Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2020/21:KrU1
|
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2021 inom utgiftsområde 17, som uppgår till ca 17,8 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker även övriga förslag från regeringen som gäller bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, medelstilldelning för 2021 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt förslag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Lagändringen föreslås träda ikraft den 1 januari 2021. Samtliga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks.
I betänkandet finns tre reservationer (M, L) samt sex särskilda yttranden (M, SD, V, KD). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet inom utgiftsområdet och redovisar istället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2020/21:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
30 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Statens budget inom utgiftsområde 17
Kulturområdesövergripande verksamhet
Litteraturen, läsandet och språket
Bildkonst, arkitektur, form och design
Politik för det civila samhället
Utskottets ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
1.Mål för kulturpolitiken, punkt 3 (M)
2.Mål för kulturpolitiken, punkt 3 (L)
3.Mål för mediepolitiken, punkt 4 (L)
1.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (M)
2.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD)
3.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (KD)
5.Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, punkt 2 (M)
6.Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, punkt 2 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statens budget inom utgiftsområde 17 |
a) Anslagen för 2021
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 17 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 17 punkt 7 och avslår motionerna
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 14,
2020/21:1937 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 8,
2020/21:2116 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 3,
2020/21:2117 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7,
2020/21:2976 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),
2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. (SD),
2020/21:3121 av Tobias Andersson (SD) yrkande 3,
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1, 8, 10 och 16,
2020/21:3150 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) yrkandena 1–3,
2020/21:3334 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1–9 och
2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 7.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. för 2021 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor,
2. för 2021 besluta att Kungliga Dramatiska teatern AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor,
3. för 2021 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i tillgänglighetsanspassning av huvudbyggnaden som uppgår till högst 52 000 000 kronor,
4. för 2021 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i huvudbyggnadens tak som uppgår till högst 30 000 000 kronor,
5. under 2021 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 17 punkterna 2–5 och 8.
|
2. |
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst |
a) Lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 17 punkt 1 och avslår motion
2020/21:2272 av Sten Bergheden (M) yrkande 4.
b) Medelstilldelning för 2021 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2021 från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
|
3. |
Mål för kulturpolitiken |
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1 och
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 1.
Reservation 1 (M)
Reservation 2 (L)
|
4. |
Mål för mediepolitiken |
Riksdagen avslår motion
2020/21:3244 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Reservation 3 (L)
Stockholm den 26 november 2020
På kulturutskottets vägnar
Christer Nylander
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V)*, Lotta Finstorp (M)*, Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M)*, Aron Emilsson (SD)*, Lars Mejern Larsson (S), Per Lodenius (C), Ann-Britt Åsebol (M)*, Angelika Bengtsson (SD)*, Anna Wallentheim (S), Roland Utbult (KD)*, Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linköping (SD)*, Anna Sibinska (MP) och Viktor Wärnick (M)*.
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens budgetproposition 2020/21:1 i de delar som gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2020/21. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och lagförslaget i bilaga 4. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2021 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive budgetmotioner. I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Under beredningen av ärendet har kultur- och demokratiminister Amanda Lind informerat utskottet om förslagen och om lägesbilden när det gäller coronaviruset. Företrädare för Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Sveriges författarfond och Riksidrottsförbundet har lämnat information om lägesbilden inom respektive område när det gäller coronaviruset. Vidare har företrädare för Nämnden för hemslöjdsfrågor och Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund informerat om respektive verksamhet.
Budgetprocessen i riksdagen
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2021 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 17 790 875 000 kronor (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU1, rskr. 2020/21:63) I detta betänkande föreslår kulturutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budget-propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:
333–335).
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Genomgången är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. I det avsnittet tar utskottet också upp de tillkännagivanden som redovisas i budgetpropositionen inom utgiftsområde 17. Därefter behandlar utskottet förslagen i budgetpropositionen och aktuella motionsförslag. Slutligen behandlas ett antal motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2020/21 och som gäller inriktningen inom kultur- respektive mediepolitiken.
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Propositionen
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns följande mål för olika områden:
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)
– Mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312)
– Mål för arkitektur-, form- och designpolitiken (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1989/90:72, bet. 1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289)
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2013/14:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2013/14:379)
– Mål för spelmarknaden (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94).
För att regeringens resultatredovisning ska ha en enhetlig struktur, vara mer ändamålsenlig och bättre motivera regeringens budgetförslag har man under året genomfört ett utvecklingsarbete inom Regeringskansliet. Utgångspunkten för arbetet har varit budgetlagens krav på regeringen att i budgetpropositionen redovisa resultat i förhållande till de av riksdagen beslutade målen och att redovisningen ska vara anpassad till de olika utgiftsområdena.
Arbetet har resulterat i förtydligade riktlinjer som bl.a. innebär att resultatredovisningen bör visa de mest centrala resultaten inom respektive område och disponeras efter de mest centrala resultatindikatorerna och bedömningsgrunderna. Utvecklingen bör redovisas i tabeller och diagram med om möjligt minst tioåriga tidsserier. De centrala statliga åtgärder som vidtagits i syfte att påverka måluppfyllelsen bör återges. Vidare bör en samlad bedömning av måluppfyllelsen redovisas. Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder bör väljas med hänsyn till kontinuitet över tid. Urvalet bör dessutom möjliggöra uppföljning och analys ur ett jämställdhetsperspektiv (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget för 2021, finansplan och skattefrågor, s. 181–182). I budgetpropositionen anges vidare att riksdagens rapport Att redovisa resultat – En uppföljning av regeringens resultatredovisning av utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (2018/19:RFR8) har utgjort ett viktigt underlag i arbetet med att utveckla resultatredovisningen och att detta är ett fortlöpande utvecklingsarbete (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17, s. 11). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2020 Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att se över de gemensamma bedömningsgrunder för kulturområdet som används i regeringens resultatredovisning till riksdagen och föreslå förändringar. Förslaget ska utgå från de nationella kulturpolitiska målen och uppgifter i form av bl.a. statistik som löpande kan följas upp av regeringen. Uppdraget ska redovisas senast den 20 januari 2021 (Ku2019/01459/KO).
Utifrån den disposition som satts upp inom Regeringskansliet har man inom utgiftsområde 17 strävat efter kortare och mer koncisa texter samt större enhetlighet inom utgiftsområdet. En sammanfattande resultatbedömning ges för kulturområdet. Riktlinjen att texterna om politikens inriktning ska vara framåtriktade och ha en tydlig koppling till budgetförslaget innebär att politikens inriktning redovisas för de 13 områden som föreslås få ökade medel och inte för samtliga 15 områden inom utgiftsområdet. Omfattningen av längre tidsserier och tabeller eller diagram är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Inom utgiftsområdet har bedömningsgrunder och i förekommande fall resultatindikatorer ändrats inom alla områden utom friluftslivet. Syftet har varit dels att minska antalet för att tydliggöra vilka bedömningsgrunder som är centrala för resultatbedömningen, dels att utveckla dem för att förtydliga vilka delar som är relevanta för bedömningen. Likaså har man sökt mer kvantifierbara bedömningsgrunder eller resultatindikatorer.
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden
I budgetpropositionen för 2021 redovisar regeringen när det gäller utgiftsområde 17 behandlingen av fem tillkännagivanden, varav tre anses vara slutbehandlade.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Skapande skola ska vidareutvecklas (bet. 2017/18:KrU6, rskr. 2017/18:214). Mot bakgrund av tillkännagivandet har regeringen gett Statens kulturråd i uppdrag att genomföra en översyn av statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan (Ku2019/01974/KO). Av rapporten Översyn av Skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov, framgår bl.a. att alla huvudmän inte söker bidraget eller känner till dess syfte samt att både kommunala och fristående huvudmän upplever bidragets utformning som bristfälligt anpassad för deras förutsättningar. Regeringen avser att följa upp det arbete Statens kulturråd genomför i syfte att bl.a. förenkla ansöknings- och uppföljningsprocessen och utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen för att öka kännedomen om bidraget. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt ska ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet (bet. 2016/17:KrU9, rskr. 2016/17:281). Regeringen har tidigare bedömt att det inte är en framkomlig väg att införa en s.k. hänsynsregel i kulturmiljölagen (1988:950). I syfte att främja bevarandet av det rörliga kulturarvet gav regeringen Riksantikvarieämbetet i uppdrag att under 2020 och 2021, i samverkan med bl.a. Statens maritima och transporthistoriska museer samt det civila samhällets organisationer, verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel. Vidare beslutade regeringen att Riksantikvarieämbetet under 2020 kan lämna bidrag om högst 1 miljon kronor till insatser som syftar till att stärka bevarandet av historiska transportmedel. Regeringen ser fortsatt frågan om bevarande av det rörliga kulturarvet som angelägen men avser för närvarande inte att vidta ytterligare åtgärder för att ta fram lagstiftning till skydd för det rörliga kulturarvet. Regeringen tillgodoser således inte riksdagens tillkännagivande. Regeringen anser att tillkännagivandet är slutbehandlat.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort eller avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4, rskr. 2014/15:143). I december 2019 remitterades promemorian Vissa följdändringar med anledning av spellagen (Ds 2019:30) med förslag om att tillståndsplikten för s.k. förströelsespelsautomater ska upphöra samt att lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel med tillhörande förordning ska upphävas. Ärendet bereds vidare. Regeringen anser att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.
Två av de fem tillkännagivanden som redovisas inom utgiftsområde 17 har väckts av konstitutionsutskottet. Det gäller dels att en utredning bör tillsättas för att avgöra hur en evenemangslista ska utformas (bet. 2011/12:KU16, rskr. 2011/12:224) och dels att kraven bör skärpas så att en högre andel av allmänheten än den av myndigheten föreslagna får tillgång till de evenemang som listan omfattar (bet. 2013/14:KU28, rskr. 2013/14:230). Regeringen bedömer att det saknas tillräckliga skäl för att införa en evenemangslista och avser därför inte att gå vidare i något av ärendena. Regeringen anser att tillkännagivandena är slutbehandlade.
Utskottets bedömning
Utskottet bedömde i sitt budgetbetänkande förra året (bet. 2019/20:KrU1) att det inom utgiftsområde 17 behövdes ytterligare utvecklingsarbete för att nå en fullgod resultatredovisning enligt regleringarna i budgetlagen (2011:203). Utskottet formulerade även tre teman för regeringens fortsatta utvecklingsarbete med resultatredovisning inom utgiftsområde 17 till riksdagen:
– god transparens
– ändamålsenliga bedömningsgrunder
– uppföljningsbara mål.
Mot bakgrund av detta gör utskottet följande bedömning.
Utskottet välkomnar Regeringskansliets förtydligade riktlinjer för utformningen av resultattexter och det utvecklingsarbete som gjorts inom utgiftsområdet för att bättre redovisa de mest centrala resultaten utifrån de riksdagsbundna målen.
Utskottet anser att de kortare texterna i hög grad förbättrat läsbarheten i sig. Riktlinjen att politikens inriktning ska vara framåtriktad och ha en tydlig koppling till budgetförslaget har ökat tydligheten om regeringens prioriteringar och därmed textens transparens. Fortsatta insatser kan dock göras för att förbättra strukturen, t.ex. genom att använda sig av bedömningsgrunder som underrubriker som man gör inom kulturområdes-övergripande verksamhet, museer och utställningar, ungdomspolitik samt det civila samhället.
Omarbetningen av bedömningsgrunder för 14 av 15 områden inom utgiftsområdet är i linje med vad utskottet anfört om ändamålsenliga bedömningsgrunder. Utskottet ser positivt på att bl.a. indikatorer har lagts till inom filmområdet för att mäta publiksiffror i olika visningsfönster och att en bedömningsgrund lagts till inom området kulturskaparnas villkor för att omfatta fler statliga insatser. I vissa fall ser utskottet att förändrade bedömningsgrunder kan innebära att tidsserier bryts och att det i sin tur kan försvåra de tioåriga perioder som eftersträvas i Regeringskansliets nya riktlinjer.
I 6 av de 15 områdena kommenteras att man sett över bedömningsgrunder eller resultatindikatorer och vad det lett till för förändringar. För 9 områden behöver man dock jämföra med förra årets budgetproposition för att upptäcka förändringarna. Transparensen skulle öka om det fanns resonemang som förklarar omarbetningen av dessa bedömningsgrunder. Inom bildkonst, arkitektur, form och design byter man t.ex. okommenterat ut främjande av och arbete för till begreppet insatser. Ett annat exempel i samma område är att fördelning av medel till barn, unga och internationell verksamhet tagits bort, vilket i och för sig gör att bedömningsgrunderna stämmer bättre överens med målen för själva området. Inom området media har man i den första bedömningsgrunden bytt ut begreppet tidningar till nyhetsmedier och lagt till mediestöd.
