Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Vi ska nu debattera pensionssystemet. Det är ett område som är en av grundpelarna i den svenska socialförsäkringen. Nästan alla människor och partier har uppfattningen att vi ska ha bra och generösa pensioner, så att medborgarna får en tillräckligt bra ersättning som de kan leva på och som räcker till de nödvändigaste utgifterna.

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Då är frågan: Har vi det? Och hur kommer det att se ut i framtiden? Det som kommer att vara helt avgörande är hur stor sysselsättning Sverige kommer att ha i framtiden. Den ekonomiska politiken kommer att ha avgörande betydelse för hur stora pensioner vi kommer att ha. För man en politik i landet som till exempel medför att tusentals jobb försvinner slår det direkt också mot pensionssystemet. Därför är det av stor vikt att våra ungdomar kommer i arbete så tidigt som möjligt, både för dem själva och för samhället.

Vi kommer att behöva varje arbetad timme vi kan uppbåda framåt. Därför är det av synnerlig vikt att skolsystemet fungerar och att vi kan integrera våra nya svenskar på arbetsmarknaden. Det är viktigt för Sverige, för människorna själva och för pensionssystemets uthållighet i fråga om att ge just bra pensioner. Dessutom måste fler människor jobba lite längre om denna ekvation ska gå ihop.

Vi kan titta på hur det ser ut utanför Sverige. Vi behöver inte leta länge förrän vi hittar system som inte är finansierade och som kommer att krascha om det inte tillförs mycket pengar från staten eller någon annan. Många stater, även här i Europa, kommer att ställas inför stora politiska avvägningar och prövningar när det gäller det finansiella systemet. Man kommer att ifrågasättas inför förslag om kraftiga sänkningar av pensionerna och höjda pensionsåldrar. Detta är frågor som påverkar hela EU. Därför har man under senare år tagit upp dessa frågor på dagordningen.

Hur ser det då ut i Sverige? Ja, den raka sanningen är att vi har ett system som kommer att hålla i många år. Men även här har vi utmaningar och påfrestningar som kommer att ge sänkta pensioner om vi inte gör något. Vi ska vara tacksamma gentemot våra företrädare som på ett bra sätt tog ansvar för kommande generationer genom att i grunden ändra pensionssystemet. Det gamla ATP-systemet hade naturligtvis sina fördelar för den enskilde i och med att det lättare gav full pension för färre arbetade år. Men det hade också kraftiga systemfel som hade gjort att det finansiellt hade gått i väggen om det inte hade fått årliga tillskott i form av allt högre avgifter. Detta hade naturligtvis gett ett kraftigt minus i vår bnp-tillväxt och lett till större arbetslöshet totalt och indirekt till lägre pensioner. Det hade heller ingen koppling till tillväxten, livslängden och arbetade timmar. Därför kan man lite vanvördigt säga att det gamla ATP-systemet skickade sin nota till barn och barnbarn.

Fru talman! Pensionärer är ingen enhetlig grupp. Det finns människor som under åren skaffat sig en bra ekonomisk situation, inte minst med hjälp av olika tjänstepensionslösningar. Dessutom utnyttjar allt fler människor möjligheten att jobba lite även efter att de har börjat ta ut pension. Detta är extra gynnsamt för den enskilde då man uppbär förstärkt jobbskatteavdrag. De som uppbär bostadstillägg kan tjäna upp till 24 000 kronor utan att det minskar tillägget.

Alla dessa åtgärder kom till för att människor skulle kunna skaffa sig sin försörjning utan marginaleffekter. Det gynnar jobblinjen och ger människor möjlighet att klara sig själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Men det finns också grupper som är ekonomiskt utsatta, som får vända på varenda krona och som kanske inte har möjlighet att förbättra situationen. Det gäller inte minst kvinnor som kanske har varit hemma i ett antal år i arbetsför ålder och som sedan arbetat deltid. Där är det viktigt att pensionerna kan hållas intakta och att de inte sjunker på grund av bromsar och annat. Det är också viktigt att framhålla att det nya uppräkningssystemet för pensioner faktiskt har gett betydligt mer, trots bromsar, än det gamla ATP-systemets prisbasbeloppshöjningar. Ett annat mycket roligt konstaterande, vilket vi ibland glömmer, är att Sverige faktiskt är ett av de allra bästa länderna i världen för pensionärer, som mår bra och är tillfreds med tillvaron.

Fru talman! Det finns en oro i världen. Vi har flyktingströmmar på över 70 miljoner människor runt om på vår jord och olika typer av instabilitet. Vi ser med förundran och kanske ängslan på vilken politik som president Donald Trump för i det nya USA och hur detta kommer att tas emot av världen. Allt detta kommer att påverka Sverige med stor kraft, eftersom vi är så exportberoende. Vårt pensionssystem är starkt bundet till ekonomin och hur många arbetade timmar vi kan få fram i Sverige.

Vårt nya pensionssystem, som infördes i början av 2000-talet, är mycket mer kopplat till just arbete. Man tjänar in sina pensionspoäng. Man får sina pensionsrätter krona för krona upp till en maximinivå. Dessutom finns det inte längre någon undre eller övre gräns för hur många år man kan tjäna in en bättre pension.

Men en sak måste poängteras mer än en gång, eftersom många fortfarande inte har klart för sig hur pensionssystemet är konstruerat, nämligen att dagens arbetstagare genom pensionsavgifter betalar dagens pensioner och att framtidens arbetstagare betalar framtidens pensioner. Det är ett så kallat generationskontrakt. Vi förutsätter att våra barn och barnbarn kommer att betala in pensionsavgifter till oss när vi går i pension. Det är fortfarande alltför många som tror att deras pensionsavgifter har betalats in i några AP-fonder, där pengarna ligger och väntar på dem tills de går i pension.

För att vi ska få respekt av kommande generationer när det gäller att betala in pensionsavgifter är det synnerligen viktigt att varje generation betalar för sig och inte vältrar över skuldbördor på kommande arbetstagare. Det är viktigt att det upplevs som ett rättvist system. Det gäller avgifter till pensionssystemet, kommande pensionsåldrar men också ändringar i premiepensionssystemet.

Även om vårt pensionssystem är konstruerat så att det håller för olika obalanser behöver det förstärkas för att man inte ska riskera att hamna i balanseringar vid vanliga ekonomiska tillbakagångar. Det är därför de olika regeringarna och Pensionsgruppen har tillsatt ett antal utredningar för att stärka, klargöra och förenkla pensionssystemet.

Vi har ett antal faktorer att ta hänsyn till. Det kommer att bli färre som arbetar i framtiden i förhållande till dem som är pensionärer. Pensionen ska räcka längre eftersom vi blir allt äldre. Det är därför som Pensionsgruppen arbetat intensivt, fram allt det senaste året, för att få fram en överenskommelse som är bra för pensionstagarna, för pensionssystemet och för Sverige som helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Det är viktigt att poängtera att det bara finns en sak som kan betala pensioner och ge systemet stabilitet under överskådlig tid, nämligen arbete, arbete och åter arbete. Fler i arbete både tidigare och senare i livet ger bättre pensioner.

40-talsgenerationen har nu till stora delar gått i pension. Detta gör att det redan fattas människor på många arbetsplatser, inte minst i vården. Nu går det ungefär tre arbetstagare på varje pensionär. Redan om 20-25 år kommer det att vara närmare två arbetstagare på varje pensionär om inte villkoren ändras innan dess.

Fru talman! Det kanske viktigaste vi kan göra för att få upp pensionsnivåerna är att införa Pensionsåldersutredningens förslag och principer. Det innebär med andra ord att de flesta får möjlighet att arbeta några år till. Det höjer pensionerna rejält, förutom att människor får några år till med riktig lön. Att varje arbetstagare som orkar och kan jobbar ett par år till kommer Sverige att behöva.

För att i övrigt förtydliga detta kan vi se vilken skillnad det är nu på de ungdomar som är på väg in i arbetslivet. De är många gånger närmare 30 år innan de får sitt första heltidsjobb. För 40 år sedan började många arbeta redan som 16-åringar. Det gör skillnad.

Fru talman! Vi har en stabil majoritet för vårt svenska pensionssystem. Det är i dag sex partier som över blockgränserna ansvarar för att Sverige har ett stabilt pensionssystem som ska klara olika påfrestningar i form av demografi, ökning av medelåldern och kraftiga konjunkturväxlingar.

Då kommer min fråga till Vänsterpartiet. Ni har sedan det nya pensionssystemet infördes ofta kritiserat detta retoriskt och sagt att man borde införa ett helt nytt system. Trots dessa högtravande ord har ni inte lagt några nya pengar till pensioner i denna budget. Med andra ord är det inga riktiga löften till pensionärerna utan bara en massa ord utan innehåll.

Om jag förstått det rätt klagar ni på nivåerna i pensionssystemet och vill ha tillbaka ett förmånsbestämt system som kan ge mellan 65 och 70 procent av slutlönen till alla. Det låter väl bra - om man inte tittar på vilka konsekvenser detta skulle få ekonomiskt. Detta skulle innebära att pensionssystemet måste förstärkas med flera tusen miljarder om alla människor skulle omfattas nu och i framtiden. Vet ni över huvud taget hur stor den totala pensionsskulden är till det svenska folket totalt sätt? Den senaste siffran från den 31 december 2016 är 8 714 miljarder totalt.

Jag förstår mycket väl att det är ett önsketänkande, men om ni är ett seriöst riksdagsparti måste ni väl titta på konsekvenserna innan ni uttalar ett sådant förslag. Var ska ni ta dessa pengar? Det första land jag tänker på är Venezuela. De kör den typen av politik.

