Anf. 12 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.
Precis som flera har tagit upp är antalet flyktingar i världen nu det högsta någonsin, över 65 miljoner.
År 2015 sökte 163 000 personer asyl i Sverige, och det var det största antalet någonsin. För att klara av den allvarliga situationen slöt regeringen och allianspartierna i oktober 2015 en överenskommelse om åtgärder för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända.
I november 2015 presenterade regeringen ytterligare åtgärder för att begränsa möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Åtgärderna resulterade i att riksdagen antog en tidsbegränsad lag, lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd, som trädde i kraft den 20 juli 2016 och gäller som längst till och med den 19 juli 2019.
I november 2015 införde Sverige tillfälliga inre gränskontroller som sedan har fortsatt att gälla.
Antalet människor som söker sig till Sverige för att ansöka om asyl har också minskat, och under 2016 var antalet 29 000.
Vår utgångspunkt är att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Jag vill här också understryka att målet för utgiftsområdet omfattar en långsiktigt hållbar asylpolitik som värnar asylrätten.
Samtidigt styrs utvecklingen i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som är svåra att förutse i sin helhet. Detta understryker betydelsen av att det finns en beredskap för stora och snabba förändringar på migrationsområdet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Överenskommelsen som slöts mellan regeringen och allianspartierna 2015, som bland annat resulterade i den tillfälliga lagen, var ett sätt att skapa nödvändig ordning i mottagandet och beslutsfattandet hos Migrationsverket och hos andra funktioner som påverkades av det stora antalet asylsökande.
Det ska samtidigt sägas att det ställde myndigheter, kommuner och hela samhället inför stora utmaningar. Detta kan vi fortfarande se, dels i betänkandet där vi kan jämföra siffror för olika år, dels givetvis i det som sker dagligdags.
Många kommuner känner sig pressade, till exempel när de ska ordna bostäder till personer som har fått uppehållstillstånd och har anvisats till dem. Skolgång ska säkras, fler ska i arbete och så vidare.
Civilsamhällets organisationer och enskilda både har gjort och gör skillnad för att nyanlända ska få en bra start och känna tillhörighet i Sverige. Det är såklart oerhört viktigt för att Sverige ska hålla ihop. Det gemensamma samhällsbygget ska framtidssäkras. Så skapas hopp, trygghet och framtidstro.
Herr talman! Samtidigt som Sverige har tagit sig an stora utmaningar har den socialdemokratiskt ledda regeringen amorterat på statsskulden och gjort ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget. Underskott har vänts till överskott, och svensk ekonomi är nu i en styrkeposition.
Vi vet att jämlikhet och ekonomisk utveckling går hand i hand. Därför behöver Sverige ett samhällsbygge som är rättvist, med reformer som minskar klyftorna och skapar fler möjligheter för alla att bidra. Så byggs sammanhållning och tillit i samhället.
Detta är självklart aktuellt även när det gäller migration - att vi klarar de utmaningar det innebär att alla som kommer hit ska inkluderas i vårt gemensamma samhälle.
För att detta ska ske på ett bättre sätt ska handläggningstiderna för ansökningar på grund av asyl förkortas väsentligt för att vistelsetiderna i mottagningssystemet ska bli så korta som möjligt. Handläggningstiderna för ansökningar på grund av anknytning, arbete och studier ska vara så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet.
Vidare vet vi att Migrationsverket genom regleringsbrevet har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av både nya ärenden och förlängningsärenden avseende arbetstillstånd kan förkortas betydligt. Fokus ska vara på åtgärder som ökar produktiviteten och minskar tiden från det att ansökan lämnats in till beslut. Planen ska innehålla konkreta åtgärder, en tidsplan för när dessa kommer att införas och förväntade effekter av åtgärderna.
Det är också viktigt med ett tydligt avslut för att rättssäkerhet ska råda inom asylsystemet. Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för att Sveriges asylsystem ska vara långsiktigt hållbart. Om ett beslut om utvisning eller avvisning kan verkställas ska detta göras så snart som möjligt.
Budgetpropositionen anger att det är viktigt att det råder ordning och reda i asylsystemet, vilket bland annat innebär att de som får avslag på sin asylansökan ska återvända. Precis som flera har tagit upp är det viktigt att det finns förvarsplatser som motsvarar behovet, och därför tillförs ytterligare medel till det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration
Regeringen har också uppmärksammat frågorna i regleringsbrevet, att Migrationsverket inom ramen för myndighetens uppgifter och mandat ska vidta de åtgärder som krävs för att öka återvändandet. Särskilt fokus ska läggas på tidiga insatser och utvecklad samverkan med berörda myndigheter. Genom regleringsbrevet får Migrationsverket också i uppdrag att analysera om förvarsinstitutet utnyttjas på ett sätt som bidrar till värdigt, humant, rättssäkert och effektivt återvändande och vilka åtgärder som kan vidtas för att öka effektiviteten.
Migrationsverket ska även redovisa en uppdaterad plan för det fortsatta arbetet med att utöka antalet förvarsplatser i landet. Planen ska bland annat innehålla en redogörelse för placering av de nya förvarsplatserna, när platserna kan tas i bruk samt beräknade kostnader.
Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande av och bosättning för asylsökande och nyanlända. Uppdraget är brett, och utredaren ska bland annat analysera hur insatser som stöder en framtida etablering i samhälls- och arbetslivet, till exempel organiserad sysselsättning, språkutbildning och arbetsförberedande insatser, kan komma in redan i asylmottagandet. Utredningstiden har förlängts, och uppdraget ska redovisas den 31 mars nästa år.
Riksdagen har beslutat att målet för utgiftsområde 8 är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
Vi bedömer i likhet med regeringen att de övergripande målen för migrationspolitiken delvis har uppnåtts. Samtidigt återstår en rad insatser, såsom förbättrad kvalitet i handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd och uppehållstillstånd på grund av anknytning, mer strategiska boendeplaneringar inom mottagandet av asylsökande, förbättringar i fråga om digitalisering och stärkt service för att målen för utgiftsområdet ska uppfyllas fullt ut.
Under hösten nästa år beräknas att myndigheten ska vara nere i en arbetande balans för asylärenden, det vill säga tre till fyra månader i genomsnittlig handläggning. Det ser vi väldigt mycket fram emot. Vi önskar naturligtvis att ordningen vore en annan och att vi såg kortare handläggningstider för alla dem som är här och eventuellt får asyl.