Anf. 207 Matilda Ernkrans (S)
Herr talman! Låt mig börja med ett citat.
"Det är verkligen mycket, mycket bråttom. Men på samma gång får denna känsla av brådska inte överskugga det faktum att lösningar av problemen kommer att kräva långtgående förändringar i attityder och samhällsorganisation."
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård
Det är Olof Palme som säger detta, och han gör det på FN:s miljökonferens i Stockholm 1972. Det var bråttom redan då, med andra ord, och det är ännu mer bråttom nu.
Då hade världen vaknat. Forskare hade påpekat att den expansiva utvecklingen inte tog hänsyn till att naturresurser är ändliga, och författaren Rachel Carson hade skrivit sin berömda bok Silent Spring - på svenska Tyst vår. Den handlar bland annat om hur gifter i jordbruket dödade våra vanligaste fåglar och är en bok som på många sätt skapade miljörörelsen. Dessa två händelser, miljökonferensen i Stockholm 1972 och boken Tyst vår, kan sägas vara början på miljöpolitiken.
Vi debatterar nu miljöpolitiken för 2016, regeringens utgiftsområde 20. Jag vill yrka bifall till regeringens budget på detta område, det vill säga bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
Vi debatterar miljöbudgeten, och vi gör det i ljuset av att världens länder i helgen äntligen klarade av att samla ihop sig och ta beslut om ett nytt globalt klimatavtal. Jag måste erkänna att det känns stort. Men det globala klimatavtalet är ett startskott och inte ett målsnöre. Det är bra att avtalet grundas på vetenskapen och tar sikte på en och en halv grad. Det är mycket bra att det blir folkrättsligt bindande. Det är avgörande att de femåriga översynerna av ländernas utsläppsminskningsåtaganden för högre ambitioner kom på plats, något som Sverige och EU har drivit framgångsrikt.
Det är oroande att avtalet känns svagare på finansieringen, och jag är ledsen över att länderna inte har lämnat in tillräckligt höga utsläppsminskningsåtaganden som faktiskt tar världen ned till en och en halv grad. Åtagandena leder oss i stället snarare fortfarande mot orimliga tre grader. Det är dock en styrka att få det globala klimatavtalet på plats. 186 länder har utlovat utsläppsåtaganden, och 195 parter står bakom avtalet. Det är sannerligen början till något bättre. Planeten är inte räddad ännu, men det finns en plan och ett internationellt samvete på plats som kommer att mana oss till fler och bättre åtgärder. Det är ett startskott men inte ett målsnöre.
Herr talman! Efter 1972 lärde vi oss att steg för steg hantera och anpassa vår verksamhet till miljön. Vi socialdemokrater är inte ensamma, men i regeringsställning och tillsammans med andra utvecklade vi nya styrmedel och regelverk - kort sagt en politik för hållbar utveckling. Vi tog fram miljöbalken, och vi utvecklade de 16 miljömålen. Idén med miljömålen är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De är ett viktigt redskap för att hantera de miljöutmaningar vi står inför. Tanken är att ett enskilt miljömål inte ska överordnas utan att alla måste lösas parallellt.
Den nuvarande regeringen, med stöd av Vänsterpartiet, har en hoppfull syn på miljöpolitiken. Det märks i det förslag riksdagen nu har på sitt bord. Helt klart är att det svenska systemet med de 16 miljömålen får en starkare ställning i svensk politik. Ansträngningen för att nå målen intensifieras.
I dag debatterar vi en mängd förslag till ny politik för att nå miljömålen. Det kan sägas vara i sista stund, för det är bara fyra år kvar innan ytterligare 14 av miljömålen ska vara nådda. I dag är det så att vi klarar ett av miljömålen och tror oss kunna nå ytterligare ett, men 14 är kvar. Jag kan inte lova att vi kommer att klara det. Åtta, ja nio år med för låg ambition med svensk miljöpolitik har satt sina spår.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård
Nuvarande regering har dock uttalat som sin uppgift och som sin avsikt att försöka klara miljömålen. Det slog statsminister Stefan Löfven fast i sin regeringsförklaring. Inte någon gång i de åtta regeringsförklaringar moderatledaren Fredrik Reinfeldt presenterade i denna riksdag nämnde han ens ordet miljömål.
Jag går tillbaka till Olof Palme 1972. Han sa att det var en stor utmaning. Det var det då, och det är det i dag. Till utmaningar krävs resurser, och det är just vad den här regeringen nu föreslår att riksdagen ska avsätta för att klara miljömålen.
Jämfört med det beslut riksdagen tog i december förra året med en majoritet bestående av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna är detta en höjning med 2,3 miljarder. Vi har låtit riksdagens utredningstjänst jämföra miljöbudgetarna 20 år tillbaka i tiden, och deras granskning visar att årets budget innebär den kraftigaste höjningen av miljöbudgeten under denna tid. Det klargör, anser jag, regeringens beslutsamhet att göra det denna riksdag har gett regeringen i uppdrag, att klara de miljömål riksdagen har beslutat om och till nästa generation lämna över en värld vi kan vara stolta över.
