Utgiftsområde 24 Näringsliv

Anf. 193 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! När vi i dag samlas för att debattera näringsutskottets betänkande NU1 Utgiftsområde 24 Näringsliv gör vi det mitt i en ytterst turbulent tid för det svenska näringslivet. Oförutsedda händelser på den internationella scenen har påverkat näringslivets förutsättningar under de gångna åren, däribland en global pandemi, en blockering av Suezkanalen och krig i Europa.

Detta har lett till restriktioner och nedstängningar som påverkat såväl turismen och besöksnäringen som produktionsindustrin och kompetensförsörjningen. Samtidigt har stora brister och komplikationer uppstått i leverantörsled varför det svenska näringslivet stundvis stått utan centrala insatsvaror.

Putins anfallskrig har dessutom spätt på den redan ansträngda energimarknaden i EU vilket bidragit till att driva upp de svenska elpriserna, något som i sin tur belastar det svenska näringslivet. I symbios med detta stiger inflationen samtidigt som handelskrig tycks alltmer oundvikligt och protektionismen tilltar runt om i västvärlden.

Sammanfattningsvis har mycket skett på den internationella scenen vilket resulterar i stora problem för det svenska näringslivet. Alla dessa problem, eller utmaningar som det ofta kallas, har dock inte legat utom räckhåll för svenska politiker att påverka. Vissa politiska snedsteg har pågått under decennier. Många, såväl enskilda politiker som hela partier, bär stor skuld för det läge som svenska näringslivet befinner sig i.

Energifrågan är kanske det mest aktuella exemplet. På ett utstuderat och medvetet sätt har ett flertal partier, med Miljöpartiet i spetsen, aktivt bidragit till att montera ned den svenska fossilfria kärnkraften. Det, tillsammans med Rysslands invasionskrig, har i sin tur föranlett den ohållbara situationen med elpriser som nu begränsar företags konkurrenskraft och skickar privatpersoner till kronofogden.

Ett annat område där det är politiska misslyckanden som föranlett stora begränsningar för näringslivet är onekligen kriminaliteten. Brottsligheten bedöms kosta det svenska näringslivet uppemot 100 miljarder årligen. Nästan var femte företagare har övervägt att sluta bedriva näringsverksamhet som en konsekvens av den brottslighet de utsatts för.

Ingen företagare kan hållas ansvarig för otryggheten i samhället, men ändå får de ta en stor del av notan. Inte heller kan omvärldsfaktorer beskyllas. Det är svenska politikers fel att näringsidkarna befinner sig i den situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I dessa båda fall handlar det om faktiska handlingar från ledande politiker och partier i form av politiska beslut som har fattats. Men det finns också utmaningar för näringslivet som hade kunnat avhjälpas om beslut tagits. Ibland skulle det ha handlat om tuffa beslut som skulle ha krävt politisk vilja och mod, men ibland ganska simpla beslut som bara aldrig blivit av.

Fru talman! Förra regeringen försatt helt möjligheten att nyttja den kris som pandemin utgjorde för att på sikt stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft. Det är ofta i samband med kriser som det finns utrymme att agera för att genomföra mer genomgående förändringar på marknaden.

Under pandemin ropade man mest efter krisåtgärder och stöd, som också kom på plats - inte sällan påhejat och pådrivet av den dåvarande oppositionen. Det var naturligtvis bra. Vad som dock hade behövts, men som helt uteblev, var strukturarbetet och skapandet av bättre förutsättningar för återhämtning när pandemin väl var över.

Nu kom som bekant andra hinder emellan, och trots att pandemins påverkan på näringslivet har avtagit finns minst sagt många andra orosmoln på himlen. Oaktat detta torde det vara givet att det för länge sedan hade behövt bedrivas ett aktivt arbete med bland annat regelförenkling, konkurrensfrågor - inte minst rörande det offentligas osunda konkurrens - och lagen om offentlig upphandling. Där valde den förra regeringen att inte ta chansen att verka under pandemin. Man vidtog inte åtgärder som hade kunnat utgöra en möjlighet för näringslivet att återhämta sig snabbare utan att det hade inneburit en kostnad för det offentliga.

Efter denna kanske något utdragna problembeskrivning, fru talman, tror jag att det är uppenbart för de flesta att det kommer att finnas gott om jobb för den nytillträdda regeringen på såväl det näringspolitiska som andra områden. Den nya regeringen, som kommit på plats tack vare Sverigedemokraternas stöd, har redan satt igång med det arbetet.

I det initiala arbete som är relevant för den här debatten kan nämnas åtgärderna, som presenterades så sent som i dag, för att pressa tillbaka den grova, organiserade brottsligheten. Den drabbar inte bara enskilda individer utan ligger också som en våt filt över de seriösa näringsidkarna. Ett sådant exempel är en utbetalningsmyndighet som nu kommer att komma på plats och där man sannolikt kommer att kunna fånga en mängd oseriösa aktörer som i dag förstör marknadsmekanismerna.

Därutöver kan nämnas att energifrågorna utgör en stor del av Tidöavtalet. Regeringen har med hög hastighet satt i gång med att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet.

Tidöavtalet betonar också behovet av en minskad administrativ börda, och även där har regeringens arbete med att få på plats en regelförenkling initierats. Det arbetet har helt uteblivit under flera mandatperioder. Därutöver ska tillståndsprocesserna förenklas och kortas och svensk försörjning av cement, stål med mera garanteras. En ny guldålder för gruv- och mineralnäringen är ambitionen. Frihandeln värnas och flera handelsfrämjande resor har redan genomförts.

När vi under nästa riksmöte återigen debatterar detta betänkande känner jag mig trygg med att regeringsunderlaget redan gjort avtryck hos delar av näringslivet och att ett flertal initiativ är i gång och andra redan är färdiga. Mer om det då.

Jag skulle vilja avrunda med att belysa Sverigedemokraternas roll i detta sammanhang. Vi har enats om Tidöavtalet och budgeten som kommer att förhandlas på nytt nästa år. Därutöver finns en mängd frågor som är relevanta för näringslivet men som inte ryms i Tidöavtalet eller ännu inte ryms i budgeten. Där kommer det naturligtvis att vara Sverigedemokraternas ambition att säkerställa att vi från riksdagen ligger på regeringen att verkställa det vi enats om men också söker stöd för andra lösningar för att underlätta för det svenska näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag ser framför mig en bra mandatperiod för Sveriges näringsliv där riksdagen har en central funktion, och jag ser fram emot debatten.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Anf. 194 Isak From (S)

Fru talman! Sverigedemokraterna kan vara säkra på att vi socialdemokrater kommer att granska deras inflytande på regeringen, vad de egentligen får igenom och hur de driver sin politik. Det ska vi inte tveka om.

I dag behandlade vi i utskottet skrivelsen om de statliga bolagen, ett ämne som också togs upp här i Tobias Anderssons anförande. Det handlade om att stärka de svenska företagen, exportnäringen och besöksnäringen.

Samtidigt som Sverigedemokraterna lägger motioner om att stärka Visit Swedens roll och säkerställa deras viktiga uppdrag ser man i budgeten, som Sverigedemokraterna ju varit med och förhandlat fram, att anslaget till Visit Sweden skärs ned. Hur gick det till? Är det så att man å ena sidan säger att detta är jätteviktigt och å andra sidan samtidigt skär ned?

Anf. 195 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag skulle vilja mana Isak From till att vara försiktig med att referera till slutna sammanträden i ärenden som ännu inte har justerats. Det hör inte till vanligheterna att vi i offentligheten väljer att redogöra för vad som har sagts eller diskuterats inom ramarna för utskottets sammanträden, och verkligen inte när det gäller ärenden som endast är under beredning. Det är naturligtvis en annan sak att diskutera ärenden utifrån det justerade betänkandet när de har offentliggjorts.

Sverigedemokraterna har genomgående varit drivande för att utvidga Visit Swedens uppdrag, inte minst för att betona "svemester", vilket vi nu har fått på plats efter att Sverigedemokraterna drivit på i den frågan. Det är ett uppdrag som Sverigedemokraterna dessutom vill permanenta för Visit Sweden så att vi alltid vänder oss även till den inhemska turismnäringen.

Med detta sagt ser jag fram emot att ha ett konstruktivt samarbete med såväl Socialdemokraterna som regeringspartierna för att främja den svenska besöksnäringen under de kommande åren.

Anf. 196 Isak From (S)

Fru talman! Vem som helst kan gå in på riksdagens hemsida och gå vidare till Sverigedemokraternas och Tobias Anderssons motioner. De är helt offentliga. Jag refererade över huvud taget inte till beslut eller till vad som har anförts under utskottssammanträden.

När jag läste motionsbetänkanden från Sverigedemokraterna, som är offentliga, noterade jag att man tycker att den här verksamheten är jätteviktig. Det tycker även vi socialdemokrater; det är därför vi har en anslagsökning. Samtidigt skär man dock faktiskt ned i budgeten. Å ena sidan säger man en sak, å ena sidan skär man ned. Det är verkligheten med Sverigedemokraternas politik.

Anf. 197 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Isak From inledde sitt förra anförande med att referera till dagens utskottssammanträde och en diskussion som ägde rum där.

Våra motioner är absolut offentliga, och vi står bakom dem. Här redogjordes ju dock för yrkanden som ännu inte har hanterats av riksdagen i något motionsbetänkande. Jag ser fram emot att kunna ha denna diskussion när de hanteras i utskottet. Möjligtvis kan vi vinna gehör så att Socialdemokraterna väljer att ansluta sig till sverigedemokratiska yrkanden i de fall där detta skulle kunna vara aktuellt.

Det är naturligtvis så att besöksnäringen är ett område som väldigt begränsat berörs av Tidöavtalet och som endast till viss del berörs av budgetprocesserna. Där finns ju förutsättningar för Socialdemokraterna att ansluta sig till sverigedemokratiska yrkanden och göra gemensam sak för att ligga på regeringen i de frågor som båda partierna anser är viktiga.

Min övertygelse är att denna regering tar besöksnäringens förutsättningar på största allvar och kommer att göra så, men varje knuff i rätt riktning från den här riksdagen är naturligtvis att uppskatta. Jag ser fram emot ett konstruktivt samarbete med Isak From och hans kollegor från Socialdemokraterna.

Anf. 198 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag får väl börja med att säga att det är roligt att "svemester", som Miljöpartiet länge har drivit på för och som V-S-MP-regeringen införde, nu också lyfts fram av Sverigedemokraterna. Det är dock beklagligt att man inte i handling driver detta i sin budget.

Det jag reagerade på i Tobias Anderssons anförande var påståendet att MP aktivt skulle ha monterat ned energisystemet eller något i den riktningen. När vi har suttit i regering har svensk elproduktion ökat. Sverige är i dag en stor nettoexportör av el i Europa. Trots detta drabbas nu hushåll och företag av de höga elpriserna till följd av Putins fruktansvärda invasion av Ukraina och det energikrig som förs i Europa.

Då väljer regeringen och Sverigedemokraterna att exkludera hela norra Sverige från elprisstöd. Företag och hushåll i halva landet lämnas ute i kylan av Sverigedemokraterna.

Vi i Miljöpartiet har arbetat aktivt för en grön industrirevolution, och vi ser att Sverige har all potential att bli en världsutställning för ny teknik, innovation och hållbart samhällsbyggande. Den klimatpolitiken och den aktiva näringspolitiken kan skapa fantastiska möjligheter för svensk företagsamhet, innovationskraft och konkurrenskraft.

Vi ser nu att denna regering, med stöd av SD, frångår detta arbete. Därför är min fråga dels varför Sverigedemokraterna monterar ned den fungerande näringspolitiken när det gäller den gröna industrirevolutionen, dels varför företag i norra Sverige lämnas ute i kylan när det gäller elprisstödet.

Anf. 199 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag belyste att Miljöpartiet har varit i spetsen för att montera ned den svenska kärnkraften - den fossilfria kärnkraften. Det är ju objektivt sant att så har varit fallet. Det är till och med så att man har valt att i sociala medier skryta om beslut som tagits i denna kammare och att fira med tårta när man har fått som man velat på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi kommer inte undan från den situation som vi befinner oss i, alltså från den energisituation som denna regering ärvde från Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Det är ett Sverige som inte har tillräcklig produktion av el. Detta innebär i praktiken att vi befinner oss i en situation där såväl enskilda individer som företag har svårt att få ekonomin att gå ihop. Vi ser en risk för att investeringar flyttar utomlands. Vi ser hur privatpersoner riskerar att behöva gå till fogden. Vi ser hur man i sociala medier skriker efter hjälp och sannolikt kommer att vara tacksam när den väl kommer från den nya regeringen till våren.

Om vi hade haft ett annat läge och man inte som en konsekvens av Miljöpartiets politik hade lagt ned välfungerande kärnkraft hade utbudet naturligtvis varit större. Då hade vi inte behövt något elstöd till att börja med.

De krisåtgärder som nu kommer från den här regeringen, som den föregående regeringen för övrigt initierade och som vi ärvde formen av, hade inte behövts om Sverige inte hade haft en energipolitik som signerades av Miljöpartiet. Då hade ingen behövt frysa i den utsträckningen, och den svenska industrins konkurrenskraft hade varit högre.