Regeringskansliets riktlinjer är att det är centrala statliga åtgärder som ska redovisas. Utskottet anser dock att regeringens redovisning inom många områden dröjer sig kvar vid att i allt för hög utsträckning redovisa myndigheters insatser istället för att fokusera på mer centrala insatser och uppnådda resultat av förd politik. Det är framförallt inom områdena litteratur, läsande och språket, kulturmiljö, film, medier samt ungdom som redovisning av resultat dominerar framför kommentarer om vilka generella insatser som gjorts. Friluftsliv är ett bra exempel på ett delområde där de insatser som redovisas tydligt hänger ihop med redovisade resultat.
Utskottet bedömer att det även återstår utvecklingsarbete i regeringens bedömning och analys av måluppfyllelsen inom många områden. Områdena litteratur, läsande och språket, medier, ungdomar, museer och utställningar, civila samhället samt friluftsliv är goda exempel på en mer utvecklad analys där regeringen ger sin bedömning av måluppfyllelsen genom att kommentera uppnådda resultat tillsammans med förbättringsområden och omvärlds-analyser.
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden
Utskottet ställer sig bakom de bedömningar som regeringen gör i sin redovisning av riksdagens tillkännagivanden som väckts inom utgiftsområdena 2 och 17. Utskottet följer beredningen av förändrad reglering av tillståndsplikten för LAN-spel och ser fram emot att ta del av uppföljningen av den förenklade ansöknings- och uppföljningsprocessen som Statens kulturråd har i regeringsuppdrag att genomföra inom ramen för Skapande skola.
Statens budget inom utgiftsområde 17
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 17 och övrig här behandlade motionsyrkanden avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).
Allmänt om regeringens och motionärernas budgetförslag för 2021
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 områden och 50 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 17 790 875 000 kronor (prop. 2020/21:1). Moderaterna föreslår i sin budgetmotion samma budgetram för utgiftsområdet som regeringen, men med en annan fördelning mellan anslagen inom utgiftsramen. Sverigedemokraterna föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som överstiger regeringens med 367 543 000 kronor, Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som överstiger regeringens med 902 700 000 kronor och Kristdemokraterna föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som understiger regeringens med 454 000 000 kronor.
Kulturområdesövergripande verksamhet
1:1 Statens kulturråd
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 56 717 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för inrättandet av ett läsråd. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 350 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 732 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 67 099 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser genomförande och samordning av arbetet kring en nationell kulturkanon.
1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 2 533 684 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:146 (bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:211), med 0,6 miljoner kronor till följd av förslag i proposition 2019/20:166 (bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:279) och med 1,5 miljarder kronor till följd av förslag i proposition 2020/21:4 (bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:11).
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1 miljard kronor 2021 för ett särskilt stimulansstöd till kulturområdet. Regeringen föreslår även att anslaget ska öka med 150 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor årligen 2022 och 2023 för en fortsättning av satsningen på stärkta bibliotek. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor årligen 2021–2023 för att höja det statliga bidraget till de kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet. Regeringen föreslår även att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor 2021 och med 30 miljoner kronor årligen 2022 och 2023 för ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att stärka scenkonstallianserna och med 5 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att förstärka centrumbildningarna. Regeringen föreslår även att anslaget ska öka med 1 miljon kronor fr.o.m. 2021 för att stärka insatser inom musikexport. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 225 miljoner kronor fr.o.m. 2021 till följd av att tidsbegränsade medel för satsningen på stärkta bibliotek upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 589 084 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2022.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkandena 1 och 2 att anslaget ska öka med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser stärkt stöd till barnlitteratur samt till bibliotekens digitalisering.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 405 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 300 miljoner kronor för kulturskolans verksamhet, 30 miljoner kronor för kulturbanker dit privatpersoner kan skänka musik- och teatermaterial för vidare utlåning samt 75 miljoner kronor för fortsatt stöd till satsningen Stärkta bibliotek.
I kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minska med 515 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar 500 miljoner kronor av regeringens kulturmiljard och vill istället satsa på bl.a. civilsamhället.
1:3 Skapande skola
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Anslaget får även användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 176 465 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor årligen 2021–2023 för en förstärkning av Skapande skola.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 201 465 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att anslagets ändamål ska utvidgas till att omfatta främjande av verksamheten.
Motionen
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkandena 1 och 3 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en generell förstärkning av anslaget.
1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 45 153 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 153 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser stöd till projekt som använder ny teknik för att förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning.
1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 852 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 852 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2022 och 2023.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
– bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– professionell bild- och formverksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner.
Anslaget får även användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.
Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 668 605 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:187 (bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:365). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 300 miljoner kronor 2021 för att förstärka kultursamverkansmodellen. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 4,4 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för omprioriteringar inom utgiftsområdet. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 114 885 000 kronor fr.o.m. 2021. Anslaget räknas upp med 19 729 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 719 049 000 kronor för 2021 till anslaget
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor 2022 och 2023.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minska med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och ställer sig därmed enbart bakom 200 miljoner kronor av regeringens föreslagna satsning.
1:7 Myndigheten för kulturanalys
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklings-insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 16 533 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 600 000 kronor fr.o.m. 2021. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 60 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 227 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 17 300 000 kronor för 2021 till anslaget.
99:5 Skapande äldreomsorg (förslag om nytt anslag)
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3120 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för skapande äldreomsorg för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet.
Ann-Christine From Utterstedt (SD) föreslår i motion 2020/21:3150 att regeringen bör stärka arbetet och inspireras av engångssatsningen 2011 på kultur för äldre (yrkande 1) samt att regeringen bör verka för att skapa förutsättningar för äldre personer, oavsett socioekonomiska faktorer eller geografisk hemvist, att ta del av konst och kultur (yrkande 2).
99:8 Stimulansbidrag kultur i vården (förslag om nytt anslag)
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3120 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för stimulansbidrag till kultur i vården. I motionen anförs att kultur har en viktig roll i både det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Regionerna bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet med detta vill motionärerna anslå medel för ett stimulansbidrag till regionerna.
99:9 Kulturlotsar och Sverigecenter (förslag om nytt anslag)
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3120 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att 295 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för kulturlotsar och Sverigecenter. Motionärerna anför att det i Sveriges kommuner generellt sett finns ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och ett varierat föreningsliv. Samtidigt saknas en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna lokal kultur och lokalt kulturarv till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. Satsningen beskrivs som en landsomfattande reform för integration och vitalisering av kulturlivet.
Teater, dans och musik
2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 194 748 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 82 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:166 (bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:279) och med 8 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:99 (bet. 2019/20:FiU 21, rskr. 2019/20:340). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2,8 miljoner kronor 2021 för byte av Dramatens övermaskineri och med 5 miljoner kronor 2021 för att trygga Voksenåsens verksamhet. Anslaget räknas upp med 41 604 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 116 333 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp ett lån i Riksgäldskontoret för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför ombyggnad och renovering av fastigheten, som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att Kungliga Dramatiska teatern AB får ta upp ett lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 miljoner kronor.
Regeringen beräknar att anslaget för 2021 ska fördelas enlig följande:
– Operan med 503 753 000 kronor
– Dramaten med 252 005 000 kronor
– Riksteatern med 288 979 000 kronor
– Dansens hus med 25 151 000 kronor
– Drottningholms Slottsteater med 14 718 000 kronor
– Unga Klara med 15 575 000 kronor
– Voksenåsen med 16 152 000 kronor.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 av Lotta Finstorp m.fl. yrkandena 1 och 4 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Summan avser att stötta den musikaliska konstscenen som har drabbats hårt till följd av coronaviruset.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska minska med 15 575 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill avveckla den nationella barn- och ungdomsscenen Unga Klara.
2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 213 614 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 16 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att förstärka stödet till fria aktörer och arrangörer inom scenkonst- och musikområdet. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2021 till följd av att tidsbegränsade medel för en förstärkning av den musikaliska scenkonsten upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 227 614 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 167 miljoner kronor 2022 och 2023.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Skälet är att kulturverksamheter har drabbats hårt till följd av coronaviruset och därför är i behov av ökat ekonomiskt stöd.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 16 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna menar att det är problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen eftersom ett beroende inte innebär frihet. Dessutom avvisar man förslaget att förstärka stödet till fria aktörer och arrangörer inom scenkonst- och musikområdet eftersom den gruppen redan har kompenserats genom extra ändringsbudget.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget minskar med sammanlagt 41 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Neddragningarna görs för att möjliggöra andra politiska satsningar, och motionärerna säger också nej till regeringens förslag om stöd till den fria konsten om 25 miljoner kronor.
2:3 Statens musikverk
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, så som pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 119 490 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 1 miljon kronor fr.o.m. 2021 som en följd av omprioriteringar och med 50 000 kronor till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 4 206 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 122 646 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 7 050 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna menar att det är angeläget att det svenska musikaliska kulturarvet bevaras, levandegörs och sprids. Av dessa medel avsätts 1,5 miljoner kronor för att förstärka och samordna visarkiven i Sverige.
99:14 Riktad satsning för ideella musikarrangörer (förslag om nytt anslag)
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3143 yrkar Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 att 15 miljoner kronor avsätts för att stärka stödet för fria musikarrangörers insatser. Enligt yrkande 16 i motionen är behoven stora samtidigt som de kommunala bidragen till den här typen av arrangörer hotar att minska. Därför är ett utbyggt statligt stöd av stor vikt för ett levande kulturliv.
Litteraturen, läsandet och språket
3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 180 735 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för en utbyggnad av satsningen Bokstart och med 15 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för en förstärkt satsning på läsfrämjande.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 200 735 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2022 och 2023.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill bl.a. sänka bidragen till internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstöd till litteratur.
3:2 Myndigheten för tillgängliga medier
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 125 957 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 440 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 1 832 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 127 349 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 440 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
3:3 Institutet för språk och folkminnen
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 68 760 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor 2021 för kommande förslag med anledning av Tolkningsutredningens betänkande (SOU 2018:83). Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 180 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 1 540 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 71 120 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 11 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa 11 miljoner kronor fördelas 5 miljoner kronor på arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i norra Sverige. Ytterligare 1 miljon kronor går till att öka tillgängligheten till museer för personer med funktionsnedsättning.
99:10 Bibliotekssatsning (förslag om nytt anslag)
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3120 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att 96 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för en bibliotekssatsning.
Enligt yrkande 1 i kommittémotion 2020/21:2117 av Aron Emilsson m.fl. (SD) vill motionärerna använda anslaget för att genomföra några av den nationella biblioteksstrategins förslag, bl. a. stärka nationella digitala tjänster.
Bildkonst, arkitektur, form och design
4:1 Statens konstråd
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 31 753 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 20 954 000 kronor fr.o.m. 2021 till följd av att tidsbegränsade medel för kunskapsutveckling för offentlig konst upphör. Regeringen föreslår vidare att anslaget minskar med 250 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 458 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 007 000 kronor för 2021 till anslaget.
4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 42 947 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor 2021 för att öka statens förvärv av konst.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 67 947 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 35 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Det handlar bl.a. om en minskning av statens förvärv av konst med 25 miljoner kronor samt en minskning av den fria konsten med 10 miljoner kronor.
4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 714 000 kronor. Anslaget räknas upp med 53 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 767 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Syftet är att – särskilt med fokus på barn och unga – intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
4:4 Bidrag till bild- och formområdet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 40 069 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 6 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att stärka stödet till fria aktörer inom bild- och formområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 46 069 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag som uppgår till högst 14 miljoner kronor för 2022.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska minska med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att det är problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen. Av det skälet avvisar man förslaget om att permanent stärka stödet till fria aktörer inom bild- och formområdet.
Kulturskaparnas villkor
5:1 Konstnärsnämnden
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 22 481 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 210 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 297 000 kronor i pris- och löneom-räkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 22 568 000 kronor för 2021 till anslaget.
5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 476 031 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 43 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att stärka kulturskapares villkor. Vidare föreslås en ökning med 3,8 miljoner kronor fr.o.m. 2021 till följd av den överenskommelse som har träffats angående en höjning av biblioteksersättningens grundbelopp.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 522 831 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag som uppgår till högst 196 miljoner kronor för 2022–2031.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 133 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen motiveras av att motionärerna anser att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör vara mer återhållsam.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 att anslaget ska minska med 103 miljoner kronor. Neddragningen görs för att möjliggöra andra politiska satsningar.
Arkiv
6:1 Riksarkivet
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 427 306 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 16,3 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:99 (bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för att möjliggöra en långsiktig lokalförsörjning och effektivisering av verksamheten. Regeringen förslår vidare att anslaget ska minska med 380 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing, och med 154 000 kronor 2021 för att finansiera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Anslaget räknas upp med 10 645 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 441 117 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/2021:3120 att anslaget ska öka med 31 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för en generell förstärkning för att trygga både tillfälliga behov och långsiktiga åtaganden, och för att gå vidare med flertalet av Arkivutredningens förslag.