När riksdagen nyligen lade fast de ekonomiska ramarna för miljöbudgeten framkom det förslag från fem oppositionspartier. Jag vill lyfta fram ett av dem, nämligen Centerpartiets. Jag gör det för att tydliggöra en sakskillnad. Centerpartiet, som kallar sig Alliansens gröna röst, har föreslagit en sänkning av miljöbudgeten med nästan 2 miljarder i förhållande till regeringens förslag.
Herr talman! På ett sätt kom vi socialdemokrater och miljöpartister till en havererad och stillastående miljöpolitik där utmaningarna hade växt och växt varje år i brist på åtgärder. På ett annat sätt kom vi dock till ett dukat bord. Under åtta år av borgerligt styre hade nämligen inte myndigheter och experter legat på latsidan. Nej, de hade tagit fram en mängd förnuftiga och rimliga förslag på åtgärder, investeringar och styrmedel för att klara miljömålen. Vi har kunnat välja, och här är några av de saker vi föreslår i den här budgeten.
Vi förstärker arbetet med en sanering av förorenad mark med 350 miljoner kronor, för en mer giftfri vardag och för att möjliggöra en ny utveckling.
Vi måste skydda mer värdefull natur, och vi gör det för att klara FN:s konvention om biologisk mångfald. Vi förstärkte med 250 miljoner i vårändringsbudgeten och höjer med ytterligare 340 miljoner.
Vi vet att vi måste bevara artrikedomen i våra skogar. Vi måste se till att de miljöer de hotade arterna är beroende av sparas.
Vi höjer också anslaget för skötsel av värdefull natur, för det har inte höjts trots att nya reservat har tillkommit. Det är ju en helt orimlig politik, som har lett till mindre möjligheter för allmänheten att få tillträde till reservaten och mindre möjlighet till nödvändig skötsel. Ängar växer igen, hedar förbuskas och leder försvinner. Nu föreslår vi en rejäl förstärkning av det här anslaget, och jag kan påpeka att det också kommer att leda till fler jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård
När det gäller klimatpolitiken har regeringen lagt fast ett omfattande paket som syftar till att vi ska klara riksdagens klimatmål till 2020, det vill säga 40 procent mindre utsläpp av växthusgaser till 2020 jämfört med 1990. Den borgerliga regeringen var inställd på att köpa sig fri genom att i det svenska åtagandet räkna in utsläppsminskningar i andra länder, till exempel genom trädplanteringsprojekt i Uganda som har tagit ifrån människor deras inkomster och vars klimateffekt kan sägas vara tveksam.
Men nu har vi en regering som är inriktad på att ta ansvar för klimatomställningen utan att räkna in utsläppsminskningar gjorda i andra länder, och det kräver att vi gör mer för att klara vårt åtagande.
Här har regeringen en mängd åtgärder, som förbättrat järnvägsunderhåll, utökad kollektivtrafik, satsningar på elbussar med mera. Men om en åtgärd vill jag nämna lite mer, och det är satsningen Klimatklivet. Vi vet ju att alla utsläpp är lokala. Och vi vet från den rapport som Naturvårdsverket gjorde om klimatpolitiken, Färdplan 2050, att avgörande för att vi ska klara klimatutmaningen på lång sikt är att vi kan planera vårt samhälle för att klara den nya fossilfria värld som vi står inför. Detta planeringsansvar har kommunerna, som nu får nya stora möjligheter till resursförstärkningar för att kunna ta det ansvaret, och det har varit efterlängtat i många år.
Jag menar att Klimatklivet, 600 miljoner kronor årligen, kommer att bidra till en snabb utbyggnad av infrastruktur för ett hållbarare Sverige, till exempel en satsning på elladdstolpar, vilket är det första projekt som fått del av årets stöd.
Herr talman! Jag vill avsluta med att återigen citera Olof Palme på miljökonferensen i Stockholm. Han betonade det gemensamma internationella ansvaret. Han sa: "Framtiden är gemensam. I gemenskap måste vi dela den. Tillsammans måste vi skapa den."
En långsiktig miljöpolitik som bär framåt för att klara de miljömål som vi i denna riksdag beslutat om och för att vi ska kunna ta vårt ansvar för att göra en klimatomställning som också bär jobb och välfärd, göra den omställning som mänskligheten behöver, kommer att underlättas om vi kan söka breda samarbetslösningar. Vi behöver ta det ansvaret. Jag tycker att vi ska ta det ansvaret. Det kommer att krävas kompromisser, precis så som världens länder fick kompromissa i Paris och som nu har gett oss ett nytt globalt klimatavtal.
Miljöpolitiken behöver fler startskott, för vi har fortfarande långt kvar till målsnöret.
Jag ber om ursäkt för att jag överskred talartiden.
(Applåder)