Jag har även en fråga till Sverigedemokraterna. Jag noterar att ni även i år har gjort en kraftig satsning på garantipensionärerna i ert budgetförslag. Det låter bra och är säkert något som alla skulle vilja få till stånd. Men jag förstår fortfarande inte hur ni kan få ihop ekvationen i praktiken, rent tekniskt. Alla som sysslar med pensionsfrågor vet att skillnaden i pension och bostadstillägg mellan dem som enbart har garantipension och dem som har låg inkomstpension är mycket liten. Vet ni om att konsekvensen av ert förslag blir att nettopensionen kan bli högre för en garantipensionär än en lågbetald inkomstpensionär? Det skulle vara jätteintressant att höra hur ni tänker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Den statliga delen av pensionssystemet omsätter 34 635 000 000 år 2018. Sedan tillkommer inkomstpensionssystemet vid sidan om den statliga budgeten, och det beräknas omsätta hela 308 661 000 000 år 2018. Hela pensionssystemet inklusive de statliga delarna omsätter alltså totalt 343 296 000 000 år 2018.

Jag skulle vilja sluta avsluta mitt anförande med detta. Det viktigaste för att vi ska ha kvar hyggliga pensioner i framtiden är att vi säger ja till en fortsatt arbetslinje och stabila statsfinanser. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 11, Ekonomisk trygghet vid ålderdom.

Sverigedemokraternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i steg ett, rambeslutet, har ställt sig bakom regeringens förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktning på budgetpolitiken deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområde 11.

I stället redovisar vi i vårt särskilda yttrande den anslagsfördelning och de förslag som Sverigedemokraterna presenterar i motion 2017/18:3609.

Utgiftsområde 11 finansierar Pensionsmyndighetens förvaltning såväl som särskilda tillägg och stöd riktade till pensionärer. För Sverigedemokraterna är det centralt att våra äldre erbjuds goda ekonomiska villkor efter ett långt, arbetsverksamt liv i Sverige. Samtidigt kan vi konstatera att fler och fler svenska pensionärer efter att ha betalat skatt i hela sitt liv i många fall inte har råd med grundläggande saker som mediciner och tandläkarbesök.

Därför föreslås ett antal större reformer för att stärka pensionärernas finansiella situation. Som en del i vår bredare satsning för Sveriges äldre vill vi förutom att sänka skatterna för samtliga pensionärer även förstärka garantipensionen. Vår ambition är en höjning med 10 procent.

Vi väljer att stärka den ekonomiskt svagaste medborgargruppen i samhället. Oavsett om vi stärker garantipensionen kommer med stor sannolikhet garantipensionären ändå inte att få mer än inkomstpensionären. Eftersom inkomstpensionären får en starkare garantipension i grunden till dess att denna har nått en viss nivå är den pensionen ändå högre än garantipensionen.

Fru talman! Den höjning av äldreförsörjningsstödet som regeringen föreslår kommer bland annat att betalas till personer som de senaste åren sökt asyl i Sverige. Sverigedemokraterna anser att de svenska välfärdssystemen i första hand ska ge svenska pensionärer goda ekonomiska villkor och föreslår en minskning av detta anslag i förhållande till regeringens förslag.

Fru talman! Tack så mycket för inlägget! Jag ifrågasätter inte på något sätt att Sverigedemokraterna har lagt mer pengar i budgeten. Det var inte det jag gjorde, utan vad jag vill veta är hur man tänker när man enbart lägger pengarna på garantipensionerna. Hur ska man få ihop den ekvationen gentemot inkomstpensionärer med låg inkomstpension, till exempel undersköterskor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Hur har man tänkt? Det är en skillnad i teorin, men lägger man på bostadstillägget och andra tillägg som garantipensionärer utan andra inkomster eller förmögenheter har blir det ungefär detsamma. Hur har man tänkt? Är det medveten politik att en garantipensionär ska ha mer än en undersköterska som har jobbat hela livet?

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten Lars-Arne Staxäng!

Som ledamoten vet är detta tyvärr inte mitt ansvarsområde. Jag har fått hoppa in i den här debatten med kort varsel. Jag ber därför om ursäkt för att jag inte kan ge de svar ledamoten är ute efter i dag, men jag hoppas att vi kan ha en dialog när jag är lite mer insatt i detta.

Fru talman! Tack för det mycket ärliga svaret! Jag ska vara lika tillmötesgående och säga att jag gärna ska ta den dialogen, för jag tror att ni behöver veta mer om pensionssystemets delar och hur det statliga garantisystemet, där garantipensionen ingår, fungerar. De olika systemen måste synkroniseras med varandra.

Jag tar gärna den debatten, för jag vill av hela mitt hjärta verkligen att garantipensionärerna och pensionärerna i inkomstpensionssystemet ska kunna få det bättre. Jag lever för det när det gäller detta!

Fru talman! Jag vill verkligen tacka för ledamoten Lars-Arne Staxängs engagemang, för jag ser ju själv när han talar här att han brinner för dessa frågor.

Fru talman! Det här ärendet är högst angeläget, för ekonomisk trygghet är oerhört viktigt när man inte längre kan arbeta eller när man kommer upp i den åldern när man inte arbetar lika mycket. Frågan är oerhört het, vilket kanske är ett understatement. Det diskuteras oerhört mycket i medierna om pensioner och om den så kallade pensionsöverenskommelsen, som ska förbättras.

Vi hörde av Lars-Arne Staxäng hur pensionssystemet fungerar, och därför har jag ingen anledning att gå in på det, snarare tvärtom.

Äntligen kommer pensionärernas väl och ve upp på agendan. Det är hög tid att dessa politiska frågor kommer högt upp på agendan. De berör drygt 2 miljoner personer. Det handlar inte bara om pensionärerna, utan där tillkommer några miljoner till. Det är de anhöriga till pensionärerna, som också oroar sig för deras ekonomi, vård, boende och trygghet.

I frågor om ekonomi är jag Centerpartiets representant i Pensionsgruppen. För mig har det alltid varit viktigt att titta på jämställdheten och hur det ska gå för alla dem med de lägsta pensionerna. När vi säger de lägsta pensionerna är det fråga om garantipensionen. Det är framför allt kvinnor som har garantipension. Det beror på att de har varit hemma och tagit hand om barn, familj och hushåll. Därför får de en mycket låg pension. Det är inte rättvist. Nu förväntar jag mig att vi ska göra något åt detta. Det absolut viktigaste i mina ögon just nu är att man ska kunna leva på sin pension.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

I det här sammanhanget, fru talman, är det också oerhört viktigt att man alltid ska tjäna mest på att arbeta. Det är inkomsterna från arbetet som gör det möjligt att få en högre pension. Det är något vi i Centerpartiet verkligen jobbar för.

I det här sammanhanget föreslår vi först och främst att skatten ska sänkas för pensionärerna och deras inkomst ökas med 100 kronor i månaden. Det finns med i vår budget. Dessutom ska skatten sänkas extra för dem som tjänar mellan 10 000 och 30 000. Vi vill också i budgeten höja garantipensionen med 200 kronor i månaden. Med andra ord är detta en satsning på dem med de absolut lägsta pensionerna. Det är viktigt för oss i Centerpartiet, och det visar vi i vår budget i år.

Vi i Centerpartiet menar med kraft att det ska löna sig att arbeta. Av det skälet vill vi att det ska ske en extra satsning på jobbskatteavdrag på dem som är 64 år och fortsätter att arbeta. Det ska alltså löna sig ännu mer att arbeta och stimulera äldre personer att vilja arbeta. I det sammanhanget vill vi medverka till en lägre arbetsgivaravgift så att företagarna vill ha kvar de äldre. De har kunskaper som behövs på arbetsplatserna.

Alla vet vi att vården och omsorgen för de äldre kostar. I det sammanhanget är det viktigt att notera att det inte bara handlar om inkomsten utan att det också handlar om utgifterna för att leva ett drägligt liv. I det sammanhanget råder stora skillnader mellan kommunerna i vad de tar ut för avgifter på det som en pensionär, en äldre person, behöver.

Av de utredningar som RUT, riksdagens utredningstjänst, har gjort framgår det tydligt att kommunerna har olika avgiftssystem för vård och omsorg - sådant som en äldre person verkligen behöver. Utgifterna för den enskilde pensionären beror på vilken kommun denne lever i, och det påverkar hur väl pensionären kan leva på sin pension. Ändå finns högkostnadsskydd, maxtaxa, existensminimum och regler för att det ska finnas en viss summa kvar. Det här behöver ses över.

Avgiftssystemen är konstruerade på olika sätt. Låt oss titta på hur det fungerar för larm. I en kommun betalar man per utryckning. I en annan kommun betalar man en avgift per månad. I ytterligare en annan kommun betalar man en depositionsavgift. Ni kan då förstå att om man betalar per utryckning, och man behöver utryckning flera gånger i veckan, kan det bli oerhört mycket. Då räcker inte pensionen.

Därför är det viktigt att vi snart ska presentera den överenskommelse som Pensionsgruppen jobbar med för högtryck. Det är min stora förhoppning att överenskommelsen kommer att medverka till att de med de lägsta pensionerna, kvinnorna, kan få en drägligare ekonomisk tillvaro på ålderns höst. Men man ska alltid tjäna på att arbeta. Det gör det möjligt för fler att få en högre pension. Det är med arbete som det kommer in pengar i pensionssystemet. Det ska aldrig negligeras eftersom det är det absolut viktigaste för pensionärerna och, fru talman, för kommande pensionärer.

