

Det beror också på strukturella faktorer i vårt mottagande av asylsökande. Hur tar vi emot de personer som kommer till Sverige för att söka asyl och söka skydd? Vilka krav ställer vi från dag ett?

Mycket av detta har fungerat för dåligt, och mycket av det fungerar fortfarande för dåligt. Det finns mycket kvar att göra. Vi kristdemokrater har förslag på det området.

För att svara väldigt konkret på Paula Bielers fråga skulle jag säga att anledningen till att det fungerar så dåligt är just dessa strukturella faktorer och inte att det innan den tillfälliga lagen trädde i kraft fanns större möjligheter att ta hit sin familj. Jag menar att just faktumet att man har sin familj på plats och slipper oroa sig för den är någonting som bidrar positivt till möjligheten att integrera sig i Sverige.

Anf. 10 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Bra, då kan vi konstatera att den största anledningen till att vi har de problem vi har inte är det faktum att man inte har sin familj och att det bara är spekulationer att det skulle vara enklare att etablera sig om man har sin familj.

Då kan vi återgå till diskussionen om hur vi hjälper dem som är i behov av det, dem som har synnerligen ömmande skäl men inte befinner sig i Sverige, dem som väljer att skicka ett av sina barn i förväg till Sverige i hopp om att kanske komma hit så småningom.

Den politik som Kristdemokraterna med flera förespråkar kommer åter att sätta detta i system i stället för att möjliggöra för oss att hjälpa på riktigt och finnas där de riktiga synnerligen ömmande omständigheterna finns, där man knappt kan överleva dagen. Det handlar om närområden och flyktingläger där vi borde kunna ta ett ansvar internationellt och där vi redan är och agerar på plats men som människor lämnar för att det inte finns tillräckliga resurser.

Det beror på att flera länder, Sverige i synnerhet sett till sin storlek, satsar enorma resurser på projekt efter projekt som inte fungerar, på regelverk som ger incitament till en migration som skadar, riskerar liv och sponsrar kriminella.

Det är detta vi satsar våra resurser på, sätter vårt fokus på och stiftar våra lagar utifrån. Utlänningslagen är ett fullständigt hopkok av ständiga tillägg för att man försöker hitta ett nytt problem som man ska lösa men inte tar ett helhetsgrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Om man verkligen värnar dem som är utsatta, hur kan man motivera denna politik framför reella och betydligt större satsningar där personer de facto finns och lider?

Anf. 11 Aron Modig (KD)

Herr talman! Jag tackar Paula Bieler för inlägget och frågan.

Jag håller inte med om att det är ren spekulation. Det finns flera faktorer som avgör hur väl människor lyckas etablera sig och integrera sig i det svenska samhället. Att ha sina nära och kära omkring sig och slippa fokusera på det och kunna fokusera på själva etableringen är en viktig faktor.

Det finns mycket att göra vad gäller att tillgängliggöra arbetsmarknaden för fler. Det måste ställas högre krav på att fler ska ta till sig kunskap och utbildning för att klara sig bättre på svensk arbetsmarknad och i Sverige. Möjligheten att ha sin familj omkring sig är något som bidrar positivt till detta.

Paula Bielers fråga är bred. Jag håller givetvis med om att helheten i migrationspolitiken måste hålla ihop. Vi har dock skilda uppfattningar i flera detaljer i sakfrågorna.

Kristdemokraterna värnar möjligheten till familjeåterförening. Vi avsätter pengar i vår budget för att finansiera den avvikelse vi gör från regeringen. Just det att vi sätter fokus på familjeåterföreningen gör att vi prioriterar det före annat. Det går inte att prioritera allt, och det här är en prioritering vi gör och står upp för. Vi tycker att det är viktigt att man har sina nära och kära omkring sig.

Anf. 12 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Precis som flera har tagit upp är antalet flyktingar i världen nu det högsta någonsin, över 65 miljoner.

År 2015 sökte 163 000 personer asyl i Sverige, och det var det största antalet någonsin. För att klara av den allvarliga situationen slöt regeringen och allianspartierna i oktober 2015 en överenskommelse om åtgärder för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända.

I november 2015 presenterade regeringen ytterligare åtgärder för att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Åtgärderna resulterade i att riksdagen antog en tidsbegränsad lag, lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd, som trädde i kraft den 20 juli 2016 och gäller som längst till och med den 19 juli 2019.

I november 2015 införde Sverige tillfälliga inre gränskontroller som sedan har fortsatt att gälla.

Antalet människor som söker sig till Sverige för att ansöka om asyl har också minskat, och under 2016 var antalet 29 000.

Vår utgångspunkt är att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Jag vill här också understryka att målet för utgiftsområdet omfattar en långsiktigt hållbar asylpolitik som värnar asylrätten.

Samtidigt styrs utvecklingen i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som är svåra att förutse i sin helhet. Detta understryker betydelsen av att det finns en beredskap för stora och snabba förändringar på migrationsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Överenskommelsen som slöts mellan regeringen och allianspartierna 2015, som bland annat resulterade i den tillfälliga lagen, var ett sätt att skapa nödvändig ordning i mottagandet och beslutsfattandet hos Migrationsverket och hos andra funktioner som påverkades av det stora antalet asylsökande.

Det ska samtidigt sägas att det ställde myndigheter, kommuner och hela samhället inför stora utmaningar. Detta kan vi fortfarande se, dels i betänkandet där vi kan jämföra siffror för olika år, dels givetvis i det som sker dagligdags.

Många kommuner känner sig pressade, till exempel när de ska ordna bostäder till personer som har fått uppehållstillstånd och har anvisats till dem. Skolgång ska säkras, fler ska i arbete och så vidare.

Civilsamhällets organisationer och enskilda både har gjort och gör skillnad för att nyanlända ska få en bra start och känna tillhörighet i Sverige. Det är såklart oerhört viktigt för att Sverige ska hålla ihop. Det gemensamma samhällsbygget ska framtidssäkras. Så skapas hopp, trygghet och framtidstro.

Herr talman! Samtidigt som Sverige har tagit sig an stora utmaningar har den socialdemokratiskt ledda regeringen amorterat på statsskulden och gjort ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget. Underskott har vänts till överskott, och svensk ekonomi är nu i en styrkeposition.

Vi vet att jämlikhet och ekonomisk utveckling går hand i hand. Därför behöver Sverige ett samhällsbygge som är rättvist, med reformer som minskar klyftorna och skapar fler möjligheter för alla att bidra. Så byggs sammanhållning och tillit i samhället.

Detta är självklart aktuellt även när det gäller migration - att vi klarar de utmaningar det innebär att alla som kommer hit ska inkluderas i vårt gemensamma samhälle.

För att detta ska ske på ett bättre sätt ska handläggningstiderna för ansökningar på grund av asyl förkortas väsentligt för att vistelsetiderna i mottagningssystemet ska bli så korta som möjligt. Handläggningstiderna för ansökningar på grund av anknytning, arbete och studier ska vara så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet.

Vidare vet vi att Migrationsverket genom regleringsbrevet har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av både nya ärenden och förlängningsärenden avseende arbetstillstånd kan förkortas betydligt. Fokus ska vara på åtgärder som ökar produktiviteten och minskar tiden från det att ansökan lämnats in till beslut. Planen ska innehålla konkreta åtgärder, en tidsplan för när dessa kommer att införas och förväntade effekter av åtgärderna.

Det är också viktigt med ett tydligt avslut för att rättssäkerhet ska råda inom asylsystemet. Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Om ett beslut om utvisning eller avvisning kan verkställas ska detta göras så snart som möjligt.

Budgetpropositionen anger att det är viktigt att det råder ordning och reda i asylsystemet, vilket bland annat innebär att de som får avslag på sin asylansökan ska återvända. Precis som flera har tagit upp är det viktigt att det finns förvarsplatser som motsvarar behovet, och därför tillförs ytterligare medel till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Regeringen har också uppmärksammat frågorna i regleringsbrevet, att Migrationsverket inom ramen för myndighetens uppgifter och mandat ska vidta de åtgärder som krävs för att öka återvändandet. Särskilt fokus ska läggas på tidiga insatser och utvecklad samverkan med berörda myndigheter. Genom regleringsbrevet får Migrationsverket också i uppdrag att analysera om förvarsinstitutet utnyttjas på ett sätt som bidrar till värdigt, humant, rättssäkert och effektivt återvändande och vilka åtgärder som kan vidtas för att öka effektiviteten.

Migrationsverket ska även redovisa en uppdaterad plan för det fortsatta arbetet med att utöka antalet förvarsplatser i landet. Planen ska bland annat innehålla en redogörelse för placering av de nya förvarsplatserna, när platserna kan tas i bruk samt beräknade kostnader.

Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande av och bosättning för asylsökande och nyanlända. Uppdraget är brett, och utredaren ska bland annat analysera hur insatser som stöder en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet, till exempel organiserad sysselsättning, språkutbildning och arbetsförberedande insatser, kan komma in redan i asylmottagandet. Utredningstiden har förlängts, och uppdraget ska redovisas den 31 mars nästa år.

Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområde 8 är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Vi bedömer i likhet med regeringen att de övergripande målen för migrationspolitiken delvis har uppnåtts. Samtidigt återstår en rad insatser, såsom förbättrad kvalitet i handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av anknytning, mer strategiska boendeplaneringar inom mottagandet av asylsökande, förbättringar i fråga om digitalisering och stärkt service för att målen för utgiftsområdet ska uppfyllas fullt ut.

