Kulturutskottets betänkande

2021/22:KrU1

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt förslag från ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna om anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Totalt uppgår anslagen inom utgiftsområdet till ca 18,5 miljarder kronor. Utskottets förslag avviker från regeringens förslag när det gäller anslagen 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken och 13:5 Insatser för den ideella sektorn. I fråga om övriga anslag inom utgiftsområdet finns det inga avvikelser mellan utskottets förslag och regeringens förslag. Detta innebär att utskottet delvis tillstyrker regeringens förslag om anslag och delvis tillstyrker två motionsyrkanden om anslag. Övriga motionsförslag i denna del avstyrks.

Utskottet tillstyrker övriga förslag från regeringen som gäller bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, medelstilldelning för 2022 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Lagändringen föreslås träda ikraft den 1 januari 2022. Motionsyrkanden som gäller förändrade mål inom utgiftsområdet avstyrks.

Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om samverkan och inflytande inom filmområdet.

I betänkandet finns fem reservationer (S, SD, L, MP) samt fem särskilda yttranden (S, M, C, V, L, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar istället sina överväganden i särskilda yttranden.

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

Cirka 40 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2021/22.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Budgetprocessen i riksdagen

Betänkandets disposition

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17

Statens budget inom utgiftsområde 17

Kulturområdesövergripande verksamhet

Teater, dans och musik

Litteraturen, läsandet och språket

Bildkonst, arkitektur, form och design

Konstnärernas villkor

Arkiv

Kulturmiljö

Museer och utställningar

Trossamfund

Film

Medier

Ungdomspolitik

Politik för det civila samhället

Folkbildning

Spelmarknaden

Utskottets ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Former för samverkan och inflytande inom filmområdet

Mål för kulturpolitiken

Mål för arkitektur, form och design

Mål för mediepolitiken

Reservationer

1.Former för samverkan och inflytande inom filmområdet, punkt 3 (S, MP)

2.Mål för kulturpolitiken, punkt 4 (SD)

3.Mål för kulturpolitiken, punkt 4 (L)

4.Mål för arkitektur, form och design, punkt 5 (SD)

5.Mål för mediepolitiken, punkt 6 (L)

Särskilda yttranden

1.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (S, MP)

2.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C)

3.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (V)

4.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (L)

5.Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, punkt 2 (M)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Bilaga 4
Regeringens lagförslag

Bilaga 5
Utskottets anslagsförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Statens budget inom utgiftsområde 17

a) Anslagen för 2022

Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 5.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2021/22:1 utgiftsområde 17 punkt 3 och motionerna

2021/22:3962 av Christer Nylander m.fl. (L) och

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 och

avslår motionerna

2021/22:54 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkandena 1–3,

2021/22:1168 av Magnus Ek (C),

2021/22:2476 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 5,

2021/22:2496 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 17,

2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) yrkande 7,

2021/22:2503 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 10,

2021/22:2506 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 3,

2021/22:2541 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9,

2021/22:2543 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 2,

2021/22:3185 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

2021/22:3365 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 5,

2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkande 12,

2021/22:3885 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,

2021/22:4020 av Viktor Wärnick m.fl. (M) yrkandena 1, 2 och 4–6,

2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. (C),

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 12, 15–17 och 26 samt

2021/22:4173 av Pia Steensland m.fl. (KD) yrkande 7.

b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022ingå ekonomiska åtagandensom inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 17 punkt 4.

2.

Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

a) Lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 17 punkt 1.

b) Medelstilldelning för 2022 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Riksdagen godkänner regeringensförslag till medelstilldelning för 2022 från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:1 utgiftsområde 17 punkt 2.

3.

Former för samverkan och inflytande inom filmområdet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.

Reservation 1 (S, MP)

4.

Mål för kulturpolitiken

Riksdagen avslår motionerna

2021/22:3885 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.

Reservation 2 (SD)

Reservation 3 (L)

5.

Mål för arkitektur, form och design

Riksdagen avslår motion

2021/22:2506 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 6.

Reservation 4 (SD)

6.

Mål för mediepolitiken

Riksdagen avslår motion

2021/22:4008 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.

Reservation 5 (L)

Stockholm den 25 november 2021

På kulturutskottets vägnar

Christer Nylander

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L)*, Vasiliki Tsouplaki (V)*, Viktor Wärnick (M), Lawen Redar (S)*, Hans Hoff (S)*, Annicka Engblom (M), Bo Broman (SD), Lars Mejern Larsson (S)*, Catarina Deremar (C)*, Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD), Azadeh Rojhan Gustafsson (S)*, Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S)*, Jonas Andersson i Linghem (SD), Pernilla Stålhammar (MP)* och John E. Weinerhall (M).

* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2021/22:1 i de delar som gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2021/22. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 4. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2022 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag.

Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 5.

Under beredningen av ärendet har kultur- och demokratiminister Amanda Lind informerat utskottet om förslagen i budgetpropositionen. Vidare har information lämnats av Kulturdepartementet, Myndigheten för kulturanalys, Konstnärsnämnden, Riksidrottsförbundet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Utredningen om återstart för kulturen, Föreningen Förintelsens Överlevande och Giron Sámi Teáhter.

Budgetprocessen i riksdagen

Rambeslutsprocessen

Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).

Riksdagen har bestämt utgiftsramen för 2022 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 18499593 000 kronor (prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU1, rskr. 2021/22:46). I detta betänkande föreslår kulturutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).

Uppföljning av regeringens resultatredovisning

Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetproposi­tionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.

I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335).

Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.

Betänkandets disposition

Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 17. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 17 samt förslag om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Slutligen behandlas ett förslag till tillkännagivande samt ett antal motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2021/22.

Utskottets överväganden

Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17

Propositionen

I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns följande mål för olika områden:

      Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

      Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)

      Mål för en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)

      Mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312)

      Mål för arkitektur-, form- och designpolitiken (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316)

      Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307)

      Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)

      Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)

      Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289)

      Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1 utg. omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96)

      Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354)

      Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)

      Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

      Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37–38)

      Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379)

      Mål för spelmarknaden (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94).

Regeringen redogör för att Regeringskansliet under innevarande år har fokuserat på att resultatredovisningarna utformas enligt de riktlinjer som etablerades 2020 eftersom utrymmet för att ytterligare utveckla den ekonomiska styrningen har varit begränsat under pandemin. Ekonomi­styrningsverket (ESV) har på regeringens uppdrag lämnat rapporten Ekonomisk styrning i staten som ger en samlad bild av den ekonomiska styrningens omfattning, hur den har förändrats över tid samt vilka utmaningar den står inför (ESV 2021:19). I en kompletterande rapport, Regeringens resultatstyrning av myndigheterna – En kartläggning av instruktioner och regleringsbrev under två decennier, presenteras en fördjupning av regeringens tillämpning av resultatstyrningen (ESV 2021:18). Avsnittet Analys och slutsatser har i budgetpropositionen för 2022 bytt namn till Regeringens bedömning av måluppfyllelsen. Syftet med förändringen är att rubriken tydligare ska återspegla det avsedda innehållet i avsnittet, vilket knyter an till riktlinjen om att en samlad bedömning av måluppfyllelsen bör redovisas (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan och skattefrågor).

Inom utgiftsområde 17 redovisar regeringen att man i sin resultat­redovisning har använt kulturområdets fyra gemensamma bedömningsgrunder för en sammanfattande resultatbedömning. I respektive delavsnitt inom kulturområdet kommenterar regeringen vilka av de gemensamma bedömningsgrunderna för kulturområdet som ingår i resultatredovisningen, utifrån bl.a. relevans och vilken resultatinformation som finns att redovisa. Vidare beskriver regeringen hur man inom kulturområdet fortsätter utvecklingsarbetet för att i sin redovisning fokusera på resultat, centrala åtgärder och utveckling över tid. Regeringen redovisar även två uppdrag till Myndigheten för kulturanalys, dels en översyn av effekterna inom kulturområdet med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 i vilken myndigheten har kartlagt regeringens olika insatser i form av krisstöd, stimulerande och vägledande åtgärder samt samverkan och smittsäkrande insatser, dels en översyn av den kulturpolitiska styrningens effekter på den konstnärliga friheten (prop. 2021/22:1, utg.omr. 17).

Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden

I budgetpropositionen för 2022 redovisar regeringen för utgiftsområde 17 behandlingen av fyra tillkännagivanden, varav samtliga anses vara slutbehandlade. Nedan redovisas två av tillkännagivandena. De andra två behandlas senare i betänkandet.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra dessa (bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281). Mot bakgrund av tillkännagivandet har regeringen sett över styrningen av de centrala museer som är myndigheter och vissa centrala museer som är stiftelser. Under 2017 ändrades förordningarna med instruktioner för museimyndigheterna och ett antal uppgifter om att beakta tvärsgående perspektiv i verksamheten togs bort för att förtydliga varje museums särart (SFS 2017:1086–1091, 2017:1261 och 2017:1262). Motsvarande förändringar genomfördes under 2019 i beslut om riktlinjer för statens bidrag till de centrala stiftelsemuseerna för budgetåret 2020 (Ku2019/02020). Regeringen uppger vidare att den har löpande och nära dialog med de museimyndigheter som mellan 2017 och 2019 inordnades uppgifter från andra myndigheter och museer. Regeringen hänvisar även till att Statskontorets myndighetsanalys av Statens historiska museer (rapport 2021:8) lyfter fram att de inordnade museerna har fortsatt att fungera som egna varumärken efter organisationsförändringen 2018. Mot bakgrund av detta anser regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Regeringen anser med detta att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska tillsätta en utredning som ser över möjligheterna till en ordning för förhandsprövning där regeringen inte utgör den sista instansen (bet. 2019/20:KrU2, rskr. 2019/20:20). I mars 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att, med utgångspunkt i de förslag till ändringar i yttrandefrihetsgrundlagen som 2018 års tryck- och yttrandefrihetskommitté lämnat (SOU 2020:45), föreslå hur public service-innehåll på internet ska kunna omfattas av motsvarande villkor som gäller för sändningarna i marknätet. Utredaren ska också se över möjligheten att ändra ordningen för beslut vid s.k. förhandsprövning av nya tjänster hos public service-företagen (dir. 2021:19). Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2022. Regeringen anser med detta att tillkännagivandet är slutbehandlat.

Utskottets bedömning

Utskottet har formulerat tre teman för sin granskning av regeringens resultatredovisning till riksdagen inom utgiftsområde 17 (bet. 2019/20:KrU1):

      god transparens

      ändamålsenliga bedömningsgrunder

      uppföljningsbara mål.

Utskottet finner det glädjande att resultatredovisningen generellt fokuserar mer på resultat av förd politik och mindre på myndigheters insatser. Här kan förändringen av rubriken Analys och slutsatser till Regeringens bedömning av måluppfyllelsen ha bidragit till regeringens ökade fokus på resultat i sin redovisning till riksdagen. Texterna är även tydligare och mer relevanta jämfört med föregående år, vilket bidrar till läsbarheten. Utskottet välkomnar att regeringens sammanfattande resultatbedömning för kulturområdet är mer uttömmande i år.

Utskottet menar dock att det finns utrymme för att ytterligare förbättra regeringens analys av måluppfyllelsen. Avsnitten Kulturmiljö, Arkiv, Museer och utställningar, Film, Medier, Ungdomspolitik, Idrottspolitik och Spelmarknad är goda exempel på områden där regeringen ger sin bedömning av måluppfyllelsen genom att kommentera uppnådda resultat tillsammans med förbättringsområden och omvärldsanalyser. Inom Arkiv saknas dock avsnittet Politikens inriktning, vilket minskar läsarens möjlighet att följa eventuella kopplingar mellan redovisade resultat och förslag om kommande åtgärder.

Även redovisningens struktur kan förbättras genom att bedömningsgrunder används som underrubriker. Det är framförallt inom redovisningen av avsnittet Kulturområdesövergripande verksamhet som bedömningsgrunderna strikt används som underrubriker. Inom andra områden, däribland Litteraturen, läsandet och språket, Bildkonst, arkitektur, form och design samt Arkiv, har bedömningsgrunderna formulerats om i rubriceringarna. Inom Frilufts-livspolitiken finns tio mål, men endast sex av dem kopplas till underrubriker, dvs. regeringen redovisar inte resultaten för fyra mål.

Utskottet menar att det är en stor förbättring att regeringen i år redovisar vilka av de gemensamma bedömningsgrunderna som valts för områdena Bildkonst, arkitektur, form och design, Konstnärernas villkor, Arkiv, Kulturmiljö, Museer och utställningar samt Medier. Det är särskilt positivt att regeringen inom några områden lyfter fram aspekter som kan länkas till de gemensamma bedömningsgrunderna. För Konstnärernas villkor mäts tillgänglighet via bredd av bidrag och ersättningar. Inom Arkiv mäts tillgänglighet bl.a. genom antal digitiserade bilder och för Museer och utställningar mäts konstnärlig förnyelse och utveckling av verksamheten bl.a. genom pågående forskning och kunskapsuppbyggnad. Redovisningen tydliggör regeringens syn på vad som är ändamålsenliga bedömningsgrunder utifrån hur de bedöms relatera till målen och vilka tillgängliga data regeringen ser som användningsbara.