Jag vill därför uppmärksamma vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Det kan skilja så mycket som 5 700 kronor mellan kvinnors och mäns pensioner. I Sverige är var sjätte kvinna, 65 år eller äldre, beroende av garantipension, vilket kan jämföras med ungefär var tionde man.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Nästan en kvarts miljon pensionärer i Sverige lever under EU:s fattigdomsgräns på 10 800 kronor, enligt Pensionsmyndigheten. Merparten av dem är kvinnor, och de flesta har endast en mycket låg garantipension. De undersköterskor, servitriser, kallskänkor och kassörskor som det handlar om har slitiga jobb och orkar ofta inte jobba fram till pension. Dessutom har många under sina arbetsliv haft tim- eller visstidsanställningar och tagit ut större delen av föräldraledigheten. Vi vet också att en stor andel av dessa kvinnor är kvar i förhållanden inte alltid av kärlek utan för att de inte skulle överleva ekonomiskt på egen hand.

En grupp som är särskilt drabbad är invandrade som har bott och arbetat en del av sina liv i Sverige. I Sverige bygger det allmänna pensionssystemet, som bekant, på att man jobbar ihop till sin pension under arbetslivet. Som grundskydd finns garantipensionen, som i dag ligger på maximalt 8 000 kronor per månad. Men för att få ut hela denna summa måste man ha bott i Sverige i 40 år, med vissa undantag för flyktingar eller skyddsbehövande. För anhöriginvandrare gäller dock inga undantag. Därutöver tillkommer att många invandrade har en svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa faktorer bidrar alla till att många invandrade är i ett ekonomiskt utsatt läge vad gäller pensionen.

Fru talman! För Vänsterpartiet är sambanden mellan låga löner och låga pensioner mycket tydliga. Om vi inte vill att fattiga pensionärer ska bli ännu fattigare i framtiden måste vi höja lönerna, och fasta anställningar samt heltid måste vara norm på arbetsmarknaden.

Att majoriteten av fattigpensionärerna är kvinnor beror också på det ojämställda uttaget av föräldradagar, som cementerar en traditionell fördelning av ansvar för hem, barn och inkomst. För att rucka på de sega mönster som styr kvinnor mot att ta större delen av det obetalda arbetet hemma måste vi också få en rättvis, individualiserad föräldraförsäkring.

Vänsterpartiet sitter som bekant inte med i Pensionsgruppen eftersom vi inte stod bakom den pensionsuppgörelse som gav oss det nuvarande pensionssystemet. Vi ställde inte upp på ett pensionssystem som missgynnar alla som inte kan arbeta länge och mycket eftersom det är lönen under hela arbetslivet som avgör hur hög inkomstpensionen blir. Premiepensionssystemet bygger dessutom på orealistiska förväntningar på aktiemarknaden. Den allmänna pensionen ska inte innebära att individer tvingas spekulera med sina pensionsavgifter.

Ett första steg är att tillsätta en parlamentarisk utredning om pensionerna och ge tillbaka makten över pensionsfrågan till riksdagen. Den nuvarande ordningen är odemokratisk eftersom insynen i gruppens arbete är minst sagt bristfällig och bestäms av Pensionsgruppen själv. Att påverka gruppen som handskas med allas våra pensioner inifrån är därmed helt omöjligt.

Ett nytt pensionssystem, ett arbetsliv som inte sliter ut människor i förtid, högre lägstalöner och bort med oönskade deltider är ett bättre recept än borgarnas rop på sänkta löner.

De återkommande sänkningarna av pensionerna är ett tecken på att pensionssystemet är felkonstruerat och behöver göras om. Vänsterpartiet är redo att ta ansvar och vara med i arbetet med att skapa ett bättre system där pensionärerna kan leva på sin pension.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Men Pensionsgruppen verkar inte vilja ta tag i de här frågorna. I stället vill nu Pensionsgruppen, enligt medieuppgifter, höja pensionsåldern till 67 år. Den tidiga pensionsåldern föreslås höjas från 61 till 63 år. Då vet vi att medelåldern i LO-kollektivet för att gå i pension är 63,5 år för kvinnor och 63,8 år för män, det vill säga att man inte ens arbetar till nuvarande pensionsålder på 65 år.

Innan vi börjar prata om höjd pensionsålder behöver vi prata om hur människor ska hålla ett helt arbetsliv. Hur gör vi för att ha en arbetsmarknad som människor kan vara på utan att förstöra kropp eller själ? Vi har alldeles för många som bränner ut sig. Människor i vården springer i dubbla skift. De högutbildade med välbetalda jobb kanske kan jobba längre än i dag. De bör såklart få göra det om orken och viljan finns. Men att höja pensionsåldern för alla när människor inte ens orkar jobba till 65 är fel väg att gå.

Vi menar att huvudproblemet inte är pensionsåldern i sig utan att människor inte kan leva på sin pension med det system vi har i dag. Klass och kön har betydelse även i pensionssystemet. Många kvinnor och arbetare har haft fysiskt tunga och stressiga jobb. Det tär på kroppen. Lönen har varit låg, och flera har inte ens orkat fram till pensionsdagen.

Hur länge vi lever och får uppbära pension är en tydlig klassfråga. Skillnaden i medellivslängd mellan en högutbildad Danderydsbo och en lågutbildad Vårbygårdsbo är 18 år. Danderydsbon får pension 18 år längre än Vårbygårdsbon. Det innebär att de som "kostar" mest i nuvarande system är högutbildade från Danderyd, då deras pension dessutom är högre. Personer från LO-kollektivet "får ut" mindre från systemet trots att de ofta jobbat fler år än tjänstemän, då de börjar arbeta tidigare.

Det är dock de sista åren i arbetslivet som ger mest till pensionen, vilket ytterligare ökar pensionsskillnaderna. Inom nuvarande system borde man snarare diskutera hur förväntad livslängd ska påverka pensionsåldern så att de som lever längre också arbetar längre.

Arbetsmarknaden behöver också förändras. Det är framför allt kvinnor som skulle tjäna på en lagstadgad rätt till heltid och en delad föräldraförsäkring. Kvinnors och mäns arbete måste börja värderas lika, och de orättvisa löneskillnaderna måste bort.

Socialförsäkringssystemet måste fungera så att de som är sjuka får sjukpenning som är pensionsgrundande. Reglerna för att få sjukersättning måste göras lättare så att de som inte kan arbeta de sista åren inte behöver ta ut förtida pension.

Vänsterpartiet ingår som sagt inte i Pensionsgruppen, men i budgetförhandlingarna med regeringen har vi fått igenom en del som förbättrar livssituationen och ekonomin för äldre, inte minst de som har lägst inkomster.

Vi har till exempel sänkt skatten för pensionärer två gånger, mest för dem som har lägst pension.

Vi vill att alla oavsett inkomsttyp ska betala lika mycket i skatt.

Vi har höjt bostadstillägget för pensionärer.

Vi har fixat 2 miljarder till fler anställda i äldreomsorgen.

Den 1 juli nästa år införs avgiftsfri öppen hälso och sjukvård från 85 års ålder. Samtidigt införs en höjning av det allmänna tandvårdsbidraget för personer mellan 65 och 74 år.

Vi har försökt få regeringen att höja garantipensionen men tyvärr inte lyckats - än.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Vi behöver också göra något åt det faktum att de som kommer till Sverige som vuxna och har arbetat hårt men inte hunnit bo i Sverige i 40 år när de går i pension därmed går miste om garantipensionen och därför tvingas förlita sig på att barn eller någon annan ska försörja dem. Det är helt orimligt.

Med det yrkar jag bifall till reservation 3.

Fru talman! Det finns mycket att säga om detta. Jag kan förstå att det finns drömmar om att kunna höja pensionerna till helt andra nivåer, att man inte ska behöva bry sig om man har jobbat eller inte jobbat och att den som kommer som äldre arbetstagare från ett annat land ska få lika mycket. De drömmarna finns.

Men jag tror inte att Vänsterpartiet förstår hur vårt pensionssystem är uppbyggt. Det bygger på att en stor majoritet av riksdagens partier tycker att man ska arbeta ihop sin egen pension så att inte våra barn och barnbarn ska behöva betala.

Det system som Vänsterpartiet vill ha är det man har haft i många länder som nu håller på att krascha in i väggen. Vi kan ta Grekland som ett tydligt exempel. Om Rossana Dinamarca känner några pensionärer nere i Grekland får hon gärna fråga hur deras pensioner har utvecklats. De har halverats på senare tid, halverats på grund av att pensionssystemet har varit i ekonomisk otakt.

Är det någonting som lyser igenom i hela Vänsterpartiets paket är det ekonomisk oansvarighet.

Rossana Dinamarca och Vänstern har inte varit med i Pensionsgruppen, men hon är ledamot i socialförsäkringsutskottet. Hon har inte lagt fram ett enda förslag på förbättringar till alla dessa grupper som hon säger att hon vill förbättra för. Nej, Vänstern har inte lagt fram något förslag.

Det skulle också förvåna mig om regeringen inte har haft någonting att göra med förslagen om tandvård och övriga förbättringar av det sociala skyddsnätet utan det enbart är Vänstern som lagt fram alla dessa förslag. Jag misstänker att det är en kompromiss.

Fru talman! Det låter på Lars-Arne Staxäng som om vi har haft det här pensionssystemet i Sverige i evig tid. Så är det ju inte. Vi hade ett helt annat pensionssystem tidigare, och det var inte så länge sedan.

Det är också intressant att Lars-Arne Staxäng är den som går på om pensionerna. Man sänker anslaget som handlar om garantipension till ålderspensionärer med 500 miljoner, och han försöker ge sken av . Jag vet inte vad han försöker ge sken av, ärligt talat. Det visar bara tydligt vilka prioriteringar Moderaterna har haft. Man tycker att det är viktigare att sänka skatter med flera hundratals miljarder kronor.