Men vi befinner oss i det läge vi befinner oss i, och vi försöker att laga efter läge.

Jag ser fram emot att vi i utskottet och inom ramarna för riksdagen och samverkan med regeringen kan få till stöd som garanterar förutsättningar för svenskt näringsliv och privatpersoner att klara av det läge som Miljöpartiet som Socialdemokraterna har försatt Sverige i.

Anf. 200 Elin Söderberg (MP)

Fru talman! Jag konstaterar att Tobias Andersson inte svarade på varför Sverigedemokraterna utelämnar norra Sverige och inte på något sätt framhåller att norra Sverige och dess företagsamhet, näringsliv och hushåll ska inkluderas i stöd. Han svarade inte heller på frågan om de negativa effekter som nedmonteringen av klimatpolitiken innebär för svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft. Däremot uppehöll han sig runt kärnkraften och elpriserna.

Sverige har i dag större elproduktion är när kärnkraftverken lades ned. Att vi har höga elpriser i Sverige beror på det fruktansvärda kriget i Europa och på den öppna elmarknaden, som gör att även vi här i Sverige påverkas när priserna stiger.

Med det sagt är alla partier här inne överens om att det behövs en kraftigt ökad elproduktion i Sverige, inte minst för att möta upp den gröna industrirevolutionen och den fantastiska näringslivsutveckling som den bär med sig. För detta kan vi välja om vi ska ha ett 100 procent förnybart elsystem eller ett elsystem som är starkt beroende av kärnkraft.

Miljöpartiets vision är ett 100 procent förnybart elsystem. Det fanns en bred, blocköverskridande överenskommelse om att ha detta till 2040, och det vill vi i Miljöpartiet jobba vidare för.

Då krävs kraftiga investeringar, inte minst i havsbaserad vindkraft, vilket Sverigedemokraterna tillsammans med regeringspartierna nu rycker undan mattan för. Det finns en fantastisk möjlighet att snabbt få el på plats, i närtid, i ett läge då vi har ett stort behov av ny elproduktion och energieffektiviseringar och ett stort behov av att hantera de höga elpriserna. Då säger regeringen och Sverigedemokraterna nej till att snabbt få elproduktion på plats. De stöder inte de energieffektiviseringar som skulle komma på plats. Varför?

Anf. 201 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Vi säger inte nej till mer energiproduktion, utan vi säger nej till att det offentliga ska finansiera densamma. Det är två olika saker.

Jag ska besvara de frågor som Elin Söderberg anser att jag inte besvarade.

Norra Sverige är inte en del av det elstöd som nu har kommunicerats av den enkla anledningen att detta stöd betalas ut retroaktivt. Man kollar alltså på tidigare förbrukning och priserna under föregående år. Då hade inte norra Sverige priser på samma nivå som södra Sverige. Det i sig är rimligt mot bakgrund av att regeringens ambition är att motivera individer att minska sin elförbrukning i solidaritet med andra för att gemensamt ta sig igenom detta.

Om regeringen i stället skulle utgå från konsumtionen denna vinter och subventionera densamma på något sätt - jag har för övrigt inte hört något förslag alls från Miljöpartiet om hur vi ska kompensera - hade vi spätt på konsumtionen i ett läge där vi har elbrist. Det gagnar ingen.

När det gäller klimatpolitiken kokar det ned till att man inte kan ha både en grön industrirevolution, som Miljöpartiet menar att vi motsätter oss, och ett 100 procent förnybart energisystem. Det fungerar helt enkelt inte. Det finns inte en chans i världen att Sverige kan klara motsvarande hela Finlands energiproduktion till norra Sverige inom en tioårsperiod genom vindkraft, för det är vad vi pratar om. För att klara av de industrikliv Elin Söderberg belyser behöver vi inom ett fåtal år bygga ut elförsörjningen i Sverige med motsvarande volym som hela Finland förbrukar. Att göra det med endast förnybara källor är omöjligt.

Anf. 202 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Jag blev glad när Tobias Andersson tog upp trygghetsfrågorna i debatten, för det var en av de viktigaste frågorna i för svenska folket under valrörelsen. Många småföretagare har länge upplevt en höjd osäkerhet för sig själva och sin verksamhet.

Min fråga till Sverigedemokraterna är kort och tydlig: Hur tänker Sverigedemokraterna och regeringen arbeta för att öka tryggheten för småföretagare?

Anf. 203 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Det här är den fråga som har fått mig och många andra sverigedemokrater att bli just sverigedemokrater, och jag är tacksam för att jag under valrörelsen hade partiets förtroende att vara ansvarig för rättspolitiken. På valdagen hade Sverigedemokraterna det i särklass högsta förtroendet bland svenska väljare i frågor om lag och ordning. Jag tror att vi låg 11 procentenheter över tvåan, och nästan var tredje svensk ansåg att Sverigedemokraterna hade den bästa politiken för att lösa dessa frågor.

När vi pratar om småföretag handlar det inte sällan om just handeln eftersom de kommer kontakt med den mer absoluta otryggheten. Vi kan prata bidragsbrott, och där kommer den föreslagna utbetalningsmyndigheten in. Vi kan prata olika typer av fiffel, felaktiga fakturor, bluffakturor och så vidare. Men den mer akuta problematiken är ofta den man som politiker får ta till sig. Då handlar det om handel, besöksnäring och andra som kommer i direktkontakt med kriminella element.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi ser positivt på tillträdesförbudet. Det har dock inte fungerat i praktiken, och därför drev vi på redan under förra mandatperioden för att den skulle justeras och därigenom blir mer applicerbar.

Vi ser också fram emot att få på plats en polisstyrka som har resurser nog att bistå näringslivet i högre utsträckning, inte minst genom sin närvaro.

Nu i dagarna har det kommunicerats kring visitationszoner, och det skulle ett bland en mängd verktyg för polis och rättsväsen att agera mot dem som i dag skapar otrygghet runt om i Sverige, vilket spiller över på näringslivet.

Anf. 204 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Fru talman! Det råder egentligen ingen politisk konflikt om att den organiserade brottsligheten måste bekämpas; det tror jag att de flesta väljarna har fattat. Fler poliser och fler anställda inom Polismyndigheten är nödvändigt, inte bara för att det ska finnas fler poliser ute utan även för att brotten ska klaras upp.

Som alltid när Sverigedemokraterna pratar trygghet glöms den ekonomiska tryggheten bort, vilket är ganska beklämmande i den situation vi befinner oss i. Den förra regeringen tillsatte en utredning som kom med betänkandet Ett förbättrat trygghetssystem för småföretagare. Ett av förslagen var att fastställandet av sjukpenninggrundande inkomst skulle utgå från historiskt deklarerade uppgifter. Ett annat förslag var att en säkerhetsventil skulle införas som företagen kunde begära vid varierade inkomster, vilket många småföretagare har, i sin kontakt med Försäkringskassan - något som hade kortat handläggningstiden hos Försäkringskassan.

Dessa förslag hade ökat tryggheten för företagare och fått fler att ta chansen att starta företag. Risken är nu att vi går miste om viktiga innovationer, vilket Tobias Andersson tog upp i sitt anförande, och att det är färre som vill starta företag.

Hårdare tag är inte lösningen på alla trygghetsproblem även om Sverigedemokraterna tycks tro det. Det är bara en del av lösningen. Den ekonomiska tryggheten är minst lika viktig, och det tror jag att vi alla är varse i det läge vi nu befinner oss i.

Slottspartierna har fått förslagen serverade, och de ligger på bordet. Näringsdepartementet var positivt till de förslag som utredningen föreslog.

Kommer Sverigedemokraterna, som värnar om småföretagarnas trygghet, driva på för att öka tryggheten för småföretagare?

Anf. 205 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag skulle kunna spara tid och bara svara ja på frågan. Givetvis värnar vi om dessa.

Men man har kanske lite väl höga förväntningar på regeringen om man tror att den på ungefär fyra månader ska ha hunnit med det förra regeringen misslyckades med på fyra år. Vi kan behöva lite mer tid för att kunna skrida till verket, men förslagen är intressanta. Jag ser fram emot att samverka i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det är sant att den förra regeringen utredde frågan, men man verkställde inget. Men det här är kanske ännu en fråga som vi kan diskutera inom ramarna för Sveriges riksdag och sedan i gemensam kör påkalla regeringens uppmärksamhet i de frågor där det är aktuellt.

Jag vänder mig dock emot att man så här kort tid in i en mandatperiod säger att regeringen har misslyckats samtidigt som det är tydligt att man under fyra år inte själv inte lyckades få saker och ting på plats.

Om vi ger regeringen lite mer tid är jag övertygad om att den kommer att få betydligt fler saker på plats än vad den förra regeringen lyckades med - dessutom många saker som säkert kommer att uppskattas av de partier som har suttit i regeringen de senaste åren.

Anf. 206 Isak From (S)

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation om ett mål för utrikeshandel, export och investeringsfrämjande. Detta kommer min kollega Aida Birinxhiku prata mer om senare, och Daniel Vencu Velasquez Castro kommer att prata om företagarnas trygghet.

Vårt budgetalternativ har ju fallit, och vårt förslag till ett särskilt yttrande finns också att läsa i vår partimotion.

Fru talman! Det är kallt här i dag. Trots ett varmare klimat har vi genom Putins orättfärdiga krig mot Ukraina i alla delar en kallare värld. Effekterna är hög inflation och kostnadschock för hushållen. Högerregeringens politik inger inte mycket hopp.

Låt mig blicka tillbaka. Under pandemin presenterade den S-ledda regeringen 14 extra budgetar med olika stöd för att Sverige skulle ta sig igenom pandemin. Dessa stöd var lika i hela landet och gick till alla företag och anställda utifrån företagens förutsättningar. Då var det inte fråga om att kapa halva landet.

Jag tror att en del i problematiken med att regeringen inte har kunnat presentera ett elprisstöd till företagen är EU:s konkurrensregler och statsstödsregler. Det måste vara så att företag i unionen ska ha samma förutsättningar, och då kan inte vissa företag få stöd två gånger medan andra kanske inte får något alls. Vi har inte sett detta på plats, och just nu ser det minst sagt svårt ut. Men det är i allra högsta grad en orättvisa, som man har varit tydlig med att presentera: Halva landet är inte med.

För oss socialdemokrater är jobben i särklass viktigast för hushållens motståndskraft. Att ha ett jobb att gå till är grunden för det socialdemokratiska goda samhället och grunden för välfärden. Med det mervärde som skapas genom jobben finansierar vi välfärden.

I vårt samhälle är industrin motorn. Efter åtta år med en S-ledd regering, ett socialdemokratiskt styre, är industrin här och nu. Det är industrin som leder klimatomställningen. Långt borta är uttalanden om att industrin basically är gone. Det är nu bara en dålig historia.

Nu återinvesterar industrin, och industrin flyttar hem produktion. Sverige har en stark industri. Den är världsledande i många delar.

Tyvärr ger regeringens minst sagt bristfälliga inställning till snabbt utbyggd energi, kanske i form av havsbaserad vindkraft i södra Sverige, tveksamheter på samma sätt som regeringens bristfälliga inställning till biobränslen gör att Södra Skogsägarna, SCA, med flera aviserar att deras tänkta investeringar kanske inte blir av. Det är något som i förlängningen kan resultera i färre jobb, mindre tillväxt och större arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tillståndsprocesserna är omdebatterade. Det ska gå fortare, och vi håller med. Det hade då varit rimligt att man hade stärkt länsstyrelserna. Det är faktiskt så att många av de ansökningar som lämnas in av företagen ligger på en ganska hög nivå med nya innovationer och nya sätt. Om då inte myndigheterna har samma möjligheter blir det svårt. Men på detta område, utgiftsområde 1 Rikets styrelse, skär högerregeringen ned. Samtidigt säger man att tillståndsprocesserna måste gå fortare. Men kompetensen hos myndigheterna behöver tydligen inte bli bättre. Det är kontraproduktivt så det bara ryker om det.

Det finns dock bra exempel på att det går. Både Northvolt och H2 Green Steel är exempel på företag som har arbetat systematiskt, haft hög kompetens, haft dialog med myndigheten och fått tillstånd i tid. Det går alltså redan i dag. Men på flera ställen behöver vi ha olika samråd. När det överklagas när det gäller kraftöverföring, vindkraft eller gruvor handlar det ju om tilltron till företagen. Det är det som man är orolig för. Då behöver myndigheterna ha rätt kompetens.

Herr talman! Just nu pågår det en stor industriomvandling. Den startade i norra Sverige. Den finns på fler ställen. Den växer nedåt. I detta fall tycker jag att det är bra att regeringen har förlängt Peter Larssons samordningsuppdrag för industrietableringarna i norra Sverige. Det är välkommet. Det är också välkommet med något som gäller ett budgetområde som debatterades här tidigare: Flera av de högerpartier som tidigare var emot Industriklivet och Klimatklivet har nu ändrat åsikt. De är i grunden för den industrirevolution som pågår.