Kulturmiljö
7:1 Riksantikvarieämbetet
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-it samt för det svenska bidraget till Europeana. Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av Riksutställningar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 285 382 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 610 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 4 224 000 kronor i pris- och löneom-räkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 288 996 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 64 610 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en generell förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i stort. Motionärerna anför att ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvs-brottslighet. Ökningen avser bl.a. riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer även 5 miljoner kronor för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (99:4) samt 1 miljon kronor för att utreda och ta fram en långsiktig strategi för landets kulturreservat (99:2). Motionärerna föreslår också att myndigheten, inom den ökade ramen, får i uppdrag att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter (99:9).
7:2 Bidrag till kulturmiljövård
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 270 542 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 3 miljoner kronor fr.o.m. 2021 till följd av att en tillfällig förstärkning av anslaget upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 267 542 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2022–2024.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 13 636 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. I det ligger dels en ökning för att räkna upp anslaget till dagens penningvärde, dels en minskning för att införa ett nytt anslag 99:2 Kulturreservat.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.
7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrko-byggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor för 2021 till anslaget.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkandena 1 och 5 en satsning på den kyrkoantikvariska ersättningen och att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 440 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en generell ambitionshöjning av basverksamheten samt en bredare ambition i bevarandet av det kyrkoantikvariska kulturarvet, t.ex. det immateriella kyrkliga kulturarvet samt förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor för 2021 till anslaget.
99:2 Kulturreservat (förslag om nytt anslag)
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att 33 489 000 kronor ska öronmärkas i ett eget anslag för att garantera medel och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att successivt höja anslaget.
99:3 Kulturarvsrot (förslag om nytt anslag)
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2020/21:3120 att 160 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag: Kulturarvsrot. Anslaget ska användas för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom införandet av ett rotavdrag som är öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
99:4 Kulturarvsfond (förslag om nytt anslag)
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Ur fonden ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna söka medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
Även Patrik Reslow m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:1937 yrkande 8 att regeringen bör inrätta en kulturarvsfond.
99:7 Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (förslag om nytt anslag)
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att 50 miljoner kronor avsätts i ett eget anslag för att kommuner som saknar eller behöver förstärka sin kulturmiljökompetens vid plan- eller samhälls-byggnadsförvaltningarna ska kunna göra det.
Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2010/21:1615 yrkande 14 att regeringen bör verka för kulturmiljökompetens och Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:2116 yrkande 3 att kommunernas kulturmiljökompetens ska förstärkas.
99:11 Digitalisering av kulturarvet (förslag om nytt anslag)
Motionen
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att 65 miljoner kronor avsätts i ett nytt anslag. Anslaget ska finansiera ett treårigt projekt för att möjliggöra digitalisering hos kulturarvsinstitutionerna.
Museer och utställningar
8:1 Centrala museer: Myndigheter
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter:
– Statens historiska museer
– Nationalmuseum
– Naturhistoriska riksmuseet
– Statens museer för världskultur
– Statens maritima och transporthistoriska museer
– Statens centrum för arkitektur och design
– Statens försvarshistoriska museer
– Moderna museet.
Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 504 035 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 126 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:166 (bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:279) och med 31 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:2 (bet. 2020/21:FiU11, rskr. 2020/21:72). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner 2021 för att öka Moderna museets förvärv av konst. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor årligen 2021 och 2022 för kostnader kopplade till renoveringen av Botanhuset vid Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 7 029 000 kronor fr.o.m. 2021. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 2 870 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 35 855 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 400 991 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen beräknar att anslaget för 2021 ska fördelas enligt följande:
– Statens historiska museer med 168 354 000 kronor
– Nationalmuseum med 247 898 000 kronor
– Naturhistoriska riksmuseet med 194 499 000 kronor
– Statens museer för världskultur med 197 162 000 kronor
– Statens maritima och transporthistoriska museer med 196 580 000 kronor
– Statens centrum för arkitektur och design med 62 025 000 kronor
– Statens försvarshistoriska museer med 135 462 000 kronor
– Moderna museet med 199 011 000 kronor.
Under 2019 uppgick intäkterna för uppdragsverksamheten vid Vasamuseet till ca 174 miljoner kronor, för den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer till ca 135 miljoner kronor och för Cosmonovas uppdragsverksamhet vid Naturhistoriska riksmuseet till ca 19 miljoner kronor.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkandena 1 och 6 om ett minskat anslag till statliga museer med 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser bidrag till fri entré för vuxna på statliga museer.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska minska med 96 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår ett nytt anslag, Öppna museer (99:6), i vilket de 90 miljoner kronor som regeringen satsar på fri entré inordnas. Motionärerna föreslår att stödet till Statens världskulturmuseer ska minska med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Motionärerna föreslår att Statens historiska museer inklusive Skoklosters slott och Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 8 miljoner kronor och stödet till Statens maritima och transporthistoriska museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Motionärerna föreslår även att 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser och 2 miljoner kronor till anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer.
I kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minska med 115 miljoner kronor. Minskningen avser framför allt bidrag till fri entré för vuxna på statliga museer.
8:2 Centrala museer: Stiftelser
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser:
– Nordiska museet
– Skansen
– Tekniska museet
– Arbetets museum.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 380 714 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 79 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:166 (bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:279), med 8 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:2 (bet. 2020/21:FiU:11, rskr. 2020/21:72) och med 25 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:4 (bet. 2019/20:FiU32, rskr. 2019/20:11).
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 268 714 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen beräknar att anslaget för 2021 ska fördelas enligt följande:
– Nordiska museet med 123 229 000 kronor
– Skansen med 76 386 000 kronor
– Tekniska museet med 50 192 000 kronor
– Arbetets museum med 18 907 000 kronor.
Under 2019 uppgick avgiftsintäkterna för de fyra museerna till ca 293 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för ca 180 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i tillgänglighetsanpassning av huvudbyggnaden som uppgår till högst 52 miljoner kronor. Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i huvudbyggnadens tak som uppgår till högst 30 miljoner kronor.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning med 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 37,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser medel för att möjliggöra fri entré vid Stiftelsen Tekniska museet för barn i skolåldern 7–18 år samt för att museet ska kunna utvidga sin turnéverksamhet.
8:3 Bidrag till vissa museer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 106 919 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 31,4 miljoner kronor till följd av förslag i proposition 2019/20:166 (bet. 2019/20:59, rskr 2019/20:279). Regeringen anför att den statliga finansieringen av Rörelsernas museum med 5 miljoner kronor upphör fr.o.m. 2021 efter att museet under en tid har varit en försöksverksamhet och vidare att Form/Design Center tilldelas 3 miljoner kronor och Judiska museet 3 602 000 kronor fr.o.m. 2021.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 71 019 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen beräknar att anslaget för 2021 ska fördelas enligt följande:
– Stiftelsen Dansmuseifonden för Dansmuseet med 10 454 000 kronor
– Sveriges Fängelsemuseum med 1 500 000 kronor
– Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem med 4 189 000 kronor
– Stiftelsen Thielska galleriet med 6 144 000 kronor
– Stiftelsen Föremålsvården i Kiruna med 15 025 000 kronor
– Nobelprismuseet med 4 952 000 kronor
– Föreningen Svensk Form med 4 713 000 kronor
– Röhsska museet med 502 000 kronor
– Riksförbundet Sveriges museer med 1 500 000 kronor
– Stiftelsen Strindbergsmuseet med 581 000 kronor
– Stiftelsen Judiska museet i Stockholm med 3 602 000 kronor
– Bildmuseet med 743 000 kronor
– Zornsamlingarna med 204 000 kronor
– Stiftelsen Prins Eugens Waldemarsudde med 12 410 000 kronor
– Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum med 1 500 000 kronor
– Form/Design Center med 3 000 000 kronor.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår att 2 miljoner kronor tillförs Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, att 3 miljoner kronor tillförs Zornsamlingarna, att 5 miljoner kronor tillförs till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i nationellt verksamhetsstöd och att 2 miljoner kronor tillförs Prins Eugens Waldemarsudde.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser medel till uppbyggnaden av Rörelsernas museum.
8:4 Forum för levande historia
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, avseende ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 49 301 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka 10 miljoner kronor 2021 för uppdrag om förberedande verksamhet kopplat till inrättandet av ett nytt museum om Förintelsen. Regeringen föreslå vidare att anslaget ska minska med 170 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 654 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 59 785 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3143 yrkandena 1 och 10 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett uppdrag till Forum för levande historia att informera om den våldsbejakande islamismens brott.
8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 80 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor för 2021 till anslaget.
99:6 Öppna museer (förslag om nytt anslag)
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2020/21:3120 att 150 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för att delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser.
Trossamfund
9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund
Anslaget får användas för Myndigheten för stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 13 085 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 60 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 187 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 13 212 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen är öronmärkta för att stärka myndighetens arbete med tillsyn, granskning och uppföljning.
9:2 Stöd till trossamfund
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får även användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 106 919 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:4 (bet. 2020/21:FiU32, rskr 2020/21:11).
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor 2021 för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin för de statsbidragsberättigade trossamfunden.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 106 919 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska minska med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget ska enligt motionärerna minskas dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels för de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet, dels för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkandena 1 och 8 att anslaget ska öka med 110 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna gör en tillfällig satsning för att hjälpa samfunden i arbetet under covid-19-pandemin, men vill också att det utökade stödet ska användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader.
Film
10:1 Filmstöd
Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film samt till filmkulturell verksamhet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 553 444 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 553 444 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill minska filmstödet och ge branschens aktörer större frihet och bättre villkor med bl.a. produktionsrabatter.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget minskar med 100 miljoner kronor. Neddragningen görs för att möjliggöra andra prioriteringar.
99:1 Produktionsrabatt på film (förslag om nytt anslag)
Motionen
I en kommittémotion 2020/21:3120 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att 300 miljoner kronor avsätts till att införa produktionsrabatter för filmbranschen.
Medier
11:1 Sändningar av TV Finland
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningar av TV Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 721 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 1 miljon kronor 2021 för omprioriteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 721 000 kronor för 2021 till anslaget.
11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
Anslaget får användas för utgifter för förmedling av forskningsresultat om svensk och internationell medieutveckling, för sammanställning av mediestatistik och för dokumentation av ägar- och marknadsförhållanden på den svenska mediemarknaden av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 392 000 kronor. Anslaget räknas upp med 42 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 434 000 kronor för 2021 till anslaget.
11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 483 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 483 000 kronor för 2021 till anslaget.
11:4 Statens medieråd
Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 23 320 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 1,2 miljoner kronor 2021 och med 1,3 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att myndigheten ska kunna hantera de uppgifter som tillkommer i och med Sveriges genomförande av ändringar i AV-direktivet. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 30 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 308 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 23 722 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska minska med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser en avveckling av myndigheten under en tre-årsperiod. Motionärerna anför att det finns ett antal aktörer som arbetar med medie- och informationskunskap och anser därför att myndighetens arbete är överflödigt.
11:5 Stöd till taltidningar
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 48 856 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 2,5 miljoner kronor 2021. Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minska med 5 875 000 kronor 2021 för omprioriteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 481 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 5 875 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag till minskning av anslaget.
Ungdomspolitik
12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles-frågors förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 51 656 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 740 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 723 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 51 639 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 5 740 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Pengarna ska finansiera myndighetens arbete för att förstärka kontrollen kring hur mottagare av offentligfinansierat stöd lever upp till de krav staten ställt för att bevilja stöd samt för att säkerställa att mottagarna verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 att anslaget ökar med 40 miljoner kronor.
12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 290 680 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:4 (bet. 2020/21:FiU32, rskr. 2020/21:11). Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor årligen för 2021 och 2022, för att förstärka bidraget till barn- och ungdomsorganisationer.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 290 680 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag som uppgår till högst 232 miljoner kronor för 2022.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 87 762 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen ska genomföras genom att det offentligfinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige avvecklas.
12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 2 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 miljoner kronor för 2021 till anslaget.
Politik för det civila samhället
13:1 Stöd till idrotten
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, idrottsforskning, insatser mot dopning. Anslaget får dessutom användas för bidrag för att bilda en stiftelse för antidopningsarbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 474 311 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med dels 500 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:146 (bet. 2019/20:FiU56, rskr 2019/20:211), dels 1 miljard kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:4 (bet. 2020/21:FiU32, rskr 2020/21:11).
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 7,5 miljoner kronor fr.o.m. 2021 till följd av att tidsbegränsade medel för att öka sysselsättningen upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 966 811 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår även en utvidgning av ändamålet med anslaget till att även få användas för bidrag för att bilda en stiftelse för antidopningsarbete.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkandena 1 och 7 att anslaget ska öka med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser satsningar i de områden som Riksidrottsförbundet anser som särskilt idrottssvaga.