Vi har en kvarts miljon fattigpensionärer. Är det rimligt? Det är det vi borde fråga oss. Är det rimligt att människor som har jobbat hela sina liv, slitit stenhårt, i vissa fall kanske är hemlösa? Det är det vi måste åtgärda. Vi kan inte heller ha ett pensionssystem där vi måste förlita oss på att det går bra på börsen. Vi måste ha ett pensionssystem som är förutsägbart - där vi vet och kan vara trygga med att vi kommer att kunna överleva när vi väl blir pensionärer. Det är pensionssystemet som är fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Lars-Arne Staxäng säger att vi inte har några förslag på området. Jag tror att han behöver läsa om handlingarna. Vi har lagt fram förslag, och jag har sagt här att vi tycker att man ska ha en parlamentarisk utredning av pensionsfrågorna. Den ska vara öppen och transparent, så att vi kan följa den. I dag är det nämligen helt slutet; vi har inget som helst inflytande. Det är riksdagen som borde ha hand om dessa frågor - inte en pensionsgrupp.

Fru talman! Det enkla svaret är: Skulle vi fortsätta att driva Vänsterpartiets politik - jag vet inte om man har kvar sex timmars arbetsdag och vissa andra åtgärder - skulle det i praktiken innebära att pensionerna gick ned i källaren. De skulle halveras. Vi skulle få dubbelt så många verkligt fattiga pensionärer. Det är detta vi kan se i land efter land med just den politik Rossana Dinamarca företräder.

Jag tvivlar inte en sekund på att Rossana Dinamarca har ett stort hjärta och vill ge fler pensionärer en ökning, men vi måste ha ett system som fungerar. Annars blir det som i Grekland och Venezuela, som ju är i fritt fall. Det blir som i många andra länder där det kraschar in i väggen. Vi måste ha ett system som är hållbart, och det har vi i Sverige.

Hela den samlade skulden till svenska folket när det gäller pensioner är på 8 714 miljarder kronor. Skriv gärna upp det! Skulle Rossana Dinamarca plötsligt bara förinta den skulden? Skulle hon säga till alla pensionstagare i Sverige att vi ska ha ett nytt system och att vi inför en parlamentarisk grupp där alla riksdagens partier ska vara med? Alla som håller på med pensionssystem eller ekonomi inser ju att detta är bottenlöst.

Vi måste ta ansvar. Vi måste se våra pensionstagare i ögonen och säga att vi ska göra det allra bästa utifrån den situation Sverige har. Det ska också sägas att Sverige är ett av de länder som faktiskt har klarat dessa frågor allra bäst.

Fru talman! Under den tid Moderaterna satt i regeringen höjde man skatten för pensionärerna. Med Moderaterna blev pensionärerna fattigare. Det är den politik Moderaterna står för. Återigen: Vi har en kvarts miljon fattigpensionärer i Sverige. De lever under EU:s fattigdomsgräns, som är 10 800 kronor. Man lever under den gränsen. Jag tycker att Lars-Arne Staxäng borde fundera på om han själv skulle klara att leva på det.

Det som är orimligt i detta, återigen, är att vi är hänvisade till hur det går på börsen när det gäller vilken pension vi kommer att ha så småningom. Även Solveig Zander lyfte fram att vi har en stor grupp kvinnor - det är framför allt den gruppen som är fattigpensionärer - som befinner sig i förhållanden inte alltid av kärlek, Lars-Arne Staxäng, utan för att de inte har möjlighet att klara sig ekonomiskt på egen hand. I dessa tider av metoo borde man kanske fundera över om detta inte är ett problem vi faktiskt måste ta på allvar.

Fru talman! Jag har några frågor till Rossana Dinamarca. Jag tycker nämligen att det är intressant när man talar om pensionssystemet, att det inte fungerar bra och att det som var tidigare var bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Jag undrar om Rossana Dinamarca vet varifrån pengarna till det tidigare systemet kom och varifrån pengarna till det nuvarande systemet kommer. Pensionen är ju en del av trygghetssystemet. Sjukförsäkring, föräldraförsäkring och pensioner är en del av tryggheten, vilket betyder att det är en inkomstförlust man ska få ersättning för när man inte kan jobba. Då är frågan: Ska man kunna påverka nivån på sin pension själv? Ska det finnas någon möjlighet för oss som enskilda individer att under yrkeslivet påverka vår pension?

Jag måste också rätta Rossana Dinamarca. Det är inte så att Centerpartiet vill sänka lönen för någon. Vi vill på alla sätt och vis medverka till att alla människor kommer in på arbetsmarknaden, och de som står allra längst ifrån måste få möjlighet att tjäna mer på att komma i jobb än på att vara arbetslösa. Möjliggör vi lägre ingångslön och att arbetsgivarna har en lägre summa att betala samtidigt som de fungerar som arbetskraftsintroduktion och lärare får människor högre lön inom fyra år. Det vet vi.

Mina frågor gällde dock pensionerna. Var kommer pengarna ifrån, och kan vi påverka?

Fru talman! Var det tidigare systemet det bästa? Nej, det fanns såklart brister i det också. Det är därför vi vill se framåt. Vi vill att detta ska ligga på riksdagens bord och att vi ska titta på hur ett nytt pensionssystem ska se ut.

Jag tycker att det fanns delar som var bra och som gynnade kvinnor bättre i det gamla systemet, till exempel att det inte var hela livsinkomsten som räknades. Vi vet ju att det under en stor del av våra arbetsföra liv är kvinnor som tar huvudansvar för hem och barn. De är borta mycket genom föräldraledighet, och det är framför allt kvinnor som vabbar. Det är också framför allt kvinnor som blir sjukskrivna. Detta system gynnar inte kvinnor, utan det är precis tvärtom.

Ska man kunna påverka sin pension genom att betala med egna medel? Det blir ju extremt orättvist, för de som har höga löner kan naturligtvis sätta av en större del för att få en bättre pension. Jag tycker att vi ska ha ett rättvist pensionssystem där människor som faktiskt har slitit i hela sina liv inte ska behöva i princip stå på bar backe när de blir pensionärer. Lite så ser det nämligen ut i dag; i många arbetaryrken där människor har börjat arbeta tidigt i sina liv får man så småningom en väldigt dålig pension.

Solveig Zander lyfter fram detta med att de som står längst ifrån arbetsmarknaden ska få lägre ingångslöner. Detta påverkar ju hela ens liv, och det påverkar hela arbetsmarknaden. När vi drar ned lönerna dras lönerna ned för samtliga grupper, inte bara för den gruppen. Den gruppen kommer dessutom inte heller att få en bra pension när den tiden väl kommer. Därför måste vi se till att vi har generella regler på arbetsmarknaden.

Fru talman! Det sista Rossana Dinamarca tog upp, att alla får lägre löner om ingångslönen är låg, är fel. Det stämmer inte. Den lägsta inkomsten får man om man inte arbetar. Det viktigaste för oss alla är att komma in på arbetsmarknaden, och därför ska alla stimulansåtgärder gå till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

När det gäller pensionssystemet, som också påverkas av huruvida man arbetar, undrar jag om Rossana Dinamarca och Vänsterpartiet tycker att alla ska ha exakt samma pension. Ska vi inte kunna påverka vår kommande pension? Det tycker jag och Centerpartiet.

Vi tycker att det är viktigt att vi får medverka i premiepensionssystemet för att möjliggöra en högre pension, för det regnar inte manna från himlen. Det gjorde det inte i det tidigare systemet, och det gör det inte nu. Till det tidigare systemet togs våra skattepengar, som vi alla ska dela. Det som är bra nu är att det nuvarande pensionssystemet ligger utanför statskassan. Det är robust över evinnerlig tid, oavsett statens inkomster och utgifter.

Sedan har jag en fråga. Hur tror man i Vänsterpartiets värld att pengar växer? Beror inte det på vad som händer på börsen och på den ekonomiska marknaden? Man får ju inte mer pengar genom att trolla med knäna. Därför är det faktiskt viktigt att vi har många som jobbar, vilket också påverkar att våra företag växer. Det är det som gör att vi får pengar till pensioner och annan skattefinansierad verksamhet.

Självklart ska hela livsinkomsten premieras. Det är väl en självklarhet?

Fru talman! Enligt Centerpartiets logik får man alltså skylla sig själv om man får en dålig pension för att det har varit en dålig tid på börsen. Jag tycker inte att vi ska ha ett sådant system. Vi ska ha ett förutsägbart system, där man faktiskt vet hur det blir när man har arbetat ett visst antal år. Jag vill ha ett rättvist pensionssystem.

Så som det ser ut i dag grundar sig pensionen på våra löner, och det finns stora löneskillnader på arbetsmarknaden. Jag säger inte att alla ska tjäna precis lika mycket. Men vi behöver minska löneskillnaderna. Det är till exempel helt orimligt att det är löneskillnader mellan män och kvinnor, trots att de gör ett likvärdigt arbete eller har en likvärdig utbildning. Det är omotiverade löneskillnader. Det är det som måste bort. Jag tror inte att det kommer att vara exakt lika löner för alla typer av arbeten. Men det ska vara rättvisa löner, precis som det ska vara rättvisa och förutsägbara pensioner.

Lika lite som vi kan förlita oss på hur börsen går, lika lite ska vi behöva ha en pension som beror på hur tjock plånbok vi har haft och hur mycket vi har kunnat avvara under tiden. Människors livssituation ser nämligen så olika ut. Det finns människor som faktiskt inte har möjlighet att lägga undan ens några hundralappar i månaden, därför att allt går åt för att se till att barnen har det bra och att de får vinterkläder och så vidare. Alla har inte möjlighet att spara till sin pension. Därför ska vi ha ett rättvist pensionssystem.

Fru talman! Rambudgetprocessen är sådan att Liberalernas budgetalternativ redan har fallit. Därför avstår vi från att rösta på det i den kommande voteringen om utgiftsområde 11.

Det är uppenbart att man i debatten måste rekapitulera vad som har hänt med pensionssystemet sedan det skapades.