Just nu är det kanske inte inom det området som de största skiljaktigheterna ligger, utan det handlar om bostadsförsörjning, kompetensförsörjning och arbetsmarknadspolitiken. Ska människorna kunna ta de nya jobb som växer fram i industriutvecklingen krävs det att det finns bostäder. På det området skär högerpartierna ned. Det behövs utbildningsplatser, kompetensförsörjning och arbetsmarknadsutbildning. På det området skär högerpartierna ned. På område efter område som är viktigt skär man faktiskt ned.

Nu när vi går mot en lågkonjunktur och när vi skulle behöva ha exportfrämjande åtgärder, stärka Visit Sweden och bygga bostäder skär högerpartierna ned. Det är klart att det, nu när byggbranschen aviserar att man kommer att börja varsla människor, behövs en politik och en regering som står upp. Byggandet är den enskilt viktigaste insatsen för att få igång samhället. Då ska man inte skära ned. Då ska man satsa. Då ska man säga: Detta är framtiden.

Vi har en snedfördelning i landet. Vi har stor kompetensbrist i vissa delar av landet, i norra Sverige, samtidigt som vi har en relativt hög arbetslöshet i andra delar av landet. Här behövs det en matchningspolitik. Här behöver det uppdrag som S-regeringen gav till Arbetsförmedlingen få fortsätta, så att arbetslösa i till exempel Sörmland eller Skåne får möjlighet att flytta till norra Sverige och ta de jobb som växer fram inom vården eller industrin.

Vi tycker också att en annan del är väldigt viktig. När det kommer en stark tillväxt följer det tyvärr också arbetslivskriminalitet i dess spår. Det var väldigt bra med det samordningsuppdrag som S-regeringen gav till polisen, Arbetsmiljöverket och Skattemyndigheten. I spåren av tillväxten i norra Sverige har det kommit arbetslivskriminalitet som skadat förtroendet. Människor utnyttjas. Det är säkerhetsbrister, prostitution och knarkhandel. Det är sådant som vi ska bekämpa. Vi vill att detta ska fortsätta, och vi vill säkerställa att det faktiskt gör det. Vi vill säkerställa att vi inte lyfter in en massa ny arbetskraftsinvandring till dåliga villkor, för möjligheterna ligger i industrijobben. Det är framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jobben och industrin är framtiden. Jobben är grunden för den socialdemokratiska politiken.

Med detta vill jag önska kansliet, mina kollegor i näringsutskottet och talmannen en god jul. Jag önskar också att alla barn får möjlighet att träffa tomten i jul. God jul!

(Applåder)

Anf. 207 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Jag noterade att Isak From i sitt anförande inte pratade något om regelförenkling, vilket jag inte ska göra en sak av, för jag vet att det ryms i Socialdemokraternas särskilda yttrande i betänkandet. Anledningen till att jag ändå nämner detta är att den förra regeringen gjorde en stor medial sak av regelförenklingsarbetet. Man åkte på en turné bland Sveriges näringsidkare. Det var den så kallade förenklingsresan, som dåvarande näringsministern, Ibrahim Baylan, genomförde. Man åkte runt i landet och ville verkligen signalera att detta var en fråga som man tog på allvar.

Det mynnade ut i en eller flera utredningar, och där finns det definitivt bra förslag som denna regering kan ta vidare och faktiskt lyckas genomföra.

Men min fråga blir helt enkelt om Isak From kan ge något exempel på någon regel som den förra regeringen antingen tog bort eller förenklade för företagen.

Anf. 208 Isak From (S)

Herr talman! Detta är naturligtvis väldigt viktigt. Vi har varit väldigt tydliga och i varje sammanhang lyft att när ett företag har redovisat åtgärder på ett sätt ska det inte behöva redovisa samma åtgärder på flera andra plattformar. Inte minst i EU-samarbetet är det viktigt att vi håller i den linjen - att vi inte ska öka administrationen.

Den tidigare näringsministern Ibrahim Baylans förenklingsresa gick också ut på att skapa en väg in till myndigheten. Jag kanske refererade till det dåligt i mitt anförande när jag talade om att stärka kompetensen på myndigheterna och särskilt på länsstyrelserna. Beklagligtvis krävs det också resurser till det, och det är ytterligare en del som vi ser är helt avgörande.

Företag kan lämna in ansökningar av väldigt hög kvalitet om nya innovationer på ett sätt som myndigheterna inte känner till. Då behöver vi lära av varandras goda exempel. Det arbetet påbörjade den socialdemokratiska regeringen, och naturligtvis behöver det arbetet fortsättas. Det behövs också resurser hos myndigheterna.

Anf. 209 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack för svaret, Isak From! Naturligtvis hinner man inte med allting under åtta år. Jag och Sverigedemokraterna kommer säkert att bli alltmer ödmjuka inför detta faktum ju längre tiden går och vi har inflytande över regeringsmakten.

Samtidigt kan man tycka att ni under åtta års tid åtminstone borde ha lyckats förenkla eller avskaffa en regel som belastar det svenska näringslivet. Jag skulle därför på nytt vilja ställa frågan till Isak From om det finns något sådant exempel.

Resursfrågan är naturligtvis central. Det är därför som den nya regeringen tillskjuter 10 miljoner för att kunna jobba med konsekvensanalys och verkligen sätta stopp för dålig lagstiftning som riskerar att begränsa det svenska näringslivet och dess konkurrenskraft. Jag vill upprepa frågan om ett exempel på regelförenklingsområdet från de åtta år som Socialdemokraterna satt vid makten.

Jag ser också att Socialdemokraterna i sitt särskilda yttrande skriver att man tror på en kraftig utbyggnad av fossilfri el. Det tror jag är ett medvetet val av term, alltså att man inte pratar om förnybart utan om fossilfritt och därigenom inkluderar kärnkraften som en naturlig del av den svenska energimixen. Bra så - positivt och välkommet!

Frågan blir då om Isak From tror att det socialdemokratiska partiet under de här åren kommer att stå bakom de avancemang som sker på energiområdet för just kärnkraften så att vi, när vi går till val nästa gång, har ett stort och brett förankrat stöd för kärnkraft i den svenska energimixen, där Socialdemokraterna ingår bland dem som lovordar energislaget och står bakom detsamma.

Anf. 210 Isak From (S)

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för frågorna!

Vi kommer från en valrörelse där högerpartierna, kanske särskilt Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna, hade kärnkraften som det enda receptet för alla samhällsutmaningar. Om vi ska återgå till valrörelsen lät det som om vi skulle bygga kärnkraft redan dagen efter.

Nu får vi se om det ens finns ett förslag på ny kärnkraft när vi går till val nästa gång, för precis som det har framkommit från andra säger man en sak före valet, sedan kommer verkligheten i kapp en och så får man säga en annan sak efter valet. Det är tydligen verkligheten med den här regeringen.

Vi socialdemokrater tar ansvar och står upp för helheten. Vi står bakom industrins krav på att faktiskt göra upp. Men då krävs det att Socialdemokraterna får en inbjudan med hela armen. Det går inte att bara bjuda in med halva armbågen och säga att ni får vara med om ni tycker precis som vi. Det har visat sig inte minst utifrån näringslivets egna preferenser att det är ganska svårt. De vill ju ha ny energi ganska snart.

Som jag hänvisade till i mitt anförande finns det i dag utarbetade modeller för snabbare miljöprövningar, inte minst från Länsstyrelsen i Västerbotten, och då krävs det överenskommelser mellan myndigheterna och branschorganisationerna om vad som ska vara inne. Det här har påbörjats av den S-ledda regeringen och måste fortsätta. Då behövs det också kompetens hos länsstyrelserna för att hantera det.

Anf. 211 Lili André (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Vad fint att som ny ledamot få stå här och ta replik på Isak From, som har ganska många års erfarenhet här i riksdagen!

Jag vill lyfta en del saker som Isak From pratade om. Jag tänker på regionernas tillväxtkapacitet, att främja tillväxt, konkurrenskraft och internationalisering för fler arbetstillfällen.

Isak From pratade om myndigheternas betydelse, och myndigheterna, till exempel Tillväxtverket, jobbar ju nära regionerna. Vad är rätt kompetens? Vad har Socialdemokraterna för lösningar för att få en kraftigare tillväxtpotential och fler arbetstillfällen i regionerna? Vad har ni gjort hittills för att säkra det stöd som myndigheterna behöver?

Anf. 212 Isak From (S)

Herr talman! Tack, Lili André! Jag försökte hänvisa till detta. Vi lade fram en budget 2021 med bland annat ett stöd till länsstyrelserna, men den röstades tyvärr ned av en majoritet i Sveriges riksdag. Vi behöver öka anslaget till länsstyrelserna så att de har rätt kompetens, kan ha kvar rätt kompetens och också kan jobba långsiktigt.

Jag tror, Lili André, att när vi har sett hur kurvorna har svängt och hur man faktiskt från industrin nyinvesterar i Sverige nu så är det en väldigt tydlig indikator på att någonting har hänt. Från att ha varit någonting bortglömt eller en dålig historia är det industrin i Sverige som driver på klimatomställningen. Det är industrin som ställer krav på politiken. Det är industrin som säger: För att våra produkter i Sverige ska vara konkurrenskraftiga måste vi ha likvärdiga spelregler, för vi har ju den möjligheten.

Runt om i Sverige pågår nu stora investeringsprojekt som skapar nya jobb och som är framtiden. Vill vi vara med på den resan måste vi fortsätta att boosta den gröna industriomställningen. Då kan vi inte skära ned på området arbetskraftsförsörjning, kompetensförsörjning och bostadsbyggande.

Anf. 213 Lili André (KD)

Herr talman! Isak From säger att vi behöver öka anslagen till myndigheterna för att de ska kunna få rätt kompetens. Jag håller med om att myndigheterna på något sätt behöver göra en omställning för att säkerställa den regionala tillväxtkapacitet som vi båda är angelägna om.

Men frågan är varför ni inte har gjort så mycket tidigare. För att veta vad vi behöver göra för att säkerställa att myndigheterna gör rätt saker och har rätt resurser behöver vi även utvärdera myndigheterna. Jag har inte sett att det är så mycket som har utvärderats under er mandatperiod, om inte Isak From vill berätta det nu.

Frågan är därför om det räcker med att öka anslagen till myndigheterna. Behöver man inte säkerställa resurserna på ett bättre sätt?

Isak From pratar om industrin, och då tänker jag att vi har vetat att tillståndsprocesser behöver skyndas på för att industrin ska kunna bidra till klimatomställning och vara med i omställningsresan. Varför har Socialdemokraterna inte sett till att tillståndsprocesserna blivit snabbare? Behovet är ju stort.

Anf. 214 Isak From (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tror att det framkom ganska tydligt under den tidigare näringsministern Ibrahim Baylans förenklingsresa att ett stort problem med tillståndsprocesserna är att företagen själva tar tillbaka ansökan för att komplettera den, eftersom det kommer fram nya rön som behöver lyftas in. Det har naturligtvis företagen rätt att göra. Men vi kan knappast anklaga lagstiftningen, eller myndigheterna för den delen, för att företagen vill göra rätt och behöver komplettera sina ansökningar.

Det har i olika hänseenden lyfts att det är miljöbalken eller tolkningen av densamma som det är fel på. Men det är faktiskt så att i stort sett samtlig lagstiftning som finns i miljöbalken finns i EU-rätten genom direktiv och förordningar - allt utom möjligtvis strandskyddet, som är en egen del i miljöbalken.

Alla andra delar för företag, oavsett om det är gruvindustri, vindkraftsföretag eller kärnkraftsföretag, måste förhålla sig till om det finns lagstiftning kopplat till EU-rätten genom förordning eller direktiv som är implementerat i svensk lagstiftning, för att det ska vara samma förutsättningar i hela unionen.

För att man ska kunna säkerställa detta måste myndigheterna ha rätt kompetens. Därför är det tråkigt att högerpartierna har skurit ned på anslaget till länsstyrelserna.

Anf. 215 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Vissa betraktar den privata företagsamheten som en farlig tiger som måste skjutas. Andra betraktar den som en ko som är till för att mjölkas. Alltför få inser att den är hästen som drar hela lasset. Winston Churchill.

Fram till slutet av 1800-talet var Sverige ett mycket fattigt land. Min farfar föddes 1882, och han fick gå till sjöss när han var 13 år. De hade inte råd att ha honom hemma. Han var borta i sju år. Det är kanske inte den barndom man önskar för sina egna barn, men så tufft var det på den tiden. Nästan en miljon människor flydde Sverige, det vill säga migrerade till USA för att få ett bättre liv.

Hur har Sverige lyft sig? Jo, genom utbildning, hårt arbete, entreprenörskap och innovation. Det finns ett enormt entreprenörskap i Sverige, och det har skapat många jobb.

Företagen är roten i en stat med marknadsekonomi för att hålla välståndet uppe. När jag var grabb sa man alltid att skogen och malmen är roten. Det hörde man jämt i skolan. Och det är fortfarande så.

Svensk exportindustri är unik och extremt framgångsrik internationellt sett. Den drar in 52 procent av bruttonationalprodukten till Sverige, vilket är helt outstanding i världen. Jag vet inte om något annat land har så fantastiska exportföretag. En jämförelse visar att de övriga nordiska länderna ligger långt efter.

En stor konkurrensfördel för exportindustrin har varit billig el och robusta elsystem som ger el varje timme året runt oavsett väder. Det här har tyvärr avvecklats.