Såväl kulturutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp som Myndigheten för kulturanalys har framfört att det finns tillgänglig statistik som regeringen inte använder sig av, däribland barns och ungas tillgång till kultur, jämställdhet, tillgänglighet, läsvanor och läsfrämjande. Utskottet vill därför påpeka att fler bedömningsgrunder har potential att vara kvantifierbara och att det i sin tur kan påverka vilka bedömningsgrunder och/eller resultatindikatorer som kan anses vara ändamålsenliga.

Riktlinjen att utvecklingen bör redovisas i tioåriga diagram och tabeller med om möjligt minst tioåriga tidsserier får anses vara mest utvecklad inom Ungdomspolitiken. Utskottet välkomnar en ny tioårig serie i tabellform inom Medier med uppgifter om antal taltidningar och prenumeranter. Likaså är det bra att man inom Politik för det civila samhället nu har en tabell om antalet fysiska och digitala besök i Sveriges nationalparker. Utskottet noterar att det inom Litteraturen, läsandet och språket skett olika avbrott i de önskade tio-årsserierna då diagrammet som skildrar andelen unga (16–25 år) som uppger att de läser böcker varje vecka tagits bort samt att diagrammet om antalet lån till användare har ändrats till antal digitala lån.

I relation till svårigheten att följa upp visionära mål med långsiktiga effekter, menar utskottet att det resonemang som ESV för i rapporteringen av olika regeringsuppdrag om målens begriplighet är värdefulla för utgiftsområde 17. Det är rimligt att utgå från att målens begripliggörande är en bärande komponent i både målstyrning och måluppfyllelseanalys, dvs. att målen är tydliga och begripliga för dem de berör och därför inte avhängiga precisa formuleringar. Här är även utrymmet för ökat samspel mellan analys-myndigheter och andra ansvariga myndigheter en viktig aspekt eftersom analysmyndigheter behöver tillgång till årliga utfallsdata från ansvariga myndigheter för att göra effektanalyser av både tänkta och faktiska orsaks-samband mellan insatser, resultat och effekter.

Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden

Utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av riksdagens tillkännagivanden om varje museums särart samt förhandsprövning av nya tjänster hos public service-företagen. Utskottet kommer att fortsätta att noggrant följa frågan om formerna för förhandsprövning och ser även fram emot att inom kort få ta del av Statskontorets analys av museimyndigheternas organisationsstruktur mot bakgrund av bl.a. museilagen och de nationella kulturpolitiska målen.

Statens budget inom utgiftsområde 17

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt utskottets förslag i bilaga 5. Därmed bifaller riksdagen delvis två motionsyrkanden om anslagsfördelning, delvis regeringens förslag om anslagsfördelning. Riksdagen lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt och bifaller regeringens förslag till bemyndiganden. Övriga här behandlade motionsyrkanden avslås.

Jämför särskilt yttrande 1 (S, MP), 2 (C), 3 (V) och 4 (L).

Allmänt om regeringens och motionärernas budgetförslag för 2022

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 områden och 50 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 18454593000 kronor. Moderaterna föreslår samma budgetram för utgiftsområdet som regeringen, men med en annan fördelning mellan anslagen inom utgiftsramen. Sverigedemokraterna föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 248197000 kronor, Centerpartiet föreslår en utgiftsram som understiger regeringens med 220240000 kronor, Vänsterpartiet föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 642400000 kronor, Kristdemokraterna föreslår en utgiftsram som överstiger regeringens med 453000000 kronor och Liberalerna föreslår en utgiftsram som understiger regeringens med 289100000 kronor.

Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har under utskottets beredning av ärendet justerat sina yrkanden jämfört med sina respektive motioner och lagt fram ett gemensamt förslag.

Kulturområdesövergripande verksamhet

1:1 Statens kulturråd

Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 67099000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för en reform på musikområdet samt med 3 miljoner kronor 2022 för genomförande av det kulturpolitiska toppmötet World Summit on Arts and Culture.

Anslaget räknas upp med 615000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 73714000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser genomförande och samordning av arbetet kring en nationell kulturkanon samt uppdrag att samordna kulturlotsarna (jfr föreslaget anslag 99:9). Motionärerna föreslår även i kommittémotion 2021/22:2496 yrkande 1 att regeringen utarbetar en svensk kulturkanon.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 92000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 3280084000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 493 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:208 (bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416), med 380 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:84 (bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204) och med 840 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) samt en minskning av anslaget med 22 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:99 (bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:384).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 745 miljoner kronor 2022 för stimulansstöd till kulturområdet, för att stärka kulturlivets internationalisering samt för att förstärka det statliga stödet till de nationella minoritetsspråken och nationella minoriteters kultur. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för utveckling och införande av produktionsincitament för filminspelningar i Sverige. Regeringen föreslår även att anslaget ska öka med 75 miljoner kronor 2022 för en förstärkning av satsningen Stärkta bibliotek samt att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor årligen 2022–2024 för bidrag till Sámi Giellagáldu. Därutöver föreslår regeringen att anslaget ska minska med 3,5 miljoner kronor 2022 för att finansiera omprioriteringar inom utgiftsområdet. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 1 060 000 000 kronor fr.o.m. 2022 då tidsbegränsade medel för ett särskilt stimulansstöd till kulturområdet och en tillfällig ökning av satsningen Stärkta bibliotek upphör samt att medlen för ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier ska öka.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1450582000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2023.

Motionerna

Viktor Wärnick m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2021/22:4020 yrkandena 1 och 2 att anslaget ska öka med 190 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 90 miljoner kronor till barnlitteratur och till bibliotekens digitalisering samt 100 miljoner kronor för produktionsincitament för filminspelningar i Sverige. I kommittémotion 2021/22:3365 yrkande 5 av Viktor Wärnick m.fl. (M) betonas vikten av att stödja bibliotekens digitaliseringsarbete.

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser produktionsincitament för film-inspelningar i Sverige.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 75 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens tillfälliga förslag om Stärkta bibliotek.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3185 att anslaget ska öka med 368 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 15 miljoner kronor för stöd till fler lokala kulturprojekt, 300 miljoner kronor för sänkta avgifter till kulturskolan, 45 miljoner kronor till kulturallianserna för att bidra till tryggare anställningsformer för kulturskapare, 3 miljoner kronor för att införa en modell likt den norska skolesekken samt 5 miljoner kronor för att förstärka det ideella kulturlivet.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 att anslaget ska minska med 390 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I detta ligger en generell minskning med 290 miljoner kronor till förmån för andra politiska satsningar. Motionärerna avvisar vidare regeringens förslag om produktionsincitament för film.

1:3 Skapande skola

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för elever i förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 201465000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 1,5 miljoner kronor 2022 för att finansiera omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 199964000 kronor för 2022 till anslaget.

I anslagets ändamål föreslås att begreppet barn ändras till elever.

Motionerna

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska öka med 1,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att minska anslaget till Skapande skola.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkandena 1 och 17 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att bättre nå målet att alla barn ska ha möjlighet att delta i kulturlivet.

1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 45153000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45153000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser stöd till projekt som använder ny teknik för att förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3185 att anslaget ska öka med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett uppdrag till Riksantikvarieämbetet att kartlägga romers och resandes bosättningar för att synliggöra dessa som en viktig del av det svenska kulturarvet.

1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 9852000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9852000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 miljoner kronor 2023–2024.

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.

1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:

      professionell teater-, dans- och musikverksamhet

      museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete

      bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet

      professionell bild- och formverksamhet

      regional enskild arkivverksamhet

      filmkulturell verksamhet

      främjande av hemslöjd.

Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner. Anslaget får även användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 1782049000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 23 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:208 (bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:41) samt med 40 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166, (bet.2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för en förstärkning av det statliga bidraget till regional kulturverksamhet. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 150 miljoner kronor fr.o.m. 2022 eftersom tidsbegränsade medel för att förstärka kultursamverkansmodellen upphör samt med ytterligare 1 miljon kronor fr.o.m. 2022 för att finansiera omprioriteringar inom utgiftsområdet. Anslaget räknas upp med 13674000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1681723000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor 2023–2024.

Motionerna

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 2051000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 2700 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

1:7 Myndigheten för kulturanalys

Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklings­insatser.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 17300000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor fr.o.m. 2022 för myndighetens arbete med statistik inom scenkonst samt bild och form. Anslaget räknas upp med 136000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 18436 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 20000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

99:5 Skapande äldreomsorg (förslag om nytt anslag)

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 vill Aron Emilsson m.fl. (SD) att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för skapande äldreomsorg för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet.

Ann-Christine From Utterstedt (SD) föreslår i motion 2021/22:54 att regeringen stärker arbetet och inspireras av engångssatsningen 2011 på kultur för äldre (yrkande 1) samt att regeringen verkar för att skapa förutsättningar för äldre personer, oavsett socioekonomiska faktorer eller geografisk hemvist, att ta del av konst och kultur (yrkande 2).

99:8 Stimulansbidrag kultur i vården (förslag om nytt anslag)

Motionen

I kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 vill Aron Emilsson m.fl. (SD) att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för stimulansbidrag till kultur i vården. I motionen anförs att kultur har en viktig roll både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. För att främja utvecklingen och arbetet med detta vill motionärerna anslå medel för ett stimulansbidrag till regionerna.

99:9 Kulturlotsar och Sverigecenter (förslag om nytt anslag)

Motionen

I kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 vill Aron Emilsson m.fl. (SD) att 300 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för kulturlotsar och Sverigecenter. Motionärerna anför att det i Sveriges kommuner generellt sett finns ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och ett varierat föreningsliv. Samtidigt saknas en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna lokal kultur och lokalt kulturarv till att bli levandegjorda, förmedlade och utövade i kommunens verksamheter och föreningsliv. Satsningen beskrivs som en landsomfattande reform för integration och vitalisering av kulturlivet.

Teater, dans och musik

2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 1 136 933 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 10,6 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) samt med 10 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2021/22:2 (bet. 2021/22:FiU11, rskr. 2021/22:55).

Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 3 140 000 kronor fr.o.m. 2022. I detta ligger dels att tidsbegränsade medel till Voksenåsen AS upphör, dels att medel för investeringar och kostnader i samband med byte av Dramatens övermaskineri ökas. Anslaget räknas upp med 8 936 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 122 130 000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen beräknar att anslaget för 2022 ska fördelas enlig följande:

      Operan med 507 922 000 kronor

      Dramaten med 255 804 000 kronor

      Riksteatern med 291 338 000 kronor

      Dansens hus med 25 297 000 kronor

      Drottningholms Slottsteater med 14 837 000 kronor

      Unga Klara med 15 703 000 kronor

      Voksenåsen med 11 229 000 kronor.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att anslaget ska minska med 13703 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill avveckla den nationella barn- och ungdomsscenen Unga Klara.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 1340000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 1,8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 227 614 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 24 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för en reform på musikområdet samt med 50 miljoner kronor 2022 för att förstärka stödet till teater-, dans- och musikändamål.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 301 614 000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 183 miljoner kronor 2023.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska minska med 16 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Skälet är att partiet anser det vara problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen är en följd av att förslaget om den tillfälliga förstärkningen på motsvarande belopp har avvisats av partiet.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med sammanlagt 91 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 50 miljoner kronor avser satsning på de fria aktörerna, 25 miljoner kronor avser satsning på den fria konsten och 16 miljoner kronor avser kulturskaparnas villkor.

2:3 Statens musikverk

Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, så som pensionskostnader som regleras retroaktivt.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 122 646 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 27 miljoner kronor fr.o.m. 2022 som en följd av en reform på musikområdet som bedöms leda till ett minskat antal anställda vid Statens musikverk. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 1miljon kronor 2022 för en satsning på digitalisering av kulturarvet och av digitala tjänster. Anslaget räknas upp med 709 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 97 355 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna menar att det är angeläget att det svenska musikaliska kulturarvet bevaras, levandegörs och sprids. Medlen går till att förstärka och samordna visarkiven i Sverige.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 106000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

99:15 Riktad satsning för ideella musikarrangörer (förslag om nytt anslag)

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkandena 1 och 26 av Roland Utbult m.fl. att 15 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för att stärka stödet till fria musikarrangörers insatser.

Litteraturen, läsandet och språket

3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kultur­tidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 200 735 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för en utbyggnad av satsningen Bokstart.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 205 735 000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2023 och 2024.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill bl.a. sänka bidragen till internationellt litteratur­samarbete, litterära evenemang och efterhandsstöd till litteratur. Anslaget för kulturtidskrifter minskas med 3 miljoner kronor.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska öka med 25miljoner kronor. Summan ska gå till en bibliotekssatsning i utanförskapsområden.

3:2 Myndigheten för tillgängliga medier

Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 127 349 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget räknas upp med 1125 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 128 474 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 169000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 200000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

3:3 Institutet för språk och folkminnen

Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 71 120 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1,5 miljoner kronor årligen 20222024 för att stärka arbetet med Unescos konvention för tryggande av kulturarvet. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 1 miljon kronor fr.o.m. 2022 till följd av att tidsbegränsade medel för förslag från Tolkutredningens betänkande (SOU 2018:83) upphör. Anslaget räknas upp med 640 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 72 251 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 11 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa 11 miljoner kronor fördelas 5 miljoner kronor till arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet samt bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i norra Sverige. 1 miljon kronor går till ett uppdrag att i samråd med Forum för levande historia samla in och bygga upp en kunskapsbas kring ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för personer med funktionsnedsättning.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 96000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

99:10 Bibliotekssatsning (förslag om nytt anslag)

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 100 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för en bibliotekssatsning. Motionärerna vill använda anslaget för att genomföra några av den nationella biblioteksstrategins förslag.

