Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anf. 16 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Sveriges relationer med andra länder och internationella organisationer är vitalt för att främja svenska intressen runt om i världen. Utgiftsområde 5 är ett av de mindre utgiftsområdena men har väldigt viktiga utgiftsposter. Inte minst för Sveriges anseende i världen behöver vi prioritera detta område.

Detta anseende har fått mycket kritik och negativ publicitet i världen den senaste tiden med anledning av coronapandemin och den bristande hantering som nu definitivt har konstaterats av Coronakommissionen. Här finns ett behov av riktade insatser för att bygga upp förtroendet igen. I vissa utländska medier har man till och med talat om Sverige som ett parialand.

Utöver detta finns den negativa rapporteringen om brottsligheten, som kraftigt har eskalerat i Sverige. Utvecklingen har varit katastrofal på området, och det har fått en stor effekt på utländska medier. Risken är nu uppenbar att bilden av Sverige som ett land med en rättsstat som inte klarar av att garantera medborgarnas säkerhet biter sig fast. Det skulle i så fall vara mycket skadligt för bilden av Sverige i utlandet. Att rasera ett förtroende kan gå väldigt fort. Men det tar flera år att bygga upp ett nytt förtroende. Här behöver arbetet påbörjas och intensifieras omgående.

För att främja Sveriges roll i världen finns Svenska institutet som har till uppdrag att långsiktigt öka Sveriges attraktionskraft. Ett sätt som detta sker på är att institutet har ledarskapsprogram som innebär att stipendier delas ut till framtida makthavare och företagsledare i olika länder. Dessa får sedan en möjlighet att komma till Sverige. Systemet med stipendiater behöver nyttjas fullt ut. Sverigedemokraterna vill att Svenska institutet ges i uppdrag att ta fram en förteckning över vilka länder som bör prioriteras när det kommer till dessa urval.

Svenska institutet bedriver även olika former av ledarskapsprogram. Det är värt att uppmärksamma några av dessa goda exempel som visar vad Sverige kan bidra med på den internationella arenan. Ett av dessa program är She Leads där man aktivt verkar för främjandet av framtida kvinnliga ledare i Saudiarabien och deras relationer till motparterna här i Sverige. Just fokuset på jämställdhet är extra viktigt i MENA-länderna, och dessa program bör kunna utvecklas så att jämställdhet kan spridas till de regioner där det verkligen är en bristvara. Detta är verkligen att prioritera jämställdhetspolitik i rätt områden och borde vara en självklarhet för en regering som har en hög profil i jämställdhetsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! I utgiftsområde 5 ingår även myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, som kontrollerar krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är i grunden civila produkter som också har ett militärt användningsområde. Sverige tillverkar, utvecklar och exporterar många produkter som faller under kontroll eftersom vi är ett högteknologiskt land med stor export.

Detta gör att vi också kan ha en egen försvarsindustri och att vi kan förse andra demokratier med krigsmateriel så att de kan försvara sig. Det är något som har blivit alltmer nödvändigt i en värld med många aggressiva diktaturer. Denna industri är något att vara stolt över, och det ger Sverige ett unikt inflytande i världen. Men det innebär också ett ansvar att upprätthålla en hög kontroll av dessa produkter.

Det är därför av stor vikt att kontrollen kontinuerligt följs upp och att kritik som riktats mot hur kontrollsystemet fungerar följs upp. En av dessa frågor är efterkontroll, där regeringen varit mycket senfärdig. Ett system för efterkontroll är nu flera år försenat. Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen i kammaren påpekat att ett system för efterkontroller omedelbart behöver införas så att krigsmateriel inte riskerar att komma på avvägar. Ett sådant system är ännu inte infört trots att en helt enig riksdag vill införa detta system. Detta är djupt anmärkningsvärt.

Herr talman! Ett utgiftsområde som utgiftsområde 5 omfattar en mycket liten del av den totala statsbudgeten men ska inte underskattas. Inom detta område finns många satsningar som kan ge mångdubbelt i utbyte om de rätta prioriteringarna görs. Likaså finns det en stor risk för att Sveriges anseende utomlands skadas om felaktiga prioriteringar görs eller om satsningar kraftigt försenas alternativt uteblir. På en del områden i utgiftsområdet har så varit fallet, och jag hoppas att den nytillträdda regeringen kan undvika att upprepa de misstag som tidigare har begåtts.

Anf. 17 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det här är en lite speciell debatt, får man väl säga. När det gäller utgiftsområde 5 Internationell samverkan finns det tre reservationer från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Liberalerna om politikens inriktning. I övrigt finns det inget annat än att några av partierna avstår. Men de flesta partierna bildar majoritet för utskottets förslag i betänkandet. Jag noterar att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står bakom propositionen och betänkandet.

Herr talman! Det låter inte riktigt så när man lyssnar till debatten. Det är en lite speciell situation. Från Centerpartiets sida deltar vi inte i själva budgetbeslutet. Vår budget föll när det röstades i förra veckan. Därför kommer vi att avstå i voteringen, om det nu blir någon votering i det här läget.

Herr talman! Vi hade ändå önskat att vi hade fått ökade anslag för gränscenterverksamhet för att stärka Norden. "Post pandemin" och med de erfarenheter som vi har haft vill vi arbeta för att öka möjligheten att bygga gemensamma arbetsmarknader i våra nordiska gränsområden. Där behöver vi göra särskilda insatser, och vi tycker att vi borde ha tillfört medel till detta. Vi tycker också att Sverige borde ha lyft detta med våra nordiska grannar för att de skulle göra likaledes och därmed starta en riktig återuppbyggnad av de gemensamma gränsområdena, som är så viktiga för många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Den liberala världsordningen är inte utan brister. Men den har likväl skapat välstånd, stabilitet och möjligheter för världens stater, för oss, att lösa gemensamma utmaningar. Därför ser vi fortfarande att den är värd att kämpa för, och det måste vara en kärna för svensk utrikespolitik att försvara och främja den liberala demokratin. Det innebär en utrikespolitik som står upp för mänskliga rättigheter, som stöttar rättsstatsuppbyggnad, som motverkar korruption, som stärker kvinnors rättigheter och möjligheter och som stärker samarbete med andra liberala demokratier.

Detta går hand i hand med en politik för utvecklingssamarbete som står upp för enprocentsmålet, med en handelspolitik som främjar frihandel och med en säkerhets- och försvarspolitik som innebär att Sverige tar ett större ansvar för vår och våra samarbetspartners gemensamma säkerhet.

I en tid med nya utmaningar i form av växande förtryck i världen, fler auktoritära ledare och färre demokratiska länder måste Sverige vara en tydlig röst för den liberala demokratin. Det är ett viktigt kännetecken, apropå vad som sas tidigare, för den svenska profilen internationellt. Om den bilden skulle skadas skulle Sverigebilden verkligen skadas. Därför är det oerhört viktigt att stå upp för just den liberala demokratin.

Det är många som försöker underminera den. Ryssland, vår stora granne, har erkänt goda kunskaper också på just detta område. Det handlar om att landet använder hela sin verktygslåda med alla politikområden och kan fokusera i akt och mening att destabilisera andra länder, framför allt med fokus på liberala demokratier.

Därför är det viktigt att Sverige i vår internationella politik inte talar ett språk när vi handlar, ett annat i diplomatin och ett tredje i säkerhetspolitiken. Också vi måste använda hela vår verktygslåda för att bygga säkerhet och bygga arbetet för våra mål: att värna vår liberala demokrati.

Från Centerpartiets sida har vi lyft fram att vi bör stärka våra Rysslandskunskaper. Det center som har bildats är bra, men vi tycker att vi borde påbörja en process för att i dialog med Nato inrätta ett Nato Centre of Excellence för Rysslandskunskap i Sverige.

Herr talman! Bland de auktoritära strukturerna och staterna är det inte bara Ryssland som utmanar oss. Kina säger sig vara en demokratisk diktatur - en spännande konstitutionell kommentar! Också denna diktatur har rollen som strategisk aktör över hela fältet. Det är synligt också i vår del av världen.

Vi ser en tydlig konflikteskalering i Sydkinesiska havet och kinesiska militära, diplomatiska och ekonomiska påtryckningar mot Taiwan. Därför tycker vi i Centerpartiet att det är viktigt att vi understryker behovet av att respektera FN:s havsrättskommission och permanentar skiljedomstolens beslut från 2016 att de kinesiska anspråken i Sydkinesiska havet saknar laglig grund. Det är viktigt också för det som händer i Sveriges närområde, i Arktis, att vi kan hävda havsrättens principer.

Vi pekar naturligtvis också på dem som har gripits av auktoritära ledare och diktaturer. Vi nämner Gui Minhai och Dawit Isaak, där tyst diplomati inte har nått framgång. Vi vet att det finns en särskild grupp som tittar på deras fall, men det är viktigt att inte glömma bort dem av det skälet. Det är viktigt att fortsatt lyfta kraven på att de ska släppas fria.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Varje människas rätt till sin kropp och sin hälsa, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter - med andra ord SRHR -, rätten till ägande och självbestämmande och inte minst rätten till inflytande och makt i samhället, är oerhört viktiga. Det borde vara självklart om man har ett liberalt angreppssätt på feministisk politik.

Centerpartiet tycker att det är viktigt att Sveriges utlandsmyndigheter får ett tydligt uppdrag att jobba med dessa frågor, med jämställdhet och hbtqi-personers rättigheter och med minoriteters möjligheter.

Jag har nyss samtalat med företrädare för oppositionen i Belarus. Dessa kontakter tydliggör vikten av att stötta de grupper som vill vara aktörer för demokrati och för mänskliga rättigheter. De ska ha vårt stöd; det måste vara ett tydligt uppdrag.