Cirka 900 miljarder av skatteintäkterna kommer från företagen. Dessutom tillkommer löneskatterna i företagen. De är alltså inte inräknade här.

Vad kan vi riksdagspolitiker i utskottet göra för att förbättra villkoren för företagen? Man har varit inne på regelförenklingar. Tillståndsprocesserna måste förenklas. De tar alldeles för lång tid, och det finns många skräckexempel som har tagits upp här i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Energin är i dagsläget det allra viktigaste. Det måste finnas ett robust elsystem för att upprätthålla industrins konkurrenskraft. Historiskt sett har det alltid funnits. På 70-talet planerades det för 24 nya kärnkraftverk i Sverige. Det blev folkomröstning med tre linjer. Detta landade i att Moderaterna och Socialdemokraterna gjorde upp på ett ansvarsfullt sätt om att bygga tolv reaktorer, och det var de helt överens om. Därför är min förhoppning att Socialdemokraterna ansluter sig till oss för att bygga kärnkraft igen.

Den rödgröna regeringen stängde sex reaktorer. Jag kan hålla med om att det var läge att stänga Barsebäck eftersom det inte stod på berg. Men stängningen av de andra fyra var ett oerhört dåligt beslut eftersom det inte har funnits någon ersättningsenergi när de har stängts. Först har de stängts, och sedan har man sagt att man ska bygga vindkraft. Det är synnerligen naivt att tro att det ska lösa problemet.

Sverige har överskott på energi sommartid, men inte vintertid - i synnerhet inte när det blåser och är kallt. Då köper Sverige i stället in brun kolkraft från Tyskland och Polen. Sedan körs Karlshamnsverket, som drar 140 000 liter olja per timme. Är det grön omställning? I min värld är det inte så, utan i min värld är det brun omställning.

Den viktigaste uppgiften vi nu har är att få fart på utbyggnaden av kärnkraft samt ändra och förenkla tillståndsprocesser och regler för att komma igång. Det går att börja med mindre modulära kärnkraftverk. Man behöver inte börja med de stora på en gång. De mindre verken kan ligga nära industrier med stora elbehov - pappersindustrin, etcetera. Det gäller även andra industrier, till exempel batterifabriker.

Det behövs två nya kärnkraftverk i Ringhals, och det behövs ett nytt verk i Forsmark. Det finns gott om plats i Forsmark. Det var från början planerat att bygga 15 verk uppe i Forsmark - tre är byggda. Dessutom kan man implementera mindre modulära reaktorer.

Jag vill ta upp att det är samma regelverk för små företag som för stora, till exempel Volvo och ABB. Det är en otrolig skillnad att driva ett litet företag; jag har själv gjort det i 26 år.

Man åker upp till Åre och åker skidor med personalen - som många gör - och en bryter benet. Om man är fyra på firman är alltså 25 procent borta. Sedan är det en lönekostnad i 14 dagar men med mindre intäkter. Vissa saker behöver ses över. Jag säger inte att man måste göra just detta, men det var ett exempel.

Herr talman! Vi behöver förenkla regelverket för företagare. Vi behöver också se över myndigheternas regleringsbrev. Många myndigheter är inte särskilt trevliga mot företagarna och bromsar deras verksamhet. Det har till och med förekommit hot. Jag har exempel, men jag tänker inte ta upp dem här.

Skatterna behöver reformeras. Låt oss titta på Stockholmsregionen. Ungefär 70 procent av invånarna betalar 70 procent i skatt. Man betalar först kommunalskatt på i snitt 30 kronor. Sedan betalar man statlig skatt på 22 procent. Sedan betalar man moms, trängselskatter med mera. Många kommer därmed upp i drygt 70 procent.

Är det ett rimligt skattetryck? Personligen tycker jag inte det. Jag tycker att det ska vara lägre skatt på arbete. Sedan kan det finnas punktskatter, till exempel moms. Det tycker jag är helt okej. Men just skatten på arbete måste sänkas. Jag håller med Isak From om att grunden är arbete och industri. Men då måste det vara gynnsamma skattesystem för de människor som springer upp på morgonen vid 4-5-tiden för att jobba hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det måste också vara lönsamt att driva företag. Det är inte fult att driva företag. Man riskerar kapital. Man kanske till och med sätter sin villa i pant på ett lån som man behöver för att kunna investera. Det är i de små företagen som jobben skapas - väsentligt mer än i de stora. Men det finns undantag, till exempel Northvolt.

Herr talman! Vi ska vara stolta över våra fantastiska företag i Sverige. Jag vill lyfta fram det här. Det finns många exportföretag i världsklass. Låt mig nämna några: Scania, Volvo, Electrolux, ABB, Sandvik, Atlas Copco, Assa Abloy med flera.

Vi har också haft fantastiska industriledare som har byggt upp dessa företag. Det har varit industriledare som inte har tittat på kvartalsekonomin utan jobbat långsiktigt för att bygga bolagen starka och se till att det blir lönsamhet och nya jobb i företagen.

Leif Östling var fantastisk. Han har alltså moderniserat Scania under sina 27 år och höjt produktionen fyra gånger. Det är ett helt fantastiskt jobb, och han har skapat enormt många jobb. Scania är världens finaste lastbilstillverkare.

Curt Nicolin byggde upp Asea, som så småningom blev ABB. Sedan var det Hans Werthén i Electrolux.

Det känns ibland som att inte alla i riksdagen uppskattar dessa personer. Man tar allt för givet och tänker att det är klart att det är så här, men det är inte alls så givet.

Vi måste också ha ett förmånligt företagsklimat med färre regler och pålagor samt lägre skatter på arbete. Jag var inne på detta tidigare. 3:12 behöver reformeras. Vi måste göra det enklare för företag som tar ansvar och riskerar pengar att också få lite utdelning.

Herr talman! Vi i riksdagen bör också överväga att bryta mer mineral. Jag tror att det skulle kunna vara en stor näring både i Norrland och på andra ställen i Sverige att bryta mer mineral. Vi har gruvor, men det finns mer mineral att bryta. I dag är lagstiftningen så rigid att det i princip är förbjudet att göra det. Jag tror att man behöver göra en översyn av lagstiftningen.

Infrastruktur är en annan del som behöver förbättras. Trafikverket klarar inte av sina uppdrag med underhåll av vare sig järnväg eller vägnät. Det är alldeles för dåligt underhåll. Ute på landsbygden är det så dåliga vägar att det till och med är trafikfarligt i delar.

Många vägbyggen måste man strama upp upphandlingen av. Byggena av nya stora vägsystem står still från torsdag till måndag morgon. Under sommarhalvåret, när det är ljust och hyggligt bra väder, tycker jag att man ska kräva två skift för att korta processerna så att byggandet går fortare.

Arlanda måste byggas ut. Om vi ska klara att vara ett konkurrenskraftigt land måste vi bygga ut Arlanda och se till att vi har fler direktflyg ut i världen, till USA och Asien och så vidare.

Vi har tappat direktflyg. Det innebär nu att om man ska flyga till Chicago måste man först flyga ned till Kastrup och byta där för att komma vidare. Det tycker jag inte är okej. Ska vår exportindustri, som behöver ge sig ut i världen och göra affärer, lättare ha kontakt med omvärlden måste man bygga ut Arlanda och få dit fler flighter som går direkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Även vägnätet till Arlanda behöver förstärkas med fyrfilig motorväg.

Anf. 216 Aida Birinxhiku (S)

Herr talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag har en fråga till ledamoten med anledning av den del av anförandet som handlade om villkoren för export och för företag.

Målet för den svenska handelspolitiken har länge varit att vi står upp för en fri, hållbar och rättvis handel. Rättvis handel är en förutsättning för regelbaserad och hållbar handel. Det är också ett sätt att förstärka och förankra legitimiteten för den globala handeln världen över.

Jag noterar att regeringen inte längre vill prata om en rättvis handel och ändrar målformuleringen. Målet om en rättvis handel handlar inte om semantik utan om utformningen av den reella och konkreta handelspolitiken, och det är oroväckande att regeringen inte längre vill stå upp för en rättvis handel.

Den här oron kan naturligtvis stävjas ifall regeringen förklarar sig beredd att fortsätta agera för en rättvis handel världen över. Det handlar bland annat om att värna miljö och klimat, hälsa, djurvälfärd och arbetstagares rättigheter. Det handlar om att bidra till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030. Det handlar om att verka för en feministisk handelspolitik som tjänar män och kvinnor lika väl. Det handlar inte minst om att verka för att Global Deal utökas och utvecklas och att lyfta fram det i Sveriges bilaterala kontakter.

Mina frågor till ledamoten är om det här är något som ledamoten och Moderaterna kommer att verka för, vilka åtgärder som i så fall kommer att vidtas och om Moderaterna står upp för rättvis handel.

Anf. 217 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Tack för frågan, Aida! Vi står inte upp för det.

Vi anser att det finns regelverk för utrikeshandel inom EU som gäller, och de reglerna vill vi följa.

Vi vill inte lägga på mer pålagor. Jag vill varna för att lägga på mer pålagor på exportindustrin. Då kommer vi att få sälja mindre ute i världen. Vi kan inte sälja mindre; vi ska sälja mer. Om vi vill behålla vårt välstånd måste vi göra fler affärer, inte färre. Ju fler pålagor som läggs på, desto svårare kommer det bli att göra affärer.

Svaret är alltså nej på din fråga.

Anf. 218 Aida Birinxhiku (S)

Herr talman! Tack för svaret, ledamoten! Då noterar jag att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel. Jag noterar att Moderaterna inte står upp för en politik som ger mer hållbar, långsiktig och förutsägbar tillväxt. Jag noterar att Moderaterna inte står upp för en rättvis handel i tider av ökad protektionism, när den är viktigare än någonsin.

Anf. 219 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Vi står upp för det regelverk som finns inom EU, men vi gör inga särregler i Sverige. Det är därför vi säger nej. Särregler vill vi inte ha, för det kommer att bli sämre för exportindustrin.

Det företag som inte har etik i dag får inte sälja några varor. Så enkelt är det. Det där sköter marknadskrafterna om. Vi behöver inte lägga på mer pålagor här i kammaren. Det kommer inte att underlätta för företagen. Det är alldeles för mycket pålagor redan.

Anf. 220 Elin Söderberg (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Jag tog replik därför att jag noterade att ledamoten nämnde Karlshamnsverket och kol i sitt anförande. Det känns som om vi hänger kvar vid energidebatten som vi hade för några dagar sedan.

När ledamoten nämner Karlshamnsverket och att det är olyckligt att vi har fossila utsläpp från kolförbränning eller fossil verksamhet ger det en bild av att vi är överens här i kammaren om att de fossila utsläppen måste minska kraftigt nu i närtid för att vi ska klara att nå våra klimatmål och Parisavtalet och undvika de allvarliga konsekvenser som klimatförändringen innebär för människors liv, hälsa och egendom.

Men regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger ju fram en budget där man sänker koldioxidskatten för kraftvärme och tar bort avgifter. Det kommer att leda till att vi får ökade fossila utsläpp från kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk i Sverige. Det vill säga att regeringen aktivt bedriver en politik för att få fler Karlshamnsverk och mer fossila utsläpp.

Vad svarar ledamoten på detta?

Anf. 221 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Tack för frågan, Elin Söderberg!

Hur jag ser på det? Det är en konsekvens av att vi har stängt ned kärnkraften för fort och för tidigt och att det saknas energi. Då måste man underlätta för den energi som kan ersätta den nu när det är vinter genom att elda i fjärrvärmeverk och allting. Då måste man sänka energiskatterna, för annars kommer priserna att bli ännu högre. Det är helt nödvändigt att reglera det med skatter. Det är svaret på frågan. Men vi kommer inte att komma förbi att ha fossileldade värmeverk så länge vi har brist på el. Det har vi vintertid, inte sommartid.

Att vindkraften ska lösa det här är en dröm som inte finns. Vindkraften ger i dag ungefär 3 procent av elen 50 procent av årets timmar. Vi behöver ha el 100 procent av årets timmar, som kärnkraften ger - och vattenkraften, inte minst, som ni också vill ompröva. Det har regeringen stoppat tills vidare.

Att ompröva vattenkraften i det här läget, när vi har underskott på el, vore förfärligt. Det gäller att tänka hela vägen. Här har man börjat i helt fel ände. Man har börjat med att stänga kärnkraften. Nu när man gjort det ska man elektrifiera Sverige. Nu ska man bygga batterifabriker. Då har man ingen ström till det. Man har inte tänkt hela vägen - man har haft lite otur när man tänkt.

Anf. 222 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Jag noterar att Moderaterna och Miljöpartiet båda var med på en energiöverenskommelse 2016 om att vi skulle ha ett 100 procent förnybart elsystem i Sverige 2040. Miljöpartiet har arbetat aktivt mot detta mål. Det har också resulterat i ökad elproduktion i Sverige de senaste åren, en successivt ökad elproduktion som nu gör att Sverige är bland de största nettoexportörerna av el i Europa i ett läge där vi har ett stort energibehov. Det har varit en aktiv och väl genomtänkt energipolitik.