I det gamla bondesamhället arbetade man tills man inte kunde stiga ur sängen längre. Sedan kom industrisamhället. Där fanns det inte jobb som man kunde ha ända tills man inte orkade stiga ur sängen. Vi fick det första pensionssystemet 1913. Då sattes pensionsåldern till 67 år, trots att medellivslängden var 55-56 år. Att man valde 67 år berodde på att man ansåg att man i Sverige hade råd att betala pension till 2 procent av befolkningen. Då anade man inte att vi skulle lägga ett kvarts sekel till vår medellivslängd. Hade vi hållit fast vid dessa 2 procent skulle vi få lov att jobba tills vi är över 90 år nu. Så är inte fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

År 1960 fick vi ATP-systemet, som var extremt gynnsamt. Nästan halva riksdagen var kritisk till att det skulle hålla. Men drygt halva riksdagen, med en folkpartist, fick det att tippa över i voteringen, så att vi fick ATP-systemet. Då var pensionsåldern 67 år, men den sänktes på 1970-talet till 65 år.

Sedan började man vakna av två skäl. Socialstyrelsen såg ohälsoförekomsten bland människor som var 65-plus och tvingades sluta arbeta, trots att de ville fortsätta. Socialstyrelsen föreslog då att man skulle få arbeta om man ville och kunde till 75 år eller i varje fall till 70 år. Det var alltså ett hälsoskäl. Men sedan vaknade man på 1980-talet och insåg att detta höll på att gå åt skogen och att man inte hade råd med detta system. Man fann att upp till över 40 procent av inkomsten skulle behöva betalas in till pensionssystemet för att det som man hade lovat skulle hålla med ATP-systemet.

Pensionsgruppen tillsattes 1991, och 1999 fick vi dagens system, som är finansiellt stabilt. Det ska alla vara glada för. När det orangea kuvertet kommer visas hur mycket man får i allmän pension. Det är svårare att få fram uppgifter om vad man får i tjänstepension och så vidare.

Dagens system är alltså finansiellt stabilt för staten. Som andra har nämnt håller pensionssystemet i andra länder på att haverera helt, till exempel i Grekland. Därför ska vi vara glada över att vi har detta system. Men för den enskilde är det inte helt stabilt. Det blir svängningar på grund av bromsen. Detta gör att så många människor som möjligt måste vara ute i arbete. Då får vi inte hindra dem som vill och kan fortsätta arbeta efter 67-årsdagen. I det nya systemet höjdes nämligen den övre pensionsåldern från 65 år till 67 år. Vi liberaler försöker hamra in detta. Vi vill att man ska ha rätt att vara i arbetslivet till 71 års ålder. Många blandar ihop detta och tror att man ska vara tvungen att arbeta tills man är 71 år eller 69 år eller vilken ålder som kommer att föreslås av Pensionsgruppen. Men man ska ha rätt att vara kvar i arbetslivet upp till denna ålder, men man kan sluta tidigare. För närvarande kan man sluta vid 61 års ålder. Det föreslås, vad jag kan förstå av tidningarna i dag, att det ska bli en höjning från 61 år till 63 år.

Sedan finns det självklart människor som inte orkar arbeta så länge. Det gäller särskilt kvinnor. I valrörelsen drev vi frågan om att kvinnor har 70 procent av männens pensioner. Det beror på att de har arbetat i låglöneyrken och arbetat deltid. Detta är svårt att åtgärda i ett kort perspektiv. Vi har lyft fram att ett äkta par ska kunna dela på en del av pensionen vid en skilsmässa som en del av giftorätten. Vi är medvetna om att detta är knepigt, men det är någonting som man skulle kunna göra på kort sikt. Bostadstillägget är också något som kan åtgärdas på kort sikt. Andra saker tar tid. Det måste man vara medveten om.

I Almedalen hade vi debatt-SM om pensioner. Där lyfte jag gång efter annan fram hur viktigt det är att ungdomar - de kan tycka att det ligger så långt bort i tiden att bli 60 år att de inte behöver fundera över det - redan i gymnasiet ska få ta del av hur viktigt det är vilket yrkesval de gör, att de startar sina studier i tid och att de inte tappar viktiga pensionsår. Det är också viktigt att lyfta fram att de, när de söker jobb, tar reda på vad den genomsnittliga lönen för detta jobb är, så att de inte lägger sig för lågt, och att de frågar efter tjänstepension. Alltför många, inte minst kvinnor, har missat att ta upp den frågan. Sedan handlar det naturligtvis om hur man delar på föräldraledigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Så över till frågan om att orka arbeta. Det handlar dels om att sköta sin egen hälsa, dels om företagshälsovården, som kommer in som en väldigt väsentlig del när det gäller att skapa en arbetsmiljö som gör att undersköterskor och andra i tunga jobb orkar arbeta högt upp i åldrarna. Jag är övertygad om att många skulle vilja vara kvar i arbetslivet, vilket är positivt eftersom man behövs och känner att man är en del av samhället, men kroppen har tagit stryk. Jag skulle vilja se att företagshälsovården får en renässans och att arbetsmiljön blir en viktig del.

Jag vill också ta upp den ålderism jag ser lysa igenom i debatten om pensionsåldrar och näringslivets inställning till årsrik arbetskraft. Detta tänker jag komma tillbaka till i diskussionen med socialministern, för att hålla mina åtta minuter.

Men jag vill ändå läsa upp ett citat av vår Nobelpristagare Arvid Carlsson i boken Årsrika, som Elisabeth Ohlson Wallin och Annica Carlsson Bergdahl har givit ut: "En äldre hjärna har mycket kvalitet som går till spillo för att människor sorteras ut." Det är fel att vi äldre inte blir tillfrågade om saker och ting, för även om kroppen har tagit stryk fortsätter hjärnan, om man sluppit drabbas av demens, att fungera.

I utredningen Längre liv, längre arbetsliv framgår tydligt att detta har stöd i forskningen. Nu drog jag över med 36 sekunder.

Fru talman! Ett välfärdssamhälle kan i hög grad bedömas utifrån kriterier som respekt, tillvaratagande och omsorg om den äldre generationen. Att kunna åldras med bibehållen värdighet måste vi kunna garantera varje människa. Men många äldre känner oro inför de sista åren i livet.

Kristdemokraterna ser flera angelägna reformer som på såväl kort som lång sikt stärker äldres ekonomiska ställning. Det ska dock tydligt framhållas att en viktig grund för detta är den pensionsreform som trädde i kraft i början av 2000-talet. Den garanterar pensionssystemets finansiella stabilitet och själva pensionerna, och den är något som Kristdemokraterna värnar.

Fru talman! Sveriges befolkning lever glädjande nog i genomsnitt allt längre. Men detta innebär också svårigheter kopplade till att den så kallade försörjningskvoten växer. Den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder blir allt mindre i förhållande till övriga åldersgrupper, med resultatet att försörjningsbördan för dem som arbetar ökar. Denna demografiska utmaning innebär stora ansträngningar för hela samhällsekonomin - såväl för finansieringen av vår gemensamma välfärd som för pensionernas utveckling och äldres välstånd.

För att möta den demografiska utmaningen krävs till att börja med en generell ekonomisk politik som främjar innovationer, risktagande, arbete och en välfungerande matchning på arbetsmarknaden - kort sagt, en politik för en starkare konkurrenskraft och en högre ekonomisk tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Men därutöver behövs också drivkrafter för ett längre arbetsliv. I takt med att medellivslängden stiger ser vi det från KD:s sida därför som naturligt att också pensionsåldern justeras uppåt. Detta är anledningen till att vi inom ramen för pensionsöverenskommelsen arbetar för att öka de regelmässiga drivkrafterna för ett längre yrkesliv.

Men, fru talman, Kristdemokraterna vill också stärka de ekonomiska incitamenten och möjligheterna för äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. I dag får den som fyllt 65 år men fortfarande arbetar ett fördubblat jobbskatteavdrag som gör att man får behålla en större del av sin lön efter skatt, jämfört med en person som inte uppnått denna ålder. I vårt budgetalternativ sänker vi den åldersgränsen till 64 år. Tanken bakom detta är att fler ska hinna upptäcka det ekonomiskt lönsamma i att stanna kvar lite längre i arbetslivet, innan de fattar beslutet om den egna pensionsavgången.

Vi slopar också den särskilda löneskatten för äldre, som infördes av regeringen för snart två sedan, och gör det på så sätt billigare för arbetsgivare att anställa just personer äldre än 65.

Att äldre arbetar längre upp i åldrarna kan dock inte vara det enda svaret på den demografiska utmaningen. Sannolikt finns minst lika goda möjligheter att förlänga arbetslivet genom att sänka den genomsnittliga åldern för när unga gör entré på arbetsmarknaden. Enligt SCB har etableringsåldern under 2000-talet pendlat mellan 26 och 29 år för män och 29 och 32 år för kvinnor. Varje år som vi kan sänka denna etableringsålder med är viktigt för såväl samhället som för pensionssystemet, men också för den enskildes framtida pension.

Utöver att en tidigare etablering på arbetsmarknaden innebär högre livsinkomst är det ett faktum att den pensionskrona som betalas in tidigt får fler år på sig att växa med ränta-på-ränta-effekten än den pensionskrona som betalas in sent.

För att stimulera en tidigare etablering på arbetsmarknaden föreslår vi dels ett fördubblat jobbskatteavdrag för unga, dels en examensbonus för personer som tar ut en akademisk examen innan de fyller 25. Sammantaget avsätter vi i budgeten för nästa år 6,6 miljarder kronor just för att stärka incitamenten för ett längre arbetsliv. Vi ser, fru talman, att detta är en investering som är lönsam på både kort och lång sikt.