Under hösten nästa år beräknas att myndigheten ska vara nere i en arbetande balans för asylärenden, det vill säga tre till fyra månader i genomsnittlig handläggning. Det ser vi väldigt mycket fram emot. Vi önskar naturligtvis att ordningen vore en annan och att vi såg kortare handläggningstider för alla dem som är här och eventuellt får asyl.

Anf. 13 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Ibland är det svårt att veta var man ska börja och vad man ska fråga om. Ganska ofta tänker jag att det måste vara bekvämt att vara i regeringsställning. Regeringen kan begrava olika insatser och åtgärder i utredning efter utredning. Till och med när utredningarna ligger färdiga kan de beredas i näst intill all evighet på Regeringskansliet, som skett bland annat vad gäller arbetskraftsinvandringen.

Jag har en fråga här och nu. Det är jättebra att det slås fast att det ska vara kortare handläggningstider. Men man har gett en redan i dag överbelastad myndighet i uppdrag att utreda hur det ska gå till. Man skapar dessutom ytterligare arbetsbörda för denna myndighet genom att skapa fler möjligheter att söka uppehållstillstånd på nytt för dem som befinner sig här illegalt. Man skickar därmed ut signaler till omvärlden: Kom till Sverige, bryt mot våra regelverk, få ett avslag och stanna ändå. Vi hittar någon lösning för att du sedan ska få stanna, för då har du varit här så länge att det är rimligt att du får stanna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag vet hur vi vill korta handläggningstiderna. Vi vill förändra regelverket. Vi är beredda att ändra lagstiftningen och se över den ordentligt för att ha tydliga, skarpa regelverk. Vi slår fast att om Sverige inte är närmaste land till krishärdar är det inte i Sverige som människor ska beviljas asyl, punkt. Det är en rimlig ordning. Det har många andra länder också tyckt, inte minst inom EU, med tanke på att vi har en förstalandsprincip. Människor ska söka hjälp så snart de befinner sig på säker plats.

Min fråga är: Har Socialdemokraterna själva några idéer om hur man ska förkorta handläggningstiderna och skapa ordning och reda? Eller nöjer de sig med att lägga ut det på externa utredare och redan överbelastade myndigheter?

Anf. 14 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Först kan vi titta på de budgetförslag som finns från olika partier. Jag förstår inte riktigt hur Paula Bieler får ihop det. Det föreslås en stor neddragning på Migrationsverket redan inför nästa år.

Paula Bieler säger samtidigt att regeringen och regeringspartierna gömmer sig bakom utredningar. För att få konsekvensbeskrivningar och bra lagstiftning på plats behöver det göras utredningar. Det är inte att vi gömmer oss, utan det är för att få ett så bra beslutsunderlag som det bara är möjligt för alla och även för oppositionspartierna. Det är så vi brukar hantera olika förslag i riksdagen, den lagstiftande församlingen. De förbereds av utredningar som vi kan ta ställning till.

Jag kan erkänna, och jag tror att det också kom fram i mitt anförande, att det är svårt att korta handläggningstiderna på direkten. Det var så många som kom inte enbart 2015, utan även 2014 var vi uppe på rekordnivå med 80 000. Då handlade det om asylsökande. Sedan är det precis som Paula Bieler säger: Det är fler som kommer, vill stanna och vill få uppehållstillstånd i Sverige genom arbetskraftsinvandring, anknytning av olika slag och så vidare.

Asylansökningarna är inte ens en majoritet av de olika ansökningarna. Men det var naturligtvis antalet 2014 och 2015 som gjorde att vi nu har de långa handläggningstiderna. Vi var nere mer i balans på tre, fyra månader. Man försöker med olika åtgärder att hitta effektiviseringar. Vi har både från regeringspartierna och från myndigheterna själva försökt att ta fram åtgärder för att korta handläggningstiderna.

Anf. 15 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack för försöket till svar i varje fall. Det är kanske en ganska svår fråga. Vi vet alla här att man självklart ska bereda förslag lite mer ordentligt och ha en lagstiftning som håller samman.

Vi vet samtidigt att det är fullt görbart att på ett halvår få fram nya lagar. Det gjordes tidigare med den tillfälliga lagen. Det har man aviserat ska ske även med de facto-amnestin för dem som har valt att stanna trots avslag när de är vuxna och inte har skyddsbehov. De ska få möjlighet att söka uppehållstillstånd på nytt på nya grunder, grunder som i min värld är helt orimliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Min fråga kvarstår. Jag vill fortsatt hävda att man har en situation där man är medveten om att Migrationsverket är överbelastat. Man har en situation där man dessutom ger det ytterligare ärenden genom att skicka signaler till omvärlden att det återigen lönar sig att komma till Sverige, rakt motsatt mot vad man har sagt tidigare, genom att man skapar nya grunder på vilka människor kan ansöka om att få stanna i Sverige.

Samtidigt har i varje fall inte jag sett några konkreta förslag om vad Socialdemokraterna är beredda att göra själva eller om de ens tänker på och diskuterar hur man ska kunna minska antalet ärenden i Sverige och få ned handläggningstiderna. Vad mer kan man göra? Vad har de för syn på det?

Vi har en tydlig ingång i detta. Vad jag uppfattar från Socialdemokraterna är att man lägger ut utredningar på andra. I det här fallet lägger man dessutom specifikt ut utredningen på den redan hårt belastade myndigheten att själv se över vad den kan göra för att förbättra sin effektivitet.

Jag kan tycka att det är märkligt att ge den ytterligare ett uppdrag att göra. Jag tror nog att de flesta där försöker att agera så snabbt de bara kan redan i dag och ändå hålla något slags rättssäkerhet på plats givet de regler som ni andra partier har lagt fram och röstat igenom.

Om jag ändrar min fråga lite grann undrar jag: Hur långt är man villig att ändra lagarna för att underlätta för Migrationsverket att hantera ärenden snabbare?

Anf. 16 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! När jag förberedde mitt anförande funderade jag på: Ska jag gå tillbaka till 2015 en gång till i ett anförande? Nu märker jag att det var viktigt att jag gjorde det. Jag tog upp de åtgärder som regeringen har gjort med flera lagförändringar för att begränsa antalet asylsökande. Det är väldigt stor skillnad på 2016 med 29 000 mot 2015 med 163 000.

Här har det bland annat från Kristdemokraterna kommit fram att de åtgärder som gjordes slår mot familjeanknytning och annat. Det är en del. Den andra delen är att Migrationsverket har utökat sin personalstab väldigt mycket under de åren. Det är också en del i att få ned handläggningstiderna. Man har jobbat mycket med effektiviseringar och produktivitet i själva myndigheten och fått ned antalet ärenden som varje handläggare hanterar. Man har också jobbat mycket med it-system och annat för att få ned handläggningstiderna.

Regeringen och Migrationsverket sitter alltså inte bara och väntar på utredningar och så vidare, utan man jobbar på hela tiden för att det hela ska komma i balans. Med lagstiftning och olika sätt att effektivisera inom myndigheterna tycker jag att man har kommit en bra bit på väg. Vi är dock inte framme än, och det skulle såklart vara bra om man redan vid årsskiftet skulle ha kommit i balans med tre fyra månader. Men det kommer alltså under nästa halvår, 2018.

Anf. 17 Maria Ferm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 8 Migration. Fortfarande är situationen i världen mycket osäker och farlig med krig och konflikter som gör att människor tvingas på flykt. Färre personer än för några år sedan når Europa, främst på grund av gränskontroller runt om i Europa och uttalandet mellan EU och Turkiet som gör att färre personer som vill ansöka om asyl i EU lyckas ta sig till unionen för att också göra det.

För Sveriges del innebär detta en stor förändring. Under rekordåret 2015 ansökte 163 000 personer om asyl i Sverige, medan endast drygt 23 000 personer har ansökt om asyl i Sverige hittills i år. Denna minskning handlar alltså inte om att behovet av internationellt skydd är mindre utan om att färre människor på flykt når Europa och Sverige.

Den senaste tiden har konsekvenserna av bristen på lagliga vägar för asylsökande till EU uppmärksammats i internationella medier. Utöver de fruktansvärda båtolyckor på Medelhavet som gör att tusentals personer årligen mister livet pågår kränkningar av mänskliga rättigheter i Libyen, där många människor som vill emigrera till Europa fastnar. I detta land, där miliser och olika stridande grupper bekämpar varandra, pågår i dag slavhandel med utsatta människor. I stället för att nå Europa sätts människor i fängelse under fruktansvärda förhållanden trots att de inte har begått något brott.

Detta behöver motverkas kraftfullt. Bristen på lagliga vägar för asylsökande och andra migranter göder kriminella flyktingsmugglare och skapar beroendeförhållanden mellan EU och auktoritära stater. Därför behöver steg tas för fler lagliga vägar för asylsökande så att en trygg och ordnad väg för att söka asyl möjliggörs.

Detta är viktigt inte minst av jämställdhetsskäl eftersom resan till frihet och säkerhet många gånger är farligare och svårare för kvinnor och barn än för män. Inte minst av denna anledning är det positivt att det i budgeten finns medel för att öka kapaciteten på två ambassader för familjeåterföreningsärenden. På så sätt kan man säkerställa att fler familjer kan återförenas i Sverige det kommande året.

Den tillfälliga begränsningslagen upphör automatiskt 2019, som tidigare har påpekats. Regeringens förslag är att i nuläget inte göra några ändringar av lagen under det sista året av dess giltighetstid. Däremot kommer regeringen att vilja diskutera med de borgerliga partierna när det gäller att göra justeringar redan innan lagstiftningen automatiskt upphör. I det sammanhanget skulle Miljöpartiet såklart vilja se förändringar som återinförd rätt till familjeåterförening och särskilda och synnerligen ömmande omständigheter. Detta tog även Kristdemokraterna upp tidigare i sitt anförande.