Jämställdhet är såväl ett mål i sig som en förutsättning för att kunna utrota fattigdom och ofrihet i världen. Därför är det viktigt att bekämpa antiliberala och traditionella värderingar, som i många samhällen cementerar just patriarkala strukturer.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1 under punkt 2.

Anf. 18 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Vi debatterar i dag statens budget. Men det är inte regeringens budget vi debatterar, utan Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas ändring av regeringens budget, vilken genomsyras av nationalkonservativa värderingar.

Hur blev det så här? Vems fel är det här? Jag skulle säga att det är Centerpartiets fel att det blev så här. Och det är viktigt att påminna sig om att detta är tredje gången på sju år som Centerpartiet är med och fäller regeringens budget och skapar politiskt kaos i Sverige. Det visar på att det har blivit en del av Centerpartiets dna att skapa kaos och inte ta politiskt ansvar.

År 2014 hade Centerpartiet och Alliansen förlorat makten. Statsminister Fredrik Reinfeldt avgick direkt på valnatten. Han såg vartåt det barkade. Alliansen var mindre än Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

Men det centerpartistiska suget att sätta käppar i hjulet för en nytillträdd S-MP-regering var för stort, så allianspartierna gick ihop och lade fram en gemensam budget. Det var en budget som Sverigedemokraterna kunde rösta på om de ville ha högerpolitik. Och så blev det.

Regeringens budget föll, och Stefan Löfven meddelade att nyval väntade. Han behövde bara vänta in tremånadersregeln från tillträdandet, så skulle nyval utlysas. Först då nyktrade borgerligheten till, och decemberöverenskommelsen blev lösningen för att minoritetsregeringar skulle få igenom sina budgetar även under resten av mandatperioden.

Nästa gång centerpartisterna var i farten var efter valet 2018. De satte upp en massa röda linjer och kunde inte bestämma sig för om de skulle gå åt höger eller vänster, utan de letade febrilt efter den breda mitten i svensk politik. Annie Lööf fick till och med själv uppdraget att sondera, men ingen mitt gick att hitta. Under dessa höstdagar saknade Sverige regering. I stället sköttes statens verkställande verksamhet av en övergångsregering med S och MP med mycket begränsat mandat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Mandatet var så begränsat att när övergångsregeringen enligt lagen blev tvingade att lägga fram en budget bestämde man sig för att lägga fram samma budget som året innan, även om det innebar att vi skulle fira Bergmanåret ytterligare en gång. Ordförandeskapet i Nordiska rådet, som redan var avslutat och hade skickats vidare till nästa land, skulle det också avsättas pengar till för ännu ett år. För att tydliggöra allt detta fick budgeten en trist grå färg, som inte alls stämde överens med sina företrädares glada färger.

Vänsterpartiet deklarerade att vi inte tänkte lägga fram någon egen budget i detta skakiga politiska läge. Men de borgerliga oppositionspartierna kunde inte hålla sig och lade fram var sitt budgetförslag som var betydligt mer långtgående än regeringens sparsmakade förslag. Moderaterna och Kristdemokraterna gick till och med så långt att de lade fram ett gemensamt förslag - allt för att locka Sverigedemokraterna att rösta på just deras förslag.

Trots att Centerpartiet var inne i intensiva förhandlingar med regeringen S-MP kunde man inte låta en teknokratbudget gå igenom. I stället lät man Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna ännu en gång skapa kaos. Detta var ju inte deras fel - man följde ju bara praxis.

Så är vi framme vid 2021. I förrgår fick Sverige till slut sin första kvinnliga statsminister i Magdalena Andersson, och i går kunde en ny regering tillträda. Men sin budget fick man inte igenom. Det hade Centerpartiet bestämt sig för. I stället släpptes en budget som förhandlats med Sverigedemokraterna igenom. För första gången fick ett rasistiskt parti makten över en svensk budget, detta trots att man denna gång fick lägga sig i fullständig spagat på samma superkaosonsdag för en vecka sedan. Och detta, försöker man febrilt hävda, var praxis.

Det kallar Kerstin Lundgren för en tydlig röst för liberal demokrati. Jag är lite mer tveksam till att det är det. För även om herr talmannen försöker lägga skulden på Sveriges minsta parti, Miljöpartiet, är sanningen den att Centerpartiet är det parti som gång på gång kastar Sverige in i politiskt kaos. Förlorarna blir alltid det svenska folket. Men det bryr sig inte Europas rikaste parti om, för de följer praxis - sin egen praxis.

I detta utgiftsområde upprätthålls i alla fall något slags praxis. Förslaget från det blåbruna gänget i M, SD och KD är i alla fall exakt samma som regeringens. Det är bra att ni har lite sunt förnuft när det kommer till att betala medlemsavgifter till internationella organisationer och andra saker som finns i detta utgiftsområde.

Ryssland är i dag ett säkerhetspolitiskt hot, först och främst mot alla i Ryssland som motsätter sig styret i Kreml och som inte passar in i det samhälle som Putin vill bygga. För ryska hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelser och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot. Rysslands imperialistiska politik utgör ett direkt hot mot befolkningen i deras grannländer, mot Ukraina, Georgien, Belarus, Moldavien och länderna i Centralasien. I tredje hand utgör Putins regim ett säkerhetspolitiskt hot mot Sverige, ett hot som ska tas på allvar.

Om Ryssland utvecklas i mer demokratisk riktning kommer det att utgöra ett mindre säkerhetspolitiskt hot. Därför behöver den ryska oppositionen - inte några partier eller så utan den riktiga, modiga opposition som består av hbtq-aktivister, feminister, människorättsförsvarare och miljörörelser - omvärldens stöd. De hotas nu av att terrorstämplas och blir kallade utländska agenter. Att stödja dem är att stödja en demokratisk utveckling i Ryssland och förbättra säkerheten för omvärlden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

I år har regeringen presenterat en bra satsning för utökat stöd till den ryska oppositionen, ett förslag som Vänsterpartiet har fört fram i flera år. Det enda felet i satsningen är att man har slängt in ordet cybersäkerhet mitt i en uppräkning av viktiga saker. Även om cybersäkerhet är en viktig fråga som med största sannolikhet kommer att växa och bli större i framtiden får inte detta fokus gå ut över stödet till den ryska oppositionen, oberoende journalistik och det ryska civilsamhället. Anslaget bör därför även fortsättningsvis fokusera på det viktiga mellanfolkliga utbytet, stödet till Ryssland och samarbetet i Östersjön.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 2. Notera också vårt särskilda yttrande när det gäller budgeten, då vi anser att budgeten är en helhet som inte ska brytas upp i enskilda delar.

Anf. 19 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det var nästan omöjligt att inte hörsamma den vädjan som vi alla kunde höra i Håkan Svennelings allmänna uttalanden om budget och historia här i kammaren. För även om vi pratar internationellt samarbete, herr talman, noterade jag att majoriteten av ledamoten Svennelings inlägg inte handlade om det utan om någonting helt annat.

Som jag uppfattade det, herr talman, handlade det om att Håkan Svenneling hade hoppats på att man genom ett avtal med Socialdemokraterna och Miljöpartiet sent tisdag kväll, ett avtal som han förmodligen var med och förhandlade fram och godkände, skulle ha ett regeringsunderlag tillsammans med Centerpartiet. Det får ju Vänsterpartiet drömma om, herr talman, men när jag hör hur Håkan Svenneling argumenterar framgår det ganska tydligt att det är väldigt långt borta.

Jag kan inte se att Håkan Svenneling gav några exempel på att man skulle hitta en gemensam lösning eller att det var de liberala värdena som ledamoten Svenneling och Vänsterpartiet stod upp för. Okej, jag hörde om Ryssland där på slutet. Det var möjligen en liten koppling till att Ryssland har en gammal historia i Håkan Svennelings parti.

Anf. 20 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Kerstin Lundgren är alltid fri att ta repliker på mig. Jag har inget behov av att söka dem. Jag konstaterar dock att precis som talmannen eller Annie Lööf håller presskonferenser kan även jag använda min tid i Sveriges riksdags kammare till att förklara vad jag tycker är fel, och jag tycker inte att det är Sveriges minsta parti som bär ansvar för det politiska kaos vi hamnat i.

Jag tycker att det ansvaret ligger på Centerpartiet. Det beror på att man har lagt sig i fullständig spagat, pekar åt alla håll och försöker hålla sig till någon praxis på ett sätt som gör att ingen förstår vad man håller på med. Det är därför jag vill använda min tid till att förklara varför jag tycker att Centerpartiet har ett ansvar att stå upp för att ett rasistiskt parti inte ska få vara med och förhandla budgeten i Sveriges riksdag. Men detta har man nu lyckats åstadkomma genom att agera på det sätt man gjort.

Vänsterpartiet tecknade ett avtal, som Kerstin Lundgren var inne på, dagen innan statsministeromröstningen. Vi har länge varit väldigt tydliga mot socialdemokratin med att man behöver förhandla med oss för att få våra mandat, och det fick vi. Vi fick till en pensionärsöverenskommelse, ett novemberavtal, en Nooshipeng till pensionärerna på riktigt stora belopp. Upp till 1 000 kronor kommer Sveriges pensionärer att kunna få i slutet av nästa år. Det är jag otroligt stolt över. Därför var jag också beredd att trycka gult och släppa fram Magdalena Andersson som Sveriges första kvinnliga statsminister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Men jag var också beredd att rösta på ett sätt som ledde till att även budgeten gick igenom. Det skiljer Vänsterpartiet från Centerpartiet i det här läget.