I det läge där vi behöver öka elproduktionen i närtid finns det alla förutsättningar att snabbt få igenom ökad vindkraftsproduktion som kan leverera. Det finns också förutsättningar att jobba kraftfullt med energieffektiviseringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi i Miljöpartiet lägger i vår budget stora satsningar på att snabbt få igenom energieffektiviseringar som skulle lösa situationen för de enskilda hushållen och företagen, som riskerar höga elräkningar, men också bidra till samhällsnytta i och med att vi tillgängliggör mer energi till andra.

Detta stöder dock inte Moderaterna och regeringen. I stället siktar man systematiskt in sig på att göra det billigare med fossila utsläpp - fossila utsläpp som leder till ökad klimatförändring och därmed ökade konsekvenser för människors hälsa, liv och egendom och ökade samhällskostnader för hela Sverige om vi inte hejdar klimatförändringarna.

Anf. 223 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Ja, man kan överdriva allting, men till dess att vi har kärnkraft är vi tvingade att använda det vi har. Det är vintertid vi behöver ha detta igång. Sommartid har vi ett visst överskott - det håller jag med om. Men vi har inte ökat den totala produktionen; det är nys. Vindkraft står för ungefär 3 procent av Sveriges el. Det avvecklas definitivt väsentligt fler terawattimmar framför allt i Ringhals och även i Oskarshamn 1 och 2. Det är alltså nys.

Om ledamoten Elin Söderberg värnar om minskade utsläpp rekommenderar jag henne att göra en resa till Indien, världens största land nästa år. Där bygger man just nu 300 nya kolkraftverk. I Tyskland startar man nu 27 nya kolkraftverk. Om vi nu har några fjärrvärmeverk och oljeverk som går tror jag tyvärr inte att det räddar världen om vi stänger av dem.

Sverige står för 1 promille av världens utsläpp. Skogen suger upp mer. Netto är vi alltså minusutsläppare. Men vill man sila mygg och svälja kameler ska man fortsätta med denna politik.

Anf. 224 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Tack, Kjell Jansson, det var mycket bra du sa om företagande. Det var nästan så att du också sa att fyra av fem jobb skapas i företag med färre än 50 anställda.

Jag är ändå tvungen att kommentera något när det gäller energifrågorna. Jag har två konkreta frågor.

Först skulle jag vilja göra ett klarläggande. Om jag läser Svenskt Näringslivs siffror rätt producerades 166 terawattimmar 2021 och 134 terawattimmar 2009. Vi producerar alltså mer energi i Sverige i dag. Vi producerar till och med 51 terawattimmar kärnkraft jämfört med 50 terawattimmar 2009, så det produceras även mer kärnkraft i dag.

Jag skulle vilja ställa en fråga om de små, modulära kärnkraftverken, som skulle kunna uppföras så snabbt. Jag skulle vilja förstå vilka de är och hur snabbt det kommer att gå att bygga dem. Det är min ena fråga.

Min andra fråga handlar om pristak för företagen. För vissa av företagen, framför allt de allra minsta, har elkostnaderna varit väldigt stora. För ett bageri eller en pizzeria är det svårt att ta igen detta helt och hållet på bakelser och bröd, så för några av dem är det helt livsavgörande att de får den här intäkten. Hur ska de göra? De flesta av dem har tio dagar till bokslut. Hur ska de bokföra den här kanske-intäkten från regeringen? Är det en upplupen Busch-intäkt eller en Busch-skuld? På vilket sätt ska de överleva årsskiftet?

Anf. 225 Kjell Jansson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! Tack, Elisabeth Thand Ringqvist, för frågan! Om vi börjar med de mindre, modulära verken har jag inte namnet på de fabriker som tillverkar dem; det finns flera. Men vem som bygger dem är en teknisk fråga och även en upphandlingsfråga. Regeringen borde ge uppdraget till Vattenfall, till exempel, för att komma igång. Man kan faktiskt få upp de här på tre fyra år, har tillverkarna själva meddelat. Jag vet kollegor som har varit på ABB i Västerås, där man också står startklar för att bygga mindre, modulära kärnkraftverk.

Jag tror alltså att tekniken finns och att intresset för att göra det är jättestort. Men det krävs också att någon beställer. Jag tror att regeringen måste skriva regleringsbrev om detta, för jag tror inte att intresset är så stort i styrelserna. Vattenfall gör tv-reklam om att man ska bygga havsvindkraft. Det är ren obstruktion mot regeringen, anser jag.

Nästa fråga gällde företagsstöd för el. Det är en fråga som nu utreds av Näringsdepartementet. Det är en besvärlig fråga, för när man ger elstöd handlar det också om att vara konkurrensneutral. Den frågan är svår för mig att redogöra för här i kammaren eftersom departementet inte är klar med den. Men det pågår ett intensivt arbete, och det är bråttom - du har helt rätt i det.

Anf. 226 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Tack, Kjell Jansson, för svaret på frågorna! Jag börjar med frågan om elpristaket. Det är verkligen bråttom, för vissa av dessa företag måste upprätta kontrollbalansräkning för att de inte har någon intäkt. Då kommer ett antal bolag att gå i konkurs eller hamna i väldigt stora trångmål nu under jul och nyår, fast de inte skulle behöva göra det. Jag förstår att frågan bereds, men det skulle vara bra att få veta om det finns någon så kallad nödlösning för dessa företag så att de kan överleva och inte behöver läggas ned i onödan.

När det gäller den andra frågan hänvisar regeringen ofta till de små, modulära kärnkraftverken. Om jag har förstått det rätt är det inte så många av dem som kan byggas omedelbart, även om modulariteten innebär att de produceras i en fabrik med storskalig produktion och tanken därmed är att man ska få ned kostnaden. Detta är egentligen inte över huvud taget något som vi ska bestämma, utan det är marknaden som löser frågan. Men de som finns i USA och Kanada befinner sig fortfarande i en demonstrationsfas. De kommer inte att vara i uppskalningsbar fas och ge något som någon vill investera i förrän 2030-2035.

Till dess går det att bygga havsbaserad vindkraft motsvarande ungefär 70 terawatt, nästan tre Forsmark. Det ligger på regeringens bord; det är bara att hantera. Varför gör inte regeringen det nu, på kort sikt, för att lösa frågan?

Anf. 227 Kjell Jansson (M)

Herr talman och Elisabeth Thand Ringqvist! Om vi börjar med havsvindkraften är det fritt fram att bygga. Men man får själv betala ledningsnät. Ursprungligen skulle vi subventionera ledningsnät för att bygga upp dessa monster ute i sjön. Detta skulle läggas på hushållen i form av nätavgifter, vilket skulle innebära minst 5 000 per villahushåll i höjda nätavgifter. Jag skulle med kraft avråda från detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Dessutom är det tveksamt att bygga dessa ur försvarssynpunkt. Vi vet vad som händer på andra sidan Östersjön; vi har ett krig där. Även försvaret har synpunkter på detta. Det finns också andra aspekter. Jag såg till och med att Sjöfartsverket var kraftiga motståndare till detta.

Låt dem bygga ledningarna själva, så får vi se om det blir lönsamhet i detta. Jag har svårt att tro det. Även här är det långa tillståndsprocesser, precis som för grejer på land.

När det gäller de modulära kärnkraftverken har vi fått svaret att det går att få upp dem på tre till fyra år. Det är naturligtvis en teknisk fråga; det är vi överens om. Jag kan inte ge mer svar än så här och nu.

När det gäller elprisstödet tittar Regeringskansliet och Näringsdepartementet på detta. Personligen har jag en lösning, men den kan jag inte berätta om här i kammaren. Detta måste nämligen beredas av regeringen.

Det här är inte så svårt. Om företag har det svårt kan de kontakta Skatteverket och begära anstånd med att exempelvis betala in skatt. Det tror jag att de kan få utan att regeringen lägger sig i. Det skulle jag föreslå om någon ringer mig och frågar, och det gör faktiskt någon. Då tipsar jag om det.

Anf. 228 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag måste erkänna att jag har god lust att börja mitt anförande med allt annat än det jag har skrivit ned, med allt vad vårt utgiftsområde verkar innefatta. Men, herr talman, jag ska försöka hålla mig till mina punkter. Det handlar om näringsutskottets betänkande 1, Utgiftsområde 24 Näringsliv. I betänkandet finns två beslutspunkter: mål för utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt budgetramarna för utgiftsområdet.

Jag vill börja med att klargöra att eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom detta utgiftsområde. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Därför, herr talman, redogör jag för vår syn på utgiftsområdet i ett särskilt yttrande.

Det gemensamma samhället vilar på att så många som möjligt vill, kan och får delta på arbetsmarknaden. För att åstadkomma en högre sysselsättningsgrad krävs goda förutsättningar för investeringar och företagande i hela landet, tillsammans med en aktiv arbetsmarknads- och utbildningspolitik som bidrar till att arbetskraften utbildas så att efterfrågan på kompetens kan tillgodoses. Vänsterpartiet vill att Sverige ska utvecklas som en kunskapsdriven nation. Små och medelstora företag, samverkan mellan stat och näringsliv, export, forskning, klimat och miljöhänsyn är viktiga beståndsdelar i utformningen av detta.

Jobb skapas när innovationer och nytänkande omsätts i nya produkter och tjänster, inte genom att man konkurrerar med lägre löner och sämre villkor. Små företag är en viktig motor för Sveriges näringsliv, inte bara för att dessa företag kan växa och bli stora utan också för att de i bästa fall kan driva på nya idéer och innovationer framåt. Sverige har goda förutsättningar att utveckla företagandet inom hållbarhet och energieffektivisering, vilket i sin tur kan driva på den här omställningen. Jag vill se en politik för små och medelstora företag som syftar till att skapa långsiktighet och goda förutsättningar för tillväxt men också trygghet för den enskilda företagaren och för de anställda i företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det finns inget egenvärde i att så många som möjligt ska vara företagare. Däremot finns det ett värde i full sysselsättning, nya innovationer och inte minst att människor får möjlighet att förverkliga sina idéer och kanske bli företagare. Politikens uppgift ska vara att skapa goda förutsättningar för att det ska bli möjligt.

Jag vill vidare framhålla industriernas betydelse. Mycket av det industrierna producerar är av samhällsviktig och avgörande karaktär, som till exempel material för välfärden, byggandet eller omställningen. Industrin står också för många arbetstillfällen. På vissa orter sysselsätter man majoriteten av den arbetsföra befolkningen, till exempel i min landsända.

Jag anser att Sverige ska vara i framkant när det kommer till industriell utveckling. Att industrin har möjlighet att ställa om är avgörande för hela Sverige. Satsningar på en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad, klimatrenoveringar, ett robust elnät och förnybar elproduktion skulle i hög grad påverka industrin.

Faran som jag och Vänsterpartiet ser nu är att misslyckanden med elmarknad och prissättning riskerar att skrämma iväg de stora satsningar som industrin vill göra i omställningens spår. Sverige bör inse att vi inte är EU:s batteri eller dess samvete för ett misslyckat energisystem. Det enda riktiga för att inte riskera dessa satsningar är att införa det som egentligen heter Bekenmodellen. Vi har döpt om det till Sverigepriser för svenska konsumenter. Detta är något som är görligt.

Handeln med omvärlden är däremot avgörande för Sveriges välstånd och utveckling när det gäller annat, som inte utgör samhällsviktiga funktioner. Jag vill se en rättvis handelspolitik som sätter människor, social rättvisa, djur, klimat och miljö främst och som fokuserar på samhällsvinster för alla och inte bara vinster för storföretagen. När handeln fungerar som bäst tillåter den utbyte av produkter och kreativitet som berikar livet för samtliga parter. Tyvärr råder inte en rättvis världsordning. Under de senaste decennierna har alltmer komplexa multilaterala handels- och investeringsavtal blivit vägen för världens rika länder att utnyttja de fattiga länderna.

Herr talman! Här passar det att jag lyfter fram den reservation som vi har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet under beslutspunkten om utrikeshandel och som Socialdemokraterna yrkade bifall till. Vi står givetvis bakom reservationen och yrkar också bifall till den.

Tillbaka till utgiftsområdet! Jag ska tala om Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 24. Jag vet inte om jag behöver ta upp allt.

Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel borde ha ökats med 30 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Det hade möjliggjort satsningar via Rise på innovativa småföretag så att de kunnat tillämpa sin forskning i de statliga labben.

Anslaget 1:5 Näringslivsutveckling borde ha ökats med totalt 122 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. Ökningen innefattar flera satsningar. Drygt hälften av denna anslagsökning borde ha gått till ett riktat stöd till kvinnors företagande som skulle utgöras av två delar. Den ena delen skulle syfta till att underlätta yrkesnätverkande mellan kvinnor och den andra till att stödja kvinnors innovation. Resten skulle gå till kooperativ företagsverksamhet som är viktig för näringslivets utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag hade även velat se en ökning av anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning med 76 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag. I rapporten Innovationskritiska metaller och mineral - en forskningsöversikt, som tagits fram på uppdrag av vårt utskott, konstateras att det finns en "otillräcklig berggrundsgeologisk och malmgenetisk forskningsuppbyggnad i Sverige vad gäller innovationskritiska metaller och mineral" och att det krävs kunskapsuppbyggnad. Men man har inte fått några pengar. Sveriges geologiska undersökning har haft i uppdrag att kartlägga förekomsten av innovationskritiska metaller, men jag menar att myndigheten behöver mer resurser för detta.