Avslutningsvis vill jag påminna om att Kristdemokraterna länge har varit drivande för att sänka skatten för pensionärerna. När vi satt i regeringen senast förhandlade vi fram hela fem sänkningar av skatten på pension och därutöver tre höjningar av bostadstillägget för pensionärer. Det innebar historiska förbättringar av pensionärernas ekonomiska situation.

Nu går vi i och med vår skuggbudget vidare med ytterligare förstärkningar av de nuvarande pensionärernas ekonomi. Vi tar från och med nästa år helt bort skillnaden i beskattning mellan lön och pension. Vi höjer också bostadstillägget för pensionärer. Det handlar om en höjning med 500 kronor per månad för alla ensamstående som har bostadstillägg och med 300 kronor per månad för dem som är sammanboende. Därutöver höjer vi också taket i bostadstillägget kraftigt, från dagens 5 000 kronor till 7 500 kronor.

Sammantaget lägger Kristdemokraterna för nästa år över 15 miljarder kronor på att stärka de nuvarande pensionärernas ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Att förbättra de äldres situation har, fru talman, länge varit, och är alltjämt, ett högt prioriterat område för Kristdemokraterna. Och detta syns också väldigt väl för den som tar sig tid att läsa vår budgetmotion.

Därmed vill jag yrka bifall till reservation 5 och i övrigt hänvisa till vårt särskilda yttrande i betänkandet.

Fru talman! Alla de som har varit med och byggt upp vårt land ska ha en trygg och bra pension. Undersköterskan i Tyresö, civilekonomen i Rosengård eller tjänstemannen i Boden - kort sagt, vanligt folk ska veta att det finns pengar till dem på ålderns höst.

Dagens debatt om regeringens budget, som vi nu har, handlar just om ekonomisk trygghet vid ålderdom. Detta är ett område som berör oss alla: alla som är pensionärer i dag och alla vi som en dag ska bli pensionärer.

Ibland kan en få för sig att pensioner är ett avgränsat område som bara några få pensionspolitiker har i uppdrag att förvalta. Ingenting kan vara mer fel. Pension angår oss alla och påverkas av alla politikområden.

Det handlar lika mycket om vårt utbildningssystem som om arbetsmarknadens villkor. Det handlar om medvetna och omedvetna val som vi gör genom livet. Det handlar om kvinnors deltidsarbete, ohälsa och ojämställdhet, för att nämna några saker.

En helt avgörande fråga för pensionerna är jobben. Det enda sättet att säkra framtidens pensioner är att skapa fler jobb, att motverka kvinnors deltidsarbete - det ofrivilliga - och att bekämpa arbetslösheten! Därför är regeringens tydliga mål att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU så otroligt viktigt.

Fru talman! Allt fler blir allt äldre. Just nu ökar medellivslängden i vårt land med tre och en halv timme per dygn. Under den timme som denna debatt nu pågått har medellivslängden ökat med nästan tio minuter.

Detta är naturligtvis inte ett problem, även om det ibland låter så på politiker som håller på med pensioner. I stället är det en stor framgång för vårt välfärdssamhälle. Men vi behöver naturligtvis ett pensionssystem som kan hantera att vi blir allt äldre. Ju mer pengar som kommer in i systemet, desto mer kommer ut i form av pensioner.

Det är, återigen, därför det är så otroligt viktigt att bekämpa arbetslösheten. Det är därför den som värnar pensionerna också tar ansvar för ett fungerande utbildningssystem som möter kompetensbristen i Sverige. Det är därför en person som tar pensionerna på allvar också ser över de sociala trygghetssystemen, som bygger broar tillbaka till hälsa och arbete. Detta är också att värna pensionerna.

Däremot, fru talman, är sänkt skatt inte lösningen på någon av Sveriges utmaningar, även om en ser att det verkar finnas en stark tro på detta när en tar del av högerns och Sverigedemokraternas budgetalternativ här i kammaren. Historien har visat att det är ett blindspår - en avväg som leder bort från det som har byggt Sverige starkt.

Det är så att resurser till utbildning, satsningar på en utbyggd välfärd och investeringar i det gemensamma har byggt Sverige starkt. Det är grunden för den svenska modellen. Socialdemokratisk politik har lett till en rekordhög sysselsättningsnivå i vårt land och därmed lagt grunden för rejäla pensioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! För att pensionssystemet ska ge tillräckligt höga pensioner behöver det vara stabilt, både ekonomiskt och politiskt. Vi socialdemokrater värnar därför den pensionsöverenskommelse som finns sedan 1994 och som har tjänat både pensionärerna och systemet väl.

Men det är också viktigt att vi använder det utrymme som finns för politiken utanför uppgörelsen. Därför har den socialdemokratiskt ledda regeringen tydligt prioriterat att satsa på pensionärers ekonomi.

Nästa år kommer Sveriges pensionärer i genomsnitt att ha fått 14 000 kronor mer i plånboken per år, jämfört med när den borgerliga regeringen satt vid makten 2014. Detta är ett konkret resultat av socialdemokratisk politik med satsningar på vanligt folk och ett samhälle som håller ihop.

Sedan vi tog över regeringsmakten har Moderaternas underskott vänts till ett överskott i statens finanser. Över 200 000 fler människor har i dag ett jobb att gå till. Kort sagt har vi lagt om kursen för Sverige - i stället för att genomföra ofinansierade skattesänkningar och nedskärningar investerar vi nu i välfärden för att utveckla den svenska modellen.

Fru talman! För oss är det självklart att dagens pensionärer förtjänar en pension som går att leva på. När man lämnar arbetslivet ska man inte straffbeskattas. Men en konsekvens av den förra regeringens skatteexperiment, som de borgerliga partierna i dag talar väldigt tyst om, är att pension beskattas hårdare än lön. Det är djupt orättvist och principiellt fel.

Vi socialdemokrater har hela tiden varit tydliga med att pensionärsskatten ska avskaffas. Nästa år får därför 1 ½ miljon pensionärer sänkt skatt. Vårt tydliga löfte är att skatteklyftan ska vara helt borta senast 2020. Den som har jobbat ett helt liv ska inte straffas med högre skatt - punkt slut.

Fru talman! De senaste decennierna har klyftorna ökat i Sverige. En grupp som har halkat efter är de människor som har de lägsta pensionerna. Därför höjer vi nästa år taket för bostadstillägget, vilket påverkar nästan 300 000 pensionärer. Det är första gången på tio år som bostadstilläggets tak höjs. Det kommer att göra stor skillnad för dem med de minsta marginalerna.

Nedmonteringen av pensionärsskatten och höjningen av taket för bostadstillägget är otroligt viktiga saker för den enskilde pensionären men också för samhället i stort. Pension är uppskjuten lön och ska beskattas likadant som lön. Ingen ska behöva känna en klump i magen när det dags att betala hyran.

Fru talman! Vi har lagt om riktningen för Sverige. Vi har städat upp i svensk ekonomi och dessutom gjort efterlängtade satsningar på äldre. Detta visar sig nu i pensionärers plånböcker överallt i vårt avlånga land.

Det är bra. Det är bra för pensionärers trygghet. Det är bra för ett samhälle som håller ihop. Framför allt, gott folk, är det bra för pensionärerna, och de förtjänar det. Det är bra för din mamma, och det är bra för min pappa, mormor och farmor.

Men vi socialdemokrater är inte nöjda. Vi kommer att fortsätta vårt arbete för att förbättra för de pensionärer som det tuffast. Vi socialdemokrater är fast beslutna att fortsätta arbetet för att öka tryggheten och höja pensionerna för både dagens och framtidens pensionärer. En mycket bra början är att bifalla förslaget i betänkandet vad gäller utgiftsområde 11.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Det är naturligtvis så att vi ska ha ett pensionssystem som är tryggt, förutsägbart och långsiktigt. Sedan några år genomför den parlamentariska Pensionsgruppen en översyn av både inkomst- och premiepensionssystemet. Ett antal områden har identifierats där gruppen ser ett behov av att göra justeringar och komma med reformer.

Diskussionerna kring detta pågår alltjämt. Till exempel tog gruppen under 2015 initiativ till en genomgripande analys av pensionerna ur ett jämställdhetsperspektiv. Mot bakgrund av den analysen finns nu en handlingsplan för jämställda pensioner framtagen, vilket jag tycker är mycket bra.

Många andra frågor har diskuterats i Pensionsgruppen. Det gäller till exempel pensionsålder, rätten att arbeta längre, ett flexibelt arbetsliv, bostadstillägg med flera.

Två frågor vill jag gärna betona lite extra. De har varit föremål för diskussion i Pensionsgruppen men även i den allmänna debatten ute i samhället.

Det ena frågan gäller situationen för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna. Analyserna visar i och för sig att den absoluta fattigdomen bland kvinnor och män över 65 år är mycket låg. Risken för relativ fattigdom, det vill säga en låg ekonomisk standard, är dock högre och har också ökat under senare år.

Visserligen har de med lägst pensioner haft den procentuellt sett bästa ekonomiska utvecklingen, men många pensionärer - oftast kvinnor - har det fortfarande mycket knapert.

En arbetsgrupp inom Regeringskansliet gör nu en översyn av grundskyddet, som ska vara klar i februari 2018. Utifrån den hoppas vi att vi skyndsamt kan gå vidare med hur vi ska förbättra den ekonomiska situationen för dessa ekonomiskt utsatta pensionärer. Jag vill här också påpeka vikten av att grundskyddet i pensionssystemet över tid värdesäkras.

Den andra frågan, som visserligen ligger lite utanför utgiftsområdet men som ändå har betydelse för helheten i nuvarande och blivande pensionärers situation, är premiepensionssystemet med dess fondtorg.

Detta är också en fråga som diskuterats i Pensionsgruppen. Jag har uppfattat det som att vi är överens om problembilden rörande pensionssystemets fondtorg.