I Sverige kommer Migrationsverket de kommande åren att skala ned verksamheten eftersom färre asylsökande kommer hit. Många av dem som kom 2015 har nu påbörjat etableringen i Sverige. De har blivit en del av vårt land och i bygget av vårt gemensamma samhälle. Samtidigt är det många som fortfarande väntar på besked på sina asylansökningar. Särskilt de som kom som ensamkommande barn har drabbats av orimligt långa handläggningstider och tvingats vänta på besked under mycket lång tid. Under 2015 kom 35 000 ensamkommande barn till Sverige, ofta från länder som Afghanistan, Eritrea och Somalia.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

När vi tog fram den tillfälliga lagen 2015 förhandlade vi in ett undantag för barn och barnfamiljer som kom senast den 24 november för att säkerställa att de skulle fortsätta att prövas mot den ordinarie utlänningslagen och få permanenta uppehållstillstånd och full rätt till familjeåterförening. För många av de ensamkommande barn som kom under 2015 har detta inte blivit verklighet eftersom de har hunnit bli över 18 år under den otroligt långa asylprocessen. De flesta var 16-17 år när de kom, och de har på grund av de utdragna handläggningstiderna hunnit bli myndiga innan deras asylansökningar prövats. Därför har många i stället fått avslag och förväntas få avslag under hösten.

För Miljöpartiets del har vi hela tiden sett detta som en orimlig situation, och vi har under lång tid arbetat för att förbättra situationen för ensamkommande på olika sätt. Det handlar om unga människor som har kommit hit ensamma och rotat sig här. De har hela sitt liv och sin trygghet här. De går i skolan, lär sig svenska och har blivit nya familjemedlemmar och klasskompisar. Att då efter flera års väntan få beskedet att de måste återvända, om man nu kan säga så, till ett land som de har väldigt liten koppling till är inte försvarbart. Den politiska intentionen, som togs i bred enighet i Sveriges riksdag, var ju dessutom att de skulle få stanna här.

Miljöpartiets kongress fattade i våras beslut om att vi ska arbeta för en lösning på situationen: De som kom som ensamkommande under 2015 och som har drabbats av orimligt långa handläggningstider ska få en möjlighet att stanna här. Vi har sedan dess arbetat intensivt för att detta ska bli verklighet. Vi har inte velat se en situation där tusentals ungdomar får avslag och tvingas leva kvar som papperslösa i stor utsatthet under många år eller avvisas. De många avslagen har också skapat en oroväckande stor psykisk ohälsa i gruppen med bland annat många suicidförsök och även självmord som har genomförts.

Utöver att vi i budgeten i omgångar har ökat resurserna för att motverka psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända, inte minst unga, har vi konstaterat att den stora förändring som behövs är en möjlighet att stanna för denna grupp. I den budgetproposition som vi nu debatterar finns många åtgärder som berör just gruppen ensamkommande.

För oss har det varit viktigt att värna dem som kom som ensamkommande på olika sätt. Därför finns resurser i budgeten för att kommuner ska låta de unga bo kvar även om de blir över 18 år under asylprocessen. Detta är viktigt för att de inte på 18-årsdagen ska ryckas upp från den miljö där de har rotat sig, tvingas avbryta sin skolgång och skickas till ett av Migrationsverkets stora anläggningsboenden i någon helt annan del av Sverige än den som de känner till. Många kommuner har nu fattat beslut om att använda sig av dessa resurser. Det är viktigt att ännu fler kommuner nu säkerställer att de unga får bo kvar under hela asylprocessen.

Dessutom finns medel för att de som har blivit över 18 år och som fortfarande väntar på besked på sina asylansökningar ska få påbörja ett nationellt program om de har hunnit få behörighet till det. Eftersom många har väntat så länge och är mycket studiemotiverade har vissa hunnit kvalificera sig och behöver få en möjlighet att sätta igång och studera. Detta är viktigt för att motverka ett onödigt avbrott i studierna för dessa motiverade ungdomar.

Utöver detta kunde vi förra måndagen äntligen presentera en överenskommelse som innebär att de flesta ensamkommande som kom under 2015 kommer att få en ny chans. De som kom senast den 24 november 2015 och registrerades som ensamkommande barn men har hunnit bli 18 år under asylprocessen och har väntat 15 månader eller mer på besked på sin asylansökan kommer att få en möjlighet att stanna i stället för att avvisas i och med detta förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

De kommer att få uppehållstillstånd för att kunna avsluta sina studier här, antingen inom ramen för gymnasiet eller via yrkespaketen, och sedan kunna etablera sig på arbetsmarknaden och på så vis få möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Detta är ett mycket viktigt steg. Det är en seger för medmänskligheten eftersom så många engagerade människor har kämpat för en förändring under så lång tid. Det kommer att möjliggöra att upp till 9 000 personer kan få stanna i Sverige. Nu håller vi på att ta fram lagstiftningsförslaget, och vi vill såklart att lagstiftningen ska träda i kraft så snart som möjligt.

Jag hoppas att fler partier är beredda att ta ansvar i den här situationen så att det också kan bli verklighet och röstas igenom i riksdagen. Många ungas framtid hänger på att det sker.

Herr talman! Miljöpartiets sätt att arbeta har ibland inneburit att vi har kunnat skapa en mer human och öppen migrationspolitik. Ibland har det handlat om att förhindra en ännu mer restriktiv migrationspolitik. Men vid varje givet läge, utifrån vad som är politiskt möjligt, förhandlar vi hårt för flyktingars rättigheter.

I den här budgeten finns alltså medel för att fler familjer ska kunna återförenas. Antalet kvotflyktingar kan ökas till 5 000 personer 2018. Resurser finns till kommuner för att låta ensamkommande bo kvar, för att motverka psykisk ohälsa hos nyanlända asylsökande och för att motverka hemlöshet hos unga vuxna. Detta, plus förslaget som kommer att göra att de flesta ensamkommande får stanna, är viktiga investeringar i en bättre framtid för personerna som berörs och för Sverige.

Med de orden vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Anf. 18 Johan Forssell (M)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Maria Ferm på ett område som jag inte uppfattade nämndes i anförandet. Det är svårt att hinna få med allt i sådana här korta anföranden, och jag vill fråga om ett område som jag menar är grunden i en reglerad invandring, nämligen att ett ja ska vara ett ja och ett nej ska vara ett nej. Har man inte skyddsskäl, om man inte är flykting, ska man återvända till sitt hemland.

Nu är det samtidigt så att väldigt många människor i Sverige väljer att inte göra just det - att respektera ett myndighetsbeslut, ett domstolsbeslut, och ytterst svensk lagstiftning. I stället dröjer de sig kvar. Som jag nämnde i mitt eget anförande uppskattas det av civilorganisationer att vi redan i dag har ett skuggsamhälle på uppemot 50 000 människor. Enligt Migrationsverkets egen prognos för de kommande fyra åren beräknar man att man ska överlämna 60 000 verkställighetsärenden från Migrationsverket till polisen.

Det här är en utveckling som vi aldrig tidigare har sett i Sverige och som kommer att föra med sig stora sociala och ekonomiska problem. Det kommer att drabba väldigt många människor som kommer att hamna i mycket stor utsatthet. Vad ska hända med de barn som föds in i det här skuggsamhället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag tror att man måste vara tydlig mot människor med att det inte blir bättre av att gå under jorden. Det är bättre att återvända hem och kanske komma tillbaka, till exempel som arbetskraftsinvandrare.

Det här är en fråga som jag har lyft i talarstolen i säkert två års tid. Jag upplever att väldigt lite händer på det här området. Det ska nu äntligen bli något ytterligare förvar, men det är inte heller ställt i relation till de behov som finns. Vi kan se hur antalet inre utlänningskontroller har minskat kraftigt de senaste fem åren.

Min fråga till Maria Ferm är: Vad gör ni rent konkret för att förändra det här?

Anf. 19 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Det är viktiga frågor som Johan Forssell tar upp. Ett bättre fungerande återvändande har Miljöpartiet arbetat med både tillsammans med den förra, borgerliga regeringen under ett antal år och i den här regeringen. Oavsett vilken regering som Sverige har haft har det här varit en prioriterad fråga. Man vill att återvändandet ska fungera rättssäkert, effektivt och på ett bättre sätt än tidigare.

Däremot innebär verkligheten att det här är ett väldigt svårt område. Mycket handlar om att vi lever i en farlig och otrygg värld. Det är svårt för människor att återvända till vissa platser, inte minst om det handlar om länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare, vilket är väldigt vanligt förekommande. Då kan det vara situationer som Sverige inte kan påverka.

Den här regeringen har tagit initiativ till flera olika åtgärder, till exempel ett utökat antal förvarsplatser. Vi har en återvändandeutredning för att det ska fungera på ett mer rättssäkert sätt, och vi har också precis skickat ut en utredning på remiss. Den handlar om personer som har hamnat i så kallat limbo och inte kan avvisas på grund av saker som de själva inte kan påverka men som heller inte kan få uppehållstillstånd i Sverige utan blir kvar utan grundläggande rättigheter. Det arbetar vi med på olika sätt.

Vissa saker som syftar till att få människor att återvända kanske inte heller är så effektiva. De förändringar som har genomförts i LMA har inte lett till ett ökat återvändande utan snarare försvårat återvändandet. När man går igenom de åtgärder man vill vidta måste man se till att de är effektiva och faktiskt inte motverkar det egna syftet.