I kommittémotion 2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. (SD) vill motionärerna ha en omfördelning inom anslaget. Motionärerna stöder inte regeringens satsningar på integrationsåtgärder i utanförskapsområden, eftersom det enligt motionärerna inte ligger i idrottens uppdrag. Motionärerna vill däremot stärka barn- och ungdomsidrotten och svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft samt göra en permanent elitsatsning. Motionärerna budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Angelika Bengtsson m.fl. (SD) vill i kommittémotion 2020/21:2124 yrkande 6 ha en förnyad elitsatsning, och i samma motion yrkande 7 tillföra medel som säkerställer äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet. Ann-Christine From Utterstedt (SD) anser i motion 2020/21:3150 yrkande 3 att det bör genomföras en idrottssatsning för äldre.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till en avgiftsfri idrottsskola för alla barn i åldersgruppen 6–12 år, och täcka kostnader för planering, hyra av idrottsyta/lokal, utrustning, marknadsföring och eventuellt ledararvode.
13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 127 164 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 75 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:4 (bet. 2020/21:FiU32, rskr 2020/21:11).
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med dels 20 miljoner kronor fr.o.m. 2021 för en fortsatt förstärkning av bidraget till allmänna samlingslokaler, dels 50 miljoner kronor 2021 för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset för verksamheten. Regeringen förslår vidare att anslaget ska minska med 20 miljoner kronor fr.o.m. 2021 till följd av att tidsbegränsade medel upphör.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 102 164 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2022–2024.
Motionerna
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser satsningar på såväl investeringsstöd som stöd till verksamhetsutveckling för lokalägande föreningar.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
13:3 Stöd till friluftsorganisationer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 50 785 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 3 miljoner kronor 2021.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 47 785 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkandena 1 och 8 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till att stärka barns och ungas hälsa, till att öka deras kunskap om vår natur tillsammans med kunniga ledare och till att stärka den sociala gemenskapen. Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3338 yrkande 7 att Svenskt Friluftsliv ska få anslagsmedel från Kammarkollegiet, på samma sätt som Riksidrottsförbundet, i stället för från Naturvårdsverket.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill öka ambitionen på området. Av medlen ska enligt motionärerna 15 miljoner kronor avsättas för genomförandet av Friluftslivets år 2021.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. De extra medlen ska enligt motionärerna gå till genomförandet av Friluftslivets år 2021 och till att höja anslaget generellt.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 15 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2022.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
13:5 Insatser för den ideella sektorn
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 296 758 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med dels 100 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:167 (bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:297), dels 25 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2020/21:4 (bet. 2020/21:FiU32, rskr 2020/21:11).
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor 2021 för bidrag till Svenska kyrkan. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 125 miljoner kronor fr.o.m. 2021 till följd av att tidsbegränsade medel upphör för dels ideella organisationers åtgärder mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten, dels kompetenshöjande insatser för statliga myndigheter och politiker i kommuner och regioner.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 71 758 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 39 miljoner kronor 2022–2031.
Motionen
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 att anslaget ska öka med 260 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa medel ska enligt motionärerna 50 miljoner kronor gå till ideella organisationer i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten, och 10 miljoner kronor gå till en satsning på att motverka ensamhet hos äldre. Motionärerna påtalar att den ideella sektorn behöver stärkas kraftigt till följd av coronaviruset.
99:12 Öppen fritidsverksamhet och rullande bygdegård (förslag om nytt anslag)
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i partimotion 2020/21:2976 av Jonas Sjöstedt m.fl. att 75 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för stöd till en öppen fritidsverksamhet till kommuner eller föreningar, där verksamheten antingen kan vara på en fast plats eller i form av en rullande verksamhet.
99:13 Äldrelyftet (förslag om nytt anslag)
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att 20 miljoner kronor ska anvisas till ett nytt anslag för en idrottssatsning för äldre. Medlen ska enligt motionärerna gå till träning och gemenskap.
Folkbildning
14:1 Bidrag till folkbildningen
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till Sisu Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen samt för utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 4 461 683 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med dels 92 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:99 (bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340), dels 50 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:167 (bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:297).
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 50 miljoner kronor 2021 för en förstärkning av studieförbundens insatser till följd av covid-19-pandemin och den ökande arbetslösheten. Insatserna kan enligt regeringen rikta sig till utrikes födda kvinnor och vid behov andra relevanta målgrupper som står långt ifrån utbildning och arbetsmarknaden. Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 190 miljoner kronor 2021.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 4 559 683 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2020/21:3334 yrkandena 1 och 9 att anslaget ska minska med 355 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att anslaget ökat kraftigt de senaste åren och att det nu är rimligt att minska stödet. Av minskningen avser 50 miljoner kronor en avvisning av regeringens förslag om att öka anslagen till studieförbunden.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska minska med 905 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att regeringen de senaste åren kraftigt höjt anslagen till folkbildning utifrån ett integrations- och utbildningssyfte, och inte utifrån det huvudsakliga bildnings- och demokratisyftet. Detta ställer sig motionärerna inte bakom. De nämner även att de inte står bakom regeringens satsningar de senaste åren utan i stället förordar en omprioritering av medel inom kulturområdet till förmån för andra satsningar. Motionärerna ser dock i tider av kris och omställning till följd av coronaviruset ett visst värde i att acceptera vissa av regeringens tillfälliga anslagsökningar. En del av anslaget bör enligt motionärerna öronmärkas till förmån för incitament och insatser för att öka intresset att läsa en tolkutbildning och därmed kunna utbilda fler tolkar än i dag. Tobias Andersson (SD) anser i motion 2020/21:3121 yrkande 3 att man kraftigt bör minska den statliga finansieringen av studieförbunden i avvaktan på en utredning om fusk och extremism.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 160 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att folkbildningsanslaget inte har någon pris- och löneuppräkning och därför urholkats över tid. Motionärerna påtalar vidare att folkhögskolan inte ingått i Lärarlyftet, samtidigt som en allt större andel av deltagarna är i behov av särskilt stöd och vill med hänsyn härtill se ett förstärkt bidrag per årsplats.
14:2 Bidrag till tolkutbildning
Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 59 331 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget 2021 ska minska med dels 2 miljoner kronor för att finansiera förslaget att ge länsstyrelserna ett utökat ansvar för tolkförmedlingar, dels 2 miljoner kronor för att finansiera en forskarskola för folkhögskolelärare.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 55 331 000 kronor för 2021 till anslaget.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 120 miljoner kronor 2022–2025.
14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen
Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 140 miljoner kronor, vilket inkluderar en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2019/20:99 (bet. 2019/20:FiU21, rskr. 2019/20:340).
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 140 miljoner kronor för 2021 till anslaget.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska upphöra. Motionärerna motsätter sig att regeringen öronmärker medel för nyanlända, vilket inte bara gäller personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Motionärerna anser att denna form av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar enligt motionärerna att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser i anspråk som kan göra bättre verkan på andra håll.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2020/21:2976 att anslaget ska öka med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att utfallet av de senaste årens satsningar varit bra samt att mer medel skulle ge möjlighet till fler studietimmar och möjliggöra en större progression inom språkinlärning.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3143 yrkande 1 att anslaget ska minska med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till förmån för Kristdemokraternas satsning på ett asylprogram under utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
14:4 Särskilt utbildningsstöd
Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 193 158 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 193 158 000 kronor för 2021 till anslaget.
Spelmarknaden
15:1 Spelinspektionen
Anslaget får användas för Spelinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 76 247 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 1 miljon kronor fr.o.m. 2021 för att finansiera en ökning av anslaget 2:2 Allmänna reklamationsnämnden till följd av ökade ärendemängder. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 40 000 kronor 2021 till följd av en generell besparing. Anslaget räknas upp med 1 011 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 76 218 000 kronor för 2021 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2020/21:3120 att anslaget ska öka med 6 040 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill satsa på Spelinspektionens tillsynsarbete, vilket de tycker är mycket viktigt och något som inte bör stå tillbaka även om myndigheten har haft en stor omställning sedan omregleringen av den svenska spelmarknaden.
Utskottets ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Coronaviruset har i hög grad påverkat förutsättningarna för kulturverksamheter och kulturskapare i hela landet. Utskottet välkomnar därför förslaget om ett särskilt stimulansstöd på 1 miljard kronor till kulturområdet. Stödet kan bidra till att stärka olika verksamheter och främja omställning och återstart av kulturaktiviteter runt om i landet. Även det civila samhället har påverkats av coronaviruset och utskottet ser därför positivt på de förslag som lämnas om förstärkt stöd för att mildra de ekonomiska konsekvenserna för Svenska kyrkan och andra trossamfund samt för de verksamheter som bedrivs inom ramen för bidraget till allmänna samlingslokaler. När pandemin får långtgående effekter på arbetsmarknaden och människors liv kan folkbildningen spela en viktig roll. Utskottet välkomnar därför förslaget om en ökning av anslaget till folkbildning för att förstärka studieförbundens insatser. Pandemin har även medfört svårigheter för barn- och ungdomsorganisationer när det gäller att genomföra sin ordinarie verksamhet. Det är mot den bakgrunden positivt att regeringen föreslår en höjning av anslaget för bidrag till dessa organisationer.
Det är viktigt att medborgare runt om i landet kan ta del av och utöva kultur. De medel som fördelas inom kultursamverkansmodellen bidrar i hög grad till att skapa förutsättningar för kulturverksamheter i olika delar av landet. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om en permanent förstärkning av anslaget för regional kulturverksamhet.
Att skapa bättre villkor för att kulturskapare ska kunna leva på och utveckla sitt konstnärskap är en viktig kulturpolitisk prioritering. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag om en permanent satsning för att stärka kulturskapares villkor. Det gäller medel för att förstärka stipendier och ersättningar till kulturskapare, bidrag till fria grupper inom scenkonstområdet och fria aktörer inom bild- och formområdet samt stöd till scenkonstallianserna och centrumbildningarna.
Läsning är grundläggande för demokratiskt deltagande, lärande och utbildning samt för att förstå omvärlden. Det är därför viktigt att alla, inte minst barn och unga, ges tillgång till böcker och möjlighet till fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. Utskottet välkomnar regeringens förslag om insatser för läsfrämjande och för att förbättra förutsättningarna för barns och ungas läsning genom bl.a. inrättande av ett läsråd, en utbyggnad av satsningen Bokstart, ett läsfrämjandelyft för folkbibliotekarier och den fortsatta satsningen på stärkta bibliotek.
En viktig kulturpolitisk prioritering gäller barns och ungas tillgång till och möjlighet att utöva kultur. Kulturskolan och satsningen Skapande skola bidrar i hög grad till att skapa förutsättningar för att nå ut till barn och unga i hela landet. Utskottet ställer sig bakom de förslag som lämnas om förstärkningar på dessa områden.
Utskottet välkomnar även att regeringen går vidare med förslaget att inrätta ett nytt museum för att bevara och föra vidare minnet av Förintelsen. Det är därför positivt att Forum för levande historia föreslås få medel för förberedande verksamhet kopplat till ett sådant inrättande.
Sammantaget finner utskottet regeringens förslag om anslag för 2021 väl avvägt. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning för utgiftsområdet. De motionsförslag som behandlas i sammanhanget avstyrks. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst.
Riksdagen godkänner vidare regeringens förslag till medelsfördelning för 2021 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 138 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 142 000 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 454 000 000 kronor.
Jämför särskilt yttrande 5 (M) och 6 (SD).
Propositionen
Lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
Regeringen föreslår att public service-avgift ska betalas med 1 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten, upp till en inkomst som motsvarar 1,950 inkomstbasbelopp för beskattningsåret. År 2019 var taket 1 347 kronor per person och år. Innevarande år är taket 1 397 kronor. Regeringen refererar till Kammarkollegiets återrapportering av utvecklingen på public service-kontot där det framkommer att det vid årets slut kommer att vara ett relativt stort överskott på public service-kontot (Ku2020/00435/MD).
Den föreslagna sänkningen förutsätter en ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Regeringen har tagit hänsyn till att avgiftsintäkterna kommer att kunna påverkas av de effekter på samhällsekonomin som följer av utbrottet av det nya coronaviruset. Regeringen bedömer att förslaget är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen menar vidare att förslaget att sänka public service-avgiften är en del i den löpande förvaltningen av kontot och anser det därför inte nödvändigt att inhämta ytterligare upplysningar i ärendet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Medelsfördelning för 2021 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Regeringen föreslår att de tre programföretagen för 2021 tilldelas sammanlagt 8 734 600 000 från public service-kontot. Enligt förslaget ska de samlade medlen fördelas med 3 138 600 000 kronor till Sveriges Radio AB, med 5 142 000 000 kronor till Sveriges Television AB och med 454 000 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB. Den beslutade årliga uppräkningen om 2 procent uppgår för 2021 till ca 172 miljoner kronor.