Bildkonst, arkitektur, form och design

4:1 Statens konstråd

Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 11 007 000 kronor. Anslaget räknas upp med 71 000 kronor till följd av pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 078 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionen

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 11000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 67 947 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2022 till följd av att tidsbegränsade medel för att öka statens förvärv av konst upphör.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 947 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende en neddragning på satsningenden fria konsten.

4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor

Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och projekt inom hemslöjdsområdet.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 13 767 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:99 (bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:384). Anslaget räknas upp med 38 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 805 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Syftet är att – särskilt med fokus på barn och unga – intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 6 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2021/22:3185 av Nooshi Dadgostar m.fl. att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Skälet är att anslaget till hemslöjdsfrågor enligt partiet länge har påvisat en resursbrist.

4:4 Bidrag till bild- och formområdet

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 46 069 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor 2022 för att stärka stödet till fria aktörer inom bild- och formområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 61 069 000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag som uppgår till högst 20 miljoner kronor för 2023.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska minska med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna är det problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen. Av det skälet avvisar man förslaget om att permanent stärka stödet till fria aktörer inom bild- och formområdet.

Centerpartiet avvisar den föreslagna förstärkningen av anslaget för att stärka stödet till fria aktörer inom bild- och formområdet och föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 15 miljoner kronor. Motionärerna står inte bakom förslaget om en satsning på fria aktörer.

99:1 Stöd till estetisk hållbarhet (förslag om nytt anslag)

Motionen

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att 250 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag till statligt stöd som ska kunna sökas av såväl kommuner som privata aktörer, med syftet att bidra till ökad estetisk hållbarhet vid ny- och ombyggnation. Avsikten är att stimulera till ett byggande i en arkitektur som upplevs som estetiskt tilltalande av allmänheten över tid.

Konstnärernas villkor

5:1 Konstnärsnämnden

Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 22 568 000 kronor. Anslaget räknas upp med 876 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 23 444 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 131000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 200000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 880 831 000 kronor, vilket inkluderar en höjning av anslaget med 110 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:208 (bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416), med 60 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:84 (bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204) samt med 188 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 77 miljoner kronor 2022 för att stärka konstnärernas villkor och för en höjd biblioteksersättning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 599 830 000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag som uppgår till högst 196 miljoner kronor för 2023–2032.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 135 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen motiveras av att motionärerna anser att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör vara mer återhållsam.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 75 miljoner kronor. Den föreslagna förstärkningen av anslaget för att stärka konstnärernas villkor avvisas.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande1 att anslaget ska minska med 178 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Neddragningen avser bl.a. satsning på den fria konsten, på de fria aktörerna och kulturskaparnas villkor.

Arkiv

6:1 Riksarkivet

Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 441 117 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 23 miljoner kronor 2022 för att i första hand täcka underskott i verksamhet inom myndigheten som helt finansieras med avgiftsintäkter. Anslaget räknas upp med 3 891 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 467 946 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 31 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en generell förstärkning för att trygga både tillfälliga behov och långsiktiga åtaganden.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 584000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 800000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Kulturmiljö

7:1 Riksantikvarieämbetet

Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT samt för det svenska bidraget till Europeana. Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av Riksutställningar.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 288996000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 4,7 miljoner kronor fr.o.m. 2022 till följd av att Riksantikvarieämbetet överlåtit ansvaret för driften av besöksmålet Gamla Uppsala museum till Region Uppsala (se även anslaget 8:3). Anslaget räknas upp med 2088000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 286384000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet samt riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Ökningen avser även 5 miljoner kronor för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (jfr föreslaget anslag 99:4) samt 1 miljon kronor för att utreda och ta fram en långsiktig strategi för landets kulturreservat (jfr föreslaget anslag 99:2). Motionärerna föreslår också att myndigheten, inom den ökade ramen, får i uppdrag att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter (jfr föreslaget anslag 99:9).

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 313000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3185 att anslaget ska öka med 8,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser dels 5 miljoner kronor som ett sökbart stöd till bl.a. museer för återförande av samiska föremål och kvarlevor, dels 3,7 miljoner kronor som ska täcka ökade kostnader för omhändertagande av arkeologiska fynd.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 400000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

7:2 Bidrag till kulturmiljövård

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 287542000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:99 (bet. 2020/21:FiU20, rskr. 2020/21:384).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor årligen för 20222024 för att stärka det statliga stödet för vård och utveckling av kulturmiljöer. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 1,5 miljoner kronor per år 20222024 för omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 276042000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2023–2025.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en uppräkning av anslaget till dagens penningvärde.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3185 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av länsstyrelsernas arbete med att skydda, bevara samt tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande1 att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning

Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 250 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en generell ambitionshöjning av basverksamheten samt en bredare ambition i bevarandet av det kyrkoantikvariska kulturarvet, t.ex. det immateriella kyrkliga kulturarvet samt förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.

Magnus Ek (C) anför i motion 2021/22:1168 att den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas. Motionären hänvisat bl.a. till att anslaget bör kompenseras för inflationshöjning.

7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 8 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor för 2022 till anslaget.

99:2 Kulturreservat (förslag om nytt anslag)

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att 40 miljoner kronor ska öronmärkas i ett eget anslag för att garantera medel och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform.

99:3 Kulturarvsrot (förslag om nytt anslag)

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att 160 miljoner kronor bör avsättas till ett nytt anslag. Anslaget ska användas för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom införandet av ett rotavdrag som är öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

99:4 Kulturarvsfond (förslag om nytt anslag)

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Ur fonden ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna söka medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.

Även Patrick Reslow m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:2541 yrkande 9 att regeringen inrättar en kulturarvsfond.

99:7 Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (förslag om nytt anslag)

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att 50 miljoner kronor avsätts i ett eget anslag för att kommuner som saknar eller behöver förstärka sin kulturmiljökompetens vid plan- eller samhälls­byggnadsförvaltningarna ska kunna göra det.

Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) vill i kommittémotion 2021/22:2506 yrkande 3 förstärka kommunernas kulturmiljökompetens.

Museer och utställningar

8:1 Centrala museer: Myndigheter

Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter: Statens historiska museer, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur, Statens maritima och transporthistoriska museer, Statens centrum för arkitektur och design, Statens försvarshistoriska museer och Moderna museet. Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet. Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 1553091000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 65 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) samt med 87,1 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2021/22:2 (bet. 2021/22:FiU11, rskr. 2021/22:55).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra för Naturhistoriska riksmuseet att samordna pollenövervakningen i Sverige. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 19 miljoner kronor årligen 2022–2023 för en satsning på digitalisering av kulturarvet och utveckling av digitala tjänster. Regeringen föreslår även att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor 2022, 45 miljoner kronor 2023 och 55 miljoner kronor 2024 för att inrätta Sveriges museum om Förintelsen vid Statens historiska museer och för att bygga upp verksamheten inom myndigheten. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2022 då tidsbegränsade medel för att öka Moderna museets förvärv upphör. Anslaget räknas upp med 11325000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1451114000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen beräknar att anslaget för 2022 ska fördelas enligt följande:

      Statens historiska museer med 202057000 kronor

      Nationalmuseum med 248994000 kronor

      Naturhistoriska riksmuseet med 211233000 kronor

      Statens museer för världskultur med 200394000 kronor

      Statens maritima och transporthistoriska museer med 197845000 kronor

      Statens centrum för arkitektur och design med 62444000 kronor

      Statens försvarshistoriska museer med 137415000 kronor

      Moderna museet med 171732000 kronor

      Digitalisering av kulturarvet och utveckling av digitala tjänster med 19000000 kronor.

Under 2020 uppgick intäkterna för uppdragsverksamheten vid Vasamuseet till ca 138 miljoner kronor, dvs. en minskning med ca 21 procent jämfört med 2019, för den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer till ca 154 miljoner kronor, dvs. en ökning med ca 14 procent jämfört med 2019 och för Cosmonovas uppdragsverksamhet vid Naturhistoriska riksmuseet till ca 5 miljoner kronor, dvs. en minskning med ca 74 procent jämfört med 2019.

Motionerna

Viktor Wärnick m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2021/22:4020 yrkandena1 och 4 ett minskat anslag till statliga museer med 67 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill återinföra entréavgift för vuxna fr.o.m. den 1 april 2022.

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska minska med 96 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår ett nytt anslag, Öppna museer (jfr föreslaget anslag 99:6), i vilket de 90 miljoner kronor som regeringen satsar på fri entré inordnas. Motionärerna föreslår att stödet till Statens världskulturmuseer ska minska med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Motionärerna föreslår att Statens historiska museer inklusive Skoklosters slott och Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 8 miljoner kronor och Statens maritima och transporthistoriska museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Motionärerna föreslår även att 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser och 2 miljoner kronor till anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer. Aron Emilsson m.fl. (SD) anför även i kommittémotion 2021/22:2476 att Världskultur­museet i Göteborg bör läggas ned (yrkande 2) och att fri entré-reformen bör avvecklas (yrkande 5).

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 1699000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3185 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av museernas arbete med att bevara sina samlingar.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande1 att anslaget ska minska med 109 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna står inte bakom reformen om fri entré till statliga museer.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 2,3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

8:2 Centrala museer: Stiftelser

Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser: Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 296714000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 28 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor 2022 för förvaltningskostnader för Stiftelsen Skansens anläggningar och fastigheter. Vidare föreslår regeringen att anlaget ska öka med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att stärka det statliga bidraget till de museer som finansieras från anslaget.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 288714000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen beräknar att anslaget för 2022 ska fördelas enligt följande:

      Stiftelsen Nordiska museet med 123 229 000 kronor

      Stiftelsen Skansen med 91386000 kronor

      Stiftelsen Tekniska museet med 50192000 kronor

      Stiftelsen Arbetets museum med 18 907 000 kronor

      Förstärkning av de centrala museer som är stiftelser med 5000000 kronor.

Under 2020 uppgick avgiftsintäkterna för de fyra museerna till ca 124 miljoner kronor, dvs. en minskning med ca 58 procent jämfört med 2019. Av detta belopp svarade Stiftelsen Skansen för ca 70 miljoner kronor, dvs. en minskning med ca 61 procent jämfört med 2019.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 110 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning till Stiftelsen Skansen för att trygga institutionens samlade kulturfastighetsbestånd. Ökningen avser även en mindre anslagsökning till Stiftelsen Nordiska museet.

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3185 att anslaget ska öka med 37,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser medel till Stiftelsen Tekniska museet för att utvidga turnéverksamheten och erbjuda fri entré till barn i åldern 7–18 år.

8:3 Bidrag till vissa museer

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 100619000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 21 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2020/21:251) samt med 8,6 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2021/22:2 (bet. 2021/22:FiU11, rskr. 2021/22:55).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 4,7 miljoner kronor fr.o.m. 2022 till följd av att Riksantikvarieämbetet överlåtit ansvaret för driften av besöksmålet Gamla Uppsala museum till Region Uppsala. Region Uppsala kommer att tilldelas 4,7 miljoner kronor för ändamålet från anslaget fr.o.m. 2022 (se även anslaget 7:1). Regeringen föreslår även att anslaget ska ökas med 4 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att stärka det statliga bidraget till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 79718000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen beräknar att anslaget för 2022 ska fördelas enligt följande:

      Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet med 10 454 000 kronor

      Sveriges Fängelsemuseum med 1 500 000 kronor

      Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem med 4 189 000 kronor

      Stiftelsen Thielska galleriet med 6 144 000 kronor

      Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna med 19 025 000 kronor

      Nobelprismuseet med 4 952 000 kronor

      Föreningen Svensk Form med 4 713 000 kronor

      Röhsska museet med 502 000 kronor

      Riksförbundet Sveriges museer med 1 500 000 kronor

      Stiftelsen Strindbergsmuseet med 581 000 kronor

      Stiftelsen Judiska museet i Stockholm med 3 601 000 kronor

      Bildmuseet med 743 000 kronor

      Zornsamlingarna med 204 000 kronor

      Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde med 12 410 000 kronor

      Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum med 1 500 000 kronor

      Form/Design Center med 3 000 000 kronor

      Gamla Uppsala museum med 4700000 kronor.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår att 2 miljoner kronor tillförs Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, att 3 miljoner kronor tillförs Zornsamlingarna, att 5miljoner kronor tillförs det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i nationellt verksamhetsstöd och att 2 miljoner kronor tillförs Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande1 att anslaget ska minska med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

8:4 Forum för levande historia

Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning avseende ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 59785000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med ca 10 miljoner kronor fr.o.m. 2022 till följd av att en tillfällig förstärkning av anslaget upphör. Anslaget räknas upp med 468000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 50175000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 70000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkandena 1 och 16 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett uppdrag till myndigheten att informera om den våldsbejakande islamismens brott.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 80000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80000 kronor för 2022 till anslaget.