Anf. 20 Johan Forssell (M)

Herr talman! Tack, Maria Ferm, för svaret! Det är bra om Miljöpartiet tycker att det här är en viktig fråga, men jag måste ändå säga att jag tycker att det här låter lite som en läpparnas bekännelse. Det blev tydligt i repliken från Maria Ferm.

Vi kan konstatera att vi befinner oss långt in i mandatperioden, och väldigt lite har hänt. Det har inte saknats problem att ta tag i. Det är ingen ny information att vi snart har ett skuggsamhälle på kanske uppemot 100 000 människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Om det som regeringen har gjort på området hade varit tillräckligt tror jag inte att vi skulle se de här prognoserna som vi har i dag. Polisen verkställde förra året 3 700 avvisningar. Alla inser att med nuvarande tempo går detta inte ihop. Det har inte heller saknats konkreta förslag på hur man ska vända det här.

Vi har från Moderaternas sida påtalat att vi behöver fler poliser som kan verkställa utvisningarna. Vi behöver förändra och skärpa lagstiftningen. Vi behöver öka den preskriptionstid som i dag bara är fyra år. Det är en i sammanhanget alldeles för kort tid. Vi behöver få bukt med att ett antal rödgröna kommuner i Sverige använder skattebetalarnas pengar till att ge försörjningsstöd till personer som vistas utan tillstånd i landet, för det ger en märklig signal. Vi behöver göra en kartläggning så att vi noggrannare vet exakt var människor finns så att vi kan åtgärda problemen med skuggsamhället.

Det är alltså en lång rad olika saker som borde ha varit verklighet redan i dag men där regeringen, trots att man säger att detta är prioriterat, faktiskt har dragit benen efter sig. Jag kan bara beklaga det, och jag hoppas att Maria Ferm, Miljöpartiet och Socialdemokraterna ägnar den här frågan mer kraft och energi under den tid som är kvar av mandatperioden än vad man har gjort hittills.

Anf. 21 Maria Ferm (MP)

Herr talman! En annan fråga som också är på gång handlar om arbetsplatskontroller för att motverka att arbetsgivare utnyttjar personer som inte har tillstånd att arbeta här. Det är ytterligare en konkret fråga.

Jag tror att man måste vara ganska varsam i den här debatten. Dels måste man förstå att detta är otroligt komplext. Det är inte bara jag som säger det, utan det är så. Det skulle även gränspolisen svara om du frågade dem.

Det finns ingen magisk åtgärd som gör att alla återvänder, inte minst eftersom det handlar om personer som ofta är väldigt oroliga, kanske till och med livrädda, för att återvända till det ställe som de har flytt från.

Jag tror också att man behöver se på vilka åtgärder som funkar och vilka som inte gör det. Det bästa vore såklart om man kunde öka det frivilliga återvändandet. Vad kan göra att fler människor vill återvända? Jag tror att du var inne på någonting viktigt när det gäller just arbetskraftsinvandring, Johan Forssell. Om man ser att det finns andra möjligheter att faktiskt kunna återvända men på ett ordnat sätt och under andra förutsättningar längre fram kanske det bidrar till att fler återvänder frivilligt efter att ha fått avslag på sina asylansökningar.

Ett stort hinder är att man behöver ha styrkt identitet för att kunna ansöka om arbetstillstånd, vilket utesluter stora grupper av före detta asylsökande. Det skulle till exempel vara en åtgärd som jag tror skulle vara mer effektiv för att få människor att återvända frivilligt.

Förändringarna i LMA, som innebar att vi faktiskt sa att människor som har fått sitt tredje avslag inte längre får bo kvar på anläggningsboendena som de fick göra tidigare, har medfört att vi har mycket mindre koll på var människor som har fått avslag är någonstans, vilket gör att Johan Forssell nu vill se en kartläggning av var de kan vara. Det här gör att man både försvårar det frivilliga återvändandet, tror jag, och att polisens arbete försvåras över huvud taget. Jag tror att det finns en anledning att reflektera över det.

Anf. 22 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag tänkte ställa några frågor om överenskommelsen som Maria Ferm talar om i mycket positiva ordalag och som hon såklart, utifrån sitt partis utgångspunkter, är stolt över.

Jag reagerar på att partierna som är överens och i synnerhet Maria Ferm kontinuerligt talar om att det handlar om dem som har blivit 18 år under tiden, utan att tala om att de kanske var äldre än de sa från första början. Det har lagts fram ett förslag som bara bygger på det individerna först registrerades som, inte på huruvida de faktiskt var barn eller inte.

Att vi har olika åsikter om hur vuxna ska behandlas är en sak. Men för mig är det obegripligt att man vill införliva även de som de facto har uppgett en alldeles för ung ålder och som därmed har försökt lura vårt system, och att de ska omfattas av den här möjligheten. Det är en sak.

En annan obegriplig sak är att det bygger på att man ska ha kommit hit före den 24 november 2015. Tiden man ska ha väntat på beslut är 15 månader. Om man kom precis före det, i november 2015, och har väntat i 15 månader fick man alltså sitt beslut om avslag i februari och har valt att stanna illegalt sedan dess. Men man ska ändå omfattas.

De som däremot har lyssnat på det beslut de har fått och lämnat landet har gjort det de ska. De är inte kvar. Men de får ingen extra möjlighet. Ni väljer alltså att premiera dem som kringgår våra system. De som inte lyssnar på de beslut de får och som uppger en felaktig ålder omfattas. Vad tänker ni om detta, Maria Ferm? Och hur motiverar ni det?

Anf. 23 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Jag vill tacka Paula Bieler för mycket bra frågor.

När det gäller den första frågan, om ålder, är det på det sättet att de som var uppenbart över 18 år när de kom omfattas inte av förslaget.

Det kan vara bra att reda ut en relativt vanlig missuppfattning som handlar om att många luras med sin ålder eller uppger fel ålder. De flesta som kommer till Sverige och söker asyl som minderåriga uppger nämligen inte någon ålder. De vet inte när de är födda, hur gamla de. De kanske inte ens har koll på den gregorianska tideräkningen. Snarare är det på det sättet att man tillsammans med handläggaren på Migrationsverket försöker bena ut ungefär hur gammal personen är och sätta ett datum för det.

Ofta vet man inte födelsedatum eller ens vilken tid på året man är född. Då sätts födelsedatum till själva asylansökningsdatumet. Det har lett till att många fyller år nu under hösten, eftersom det var många som kom hösten 2015.

Det är alltså inte enkelt att avgöra om man lurades om sin ålder eller inte. Tvärtom är det vårt sätt att ha detaljerad koll på ålder som inte är utbrett i stora delar av världen, särskilt inte om man lever som papperslös och aldrig har blivit registrerad någonstans. Så är fallet för många som har vuxit upp i Iran och kommer från Afghanistan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Även om personer har fått avslag i februari kan man inte säga att de lever här illegalt. Många, i princip alla, överklagar. Tyvärr är även handläggningstiderna för överklagande väldigt långa. Det är alltså otroligt många som är kvar i själva asylprocessen och som helt enkelt väntar på besked, antingen från överklagan eller som har gjort en slutlig överklagan.

Anf. 24 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack för svaret, Maria, även om det fortfarande är lite undflyende!

De som var uppenbart över 18 omfattas inte. På det sättet är det, eftersom de fick en annan ålder från början. Men de som de facto var vuxna redan när de kom kommer fortfarande att omfattas, även om man sedermera har kunnat visa, exempelvis via åldersbedömningar, att de faktiskt är vuxna. De åldersbedömningar som görs har också ganska god säkerhetsmarginal. Med största sannolikhet var de alltså vuxna redan när de kom.

Okej, en del har säkert överklagat. Men jag har fortfarande inte sett några garantier för att de som inte har överklagat inte ska omfattas. Det har ingen presenterat. Om så är fallet upplys mig mer än gärna om detta och lova att de som har vistats här illegalt inte kommer att få den här chansen. Jag har än så länge inte hört något sådant uttalande från regeringen. Det skulle vara positivt om det kom.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt. Det är viktigt att det kommer fram att det här handlar om personer som har bedömts sakna skyddsskäl. Det är ett separat regelverk för unga eftersom vi inte anses kunna skicka minderåriga till en plats utan ett ordnat mottagande. Men om man är vuxen i dag är man ju vuxen. Om jag fyllde 18 i går skulle jag inte omfattas av alla de rättigheter som barn har utan skulle behöva ta ansvar för att jag är vuxen. Det borde rimligtvis gälla även de som har tagit sig till vårt land.

Varför slår man knut på sig själv för att ge vuxna personer utan skyddsskäl ytterligare möjligheter att stanna här, få bekostad utbildning av vårt samhälle? Samtidigt prioriterar vi exempelvis inte, eller verkar snabbt för, att de som sköter sig och arbetar men drabbas av misstag som tidigare arbetsgivare har gjort ska få stanna.

Anf. 25 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Personer som har fått sina tredje avslag, alltså lagakraftvunna beslut, omfattas av lagstiftningen, förutsatt att de befinner sig i landet. Jag hoppas verkligen inte att någon som skulle kunna komma att omfattas av lagstiftningen hinner utvisas under tiden innan den träder i kraft. Det är en av anledningarna till att det är viktigt att få den på plats snabbt, för att ge dem som berörs en chans att få möjlighet att stanna. Det är viktigt.