Motionen
Sten Bergheden (M) vill i motion 2010/21:2272 yrkande 4 att regeringen ser över om det är möjligt att ta bort eller sänka tv-skatten avsevärt. Motionären menar att genom att halvera antalet kanaler, se över ekonomin samt förtydliga public services uppdrag borde det vara möjligt att halvera kostnaden för public service och därmed ta bort eller sänka tv-skatten avsevärt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare betonat vikten av att intäkterna från public service-avgiften i så hög grad som möjligt bör följa tilldelningen av medel till programföretagen samt att avgiften bör justeras om det blir för stora skillnader mellan hur mycket medel som kommer in i systemet i relation till beslut om medelstilldelning till programföretagen (bet. 2018/19:KrU2, bet. 2018/19:KrU14 och bet. 2019/20:KrU11).
Enligt lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst fattar riksdagen fr.o.m. tillståndsperioden 2020–2025 beslut om tilldelning av avgiftsmedel för hela perioden. Syftet är att ge programföretagen tydliga och stabila planeringsförutsättningar. Enligt riksdagens beslut ska medels-tilldelningen till respektive företag höjas med 2 procent per år under tillståndsperioden 2020–2025 (prop. 2018/19:136, bet. 2019/20:KrU2, rskr. 2019/20:20).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt public service-avgift genom ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till medelsfördelning till programföretagen för 2021. Utskottet avstyrker motion 2020/21:2272 (M) yrkande 4.
Mål för kulturpolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändrade kulturpolitiska mål och regeringens styrning av kulturpolitiken.
Jämför reservation 1 (M) och 2 (L).
Motionerna
I kommittémotion 2020/21:3336 föreslår Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 1 att t.ex. regleringsbreven bör ses över för att minska den politiska styrningen av konstens och kulturens innehåll. Motionärerna menar att målen inte ska bli styrande i den grad att de exkluderar vissa grupper. Regeringen bör därför enligt motionärerna se över regleringsbrev och statliga uppdrag i syfte att minska den politiska styrningen av konsten och kulturens innehåll.
Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2020/21:3249 yrkande 1 att regeringen sätter upp mål för arbetet med kulturpolitik som baseras på kärnorden frihet, mångfald och kvalitet. Motionärerna för fram att kulturpolitiken inte ska vara instrumentell utan bidra till självständigt tänkande, vara en garant för kulturell mångfald och utveckling i hela landet samt att statliga bidrag och anslag i större omfattning ska bidra till långsiktig kvalitetsutveckling.
Utskottets ställningstagande
De gällande nationella kulturpolitiska målen beslutades om av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145). Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Utskottet finner inte skäl att ändra de kulturpolitiska målen.
Vad gäller politisk styrning av konstens och kulturens innehåll har utskottet gjort bedömningen att regeringen i sin resultatredovisning till riksdagen bör motivera sitt val av bedömningsgrunder då dessa kan ge styrsignaler till berörda aktörer och därmed påverka innehållet i verksamheten (bet. 2019/20:KrU1, rskr. 2019/20:75). Utskottet vill i sammanhanget lyfta fram regeringens uppdrag till Myndigheten för kulturanalys att analysera hur de kulturpolitiska insatserna kan påverka den konstnärliga friheten, såväl inom bidragsgivning som inom verksamhetsstyrningen (Ku2019/01972/KO).
Mot bakgrund av ovanstående avstyrker utskottet motionerna 2020/21:3249 (L) yrkande 1 och 2020/21:3336 (M) yrkande 1.
Mål för mediepolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om utökade mediepolitiska mål.
Jämför reservation 3 (L).
Motionen
I kommittémotion 2020/21:3244 föreslår Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1 att målen för mediepolitiken ska kompletteras med ett individ- och medborgarperspektiv. Motionärerna menar att målen i huvudsak tar sikte på goda förutsättningar för medieaktörer och att de därför bör kompletteras med tydligare individ- och medborgarperspektiv för att bidra till att fler människor är nyfikna och kunniga och har förmåga att dra självständiga slutsatser.
Utskottets ställningstagande
De gällande nationella mediepolitiska målen beslutades om av riksdagen i december 2014 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU6, rskr. 2014/15:96). Målen för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan.
Utskottet kan konstatera att medieområdet befinner sig i kontinuerlig förändring, inte minst utifrån den fortlöpande tekniska utvecklingen. Utskottet noterar i sammanhanget att regeringen bl.a. med anledning av förändringarna i medielandskapet har uppdaterat bedömningsgrunderna för sin resultat-redovisning av måluppfyllelsen inom området till riksdagen. Utskottet finner i nuläget dock inte skäl att utöka de mediepolitiska målen i den riktning som motionärerna föreslår. Utskottet avstyrker därmed motion 2020/21:3244 (L) yrkande 1.
|
1. |
av Lotta Finstorp (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Viktor Wärnick (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 1 och
avslår motion
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
De kulturpolitiska målen anger vilken riktning som staten vill peka ut för kulturpolitiken. Enligt målen ska kulturen vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.
För Moderaterna är det självklart att armlängds avstånd ska råda mellan kulturens utövare och politiker. Det är grundläggande att konsten ska vara fri. Konsten ska fredas från politisk klåfingrighet, och en armlängds avstånd måste vara en realitet. Staten ska inte gå in och villkora, dvs. styra konsten och de fria institutionerna, hur vällovliga dessa ambitioner än är. De statliga kulturpolitiska målen ska inte bli styrande i den grad att de exkluderar vissa grupper.
Vi anser därför att regeringen bör se över regleringsbrev och statliga uppdrag i syfte att minska den politiska styrningen av konstens och kulturens innehåll.
|
2. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1 och
avslår motion
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 1.
Ställningstagande
Målen för kulturpolitiken bör utgå från frihet, mångfald och kvalitet. Genom att renodla dessa som mål, omfattas även många av dagens mål och verktyg för att nå dem.
Kulturens frihet är helt central för Liberalerna. Vi värnar ett öppet samhälle och i det spelar litteratur, konst och andra kulturella uttryck en viktig roll. Även i Sverige hörs rop på att misshaglig kultur ska tystas. Kulturen bidrar självklart till många av de mål vi vill nå med politiken, men kulturpolitiken ska inte vara instrumentell. Fri kultur ger människor verktyg att tänka själva, inte nödvändigtvis att tänka rätt och det är själva grunden för liberalismen. Bildning ökar möjligheten för den enskilde att dra självständiga slutsatser och fatta självständiga, välgrundade beslut.
Kulturpolitiken ska syfta till att kulturen får växa, förändras och präglas av många olika åsikter, uttryckssätt och aktörer. Kulturarvet ska både bevaras och brukas ur många olika perspektiv. Kulturlivet ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, bakgrund eller funktionalitet och olika kulturyttringar ska finnas tillgängliga i hela landet. Kulturpolitiken ska slå vakt om såväl bredd som spets. Sverige ska vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig utåt. Detta är särskilt viktigt på kulturens område där de internationella impulserna alltid varit avgörande.
Principen om armlängds avstånd ska gälla och säkras, dvs. det är kulturskapare och experter som fattar de konstnärliga besluten och inte politiker. Målet innebär att kulturell kvalitet, professionalism och skapande frihet blir vägledande för kulturpolitiken utan hänsyn till vad som enbart är kommersiellt gångbart. Den konstnärliga kvaliteten ska vara avgörande utan att arbetsmarknadsmässiga, regionalpolitiska, sociala eller andra syften överordnas kvalitetsaspekterna. Vi menar att alla statliga bidrag och anslag ska vara utformade på ett sätt som bidrar till långsiktig kvalitetsutveckling.
Jag anser därmed att regeringen bör utarbeta förslag till kulturpolitiska mål som baseras på kärnorden frihet, mångfald och kvalitet.
|
3. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2020/21:3244 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
Målen för medieområdet är att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadlig mediepåverkan. Det är förvisso bra och rimliga mål men det finns anledning att också välja ett annat perspektiv när målen anges. Dagens mediepolitiska mål tar i huvudsak sikte på att skapa goda förutsättningarna för medieaktörer.
Liberalerna delar uppfattningen att det är viktigt att slå vakt om goda förutsättningar och att det därför inte finns anledning att ändra något av dagens mål. Däremot bör målen kompletteras med ett tydligare individ- och medborgarperspektiv. Mediepolitiken bör utöver nuvarande mål också ha som mål att bidra till att fler människor är nyfikna och kunniga och har förmåga att dra självständiga slutsatser och fatta egna välgrundade beslut.
Jag anser därmed att regeringen bör utarbeta förslag som kompletterar dagens mediepolitiska mål med ett tydligt individ- och medborgarperspektiv.
|
1. | |
|
|
Lotta Finstorp (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Viktor Wärnick (M) anför: |
Riksdagen beslutade den 25 november 2020 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. Moderaternas förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3422 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 5 i det betänkandet. Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2020/21:3334.
Moderaternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Vi väljer att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om vår politik inom utgiftsområde 17.
Vi lever i en orolig tid med växande motsättningar. Det bästa sättet att bekämpa intolerans, fördomar och lögner är genom att bygga broar mellan människor. Kultur och idrott utgör just den typen av nödvändiga broar. De hjälper oss att förstå inte bara oss själva utan även dem vi möter. De lär oss också att förhålla oss till vår samtid och att hantera vår gemensamma framtid.
Den fria kulturen är en bärande del av vår demokrati. Den behöver försvaras varje dag genom bildning, tillgängliga bibliotek och källtillit. När demokratin inskränks är det alltid friheten för medier, trossamfund och konstnärer som först begränsas.
Kultur och bildning får aldrig reduceras till bara ett intresse bland andra; kultur i vid bemärkelse angår alla och är en förutsättning för hela vår västerländska demokrati. Vi behöver nu mer än någonsin fördjupa denna insikt. Bildning och det fria ordet är frihetens förutsättning.
Moderaternas budgetalternativ sätter ett tydligt fokus på barn och unga från utsatta miljöer genom en kraftfull satsning på ett kulturpaket för vår unga generation. Vi prioriterar barn och unga för vilka böcker, musik, teater och idrott liksom sunda vuxna förebilder, inte är självklara inslag. Därför förstärker vi Skapande skola, stöd till barnlitteratur och bibliotekens digitalisering. Idrottspaket i idrottssvaga områden samt förstärkt stöd till friluftsorganisationer är andra prioriterade områden.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Att upptäcka litteratur stödjer barnets språkutveckling och empatiska förmåga och ger också kunskap om vårt litterära kulturarv. Kostnaden för den digitala utlåningen ökar och många kommuner har därför tvingats begränsa möjligheten till digital utlåning. För att stärka stödet till barnlitteratur samt bibliotekens digitalisering ökar Moderaterna därför anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling, internationellt kulturutbyte och samarbete med 70 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Satsningen Skapande skola når alla barn i grundskolan. Bidraget, som söks av skolorna, ger barn och unga värdefull möjlighet att få ta del av professionell kulturverksamhet under skoltid. Vi vill därför förstärka Skapande skola och ökar anslaget 1:3 Skapande skola för detta ändamål med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Teater, dans och musik
Kulturverksamheter som drabbats hårt av den pågående pandemin behöver extra stöd för att överleva. Extra medel till exempelvis konserthus, operahus och dansverksamheter stärker arbetsmarknaden för konstnärer och kulturskapare. Därför ökar Moderaterna anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner med totalt 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. För att också stötta den musikaliska konstscenen ökas anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med totalt 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Kulturmiljö
Efter relationsförändringen mellan Svenska kyrkan och staten år 2000 bidrar staten med ungefär en fjärdedel av underhållet av Svenska kyrkans kyrkobyggnader genom den kyrkoantikvariska ersättningen. Sedan 2009 uppgår denna till 460 miljoner kronor årligen. En höjning är befogad för att bevara det kyrkliga kulturarvet. Moderaterna vill öka anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar
Moderaterna vill att alla barn och ungdomar ska få gå gratis på de statliga museerna. Enligt Myndigheten för kulturanalys har regeringens reform om fri entré för alla visat att detta företrädesvis gynnar boende i Stockholms innerstad och turister. Vi anser att det är rimligt att vuxna löntagare betalar en modest avgift för att ta del av museernas utställningar. Vi föreslår därför en minskning av anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter om 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att återinföra entréavgift för vuxna till statliga museer.