99:6 Öppna museer (förslag om nytt anslag)

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) anför i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 samt i kommittémotion 2021/22:2476 yrkande 4 att 150 miljoner kronor bör avsättas till ett nytt anslag för att delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera och synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik samt marknadsföra och utveckla verksamheten. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och till regionala museer och stiftelser.

99:12 Digitalisering och uppordning på kulturarvsinstitutioner (förslag om nytt anslag)

Motionen

Nooshi Dadgostar m.fl. (V) föreslår i partimotion 2021/22:3185 att 65 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för ett treårigt projekt för att digitalisera samlingar vid kulturarvsinstitutioner.

Trossamfund

9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund

Anslaget får användas för Myndigheten för stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 13 212 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att bl.a. förstärka arbetet med bidragshantering mot bakgrund av kommande lagstiftning med ett förtydligat demokrativillkor. Anslaget räknas upp med 115 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 16 327 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen är öronmärkta för att stärka myndighetens arbete med tillsyn, granskning och uppföljning gentemot trossamfunden. Motionärerna påtalar att det finns ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av bidragsanvändning och verksamhet i trossamfund än i dag.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 17000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

9:2 Stöd till trossamfund

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får även användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 106 919 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 25 miljoner kronor fr.o.m. 2022 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 81 919 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska minska med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget ska enligt motionärerna minskas dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels på grund av att de senaste årens ökningar av stödet har varit svagt motiverade.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkandena 1 och 12 att anslaget ska öka med 55 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 5 miljoner kronor som en stöttning efter pandemin.

Film

10:1 Filmstöd

Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film samt till filmkulturell verksamhet.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 949 444 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 124 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:208 (bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:416), med 60 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:84 (bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204) samt med 212 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr. 2021/21:251). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 55 miljoner kronor 2022 för att höja filmstödet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 608 444 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 155 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill minska filmstödet och i stället ge branschens aktörer större frihet och bättre villkor med bl.a. produktionsrabatter. 2,5 miljoner kronor av anslaget öronmärker partiet för Internationella Samiska Filminstitutet. Frågan om Internationella Samiska Filminstitutet lyfts även i kommittémotion 2021/22:2503 yrkande 10 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD).

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2021/22:3185 av Nooshi Dadgostar m.fl. att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Skälet är att filmstödet inte har fått en uppräkning sedan 2006.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 155 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för bl.a. omprioriteringar inom utgiftsområdet.

Medier

11:1 Sändningar av TV Finland

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningar av TV Finland.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 8721000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljon kronor fr.o.m. 2022 till följd av att en tidsbegränsad omprioritering gjordes av anslaget för 2021.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9721000 kronor för 2022 till anslaget.

11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

Anslaget får användas för utgifter för förmedling av forskningsresultat om svensk och internationell medieutveckling, för sammanställning av mediestatistik och för dokumentation av ägar- och marknadsförhållanden på den svenska mediemarknaden av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 3434000 kronor. Anslaget räknas upp med 37000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3471000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionen

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 6000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 483000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 483000 kronor för 2022 till anslaget.

11:4 Statens medieråd

Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 23722000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 100000 kronor fr.o.m. 2022 för myndighetens utökade uppgifter till följd av EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster (AV-direktivet). Anslaget räknas upp med 322000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 24144000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska minska med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser en avveckling av myndigheten under en tre-årsperiod. Motionärerna anför att det finns ett antal aktörer som arbetar med medie- och informationskunskap och anser därför att myndighetens arbete är överflödigt.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 48000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

11:5 Stöd till taltidningar

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 45481000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2375000 kronor 2022 till följd av att tidigare omprioriteringar från anslaget upphör.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 47856000 kronor för 2022 till anslaget.

Ungdomspolitik

12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles­frågors förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 51 639 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 7 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att förstärka arbetet med bidragshantering, bl.a. mot bakgrund av kommande lagstiftning med ett förtydligat demokrativillkor. Anslaget räknas upp med 414 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 59 053 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Pengarna ska finansiera myndighetens arbete för att förstärka kontrollen av hur demokrativillkoren följs.

Centerpartiet föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. att anslaget ska minska med 62 000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor. Syftet är att finansiera ett särskilt fritidskort riktat till ungdomar.

Liberalerna föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 av Christer Nylander m.fl. att anslaget ska minska med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 290 680 000 kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 290 680 000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag som uppgår till högst 212 miljoner kronor 2023.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/212:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 67 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen ska genomföras genom att det offentligfinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige avvecklas.

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska öka med 180 miljoner kronor för en prioritering av civila aktörer. Ökningen går bl.a. till scoutverksamheten, som är i behov av en återstart efter pandemin.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor. Medlen avser ett riktat stöd till scoutrörelsen som under pandemin inte har nåtts av statliga stöd på samma sätt som t.ex. idrotten eller kulturen.

12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 2 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 miljoner kronor för 2022 till anslaget.

Motionen

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 att anslaget ska öka med 780 miljoner kronor. Ökningen avser ett fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ett ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet samt kulturskolan. Stödets storlek kommer att variera utifrån hushållets ekonomi. De flesta barn kommer att få 500 kronor i stöd per år, men för dem som lever i ekonomisk utsatthet kan summan bli maximalt 2 400 kronor per år.

Politik för det civila samhället

13:1 Stöd till idrotten

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, kunskapsstöd och forskning samt insatser mot dopning.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 3 921 811 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med dels 335 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:84 (bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), dels 1 020 000 kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:166 (bet. 2020/21:FiU49, rskr 2020/21:251) och dels 600 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:208 (bet. 2020/21:FiU52, rskr 2020/21:420).

Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 400 miljoner kronor 2022 för uppstart av idrott och för ökat deltagande i idrott främst för barn och unga samt personer med funktionsnedsättning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 366 811 000 kronor för 2022 till anslaget.

I anslagets ändamål läggs till att anslaget även får användas för kunskapsstöd inom idrotten.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. (SD) vill motionärerna ha en omfördelning inom anslaget. Motionärerna stöder inte regeringens öronmärkta medel till integrationsåtgärder i utanförskaps-områden, eftersom det enligt motionärerna inte ligger i idrottens uppdrag. Motionärerna vill däremot stärka barn- och ungdomsidrotten och svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft samt medel till parasport. Motionärerna budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Även Angelika Bengtsson m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 3 att staten inte bör ålägga idrottsföreningar ett integrationsuppdrag. Ann-Christine From Utterstedt (SD) påtalar i motion 2021/22:54 yrkande 3 vikten av idrottssatsningar för äldre.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkandena 1 och 15 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska enligt motionärerna gå till samverkan mellan idrottsklubbar och fritidshemsverksamhet så att fler får chansen att träna och upptäcka föreningslivet samtidigt som det kan underlätta för familjer att en del av barnens träning kan ske på fritidstid.

13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 102 164 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2023–2025.

Motionerna

I kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. (SD) vill motionärerna omfördela inom anslaget och öronmärka 10 miljoner kronor för att bidra till att tillgängliggöra samt anpassa föreningar och deras lokaler för personer med funktionsnedsättning.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2021/22:3185 av Nooshi Dadgostar m.fl. att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att tillgången till lokaler är en förutsättning för att föreningslivet ska kunna bedriva olika typer av verksamhet både på landsbygden och i städer.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande1 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

13:3 Stöd till friluftsorganisationer

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 47 785 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 97 785 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Viktor Wärnick m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2021/22:4020 yrkandena1 och 5 att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska gå till att stärka barns och ungas hälsa, till att öka kunskapen om vår natur tillsammans med kunniga ledare och till att stärka den sociala gemenskapen. Viktor Wärnick m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2021/22:3367 yrkande 12 att Svenskt Friluftsliv ska få anslagsmedel från Kammarkollegiet, på samma sätt som Riksidrottsförbundet, i stället för från Naturvårdsverket.

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att det behövs ytterligare stöd för att verksamheten ska ha möjlighet att nå sin fulla potential. De tror på friluftslivets betydelse för turismen, i egenskap av meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård samt folkhälsa och som resurs i regional utveckling. Motionärerna anser att Svenskt Friluftsliv inom ramen för anslagshöjningen ska ges i uppdrag att utreda sanitära problem längs vandringsleder och andra friluftsmiljöer och ta fram en åtgärdsplan för detta. Även i kommittémotion 2021/22:2500 yrkande 7 av Cassandra Sundin m.fl. (SD) vill motionärerna ge Svenskt Friluftsliv ett sådant uppdrag.

Catarina Deremar m.fl. (C) framhåller i kommittémotion 2021/22:4130 vikten av att en del av förstärkningen som regeringen föreslår går till scouterna, som enligt motionärerna fallit mellan stolarna vad gäller andra stöd under pandemin.

Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2021/22:3185 av Nooshi Dadgostar m.fl. att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att det under återstarten efter pandemin behövs ett särskilt stöd för att nå ut till unga för att få dem att hitta till friluftsrörelsen.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande1 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 15 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor för 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2023.

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.

13:5 Insatser för den ideella sektorn

Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 221 758 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med dels 60 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:84 (bet. 2020/21:FiU43, rskr. 2020/21:204), dels 50 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:99 (bet 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385) och dels 40 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:208 (bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:420).

Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 48 miljoner kronor fr.o.m. 2022 till följd av att tidsbegränsade medel upphör, bl.a. bidrag för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre respektive bidrag för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 för Svenska kyrkans verksamhet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 23 758 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionen

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 att anslaget ska öka med 220 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, för att ge bättre förutsättningar för civilsamhället att arbeta.

99:11 LOA-fond (förslag om nytt anslag)

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 av Aron Emilsson m.fl. och i kommittémotion 2021/22:2499 yrkande 17 av Angelika Bengtsson att 100 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för att starta en lokal- och anläggningsfond som ett första steg i en nationell satsning för att tillgodose de största behoven av lokaler och anläggningar.

99:13 Ökad gemenskap och fysisk aktivitet funktionsnedsatta (förslag om nytt anslag)

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotionerna 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. och 2021/22:4173 yrkande 7 av Pia Steensland m.fl. att 10 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för stöd till föreningar inom det civila samhället som verkar för ökad gemenskap och fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning.

99:14 Äldrelyftet (förslag om nytt anslag)

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att 20 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för en idrottssatsning för äldre. Medlen ska enligt motionärerna gå till träning och gemenskap.

Folkbildning

14:1 Bidrag till folkbildningen

Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till Sisu Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen samt för utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 4 769 683 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 210 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:99 (bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385).

Den tillfälliga utbyggnad av folkhögskolan som inleddes 2020 till följd av pandemin bör enligt regeringen fortsätta ytterligare ett år, varför regeringen föreslår att anslaget ska öka med 300 miljoner kronor 2022. Under 2021 har satsningen på svenska för föräldralediga flyttats mellan två anslag, och denna flytt bör enligt regeringen gälla även fortsättningsvis. Anslaget 14:1 föreslås därmed öka med 40 miljoner kronor för 2022 och anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen minska med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 4 829 783 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Viktor Wärnick m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2021/22:4020 yrkandena1 och 6 att anslaget ska minska med 138 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att anslaget ökat kraftigt de senaste åren och att det nu är rimligt att minska stödet för att finansiera andra prioriterade reformer.

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska minska med 1175 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att regeringen de senaste åren kraftigt höjt anslagen till folkbildning utifrån ett integrations- och utbildningssyfte, och inte utifrån det huvudsakliga bildnings- och demokratisyftet. Detta ställer sig motionärerna inte bakom. Motionärerna nämner vidare att de inte heller står bakom regeringens satsningar de senaste åren utan i stället förordar en omprioritering av medel inom kulturområdet till förmån för andra satsningar. Liknande synpunkter förs fram i kommittémotion 2021/22:2543 (SD) yrkande 2 av Patrick Reslow m.fl.

Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2021/22:4162 yrkande1 att anslaget ska minska med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna stöder inte regeringens satsning på svenska för föräldralediga.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag att utöka antalet folkhögskoleplatser under 2022.

14:2 Bidrag till tolkutbildning

Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, validering, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 55 331 000 kronor. Regeringen har tidigare aviserat en proposition med förslag som bl.a. innebär förbättrad kvalitet i tolktjänster. På grund av pandemin har regeringen dock tvingats skjuta upp denna proposition, vilket innebär att de ekonomiska konsekvenserna förskjuts. Regeringen föreslår därför att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor 2022.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 60 331 000 kronor 2022 till anslaget.

Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 miljoner kronor 2023–2027.

14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 100 miljoner kronor, vilket inkluderar en minskning av anslaget med 40 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:99 (bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385).

Under 2021 har satsningen på svenska för föräldralediga flyttats mellan två anslag och denna flytt bör enligt regeringen gälla även fortsättningsvis. Anslaget 14:3 föreslås därmed minska med 40 miljoner kronor 2022 och anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen öka med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 60 miljoner kronor för 2022 till anslaget.

Motionen

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska upphöra. Motionärerna motsätter sig att regeringen under anslaget öronmärker medel för nyanlända. Att specifikt vända sig till asylsökande icke-medborgare som ännu inte fått, och kanske inte alls kommer att få, uppehållstillstånd i Sverige riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser i anspråk som kan göra bättre verkan på andra håll.