Centerpartiet har däremot ställt upp en massa regler som i politiska sammanhang är helt absurda. Min utgångspunkt som politiker är att jag inte har egen majoritet utan måste förhandla med andra partier. Jag har bestämt en sak, nämligen att jag inte förhandlar med Sverigedemokraterna. Men jag är beredd att förhandla med alla andra ledamöter i utrikesutskottet, och det är jag beredd att göra varje dag i frågor där vi har gemensamma intressen.

Bestämmer man sig på förhand för att vissa inte får prata med varandra - liberaler och moderater ska inte få förhandla med varandra, för då kommer inte jag att göra upp med dem - sätter man sig verkligen på pottkanten.

Anf. 21 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Det är spännande! Jag hör att Håkan Svenneling är nöjd över att han har förhandlat med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, alltså med regeringen. Men han är också kritisk till att han inte skulle få förhandla. Vem är det som har hindrat honom att förhandla? Han har uppenbarligen varit framgångsrik. Jag gratulerar till framgången att ni har förhandlat, Håkan Svenneling. Sedan är det väl upp till varje parti att göra precis på samma sätt och bestämma vilka man vill förhandla med.

Herr talman! Jag hörde nästan Håkan Svenneling säga att om man inte hade lyckats i tisdags kväll hade han förmodligen varit beredd att rösta rött till statsministern. Men han hade inte röstat grönt till budgeten, utan då hade budgetbeslutet den onsdagseftermiddagen blivit precis samma som den budget han nu har. Då hade han kanske också tillsammans med Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet stått bakom budgeten på utgiftsområde 5.

Anf. 22 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Kerstin Lundgren kan försöka leva i parallella världar, men faktum kvarstår. Det var att Centerpartiet fällde regeringens budget som gör att vi nu står med en budget förhandlad med Sverigedemokraterna. Vänsterpartiet förhandlade inte budgeten. Vi följde Centerpartiets alla regler. Men ni blev så jävla förbannade på att vi bjöds in i värmen att ni inte kunde låta bli att lägga er i fullständig spagat, Kerstin Lundgren. Det tycker jag är vad som hände i onsdags.

Vänsterpartiet har en lång tradition av att samarbeta med Centerpartiet i andra nordiska länder. Vi styr 22 kommuner i Sverige tillsammans med Centerpartiet. Men här, i Sveriges riksdag, har ni bestämt er: Ni ska banne mig inte samarbeta med Vänsterpartiet.

Det är helt okej för mig. Ni får absolut göra det valet. Men ni måste ha någon form av stringens i ert agerande gentemot en regering. Nu har ni verkligen lyckats med att skapa politiskt kaos i Sverige, och det tänker jag stå i denna talarstol och deklarera om och om igen. Det är ni som bär ansvaret för det här kaoset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

(TALMANNEN: Jag vill uppmana Håkan Svenneling att uttrycka sin upprördhet utan svordomar i kommande inlägg.)

Anf. 23 Lars Adaktusson (KD)

Herr talman! Den rödgröna farsen fortsätter. Det är beklagligt att höra detta. Det är inte vad Sverige eller svenska väljare behöver. Jag tror att vi blir allt fler som ser fram emot september nästa år, när vi får en ändring på detta pågående spel.

Herr talman! Det må i sammanhanget inte vara några stora summor som ryms inom utgiftsområde 5, som vi i dag debatterar. Sett till hela budgeten är 2,2 miljarder kronor ett blygsamt belopp. Men i substans är verksamheten inom utgiftsområdet Internationell samverkan av väsentlig betydelse. Som det heter i propositionen handlar det om att säkerställa Sveriges intressen i förbindelse med andra länder.

Med den oro och instabilitet som råder i vår omvärld är det centralt att vi från svenskt håll tar vår del av ansvaret för säkerhet och fred. Sverige ska stödja och aktivt bidra till insatser inom fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. I första hand gör vi detta genom att stödja och aktivt bidra till det multilaterala arbetet i EU, Nato, OSSE och FN.

Herr talman! Kristdemokraterna står för en värderingsbaserad utrikespolitik. Det är en politik som syftar till att stärka fred och demokratisk utveckling och som i förlängningen bidrar till förståelse, försoning och mänskliga rättigheter. Kristdemokratisk utrikespolitik är i grunden ett uttryck för att vi alla har ett ansvar för vår nästa. Människovärdet är universellt och får aldrig förminskas utifrån etnicitet eller geografiska gränser.

Utrikespolitiken ska vidare främja frihandel. Frihandel och marknadsekonomi är vägen till ökat välstånd - redskapet för att lyfta människor och samhällen ur fattigdom.

Samtidigt bör de internationella handelsavtalen i större utsträckning användas som politiska påtryckningsmedel mot de hårdföra och auktoritära regimer som systematiskt kränker mänskliga rättigheter.

Med de här principerna som grund ska utrikespolitiken främja svenska intressen i världen. Sverige ska vara en aktiv aktör inom de internationella samverkansorgan där vi verkar, från de nordiska till de globala.

Herr talman! I utskottets betänkande konstateras att internationellt samarbete är en förutsättning för att få genomslag för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Den centrala arenan för svensk utrikespolitik är och förblir Europeiska unionen. EU:s styrka ligger i den gemensamma värdegrunden och i en, som det har visat sig, historisk förmåga att överbrygga motsättningar och bidra till fred.

Att EU:s medlemsländer talar med en röst i utrikespolitiken är avgörande. Utan enighet blir Europas länder aktörer i marginalen. Utan ett närmare utrikespolitiskt samarbete minskar Sveriges möjligheter att göra skillnad.

Agerar inte EU agerar någon annan. I avsaknad av en gemensam europeisk politik har vi allt oftare sett hur autokratier som Ryssland, Kina och Turkiet flyttat fram positioner när det gäller geopolitiskt inflytande. Detta har vi inte minst sett i Mellanöstern. Därmed försvagas arbetet för demokratiska reformer och mänskliga rättigheter, vilket vi ser runt om i världen i länder som Syrien, Iran, Belarus och Venezuela, för att bara nämna några exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Herr talman! Med grundläggande värderingar om människovärde och mänskliga rättigheter får svensk utrikespolitik aldrig kompromissa. När de värderingarna i dag utmanas av diktaturregimer och militant islamism är det mer angeläget än någon gång tidigare att gemensamt med andra bygga fred och säkerhet. Detta gör vi inom ramen för EU, och det gör vi genom att stärka banden till våra nordiska och baltiska grannar. Men vi gör det också genom att fördjupa de transatlantiska relationerna och samarbeta med de västliga demokratiernas försvarsallians.

Natosamarbetet är sedan länge centralt för både vår egen och Europas säkerhet. Kristdemokraterna förväntar sig att regeringen agerar med anledning av att det nu finns en majoritet i riksdagen för en svensk Nato-option.

Som parti står vi fast vid att Sverige så snart som möjligt ska ansöka om fullt medlemskap i försvarsalliansen. Det är, som Natos generalsekreterare har klargjort, en avgörande skillnad mellan medlemskap och partnerskap.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 24 Joar Forssell (L)

Herr talman! Personligen är jag mer upprörd över ofrihet i världen än över vem som talar med vem i Sveriges riksdag. Jag ska försöka att uttrycka denna upprördhet över ofriheten utan att svära.

Från Liberalernas sida har vi haft ett eget budgetförslag, som har fallit. Därför kommer vi inte att yrka bifall till något i det avseendet. Vi har dock en reservation som gäller politikens inriktning. Vi yrkar bifall till reservation 3 under punkt 2.

Vi menar att målet för all svensk utrikespolitik måste vara demokrati och mänskliga rättigheter. Mänskliga fri- och rättigheter och demokrati är ju växelverkande; det går inte att ha det ena utan det andra. Det går inte att ha demokratiska fria val utan organisationsfrihet eller yttrandefrihet. Utan äganderätt och rätt att bestämma över den egna kroppen kan man inte ha välstånd eller mänskliga rättigheter. Därför är yttrandefrihet, äganderätt, rättsstat och sådant som följer därefter - frihandel, rätten till abort samt demokrati - helt och hållet sammanlänkade. Detta måste vara fokus för utrikespolitiken.

Detta betänkande handlar ju om samarbete och relationsbyggande i världen. Vi tror att det viktigaste för Sverige är att vara en tydlig och öppen aktör i det europeiska samarbetet samt att bygga nära och djupa diplomatiska relationer med demokratier i delar av världen som ligger utanför Europeiska unionen, till exempel med USA eller med demokratin Taiwan. Oavsett var i världen man befinner sig ska Sverige finnas där och bygga djupa relationer för att vi som är demokratier ska arbeta för fred och frihet tillsammans.

Herr talman! Det var intressant att lyssna på Kristdemokraterna tidigare. Det talades om en värderingsbaserad utrikespolitik. Det är nämligen något som även Liberalerna vill se. Det är ett ord som används av regeringen i vårt baltiska grannland Litauen. De använder sig av termen värderingsbaserad utrikespolitik för att beskriva en utrikespolitik där man rakryggad står upp för de demokratiska värderingarna, oavsett vilket motstånd man möter. Man står upp för demokratiska värderingar, som yttrandefrihet, som ägandefrihet och som rättsstat. Oavsett om man möter ett Kina som försöker mobba en till tystnad eller ett Ryssland som använder sig av hybridkrigföring för att få tyst på ens demokratiska strävan står man rakryggad upp för demokratin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Det är något som vi liberaler skulle vilja att också Sverige gjorde, att vi trots Kinas mobbarfasoner och trots påtryckningar stod upp mycket tydligare för och hade djupa diplomatiska förbindelser med till exempel Taiwan.

Herr talman! Liberalerna är dock ett parti som även står för en feministisk utrikespolitik. För oss finns det ingen skiljelinje mellan en värderingsbaserad och en feministisk utrikespolitik. Tvärtom ser vi att det går hand i hand. Rätten över den egna kroppen är det som ger oss yttrandefrihet och organisationsfrihet, att vi bestämmer över oss själva.

Rätten över den egna kroppen gör också att aborträtten är otroligt viktig, och den måste gälla var man än är i världen. Sexuella och reproduktiva rättigheter är en prioritering för oss. Och den feministiska utrikespolitiken är en prioritering för oss. Det handlar om deltagande i samhället och demokratin fullt ut men också om rätten till den egna kroppen. Vi menar att abort måste erkännas som en mänsklig rättighet.

Feminismen kan såklart inte stanna utanför Sveriges gränser. Vi måste också ha en feministisk inrikespolitik. Därför responderar Liberalernas engagemang för att aborträtten ska erkännas som mänsklig rättighet utrikes också mot vårt krav på att aborträtten ska skrivas in i svensk grundlag. Den får aldrig kränkas, oavsett var i världen det gäller.

Herr talman! En annan sak som går hand i hand med den värderingsbaserade utrikespolitiken är att verka för hbtqi-rättigheter i hela världen och i all vår utrikespolitik. Det är, återigen, en hörnsten i vår demokrati att respektera mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter. Oavsett om det är religiösa, etniska, kulturella eller för den delen sexuella minoriteters rättigheter, eller vad det nu kan vara, behöver demokratier som Sverige och våra allierade - jag har nämnt USA, Taiwan, europeiska länder, och det finns många fler - tillsammans stå upp för en värderingsbaserad utrikespolitik. Vi får inte vika oss när diktaturer får mer makt, när till exempel Kina ägnar sig åt att försöka pressa oss att göra någonting annat.

Herr talman! Det här betänkandet handlar om våra relationer. För mig är det helt bärande att om man ska ha en tuff och rakryggad politik gentemot Kina och Ryssland behöver man också ha goda relationer i grunden. Därför är det viktigt att Sverige inte bara talar om sin utrikespolitik vad gäller regimerna i Kreml eller Beijing utan också ägnar oss åt att bygga mellanmänskliga relationer mellan svenskar och kineser och mellan svenskar och ryssar. Vi ska se till att ha goda relationer, så att vi har en god grund att stå på också när vi bedriver en offensiv utrikespolitik.

Herr talman! Vi nämner ett antal saker i vår reservation som är en del av detta med en värderingsbaserad och feministisk utrikespolitik. En sådan sak är att svenska ambassader utomlands måste få vara frizoner för människor som är antingen förtryckta eller förföljda eller som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i sina länder; det går ju ofta hand i hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

En annan sådan sak är att diktaturer måste slängas ut ur FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det är horribelt att länder som själva misshandlar sina folk får sitta med i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

En tredje sådan sak är att Sveriges arbete behöver intensifieras när det gäller att få de personer som sitter fängslade utomlands, till exempel Gui Minhai och Dawit Isaak som har nämnts tidigare i debatten, frikända. Regeringens arbete för att få dem frikända behöver underkännas, för de är inte fria. Och då behöver det arbetet intensifieras.

Där vill jag, återigen, lägga till det som betänkandet handlar om och som är otroligt viktigt: relationer. Här i Sverige är det naturligt att debatten handlar om de svenska personer som sitter i olika fängelser utomlands, på grund av sin kamp för rättigheter, mänskliga rättigheter och demokrati. Men det finns andra människor från andra demokratiska länder i liknande situationer. Återigen handlar arbetet inte bara om vad Sverige gör utan också om vad vi gör tillsammans med andra. Vi tror att det här behöver intensifieras och att vi i högre grad behöver kroka arm med andra demokratier.

Herr talman! Vi menar sammanfattningsvis att demokratin måste vara det överordnade målet. Vi får aldrig ge vika när andra länder pressar på för att vi ska vika oss vad gäller mänskliga rättigheter. Och vi behöver intensifiera det arbetet. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

Anf. 25 Kenneth G Forslund (S)

Herr talman! Det är inte lätt att vara väljare och förstå vad som händer i Sverige och svensk politik just nu eller vad det är för budget som egentligen debatteras och beslutas om här i riksdagen.

När man lyssnar på Markus Wiechel från Sverigedemokraterna handlar den här debatten bland annat om regeringens tillkortakommanden men inte särskilt mycket om Sverigedemokraternas alternativ. När man lyssnar på Kerstin Lundgren handlar debatten om Socialdemokraternas, Moderaternas, Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma förslag. När man lyssnar på Vänsterpartiet och Håkan Svenneling handlar debatten om statens budget fast egentligen om Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas budget. När man lyssnar på Kristdemokraterna och Lars Adaktusson är det en beskrivning som i alla fall är träffande, även om jag inte håller med om den, av det här som en rödgrön fars. Och Liberalernas Joar Forssell beskriver vältaligt hur Liberalerna ser på det här budgetområdet. Det finns mycket i det han sa som jag tror att många av oss håller med om i grunden. Det är inte lätt att vara väljare och förstå vad det här handlar om.

Det är uppenbart att det var långa förhandlingar mellan Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna för att de skulle komma fram till ett alternativ till den budget som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har lagt fram. Liberalerna hoppade av. Jag ska inte uttala mig om i vilket skede av förhandlingarna, för det har jag inte kunskap om. Men de hoppade av.

Till slut, på övertid får man nog säga, lade Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna fram ett nytt förslag, en ny budget, en annan budget, som de vill framställa det. Övertiden pågick till och med efter att finansutskottet hade haft sitt möte och då förslagen egentligen borde ha lagts på bordet. Jag vet inte om det är ett uttryck för en ny sorts arbetslinje, att jobba på övertid i riksdagen och i utskotten. Sedan har det fortsatt. Övertiden har fortplantat sig till att bli extra möten i, tror jag, i stort sett samtliga utskott här i riksdagen för att hantera det förslag som för en vecka sedan vann majoritet här i riksdagen vad gäller ramarna för budgeten. Det handlar alltså om hur mycket pengar som ska spenderas inom respektive politikområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Är det då stor skillnad? Det får var och en får göra sin bedömning av. Det handlar om 20 miljarder kronor. För den enskilde är det utan tvekan mycket pengar, oavsett om de förvaras i madrassen, på bankkontot eller hos Swish, men i en statsbudget är 20 miljarder kronor inte särskilt mycket pengar. Det är en statsbudget som omfattar totalt 1 137 miljarder kronor. Det gör att det som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna säger sig vara överens om är ungefär 1,75 procent av statsbudgeten.

Ja, de är överens om dessa 1,75 procent av statsbudgeten. Det handlar om hur de vill förändra ramarna, som vi säger här, alltså hur mycket man spenderar på respektive utgiftsområde. Men när vi kommer till utgiftsområdena spricker det upp. Då är man inte överens längre, i vart fall inte på området Internationell samverkan.

I sina så kallade särskilda yttranden slår de tre partierna fast följande text, som finns i yttrandena från respektive parti: Det "föreslås ingen gemensam inriktning för utrikespolitiken i budgetförslaget för dessa partier". Detta är inte min beskrivning av det moderata, sverigedemokratiska och kristdemokratiska budgethaveriet eller budgetalternativet, utan det är deras egen beskrivning. De har ingen gemensam politik på det här området.

Fru talman! Det går faktiskt inte att styra Sverige på ett ansvarsfullt sätt på det här sättet.

I budgetbesluten 2018 hade vi en likartad situation. Det beskrevs som en servettskiss som ställdes mot en omfattande budget från regeringen. Nu har vi en situation med ett budgetalternativ som är ännu vagare och svagare. Det finns alltid en risk med att ta till kraftord och överord, för det kan gå inflation i dem. Men om det som fick majoritet 2018 var en servettskiss, vad ska man då kalla detta? Ja, inte ens en servettskiss, får väl bli slutdomen.

Vi ska inte överdriva skillnaderna i svensk politik, i synnerhet inte när det gäller utrikespolitiken. Det är en av mina käpphästar som ordförande i utrikesutskottet. Det är viktigt att vi håller ihop. Det gynnar vårt lands säkerhet. Det gör vi på väldigt många områden inom utrikespolitiken, även om det också finns skiljelinjer. Men att i den här budgetprocessen göra gällande att det skulle vara enorma skillnader mellan det som i förra veckan fick majoritet i riksdagen vad gäller ramarna och det som har lagts fram i ett gediget arbete från regeringen vore ändå att överdriva.

Det är, fru talman, ett ganska svagt oppositionsalternativ som vi ser ställas mot regeringens budget. Det är en påtaglig glädje i de tre partier som har kommit överens om detta - särskilt i ett av dem, som upplever att de nu äntligen har kommit in i värmen. Det kanske inte behövdes så mycket värme för att de skulle känna så, men de är väldigt långt från att utgöra ett seriöst regeringsalternativ för Sverige.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 26 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag tycker att det är beklagligt och väldigt tråkigt att Socialdemokraterna tonar ned hur allvarligt det är att vi har fått en budget som Sverigedemokraterna har varit med och förhandlat och som dessutom antas av Sveriges riksdag.

Man kan, som Kenneth G Forslund, tala i rena ekonomiska termer och hitta att skillnaden är någon liten promille, men politiskt är ju detta jätteallvarligt för Sverige. För att använda Kerstin Lundgrens ord är det otroligt problematiskt ur den liberala demokratins perspektiv.

Här ser vi tydligt att nationalkonservativa värderingar får genomslag i en budget som Socialdemokraterna ska sitta och administrera. Jag tycker att det är bedrövligt. Jag tycker inte att man ska spela ned det på det sätt som Kenneth G Forslund, Magdalena Andersson eller den tillträdande finansministern gör.

Det är ändå uppenbart att Kenneth G Forslund har lyssnat på den här debatten. I går satt jag här inne i kammaren och lyssnade på regeringsförklaringen. En av de saker som jag då funderade på var varför den feministiska utrikespolitiken inte nämndes i regeringsförklaringen.

Anf. 27 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Jag kan principiellt hålla med om det väldigt allvarliga i att dessa tre partier utformar någonting som de påstår är ett gemensamt budgetalternativ. Men som alternativ betraktat tycker jag att det är mycket skralt - inte för att jag ogillar deras politik, för det gör jag varje dag i veckan, utan för att det är ett illa genomarbetat förslag som det inte går att styra landet på. Det är illavarslande. Om detta ska vara ett regeringsalternativ som möjligen ska få majoritet i nästa val eller få möjlighet att styra efter nästa val har jag värderingsmässigt precis samma kritik som Håkan Svenneling.

Att man över huvud taget ger sig in på att förhandla budget med Sverigedemokraterna är naturligtvis väldigt allvarligt. Det finns inslag av just den politik som varken jag eller Håkan Svenneling vill se. Men samtidigt måste vi vara ärliga: Sett till hur mycket pengar det handlar om är det en väldigt liten framgång för de här tre partierna. Om det tog så här lång tid för dem att på övertid få fram någonting som är 1,75 procent av statsbudgeten vet jag inte riktigt hur det ska gå till när de ska få ihop en hel statsbudget, om de nu skulle bli tvungna till det. Det tycker jag är det allvarliga perspektivet.

Jag vill inte spela ned de högerkonservativa politiska inslagen. Dem tar jag på stort allvar, men jag tar också bristfälligheten i deras förslag rent tekniskt på stort allvar.

Vad det gäller den feministiska utrikespolitiken och att den inte nämndes i regeringsdeklarationen i går kan jag säga att jag också har noterat det. Den är inte exkluderad, men det var också en lång deklaration.

Anf. 28 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Det är mycket i det här som jag och Kenneth G Forslund är eniga om. Det är ju skälet till att vi står här nu och debatterar. Många andra utskott har fått betydligt mer absurda och klumpiga servettskissaktiga utgiftsområden serverade för sig, där de nu försöker reda upp i kaoset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Jag tycker dock att det är allvarligt att den feministiska utrikespolitiken inte nämns i regeringsförklaringen. Jag hoppas att det blir en engångsföreteelse från regeringens sida. Det var ju nu när Socialdemokraterna är ensamma som det skulle hända så mycket positivt och gott. Att man då tappar bort det som har varit signumet i socialdemokratisk och miljöpartistisk utrikespolitik sedan man tillträdde 2014 tycker jag är väldigt tråkigt. Det fanns ju så att säga andemeningar i regeringsförklaringen som ändå drog åt det hållet, och vill vi vara välvilliga kan vi ta fasta på det. Men man borde i ett halvtimmeslångt tal av en nytillträdd statsminister ändå ha kunnat peta in att Sverige bedriver en feministisk utrikespolitik, för det är någonting att vara stolt över. Och vi är eniga i att vi är stolta över det. Det är något vi står upp och säger varje gång vi träffar internationella företrädare.

Anf. 29 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Det är ju inte så att den feministiska utrikespolitiken är avsiktligt exkluderad ur regeringsdeklarationen. Det är en lång deklaration som täcker många olika delar av politiken och vad regeringen vill göra. Jag är fullt trygg med att regeringen kommer att fortsätta att föra en feministisk utrikespolitik.

Alla sådana här deklarationer, vare sig det är regeringsdeklarationer eller utrikespolitiska deklarationer, är kompakta och innehållsrika. Det går alltid att efteråt peka på att någonting saknades. Allt får inte plats i deklarationen alla gånger. Men det viktiga är vilken politik som faktiskt förs. Vi ska fortsätta att föra en feministisk utrikespolitik med den här socialdemokratiska regeringen.

Anf. 30 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! Jag förstår - eller jag tror att vi är många som förstår - att det kan vara besvärligt att hantera besvikelsen från Socialdemokraternas sida över att oppositionens budget har gått igenom. Det är inte första gången det sker. Det har skett tidigare under mandatperioden. Vi har en mandatperiod där Socialdemokraternas regeringsskicklighet har förvandlats till närmast en parodi, med tanke på att vi nu röstat om statsminister i denna kammare - vad är det? - tre eller fyra gånger. Det är nästan svårt att hålla ordning på kaoset.

Men det känns väldigt mycket som att man är en dålig förlorare när man kallar detta en servettskiss och bagatelliserar det arbete som har gjorts. Servettskiss var för övrigt den term som lanserades av Kenneth G Forslunds tidigare partiledare, Stefan Löfven. Den beskrivningen kommer alltså inte från de partier som står bakom de budgetförslagen.

Nu var det inte detta som jag i första hand tänkte ta upp med Kenneth G Forslund, utan jag tänkte ta upp de tre svenska medborgare som sitter fängslade i diktaturer eller i auktoritära länder. Motionerna på det området finns under detta utgiftsområde.

Efter snart åtta år i regeringsställning har noll hänt i de här fallen - ingenting. Dessa personer sitter fortfarande fängslade under vedervärdiga och vidriga omständigheter. Deras mänskliga rättigheter kränks. Åtminstone ett par av de här personerna har en hälsa som gör att de riskerar livet. Jag tänkte höra med Kenneth G Forslund hur han ser på misslyckandet när det gäller att få dem frisläppta.

Anf. 31 Kenneth G Forslund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Nej, jag är inte så besviken över att ni fick igenom era budgetramar, Lars Adaktusson. Jag är oroad. Jag är oroad över kvaliteten på det arbete som ligger framför oss och som vi ska basera resten av riksdagsarbetet på. Det är för svagt. Sedan kan jag ha synpunkter på det politiska innehållet. Jag kommer sannolikt alltid att ha synpunkter på exempelvis Kristdemokraternas politik - det hör till. Men detta behöver formuleras och läggas fram i solidare dokument än vad ni nu har lyckats göra.

Jag kan medge att jag nog också har tappat räkningen på hur många statsministeromröstningar vi har haft. Man får gå till kalendern och räkna efter.

Sedan gäller det de tre fängslade svenska medborgarna. Det är en seriös och allvarlig fråga som Lars Adaktusson tar upp och som vi allihop är engagerade i. Vi diskuterar detta återkommande i utrikesutskottet och även i andra konstellationer.

När Lars Adaktusson säger att noll har hänt kan man tro att den svenska regeringen och det svenska Utrikesdepartementet inte har gjort någonting. Så är det inte. Man jobbar med detta. Men det som framför allt måste hända är inte någonting som kan hända här i Stockholm. Det måste hända i Peking. Det måste hända i Teheran. Det måste fattas beslut där om att släppa dem fria. Det är det som vi tyvärr på sista raden är utlämnade till i dessa tre fall - jag antar att vi nu tänker på samma tre fall.

Anf. 32 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! Jag konstaterar att den oro som Kenneth G Forslund talar om uppenbarligen inte delas av hans partiledare, statsministern, som har sagt sig vara beredd att regera på denna budget och att det inte är några större problem. Det är budskap som inte riktigt går ihop.

Jo, det måste hända saker i Stockholm, inte bara i Peking, Teheran och Asmara. Och det finns förslag på åtgärder som inte har genomförts, till exempel när det gäller diasporaskatten i fråga om Eritrea och när det gäller att tydligt koppla ett frigivande av Dawit Isaak till utvecklingsbiståndet. Under alla år har regeringen inte velat göra detta. Jag skulle vilja fråga: Är ni beredda att göra det nu när ingenting annat har lyckats?

Anf. 33 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Framför allt är det väl diasporaskatten, som Lars Adaktusson tar upp, som är intressant. Det finns länder som har lagstiftat väldigt specifikt mot sådan skatt. Bilden som vi får är att det inte finns något skatteavtal, att man som person med dubbelt medborgarskap skulle kunna anmäla det skatteuttaget och att det då inte med den lagstiftning som vi har skulle vara lagligt. Tyvärr är kanske inte anmälningsbenägenheten så stor som jag och Lars Adaktusson skulle vilja att den var. Jag utesluter inte att vi någon gång framåt kan behöva gå längre vad gäller lagstiftning. Detta är ju inte en acceptabel ordning.

Anf. 34 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Det här med gemensam riktning och inriktning är spännande. Jag måste ändå fråga: Är det inte så att det finns en gemensam inriktning på det område som vi just nu pratar om, utgiftsområde 5, mellan just Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna? Jag ser inte att det är något annat. Alla står bakom regeringens proposition. Det är också en spännande bild, som jag tycker att det finns skäl för kammaren att reflektera över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Sedan kan man fundera på något apropå det tidigare replikskiftet, fru talman. Jag ser att Vänsterpartiet inte stöder den budget som de röstade grönt för i förra veckan. Nu väljer de att inte stödja just den budget och den inriktning som de då röstade ja till. Det är också en verklighet som Kenneth G Forslund inte berörde, fru talman.

Men jag har också en fråga. Det pågår många spännande möten just nu. Vi har en ministerkommitté här i Stockholm. Vi har också en avslutning på ett ministermöte i Riga, ett förberedande möte inför Nato Summit. Det är intressant. I utskottets text, som en bred majoritet står bakom, sägs det att Nato-optionen bereds i Regeringskansliet. Jag hoppas att Kenneth G Forslund kan lätta lite på förlåten när det gäller den beredningen och se om det kommer någonting annat än bara just "nej". Det är ju fortfarande en beredning som pågår, och utskottet har under resans gång också understrukit vikten av detta.

Anf. 35 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Ja, precis som Kerstin Lundgren noterar jag att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, trots sin gemensamma budget, som de själva uttrycker det, inte har någon gemensam inriktning för utrikespolitiken i sitt budgetförslag. De landar då i praktiken i att ställa sig bakom regeringens politik. Det är en udda situation - det kan jag hålla med Kerstin Lundgren om. Som jag sa är det just nu inte lätt att vara väljare i Sverige och att förstå vad det är som händer.

Den beredning om Nato-optionen som pågår i Regeringskansliet vill jag inte föregå. Regeringen får i god och laga ordning presentera resultaten av den när de känner sig redo att göra det, tänker jag.

Anf. 36 Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Vi har också det faktum att Vänsterpartiet väljer att inte stötta den budget som de röstade för i förra veckan. Det händer uppenbarligen mycket i politiken. Några av oss gör ju som praxis är; vi avstår när vår budget har fallit. Då har vi haft avståendet som modell också i budgetbesluten tidigare.

Fru talman! Nato-optionen och beredningen av den är naturligtvis en viktig fråga. Nu har vi en minoritetsregering som är ännu mindre, och då är det angeläget att man hanterar just den här frågan på ett seriöst sätt så att det inte blir en fortsatt yta för konflikt. Utrikesutskottets ordförande sa att han sökte samsyn på detta område, och då tycker jag att man borde försöka att hitta samsyn också här.

Anf. 37 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Samsyn om Nato-option ska jag inte utlova. Däremot ska vi naturligtvis ha en seriös beredning, och det är viktigt att vi samtalar på olika sätt. Det tycker jag definitivt.

Vänsterpartiets agerande tror jag att Kerstin Lundgren bäst diskuterar med just Vänsterpartiet. Det gjordes i ett tidigare replikskifte här, och det var uppenbart att det fanns synpunkter åt båda håll om vad som är praxis och inte.

Anf. 38 Hans Rothenberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! När man lyssnar på Kenneth G Forslund när han berättar om hur han lyssnar på andra partiers förslag hör man tydligt krokodiltårar från Rosenbad. Hållningen från Socialdemokraterna är uppenbarligen att deras budget alltid ska stå orörd genom kammaren.

Det är en självbild som heter duga. Om alternativet nu är så svagt innebär det att regeringens budget är långt svagare, för den vann ju inte gehör. Så långt det gedigna arbetet som präglas av vem som inte får förankra sin budget med vem.

Fru talman! Våra belopp är lika i den här budgeten. Då blir innehållet i densamma, alltså vad man gör med pengarna, desto viktigare.

Det händer saker i bortre Asien. Vi ser ett Kina som växer fram och visar muskler på ett sätt som vi inte är vana vid i världssamhället. Vi ser ett Kina som är aggressivt mot sina grannar och även mot andra länder som inte är grannar.

I Kinas närmiljö finns Taiwan, Republiken Kina som den officiellt heter. Taiwan är ett viktigt nav för demokrati och tolerans i Asien. Därför vill vi från Moderaterna att Sverige ska skapa möjligheter för ökade kontakter inom forskning, civilsamhälle och näringsliv med Taiwan och uppgradera vår närvaro med ett House of Sweden. Min fråga är: Är detta någonting som regeringen, Socialdemokraterna, kan ställa upp på?

Vi vill vidare initiera ett frihandelsavtal mellan EU och Taiwan. Är detta någonting som regeringen, Socialdemokraterna, kan stödja oss i?

Anf. 39 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Nej, min ambition är inte att en regerings och en socialdemokratiskt ledd regerings budget alltid ska stå orörd. Det hör till spelreglerna, parlamentarismen och de beslutsformer vi har här i riksdagen att det kan ske förändringar. Om det sker sådana förändringar, eller till och med förslag till förändringar som partiet ifråga inte ens självt tror någonsin kommer att gå igenom, är det normala dock att sådant brukar vara bättre förberett och mer genomarbetat än det som nu har lagts på bordet från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Jag tycker att ni har misslyckats där, Hans Rothenberg. Det är inte en dom över det politiska innehållet. Det har jag särskilda synpunkter på, som jag gav exempel på i replikskiftet med Håkan Svenneling. Men det här är inte ett solitt dokument. Det är inte ett solitt motalternativ till regeringens budget, och det är illavarslande för vad det här regeringsalternativet skulle kunna innebära om man på ett eller annat sätt faktiskt hamnar i regeringsställning efter nästa val. Det är min stora oro i det här sammanhanget.

Beloppen är lika, säger Hans Rothenberg. Det är alldeles riktigt. Sedan säger han att innehållet därför blir desto viktigare. Ja, och det är därför ni borde ha specificerat innehållet. Men ni uttrycker ju väldigt tydligt att ni inte har någon gemensam uppfattning om innehållet. Så långt höll det regeringsalternativet - egentligen inte alls.

Jag vet att Hans Rothenberg har ett stort engagemang för Taiwan. Jag delar engagemanget för människors frihet, yttrandefrihet och rättigheter. Sedan har vi frågor om exakt hur det ska gå till.

Anf. 40 Hans Rothenberg (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Då får vi en vända till när jag kan få svar på mina konkreta frågor.

Kenneth G Forslund säger att det är ett misslyckande från dem som fick igenom sin budget i Sveriges riksdag. Men misslyckandet måste ju vara mycket större hos dem som inte fick igenom sin budget. Där borde det vara läge för självinsikt.

Sveriges nya statsminister säger att denna budget går att regera på, och därför tycker jag att krokodiltårarna kanske skulle omsättas i att berätta lite mer om vad man själv vill göra med sin utrikespolitik, speciellt som beloppen inte skiljer sig åt.

Det jag uttrycker är den moderata hållningen, och jag ser fram emot att få svar från Kenneth G Forslund angående House of Sweden i Taiwan och frihandelsavtal mellan EU och Taiwan.

Anf. 41 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Om Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har kunnat enas om förändringar av budgetramarna som är 1,75 procent av den totala budgeten är det 98,25 procent som ni inte har ändrat, Hans Rothenberg. Är det då en M-SD-KD-budget eller den tidigare regeringens budget som regeringen regerar vidare på? Till största delen är det väl ändå den tidigare regeringens budget som man regerar vidare på.

Jag tror att Sverige på många olika sätt skulle tjäna på att motförslag hade uttryckts tydligare, mer väl genomarbetat och med en gemensam politik, något som ni själva skriver att ni inte har.

Anf. 42 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Kenneth G Forslund, det finns åtta politiska partier här i Sveriges riksdag. Vi har ett flerpartisystem. Av den anledningen finns det också olika inriktningar, och givetvis tycker olika partier olika. Det är med andra ord inget tvåpartisystem.

Det är någonting som jag tycker är positivt. Jag tycker att det är bra att vi kan visa väljarna att vi har olika åsikter i olika frågor, men jag tycker också att det är värdefullt när partier kan sitta ned och föra konstruktiva samtal. Ett exempel på sådana konstruktiva samtal är det som har skett mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, där vi faktiskt har kommit överens om viktiga poster för att förbättra det här landet.

Det som Kenneth G Forslund tidigare har sagt om att den här budgeten inte går att använda för att styra landet säger ju direkt emot vad både hans egen nuvarande och tidigare partiordförande har sagt, alltså den tidigare statsministern Stefan Löfven och statsminister Magdalena Andersson. Som även Kenneth G Forslund har sagt är det inga större skillnader, utan vi pratar om 20 miljarder.

Det jag undrade över, alltså vad som är så farligt, hörde inte till det här utgiftsområdet, för här är vi förhållandevis överens. Men vad är det som är så farligt - är det satsningarna på polisen och rättsväsen? Är det satsningarna på pensionärerna? Är det satsningarna på förbättrade arbetsvillkor och bättre vård och omsorg? Är det detta som är så farligt och som gör att Kenneth G Forslund är så orolig för att styra landet på de här ändringarna?

Anf. 43 Kenneth G Forslund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! Givetvis ska partier tycka olika; frågan är väl hur olika Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna tyckte när de satt på övertid och skulle försöka bli överens. Man blev inte så värst överens, mer än om 20 miljarder och hur dessa skulle omdisponeras inom de totala ramarna på drygt 1 100 miljarder.

På det här utgiftsområdet är man uttryckligen inte överens om några förändringar av politikens innehåll. Det skriver ni alla tre, Markus Wiechel. Nästa utgiftsområde som vi har att hantera i utrikesutskottet ska vi debattera i nästa vecka, och där har vi en intressant pågående diskussion om tolkningen av hur miljarden till det internationella biståndet ska öronmärkas och vad den öronmärkningen ska innebära. Det får vi dock återkomma till i nästa vecka, så det blir fler avsnitt av detta.

Det som är oroande med er budget, Markus Wiechel, är den fördelningspolitiska profilen i den. Det är en typisk högerbudget där fattiga blir fattigare och rika blir rikare. Det kan vara en politik man vill föra, men jag kan konstatera att det inte är en politik jag som socialdemokrat vill föra. Sedan handlar det om det strategiska och strukturella i detta: Sverigedemokraterna känner, som de själva uttrycker det, att de har kommit in i värmen. De får förhandla budget med Moderaterna och Kristdemokraterna. Det är en bro som jag för min del inte skulle vilja släppa Sverigedemokraterna över, kan jag säga.

Anf. 44 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Jag vet inte riktigt varifrån Kenneth G Forslund får det här med att fattiga blir fattigare och rika blir rikare; vi gör ju ordentliga satsningar på vård och omsorg, på människor som behöver hjälp och på pensionärer, och vi satsar på att bli av med ofrivilliga delade turer. Det är en massa viktiga satsningar som jag trodde att Socialdemokraterna skulle välkomna, men så är uppenbarligen inte fallet.

Som många andra har sagt är det vi ser och har sett med det socialdemokratiska styret en rödgrön röra. Det är en svag regering som bara tänker på makten framför allt. Den struntar fullständigt i sakfrågorna. Ansvaret för att regeringen får igenom sin budget är regeringens. Ansvaret för att regeringen håller ihop är, hör och häpna, också regeringens. Jag förstår att Kenneth G Forslund är ledsen över vad som har skett den senaste tiden, men man kan faktiskt inte skylla sina misslyckanden på en konstruktiv opposition.

Anf. 45 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Det som detta handlar om, nämligen att det här är en högerbudget där de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare, kommer sig ju inte av polissatsningar och de saker som Markus Wiechel vill göra ett positivt nummer av. Det kommer sig i stället av att det ska införas ytterligare ett jobbskatteavdrag. Det kommer sig av att skatterna kommer att bli fortsatt höga för funktionshindrade. Det är ju där orättvisorna ligger, Markus Wiechel. Det är det som är klassisk högerpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Jag är socialdemokrat och vill ha ett rättvisare Sverige. Därför vill jag inte göra de här förändringarna och införa skattesänkningar för dem som tjänar mycket, som Markus Wiechel vill. Där går skiljelinjen i svensk politik. Det är tydligt, och det är det väljarna har att ta ställning till.

Anf. 46 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag kan glädja ledamoten Kenneth G Forslund med att jag inte tänkte debattera budgeten. Det här betänkandet behandlar även en lång rad yrkanden från motionstiden, och jag har en fråga kring ett av dessa.

Jag från Liberalerna och Kenneth från Socialdemokraterna är ju eniga om att vi ska ha en feministisk utrikespolitik. I detta står vi enade. Men från Liberalernas sida vill vi också föra fram vikten av att ha en värderingsbaserad utrikespolitik. Bland annat har vi haft ett yrkande som handlar om att vi i vår strävan efter demokrati i världen inte ska ge vika på grund av andra värden och andra skäl. Det kan till exempel handla om att diktaturer sätter press på en liten demokrati som Sverige att inte stå upp för mänskliga rättigheter. Då måste vi stå rakryggade för just en värderingsbaserad utrikespolitik.

Ett grannland till oss, Litauen, har gjort detta. Deras regering har infört en värderingsbaserad utrikespolitik. Ett steg i det har varit att Litauen upprättat vad man de facto får kalla en ambassad i Taiwan. Detta har ju följts av en lång rad hot från diktaturen i Kina, såklart - ekonomiska hot, diplomatiska hot med mera - mot vårt lilla, demokratiska grannland Litauen. Litauen har dock stått på sig.

Min fråga till Socialdemokraterna är helt enkelt om Socialdemokraterna i riksdagen, som Kenneth G Forslund representerar i den här debatten, kommer att stå upp för att också Sverige ska följa Litauen när det gäller att upprätta djupa diplomatiska relationer med Taiwan - även om det är så att diktaturen i Kina försöker mobba oss till att göra någonting annat.

Anf. 47 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Jag tror att det Joar Forssell pekar på, nämligen en värderingsbaserad utrikespolitik, är någonting som är väldigt viktigt.

Vi är i ett läge i världen i dag där demokrati ställs mot auktoritära krafter och där auktoritära krafter och system tyvärr har vunnit väldigt mycket mark under de senaste tio åren eller så. Vi ser också auktoritära krafter vinna mark här i Sverige, vilket är mycket oroande. Detta sker inom EU. Ett EU-medlemskap är uppenbarligen ingen garant mot auktoritära strömningar, krafter och systemförändringar. Att ha den grunden för utrikespolitiken tror jag alltså till och med kommer att vara mycket viktigt i framtiden för att värna demokratin i världen.

Den förra socialdemokratiskt ledda regeringen introducerade sin demokratisatsning, och jag förutsätter att den kommer att fortsättas av den nuvarande socialdemokratiska regeringen. Det är ju ett sätt att bedriva det arbetet. Jag kan tänka mig, och gissar, att Joar Forssell och Liberalerna har tankar om att mera tydligt i olika dokument stadfästa och programförklara vad en värderingsbaserad utrikespolitik skulle innebära och vara. Innehållet i den typen av riktning tror jag att vi socialdemokrater, liberaler och troligen representanter för några partier till här i riksdagen är ganska överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

När det sedan gäller Taiwan: Sverige har en ett-Kina-politik, så för svensk del ser jag det inte som aktuellt att vi skulle öppna någon ambassad. Däremot ska vi inte falla undan för kinesiska påtryckningar. Tvärtom står jag hela tiden upp för allas yttrandefrihet.

Anf. 48 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det gläder mig. En av de saker som Liberalerna drev i januariavtalet var att vi skulle ha en demokratiinriktning på biståndet. Vi är ense med Socialdemokraterna om att vi ska ha ett enprocentsmål, och det gläder mig att Socialdemokraterna nu också kommer att fortsätta den demokratisatsning som sker brett inom utrikespolitiken.

Jag vill dock ändå stanna upp vid den här frågan, för det är klart att vi som små demokratier i världen behöver hjälpa varandra. Jag tror att det i det här relationsskapandet inte bara handlar om att Sverige ska ut och tala om för världen hur man ska göra, utan vi behöver också lära oss av världen. Taiwan var före oss med att ha en kvinna som ledare för sitt land; vi fick det alldeles nyligen. Litauen har gått före oss när det gäller att stå upp mot Kina och stå upp för Taiwan.

Jag undrar därför: Vilka andra värden är det som Kenneth G Forslund tycker ibland kan stå över demokratin och hindra oss från att göra den typen av saker som Litauen har gjort?

Anf. 49 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Joar Forssell får ursäkta; jag kanske inte riktigt förstod den sista frågan.

Det här med hur relationen till Taiwan ska vara är ju något som vi vet att det finns länder som har starka åsikter om att man över huvud taget har synpunkter på. Det är inte alls omöjligt att det efter den här debatten kommer olika opinionsyttringar och protester mot det Joar Forssell har sagt.

Jag kommer att stå upp för Joar Forssells rätt att säga de sakerna och ha de åsikterna även om jag inte fullt ut delar dem när det gäller exakt hur det ska gå till och hur vi ska organisera förhållandet mellan Sverige och Taiwan. Så har jag som ordförande i utskottet gjort med Litauen när de fått kritik och angrepp för sin politik.

När det gäller demokrati i biståndet skulle jag nog säga att det är ett krav som Liberalerna har drivit sedan länge och som vi också har hörsammat sedan länge.

Anf. 50 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Då återgår vi till debatten. Det är alltså utrikesutskottet som debatterar sitt utgiftsområde nu, men det är såklart alltid spännande med en spänstig debatt som omfattar större områden.

Fru talman! Det spelar roll vem som bestämmer, både i Sverige och i världen, och vad de som fått förtroendet att bestämma gör av det. Vad gäller just det här budgetområdet, har vi fått pedagogiskt förklarat av flera, finns det stöd för den proposition som den rödgröna regeringen lade på riksdagens bord tidigare i höstas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Jag väljer att göra några nedslag i den gröna politiken på området.

Utrikespolitiken ska vara hållbar, humanitär, feministisk och solidarisk. Svensk utrikespolitik ska vara i framkant när det gäller kampen för mänskliga rättigheter och en demokratisk och hållbar utveckling.

Miljöpartiet vill driva ett inkluderande samarbete för att främja fred där kvinnor och unga ges plats när fred förhandlas. Sveriges arbete i EU och FN ska bidra till att sätta press på stater som förtrycker sina eller andra staters medborgare så att förtrycket upphör.

Feministisk utrikespolitik bygger samhällen. Där kvinnor ges makt och inflytande blir freden långvarig, och där kvinnor släpps in på arbetsmarknaden och kan både äga och bruka marken motas fattigdomen tillbaka. Miljöpartiet kommer att noga följa om den feministiska utrikespolitiken fortsätter att vara prioriterad i svensk utrikespolitik och notera om så inte skulle vara fallet.

Hör klimatförändringar till det här budgetområdet? Det kan man fundera på, men för mig är det självklart. Kopplingen mellan nedbrutna ekosystem, klimatförändringar, svält och konflikter är tydlig. Världens arbete för fred behöver därför också innebära att minska utsläppen och arbeta med klimatanpassning för att minska samhällets sårbarhet.

Jag tillåter mig att sväva ut lite från just det här utskottets område och säger då att det här med att minska kostnaderna för utsläpp, det är ju inget som vi kan hålla på med i Sverige om vi ska ta ett globalt ansvar för klimatförändringar.

Klimatkrisen är vår tids stora ödesfråga. Den kräver kraftfull klimatpolitik här och överallt annars, nu och av alla. Den kräver globalt samarbete. På en begränsad planet kan inte en växande befolkning förbruka naturresurser och belasta miljön på samma sätt som människor i rika länder har gjort hittills. Det här var en stor debatt och ett stort arbete på klimattoppmötet i Glasgow.

Större påfrestningar på miljön tillsammans med konkurrens om mark, vatten och andra resurser ökar sociala spänningar och kan bidra till konflikter både inom och mellan länder. Det konventionella säkerhetstänkandet behöver därför utvecklas. Allt tyder på att klimatpåverkan och konflikter om naturresurser i framtiden i allt större utsträckning kommer att påverka både ekosystem och människors livsförutsättningar på ett påtagligt sätt. För att förebygga framtida resurskrig, massförflyttningar och nya etniska konflikter är det därför mycket angeläget att ansträngningar görs för att minska klimatförändringarna och ge stöd till klimatanpassningar.

I Miljöpartiet värnar vi Sveriges alliansfrihet. Vi vill se Sverige som en tydlig, global aktör för ett aktivt fredsbyggande och konfliktförebyggande arbete. Diplomatin är vår främsta försvarslinje. Internationellt samarbete är avgörande för fred och säkerhet i världen och för att möta de globala hoten mot människa och natur. Det är viktigt att stå upp för de internationella lagar som förhindrar att stora stater utnyttjar de stater som är svagare.

Sverige är ett litet, alliansfritt land som behöver samarbeta med andra för att värna människors säkerhet, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter, nu och framöver.

Vi har en viktig roll inte bara att stå upp för demokrati i vårt land utan också stödja dem som står upp för demokrati i andra länder och stödja människor som värnar frihet, om det så är nära oss som i Belarus eller längre bort som i Taiwan och i många andra länder som ingen av oss har nämnt i den här debatten men som vi vet finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

I dag träffar riksdagens ledamöter Svetlana Tichanovskaja, som initierat det belarusiska samordningsrådet för ett fredligt och demokratiskt Belarus. Här i riksdagen har jag tillsammans med kollegor initierat ett nätverk för ett fritt och demokratiskt Belarus. Vi kommer att träffas i eftermiddag. Det här är en handling i det vardagliga arbetet i riksdagen där vi som gemensamt står upp för demokratisk utveckling möter varandra, pratar med varandra och stöder varandra i det arbetet.

(Applåder)

Anf. 51 Joar Forssell (L)

Fru talman! Stort tack till ledamoten Camilla Hansén, också för engagemanget för Belarus! Det är ju tillsammans med mig och min riksdagskollega Maria Nilsson, bland andra, som det här nätverket har startats. Jag tycker att det är otroligt bra att vi står på oss tillsammans i den här frågan.

Vi är ju två små partier som gillar demokrati. Det har vi gemensamt. Det har vi och Miljöpartiet också gemensamt med Litauen. De är också små, och de står upp för demokrati.

Min fråga handlar om Taiwan, precis som min fråga till Socialdemokraterna alldeles nyss gjorde. Där har Miljöpartiet ett kongressbeslut på att man vill erkänna Taiwan som ett eget land. Det är ju en väldigt radikal ståndpunkt och en ståndpunkt som jag tycker är bra, men det är en ståndpunkt som sticker ut bland riksdagens partier.

Liberalerna och Miljöpartiet har samarbetat väldigt mycket kring frågan om Taiwan, bland annat i EU-parlamentet där vi tagit många initiativ ihop. Vi vill båda se djupa diplomatiska förbindelser med Taiwan, liksom djupa samarbeten på många områden, och vi vill båda att det taiwanesiska folket självt ska få bestämma över sin egen framtid. Det är det som är det centrala här - det demokratiska i detta.

Men under Miljöpartiets tid i regeringen - den tog ju slut ganska nyligen - har det här engagemanget kanske inte kommit fram så värst mycket. Då är min fråga om vi nu, när Miljöpartiet får en fri roll i Sveriges riksdag, kommer att få se mer av det här engagemanget och om det kommer ett krav från Miljöpartiet på den socialdemokratiska regeringen att erkänna Taiwan precis så som Miljöpartiets kongressbeslut lyder.

Anf. 52 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Ja, de minsta partierna i riksdagen är de som har tagit tag i att bilda ett nätverk tillsammans, och det är jättefint att vi gör det tillsammans.

Jag vill också passa på att understryka, nu när alla partier är här, att när det gäller ett fritt och demokratiskt Belarus står riksdagen enad i att det är något vi vill se. Under olika möten i dag är det många som träffar den belarusiska delegationen och det belarusiska civilsamhället i Sverige.

När det gäller Taiwan är jag jätteglad för att du, Joar Forssell, ger mig tillfälle att prata om den kongressmotion som bifölls där Miljöpartiet säger att Sverige och EU ska driva på för Taiwans självständighet. Du sa också någonting som är väldigt viktigt, och det handlar om det taiwanesiska folket. Det är deras vilja som är det viktiga i sammanhanget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Jag ser framför mig att det kommer att bli en ganska lång process där man behöver agera på ett strategiskt sätt och framför allt tillsammans med andra. Sedan förstår jag att förväntningarna på Miljöpartiets leverans i regering var väldigt höga när det gäller att det beslut som vi fattade på kongressen i oktober redan skulle ha gjort avtryck. Det skulle man kanske ha önskat, men det hade faktiskt varit för snabbt för den process som ändå måste ske.

Anf. 53 Joar Forssell (L)

Fru talman! Det är intressant att debattera Miljöpartiets interna angelägenheter. I grunden är engagemanget för Taiwan inte något nytt, men det jag vill framhålla är att Liberalerna och Miljöpartiet tillsammans med andra har drivit frågan om Taiwan i Europaparlamentet under lång tid, och en längre tid än sedan kongressbeslutet fattades. Det finns ändå ett kongressbeslut från Miljöpartiet om att erkänna Taiwan. Jag välkomnar den typen av steg; jag tycker att det är positivt.

Det är klart att det måste vara en process där vi gör saker gemensamt. Det är därför som det är så intressant att Litauen har gått före med att de facto inrätta en ambassad i Taiwan. Om ett land går före ställer det ju krav på andra länder att följa med, för annars blir det aldrig tillsammans. Om inte nu, när?

Då kvarstår min fråga: Kommer Miljöpartiet att driva Taiwanfrågan hårdare i riksdagen nu än vad man kunde göra under tiden i regering?

Anf. 54 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Nu samlar vi oss som ett grönt oppositionsparti i riksdagen. Vi kommer att lyfta fram frågor som är viktiga för vårt parti. Det kommer också att kunna ske på ett nytt sätt när vi inte har det ansvar som ett regeringsparti har, utan vår uppgift blir nu att visa var Miljöpartiet står. Det kommer att märkas i utrikespolitiska frågor. Det kommer att märkas i miljö- och klimatdebatten. Det kommer att märkas i försvar av naturen, försvar av demokrati, försvar av minoriteters och samers rättigheter och även vad gäller friheten för Taiwan.

Anf. 55 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut i det här ärendet.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik ska grundas i svenska intressen. I arbetet med att tillvarata dessa intressen ska våra gemensamma värderingar i fråga om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, rättsstat och marknadsekonomi vara vägledande för ett svenskt agerande på den internationella arenan. Det ska vara förutsägbart, balanserat och transparent.

I de internationella organisationer där Sverige är medlem, inklusive EU, ska Sverige vara en stark och tydlig röst för rättsstatens principer. Vidare ska Sverige i internationella avtal samt i diplomatiska relationer med andra länder inkludera arbete mot människohandel. Vidare ska Sveriges regering aktivt arbeta för att värderingar om rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och utveckling samt tillväxt också ska utgöra självklara beståndsdelar i det internationella arbetet med genomförandet av Agenda 2030.

Fru talman! Kina och Ryssland - två stormakter med rötter i historiens mest förödande ideologi, kommunismen - har sakta men metodiskt utvecklats i en riktning där mänskliga rättigheter, demokrati och respekt för rättsstatens principer numera kan sorteras in under arkivfacket kuriosa. Detta påverkar hela samhällen och stater men också individer på ett personligt plan. Det tar sig uttryck i kränkningar av kvinnors rättigheter, vilket är ett av de största hindren för jämställdhet och demokratisk och ekonomisk utveckling i världen. Ett aktivt arbete behövs för att förmå fler länder att införa lagar mot diskriminering och för att kriminalisera hatbrott mot hbtqi-personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationell samverkan

Fru talman! På många håll är även mediefriheten satt under hårt tryck av auktoritära regimer. Journalister fängslas, tidningar stängs och hemsidor blockeras. Sverige har en viktig uppgift att i det internationella samarbetet stödja fria medier och verka för att journalister ska kunna arbeta fritt utan hot eller risk att fängslas.

Betydelsen av denna hållning, att internationellt verka mot denna utveckling, kan exemplifieras alltför väl av just det faktum att de båda svenskarna Dawit Isaak och Gui Minhai sedan lång tid är fängslade i annat land. De delikata omständigheterna kring dessa frihetsberövanden till trots måste Sveriges regering tillämpa alla tillgängliga metoder för att möjliggöra att de per omgående frisläpps och kan återvända till Sverige.

Fru talman! Det är de yttre rörelserna som Sveriges utrikespolitik måste förhålla sig till. På lång sikt utmanar Kina den västerländska världsordningen baserad på liberal marknadsekonomi och respekt för individens okränkbarhet. På kortare sikt utgör Ryssland ett hot mot Sveriges närmiljö.

Det som började långt borta i Georgien och fortsatte i Ukraina kryper allt närmare via spänningsfälten kring Belarus och Polens gränser. Sverige besitter i dag en unik Rysslandskompetens. Genom god kunskap om den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet bidrar denna till Sveriges säkerhet. Därför vill vi moderater se över möjligheten att i Sverige skapa ett så kallat Nato Centre of Excellence för Rysslandsforskning. Kunskap ger makt, och brist på kunskap ger motsatsen.

Rysslands oberäkneliga agerande är i sig en anledning att skapa starkare band mellan de nordiska och baltiska länderna. Det ger också starka skäl till att Sverige ska söka medlemskap i Nato. I det här sammanhanget är regeringens hållning rejält på efterkälken, till skada för Sveriges försvarsförmåga och säkerhet.

Fru talman! Världen är så stor, så stor, och Sveriges roll kan synas liten. Men Sveriges roll i världen beror på viljan till eget engagemang.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)