I fråga om åldersbedömningar finns det otroligt mycket att säga. Bland annat finns det mycket kritik mot metoderna. Det finns felmarginaler. Just för gruppen afghaner är det särskilt problematiskt eftersom det blir den enda möjligheten att göra åldern sannolik. Id-handlingar från Afghanistan anses inte ha särskilt högt bevisvärde, och muntlig bevisning hjälper inte heller. Då får åldersbedömningar avgörande inverkan, trots att det är en kritiserad metod med felmarginaler som gör att minderåriga mycket väl kan bedömas vara 18 år även om man försöker säkerställa att det inte ska hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi har också förändrat hela det systemet. Nu görs medicinska åldersbedömningar i början av asylprocessen, bara några veckor efter att man har kommit till Sverige. Den här gruppen har hamnat i kläm. För den här gruppen har åldersbedömningarna gjorts i slutet, det vill säga efter flera års väntan. Då är man också flera år äldre. Om man var 16-17 när man kom kommer man alltså att vara 18 eller mer nu. Då kommer man också att bli bedömd som myndig i den medicinska åldersbedömningen.

Det är mycket bättre att göra det i början av processen. Det är något som vi har ändrat på.

Anf. 26 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! För Vänsterpartiet handlar vårt budgetsamarbete med regeringen om att få ett rättvisare och jämlikare Sverige. Vi såg ojämlikheten öka under den borgerliga regeringens tid. När man nu läser finansplanen kan man tydligt se att det är de som har minst som får mest nu. Det minskar ojämlikheten i vårt samhälle.

Vänsterpartiet har fått igenom många viktiga och bra reformer i budgeten. Det är reformer som kommer att göra skillnad för väldigt många människor. Det är jämlikhetsreformer som framför allt gynnar kvinnor och förstärker välfärden. Det är den största satsningen på välfärden på årtionden: på förlossningsvård, gratis mediciner och glasögonbidrag till barn, gratis mammografi, fler anställda i äldreomsorgen, höjt bostadstillägg för pensionärer och sjuka, avdragsrätt för a-kassa och mycket mer. Sådant gör man med oss men inte med borgerliga partier.

Vi är också övertygade om att ett rättvist och jämlikt samhälle med en robust välfärd klarar av att ge skydd åt och inkludera nyanlända på ett mycket bättre sätt än ett samhälle med stora klyftor och en välfärd som går på knäna.

Vänsterpartiet står därför självklart bakom budgeten och därmed även anslaget som vi diskuterar i dag. Jag vill därför inledningsvis börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Samtidigt vill jag vara helt tydlig med att ett budgetsamarbete inte innebär att man är överens om hela innehållet i politiken, och det här är ett sådant område. Även om det görs satsningar på området som jag tycker är bra och viktiga - Maria Ferm nämnde några av dem: satsningen på möjlighet att söka bättre familjeåterförening och på att ensamkommande ska kunna stanna kvar i kommunerna - finns det också en hel del i betänkandet som man har kommit överens med andra partier om. Det finns också rester från andra historiska överenskommelser. Det är inget konstigt med det, så är det med budgetar. Vi har energiöverenskommelser, försvarsöverenskommelser och mycket annat. Det är också så det fungerar och ska fungera, så att det inte blir ryckiga budgetar där allt rivs upp varje gång det blir en ny majoritet.

Det innebär också att det finns en hel del politik på migrationsområdet som vi helt enkelt inte är överens om. Jag kommer nu att peka på några av de saker där Vänsterpartiet skulle vilja se en annan inriktning.

Herr talman! Framför allt genom de förändringar som regeringen har drivit igenom sedan hösten 2015 med stöd av riksdagens högerpartier har man bidragit till att inskränka asylrätten och undergräva andemeningen i de konventioner som reglerar densamma. Det gäller inte minst genom Sveriges agerande inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Att antalet asylsökande i Sverige och Europa har minskat dramatiskt sedan 2015 beror ju inte på att färre flyr undan förföljelse och förtryck, utan det beror på - som också Maria Ferm tog upp i sitt anförande - att EU har gjort det mycket svårare att ta sig till Europa och söka asyl. Jag kan hålla med om att det verkligen behövs fler lagliga vägar till Europa. Samtidigt får man erkänna att det är förändringar i den här lagstiftningen som har strypt en viktig möjlighet, nämligen möjligheten till familjeåterförening. Det är viktigt att den återinförs.

Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige har försvårat för människor att få skydd i Sverige, samtidigt som den skapar otrygghet och osäkerhet hos dem som får tillfälliga uppehållstillstånd och nekas möjligheten att återförenas med sina familjemedlemmar.

Det finns inte heller något som tyder på att det är den tillfälliga lagen som har gjort att färre människor söker asyl i just Sverige. Senast häromkvällen debatterade jag den numera bortförhandlade utvärderingen av den tillfälliga lagen med migrationsministern, och jag kan konstatera att regeringen på inget sätt förmår att visa hur lagen har uppfyllt de syften man säger sig ha haft. Om det finns några sådana bevis ser jag fram emot att ta del av dem.

I målet för utgiftsområdet nämns också att man ska tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter. Vänsterpartiet menar att detta mål inte kan uppnås med nuvarande politik som syftar till att hålla människor kvar i flyktingläger och i förvar under miserabla förhållanden. Det är en politik som dessutom delvis finansieras genom biståndsmedel. De biståndspengar som ska hjälpa människor ur fattigdom används av Sverige och EU för att hålla kvar människor i fattigdom och förtryck, bland genom Turkietavtalet. Berättelserna från Libyen lämnar verkligen inte någon oberörd.

Ändå fortsätter regeringen och riksdagens högerpartier att stödja EU:s finansiering av den libyska kustbevakningen som begår några av dessa övergrepp.

Herr talman! Dagligen kommer nya uppgifter om bristande rättssäkerhet i asylprövningarna. Det gäller inte minst åldersbedömningarna av ensamkommande barn, något som har kritiserats av en lång rad experter på området. Vi hörde nyss i ett replikskifte en skildring av de svårigheter som finns med åldersbedömningar. Migrationsverkets generaldirektör sa en gång ganska träffsäkert att de flesta av oss vet hur gamla vi är bara från hörsägen. Det är någonting som folk har berättat för oss. Det är ingenting som vi verkligen vet. Så är det också för många av de barn som vi nu talar om.

Även brister i tolkarnas, biträdenas och handläggarnas kunskaper har lyfts fram. Att dessa brister fortgår utan några åtgärder från regeringens sida är obegripligt. Vänsterpartiet menar att regeringen måste agera kraftfullt för att säkerställa den rättsliga kvaliteten i asylprövningen. Det är mycket allvarliga brister som har påtalats av biträden, gode män och organisationer i det civila samhället.

Regeringen och övriga partier pratar ofta om behovet av ett väl fungerande återvändande för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Jag instämmer i detta och i att de som har fått avslag på sin asylansökan borde kunna återvända. Tyvärr har regeringen med stöd av högerpartierna valt att driva en politik som delvis motsäger det syftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Förändringen av LMA-lagen innebär att den som får avslag på sin asylansökan, undantaget barn och barnfamiljer, mister rätten till bistånd och boende. Det utgör det tydligaste exemplet på hur regeringens politik får motsatta effekter. Ambitionen med lagändringen var att fler skulle återvända till sina hemländer, men så har inte varit fallet. Snarare har polisen och Migrationsverket fått sämre möjligheter att genomföra det återvändararbete som måste göras när man inte vet var folk befinner sig.

Herr talman! Slutligen: De ensamkommande barn som har sökt asyl i Sverige har drabbats extra hårt av regeringens omsvängning i politiken. Följden har blivit en lång väntan med ett osäkert slut, risk att deporteras till ett land som man aldrig besökt eller den plats som man har flytt ifrån av rädsla för sitt eget liv har skapat en enorm stress och oro med självskadebeteenden och självmord som yttersta konsekvens.

Under 2017 har 14 ensamkommande tagit sitt liv. Under november månad valde 5 unga bort livet. Det är en ung var sjätte dag. Självmord är alltså sju gånger så vanligt i denna grupp som i motsvarande åldersgrupp som har vuxit upp i Sverige.

De ensamkommandes situation har väckt ett enormt engagemang runt om i Sverige som inte minst manifesterats i rörelserna Vi står inte ut och Ung i Sverige. Dessa rörelser har efter en lång kamp fått regeringen att agera. Vänsterpartiet välkomnar den överenskommelse som regeringen har presenterat, men vi ser ändå en del problem och vissa farhågor. Det är väl känt att Vänsterpartiet hade föredragit en amnesti med permanenta uppehållstillstånd för ensamkommande. Men vi är ändå beredda att titta på förslagen och att om möjligt hjälpa till att förbättra dem.

Det finns flera frågetecken i förslaget som behöver rätas ut. Gymnasielagens snåriga konstruktion och snäva nålsöga är det få unga som lyckas passera. Det finns frågetecken kring varför unga som kommit efter den 24 november och väntat lika länge inte ska omfattas. Frågan om rättsosäkerheten kring åldersbedömningar och uppskrivningar är ett tredje frågetecken. Men allra allvarligast är dock det glapp som kan komma att uppstå mellan avslag och till dess att lagen träder i kraft i sommar. Det betyder i klartext att en hel del unga kan komma att gömma sig. Det är viktigt för oss att man tittar noga på den frågan, och det finns olika sätt att lösa den på. Regeringen skulle kunna göra någonting i sitt regleringsbrev, men riksdagen skulle också kunna bemyndiga regeringen och berörda myndigheter att göra undantag från utlänningslagen.

För mig är det viktigaste att lösningar ska hittas, och jag hoppas att regeringen är medveten om det.