Politik för det civila samhället
Barn- och ungdomsidrotten är viktig för folkhälsan och, ökad jämställdhet och utgör också en väsentlig brobyggare för social inkludering. I idrottssvaga områden (definition från Riksidrottsförbundet) finns få eller saknas helt föreningar för alla barns och ungas idrottande. Det är ett långsiktigt arbete att bygga förtroende och engagemang i dessa områden men mervärdet är stort för individ och samhälle. Moderaterna föreslår därför en ökning av anslaget 13:1 Stöd till idrotten om 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Även friluftsorganisationerna spelar en viktig roll för barns och ungas hälsa, och för att bidra till stärkt social gemenskap och ökad kunskap om naturen. Därför vill vi öka anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Folkbildning
Regeringen har under de senaste åren kraftigt ökat anslagen till folkbildningen. Det gjordes i anslutning till den stora invandringen hösten 2015. Moderaterna anser det nu vara rimligt att minska detta stöd och minskar därför anslaget till folkbildningen med 305 miljoner kronor för att finansiera andra prioriterade reformer i vår budgetmotion. Vi avvisar också regeringens förslag om anslagsökning till studieförbunden med 50 miljoner kronor för nästa år. Totalt minskar följaktligen Moderaterna anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 355 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
|
2. | |
|
|
Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD) anför: |
Riksdagen beslutade den 25 november 2020 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3128 av Jimmie Åkesson m.fl. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 6 i det betänkandet. Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2020/21:3120.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, samhället och politiken. Våra ledord lyder sammanhållning, tillgänglighet och folkhälsa. Kultur ska vara lättillgängligt inte minst för barn, gamla och personer med funktionsnedsättning. En särskilt viktig roll har kulturen för ett starkt socialt kapital och social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. Att stärka vårt lands gemenskap liksom kulturarvets ställning är alltså positivt för samhällsutvecklingen och den nationella sammanhållningen. Svensk kultur ska erkännas, och kultur- och kunskapsinstitutioner med bildningsuppdrag tillåtas vara just bildningsinstitutioner.
För att leda kulturpolitiken mot detta paradigmskifte bör nya kulturpolitiska mål inrättas. Av de kulturpolitiska målen bör tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men att just samtidskulturens subventionsberoende av offentlig sektor bör minska successivt. De kulturpolitiska målen bör ta följande aspekter i åtanke: kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhälle och sammanhållning, individuell livskvalitet och kulturarbetares förutsättningar på arbetsmarknaden.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Vi anslår 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till anslaget 1:1 Statens kulturråd för att myndigheten ska genomföra och samordna arbetet med en nationell kulturkanon. Utöver det får myndigheten i uppdrag att samordna kulturlotsarna (anslaget 99:9).
Vi tillför anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stödja projekt som syftar till att förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning med hjälp av ny teknik. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler tillförs 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning.
Teater, dans och musik
Vi prioriterar satsningar som vi menar bredare möter barns och ungas tillgång till kultur och avvecklar därmed stödet till den nationella barn- och ungdomsscenen Unga Klara. Vi minskar därmed anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner med 15 575 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi menar att det är problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen eftersom ett beroende inte innebär frihet. Därför motsätter vi oss regeringens permanenta höjning av medlen till fria aktörer inom scenkonst- och musikområdet och minskar anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 16 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi avvisar regeringens aviserade sänkning av anslaget 2:3 Statens musikverk. Vi tillför istället myndigheten 7 050 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 1,5 miljoner kronor av dessa medel avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Litteraturen, läsandet och språket
Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter minskas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för sänkta bidrag till internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang, efterhandsstödet till litteratur samt kulturtidskrifter.
Vi avvisar regeringens neddragning om 440 000 kronor i fråga om anslaget 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier.
Anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen tillförs totalt 11 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. 5 miljoner kronor avser bl.a. höjd ambitionsnivå för arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. 5 miljoner kronor avser en förstärkning av myndighetens arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige för att bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. 1 miljon kronor ska användas av för att myndigheten, i samråd med Forum för levande historia, ska samla in och bygga upp en kunskapsbas kring dövas, syn- och hörselskadades historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kunde också fungera som resurs för övriga museer.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor tillförs 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse för och sprida kunskap om äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Det är problematiskt med en alltför omfattande statlig finansiering av den fria konsten och kulturen eftersom ett beroende inte innebär frihet. Vi avvisar regeringens förslag om att permanent stärka stödet till fria aktörer inom bild- och formområdet och minskar anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Gruppen har redan fått stöd för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset genom medel i extrabudgeten.
Kulturskaparnas villkor
Anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer minskas med 133 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Detta är i linje med vår principiella hållning om att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering genomför vi olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Arkiv
Anslaget 6:1 Riksarkivet tillförs en generell förstärkning mot bakgrund av vår vilja att trygga både tillfälliga behov och långsiktiga åtaganden. Vi ställer oss bakom regeringens generella höjning av anslaget, men tillför också ytterligare en förstärkning om 31 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att kunna gå vidare med flertalet av Arkivutredningens förslag (SOU 2019:58).
Kulturmiljö
Anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet tillförs 64,6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen rymmer en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i stort. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer 5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond samt 1 miljon kronor öronmärkt för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat. Inom den ökade ramen uppdras åt Riksantikvarieämbetet att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter.
Anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård har inte följt inflationen på flera år samtidigt som behoven är stora. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. Vi gör en uppräkning av anslaget till dagens penningvärde och tillför anslaget 13,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. En utbrytning görs även för att tydliggöra medelstilldelningen till kulturreservat. Medlen läggs i ett eget anslag, Kulturreservat 99:2.
Vi tillför anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 440 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi konstaterar att behovet av kyrkoantikvarisk ersättning är stort ute i församlingarna och att den statliga nivån utgör en förhållandevis liten del av de totala vård- och underhållskostnaderna. Till stor del bekostas vården av de kulturhistoriska miljöerna av kyrkoavgiften, vilken också ska täcka kyrkans ordinarie verksamhet. I många församlingar är ekonomin och fastighetsfrågan ett växande problem och man kan i värsta fall tvingas välja mellan god själavård eller vård och underhåll av kyrkan. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten anser vi att man bör ta ett helhetsgrepp om ersättningen och bredda och fördjupa dess användningsområden såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Museer och utställningar
Vi minskar anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 96 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Stödet till Statens världskulturmuseer minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Till förmån för vårt nya anslag Öppna museer 99:6 drar vi under det här anslaget in 90 miljoner kronor årligen. Stödet till Statens historiska museer inklusive Skoklosters slott och Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 8 miljoner kronor och stödet till Statens maritima och transporthistoriska museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas 19 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2 och 2 miljoner kronor till anslaget 8:3.
Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser tillförs 10 miljoner kronor från anslaget 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer tillförs 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Där ges 2 miljoner kronor till Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum, 3 miljoner kronor till Zornsamlingarna och 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije. Vi avsätter även 2 miljoner kronor till Prins Eugens Waldemarsudde.
Stöd till trossamfund
Vi tillför anslaget 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen öronmärks för tillsyn, granskning och uppföljning av trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än den som görs i dag.
Anslaget 9:2 Stöd till trossamfund minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels för att vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet. Minskningen avser även minskade kostnader för administration för stöd till trossamfund.
Filmstöd
Sverigedemokraterna vill ställa om den svenska filmpolitiken från den politiserade detaljstyrning som bl.a. pågår vid stödgivning hos Svenska Filminstitutet. I stället vill vi skapa en filmpolitik med större frihet och bättre villkor för filmbranschens aktörer. Därför vill vi minska anslaget med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och i stället satsa på film genom att bl.a. införa produktionsrabatter för filmbranschen. Vi vill att 2,5 miljoner kronor öronmärks till förmån för Samiska filminstitutet. Vidare vill vi i förhållande till regeringen inte avveckla den högre ambition som funnits när det gäller digitalisering av filmarvet utan upprätthålla en fortsättningsvis hög digitaliseringstakt.
Medier
Vi vill avveckla Statens medieråd under en treårsperiod och minskar därmed anslaget 11:4 Statens medieråd med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I och med att det finns ett antal aktörer som arbetar med medie- och informationskunnighet (MIK) finner vi myndighetens arbete överflödigt. Filmgranskningsverksamhetens framtid och myndighetens övriga uppdrags eventuella placering bör utredas.
Vi avvisar regeringens förslag att minska anslaget 11:5 Stöd till taltidningar med 5 875 000 kronor.
Ungdomspolitik
Vi vill öka anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 5 740 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska förstärka myndighetens kontroll av hur mottagare av offentligfinansierat stöd lever upp till de av staten ställda kraven för att erhålla stöd samt säkerställa att mottagarna verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament. Vi bedömer att kraftfullare satsningar än regeringens krävs för att nå bättre kontroll av stödmottagare.
Anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet rymmer god verksamhet och förblir på en hög nivå. Vi vill dock minska det med 87 762 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Som ett led i arbetet med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället anser vi det rimligt att avveckla det offentligfinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige. Vi vill också avveckla stödet till föreningar som sår split i samhället på andra sätt, t.ex. genom att sprida förakt mot polisen eller idéer om att vissa grupper enbart på grund av sin härkomst är privilegierade på andras bekostnad. Vi avvisar regeringens tillfälliga höjning av anslaget med 50 miljoner kronor för att vi ser de angivna skälen till höjningen som alltför svepande och oklara.
Politik för det civila samhället
Anslaget 13:1 Stöd till idrotten får användas enligt de ändamål som regeringen föreslår förutom vad gäller de öronmärkta medlen för integrationsåtgärder i våra utanförskapsområden då det inte ligger under idrottens uppdrag. Därför riktas de öronmärkta integrationsmedlen i stället om till en generell satsning på idrott. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en elitsatsning som permanentas. Vi budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Vi öronmärker 10 miljoner kronor inom anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler för att bidra till att tillgängliggöra samt anpassa föreningar och dess lokaler för personer med funktionsnedsättning.
Vi tror på friluftslivets betydelse för turismen, som meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård, för folkhälsa samt som resurs i regional utveckling. Vi menar att regeringens ambitioner inte är tillräckliga på området och tillför 65 miljoner kronor till anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer i förhållande till regeringens förslag. Där öronmärks 15 miljoner kronor för genomförandet av friluftslivets år 2021. Inom ramen för anslagshöjningen ges även Svenskt Friluftsliv i uppdrag att utreda sanitära problem längs vandringleder och i andra friluftsmiljöer samt ta fram en åtgärdsplan för att avhjälpa detta.
Vi drar in anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer i sin helhet då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Folkbildning
Folkbildningen rymmer många goda delar som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ, och som en väg till social gemenskap och spridare av lusten att lära fyller folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle. Av den anledningen är det fullt rimligt att staten och samhället stöder denna sektor. I tider av kris och omställning på grund av coronakrisen ser vi ett visst värde i att acceptera vissa av regeringens tillfälliga anslagsförstärkningar, vilket gör att vår generella neddragning är mindre än tidigare år. En del av anslaget menar vi också bör öronmärkas till förmån för incitament och insatser för att öka intresset att läsa en tolkutbildning och därmed kunna utbilda fler tolkar än i dag. Det är vitalt att mottagare av statsbidrag uppfyller rimliga krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll och likaså att folkbildningen får vara just folkbildning och att dessa institutioner inte i huvudsak ses som instrument för att avlasta brister i andra delar av samhällsapparaten. De senaste åren har regeringen kraftigt höjt folkbildningsanslagen utifrån ett integrations- och utbildningssyfte, och inte utifrån det huvudsakliga bildnings- och demokratisyftet. Det är anslagsökningar som Sverigedemokraterna av denna anledning avböjt. Utöver att vi avvisat regeringens satsningar de senaste åren omprioriterar vi medel inom kulturområdet till förmån för andra satsningar. Vi minskar därmed anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 905 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi motsätter oss de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket inte bara gäller personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser som kan göra bättre verkan på andra håll i anspråk. Vi minskar därmed anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen med 140 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Spel
Vi ökar anslaget 15:1 Spelinspektionen med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi ser Spelinspektionens tillsynsarbete som mycket viktigt och något som inte bör stå tillbaka även om myndigheten har haft en stor omställning sedan omregleringen av den svenska spelmarknaden. Av detta skäl skjuter vi till större resurser än regeringen till myndigheten för att nå förbättrad tillsyn.
Nya anslag
Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet har utrett frågan om att införa produktionsincitament och finansieringsstimulanser för filminspelningar i Sverige. Vi vill genomföra utredningens förslag om en produktionsrabatt för företag. Till ändamålet avsätter vi 300 miljoner kronor årligen (anslaget 99:1). Förslaget om att införa produktionsrabatter ska ses som en filmpolitisk helhet tillsammans med vårt förslag om förändringar när det gäller filmstödet.
I ett eget anslag för kulturreservat (anslaget 99:2) öronmärks 33 489 000 kronor för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt.
Sverigedemokraterna avsätter 160 miljoner kronor för att stärka medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom införandet av ett rotavdrag som öronmärks för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer (anslaget 99:3).
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet (anslaget 99:4).
Vi avsätter 35 miljoner kronor för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjligheter att delta i kulturlivet (anslaget 99:5). Vi vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den dåvarande regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Sverigedemokraterna inför en fond med 150 miljoner kronor med syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv (anslaget 99:6). Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och till regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla behöver kunskap om och känsla för.
Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte ett hinder i samhällets utveckling. För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor (anslaget 99:7) för att kommuner där det saknas alternativt finns behov av förstärkning, ska kunna tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.
Kultur har i dag en potential och roll inom flera samhällsområden än den traditionellt kulturpolitiska. Modern forskning visar t.ex. att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit linjen att regionerna bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet med detta anslår vi i årets budget 35 miljoner kronor för ett stimulansbidrag till kultur i vården (anslaget 99:8).
Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola och bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det i dag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånarnas relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna därför kulturlotsar och Sverigecenter, en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet till vilken vi avsätter 295 miljoner kronor (anslaget 99:9).
Våra nordiska grannländer har i flera avseenden gjort framsteg vad gäller digitaliseringen av bibliotekstjänster och visat på flera möjligheter att utveckla biblioteken. För ökad nordisk likvärdighet och samordningsmöjligheter bör det vara en uttalad ambition att Sverige under en tioårsperiod digitaliserar merparten av vad som har getts ut i landet. Därför anslår Sverigedemokraterna 96 miljoner kronor till en bibliotekssatsning (anslaget 99:10).
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden
Vi vill understryka att det är angeläget att en evenemangslista upprättas snarast. En sådan lista bör innehålla de stora sportevenemangen och de klassiska paradgrenarna som t.ex. de olympiska sommar- och vinterspelen. Efter det att kommersiella bolag förvärvade rättigheterna till bl.a. vinter-OS i Sotji 2014 kunde 15 procent färre tv-tittare ta del av sändningarna från OS än tidigare år. Sändningarna bör kunna tas emot av minst 95 procent av befolkningen i Sverige.
Vi delar inte regeringens bedömning att det saknas tillräckliga skäl för att införa en evenemangslista och anser därmed inte att riksdagens tillkännagivanden i denna fråga är slutbehandlade.
|
3. | |
|
|
Vasiliki Tsouplaki (V) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17.
I Vänsterpartiets partimotion 2020/21:3170 av Jonas Sjöstedt m.fl., Vägen ut ur krisen – en plan för jämlikhet och grön omställning, presenterar vi vår budget med omfattande satsningar på välfärden och ett reformerat skattesystem för att öka jämlikheten genom omfördelning och skapa förutsättningar för att lyckas med den gröna omställningen. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 7.
Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 17 lägger vi fram i partimotion 2020/21:2976 av Jonas Sjöstedt m.fl. och är en del av vårt budgetalternativ som ska ses som en helhet. Sammanlagt lägger vi 902,7 miljoner kronor mer än regeringen inom området. Det innebär för oss en historiskt stor kulturbudget och extra resurser till idrott och friluftsliv. Vi ser att många av de satsningar vi föreslagit tidigare år och i vårens debatt om extraändringsbudgetar nu kommer att genomföras av regeringen. Vi har dock högre ambitioner än att bara göra det mest akuta.
Det behövs ett ökat nationellt ansvar för att garantera alla barns tillgång till kultur. Vi föreslår ett stöd till kommuner för att ta bort avgifterna till kulturskolan. Detta innebär i förlängningen fler trygga jobb för kulturarbetare. Inom vårt paket med satsningar på kulturarvet finns pengar till Tekniska museet för fri entré för barn och resurser för att genomföra en nationell turné till skolor. Andra delar av kulturarvspaketet är ökade medel till underhåll och tillgängliggörande av kulturarvsmiljöer, en stor digitaliseringssatsning som innebär över 300 arbetstillfällen och fortsatt satsning på ett Rörelsernas museum i Malmö. Vi beklagar att regeringen inte fullföljer löftet om ett nytt museum som engagerat civilsamhället under flera års uppbyggnadsarbete.
En viktig del i vår strävan efter ett jämlikt samhälle är allas rätt till kunskap. Sveriges modell med självständiga folkhögskolor har varit en framgångssaga på många sätt och vi vill stärka möjligheten för fler att få ta del av den pedagogik och den andra chans som den utbildningsformen innebär. Vi satsar därför på högre ersättning per plats på allmän och särskild kurs och fler studietimmar för nyanlända som lär sig svenska. Vi vill också lyfta fram våra satsningar på civilsamhället som ger ökade resurser till samlingslokaler, fritidsverksamhet för unga och friluftslivet. Covid-19 har inneburit ett hårt slag mot många verksamheter inom ideell sektor samtidigt som dess betydelse för människors välbefinnande har ökat. Vi ser det som oerhört viktigt att det offentliga stöttar upp så att inte föreningar tvingas höja avgifter för barns och ungdomars aktiviteter. Redan i dag är det svårt för många barnfamiljer att låta barnen delta i organiserad idrott. I Vänsterpartiets välfärdsbygge är rätten till kultur och en meningsfull fritid självklara komponenter.
Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller anslaget innebär följande.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Vänsterpartiet anser att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete bör ökas med 405 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 300 miljoner kronor för kulturskolans verksamhet, 30 miljoner kronor för kulturbanker dit privatpersoner kan skänka musik- och teatermaterial för vidare utlåning samt 75 miljoner kronor för fortsatt stöd till satsningen Stärkta bibliotek.
Kulturmiljö
Vi anser att anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ska öka med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.
Museer och utställningar
Vänsterpartiet vill ha en ökning av anslaget 8:2 Centrala Museer: Stiftelser med 37,7 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, för att möjliggöra fri entré vid Tekniska museet för barn i skolåldern 7–18 år samt för att museet ska kunna utvidga sin turnéverksamhet. Vi vill även öka anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, för uppbyggnaden av Rörelsernas museum.
Politik för det civila samhället
Vi vill öka anslaget 13:1 Stöd till idrotten med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till en avgiftsfri idrottsskola för alla barn i åldersgruppen sex till tolv år, och täcka kostnader för planering, hyra av idrottsyta/lokal, utrustning, marknadsföring och eventuellt ledararvode. Dessutom höjer vi anslaget till 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, för satsningar på investeringsstöd och stöd till verksamhetsutveckling för lokalägande föreningar. Anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer vill vi öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen vill vi ska gå till genomförandet av Friluftslivets år 2021 och till att höja anslaget generellt.
Folkbildning
Folkbildningsanslaget har ingen lön- och prisuppräkning och har därför urholkats över tid. Folkhögskolan har heller inte ingått i Lärarlyftet. Samtidigt är en allt större andel av deltagarna i behov av särskilt stöd. Vänsterpartiet vill därför se ett förstärkt bidrag per årsplats. Vänsterpartiet föreslår sammanfattningsvis en ökning av anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 160 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vänsterpartiet vill också anslå mer medel till folkbildningsinsatser för asylsökande och nyanlända då vi anser att utfallet för de senaste årens satsningar varit bra. Mer medel skulle ge möjlighet till fler studietimmar och möjliggöra större progression inom språkinlärning. Vänsterpartiet föreslår för detta ändamål en ökning av anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen med 25 miljoner kronor i jämförelse med regeringens förslag.
Nya anslag
Vänsterpartiet föreslår ett treårigt projekt för att möjliggöra digitalisering hos kulturarvsinstitutionerna. För att samlingarna ska kunna bevaras krävs ett stort jobb med digitalisering. Det ekonomiska utrymmet saknas på många håll och Vänsterpartiet föreslår därför att 65 miljoner kronor avsätts i ett nytt anslag (anslaget 99:11).
Många orter har ingen fritidsgård, men däremot en bygdegård eller hemgård som skulle kunna användas även för ungdomsverksamhet. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag som anvisas 75 miljoner kronor för stöd för öppen fritidsverksamhet som kan arrangeras av kommunen eller en förening (anslaget 99:12). Det kan vara på en fast plats eller i form av en rullande verksamhet.
|
4. | |
|
|
Roland Utbult (KD) anför: |
Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss alla gemensamt. Kultur är ingenting statiskt utan något levande som ständigt är i förändring. Vi är alla medskapare av kulturen men vi är också formade av den. Vårt sätt att tala, vårt sätt att tänka, ja själva språket är präglat av vår kultur. Kulturen ger oss mening i nuet, men kulturen bär också våra historiska rötter och föder visioner för framtiden.
Kultur i dess vidaste betydelse är ogripbar, den varken kan eller ska styras av politiska beslut. Men kultur kan också vara konkret och tydlig. Den kan manifesteras genom konkreta föremål och upplevelser. En konsert, en bok, en möbel, ett tv-program eller en musiklektion är alla exempel på kulturens uttrycksformer i vardagen.
Kultur bidrar till att vidga den egna verkligheten och fantasin. Den kan hjälpa oss att växa som empatiska och inkännande människor. Den är med andra ord en livsviktig del av ett sammanhållet samhälle. Kultur, precis som moral, håller ihop gemenskaper. Den är med och skapar förutsättningar för ett gott samhälle.
Att helt definiera vad kultur är låter sig inte göras. Vi kommer aldrig att finna det exakta svaret. Genom att ständigt ställa frågor och diskutera kulturens väsen kan vi dock berika och utveckla vår syn på kultur och därigenom också vår kulturpolitik. Politikens uppgift är att medverka till ett mer dynamiskt kulturliv. Målet är att stödja utan att styra och att ge alla människor möjlighet att delta i ett fritt kulturliv.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2020/21:3530 av Ebba Busch m.fl. Motionen behandlas i betänkande 2020/21:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 8 i det betänkandet. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Förslaget till statens budget för 2021 inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2020/21:3143. Sammantaget anvisar vi 454 000 000 kronor mindre än regeringen till utgiftsområde 17 för 2021. Kristdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 17 ställs nedan mot regeringens förslag och innebär följande.
Kulturområdesövergripande verksamhet
Kulturen får av regeringen ett tillskott på 1 miljard kronor som ett särskilt stimulansstöd inom anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Kristdemokraterna anser att det är bra att kulturen får ett tillskott för att kunna återstarta sin verksamhet när restriktionerna på grund av covid-19 lättar men avsätter för detta ändamål 500 miljoner kronor av regeringens miljardsatsning. Resterande 500 miljoner kronor av regeringens kulturmiljard väljer vi i stället att satsa på det civila samhället. Kristdemokraterna välkomnar vidare regeringens stora satsning på kultursamverkansmodellen under anslaget 1:6, men ställer sig bakom 200 miljoner kronor av regeringens föreslagna satsning på 300 miljoner kronor.
Teater, dans och musik
Kristdemokraterna minskar anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med sammanlagt 41 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi vill inom anslaget göra andra politiska satsningar och ställer oss inte bakom regeringens förslag om stöd till den fria konsten om 25 miljoner kronor.
Bildkonst, arkitektur, form och design
Vi vill inom anslaget 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön minska statens förvärv av konst med 25 miljoner kronor samt minska stödet till den fria konsten med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Kulturskaparnas villkor
Inom anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer drar vi ner ytterligare medel på den fria konsten, 60 miljoner kronor, samt på regeringens satsningar för att stärka kulturskaparnas villkor. Sammanlagt gör vi neddragningar med 103 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar
Kristdemokraterna delar inte regeringens uppfattning att fri entré på ett fåtal utvalda museer tillgängliggör kulturen. Fri entré gäller dessutom enbart för museernas basutbud. Under åren med alliansregeringen hade alla barn och unga fritt inträde till alla utställningar vid de statliga museerna, dvs. även de tillfälliga utställningarna. Det har regeringen valt att avskaffa. Dessutom finns ca 200 museer i landet som inte är statliga och som inte omfattas av fri entré. Vi anser att det blir en snedvridning av resurserna att dessa museer inte får del av satsningarna. Kristdemokraterna säger därför nej till fri entré på statliga museer och minskar anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 90 miljoner kronor för detta ändamål, och minskar anslaget 8:1 med ytterligare 25 miljoner i förhållande till regeringens förslag för att möjliggöra andra politiska satsningar.
Det krig som bedrivits av terrororganisationen Islamiska staten (IS) i Syrien har gjort oss uppmärksamma på hur rekryteringen till IS och andra våldsbejakande extrema rörelser har pågått här i Sverige där unga svenskar befinner sig. I skolans domäner, på ungdomsgårdar och på sociala medier har man lockats med historielösa påståenden och radikala lockrop. Okunskap om ideologier och deras ursprung ger en öppen dörr för dessa våldsbejakande rörelser in till de ungas uppmärksamhet och engagemang. Därför anser Kristdemokraterna att staten ska ge Forum för levande historia i uppdrag att informera om den våldsbejakande islamismens brott. På så sätt kan den kompetens som finns samlad i fråga om att upplysa om antisemitism, nationalsocialismens illgärningar och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten även användas för att belysa den våldsbejakande islamismen. Till detta avsätter Kristdemokraterna 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till anslaget 8:4 Forum för levande historia.
Trossamfund
Kristdemokraterna vill understryka att trossamfunden är en viktig del av det civila samhället. De bidrar på ett unikt sätt i integrationsprocessen, spelar en viktig roll för många nya svenskar, gör ofta stora samhällsinsatser för bl.a. barn- och ungdomsverksamhet och ger stöd till utsatta grupper. Trossamfunden fyller också en viktig funktion genom sitt arbete med andlig och existentiell vård inom sjukvården, där många trossamfund finns närvarande för människor i svåra stunder. Regeringen genomför en tillfällig satsning för att hjälpa samfunden i arbetet under covid-19-pandemin. Kristdemokraterna vill dock se ett rejält ytterligare tillskott för dessa välgörare och tillför därför 110 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Vi vill att stödet till trossamfunden ska bidra till att kyrkor och andra religiösa samfund ska kunna fortsätta att utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför, och att det utökade stödet även ska användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som t.ex. synagogor, moskéer och kyrkor.