I budgetpropositionen finns anslaget 1:24 Elstöd med ett belopp om 2,4 miljarder. Jag anser att riksdagen borde avvisa detta belopp till förmån för Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser, som jag nyss nämnde. Hela detta anslag skulle då inte behövas.

Slutligen menar jag att ett nytt anslag borde ha införts inom utgiftsområdet för ett treårigt program för grön omställning i pappersindustrin. Vi vill tillföra programmet 150 miljoner konor för 2023. Genom programmet skulle pappersindustrin kunna få stöd för investeringar som innebär energieffektivisering och ökad produktion av förnybara bränslen, där det finns stora möjligheter för den nämnda industrin att bidra ytterligare. Detta skulle givetvis i förlängningen kunna bidra till större inblandning av biobränslen och därmed en ökning av reduktionsplikten med inhemskt biobränsle.

När det gäller de tillkännagivanden som regeringen redovisar som slutbehandlade har jag en annan uppfattning än regeringen om det som gäller Serverat. Regeringen anser att detta tillkännagivande är slutbehandlat och anför till exempel att en ny e-tjänst införts samt att en e-tjänst och en guide uppdaterats. Vidare uppger regeringen att anslutningskraven för kommuner har ändrats, vilket möjliggör för fler kommuner att ansluta sig till programmet. Men det framgår också att antalet kommuner som anslutit sig under perioden maj 2021 till mars 2022 bara är sju. Jag tycker inte att det räcker för att det ska anses färdigbehandlat.

Herr talman! Jag vill önska talmannen, utskottskansliets personal - Christina Ribbhagen sitter i hörnet av kammaren - och givetvis mina kollegor en riktigt god jul och fina helgdagar.

Anf. 229 Lili André (KD)

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning yrkar jag bifall till förslaget i betänkande 1 och avslag på motionerna.

Sverige behöver ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb. Nya jobb kan inte kommenderas fram av politiker. De skapas när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga sina idéer och riskera sitt sparkapital.

Det är viktigt att lagar, skatter och regler utformas på ett sätt som gör att det är enkelt att starta och driva företag. De små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sverige behöver strukturomvandling i ekonomiska kriser. Jag vill uppehålla mig lite grann vid familjeföretag. Ny forskning som presenterats säger att familjeföretag som grupp behåller fler jobb än andra företag, särskilt under kriser. Därför är familjeföretagen viktiga för att mildra krisers negativa effekter.

Familjeföretag är mer motståndskraftiga, långsiktiga och stabila ägare, och de är viktiga för hela landet. Dessa företag ser sitt ägande inte bara i rapporter för Q1 eller Q2 utan för första årtiondet och andra årtiondet.

Eftersom familjeföretag bygger på att nästa generation tar över behövs stabila regler över tid. Dessa företag skapar inte bara värdefulla bidrag till vår bnp, utan de skapar också en kultur där de ser närsamhället och civilsamhället som en resurs, vilket är betydande för vårt gemensamma bästa och stabiliserar samhället.

Under finanskrisen minskade sysselsättningen betydligt mindre i familjeföretag än i icke-familjeföretag, vilket medförde att de hade en konjunkturstabiliserande effekt på svensk sysselsättning och därmed bidrog till motståndskraften i det svenska näringslivet.

Herr talman! En mångfald av aktörer inom välfärdssektorn är en förutsättning för att ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska kunna växa fram och drivas. Vi vill göra mer för att ge sådana organisationer möjlighet att bedriva verksamhet på välfärdsområdet.

Att stänga möjligheten till privat driven välfärdsverksamhet i företagsform kommer inte att förbättra möjligheterna för ideellt driven vård och omsorg att startas och drivas - tvärtom. När valfrihetssystem som LOV avskaffas drabbar det även idéburen verksamhet.

De som bygger äldreboenden, sjukhus och vårdcentraler arbetar i privata företag, som oftast är grundade av män. De som däremot arbetar med vård och omsorg i dessa byggnader har under lång tid varit hänvisade till en offentlig arbetsgivare och har oftast varit kvinnor. När valfrihetsreformerna inom välfärdssektorn introducerades innebar det en stor förändring för de anställda i denna kvinnodominerade sektor.

Då skapades nya möjligheter för människor till kreativitet och entreprenörskap. Nya karriärvägar öppnades. Detta gav positiva effekter på kvinnors löneutveckling, inte minst då antalet arbetsgivare ökat. Reformerna har inneburit positiva effekter för kvinnligt företagande. Valfriheten i välfärden skapar förutsättningar för ett jämställt Sverige.

Herr talman! För att möjliggöra en fortsatt stark utrikeshandel, med positiva effekter på ekonomin som helhet, verkar regeringen för en öppen internationell handel och främjar användningen och utvecklingen av internationella standarder som stöder genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030.

Målet för utrikeshandel och export- och investeringsfrämjande är en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar. Där måste det handla om att främja en fri, hållbar och regelbaserad internationell handel. Ökat handelsutbyte med omvärlden är värdefullt för hela Sveriges ekonomi. Utländska direktinvesteringar i Sverige bidrar till ökad sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet.

Herr talman! Jag kan inte lämna denna talarstol utan att prata om stärkt omställningskapacitet, strategisk forskning och innovation. Det är viktiga områden som många i vårt land kanske inte går och tänker på varje dag. Men det gör jag. Vi kristdemokrater är väl medvetna om att det krävs kraftfulla förändringar och innovation för bland annat klimatomställning. Vi ser fördelarna med forskning och innovation för att nå klimatneutralitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Drivande för efterfrågan är utvecklingen av ny teknik som behövs för att uppnå klimatneutralitet och för att nå FN:s globala mål i Agenda 2030.

Ett utsläppsområde som har stor påverkan på klimatet är transportsektorn. För att uppnå en fossilfri och hållbar transportsektor krävs genomgripande förändring. Fordonsindustrin har tillsammans med akademi och offentlig sektor en central roll för att Sverige ska klara denna omställning.

Under året har den globala efterfrågan på många metaller och mineral fortsatt att öka och förväntas öka ytterligare under flera årtionden framöver. Det gäller såväl basmetaller som kritiska metaller och mineral, vilka bland annat används i laddbara fordon, vindkraftverk och solpaneler.

Som kristdemokrat är jag glad att riksdagen har tillkännagett för regeringen att den snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för bland annat gruv- och mineralnäringen.

För att nå målet för näringspolitiken behövs såväl nya företag som tillväxt i befintliga företag. Snabbväxande företag har betydelse för skapandet av nya arbetstillfällen.

Det svenska näringslivets innovationsförmåga och förnyelse bedöms vara fortsatt god. Vi behöver fortsätta att stärka förutsättningarna för innovation och förnyelse, och för landsbygden är detta givetvis särskilt viktigt.

Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation men numera också en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet, liksom Kristdemokraterna. Alla de företagsamma människor som skapar jobb, välstånd och dynamik förtjänar vår respekt. Fri ekonomi och fri företagsamhet är grunden för vårt välstånd.

Anf. 230 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Herr talman! Utgångspunkten för svensk företagsamhet och svenska företag är bister, men den kan bli ganska bra.

Vi har ett konjunkturläge som är oerhört dystert, vilket flera före mig har varit inne på här. Vi kan se fram emot en inflation på över 11 procent under första kvartalet. Marginalerna för företagen går därmed ned. Vi kan också se att vi kanske har räntor på uppemot 3 procent om ett år. Detta gör att företagen inte kan investera. Med låga marginaler får vi låga vinster och inga möjligheter att investera. Detta innebär att företag kommer att behöva säga upp många människor.

Kostnaden för boende gör att människor kommer att ha mycket mindre kvar att konsumera för, vilket gör att många tjänsteföretag får en otroligt tuff tid framöver, nu när de precis har kommit ur covidkrisen.

Av de som är arbetslösa i dag har 75 procent svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, antingen för att de varit borta från arbetsmarknaden under lång tid eller för att de är unga och har svårt att få sitt första jobb. Att då göra som regeringen och ta bort den halverade arbetsgivaravgiften för unga är ett katastrofalt förslag, säger många av de företag som har anställt unga de senaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Centerpartiet vill behålla nedsättningen, men vi vill gå längre och halvera arbetsgivaravgiften för löner upp till 22 000. Det spelar ingen roll vilken typ av låglönejobb det är - eftersom arbetsgivaravgiften upp till en tredjedel ändå är ren skatt på arbete tycker vi att det är helt riktigt och rimligt att den försvinner. Detta hade varit viktiga åtgärder i det konjunkturläge vi är i. För mig och Centerpartiet framstår den åtgärd man väljer att göra just nu som obegriplig.

Herr talman! En annan viktig fråga för företagen är regelförenklingarna, som många har varit inne på. Det är dels de regler som vi ska se till aldrig blir så krångliga för företagen och som vi fattar beslut om i kammaren, dels de regler som vi vill förenkla och där vi har gjort fel en gång i tiden och där myndigheter kanske har lagt på några extra lager av regler. Dessa ska vi jobba för att ta bort.

Jag tror inte att någon har varit så ivrig att förbättra för företagen på just regelområdet som statsrådet Maud Olofsson var när hon var näringsminister. Då var hon en garant för att detta hade högsta prioritet för varje departement och myndighet. Då skapades också Regelrådet så som det ser ut i dag, och det var en ganska innovativ konstruktion. Vi tittade på vad som fanns i Holland, Storbritannien och några andra platser och tog det bästa som fanns och skapade Regelrådet. I dag, herr talman, är Regelrådet viktigt men har undermåliga förutsättningar att göra ett bra jobb.

Fram till förra hösten var jag själv ordförande för Regelrådet. Trots att vi lämnade förslag på förslag till regeringen kunde jag se att man inte ens orkade genomföra en jämförelse för att se hur vi stod oss och mätte oss mot andra OECD-länder. Vi påtalade från Regelrådets sida att Regelrådet kommer in för sent i lagstiftningsprocessen. Detta har varit ett problem sedan dag ett, men det har också varit något som man under en process ville förbättra.

Regelrådet är för klent, och det är undangömt på Tillväxtverket. Därför är det viktigt att skapa en egen myndighet av Regelrådet. Detta har också Centerpartiet finansierat i den här budgeten. Dessutom är det viktigt att säkerställa att Regelrådet kommer in tidigare i lagstiftningsprocessen så att man kan säkerställa att reglerna inte blir så där krångliga som de blir. Framför allt behöver detta göras eftersom myndigheterna sedan tolkar reglerna utifrån vad de gillar; lite som en dålig Sibyllakorv som man vill ha extra allt på.

Dessutom bör Regelrådet omfattas av att mäta handläggningstider. För är det någonting som i dag är ett mycket större problem än det någonsin var när Regelrådet skapades, så är det handläggningstiderna. Och man måste ge Regelrådet möjlighet att bita ifrån. Det är inte så komplicerat att göra, men regeringen har nu valt att lägga in detta i en utredning som har en ganska oviss tidsplan.

En tredje fråga, herr talman, som är väldigt viktig för företagen, är att de svenska företagen, de världsledande svenska företagen, har tagit klimathotet på allvar. De, liksom många andra, tycker att klimatfrågan är vår tids ödesfråga, och de vet att kunderna går till företag som jobbar hållbart och smart. Och aktieägare vet att man gärna investerar i företag som om tio år kommer att vara hållbara.

Centerpartiet har ett mål om nettonollutsläpp 2040 - det är om 18 år. Det är möjligt genom digitalisering, elektrifiering och automatisering. Vi är ju ett av de få länder som egentligen har allt i hela värdekedjan - från gruvan till spetstekniken. Vi har också entreprenörerna som kan göra det. Men det är fortfarande så att problemen med tillståndsprocesserna snarare har accelererat än lösts. Och det är för klent finansierat. Det sänder helt fel signaler när vi skruvar ned våra mål inom klimatområdet, när USA inte gör annat än öser på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi måste sätta mål som är tydliga för klimatomställnigen så att företagen vet att vi i Sverige fortfarande tycker att detta är väldigt viktigt och att Sverige kan vara en pionjärmarknad på så många områden. Och vi måste bjuda in världen - världens innovation, forskare och företag - för att fortsätta att investera i det här. Och det är inte bara batterier eller grönt stål det handlar om. Det är också material, mjukvara och mängder av produkter som finns i hela värdekedjan som har att göra med att säkerställa att vi har en ledande teknik för klimatomställning.

För vi kan då inte bara lösa våra egna klimatutmaningar utan också vara en del i att lösa utmaningar som finns i andra delar av världen. Det finns bra lösningar på hur mer kapital kan komma till den gröna omställningen.

Och det är faktiskt inte så, som jag hör från vissa delar av Tidöpartierna, att vi väljer teknik. Vi väljer inte teknik. Vi har valt utmaning. Vi har valt klimatutmaningen. Vilken teknik som ska lösa det är helt öppet, och det ska vi inte lägga oss i.

Anf. 231 Louise Eklund (L)

Herr talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle.