14:4 Särskilt utbildningsstöd

Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 193 158 000 kronor. På grund av det ökade antalet platser inom folkhögskolan och högskolan har också behovet av det särskilda utbildningsstödet för att underlätta studier för personer med funktionsnedsättning ökat. Regeringen föreslår därför att anslaget ska öka med 9 miljoner kronor för 2022.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 202 158 000 kronor för 2022 till anslaget.

Spelmarknaden

15:1 Spelinspektionen

Anslaget får användas för Spelinspektionens förvaltningsutgifter.

Propositionen

Anslaget uppgår innevarande år till 76 218 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 500 000 kronor fr.o.m. 2022 för att stärka Spelinspektionens samverkan med andra myndigheter och för ökad tillsyn på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Anslaget räknas upp med 658 000 kronor i pris- och löneomräkning.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 77 376 000 kronor för 2022 till anslaget.

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 1 att anslaget ska öka med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill satsa på Spelinspektionens tillsynsarbete, vilket de tycker är mycket viktigt och något som bör satsas på mot bakgrund av att myndigheten har haft en stor omställning sedan omregleringen av den svenska spelmarknaden. Motionärerna påtalar att de ökade medlen vidare ska gå till att ytterligare stärka samverkan med andra myndigheter och ökad tillsyn över det arbete som sker kopplat till penningtvätt och finansiering av terrorism.

Catarina Deremar m.fl. (C) föreslår i kommittémotion 2021/22:4130 att anslaget ska minska med 99000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:3962 att anslaget ska minska med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.

Utskottets ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

Sverige behöver en ny kurs. Riksdagen har ställt sig bakom det som finansutskottets majoritet anför i betänkande 2021/22:FiU1 s. 56 f. om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De riktlinjerna gäller också som utgångspunkt för kulturutskottets ställningstagande i detta betänkande.

Samhällsnyttan av det civila samhällets verksamheter kan inte nog understrykas. Viktiga initiativ inom exempelvis integration, aktiviteter för barn i ekonomiskt utsatta familjer och hjälp till hemlösa, bärs av människors ideella engagemang och ekonomiska stöd till dessa organisationer. Förutsättningarna för de här organisationerna behöver förstärkas genom att underlätta för människor att ge ekonomiska gåvor. Under den förra mandatperioden avskaffades möjligheten till skattereduktion för gåvor till ideella organisationer m.fl., men tack vare att Moderaternas och Kristdemokraternas budget antogs 2018 återinfördes och förbättrades avdraget. Organisationerna som ansöker om att bli gåvomottagare behöver nu inte längre betala ansöknings- eller årsavgifter, vilket tidigare hindrade inte minst mindre organisationer från att ansöka om att bli godkända mottagare av gåvor.

Behovet av fysisk aktivitet genom ett aktivt friluftsliv har blivit särskilt tydligt under coronapandemin, samtidigt som intresset har ökat. Många barn och unga får dock inte tillgång till tillräcklig fysisk aktivitet i skolan eller på fritiden – vilket leder till en sämre folkhälsa. Genom att stärka förutsättningarna för de civila organisationer som verkar för ett aktivt friluftsliv för barn och unga, och som fått försämrad ekonomi som en konsekvens av pandemin, kommer fler att få en mer aktiv vardag och fritid.

I Sverige finns en rad olika ideella organisationer som verkar för att fler barn och unga ska få en aktiv fritid och möjlighet till gemenskap. Behovet att stödja dessa verksamheter är extra stort kommande år till följd av pandemin, eftersom även dessa organisationer drabbats av inkomstbortfall. Regeringen har senfärdigt tillfört coronastöd till dessa och andra civilsamhällesorganisa-tioner, efter att riksdagen genom utskottsinitiativ och tillkännagivande ställt krav om att så ska ske. Dock har regeringen förbisett scouterna i sitt förslag i budgetpropositionen för 2022, trots att deras verksamhet är särskilt viktig nu, då många barn och unga ökat stillasittandet och skärmtiden under pandemin och nu behöver möjligheter att åter ta del av föreningsliv, gemenskap och en aktiv fritid. För att flera barn och ungdomar ska få tillgång till friluftsaktiviteter genom scouterna ställer sig utskottet bakom det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som innebär en förstärkning med 20 miljoner kronor till anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Medlen får användas av scoutkårerna för att stärka och utveckla verksamheten i pandemins spår, så att de kan erbjuda nuvarande och nya medlemmar deltagande i scouternas barn- och ungdomsverksamhet. Utskottet ser framför sig en fortsatt satsning med motsvarande belopp för detta ändamål fr.o.m. 2023. I ärendet har i denna del information inhämtats från Kulturdepartementet.

Coronapandemin har satt ensamhetsproblematiken i blixtbelysning, i synnerhet bland äldre. Ofrivillig ensamhet, isolering och självisolering har påverkat äldres tillvaro på ett mycket kraftigt sätt. Ofrivillig ensamhet och isolering leder till ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, demens och depression och leder till mer fysisk smärta. Förutom mänskligt lidande orsakar det ökade kostnader i form av ett ökat behov av sjukvård och omsorg. Trots detta väljer regeringen att avsluta den satsning som riktats till de av civilsamhällets organisationer som arbetar med att motverka ensamhet hos äldre. Utskottet ställer sig bakom det gemensamma förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som innebär att denna satsning förlängs och att anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn tillförs 25 miljoner kronor till föreningar och organisationer vars verksamhet syftar till att bryta äldres ofrivilliga ensamhet och isolering. Utskottet ser framför sig en fortsatt satsning med motsvarande belopp för detta ändamål fr.o.m. 2023. I ärendet har i denna del information inhämtats från Kulturdepartementet.

Utskottet ställer sig därmed bakom det gemensamma anslagsförslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna som innebär ökning av anslagen 12:3 och 13:5. I övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsfördelning för 2022. Utskottets förslag till anslagsfördelning framgår av bilaga 5.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag till anslagsfördelning, delvis förslag i två motionsyrkanden. Övriga här behandlade motionsförslag avstyrks. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag på bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Utskottet har inga invändningar mot de ändrade ändamål som föreslås för anslagen 1:3 Skapande skola och 13:1 Stöd till idrotten.

Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Riksdagen godkänner vidare regeringens förslag till medels­fördelning för 2022 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3201400 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5244 900000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 463100 000 kronor.

Jämför särskilt yttrande 5 (M).

Propositionen

Lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst

Regeringen föreslår att public service-avgift ska betalas med 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, upp till en inkomst som motsvarar 1,870 inkomstbasbelopp för beskattningsåret (punkt 1). Den föreslagna sänkningen förutsätter en ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.

Regeringen refererar till att Kammarkollegiet, i sin återrapportering av utvecklingen på public service-kontot, beräknar ett överskott på public service-kontot vid årets slut (Ku2021/00738). Regeringen menar att det delvis beror på att avgiftssänkningen som gjordes 2021 ännu inte slagit igenom på kontot. Pandemins eventuella effekt på avgiftsintäkterna under 2020 är inte heller känd enligt regeringen. Regeringen förväntar sig vidare att överskottet minskar i samband med den avräkning som genomförs senast i mars 2022. Regeringen bedömer dock att ytterligare en sänkning av avgiften bör genomföras för att avgiftsintäkterna bättre ska motsvara medelstilldelningen samt för att undvika ett alltför stort överskott på kontot. Enligt regeringen har man tagit hänsyn till den osäkerhet som råder i samband med avräkningen i början av 2022.

Medelstilldelning för 2022 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB

Regeringen föreslår att de tre programföretagen för 2022 tilldelas sammanlagt 8 909 400 000 kronor från public service-kontot. Enligt förslaget ska de samlade medlen fördelas med 3 201 400 000 kronor till Sveriges Radio AB, med 5 244 900 000 kronor till Sveriges Television AB och med 463 100 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB (punkt 2). Den beslutade årliga uppräkningen om 2 procent uppgår till ca 175 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare betonat vikten av att intäkterna från public service-avgiften i så hög grad som möjligt bör följa tilldelningen av medel till programföretagen samt att avgiften bör justeras om det blir för stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet i relation till beslut om medelstilldelning till programföretagen (bet. 2018/19:KrU2, bet. 2018/19:KrU14 och bet. 2019/20:KrU11). Därmed välkomnar utskottet att regeringen återigen balanserar tillgångarna på public service-kontot genom att föreslå en sänkning av public service-avgiften.

Enligt lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst fattar riksdagen fr.o.m. tillståndsperioden 2020–2025 beslut om tilldelning av avgiftsmedel för hela perioden. Syftet är att ge programföretagen tydliga och stabila planeringsförutsättningar. Enligt riksdagens beslut ska medels-tilldelningen till respektive företag höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden 2020–2025 (prop. 2018/19:136, bet. 2019/20:KrU2, rskr. 2019/20:20).

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om sänkt public service-avgift genom ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till medelsfördelning till programföretagen för 2022.

Former för samverkan och inflytande inom filmområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om utvecklingen av parts- och branschsamverkan inom filmområdet och tillkännager detta för regeringen.

Jämför reservation 1 (S, MP).

Propositionen

Riksdagens tillkännagivanden

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat gälla (bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289 och bet. 2017/18:KrU1, rskr. 2017/18:91).

Regeringens motivering

Under pandemin har de upparbetade kanalerna, t.ex. Stiftelsen Svenska Filminstitutets råd med sakkunniga personer från filmområdet, enligt regeringen utgjort grunden för ett effektivt utbyte av information, utformning av krisstöden och omprioriteringar av ordinarie medel. Regeringen hänvisar även till att den översyn av stöden till spridning och visning som påbörjades före pandemin ledde till att stödformer som inte nått de avsedda målen förändrades, bl.a. för att bättre stödja publik- och marknadsföringsarbete. Regeringen hänvisar även till möten med olika centrala aktörer om läget för svensk film under 2020. Regeringen konstaterar att formerna för parts- och branschsamverkan på filmområdet har utvecklats i rätt riktning och fungerar tillfredsställande. Regeringen bedömer därför riksdagens tillkännagivanden som slutbehandlade.

Utskottets ställningstagande

Syftet med de tidigare tillkännagivandena var att säkerställa att alla parters erfarenheter tas till vara och att inflytande garanteras eftersom detta enligt utskottet möjliggör ett breddat konstnärligt innehåll och förbättrade finansiella förutsättningar för svensk film. Utskottet anser fortfarande att införandet av de s.k. branschråden eller de samtal som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga för att uppnå det utskottet menar behövs för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande.

Utskottet följer noga den nya statliga filmpolitiken. Inte minst händelseutvecklingen med anledning av coronapandemin visar att det behövs andra förutsättningar för att branschens aktörer ska kunna nå en samverkan som garanterar insyn och möjlighet att påverka utformningen av filmstöden, inklusive frågan om ändamålsenliga digitala affärsmodeller.

Utskottet delar således inte regeringens bedömning att formerna för parts- och branschsamverkan på filmområdet har utvecklats i rätt riktning och fungerar tillfredsställande och att tillkännagivandet är slutbehandlat. Utskottet anser därmed att riksdagen åter bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om att det skyndsamt bör utredas hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas.

Mål för kulturpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändrade kulturpolitiska mål.

Jämför reservation 2 (SD) och 3 (L).

Motionerna

Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:3885 yrkande 2 att riksdagen antar nya nationella kulturpolitiska mål som utgår från följande aspekter: kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhälle och sammanhållning, individuell livskvalitet och kulturarbetares förutsättningar på arbets-marknaden. Motionärerna menar att en stor del av kulturpolitikens fokus ska vara att vårda och värna det svenska kulturarvet, det svenska språket, svenska värderingar och kunskap om Sveriges historia.

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:4003 yrkande 1 att målen för kulturpolitiken ska utgå från frihet, mångfald och kvalitet. Motionärerna anför att en renodling av dessa begrepp även skulle omfattas av många av de nuvarande kulturpolitiska målen och verktygen för att nå dem.

Utskottets ställningstagande

De nu gällande nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.

Utskottet har gjort bedömningen att de övergripande nationella kultur­politiska målen bör vara formulerade på en mer visionär nivå eftersom de är långsiktiga mål. Vidare bedömde utskottet att vid eventuella kommande beslut om mål för verksamhetsområden inom utgiftsområde 17 bör större fokus ägnas åt målets uppföljningsbarhet, t.ex. genom att målen tidsätts (bet. 2019/20:KrU1).

Utskottet finner i dagsläget inga skäl att ändra de kulturpolitiska målen och avstyrker därmed motionerna 2021/22:3885 (SD) yrkande 2 och 2021/22:4003 (L) yrkande 1.

Mål för arkitektur, form och design

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om förändrade mål för arkitektur, form och design.

Jämför reservation 4 (SD).

Motionen

Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2021/22:2506 yrkande 6 att nationella mål för estetisk hållbarhet och medborgerlig förankring införs i arkitekturpolitiken. Motionärerna anför att det vore värdefullt att införa ett mål som förtydligar vikten av långsiktighet, ett mål som fokuserar på estetisk hållbarhet och tidlöshet samt ett mål som syftar till att förbättra den medborgerliga förankringen och som tar hänsyn till allmänhetens preferenser.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen antog mål för arkitektur, form och design i maj 2018 (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316). Målen för området är att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.