Anf. 27 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Man skulle kanske ganska snabbt kunna komma till rätta med att bromsa tillfälligt för att få en lagstiftning på plats. Den problematik som Vänsterpartiet ser kanske inte vi ser. Men vi har även hanterat arbetskraftsinvandringsfrågan under hösten. Det var ett totalt fiasko, om man ska tala klarspråk. Det borde ha varit uppenbart från början att förslaget var alldeles för långtgående för att över huvud taget gå igenom utan en ordentlig beredningstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

När det gäller frågan om arbetskraftsinvandring och utvisning av nyckelpersoner som själva inte har gjort något fel, som ensamma inte kan åtgärda felen och som deras arbetsgivare inte heller kan åtgärda är alla partier i den här kammaren överens. Man borde kunna gå in och se över olika regleringsbrev och bemyndiganden och anvisa hur olika myndigheter ska kunna göra tillfälliga avsteg för att inte riskera att personer som arbetar, gör rätt för sig och bidrar till vårt samhälle utvisas fram till dess att vi har en ordentlig lagstiftning på plats, vilken förhoppningsvis kommer snart.

Jag valde att försöka väcka ett utskottsinitiativ i ärendet. Jag tyckte att det borde vara möjligt, givet att alla är överens. Men jag fick inte stöd från någon, inte heller från Vänsterpartiet. Därför vill jag gärna få svar på hur ni tänker om detta.

Anf. 28 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Tack för frågan!

Hela utskottet försökte skapa en förändring tillsammans. Vi i Vänsterpartiet föredrog ursprungligen en annan inriktning, eftersom vi var oroliga för en del av de problem som vi senare stötte på. Vi såg dock att det fanns en majoritet för att åstadkomma någonting, och därför var vi beredda att titta på saken. Jag tycker att det är en konstruktiv hållning. Det visade sig dock att det här inte gick.

När Sverigedemokraterna och Paula Bieler sedan lade fram sitt förslag hade jag svårt att se att det skulle kunna realiseras särskilt mycket tidigare än det förslag vi tillsammans har beslutat om. Paula Bieler lade heller inte fram några förslag som var så konkreta som det jag just nämnde vad gäller de ensamkommande.

Jag är glad att Paula Bieler begärde replik på mig, för jag tyckte att det var intressant att lyssna till beskrivningen av hur människor ska kunna förflytta sig i Sverigedemokraternas vision. Det är lite som när lejonen leker med lammen. Det var en beskrivning som verkligen inte riktade sig till människor som har torterats eller förföljts, utan det handlade om att människor skulle kunna studera och bli medborgare i Sverige.

Vi vet ju att Sverigedemokraterna alltid skapar snävare och snävare regler och riktlinjer för vad det innebär att vara svensk. Det är en svenskhet som omfattar väldigt få av oss.

Anf. 29 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Utskottsinitiativ går ju att förändra, och jag gav er dessutom god tid att komma med förslag på förändringar. Man kan alltid förhandla och förbättra. Jag skrev medvetet på det sätt jag skrev för att jag framför allt tycker att man inte behövde ha den där långa beredningsprocessen som finns vid skarpa lagförslag. Det var snarare en uppmaning till regeringen att nyttja de olika verktyg som finns, till exempel att se över regleringsbrev och målbilder för Migrationsverket och så vidare.

Det skulle ha varit en tydlig signal om att ta tag i detta för att se till att utvisningarna stoppas redan nu. En regering har ju fler möjligheter än vad vi som riksdagsledamöter har, och den kan ta till fler verktyg.

Det är beklagligt att man inte ens ville ha en diskussion om detta och att man så pass tidigt antog ett förslag som man egentligen inte tyckte var rimligt i situationen som rådde. Vi stödde faktiskt Vänsterpartiets motion, med lite modifikation, för att den skulle bli skarp lagstiftning direkt. Då hade den nya lagstiftning som vi nu har kunnat utvidgas. Men trots beredningens gång och den väg som valdes har jag fortfarande lite svårt att se varför man inte kunde ha det här som till exempel en tillfällig stopplag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det fanns ju ett lagförslag, som dock avslogs eftersom avsteget hade blivit för stort och det hade öppnat upp alldeles för mycket. Det hade kunnat vara en tillfällig lag. I det fallet kan vi skylla på andra partier. Jag vet ju att Christina Höj Larsen ett kort tag och efter TCO:s rekommendationer var inne på tillfällig lagstiftning.

Låt mig gå över till vår vision. För det första definierar vi inte svenskhet, men vi tycker att det är rimligt att man för att bli medborgare ska kunna tala svenska språket och att man ska känna till samhällskunskap, precis som vi får lära oss om vårt land i grundskolan när vi växer upp här.

Det stämmer att vi inte talar om migration i första hand för dem som lever i krissituationer, för det är viktigt att hjälpa dem där de befinner sig. Jag ser inte migrationen som bästa möjliga sätt att hjälpa. När man däremot har fått flyktingstatus säger vi att det inte bara behöver hänvisas till ett kvotflyktingsystem, utan man ska som flykting också ha möjlighet att söka andra vägar, exempelvis genom att studera eller arbeta.

Anf. 30 Christina Höj Larsen (V)

Herr talman! Nej, Vänsterpartiet förhandlar inte om någonting med Sverigedemokraterna. Det kommer vi aldrig att göra, och därför går vi heller inte in och förhandlar eller tittar på ett utskottsinitiativ från Sverigedemokraterna.

Det gör vi inte av två olika skäl. Det ena handlar om Sverigedemokraternas syn på vem som ingår i vårt "vi". Vi har hört andre vice talmannen Björn Söder säga att samer och judar inte är svenskar i någon riktig mening. Vi har hört gruppledaren Mattias Karlsson säga att Zlatan inte är svensk på grund av något sätt som han rör sig på. Vi har även hört Mattias Karlsson hej vilt anklaga unga människor med uppehållstillstånd att vara terrorister.

Detta är det ena skälet till att man inte kan förhandla med ett sådant parti. Ert "vi" är rörligt och begränsat, och det kommer aldrig att innefatta alla oss som vill ha ett samhälle som tillhör oss alla.

Det andra skälet är att ni dessutom är ett högerparti. Om man kollar på er senaste budget ser man att den rikaste tiondelen av befolkningen får mer än dubbelt så stor skattesänkning som den genomsnittliga löntagaren. Den rikaste tiondelen får därtill 13 gånger så mycket som de i vårt samhälle som har minst. Sverigedemokraterna är ett högerparti för de allra rikaste. Ni visar detta gång på gång i budgeten.

Ni är dessutom ett parti som hela tiden förflyttar gränsen för vem som är "vi". Ett sådant parti kommer vi inte att förhandla med.

Anf. 31 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka utskottet för behandlingen av regeringens förslag.

Jag vill inleda med en liten bakgrundsbild. Jag vill uttrycka att jag är oerhört stolt över det ansvar som Sverige har tagit och tar när det gäller den globala flyktingkrisen. Sverige har räddat tusentals liv, och Sverige fortsätter att rädda tusentals liv. Tillsammans i Sverige har vi genomfört den största humanitära insatsen sedan andra världskriget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Under de senaste fyra åren har över 300 000 personer sökt asyl i Sverige. Av dem fick 60 procent besked förra året att de har skyddsskäl och har därmed fått uppehållstillstånd. De flesta av dem som har fått skydd har flytt från kriget i Syrien, och de mötte, precis som Carina Ohlsson sa, ett samhälle som fanns till hands på nationell och lokal nivå. Dessutom gjorde civilsamhället och enskilda enorma insatser.

Därför är det viktigt att säga att flyktingmottagandet ska vara hållbart, och det ska vara långsiktigt hållbart. Vi måste kunna klara detta hela tiden, och vi måste kunna klara det vi har nu men också klara eventuellt kommande kriser.

Utvecklingen under 2015 blev ohållbar. Jag tror inte att någon egentligen säger emot. Den tillfälliga lagen och införandet av gränskontroller var nödvändiga beslut. Regeringen ser hur viktigt det är och ger därför ett tydligt besked om att den bedömer att den tillfälliga lagen behöver gälla till sommaren 2019.

Regeringens åtgärder har inneburit att betydligt färre har sökt sig till Sverige. Vi ser att fler länder tar sitt ansvar. Det kan aldrig vara bara ett lands ansvar att ge människor som är på flykt skydd.

Det solidariska ansvaret är viktigt för Sverige. Vi driver med kraft denna ståndpunkt också på den europeiska nivån. Jag kom för övrigt tillbaka i natt efter att ha deltagit i ett ministermöte under gårdagen. Där fanns såklart just den här frågan på dagordningen. Kommissionär Avramopoulos meddelade att kommissionen nu agerar kraftfullt mot de länder - Ungern, Polen och Tjeckien - som har obstruerat mot omfördelningsbeslutet från 2015. Det kan innebära att de dras inför EU-domstolen. Sverige välkomnar kommissionens handlingskraft.

Nästa vecka sammanträder stats- och regeringscheferna. Då åker statsminister Stefan Löfven på ett möte för att fortsätta diskussionen bland annat inom ramen för Leaders' Agenda om migration och säkerhet, där målsättningen är enighet.

På nationell nivå skulle jag vilja säga att solidariteten har utvecklats i en positiv riktning. Den anvisningslag som vi kom överens om i riksdagen gäller och fungerar allt bättre. Med den lagstiftningen ser vi på flera håll att allt fler kommuner tar sitt ansvar för fördelningen. Allt fler kommuner arbetar också aktivt med insatser och åtgärder för såväl asylsökande som nyanlända.

Vi ser en positiv utveckling. Sysselsättningen ökar. Arbetslösheten sjunker. Ungdomsarbetslösheten har inte varit så låg på 14 år. Det byggs bostäder som aldrig förr - 70 000 planeras bara för detta år. Det byggs skolor och förskolor för att möta vår befolkningsökning och utveckling. Kort sagt handlar det här egentligen om att samhället nu på alla sätt är inne i sitt ansvarstagande i det som vi kallar för den svenska modellen. Det fungerar när den nationella nivån samverkar med den lokala nivån och det finns resurser att omfördela.

