Anf. 227 Dennis Dioukarev (SD)
Fru talman! Utgiftsområdets myndigheter har en viktig demokratisk uppgift i att analysera, prognostisera och sammanställa information om statens finanser, om reformer och om samhällsekonomin i övrigt.
I dagsläget uträttar myndigheterna ett ändamålsenligt arbete, och därför bör den politiska inriktningen vara att säkerställa finansieringen så att de även i framtiden kan upprätthålla en god statlig förvaltning, tillsyn och kontroll.
Inom ramen för sitt arbete har Finansinspektionen inrättat ett innovationscenter vars huvuduppgift är att ge vägledning till de företag som till exempel känner sig osäkra när det gäller regler och tillstånd. Sverigedemokraterna ser i dagsläget en betydande risk för att en utebliven finansiering av myndigheten kommer att leda till ett omodernt regelverk som i framtiden inte hänger med i innovationstakten i svensk fintechsektor.
Många av de svenska företagen ligger i framkant i det teknikskifte som just nu pågår, och därmed är det en hög efterfrågan på Finansinspektionens kompetens och erfarenhet. Utbudet av de finansiella tjänsterna ökar, och det är sannolikt en utveckling som kommer att fortsätta i en oförminskad takt. Därför ser Sverigedemokraterna ett behov av ett ökat anslag med 5 miljoner kronor per år under budgetperioden, i enlighet med myndighetens eget äskande.
Vidare, fru talman, har vi under året sett stora fall på världens börser, och på grund av det såg vi också en svensk kreditmarknad som frös. Orsaken till detta var bristfällig likviditet. På grund av de stora börsfallen försökte många att avyttra sina innehav samtidigt på en marknad som till stor del saknade köpare och därmed inte kunde prissätta tillgångarna korrekt.
I förlängningen skulle en dåligt fungerande kreditmarknad även utgöra en risk för den finansiella stabiliteten eftersom företagen i högre grad blir beroende av bankfinansiering. Bankfinansiering är redan företagens huvudsakliga finansieringskälla i en banksektor som i relation till bnp är en av de absolut största i världen. Synnerligen allvarligt är detta faktum eftersom 35 av de totalt 60 europeiska fonder som tillfälligt stängde för uttag när den svenska kreditmarknaden frös var svenska.
Det här måste naturligtvis åtgärdas. Då är frågan hur vi gör det. Sverigedemokraternas svar på den frågan är följande: Vi måste öka likviditeten, och vi måste förbättra transparensen.
Grundproblemet på kreditmarknaden är att transparensen är begränsad eftersom mycket av handeln sker utanför reglerade handelsplatser - så kallad OTC-handel eller handel över disk. Där är information om avslutspriser svåråtkomlig, och information om handelsvolymer är oftast icke-transparent.
Vid en internationell utblick finns det dock exempel på system där man offentliggör information om pris, volym och part bara minuter efter att transaktionen ägt rum. På så sätt har man också kunnat skapa ett register där man kan bygga aggregerade data om obligationsomsättningen.
I USA har man exempelvis på detta sätt ökat insynen och förbättrat transparensen för investerare samt möjliggjort för dem att analysera likviditeten i de underliggande papperen. Sverigedemokraterna vill se ett liknande moderniserat och digitaliserat system för obligationshandel i Sverige.
Vidare, fru talman, har vi i kölvattnet av pandemin sett att Finansinspektionen medgett en temporär amorteringslättnad till landets hushåll åtminstone fram till augusti 2021. Detta är enligt vår mening ett helt korrekt beslut, men det underminerar samtidigt det andra amorteringskravets hela existensberättigande eftersom det andra amorteringskravet infördes med motiveringen att det skulle öka motståndskraften i kristider. Nu befinner vi oss i kristider, men då måste man i stället temporärt avskaffa kravet eftersom det tvärtom har minskat hushållens motståndskraft under pandemin - alltså tvärtemot hela ursprungsidén.
I bästa fall leder det andra amorteringskravet till att hushåll med god betalningsförmåga utestängs från bostadsmarknaden och förpassas till en osäker andrahandsmarknad med skyhöga hyror. Det kan handla om såväl ensamstående som unga vuxna. Det kan exempelvis handla om ett par som är nyexaminerat från universitetet, med bra kassaflöde men med en nivå på insatsen som aktiverar det andra amorteringskravet och därmed omöjliggör ett inträde på bostadsmarknaden i våra mest snabbväxande och arbetsintensiva regioner.
Sedan toppnivån 2017 har bostadsbyggandet minskat med 30 procent i riket och med hela 50 procent i Stockholmsregionen. I sämsta fall är kravet alltså direkt tillväxthämmande och leder till samhällsekonomiska välfärdsförluster. Regeringen måste omedelbart vidta politiska åtgärder för att avskaffa kravet eftersom vi nu har svart på vitt att det andra amorteringskravet är ineffektivt och kontraproduktivt. Det här är också en linje som har stöd i forskningen av bland andra professor Lars EO Svensson, Finanspolitiska rådet och Stockholms Handelskammare.
Sammanfattningsvis, fru talman, har jag inget yrkande här i dag eftersom Sverigedemokraternas anslagsnivå överstiger den av riksdagen fastställda utgiftsramen. Däremot har jag presenterat förslag som skulle säkerställa finansieringen av Finansinspektionens innovationscenter och därmed förbättra möjligheterna och utsikterna för svensk fintechinnovation. Jag har presenterat förslag som skulle öka likviditeten och förbättra transparensen på den svenska kreditmarknaden. Jag har också presenterat förslag som skulle möjliggöra för fler unga vuxna att förverkliga drömmen om ett eget hem.