Ett sammansatt civil- och kulturutskott bedömde att målformuleringen var välavvägd och konkretiserade hur det övergripande målet ska vara styrande för statens initiativ på området samt hur det kan fungera som vägledning för kommuner och regioner (då landsting). Utskottet underströk även att målet ska komplettera andra nationella mål som berör den gestaltade livsmiljön.

Utskottet finner inga skäl att ändra målen för arkitektur, form och design och avstyrker därmed motion 2021/22:2506 (SD) yrkande 6.

Mål för mediepolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om utökade mediepolitiska mål.

Jämför reservation 5 (L).

Motionen

Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2021/22:4008 yrkande1 att målen för mediepolitiken ska kompletteras med ett individ- och medborgarperspektiv. Motionärerna anför att mediepolitiken även bör ha som mål att bidra till att göra fler människor nyfikna och kunniga och bidra till förmågan att dra självständiga slutsatser och fatta egna välgrundade beslut.

Utskottets ställningstagande

De gällande nationella mediepolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2014 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). Målen för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.

Utskottet kan konstatera att medieområdet befinner sig i kontinuerlig förändring, inte minst utifrån den fortlöpande tekniska utvecklingen. Utskottet finner dock i nuläget inte skäl att utöka de mediepolitiska målen i den riktning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därmed motion 2021/22:4008 (L) yrkande 1.

Reservationer

1.

Former för samverkan och inflytande inom filmområdet, punkt 3 (S, MP)

av Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Åsa Karlsson (S) och Pernilla Stålhammar (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår utskottets förslag.

Ställningstagande

En ny modell för samverkan med filmbranschen genom s.k. branschråd infördes av Stiftelsen Svenska Filminstitutet under hösten 2016. Under 2017 involverades sedan råden i Filminstitutets arbete med förändringar av nuvarande stödsystem. Pandemin har satt samverkan på prov och vi delar regeringens bedömning att utvecklingen av branschens inflytande går åt rätt håll, vilket bl.a. visar sig i form av stödformer som ger bra förutsättningar för spridning och visning av film. Regeringen har gjort bedömningen att riksdagens tillkännagivande om former för samverkan och inflytande därmed är slutbehandlat. Vi delar denna uppfattning och anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Vi avstyrker därför förslaget om ett nytt tillkännagivande.

2.

Mål för kulturpolitiken, punkt 4 (SD)

av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:3885 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 och

avslår motion

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.

Ställningstagande

Vi vill att nuvarande nationella mål för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av nationella kulturpolitiska mål som tar sin utgångspunkt i att kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt främja gemenskap och sammanhållning och trygga den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtids­kulturen ska stödjas att finna fler finansieringskällor. För att uppnå detta ska kulturpolitiken:

      främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande och ökad sammanhållning i samhället

      främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden

      knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård

      väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt

      särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar

      säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och däri verkande kulturarbetare

      främja en högre grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.

Vi anser därmed att riksdagen bör anta dessa mål för den nationella kulturpolitiken.

3.

Mål för kulturpolitiken, punkt 4 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1 och

avslår motion

2021/22:3885 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Målen för kulturpolitiken bör utgå från frihet, mångfald och kvalitet. Genom att renodla dessa som mål omfattas även många av dagens mål och verktyg för att nå dem.

Kulturens frihet är helt central för Liberalerna. Vi värnar ett öppet samhälle och i det spelar litteratur, konst och andra kulturella uttryck en viktig roll. Även i Sverige hörs rop på att misshaglig kultur ska tystas. Kulturen bidrar självklart till många av de mål vi vill nå med politiken, men kulturpolitiken ska inte vara instrumentell. Fri kultur ger människor verktyg att tänka själva, inte nödvändigtvis att tänka rätt, och det är själva grunden för liberalismen.

Kulturpolitiken ska syfta till att kulturen får växa, förändras och präglas av många olika åsikter, uttryckssätt och aktörer. Kulturarvet ska både bevaras och brukas ur många olika perspektiv. Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, bakgrund eller funktionalitet, och olika kulturyttringar ska finnas tillgängliga i hela landet. Kulturpolitiken ska slå vakt om såväl bredd som spets. Sverige ska vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig utåt. Detta är särskilt viktigt på kulturens område där de internationella impulserna alltid varit avgörande.

Principen om armlängds avstånd ska gälla och säkras, dvs. det är kulturskapare och experter som fattar de konstnärliga besluten och inte politiker. Målet innebär att kulturell kvalitet, professionalism och skapande frihet blir vägledande för kulturpolitiken utan hänsyn till vad som enbart är kommersiellt gångbart. Den konstnärliga kvaliteten ska vara avgörande utan att arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska, sociala eller andra syften överordnas kvalitetsaspekterna. Liberalerna menar att alla statliga bidrag och anslag ska vara utformade på ett sätt som bidrar till långsiktig kvalitetsutveckling.

Jag anser därmed att regeringen bör utarbeta förslag till kulturpolitiska mål som baseras på kärnorden frihet, mångfald och kvalitet.

4.

Mål för arkitektur, form och design, punkt 5 (SD)

av Bo Broman (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linghem (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:2506 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna ser ett behov av att införa ytterligare nationella mål när det gäller arkitekturpolitiken. Det vore värdefullt att införa ett mål som förtydligar vikten av långsiktighet med fokus på estetisk hållbarhet och tidlöshet vid nybyggnader, något som har förbisetts under flera decennier och så även i dag. Det bör även införas ett nationellt mål som syftar till att förbättra den medborgerliga förankringen och hänsynstagandet till allmänhetens preferenser kring det som byggs i Sverige. Förslaget bör ses mot bakgrund till den diskrepans som råder mellan vilken typ av byggnader människor i allmänhet föredrar enligt olika undersökningar och, den smaknorm som råder i arkitektkåren.

Vi anser därmed att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag hur arkitekturpolitiken kan kompletteras med nationella mål för estetisk hållbarhet och medborgerlig förankring.

5.

Mål för mediepolitiken, punkt 6 (L)

av Christer Nylander (L).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2021/22:4008 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.

Ställningstagande

Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan. Det är förvisso bra och rimliga mål, men det finns anledning att också välja ett annat perspektiv när målen anges. Dagens mediepolitiska mål tar i huvudsak sikte på att skapa goda förutsättningar för medieaktörer.

Liberalerna delar uppfattningen att det är viktigt att slå vakt om goda förutsättningar och att det därför inte finns anledning att ändra något av dagens mål. Däremot bör målen kompletteras med ett tydligare individ- och medborgarperspektiv. Mediepolitiken bör utöver nuvarande mål också ha som mål att bidra till att fler människor är nyfikna och kunniga och har förmåga att dra självständiga slutsatser och fatta egna välgrundade beslut.

Jag anser därmed att regeringen bör utarbeta förslag som kompletterar dagens mediepolitiska mål med ett tydligt individ- och medborgarperspektiv.

Särskilda yttranden

1.

Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (S, MP)

Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Åsa Karlsson (S) och Pernilla Stålhammar (MP) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Regeringens budgetförslag framgår av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1). Förslaget behandlades i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt ställningstagande framgår av reservation 5 i det betänkandet. Regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid framgår av budgetpropositionen för 2022 volym XII.

Pandemin har påverkat kultursektorn hårt och därmed även måluppfyllelsen inom området. Myndigheten för kulturanalys har på den socialdemokratiskt- och miljöpartistiskt ledda regeringens uppdrag genomfört en översyn av effekterna inom kulturområdet i vilken myndigheten har kartlagt regeringens olika insatser i form av krisstöd, stimulerande och vägledande åtgärder samt samverkan och smittsäkrande insatser. Pandemin har försvårat möjligheterna att uppfylla målet om barns och ungas tillgång till kultur och deltagande i kulturaktiviteter. Barns och ungas tillgång till scenkonst har kraftigt minskat under pandemin. Vidare har kulturskolan behövt anpassa sin verksamhet, framför allt genom att övergå till distansundervisning.

De fördelade krisstöden bedöms ha varit av stor betydelse och har bidragit till att kulturverksamheter kunnat överleva, att konstnärer kunnat försörja sig och fortsätta att utveckla sitt konstnärskap. Därmed har stöden främjat möjligheter till kulturupplevelser och konstnärlig förnyelse, vilket bidragit till uppfyllelsen av målen att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Pandemin har tydliggjort att konstnärer arbetar under dåliga sociala och ekonomiska villkor, vilket riskerar att leda till att färre kan verka som konstnärer och att det därmed finns sämre förutsättningar för att uppnå de kulturpolitiska målen.

Mot bakgrund av detta är Socialdemokraternas och Miljöpartiets förslag till budget ett försök att stimulera ekonomin i sektorn och bidra till måluppfyllelse vad gäller barn och ungas tillgång till kultur och idrott samt att främja en återstart för konst- och kultur i hela landet. Vi noterar att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 17 i stort följer vårt förslag till budget. Dessvärre kan detta enbart genomföras med nedskärningar på andra politikområden.

Det förslag som majoriteten ställt sig bakom handlar till övervägande del om att byta modell från regeringens föreslagna förvärvsreduktion till ett nytt jobbskatteavdrag och en sänkning av skatten för pensionärer. I praktiken innebär denna skatteförändring att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna utformat sitt skatteförslag med det specifika syftet att personer med t.ex. sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning inte ska få ta del av en ekonomisk förstärkning. Vi ställer oss frågande till beslutet att slita i budgeten för att personer som inte har möjlighet att arbeta, som är arbetslösa, personer med funktionsnedsättning eller cancersjuka, ska betala upp till ca 1 800 kronor mer i skatt per år. Inte heller kommer nedskärningar inom arbetsmarknadspolitiken att leda till färre arbetslösa. Tvärtom riskerar nedskärningarna att leda till att långtids-arbetslösheten biter sig fast i ett läge där den redan är hög på grund av krisen. Neddragningarna på arbetsmarknadsutbildningen riskerar också att leda till kompetensbrist.

Därtill anser vi att Sverige har en fantastisk och unik natur, som har stor betydelse både för biologisk mångfald och människors hälsa. Därför är det beklagligt att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gör en omfattande neddragning på anslaget för skydd av värdefull natur. Vidare anser vi att borttagande av investeringsstödet för energieffektivisering och en sänkning av skatten på bensin och diesel är helt fel väg att gå i en brinnande klimatkris.

Vi noterar att Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna nu erkänner föräldrars behov av att kunna vara hemma med barn i skolåldern. Men de vill bara göra det till en reell möjlighet för dem som har råd att avstå lön under ledigheten – detta då familjeveckan avvisas för att det i stället ska införas en rätt till obetald föräldraledighet.

Mot bakgrund av att Moderaternas, Sverigedemokraternas och Kristdemokraternas kulturbudget genomförs på bekostad av arbetsmarknads-insatser, familjeveckan och stora klimatreformer avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17.

2.

Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C)

Catarina Deremar (C) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:4121. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2021/22:4130.

Kultur, media, idrott och civilsamhället behöver finnas tillgängligt för alla i hela landet. Alla dessa områden har i hög grad påverkats av pandemin. Det kommer därför att behövas åtgärder för att de ska ha goda utvecklingsmöjligheter framöver. Alla, oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation ska ha möjlighet att delta i kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande. Kultur stärker självförtroende och gör att fler tar tillvara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle. Ett brett kulturliv i hela landet underlättar för alla att kunna ta del av det. En stor del av kulturen bärs av våra språk och då behöver språkrikedomen i landet tas tillvara och bland annat de nationella minoritetsspråkens position stärkas.

Coronapandemin har fått stora effekter på kulturlivet som riskerar att ge långvariga konsekvenser. Situationen har blivit väldigt svår för många av de som arbetar inom kultursektorn. Det påverkar också i högsta grad alla människor som under denna tid gått miste om kulturupplevelser. Det behöver göras en bred översyn kring de effekter coronapandemin har fått och vilka ytterligare åtgärder som kan behövas för att säkra ett starkt kulturliv i hela landet även framöver, när stora delar av kulturlivet börjar starta upp. Det gäller även för de delar av kulturlivet som inte behöver något offentligt stöd, men andra typer av förbättrade förutsättningar. Vidare behöver också konsekvenserna av pandemin på tillgängligheten till kultur för barn och unga studeras och åtgärder eventuellt vidtas.

För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen, i syfte att regionerna får ett större inflytande. Vi vill också att regionerna i samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt är att inrätta ett system för ett nationellt Kulturhuvudstadsår, då en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet.

Public service spelar en stor roll för spegling av hela landet. Den behövs sida vid sida med de privata aktörerna för att ha en mångfald av perspektiv. Ett fortsatt brett uppdrag för public service är centralt för att utbudet ska vara fortsatt relevant för många i Sverige.

Coronapandemin har fått stora effekter också på civilsamhället. Det behövs åtgärder både på kort och längre sikt. Det behöver göras en översyn kring de effekter som pandemin har fått och vilka åtgärder som krävs för att säkra ett starkt civilsamhälle, inklusive idrottslivet, även framöver. Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns stor förmåga att skapa en grogrund där man kan stärkas och utvecklas och de bidrar dessutom till verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter.