Regeringen har ett mycket tydligt uppdrag till Migrationsverket om att handläggningstiderna ska kortas. I den senaste prognosen ser vi att vi går från i genomsnitt 15 månader till 14. Det är rätt riktning, men det går inte tillräckligt snabbt. Regeringen följer den utvecklingen och ser verkligheten. Vi har tagit ansvar för det genom att bland annat lägga fram tre konkreta förslag: den tillfälliga regleringen för dem som kom 2015 som ensamkommande och har väntat väldigt länge, ett besked om den tillfälliga lagen för det tredje året samt en reformering av bestämmelserna kring eget boende, som många kommuner vittnar om har lett till ökad trångboddhet och segregation. Regeringen ger i den frågan ett besked om en mer värdig inriktning på EBO.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Regeringen arbetar också med att personer ska kunna komma till Sverige och få uppehållstillstånd för såväl studier som arbete. Vi har sett över regelverket. Det finns brister i det system som den borgerliga regeringen införde. Därför har riksdagen beslutat att det nu ska finnas möjlighet till självrättelse för arbetsgivarna. Vi tycker inte att det räcker. En utredning tittar just nu på möjligheten att rätta mindre misstag. Vi tycker att det är helt orimligt att det är arbetstagarna som drabbas av detta när det egentligen är arbetsgivarna som måste hantera lagar och regler korrekt.

Utöver det vill jag säga att vi på alla sätt stöder de insatser som UNHCR, IOM och FN gör ute i världen för flyktingar i flyktingläger, för att motverka människosmuggling och för att finna lagliga vägar. Asylprövning innebär alltid svåra beslut. Så är det, och så kommer det alltid att vara. Därför är det så oerhört viktigt att vi står upp för att asylsystemet, den reglerade invandringen och återvändandearbetet ska fungera. Vår budget tar ansvar för detta. Därmed, herr talman, välkomnar jag debatten.

Anf. 32 Johan Forssell (M)

Herr talman! Jag kom att notera två ord som statsrådet använde i sitt anförande och som jag tycker är positiva; hon sa att migrationspolitiken ska vara långsiktig och hållbar. Men det är inte orden i den här kammaren som egentligen spelar någon roll, utan vad man sedan gör konkret i verkligheten, vilken politik man bedriver.

I det förslag som regeringen nu har presenterat rörande ensamkommande är väldigt mycket fortfarande oklart, till exempel hur mycket det här kommer att kosta - en sådan liten detalj i sammanhanget. Men det står ändå klart, tycker jag, att förslaget inte är vare sig långsiktigt eller hållbart.

Jag är faktiskt förvånad över att Socialdemokraterna går med på ett sådant här förslag. Jag måste säga det. Jag trodde att vi var överens om att Sverige behöver en skärpt migrationspolitik kommande år. Men nu tar regeringen, mindre än ett och ett halvt år efter att den tillfälliga lagen kom att gälla, ett stort kliv åt ett helt annat håll och säger att det inte längre ska krävas skyddsskäl för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige.

Vi har mycket stora integrationsproblem i Sverige och kommer att ha så kommande år. Vi har dessutom i dagsläget 80 000 människor som är inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Då ska 9 000 personer som inte har skyddsskäl ändå beviljas uppehållstillstånd. Jag tycker att det är en oerhört märklig prioritering.

Jag vill fråga migrationsministern: Var finns rättvisan i att en person som har följt lagen och återvänt hem inte ska omfattas av detta, medan en person som har brutit mot lagen och ändå stannar kvar i Sverige ska få ta del av den här särlösningen?

Anf. 33 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag tycker att Maria Ferm har besvarat den frågan på ett alldeles utmärkt sätt, men jag ska gärna försöka bidra med ytterligare svar.

Regeringen ser de långa handläggningstiderna. Regeringen ser att man kom som ensamkommande hösten 2015. På grund av de långa handläggningstiderna har man blivit bedömd som vuxen. Regeringen vill då ta ansvar för den verklighet vi har. Väldigt många av de här personerna är kvar i landet. Det gör att förslaget om att erbjuda utbildning är en oerhört viktig investering i unga människors liv. De är i Sverige och har blivit föremål för väldigt långa handläggningstider. Nu tar vi ansvar för det.

Men när jag lyssnar till debatten här i kammaren i dag måste jag säga att jag ändå blir lite förundrad över hur Johan Forssell kan bli lite smått irriterad på att regeringen nu samlar sig till tre konkreta förslag som är inspel i den verklighet som finns kring migrationsfrågorna ute i kommuner och landsting. Johan Forssell står här och säger att det är viktigt med en borgerlig samling och en borgerlig regering. Men det har aldrig varit så splittrat som nu, att döma av debatten. Jag ser just nu tre block i migrationspolitiken när jag lyssnar på debatten här inne. Jag ser en väldigt tydlig uppställning. Sverigedemokrater och moderater ifrågasätter asylrätten och vill förlänga och permanenta den tillfälliga lagen. Jag ser ett block någonstans i mitten med liberaler och centerpartister. Och så ser jag en tydlighet från regeringens sida. Det är en indelning i tre väldigt tydliga block, även om jag tror att Kristdemokraterna har vänner i lite olika grupperingar. Här tycker jag att Johan Forssell blir svaret skyldig.

Anf. 34 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är alltid vanskligt att före en debatt bestämma sig för hur man ska sammanfatta den. Då har man nämligen inte kunnat lyssna till vad som sägs. Jag vill bara påpeka att inte alla allianspartier har talat i den här debatten. Det kanske är lite tidigt att redan nu summera vad som har sagts.

Egentligen skulle jag inte behöva argumentera för varför det här förslaget är rättsosäkert, godtyckligt, ohållbart och orättvist. Det har nämligen Heléne Fritzon gjort själv på ett väldigt förtjänstfullt sätt. För bara några veckor sedan tydliggjorde migrationsministern detta. Migrationsministern sa till och med att det var viktigt att vara just tydlig. Ändå får vi i den här kammaren i dag höra migrationsministern säga rakt motsatt sak, efter bara några veckor. Då ska man komma ihåg att Heléne Fritzon alldeles nyss stod i talarstolen och inpräntade vikten av att vara långsiktig. Det är ganska kort bästföredatum på de besked som migrationsministern ger. Efter bara några veckor är man beredd att säga rakt motsatt sak. Jag tycker inte att det är långsiktigt, och jag tycker inte att det är hållbart.

Oavsett vilken storlek man vill ha på det svenska flyktingmottagandet framöver - där kan man tycka olika, vilket jag har stor respekt för - är det här lagförslaget inte genomarbetat. Det finns inte ens en uppskattning av hur mycket detta kommer att kosta. Det är lika hafsigt gjort som det andra vi har upplevt under hela den här mandatperioden, med olika brister och fel i den politik som regeringen lägger fram. Det finns ingen långsiktighet. Det finns ingen långsiktig tanke. Det är bara panikåtgärder här och nu - ett steg framåt, ett halvt steg tillbaka och sedan ett halvt steg åt sidan. Det är inte vad Sverige behöver.

Anf. 35 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Jag har sagt flera gånger i debatter med Johan Forssell att regeringens tre konkreta förslag inte över huvud taget påverkar den gällande asylrätten. Jag vet inte om det är svårt att förstå för Johan Forssell att den tillfälliga regleringen riktar sig till dem som kom hösten 2015, det vill säga före den 24 november. Det är inte möjligt att komma i dag och säga: "Hej! Jag vill bli prövad utifrån den tillfälliga regleringen." Detta hoppas jag har blivit tydligt.

Även om inte alla partier har valt att delta i debatten har jag såklart läst budgetförslagen och vidhåller att det finns konkreta skillnader mellan de borgerliga partierna. Det är inget gemensamt förslag man lägger. Det är tydligt att Moderaterna vill omvandla asylrätten och att övriga partier på den borgerliga kanten inte delar den uppfattningen.

Frågan till Johan Forssell blir: Hur ska Moderaterna få igenom den politiken? Vilket stöd har Moderaterna för att ta bort den gällande asylrätten och omvandla den till kvotsystem?

Dessutom vill jag säga att jag faktiskt har förberett mig på så sätt att jag lyssnat till förra årets debatt. Det var rätt intressant att höra att Johan Forssell där ger uttryck för ett par saker som inte finns med i debatten i dag. Han säger att det byggs för lite i Sverige. Svaret på den frågan har vi i dag: Det byggs detta år 70 000 nya bostäder.

Det gavs också i förra årets debatt en helt annan siffra över skuggsamhället. Den var högre än den siffra som nämns i dag. Då undrar man ju vilken verklighet Johan Forssell ser.

Anf. 36 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag hade initialt tänkt säga något om var och hur vi egentligen gör våra humanitära insatser. Där skulle vi snarare vilja se insatser i utlandet, läkarinsatser, utlandsstyrkor som säkrar fred och hjälper människor i nöd, bidrag via olika hjälporganisationer och så vidare. Det är där jag hävdar att vi gör verkliga humanitära insatser, inte genom ett mottagande som bygger på ett system för asyl.

Ministern talar om att vi vill urholka asylrätten. Jag hävdar att vi snarare vill förstärka den och återupprätta det syfte den hade från början, det vill säga att ge människor skydd så snart som möjligt och så nära den plats där de befinner sig som möjligt, i stället för att hålla liv i ett system som i dag innebär att man skapar incitament för människor att förflytta sig långt. Man skapar också incitament för länder att ge så dåliga villkor som möjligt för att slippa vara de som helt ensamma som får bära mottagaransvaret.