Politiken ska skapa förutsättningar för detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag hur mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar, dels som en konsekvens av pandemins följdeffekter, dels som en följd av omvärldshändelser som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och hög inflationen utgör betydande utmaningar för delar av näringslivet. Det är av stor vikt att politiken har fokus på det som krävs för att stötta Sveriges företag och näringsliv: internationell samverkan för fortsatt frihandel, en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad och lättnader från byråkrati och administration.

Allt detta är bra. Vidare behöver vi också bevaka att Sverige inte halkar efter i de infrastruktursatsningar som nu görs på annat håll i Europa. De kan få stor betydelse även för svensk export, inte minst den som vi planerar för i norr. Och tittar vi på den Fehmarn Bält-förbindelse som nu byggs mellan Danmark och Tyskland kommer den att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar på den svenska sidan, som över Öresund, behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att vi inte halkar efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

Herr talman! Det går inte heller att ha en debatt om det svenska näringslivet utan att prata om den mycket bekymmersamma energisituationen. Vi har i de södra delarna av landet en akut situation där vi snabbt behöver få på plats mer lokal energiproduktion. Företagen går på knäna, och det är mycket osäkert om alla kommer att klara sig igenom den kris vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det finns mycket vi behöver göra. Elstödet är en helt nödvändig faktor. Det är också ett första steg där vi kommer att fortsätta att bevaka frågan mycket noga framöver. Lika viktigt är att vi i dag tar de steg som behövs för att vi aldrig mer ska hamna i den här situationen. Vi behöver få på plats ett mycket mer stabilt energisystem.

Avslutningsvis, herr talman! Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som Liberalerna kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. Det är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Och det är vad den här regeringen har fokus på.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv.

Anf. 232 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Miljöpartiet har under många år i regering aktivt arbetat för en stark grön näringslivsutveckling och den gröna industrirevolutionen. Genom resultatinriktad politik och ett starkt och engagerat näringsliv kan Sverige bli en världsutställning för ny teknik, innovationer, hållbart samhälle och stärkt konkurrenskraft.

Om Sverige fortsatt ska kunna locka till sig investeringar i miljardklassen behöver klimatarbetet fortsätta. Här ser vi i Miljöpartiet tre utmaningar som är centrala för att den gröna industrirevolutionen ska rulla vidare och leverera samhällsutveckling, ökad välfärd och klimatnytta.

Jag vill börja med att nämna kompetensförsörjningen. På många orter har vi i dag väldigt låg arbetslöshet och rekryteringsbehov som vida överstiger arbetskraftsreserven. I norra Sverige, där jag kommer ifrån, är detta särskilt tydligt. Det handlar om tiotusentals människor som välkomnas att flytta in och bygga sitt hem och framtid i norra Sverige för att personalförsörjningen ska fungera.

Redan i dag ser vi hur verksamheter som är beroende av varandra slåss om samma personal. För att trygga kompetensförsörjningen till den gröna industrirevolutionen behöver personalförsörjningen till hela samhället säkerställas. När samhällen växer behövs fler lärare, fler frisörer, fler kockar och fler sjuksköterskor. Alla människor har en värdefull roll i vår gemensamma samhällsutveckling.

Men, herr talman, regeringen och Sverigedemokraterna bedriver en politik som syftar till att aktivt göra det svårare för människor att ta arbete, flytta till och bygga sig en framtid i vårt land. Det är en politik som kommer att försvåra kompetensförsörjningen, försämra näringslivsutvecklingen och hämma svensk konkurrenskraft. Regeringens och Sverigedemokraternas politik hämmar alltså näringslivsutvecklingen.

Det andra jag vill nämna är tillståndsprocesser. För att få till en snabb omställning är effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser viktigt.

Bolag och myndigheter lyfter fram vikten av samverkan och dialog för snabba tillståndsprocesser. Det är därför viktigt att myndigheterna arbetar rådgivande och myndighetsutövande samtidigt för att bolagen ska få tydlighet i vilka underlag som behövs för snabb prövning.

Resurser till myndigheterna behövs så att det finns tillräckligt många handläggare för att hantera alla ärenden. Det är centralt att insatser görs där de de facto ger effekt på tillståndsprocesserna. Det är mot den bakgrunden oroande att Moderaterna återkommande nämner ändringar i miljöbalken när tillståndsprocesser kommer på tal. Försämringar i miljöbalken skulle riskera människors lokalmiljö och även bolagens miljöprofiler utan att komma åt en faktisk påskyndning av tillståndsprocesserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I budgeten ger dessutom regeringen och Sverigedemokraterna myndigheterna alldeles för lite resurser för att dessa ska kunna bygga upp och upprätthålla effektiva tillståndsprocesser. Regeringens och Sverigedemokraternas politik hämmar alltså näringslivsutvecklingen även på detta område.

Det tredje jag vill nämna är el och effekt i närtid. För att gå från plan till investeringar behöver bolagen veta att de kommer att tilldelas den effekt och den el som de behöver för verksamheten. Utbyggnad av elproduktion nu, i närtid, är därför centralt för att kunna möta behoven inom industrin.

Vi i Miljöpartiet vill bekosta landanslutningar för havsbaserad vindkraft. Landanslutningarna är en del av stamnätet, och därmed en del av den grundläggande samhällsinfrastrukturen. Vi vill också genomföra förslagen i Incitamentsutredningen för att öka incitamenten för kommunerna att planera för förnybar elproduktion. Vi vill också införa en elbonus så att vi får resurser till de kommuner som har elproduktion och som planerar för att bygga elproduktion.

Men, herr talman, regeringen och Sverigedemokraterna väljer i stället att rycka undan mattan för den havsbaserade vindkraften och försvåra utbyggnaden av el nu i närtid. Regeringen och Sverigedemokraterna lägger alla ägg i kärnkraftskorgen - kosta vad det kosta vill! Det skapar stora osäkerheter för det svenska näringslivet.

Den otydlighet och ryckighet som har uppstått i och med att regeringen och Sverigedemokraterna nu driver igenom sin energipolitik är mycket olycklig. Den ena dagen vill man göra ett elområde av hela Sverige. Den andra dagen säger man: Nej, det ska man nog inte göra.

Näringslivet är lyhört inför politiken. Näringslivet efterfrågar långsiktiga spelregler. Vi i Miljöpartiet skulle vilja se ett arbete där vi jobbar vidare med att stärka den gröna näringslivsutvecklingen och den gröna industrirevolutionen.

Anf. 233 Kjell Jansson (M)

Herr talman! Elin Söderberg nämner att Moderaterna och Sverigedemokraterna vill förenkla miljöbalken. Och det är klart att vi vill. Vilket trassel det är!

Cementa är ett exempel. Vartenda byggprojekt står på spel om inte Cementa får ett långt tillstånd - även vindkraftsfundament, som Elin Söderberg vill ha. Vi måste förstå hur ett samhälle fungerar och inte gå och drömma om saker och ting.

Jag kan än en gång ta ett exempel jag tog upp i den förra debatten. Ute på Yxlan i skärgården fanns ett fantastiskt varv under kriget med 130 anställda. Det var ett av de största företagen under kriget. Av olika skäl har inte generationsskiftet fungerat. Den förra generationen gjorde inget åt varvet, och det låg för fäfot. Nu ville nästa generation starta upp varvet, flytta ut i skärgården och anställa folk. De lämnade in ansökan i god ordning, och kommunen tillstyrkte. Då överklagade en fritidsboende etableringen, och länsstyrelsen, som Miljöpartiet vill stärka, gick in och sa nej. De får inte starta upp varvet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Är det att se till att företag växer? Är det att se till att skärgården växer? Är det att se till att landsbygden växer? Nej, det är att göra Skansen av skärgården. Det är det Miljöpartiet gör med sin politik.

Anf. 234 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Att göra Skansen - Miljöpartiet vill inte göra Skansen av skärgården. Vi ser en fantastisk möjlighet för samhällsutveckling i hela landet.

När det gäller Cementa behöver vi råvaror och material till hela samhället. Men förutsättningarna för vad det är för samhälle vi långsiktigt vill ha behöver vi också se över. Ska vi säkra att vi har rent dricksvatten och grundvatten? Det är de här frågorna som ställs mot varandra.

Vi är i ett läge där vi ser att vi dels har en klimatförändring som kommer att försvåra vattenförutsättningarna, dels har lokala konsekvenser som riskerar att leda till att vi har en befolkning som står utan tillförlitliga vattentillgångar, som är den grundläggande basen för våra liv och vår livskvalitet. Då behöver vi också se till att vi skyddar dem.

Där har vi i Miljöpartiet arbetat systematiskt med flera olika åtgärder för att se till att vi kan få bredare resursanvändning, effektivare resurshantering och materialanvändning och mer cirkulära system. Vi ska se till att vi hittar råmaterial och varor från flera olika källor så att vi inte är beroende av en enskild aktör för en så grundläggande försörjning för samhället som cementproduktionen är.

Anf. 235 Kjell Jansson (M)

Herr talman och Elin Söderberg! Man kan stänga Cementa - absolut. Sedan kan vi köra hit cement från Kina. Det går ju också - om det nu är mer miljövänligt att transportera med båtar som går på olja och kol från Kina. Det kan man göra om man tror att det är en långsiktig miljösatsning. Om det ska vara hållbart måste man ha det här i närområdet när vi nu har det.

Vattenbrist, som Elin Söderberg pratar om, är vi inte ens nära i Sverige. Vi har väldigt gott om vatten och en fantastisk vattenkvalitet.

Jag vill också fråga Elin Söderberg apropå miljöbalken och strandskyddet om hon tror att det gynnar landsbygd och skärgård att ha så rigida strandskydd och en så rigid miljöbalk att man inte får bygga någonstans. Om man har någonting som man äger blir man rik på kuppen i skärgården, för nästan ingen annan får bygga. Och om den lokala byggnadsnämnden, som jag sitter i hemma i Norrtälje, skulle ge tillstånd och någon annan sedan överklagar till länsstyrelsen kan ni ge er katten på att den river upp det och säger nej.

Detta görs, med grumliga argument, med hänvisning till miljöbalk och strandskydd, och så vill inte jag ha det. Jag vill minska länsstyrelsens makt, inte öka den. Hur vill Elin Söderberg göra? Tror hon att det är bra för tillväxten och företagandet att ha en stark länsstyrelse?

Anf. 236 Elin Söderberg (MP)

Herr talman! Jag tror att det är viktigt för en hållbar samhällsutveckling där vi har livskvalitet för alla invånare i vårt land att vi har myndigheter med hög kompetens och resurser att upprätthålla de lagar som vi gemensamt stiftar här i riksdagen. Och det är det våra myndigheter gör och ska göra. Om man vill ändra dessa lagar kan man föreslå något annat och debattera det här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Kjell Jansson nämner import av cement från Kina. Jag undrar om det är det Kjell Jansson vill ha eller föreslår. Det är i alla fall ingenting som Miljöpartiet driver, så annars är det ingenting vi behöver diskutera här.

Jag var tydlig med att Miljöpartiet vill säkerställa en hållbar försörjning av samhällsviktiga råvaror och att vi ska jobba för ett cirkulärt samhälle och en cirkulär ekonomi. Vi vill jobba med att utnyttja resurserna i samhället effektivt. Naturresurserna är begränsade, och ett hårt och exploateringsdrivet utnyttjande av dem försämrar också vår livskvalitet och våra förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling samt våra förutsättningar för en aktiv näringslivsutveckling.

Vi har inte vattenbrist i Sverige, men på Gotland har vi särskilda förutsättningar. Vi ser också att vi till följd av klimatförändringarna får förvärrade situationer när det gäller grundvattnet inom flera regioner i Sverige. För mig och Miljöpartiet är det centralt att vi har god och säker tillgång till vatten i hela vårt land, för alla våra invånare, var de än bor.

Anf. 237 Daniel Vencu Velasquez Castro (S)

Herr talman! Sverige står inför en tuff tid med hög inflation, lågkonjunktur och höga elpriser. Hushållen och företagen är hårt ansatta. Det gäller inte minst de små och medelstora företagen.

Det som har byggt Sverige starkt är en välfärd i världsklass kombinerat med en handelspolitik som är rättvis, hållbar och ger ett starkt skydd för arbetstagares villkor. Länder i hela världen förundras över Sveriges förmåga att vara ett världsledande innovationsland med mängder av företag som konkurrerar på en global marknad. Hur kunde ett land med 10 miljoner människor på jordklotets nordligaste del bli så välkänt och konkurrenskraftigt?

Reformer som allmän sjukvård och allmän skolgång, avgiftsfri högre utbildning och barnbidrag, liksom flera andra välfärdsreformer, har skapat ett land där alla ges möjligheten att - misslyckas. I Sverige får nämligen universitetsstudenter pröva sina kunskaper och testa sina idéer utan ett överhängande studielån som begränsar möjligheten att ta risker.

Den trygga välfärdspolitiken gör också att vi är ett attraktivt land att arbeta i. Den svenska modellen ger långsiktiga spelregler på marknaden, och det ger såväl arbetstagare som arbetsgivare trygghet i en annars orolig värld.