Film
Kristdemokraterna anser att svensk filmpolitik har en viktig uppgift när det gäller att främja filmproduktion i Sverige men vill göra satsningar även på andra områden och drar därför ned på anslaget 10:1 Filmstöd med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Ungdomspolitik
Kristdemokraterna föreslår en ökning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska användas för att myndigheten ska ta fram och administrera ett fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet samt kulturskolan. Kortet ska uppmuntra barn i ekonomisk utsatthet att delta i föreningslivet och ge dem möjlighet till en aktiv fritid.
Politik för det civila samhället
Som nämnts ovan får kulturen av regeringen ett tillskott om 1 miljard kronor som ett särskilt stimulansstöd inom anslaget 1:2. Kristdemokraterna anser att det är bra att kulturen får ett tillskott för att kunna återstarta sin verksamhet när restriktionerna lättar och lägger 500 miljoner kronor av regeringens miljardsatsning på detta. Återstående 500 miljoner kronor av regeringens kulturmiljard väljer Kristdemokraterna att i stället satsa på det civila samhället, som behöver stärkas kraftigt till följd av coronaviruset. Av de 500 miljoner kronorna vill Kristdemokraterna anvisa 100 miljoner kronor till anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 100 miljoner kronor till anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer, och 260 miljoner kronor till anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Av sistnämnda medel anser vi att 50 miljoner kronor ska gå till ideella organisationer i deras arbete mot hemlöshet bland unga vuxna där psykisk ohälsa kan vara en bidragande orsak till hemlösheten, och att 10 miljoner kronor ska gå till en satsning på att motverka ensamhet hos äldre.
Folkbildning
Till förmån för Kristdemokraternas satsning på ett brett asylprogram inom utgiftsområde 1 minskar vi anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Nya anslag
Kristdemokraterna har under senare tid lagt möda på att uppmärksamma det faktum att ensamhet är ett växande problem i samhället. Särskilt drabbar ensamheten den äldre befolkningen. Vi vill även 2021 avsätta medel för att möta detta problem genom en idrottssatsning för äldre om 20 miljoner kronor, som ska gå till idrottsrörelsens aktiviteter för att få fler äldre att motionera (anslaget 99:13). Idrottssatsningen vi stöder är ett äldrelyft för träning och gemenskap.
Kristdemokraterna vill dessutom ha en riktad satsning till ideella musikarrangörer. För detta avsätter vi 15 miljoner kronor till Statens kulturråd (anslaget 99:14). De fria musikarrangörernas behov av stöd är stora samtidigt som de kommunala bidragen till den här typen av arrangörer minskar. Vi ser värdet i de fria musikarrangörernas insatser och anser att det är det civila ideella samhället som bär upp musiklivet utanför institutionerna. Musikarrangörerna består till största delen av ideella föreningar utan anställd eller arvoderad personal. Bidragsmedel till ideella musikarrangörer gagnar även musikerna då bidragen i hög grad går till att betala skäliga gager.
|
5. |
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, punkt 2 (M) |
|
|
Lotta Finstorp (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Viktor Wärnick (M) anför: |
Moderaterna förordar ett system som årligen balanserar tillgångarna på public service-kontot och därmed automatiskt justerar public service-avgiften. På så sätt säkerställs att det inte byggs upp stora överskott.
Totalt sett bör public service på sikt anslås avsevärt mindre medel som en följd av ett mer renodlat uppdrag. Utgångspunkten bör vara att public services kärnuppdrag även i framtiden finansieras av skattemedel och att vissa av kärnuppdragen troligtvis är underfinansierade.
Hur en framtida finansiering av public service ska utformas är en central reformfråga och vi utarbetar förslag för detta som vi avser att presentera inom ramen för vår nya mediepolitik under 2021.
|
6. |
Finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, punkt 2 (SD) |
|
|
Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD) anför: |
Sverigedemokraterna driver frågan om att tillsätta en ny public service-utredning vars syfte ska vara att se över uppdrag, omfattning och granskningssystem. En utredning som ser över villkoren för public service, public services framtida roll samt public services organisationsformer, före beslut om långsiktig finansiering och finansieringsmodell. Vår mening är att public service kan effektiviseras, moderniseras och kostnadsminskas, samtidigt som programbolagens unika uppdrag värnas.
Mot den bakgrunden anser vi att det för just denna sändningsperiod bör finnas visst utrymme för justeringar till dess att en utredning är klar. Vi menar vidare att den årliga uppräkningen på sikt bör ses över, men vill i det här betänkandet framför allt understryka vikten av en översyn av de totala kostnaderna för public service i samband med den breda utredning vi förordar ska komma till stånd.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2020/21:1 Budgetpropositionen för 2021 utgiftsområde 17:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.1 och 14.6.6).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Kungliga Operan AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor (avsnitt 5.6.1).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Kungliga Dramatiska teatern AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor (avsnitt 5.6.1).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Stiftelsen Nordiska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i tillgänglighetsanpassning av huvudbyggnaden som uppgår till högst 52 000 000 kronor (avsnitt 11.7.2).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta att Stiftelsen Tekniska museet får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investering i huvudbyggnadens tak som uppgår till högst 30 000 000 kronor (avsnitt 11.7.2).
6.Riksdagen godkänner medelstilldelningen för 2021 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 138 600 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 142 000 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 454 000 000 kronor (avsnitt 14.6.6).
7.Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.
8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2021 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2020/21
2020/21:1615 av Roger Hedlund m.fl. (SD):
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för kulturmiljökompetens och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:1937 av Patrick Reslow m.fl. (SD):
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturarvsfond och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:2116 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kommunernas kulturmiljökompetens och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:2117 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med den nationella biblioteksstrategins förslag om stärkta nationella digitala bibliotekstjänster och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:2124 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD):
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en förnyad elitsatsning och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:2272 av Sten Bergheden (M):
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om det är möjligt att ta bort eller sänka tv-skatten avsevärt och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:2976 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V):
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2020/21:3120 av Aron Emilsson m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2020/21:3121 av Tobias Andersson (SD):
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den statliga finansieringen av studieförbunden och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3143 av Roland Utbult m.fl. (KD):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga uppdraget för Forum för levande historia till att även omfatta den våldsbejakande islamismens brott och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella musikarrangörer och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3150 av Ann-Christine From Utterstedt (SD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka arbetet och inspireras av den engångssatsning som regeringen gjorde 2011 på kultur för äldre och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skapa förutsättningar för äldre personer, oavsett socioekonomiska faktorer eller geografisk hemvist, att ta del av konst och kultur och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en idrottssatsning för de äldre och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3244 av Christer Nylander m.fl. (L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målen för mediepolitiken ska kompletteras med ett tydligare individ- och medborgarperspektiv och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3249 av Christer Nylander m.fl. (L):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta upp mål för arbetet med kulturpolitik som baseras på kärnorden frihet, mångfald och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3334 av Lotta Finstorp m.fl. (M):
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på barnlitteratur och bibliotekens digitalisering och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på den musikaliska konstscenen och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på den kyrkoantikvariska ersättningen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till statliga museer för att återinföra entréavgift för vuxna och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på idrottssvaga områden och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på friluftsliv och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3336 av Lotta Finstorp m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder, t.ex. att se över regleringsbreven, för att minska den politiska styrningen av konsten och kulturens innehåll och tillkännager detta för regeringen.
2020/21:3338 av Lotta Finstorp m.fl. (M):
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenskt Friluftsliv bör erhålla de beslutade medlen från Kammarkollegiet på samma sätt som Riksidrottsförbundet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen | ||||
|
|
|
M |
SD |
V |
KD | |
|
1:1 |
Statens kulturråd |
67 099 |
±0 |
5 000 |
±0 |
±0 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
1 589 084 |
70 000 |
±0 |
405 000 |
−515 000 |
|
1:3 |
Skapande skola |
201 465 |
30 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
45 153 |
±0 |
20 000 |
±0 |
±0 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 852 |
±0 |
15 000 |
±0 |
±0 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 719 049 |
±0 |
±0 |
±0 |
−100 000 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
17 300 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 116 333 |
10 000 |
−15 575 |
±0 |
±0 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
227 614 |
5 000 |
−16 000 |
±0 |
−41 000 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
122 646 |
±0 |
7 050 |
±0 |
±0 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
200 735 |
±0 |
−30 000 |
±0 |
±0 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
127 349 |
±0 |
440 |
±0 |
±0 |
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
71 120 |
±0 |
11 000 |
±0 |
±0 |
|
4:1 |
Statens konstråd |
11 007 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
67 947 |
±0 |
±0 |
±0 |
−35 000 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 767 |
±0 |
5 000 |
±0 |
±0 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
46 069 |
±0 |
−6 000 |
±0 |
±0 |
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
22 568 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
522 831 |
±0 |
−133 000 |
±0 |
−103 000 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
441 117 |
±0 |
31 000 |
±0 |
±0 |
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
288 996 |
±0 |
64 610 |
±0 |
±0 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
267 542 |
±0 |
13 636 |
50 000 |
±0 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
100 000 |
440 000 |
±0 |
±0 |
|
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 400 991 |
−90 000 |
−96 000 |
±0 |
−115 000 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
268 714 |
±0 |
10 000 |
37 700 |
±0 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
71 019 |
±0 |
12 000 |
10 000 |
±0 |
|
8:4 |
Forum för levande historia |
59 785 |
±0 |
±0 |
±0 |
10 000 |
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
13 212 |
±0 |
5 000 |
±0 |
±0 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
106 919 |
±0 |
−50 000 |
±0 |
110 000 |
|
10:1 |
Filmstöd |
553 444 |
±0 |
−100 000 |
±0 |
−100 000 |
|
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
8 721 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 434 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
483 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
11:4 |
Statens medieråd |
23 722 |
±0 |
−15 000 |
±0 |
±0 |
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
45 481 |
±0 |
5 875 |
±0 |
±0 |
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
51 639 |
±0 |
5 740 |
±0 |
40 000 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
290 680 |
±0 |
−87 762 |
±0 |
±0 |
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
2 000 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 966 811 |
200 000 |
±0 |
40 000 |
±0 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
102 164 |
±0 |
±0 |
25 000 |
100 000 |
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
47 785 |
30 000 |
65 000 |
10 000 |
100 000 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
±0 |
−15 000 |
±0 |
±0 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
71 758 |
±0 |
±0 |
±0 |
260 000 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 559 683 |
−355 000 |
−905 000 |
160 000 |
±0 |
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
55 331 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
140 000 |
±0 |
−140 000 |
25 000 |
−100 000 |
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
193 158 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
|
15:1 |
Spelinspektionen |
76 218 |
±0 |
6 040 |
±0 |
±0 |
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
|
| |
|
99:1 |
Produktionsrabatt film |
±0 |
±0 |
300 000 |
±0 |
±0 |
|
99:2 |
Kulturreservat |
±0 |
±0 |
33 489 |
±0 |
±0 |
|
99:3 |
Kulturarvsrot |
±0 |
±0 |
160 000 |
±0 |
±0 |
|
99:4 |
Kulturarvsfond |
±0 |
±0 |
100 000 |
±0 |
±0 |
|
99:5 |
Skapande äldreomsorg |
±0 |
±0 |
35 000 |
±0 |
±0 |
|
99:6 |
Öppna museer |
±0 |
±0 |
150 000 |
±0 |
±0 |
|
99:7 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
±0 |
±0 |
50 000 |
±0 |
±0 |
|
99:8 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
±0 |
±0 |
35 000 |
±0 |
±0 |
|
99:9 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
±0 |
±0 |
295 000 |
±0 |
±0 |
|
99:10 |
Bibliotekssatsning |
±0 |
±0 |
96 000 |
±0 |
±0 |
|
99:11 |
Digitalisering av kulturarvet |
±0 |
±0 |
±0 |
65 000 |
±0 |
|
99:12 |
Öppen fritidsverksamhet och rullande bygdegård |
±0 |
±0 |
±0 |
75 000 |
±0 |
|
99:13 |
Äldrelyftet |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
20 000 |
|
99:14 |
Riktad satsning för ideella musikarrangörer |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
15 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
17 790 875 |
±0 |
367 543 |
902 700 |
−454 000 | |
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Beställningsbemyndiganden för 2021 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Tidsperiod | |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
|
|
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 000 |
2022–2023 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
30 000 |
2022–2023 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
167 000 |
2022–2023 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
40 000 |
2022–2023 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
14 000 |
2022 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
196 000 |
2022–2031 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
90 000 |
2022–2024 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
|
|
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
40 000 |
2022–2024 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
2022 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
39 000 |
2022–2031 |
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
120 000 |
2022–2025 |
Bilaga 4