Men det var inte detta jag tänkte fråga om nu, utan jag tänkte fråga om EU och förhandlingarna där. När Heléne Fritzon utsågs till statsråd lyftes det fram att hon var en god förhandlare. Jag ställer mig lite frågande. Du talar om att man hoppas på enighet, samtidigt som det bör stå klart för de allra flesta att det finns väldigt stora åsiktsskillnader. I dag är det väl snarare så att de förslag som ligger på bordet har gått i motsatt riktning jämfört med vad övriga partier i denna kammare anser och vad den svenska ståndpunkten tyvärr är. Jag oroas lite av att man välkomnar att de länder som har en annan åsikt ska straffas och ställas inför domstol.

Statsrådet talar om att man vill uppnå enighet och nämner också i sitt anförande de beslut om exempelvis kommunanvisningarna som vi har kommit överens om i denna kammare. Jag vill påpeka att vi inte har kommit överens om detta; ni har kommit överens, en del av er, men inte vi, inte alla i denna kammare. Det är några som kör över andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag undrar om man från regeringens sida anser att det är så det hela ska lösas - att helt enkelt tvinga de länder som inte vill ha ett mottagande till något som man kallar solidariskt.

Anf. 37 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Herr talman! Den svenska ståndpunkten, som förankrats i riksdagen, är väldigt tydlig. Den grundar sig på en gemensam människosyn i Sveriges riksdag. Det finns ett parti som inte delar den synen på människor.

Grunden är att vi ska ha en solidarisk ansvarsfördelning, och det är också detta som Sverige driver i förhandlingarna. Men även där möter vi politiska uttryck som dem som Paula Bieler företräder - inte bara från Ungern, Tjeckien och Polen, utan även från andra länder där det har blåst högervindar och där man i dag inte är lika mån om att sätta sig vid förhandlingsbordet och göra upp om en solidarisk ansvarsfördelning. En solidaritet kan aldrig någonsin vara valbar; den måste man mena på allvar.

Regeringens arbete kommer att fortsätta kraftfullt, och vi har nu stöd av kommissionen och väldigt många partier och länder i Europa. Jag är övertygad om att vi kan lösa uppgiften att komma fram till ett gemensamt asylsystem i Europa.

Den linje som Sverigedemokraterna företräder, att det finns någon sorts godhet i att agera runt om, utanför Europas gränser, håller inte om man har en människosyn där man står upp för alla människors lika värde.

Anf. 38 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Jag är böjd att hålla med: Vi har inte samma människosyn. Jag ser att människor har ett värde även innan de når vår kontinent. Jag ser att de lider där de befinner sig. Men jag ser samtidigt en västvärld som stoltserar med att man faktiskt hjälper de få som tar sig hit via smugglare och på illegala vägar, som riskerar livet eller som faktiskt utnyttjar systemen när de själva ser att vi inte riktigt har koll. Det är där vi väljer att satsa.

Vi har också uppenbart olika syn på solidaritet. Jag skulle föredra att tala om medmänsklighet, för det är något jag tycker är viktigt: att man ser sina medmänniskor, var på jorden de än befinner sig. Solidaritet, å andra sidan, bygger på att man har något gemensamt; det är tanken om en för alla och alla för en. Den kan man inte tvinga fram.

Men att ha medmänsklighet, hjälpa människor och solidariskt ta ett ansvar - för det tror jag faktiskt att de flesta ändå vill, även jag - kan gå till på olika sätt. Jag menar att det, med den situation som råder världen över, varken är hållbart eller solidariskt att bara fokusera på dem som tar sig hit.

Vi lägger fokus på att hjälpa genom att förflytta människor hit, låta deras länder förfalla, låta regimer förvisa människor och tvinga dem bort och låta länder komma undan med att ge så dåliga villkor som möjligt så att människor väljer att inte söka asyl där utan söka sig vidare. Vi håller liv i ett system som är byggt för en helt annan tidsålder och en helt annan situation.

Kom inte och tala med mig om människosyn! Jag väljer att se hela världen och de människor runt om i den som lider, och jag väljer att inse att vi måste tänka globalt om vi vill göra en insats på riktigt. Jag fokuserar inte på dem som jag för tillfället har i min närhet och ser framför mig - jag ser att även andra människor existerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I detta anförande instämde Tony Wiklander (SD).

Anf. 39 Statsrådet Heléne Fritzon (S)

Herr talman! Jo, Paula Bieler, jag kommer att tala med dig om människosyn. Det är väldigt viktigt att vi gör det i vårt land och att vi faktiskt också i den debatten avslöjar det som Sverigedemokraterna står för.

Du står här och talar om någon sorts godhet. Vi hanterar en budget där Sverigedemokraterna gör enorma besparingar på kommuner och landsting, 13 miljarder, och inom det här området är beredda att ta bort nästan 6 miljarder. I Paula Bielers värld hade inte Sverige stått upp och välkomnat familjerna från Syrien.

Detta är det svar som Paula Bieler och Sverigedemokraterna ger i debatten om migration. Landet Sverige är inte berett att öppna för familjer från Syrien när det råder öppet krig. Detta kallar jag för Sverigedemokraternas människosyn.

I detta anförande instämde Carina Ohlsson (S) och Maria Ferm (MP).

Anf. 40 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Om man som statsrådet inte har erfarenhet av och kunskap om riksdagens regler kanske man ska uttrycka sig med viss försiktighet. Vår migrationspolitiska talesperson, min kollega Johanna Jönsson, har med ministerns ordval "valt" att ligga i sjuksängen i dag, och därför finns jag här och har enligt riksdagens regler fyra minuter till mitt förfogande att hålla ett anförande.

Herr talman! Om någon skulle måla upp bilden av att det faktum att någon sökt och fått jobb via Linkedin, närvarat på en nära anhörigs begravning i hemlandet eller råkat ut för en miss av arbetsgivaren för sex år sedan skulle resultera i att personen efter många år i Sverige utvisas med några veckors varsel så skulle man säga: Men detta kan ju inte vara sant, inte i ett land som Sverige! Men det sker nu. Varje vecka får människor som kommit hit och jobbat här i många år och skapat sig ett liv besked om att de ska lämna landet omedelbart. För att de ska kunna ta sig tillbaka hit med ett nytt intyg väntar två års handläggningstid för en ny ansökan på Migrationsverket.

Det som är ännu mer absurt är att det inte finns ett enda parti i denna riksdag som inte vill ändra detta, så att man kan korrigera fel i efterhand. Det finns ett stort behov av internationell kompetens på många arbetsplatser. Det är ibland nyckelpersoner på företag som utvisas på detta sätt.

Men regeringen tar god tid på sig. Beställningen är gjord av en enig riksdag, och jag förväntar mig att den ska levereras så snart som möjligt.

Centerpartiet anser att arbetskraftsinvandringens ställning behöver bli starkare. Utvisningar på grund av små bagateller måste stoppas. Man måste kunna byta spår enklare från asyl till jobb - inte för neka den som behöver skydd, men för att vi ska ge människor möjligheter att börja bygga för sin framtid om de kan börja sitt liv här utan stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Den här debatten handlar i grund och botten om människovärde, grundläggande rättigheter och Sveriges ansvar för dem som sökt sig hit. Fler än 65 miljoner människor är på flykt i världen i dag. Det är en jättelik utmaning för världssamfundet. Det sätter press på det europeiska samarbetet, och det ger Sverige tydliga men svåra uppgifter att lösa.

Att värna mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och människovärde är en grundläggande uppgift som Sverige måste klara av. Det är vår skyldighet. Men vi kan inte göra det själva. EU-samarbetet behöver vara en viktig del i detta.

Herr talman! Centerpartiets politik kombinerar ordning och reda med humanism. Vi försvarar rätten att söka skydd, rätten att återförenas med sin familj, trygghet för asylsökande och en effektiv väg till integration. Samtidigt ser vi de utmaningar som finns och de stora reformer som krävs.

Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi behöver bland annat underlätta arbetskraftsinvandring, motverka utanförskap och otrygghet, stärka integrationen, korta handläggningstiderna och förbättra rättssäkerheten. För Centerpartiet är det viktigt att ta ansvar och visa handlingskraft, bland annat genom att delta i samtal och blocköverskridande överenskommelser kring svåra utmaningar.

Centerpartiet har länge drivit på för att ensamkommande som var minderåriga när de kom men som hunnit fylla 18 under asylprocessen ska få en ny chans. Därför välkomnade vi när regeringen efter långbänk presenterade ett förslag i den riktningen. Det gladde oss. När vi sedan försöker sätta oss in i vad det är regeringen har kommit överens om och vad det innebär ser vi att det finns många frågetecken. Johanna Jönsson, vår migrationspolitiska talesperson, var på Rosenbad i går för att få klarhet i vad förslaget innebär. Hon hade många frågor när hon gick dit och fler när hon lämnade.

Förslaget lämnar mycket att önska. Miljöpartiet har haft en ärlig ambition att komma så långt man kan. Inom Socialdemokraterna råder däremot stor splittring. Alla de frågetecken som finns i förslaget visar den djupa oenigheten när det gäller vad det är regeringen vill åstadkomma. Är det verkligen ett förslag som presenterats för att det ska genomföras, eller är det ett strategiskt väl avvägt dåligt förslag som Socialdemokraterna har tänkt ska stoppas av andra? Det vi ser för öppen ridå är en splittrad regering och en splittrad socialdemokrati.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 december.)