Herr talman! Sverige är inte enbart ett land som det är tryggt att arbeta i utan också ett väldigt fint land. Med våra höga fjäll, djupa sjöar, historiska städer, världsunika skärgårdar och fina stränder är vi ett attraktivt resmål för många. Svensk besöksnäring har en enorm potential att bidra med nya jobb, innovation och utveckling av besöksmål på ett sätt som gör att platser blir mer attraktiva även för dem som bor och verkar där till vardags.

Besöksnäringen fick betala ett högt pris när coronapandemin bröt ut, och många räddades av de stödpaket som delades ut. Många finns dock inte kvar i dag. Besöksnäringen lider än i dag av sviterna från coronapandemin, och med en stundande ekonomisk kris ser utsikterna inte ljusa ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi socialdemokrater vet att staten behöver spela en aktiv roll i näringspolitiken. För att lyckas med den antagna besöksnäringsstrategin krävs det att stat och näringsliv tillsammans arbetar för att göra Sverige till en kvalitetsdestination. Därför tillför vi socialdemokrater ökade resurser till turistfrämjande insatser. Det handlar både om att stärka Visit Swedens förmåga att marknadsföra Sverige och om näringsidkares möjligheter att skapa fler jobb genom verksamheter med god kvalitet.

Herr talman! Vi socialdemokrater vet att en aktiv näringslivspolitik ger resultat. Det manifesteras allra tydligast i den gröna industriella revolutionen i norr, och det visas i den förra regeringens life science-strategi där en god samverkan mellan stat och näringsliv skapar förutsättningar för framtidens välstånd i enlighet med Agenda 2030. Det finns mycket att vara stolt över och många företag att glädjas åt.

Jag blir dock orolig över den nuvarande regeringens inställning till våra gemensamt uppsatta klimatmål. Vi vet att många av de goda innovationer som kommer ut på marknaden i dag är utvecklade för att vi ska kunna ställa om och att vi har goda förutsättningar att vara världsledande i den globala omställning som behöver göras. Men sänkta ambitioner från regeringen och Sverigedemokraterna gör att våra företag inte längre kan lita på statens intresse av att vara med i den gröna omställningen och kanske får se sig omsprungna av andra länder.

Sverige ska ha högt uppsatta klimatmål därför att vi måste ha det. Vår generation är den sista som kan göra något åt de klimatförändringar som orsakats av människans utsläpp. Vi behöver göra omställningar för att undvika översvämningar, skogsbränder och smältande isar som leder till högre vattennivåer. För att använda de ord som FN:s generalsekreterare yttrade på COP 27 i Egypten: Vi är på en motorväg, raka vägen mot klimatfördärvet, med foten på gaspedalen.

Det är många i den här kammaren som vägrar se verkligheten och inse att klimatomställningen inte är ett val utan en nödvändighet. Omställningen behöver göras; så är det. Men vi har en möjlighet att satsa oss ur den här krisen och göra Sverige världsledande inom grön industri, hållbar matproduktion, förbättrad hälsa och hållbar turism. Klimatkrisen är vårt största hot, men klimatomställningen är kanske vår största möjlighet.

Vi socialdemokrater är beredda att satsa Sverige ut ur krisen och se till att vi på andra sidan är ett världsledande land som har säkrat jobb och innovationer och skapat ett samhälle där människor lever i ökad jämlikhet och med högre livskvalitet som resultat. Det är vad vi socialdemokrater vill att Sverige ska vara, och alla näringar är viktiga för att detta ska ske.

Än viktigare är dock att regeringen inser möjligheterna med omställningen och värnar Sverigebilden som något synonymt med kvalitet och hållbarhet. Just nu är Sverigebilden inte sådan. Världen ser med oro på Sveriges sänkta klimatambitioner, och det påverkar svenska företags rykte som innovativa, klimatansvarsfulla företag vars produkter konkurrerar med de bästa i världen.

Herr talman! Vi socialdemokrater kommer att göra allt för att få med hela samhället i den gröna omställningen - och för att staten, näringslivet, fackföreningsrörelsen, civilsamhället och akademin ska göra det tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(Applåder)

Anf. 238 Aida Birinxhiku (S)

Herr talman! Mycket klokt har redan sagts i den här debatten, men jag skulle vilja säga något särskilt om handelspolitiken.

Handelspolitiken handlar om hur vi bygger vårt välfärdssamhälle. Sveriges välstånd har byggts genom en generell välfärdspolitik och en ekonomisk politik för full sysselsättning som grundar sig på vårt handelsutbyte med övriga världen. För ett litet, exportberoende land som Sverige är handeln helt avgörande för vår möjlighet att skapa välfärd, tillväxt och jobb i landet. Det är en av de bärande pelarna i vår ekonomi.

Vår export står för nästan hälften av Sveriges bnp och gör att ungefär 1 ½ miljon svenskar har ett jobb att gå till. En ökad handel och export innebär alltså fler medarbetare i vården, fler lärare i skolan och fler poliser i samhället. Det är därför vi vill öka anslaget till exportfrämjande verksamhet med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Herr talman! Handelspolitiken är också ett av våra viktigaste verktyg i arbetet med att bidra till en mer jämlik och rättvis omvärld. Handeln skapar jobb med anständiga arbetsvillkor och bryggor mellan stad och land, och den möjliggör för oss att öka takten i den globala klimatomställningen.

När vi utformar vår handelspolitik måste vi dock ha i åtanke att den ekonomiska globaliseringen har gått väldigt snabbt men att politiken i flera avseenden har hamnat på efterkälken. Därför är det avgörande att Sverige står upp för en rättvis handel, det vill säga en handelspolitik som kan fördela globaliseringens vinster mer rättvist. Det är något som framgår tydligt av det nuvarande målet för handelspolitiken.

Jag noterar dock att regeringen inte längre vill prata om en rättvis handel utan ändrar målformuleringen, vilket är anmärkningsvärt. En rättvis handel är nämligen en förutsättning för en regelbaserad handel. Det är genom en rättvis handelspolitik som legitimiteten för den globala handeln kan förstärkas och förankras. Det är också en förutsättning för en hållbar handel, inte minst när det kommer till de sociala aspekterna.

Vi behöver en handelspolitik som värnar bland annat miljö och klimat, hälsa, djurvälfärd och arbetstagares rättigheter. Minst lika angeläget är även att denna politik bidrar till att uppnå Parisavtalet och Agenda 2030 samt att den tjänar män och kvinnor lika väl.

Herr talman! Världshandeln står just nu inför omfattande utmaningar i form av ökad protektionism, pågående handelskonflikter och ett krig i vårt närområde. I tider som dessa är det viktigare än någonsin att vi står upp för en rättvis handel. I det arbetet har Världshandelsorganisationen, WTO, en grundläggande roll. WTO måste reformeras och moderniseras för att fortsatt kunna skapa förutsägbara och rättvisa spelregler i det multilaterala handelssystemet.

Sverige måste även vara en tydlig röst inom EU, särskilt under ordförandeskapet. EU:s inre marknad utgör den största marknaden för svenska varor och tjänster; mer än 70 procent av svensk export går till länder på den inre marknaden, vilket skapar nästan 800 000 jobb i Sverige. Därför måste vi fortsätta arbetet med att undanröja kvarstående handelshinder och även anpassa marknaden till nya förutsättningar. Det är avgörande dels för den fria rörligheten, dels för den gröna, digitala omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Därutöver behövs fler frihandelsavtal inom WTO och EU. Här måste Sverige fortsätta driva arbetet för handelsavtal som faktiskt tar hänsyn till alla aspekter av hållbarhet. Dessa avtal ska även slå vakt om arbetstagares rättigheter inte bara i Sverige och EU utan också resten av världen.

Slutligen vill jag säga några ord om det globala partnerskapet Global Deal. Det är ett centralt verktyg för en handel som främjar den sociala dialogen, förbättrar arbetsmarknadsrelationerna och ökar takten i den globala klimatomställningen. I dag består Global Deal av över 130 aktörer, varav 25 stater. Det finns stor potential att utöka och fördjupa samarbetet.

Det här var en tydlig prioritering hos den tidigare socialdemokratiska handelsministern. Men efter att ha ställt en fråga om Global Deal till den nya handelsministern anar jag dock att den nuvarande regeringens ambitioner inte är lika höga. Mitt senaste replikskifte här med ledamoten Kjell Jansson bekräftar detta.

Även om OECD har tagit över ordförandeskapet är det avgörande att Sverige fortsätter ta en ledande roll för att Global Deal ska utökas och utvecklas. På så sätt kan vi skapa en mer inkluderande, långsiktig och hållbar handel.

Herr talman! De protektionistiska vindarna blåser allt starkare och världshandeln är satt under stor press. Därför är det viktigare än någonsin att stå upp för en handelspolitik som skapar fler jobb, bättre välfärd och en mer rättvis och grönare omvärld.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till Socialdemokraternas reservation.

(Applåder)

Anf. 239 Anna af Sillén (M)

Herr talman! Skiftnyckel, kullager, blixtlås, dynamit och respirator. Tetra Pak, Spotify och Skype. Listan kan göras lång över de uppfinningar som svensk entreprenörskraft utvecklat genom åren. Sverige må rent geografiskt vara det lilla landet i norr, men sett till företagande är vi en stor nation.

Lägger vi också till de naturtillgångar vårt land har i skog och mark och som av generationer av företagare förädlats till stora exportnäringar och högklassig livsmedelsproduktion är det lätt att konstatera att Sverige är ett land med fantastiska förutsättningar.

Ändå är det inte bland topplaceringarna vi återfinner Sverige när det gäller tillväxten i Europa - tvärtom återfinns vi nu bland de länder som har sämre tillväxt, och samtidigt har svensk konkurrenskraft försvagats. Hur kunde det bli så?

Anledningarna är såklart flera, men tydligt är att tillväxttakten knappast avtagit när det gäller byråkrati och administration. Regelbördan har tvärtom ökat. Av en färsk rapport från Svenskt Näringsliv framgår att så mycket som varannan företagare upplever att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare. När det ägnas cirka tio timmar i veckan åt att hantera administration är det lätt att förstå att svensk företagsamhet knappast har någon snabbfil i konkurrensen med andra länder.

Tid är pengar, som alltid. 200 miljarder beräknas den sammantagna kostnaden vara för företagens regelbörda - för företagen, alltså, herr talman! Till det kommer den kostnadskarusell överbyråkratiseringen också orsakar svenska skattebetalare.

Bromsande byråkrati och betungande administration hämmar med andra ord svenska företags konkurrenskraft och lönsamhet och därmed landets tillväxt. Småföretagen, som skapar flest jobb, drabbas hårdast när entreprenörer får lägga mer tid på regelkrångel än på själva jobbet. Samtidigt står industrin och stampar i väntan på ändlösa tillståndsprocesser hos myndigheter som för länge sedan tappat förståelsen för näringslivets förutsättningar.

Onödig byråkrati, herr talman, går ofta hand i hand med politisk klåfingrighet. Alltför många företagare, inte minst på landsbygden, upplever att staten kör över dem i frågor där ägarrätten borde ha respekterats och skyddat verksamheten. Det krävs ett skifte i kultur och mindset på många plan, inte minst de politiska, för att vända utvecklingen.

Sverige behöver en rejäl avregleringsvåg. En avbyråkratisering som skulle gynna våra företagare skulle naturligtvis även bidra till att effektivisera staten, en välgärning i sig. Moderaterna gick till val med målsättningen att minska regelbördan för företag med 30 procent.

Näringsliv

I regeringsförklaringen lyfte statsminister Ulf Kristersson särskilt fram vikten av ett fritt och starkt svenskt företagande. I den här första budgeten slås också fast att regeringen ska inleda ett arbete med att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar. Skattelättnader och förenklingar med tydlig inverkan på entreprenörskap, småföretagande, forskning och investeringar kommer att vara särskilt viktiga för att skapa ett mer gynnsamt företagsklimat.

Extra viktig är förstärkningen av Regelrådet och det implementeringsråd som nu ska införas och som särskilt ska syfta till att minska regelbördan. Dessa råd bör ta ett brett grepp om frågan om hur man kan förenkla för företagande - inte bara göra en översyn av nya reglers konsekvenser. Även överimplementeringen av EU-regler måste få ett stopp, det måste rensas rejält i befintlig regelflora och reglers existensberättigande måste bygga på att man ställt sig frågan vilket problem de löser.

Även myndighetsutövningen bör granskas, och regleringsbrev bör peka ut en tydlig företagarlinje för de tjänstemän runt om i landet som hanterar näringslivsfrågor.

Herr talman! Det är företagande som är nyckeln till Sveriges välstånd, och det är fri företagsamhet som är nyckeln till utveckling. Med ett gott företagsklimat stärks förutsättningarna för fler svenska företagsidéer och uppfinningar som inte bara skapar de jobb som finansierar vår gemensamma välfärd utan också gör att vi möter framtiden bättre rustade med nya lösningar för de utmaningar och omställningar vi står inför.

Beskedet att Moderaterna tillsammans med samarbetspartierna nu går från vallöfte till verkstad när det gäller arbetet mot regelkrånglet är viktigt och välkommet. Det skapar förutsättningar för företagsamhet - och företagsamhet, herr talman, är hoppfullhet.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Näringsliv

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag