Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anf. 139 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Jag vill börja med att hänvisa till det jag sa inledningsvis i debatten om utgiftsområde 7 när det gäller det jag anser är ett dubbelt förhållningssätt hos de fyra borgerliga partierna.

Fru talman! Moderaterna och Kristdemokraterna har med stöd av Sverigedemokraterna fått igenom sitt förslag till budgetramar. När det gäller utgiftsområde 5 Internationell samverkan är det dock ingen skillnad mellan den ram som expeditionsregeringen föreslagit och den som beslutades om här i kammaren förra veckan.

Fru talman! Vi socialdemokrater deltar inte i beslutet, då det samlade förslaget till budgetramar i expeditionsregeringens budget röstades ned förra veckan.

Det har sedan dess varit bråda tider i riksdagens utskott med att forma utgiftsområdesbudgetar, så även i utrikesutskottet. Även när det gäller detta utgiftsområde vill jag tacka för den öppenhet och lyhördhet som ni i Moderaterna och Kristdemokraterna har uppvisat i diskussionerna i utrikesutskottet och att ni har tagit till er av de synpunkter som förts fram.

Anf. 140 Björn Söder (SD)

Fru talman! Med anledning av den rådande politiska situationen och att vi tvingas senarelägga både justering av och debatt om detta utgiftsområde var vi i utskottet överens om att vara sparsamma med talartiderna.

Jag vill av respekt för detta endast framföra att Sverigedemokraterna inte deltar i beslutet i detta utgiftsområde eftersom vår föreslagna ram ligger högre än den av riksdagen antagna. Jag hänvisar till det särskilda yttrande som vi har fogat till betänkandet där våra särskilda satsningar på Svenska institutet och det nordiska samarbetet framgår.

Anf. 141 Hans Wallmark (M)

Fru talman! I dag och de kommande dagarna lär en diskussion föras om huruvida en riksdag har rätt att lägga ett annat budgetförslag än övergångsregeringens. Vi ska kanske inte trötta ut kammaren genom att ännu en gång föra de principiella resonemangen kring det. Min egen syn är att en riksdag inte är av övergångskaraktär, utan vi är sedan september en vald riksdag och har därmed rätt att lägga de förslag vi vill.

Fru talman! Inom detta område är det precis som socialdemokraten Kenneth G Forslund sa - här finns inga stora skillnader. Ska vi vara väldigt ärliga finns det inga skillnader alls, vare sig i nivå eller i fördelning. Därför finns det ingen större anledning att föra en djupare diskussion om det.

Det är inte samma sak som att det inte finns stora sakpolitiska skillnader. Detta kommer säkert att visa sig under kommande månader och år, beroende på vilken regering vi får. Jag hoppas naturligtvis, fru talman, att mitt parti kommer att representera regeringssidan på samma sätt som jag utgår från att de rödgröna partierna tror att de kommer att göra det. Vi får utifrån utfallet föra den sakpolitiska debatten kring detta.

Avslutningsvis vill jag i detta mitt sannolikt kortaste inlägg någonsin i kammaren också uttrycka ett tack varmt tack till utskottets alla ledamöter för en konstruktiv ton som vi ändå har haft under året inklusive detta betänkande. Jag vill även uttrycka ett tack till personal och medarbetare på kansliet som ibland på grund av omständigheterna får arbeta extra intensivt och hårt.

Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag till beslut och tackar ledamöterna och kansliets personal.

Anf. 142 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! I utskottets ställningstagande till utgiftsområdet Internationell samverkan, som vi nu behandlar, heter det: "Sverige ska vara en stark röst för fred, frihet och försoning."

Sveriges engagemang ska styras av resultatfokus. Med den situation som råder i stora delar av världen är det arbetet viktigare än på många år. Det handlar om allt från kriget i Syrien, den humanitära krisen i Jemen, den ökade konfliktnivån i stora delar av Mellanöstern och den ryska aggressionen mot Ukraina.

Denna osäkra värld ställer krav på Sverige som internationell aktör och understryker vikten av en värderingsbaserad utrikespolitik. Sverige ska alltid prioritera mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Jag vill också säga - och det är viktigt i just denna debatt - att den centrala arenan för svensk utrikespolitik är Europeiska unionen. EU:s styrka ligger i den gemensamma värdegrunden och i den historiska förmågan att åstadkomma fred och överbrygga motsättningar.

Att EU:s medlemsländer talar med en röst i just utrikespolitiken är oerhört viktigt. Utan enighet blir Europas länder aktörer i marginalen. Utan ett närmare utrikespolitiskt samarbete minskar också Sveriges möjligheter att påverka och göra skillnad. Agerar inte EU agerar någon annan. Det uppstår inget vakuum. I avsaknad av gemensam europeisk politik har vi sett detta när det handlar om länder som Ryssland, Kina och Turkiet. De har flyttat fram positionerna. Inte minst i Mellanöstern ökar de sitt geopolitiska inflytande.

Tyvärr försvagas därmed arbetet för demokratiska reformer, frihet och mänskliga rättigheter. En liknande dyster utveckling ser vi också i länder som Iran, Kuba och Belarus.

Fru talman! Med grundläggande värderingar om människovärde, frihet och demokrati får vi aldrig kompromissa. När dessa värderingar i dag utmanas av auktoritära regimer och våldsbejakande rörelser är det mer angeläget än tidigare att gemensamt arbeta för fred och säkerhet. Det gör vi inom ramen för EU. Vi gör det genom att stärka samhörigheten med våra nordiska och baltiska grannländer. Vi gör det också genom att fördjupa samarbetet med de västliga demokratiernas försvarsallians, Nato.

Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)