Idrott är bra både för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Det är därför viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar att idrotta tidigare, så att effektiva åtgärder kan sätta in. Centerpartiet anser att en utredning av vad som hindrar jämställd idrott tillsätts, så att Riksidrottsförbundet utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott. Personer med funktionsnedsättning idrottar i lägre utsträckning än andra. Därför bör en utredning tillsättas vars syfte ska vara att identifiera hinder för personer med funktionsnedsättning och åtgärder som istället underlättar utövande och tävlande inom parasport. Utformningen av statens idrottsanslag bör ses över för att göra resultaten mer klara beträffande tillgänglighet till idrott för barn och ungdomar ur bland annat jämställdhets, jämlikhets- och funktionsnedsättningsperspektiv

Kulturövergripande verksamhet

Centerpartiet avvisar förslaget om en förstärkning av satsningen Stärkta bibliotek och föreslår därför att anslaget 1:2 anslaget Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ska minska med 75 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Förslaget om en neddragning med 1,5 miljoner kronor på anslaget 1:3 Skapande skola avvisas och vi föreslår därför att anslaget ökas med motsvarande belopp i förhållande till regeringens förslag. Vi föreslår vidare en neddragning av anslaget 1:1 Statens kulturråd med 92000 kronor, anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 2051 000 kronor och anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys med 20000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Teater, dans och musik

Vi avvisar förslaget om stärkt stöd till teater-, dans- och musikändamål och föreslår därför en minskning av anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi föreslår vidare en neddragning av anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner med 1 340 000 kronor, och anslaget 2:3 Statens musikverk med 106 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Litteraturen, läsandet och språket

Vi föreslår en neddragning av anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier med 169 000 kronor och anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen med 96 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Bildkonst, arkitektur, form och design

Centerpartiet avvisar förslaget om stärkt stöd till fria aktörer inom bild- och formområdet och föreslår därför en minskning av anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi föreslår vidare en neddragning av anslaget 4:1 Statens konstråd med 11000 kronor och anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor med 6000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Konstnärernas villkor

Centerpartiet avvisar förslaget om en ökning av anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer för att stärka konstnärernas villkor och föreslår därför en minskning av anslaget med 75 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi föreslår vidare en neddragning av anslaget 5:1 Konstnärsnämnden med 131000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Arkiv

Vi föreslår en neddragning av anslaget 6:1 Riksarkivet med 584 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Kulturmiljö

Vi föreslår en neddragning av anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet med
313 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Museer och utställningar

Vi föreslår en neddragning av anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 1699 000 miljoner kronor och anslaget 8:4 Forum för levande historia med 70000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Trossamfund

Vi föreslår en neddragning av anslaget 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund med 17 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Medier

Vi föreslår en neddragning av anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen med 6000 kronor och anslaget 11:4 Statens medieråd med 48000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Ungdomspolitik

Vi föreslår en neddragning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 62 000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

Politik för det civila samhället

Centerpartiet vill särskilt framhålla vikten av att en del av den föreslagna förstärkningen av anslaget 13:3 Stöd till friluftslivsorganisationer kanaliseras till scouterna, som har hamnat mellan stolarna vad gäller andra stöd under pandemin.

Spelmarknaden

Vi föreslår en neddragning av anslaget 15:1 Spelinspektionen med 99000 kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av en sänkning av pris- och löneomräkningen.

3.

Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (V)

Vasiliki Tsouplaki (V) anför:

I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen för 2022, bara dagen före planerad justering i finansutskottet, inkom Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna med ett gemensamt budgetförslag, vilket har försvårat processen.

Efter att vårt eget förslag till budget fallit i kammaren, stödde Vänsterpartiet regeringens budgetförslag framför förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Det gjorde vi som en del av den överenskommelse Vänsterpartiet ingått med regeringen om framtida samarbetsformer och kraftigt höjda pensioner för de sämst ställda pensionärerna. Vi välkomnade också Vänsterpartiets förslag om förbättringar i sjukförsäkringen som den s.k. Arnepensionen, höjda ersättningar och borttagen s.k. funkisskatt i regeringens budgetproposition. Vidare anser Vänsterpartiet att regeringens förslag i sin helhet är bättre för Sverige då det utgår från andra utgångspunkter än de auktoritära och nationalkonservativa värderingar som genomsyrar förslaget från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den Vänsterpartiet önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 17 är en del av vårt budgetalternativ som är en helhet.

Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2021/22:3278. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 7 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Förslaget till statens budget för 2022 inom utgiftsområde 17 läggs fram i partimotion 2021/22:3185.

Det är samhällets ansvar att ge alla barn och unga i landet lika goda möjligheter att bygga vidare på den första upptäckar- och skaparglädjen, på lusten att söka kunskap och lära sig nya saker, vidga sin värld och få del i nya sammanhang. Det är därför grundläggande att alla barn under hela sin uppväxt har tillgång till kulturella verksamheter där de själva är skapande, men också att de får uppleva professionellt utövad kultur inom alla genrer. Barns och ungas rätt till kultur begränsas ofta av familjens ekonomiska situation men också av kunskap om utbud. När det offentliga drar sig tillbaka och de kommersiella alternativen tar över så lämnas de som inte har råd att betala utanför. Barn som ges möjlighet att utöva kultur får ökat självförtroende, stärker sin problemlösande förmåga och blir bättre på socialt samspel. Drama, dans, bildkonst, film, musik och andra kulturyttringar är viktiga för att stärka barns möjligheter att uttrycka sig med mer än språket.

Kultur är en tolkning av oss, av vår tid, vårt förflutna och våra visioner. Kulturarv handlar inte bara om historia och dåtid, utan även om nutid och framtid. Kunskap om både samtidens skeenden och den bakomliggande historien bidrar till vår förståelse av vilka vi är i dag och hur vi kan forma vår framtid. För att våga tro på framtiden är insikten om att vårt samhälle alltid är under förändring avgörande. Det samhälleliga kulturarvsansvaret måste innefatta hela kulturarvet, såsom kvinnornas kulturarv, lokalsamhällets folkliga kultur, teatrarnas och filmhistoriens skatter, museiföremål, de nationella minoriteternas och de invandrade gruppernas kulturarv och hela klassamhällets historia ur olika perspektiv.

För Vänsterpartiet är det centralt att det finns goda möjligheter till idrottande för människor i alla åldrar, oavsett bakgrund och ekonomiska förhållanden. Det handlar om en bred palett av insatser som behövs för att skapa de bästa förutsättningarna för människor att leva ett aktivt liv. Vänsterpartiet har länge lyft problemen med ojämlikhet när det gäller barn och ungdomars möjligheter till idrottsutövande. På fritiden styrs barns och ungdomars idrottsutövande i hög grad av föräldrarnas ekonomi. Pandemin har inneburit att många barn och ungdomar har slutat idrotta, andra har inte fått chansen att börja. Risken är att många föreningar tvingas höja sina avgifter p.g.a. av det tuffa ekonomiska läget och det i en situation när vi redan kan konstatera att barns och ungdomars deltagande i idrott har blivit en klassfråga.

Kulturområdesövergripande verksamhet

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med totalt 368 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vänsterpartiet vill öka anslaget med 15 miljoner kronor till fler lokala kulturprojekt. Medlen ska gå till paraplyorganisationer som sedan ska fördela medel vidare till sina medlemmar. Stödet syftar till att stärka och möjliggöra för ideella krafter på lokal nivå. Vänsterpartiet anser att barn från alla familjer, oavsett ekonomi, ska ges möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. För att detta ska bli möjligt måste avgifterna till kulturskolan på sikt tas bort, och staten bör hjälpa kommunerna med detta för att skapa likvärdighet i hela landet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 300 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår en höjning till Statens kulturråd med 3 miljoner kronor med syfte att påbörja arbetet med införandet av en modell likt den norska skolesekken. Vänsterpartiet vill se att stödet till kulturallianserna stärks. Allianserna är i dag en tredje anställningsform särskilt utformad för att kunna erbjuda en mer trygg inkomst för kulturskapare. Man har länge rapporterat om en resursbrist som förvärrats under pandemin. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 45 miljoner kronor för detta ändamål. Vi vill även se en förstärkning av stödet till det ideella kulturlivet. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Vänsterpartiet vill ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra dokumentation och kartläggning av romers och resandes bosättningar i syfte att synliggöra dem som en viktig del av vårt svenska kulturarv. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag.

Bildkonst, arkitektur, form och design

Hemslöjden har länge påvisat en resursbrist och Vänsterpartiet vill se en höjning av anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor på 2 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Kulturmiljö

Vänsterpartiet anser att anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet ska öka med totalt 8,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av ökningen ska 5 miljoner kronor gå till ett sökbart stöd för museer, institutioner och organisationer som arbetar med återförandet av samiska föremål och kvarlevor. Resterande medel ska gå till att täcka ökade kostnader runt arkeologiska fynd som uppkommit under senare år.

Vänsterpartiet vill höja anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förstärka länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.

Museer och utställningar

Vänsterpartiet föreslår en höjning av anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta för att museerna ska ha mer resurser för sitt arbete med samlingarna. Många museer har flaggat för stora problem med arbetet med att bevara samlingarna vilket innebär en stor risk för vårt gemensamma kulturarv.

Vänsterpartiet anser vidare att anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser ska öka med 37,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi ser att fler av museerna som ingår i anslaget har viktig verksamhet riktad mot barn och unga men de ingår inte i fri entré-reformen. Vi föreslår att Stiftelsen Tekniska museet ska få medel för att kunna erbjuda barn i skolålder, 7–18 år, fri entré och för att kunna utvidga sin turnéverksamhet. På så sätt kan man möjliggöra för barn och unga i hela landet att utveckla ett ökat teknikintresse.

Film

Stiftelsen Svenska Filminstitutets verksamhetsanslag har inte fått någon uppräkning sedan 2006 vilket nu leder till nedskärningar. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget 10:1 Filmstöd med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag

Politik för det civila samhället

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Tillgången till lokaler är en förutsättning för att föreningslivet ska kunna bedriva olika typer av verksamhet. Både på landsbygd och i städer som växer snabbt kan det vara svårt för ideella organisationer att mötas och få tillgång till lokaler som passar för t.ex. kulturarrangemang, studiecirklar eller lokal utveckling.

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Under pandemin har många unga drabbats av isolering från skola och träning. Friluftslivet erbjuder lättillgängliga aktiviteter som ofta är billiga. Man behöver därför under återuppstarten ett särskilt stöd för att nå ut till unga för att få dem att hitta till friluftsrörelsen.

Nytt anslag

För att samlingarna på kulturarvsinstitutionerna ska kunna bevaras krävs ett stort jobb med digitalisering, men det ekonomiska utrymmet saknas på många håll. Vänsterpartiet föreslår därför att ett treårigt projekt sätts igång och att ett nytt anslag på 65 miljoner kronor för 2022 införs för digitalisering och uppordning på kulturarvsinstitutionerna (anslaget 99:12).

4.

Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (L)

Christer Nylander (L) anför:

Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget för 2022 finns i partimotion 2021/22:4181. Motionen behandlas i betänkande 2021/22:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 8 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2021/22:3962.

Liberalism innebär att varje individ har rätt och ska få möjlighet att finna, formulera och förverkliga sin personlighet. Liberal kulturpolitik syftar därför till att skapa en så god miljö som möjligt för människors andliga frihet, förståelse och utveckling. Tanken att se människan för vad hon är och kan bli – inte bara var hon kommer ifrån – är en central skillnad mellan liberaler och andra. Medan andra strävar efter att den enskilda människan ska stanna med sin grupp och hålla sig till det som förväntas av henne, välkomnar liberaler att individen utmanar gruppen. Kulturen är samhällets intellektuella infrastruktur. Den ger människor verktyg att förstå, ifrågasätta, påverka och se sig själva och samhället ur nya perspektiv. När människor utövar eller tar del av kultur föds inspiration, kreativitet och nya idéer. Kultur kan öka människors nyfikenhet också på sådant man inte tidigare var intresserad av eller ens visste fanns. I mötet med kvalitetskultur växer man som människa. Kulturpolitiken ska därför sträva efter att skapa förutsättningar för människor att lära sig mer om sig själva, sin personlighet, sin förmåga, sina fördomar, sitt sammanhang, sitt samhälle, sin samtid och sin framtid, kort sagt om livet.

Kulturövergripande verksamhet

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 1:1 Statens kulturråd med 100 000 kronor och anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 2,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Teater, dans och musik

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner med 1,8 miljoner kronor och anslaget 2:3 Statens musikverk med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Litteraturen, läsandet och språket

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier med 200 000 kronor och anslaget 3:3 Institutet för språk- och folkminnen med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Konstnärernas villkor

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 5:1 Konstnärsnämnden med 200 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Arkiv

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 6:1 Riksarkivet med 800 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Kulturmiljö

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet med 400 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Museer och utställningar

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 2,3 miljoner kronor och anslaget 8:4 Forum för levande historia med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Medier

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 11:4 Statens medieråd med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning

Ungdomspolitik

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 100000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

Folkbildning

Liberalerna avvisar regeringens förslag om att utöka antalet folkhögskoleplatser under 2022 och vill därför minska anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.

Spelmarknaden

I syfte att öka effektiviseringen av den statliga förvaltningen vill vi minska anslaget 15:1 Spelinspektionen med 100 000 kronor i förhållande till regeringens förslag genom en justerad pris- och löneomräkning.

5.

Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, punkt 2 (M)

Viktor Wärnick (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och John E. Weinerhall (M) anför:

Moderaterna förordar ett system som årligen balanserar tillgångarna på public service-kontot och därmed automatiskt justerar public service-avgiften. På så sätt säkerställs att det inte byggs upp stora överskott på public service-kontot. Vi har ett sådant yrkande i vår mediepolitiska motion 2021/22:3368 yrkande11 som riksdagen avser att behandla senare under riksmötet.

Hur en framtida finansiering av public service ska utformas är en central reformfråga för oss. Vi vill se en ny budget- och beredningsprocess, där regering och riksdag fortsatt styr genom sändningstillstånden men där det också inför varje beslut om nytt sändningstillstånd åläggs programbolagen att ta fram förslag på olika prioriteringar och anslagsnivåer.

Programbolagen bör inför kommande tillståndsprocesser göra en självständig prioritering av sina olika programområden och redovisa framtida verksamhet i åtminstone två alternativa anslagsperspektiv, ett nollalternativ som utgår från dagens anslagsnivåer och ett alternativ som utgår från en reducerad anslagsnivå. Detta skulle ge underlag för välinformerade beslut, utan att politiken går in i själva programverksamheten.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:1 Budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 17:

1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.6.6).

2.Riksdagen godkänner medelstilldelningen för 2022 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 201 400 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 244 900 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 463 100 000 kronor (avsnitt 14.6.6).

3.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.

4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

Motioner från allmänna motionstiden 2021/22

2021/22:54 av Ann-Christine From Utterstedt (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet och inspireras av den engångssatsning som regeringen gjorde år 2011 på kultur för äldre och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skapa förutsättningar för äldre personer att kunna ta del av konst och kultur oavsett socioekonomiska faktorer eller geografisk hemvist och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en idrottssatsning för de äldre och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:1168 av Magnus Ek (C):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2476 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Världskulturmuseet i Göteborg och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Öppna museer-reformen och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla fri entré-reformen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2496 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ta fram en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2499 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att idrotten inte bör åläggas integrationsuppdrag och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en anläggningsfond och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2500 av Cassandra Sundin m.fl. (SD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenskt Friluftsliv i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan mot nedskräpning och sanitära olägenheter i naturen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2503 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD):

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Internationella Samiska Filminstitutet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2506 av Jonas Andersson i Linghem m.fl. (SD):

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kommunernas kulturmiljökompetens och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i arkitekturpolitiken införa nationella mål för estetisk hållbarhet och medborgerlig förankring och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2541 av Patrick Reslow m.fl. (SD):

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturarvsfond och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:2543 av Patrick Reslow m.fl. (SD):

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att folkbildningen inte ska användas som en integrationsåtgärd och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3185 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2021/22:3365 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja bibliotekens digitaliseringsarbete och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3367 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenskt Friluftsliv bör erhålla de beslutade medlen från Kammarkollegiet på samma sätt som Riksidrottsförbundet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3885 av Aron Emilsson m.fl. (SD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta de nationella kulturpolitiska mål som anges i motionen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:3962 av Christer Nylander m.fl. (L):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell1 i motionen.

2021/22:4003 av Christer Nylander m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målen för kulturpolitiken bör utgå från frihet, mångfald och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4008 av Christer Nylander m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målen för mediepolitiken ska kompletteras med ett tydligare individ- och medborgarperspektiv och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4020 av Viktor Wärnick m.fl. (M):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på barnlitteratur och bibliotekens digitalisering och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till statliga museer för att återinföra entréavgift för vuxna och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4130 av Catarina Deremar m.fl. (C):

Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell1 i motionen.

2021/22:4162 av Roland Utbult m.fl. (KD):

1.Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.

15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökad samverkan mellan fritids och idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.

16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga uppdraget för Forum för levande historia till att även omfatta den våldsbejakande islamismens brott och tillkännager detta för regeringen.

17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.

26.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella musikarrangörer och tillkännager detta för regeringen.

2021/22:4173 av Pia Steensland m.fl. (KD):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att stärka det civila samhällets aktiviteter som främjar fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning och tillkännager detta för regeringen.


Bilaga 2

Regeringens och motionärernas anslagsförslag

Anslag för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tusental kronor

Anslag

Regeringens

förslag

Avvikelse från regeringen

M

SD

C

V

KD

L

1:1

Statens kulturråd

73714

±0

5000

−92

±0

±0

−100

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

1450582

190000

200000

−75000

368000

−390000

±0

1:3

Skapande skola

199964

±0

±0

1500

±0

10000

±0

1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

45153

±0

20000

±0

1000

±0

±0

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

9852

±0

15000

±0

±0

±0

±0

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1681723

±0

±0

−2051

±0

±0

−2700

1:7

Myndigheten för kulturanalys

18436

±0

±0

−20

±0

±0

±0

2:1

Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

1122130

±0

−13703

−1340

±0

±0

−1800

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

301614

±0

−16000

−50000

±0

−91000

±0

2:3

Statens musikverk

97355

±0

2000

−106

±0

±0

−100

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

205735

±0

−30000

±0

±0

25000

±0

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

128474

±0

±0

−169

±0

±0

−200

3:3

Institutet för språk och folkminnen

72251

±0

11000

−96

±0

±0

−100

4:1

Statens konstråd

11078

±0

±0

−11

±0

±0

±0

4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

42947

±0

±0

±0

±0

−10000

±0

4:3

Nämnden för hemslöjdsfrågor

11805

±0

5000

−6

2000

±0

±0

4:4

Bidrag till bild- och formområdet

61069

±0

−6000

−15000

±0

−15000

±0

5:1

Konstnärsnämnden

23444

±0

±0

−131

±0

±0

−200

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

599830

±0

−135000

−75000

±0

−178000

±0

6:1

Riksarkivet

467946

±0

31000

−584

±0

±0

−800

7:1

Riksantikvarieämbetet

286384

±0

50000

−313

8700

±0

−400

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

276042

±0

5000

±0

50000

−10000

±0

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

460000

±0

250000

±0

±0

±0

±0

7:4

Bidrag till arbetslivsmuseer

8000

±0

±0

±0

±0

±0

±0

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1451114

−67000

−96000

−1699

40000

−109000

−2300

8:2

Centrala museer: Stiftelser

288714

±0

110000

±0

37700

±0

±0

8:3

Bidrag till vissa museer

79718

±0

12000

±0

±0

−4000

±0

8:4

Forum för levande historia

50175

±0

±0

−70

±0

10000

−100

8:5

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

80

±0

±0

±0

±0

±0

±0

9:1

Myndigheten för stöd till trossamfund

16327

±0

3000

−17

±0

±0

±0

9:2

Stöd till trossamfund

81919

±0

−25000

±0

±0

55000

±0

10:1

Filmstöd

608444

±0

−155000

±0

10000

−155000

±0

11:1

Sändningar av TV Finland

9721

±0

±0

±0

±0

±0

±0

11:2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

3471

±0

±0

−6

±0

±0

±0

11:3

Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

483

±0

±0

±0

±0

±0

±0

11:4

Statens medieråd

24144

±0

−15000

−48

±0

±0

−100

11:5

Stöd till taltidningar

47856

±0

±0

±0

±0

±0

±0

12:1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

59053

±0

7000

−62

±0

40000

−100

12:2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

290680

±0

−67000

±0

±0

180000

20000

12:3

Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

2000

±0

±0

±0

±0

780000

±0

13:1

Stöd till idrotten

2366811

±0

±0

±0

±0

50000

±0

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

52164

±0

±0

±0

50000

20000

±0

13:3

Stöd till friluftsorganisationer

97785

15000

5000

±0

10000

20000

±0

13:4

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15000

±0

−15000

±0

±0

±0

±0

13:5

Insatser för den ideella sektorn

23758

±0

±0

±0

±0

220000

±0

14:1

Bidrag till folkbildningen

4829783

−138000

−1175100

±0

±0

−40000

−300000

14:2

Bidrag till tolkutbildning

60331

±0

±0

±0

±0

±0

±0

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

60000

±0

−60000

±0

±0

±0

±0

14:4

Särskilt utbildningsstöd

202158

±0

±0

±0

±0

±0

±0

15:1

Spelinspektionen

77376

±0

6000

−99

±0

±0

−100

Förslag till anslag utöver regeringens förslag

99:1

Stöd till estetisk hållbarhet

±0

±0

250000

±0

±0

±0

±0

99:2

Kulturreservat

±0

±0

40000

±0

±0

±0

±0

99:3

Kulturarvs-ROT

±0

±0

160000

±0

±0

±0

±0

99:4

Kulturarvsfond

±0

±0

100000

±0

±0

±0

±0

99:5

Skapande äldreomsorg

±0

±0

35000

±0

±0

±0

±0

99:6

Öppna museer

±0

±0

150000

±0

±0

±0

±0

99:7

Stimulansbidrag kulturmiljökompetens

±0

±0

50000

±0

±0

±0

±0

99:8

Stimulansbidrag kultur i vården

±0

±0

35000

±0

±0

±0

±0

99:9

Kulturlotsar och Sverigecenter

±0

±0

300000

±0

±0

±0

±0

99:10

Bibliotekssatsning

±0

±0

100000

±0

±0

±0

±0

99:11

LOA-fond

±0

±0

100000

±0

±0

±0

±0

99:12

Digitalisering och uppordning på kulturarvsinstitutioner

±0

±0

±0

±0

65000

±0

±0

99:13

Ökad gemenskap och fysisk aktivitet funktionsnedsatta

±0

±0

±0

±0

±0

10000

±0

99:14

Äldrelyftet

±0

±0

±0

±0

±0

20000

±0

99:15

Riktad satsning kulturrådet ideella musikarrangörer

±0

±0

±0

±0

±0

15000

±0

Summa för utgiftsområdet

18454593

±0

248197

−220420

642400

453000

−289100


Bilaga 3

Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden

Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.

Beställningsbemyndiganden för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tusental kronor

Anslag

Regeringens förslag

Tidsperiod

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

25 000

2023

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

11 000

2023–2024

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

30 000

2023–2024

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

183 000

2023

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

40 000

2023–2024

4:4

Bidrag till bild- och formområdet

20 000

2023

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

196 000

2023–2032

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

90 000

2023–2025

12:2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

212 000

2023

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

40 000

2023–2025

13:4

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15 000

2023

14:2

Bidrag till tolkutbildning

120 000

2023–2027

Bilaga 4

Regeringens lagförslag

Bilaga 5

Utskottets anslagsförslag

Anslag för 2022 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Förslaget till beslut överensstämmer med regeringens förslag utom när det gäller anslagen 12:3 och 13:5.

Tusental kronor

Anslag

Avvikelse från regeringen

Utskottets förslag

1:1

Statens kulturråd

±0

73714

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

±0

1450582

1:3

Skapande skola

±0

199964

1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

±0

45153

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

±0

9852

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

±0

1681723

1:7

Myndigheten för kulturanalys

±0

18436

2:1

Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

±0

1122130

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

±0

301614

2:3

Statens musikverk

±0

97355

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

±0

205735

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

±0

128474

3:3

Institutet för språk och folkminnen

±0

72251

4:1

Statens konstråd

±0

11078

4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

±0

42947

4:3

Nämnden för hemslöjdsfrågor

±0

11805

4:4

Bidrag till bild- och formområdet

±0

61069

5:1

Konstnärsnämnden

±0

23444

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

±0

599830

6:1

Riksarkivet

±0

467946

7:1

Riksantikvarieämbetet

±0

286384

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

±0

276042

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

±0

460000

7:4

Bidrag till arbetslivsmuseer

±0

8000

8:1

Centrala museer: Myndigheter

±0

1451114

8:2

Centrala museer: Stiftelser

±0

288714

8:3

Bidrag till vissa museer

±0

79718

8:4

Forum för levande historia

±0

50175

8:5

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

±0

80

9:1

Myndigheten för stöd till trossamfund

±0

16327

9:2

Stöd till trossamfund

±0

81919

10:1

Filmstöd

±0

608444

11:1

Sändningar av TV Finland

±0

9721

11:2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

±0

3471

11:3

Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

±0

483

11:4

Statens medieråd

±0

24144

11:5

Stöd till taltidningar

±0

47856

12:1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

±0

59053

12:2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

±0

290680

12:3

Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

20 000

22000

13:1

Stöd till idrotten

±0

2366811

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

±0

52164

13:3

Stöd till friluftsorganisationer

±0

97785

13:4

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

±0

15000

13:5

Insatser för den ideella sektorn

25 000

48 758

14:1

Bidrag till folkbildningen

±0

4829783

14:2

Bidrag till tolkutbildning

±0

60331

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

±0

60000

14:4

Särskilt utbildningsstöd

±0

202158

15:1

Spelinspektionen

±0

77376

Summa för utgiftsområdet

45 000

18499 593