Vi har alla sett och hört i medierna om de mest flagranta fallen av aktörer som ägnar sig åt rent kriminella förehavanden på fondtorget och som direkt lurar pensionärerna. Vi har också aktörer som tar ut alldeles för höga avgifter och levererar orimligt dålig avkastning, om ens någon.

Så kan vi inte ha det. Här behöver det städas upp och det rejält. Nu finns ett åtgärdsprogram framtaget som jag utgår från kommer att verkställas så skyndsamt som det någonsin går.

Miljöpartiet anser att det på lite längre sikt behöver göras strukturella förändringar i PPM-systemet för att göra det mer överskådligt och lättförståeligt, allt i syfte att uppnå mer tillit till systemet och tryggare pensioner.

I övrigt vill jag peka på regeringens förslag att höja bostadstilläggets tak, vilket kommer att täcka de faktiska boendekostnaderna för de pensionärer som har det sämst ställt. Det är positivt att nivåerna för skälig boendekostnad och skälig levnadsnivå höjs inom både bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Pensionssystemet i sin helhet behöver ha en långsiktigt stabil finansiering som håller över tid, inte minst om vi nu ska kunna höja pensionsnivåerna för dem med lägst pension. Därför menar Miljöpartiet att det är angeläget att utreda nivån på pensionsavgiften.

Det är naturligtvis oroväckande att det fortfarande är så, enligt de undersökningar som gjorts, att endast 35 procent av pensionärerna känner till att det antal år man arbetar påverkar storleken på pensionen och att enbart 24 procent uppger att arbetets omfattning, hel- eller deltid, påverkar pensionen. Detta tillsammans med okunskapen om bostadstillägget som förmån gör att Pensionsmyndigheten fortfarande har en viktig roll att spela vad gäller att informera och sprida kunskap om pensionssystemets olika delar.

Därför har regeringen ökat anslaget till myndigheten för att genomföra sådan information kontinuerligt. Det är relativt sett en liten summa i förhållande till de många miljarder som finns i pensionssystemet och den stora betydelse som kunskap har för att framtida pensionärer ska veta hur deras ekonomi ser ut.

Avslutningsvis tror jag att det finns många pensionärer och blivande pensionärer som otåligt väntar på att Pensionsgruppens gedigna utredningar, analyser och diskussioner - av ett komplext pensionssystem, ska framhållas - snart ska leda fram till resultat och leverans. Kanske kommer besked om viktiga pensionsfrågor rent av som en tidig julklapp. Vem vet?

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att komma till kammaren och tala om ett så viktigt ämne som våra pensioner och, framför allt, hur vi långsiktigt ska säkra den ekonomiska tryggheten för alla Sveriges äldre.

I Sverige har vi ungefär 2 miljoner pensionärer och 8 miljoner framtida pensionärer - ja, för det är vi ju alla som befinner oss i arbetslivet. Pensioner är verkligen något som berör oss alla. Det berör mig, mina syskon, min familj, mormor och morfar, farmor och farfar, syskonbarn och skolungdomar.

Pensionen är till för att ge trygghet under ålderdomen till dem som har varit med och byggt upp vårt land och med sitt arbete lagt grunden till det som är vår gemensamma välfärd. Det är en mycket viktig del av vår svenska modell.

En förutsättning, mina kollegor, för att vi ska ge denna trygghet är att vi har ett pensionssystem som är stabilt både finansiellt och politiskt. Vi ser hur många länder i vår omvärld, inklusive Europa, brottas med sina pensionssystem, som ger stora ekonomiska underskott och förhindrar att man kan göra viktiga reformer och satsningar.

Detta problem har vi inte i Sverige, för vi har ett finansiellt hållbart pensionssystem som är avgiftsbestämt och där varje intjänad krona också ger pension. Det är en viktig princip som gör att det också finns en tydlig koppling till just arbete. Därför är också en väl fungerande arbetsmarknad med låg arbetslöshet en viktig förutsättning för att vi ska klara att leverera goda pensioner även i framtiden.

Jag har själv en bakgrund i den fackliga världen, och för mig är det tydligt att det finns en vinst och många fördelar med att arbeta långsiktigt tillsammans. Regeringen sätter stort värde på att värna det som det svenska pensionssystemet bygger på: att den inkomstgrundade ålderspensionen ligger utanför statsbudgeten och att en bred blocköverskridande överenskommelse står bakom pensionssystemet. Det är viktigt både för den svenska ekonomin och för medborgarnas tilltro till ett av våra absolut viktigaste trygghetssystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Att vi har ett bra pensionssystem betyder dock inte att systemet inte kan förbättras. Självklart är det så. Grundprinciperna i pensionssystemet är viktiga, men vi måste också våga utveckla och modernisera systemet för att möta de utmaningar vi ser i Sverige. Det handlar om demografiska utmaningar men också om de samhälleliga förändringar vi ser som en följd av detta.

Det är precis sådant här vi diskuterar i den blocköverskridande Pensionsgruppen, både nu och under ganska många år. Pensionsgruppens uppgift är inte att ta över någons ansvar utan att följa, vårda och ha kontroll över vår pensionsöverenskommelse. Den ska följa utvecklingen i samhället och snabbt kunna ta fram förslag som innebär att pensionerna kan fortsätta att säkras och tryggas långsiktigt. Det är Pensionsgruppens roll och uppgift. Det är en uppgift som Pensionsgruppen tar på stort allvar och med stort ansvar.

Vi har mycket att tacka dagens äldre för. Men en konsekvens av de skattesänkningar som genomfördes under förra mandatperioden är att Sverige nu är världsunikt i att beskatta pensioner högre än lön. Det är inte det tack som dagens pensionärer förtjänar. Det är principiellt fel, det är orättvist och det skapar klyftor.

Därför har Socialdemokraterna länge varit tydliga med att pensionärsskatten ska avskaffas. Vi ger nu ett tydligt löfte: År 2020 ska denna klyfta mellan löntagare och pensionärer vara helt borta.

Redan för ett år sedan tog vi ett första steg när skillnaden i beskattning togs bort för dem med de lägsta inkomsterna. Nästa år tar vi nästa steg när skatten sänks med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla som är över 65 år.

Vi vet att för många väntar ett aktivt liv med god ekonomi efter arbetslivet. Men det finns också alldeles för många som lever under knappa förhållanden. Vissa kan fundera på resor till solen medan andra undrar om pengarna räcker till färdtjänsten.

När svensk ekonomi går som tåget ska det också synas i plånboken, även för dem som har lämnat arbetslivet. Det har därför varit viktigt för regeringen att göra stora satsningar på Sveriges pensionärer, att investera i de äldres välfärd och att tillsammans med Pensionsgruppen tillsätta en utredning som nu ser över grundskyddet i pensionssystemet, både bostadstillägg och garantipension, och som ska presentera sitt förslag i början av nästa år.

Faktum är att redan vid årsskiftet kommer 290 000 pensionärer att få ett höjt bostadstillägg. Senast taket i bostadstillägget höjdes var för tio år sedan. Nu höjs det från 5 000 till 5 600 kronor per månad, och detta kommer att göra skillnad för dem med tunna plånböcker. Du ska inte behöva ha en klump i magen för att betala hyran.

Sedan vi tog över regeringsmakten har underskott vänts till överskott i statens finanser, och många fler har i dag ett jobb att gå till. Vi har nu vänt utvecklingen för Sverige, och i stället för skattesänkningar och nedskärningar investerar vi i välfärden för att utveckla den svenska modellen. En stark välfärd är något som gör oss alla till vinnare, och en stark ekonomi stärker också pensionssystemet och gör att pensionerna blir högre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Att vi har lagt om riktningen för Sverige, städat upp och fått ordning och reda i svensk ekonomi visar sig också i pensionärernas plånböcker över hela landet. Nästa år kommer Sveriges pensionärer i genomsnitt att ha fått 1 100 kronor mer i plånboken varje månad jämfört med när vi tillträdde.

Pensioner är en viktig och allvarlig fråga som kräver både långsiktighet och ansvarstagande. Som nytillträdd socialförsäkringsminister var jag med och fasade ut den så kallade sjömanspensionen, som infördes 1848.

Jag hörde att någon nämnde Grekland i debatten här tidigare. De har under de senaste åren fått se sina pensioner sänkas, inte en, inte två, inte tre, inte fyra, inte fem, inte sex - jag skulle kunna fortsätta - utan tretton gånger under de senaste åren. Det är inte stabilt, och det är inte hållbart. Så ska vi inte ha det i Sverige.

Därför tror jag att det är viktigt att de partier som ska stå bakom det svenska pensionssystemet är beredda att ta ansvar, både politiskt och finansiellt, och förstår långsiktigheten i det arbete som det handlar om: att ta ansvar för svenskarnas pensioner.

Vi kommer att fortsätta att arbeta för att utveckla och stärka pensionssystemet och för att se till att såväl nuvarande som kommande generationer ska kunna känna sig trygga med att få tillräckliga pensioner.

Fru talman! År 2013 fick vi en bred lag mot åldersdiskriminering. Då kom frågan upp om den stod emot 67 år som gräns för rätten att vara kvar i arbetslivet, men där har EU sagt att gränsen är proportionerlig mot de behov som finns.

Den 67-årsgräns som vi har styr kronologiska åldersgränser i andra socialförsäkringssystem, bland annat, men mycket vidare än så. Nu har det kommit en bok, Äldrerätt, som går igenom de kronologiska åldersgränserna. Samtidigt understryks att detta handlar om individer som lägger år till livet på olika sätt, och då blir de kronologiska åldersgränserna fel. Dessa utgår ju inte från människors behov utan från förutfattade meningar om 67 eller 65 års ålder, eller 85 - det finns sådana åldersgränser också.

Min fråga är: Kommer regeringen att gå igenom åldersgränserna, som är upphakade kring 65 eller 67 och mer än så, för att se om de ska ändras och förmånerna utgå från behov, inte kronologisk ålder?

Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för att du lyfter upp denna viktiga fråga!

Ett viktigt steg för Sverige har varit att vi införde flexibel pensionsålder och gav fler möjligheten att stanna kvar längre, utifrån att man själv vill det.

Jag tror att det behöver göras mycket på detta område. Vi har en omfattande åldersdiskriminering i Sverige i dag. Jag såg en undersökning nyligen som beskrev hur man redan i 40-årsåldern blir mindre attraktiv på arbetsmarknaden, i ett land som samtidigt har ett stort behov av den kompetens och kunskap som många seniorer har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Mitt svar, Barbro Westerholm, är att jag tror att vi, förhoppningsvis i närtid, kommer att få se ett arbete som syftar till att undanröja hinder för att fler äldre både ska ses på ett annat sätt på arbetsmarknaden och ges möjlighet att bidra med sin kompetens längre upp i åldrarna. Detta är helt nödvändigt, och vi ser hur allt fler svenskar också önskar det och vill bidra med sin kompetens på arbetsmarknaden.

Mitt svar är: Ja, jag tror att vi kommer att få se ett sådant arbete.

Fru talman! Vi måste ta upp kampen mot ålderismen. Världshälsoorganisationen började för ett och ett halvt år sedan med en kampanj mot ålderism och har gjort en kartläggning i ett femtiotal länder. Jag tror att det var 80 000 tillfrågade. Då fann man att ålderismen, den negativa diskriminerande synen på årsrika människor, är mest uttalad i höginkomstländerna, och Sverige var ett värstingland.

Vi ska vara glada över vårt välfärdssystem, men i dess släptåg går människor över 67 från att känna sig som någon till att bli ingen när de inte längre har lön för det arbete de utför. Det gjordes en undersökning om detta i Östergötland. De gör massor av saker som samhället har glädje av, som närståendevårdare, aktiva i Röda Korset och i föreningar och allt möjligt.

Vi måste motarbeta detta, och då är frågan: Arbetslivsinstitutet återuppstår i Gävle - kan man tänka sig att lägga ett uppdrag på institutet att koncentrera sig på forskning om ålderismen och dess orsaker?

Fru talman! Jag gläds åt att Barbro Westerholm redan är i verktygslådan och funderar på hur man på ett praktiskt sätt kan ta sig an denna fråga, som har många dimensioner.

Det handlar om socialförsäkringssystemen, det handlar om attityder och det handlar i stort om att identifiera var vi ser att vi har de största problemen i dag och fundera på kloka åtgärder för att komma åt dem.

Jag tycker ärligt talat att det är lite nedslående när man ibland till och med sitter i diskussioner med företrädare för arbetsgivarorganisationer eller andra och man där beskriver att man inte ser värdet i den äldre arbetskraften. Så kan vi inte ha det i ett land som Sverige 2017, där vi vet att vi lägger många fler friska år till livet och där vi verkligen behöver ha våra seniorer både på arbetsmarknaden och aktiva i samhället i stort.

Vi vet i dag att många som vill stanna kvar och göra en insats efter 67 och kanske har ekonomiska behov av detta men som av olika skäl inte får vara kvar på sin arbetsplats väljer att starta eget företag. Vi ser denna ökning ganska markant vid den åldersgränsen.

Det är klart att vi ska undanröja hinder och stimulera människor att vara aktiva både i samhället i stort och i arbetslivet.

Fru talman! Det nuvarande pensionssystemet innebär att många får mycket låga pensioner. Det gäller inte minst kvinnor, arbetare och personer som har invandrat till Sverige. De låga pensionerna drabbar särskilt dem som inte har orkat arbeta fram till den vanliga pensionsåldern 65 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Pensionssystemet förhandlas fram i en sluten pensionsgrupp där företrädare för regeringen och de borgerliga partierna sitter. Det förekommer nu uppgifter om att gruppen vill höja den lägsta pensionsåldern och även höja den övre till 67 år. Detta kan drabba dem som är utslitna och får låg pension väldigt hårt.

Vad avser regeringen att göra för att inte ännu fler kvinnor och lågavlönade ska få låga pensioner om pensionsåldern höjs?

Fru talman! I den här frågan, Rossana Dinamarca, blir Vänsterpartiets hållning för mig helt obegriplig. Å ena sidan står du och talar om att kvinnor ska ges fler möjligheter att arbeta heltid och möjlighet till utbildning, att vi ska ha ett jämställt ansvarstagande för barn, hem och familj och att vi med olika medel behöver stimulera detta. Pensionssystemet är ju, som det är konstruerat, just en drivande kraft för att bidra till att stimulera detta, nämligen att arbete ska löna sig för kvinnor precis som för män.

Du pratar om att man ska ha rätt till heltid och att fler bör få rätt till heltid. Där är jag helt enig med dig. Vi vet i dag att ojämställdheten både i privatlivet och på arbetsmarknaden är en mycket starkt bidragande orsak till kvinnors ekonomiska underläge i det svenska samhället.

Men detta löser vi inte i ett pensionssystem genom att försöka hitta på lösningar för att kleta över denna ojämställdhet och låtsas som att den inte finns. Det löser vi genom att tillsammans med kraft driva frågan om förbättrade villkor för kvinnor på arbetsmarknaden i de yrken där man blir utbränd, genom ett mer jämställt uttagande av föräldraförsäkringen och genom att skapa bättre förutsättningar för jämställdhet för kvinnor. Det är där och så vi löser detta.

Sedan är det självklart att vi ska ha sjysta villkor för dem som har dåliga pensioner oavsett om de är män eller kvinnor. Där behöver mer göras, och där har vi ett brett ansvarstagande gemensamt i Pensionsgruppen just för att åstadkomma detta. Men för att man ska kunna åstadkomma det måste man ha ett finansiellt stabilt system att luta sig mot och inte något som skjuter skulder på framtida barn och barnbarn. Argumentationen går inte ihop från Vänsterpartiets sida - tyvärr.

Fru talman! Jag kan instämma i det Annika Strandhäll säger om vad som är nödvändiga åtgärder för att förbättra kvinnors, så småningom, pensioner. Problemet är att vi inte har åtgärdat detta. Min fråga kvarstår med tanke på att det som det ser ut i dag kommer att ta 50 år innan vi har ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen, 50 år innan vi har jämställda löner och 150 år innan vi har rättvisa pensioner.

Människor i LO-kollektivet orkar i dag inte arbeta till den nuvarande pensionsåldern på 65 år. Ändå föreslår man att pensionsåldern ska höjas ännu mer. Hur kommer det att påverka deras, och framför allt kvinnornas, pensioner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Fru talman! Rossana Dinamarca spekulerar om något som hon faktiskt inte har en aning om. Men något kan jag vara tydlig med: Ingen ska tvingas arbeta till vare sig 67, 69 eller 75 års ålder. Något sådant skulle vi naturligtvis aldrig ställa oss bakom.

Men det handlar självklart också om ren matematik. Jag tror att alla begriper att man inte kan ha en situation i ett land där människor kommer in på arbetsmarknaden någonstans mellan 26 och 29 års ålder och lämnar den vid 63,8 års ålder och sedan tro att man kan finansiera pensioner på det.

Där, bland annat, har Pensionsgruppen en uppgift. Vi ska se vad vi kan göra för att stötta upp i ett läge som är så fantastiskt att medellivslängden ökar på det sätt den gör i Sverige. Hur kan vi i detta läge göra för att kunna fortsätta att ha ett finansiellt hållbart pensionssystem och samtidigt ta hänsyn till människors olika förutsättningar? Det är precis sådant som man sitter och diskuterar.

Man ska inte börja tumma på sådant som handlar om en ekonomisk stabilitet kopplat till våra pensioner. Det vore direkt förödande och dessutom dumt.

Jag måste komma tillbaka till att Rossana Dinamarcas argumentation inte går ihop. Du tycker att vi ska rätta till ojämställdheten på arbetsmarknaden, skyla över den och åtgärda symtomen med ett pensionssystem. Med samma argumentation kunde man i så fall ha diskuterat på 70-talet och menat att det ändå kommer att ta så lång tid innan män kommer att vilja ta sitt gemensamma ansvar att vi i stället ser till att ha kvar moderskapsförsäkringen och kompenserar skattevägen eller på något annat sätt för kvinnor så att de kan fortsätta att vara kvar hemma. Det är ett feltänk.

Jag menar att detta är ett feltänk kopplat till pensionssystemet. Det är oerhört viktigt också för kvinnor att vi ser till att vi har ett finansiellt stabilt och hållbart pensionssystem som inte skjuter skulder på våra framtida generationer. Det ligger lika mycket i Vänsterpartiets intresse som i alla andras intresse.

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp och ta någon replik, men när Mathias Tegnér, kollega till Annika Strandhäll, och sedan också statsrådet själv tog upp detta kunde jag inte låta bli. Det är politisk retorik, och vi kanske också skulle ha använt det i regeringsställning - det måste medges. Men när man skryter över sin egen skattepolitik och slår lite grann på Alliansens skattepolitik var jag tvungen att trycka på den röda knappen och begära replik.

Jag måste än en gång säga detta trots att jag har sagt det så många gånger tidigare: Alliansen höjde inga skatter för pensionärer. Vi sänkte skatten med exakt 16,45 miljarder. Den var alltså 16,45 miljarder högre under Göran Perssons sista år. Vi sänkte alltså skatten med sammanlagt så mycket under dessa åtta år. Däremot gjorde vi en pedagogiskt dålig grej: Vi höjde jobbskatteavdraget ännu mer, vilket gjorde att det kändes som att det blev en skattehöjning för pensionärerna. Jag vill säga detta eftersom det är så många som har förstått fel.

Om vi nu ska använda retorik och för att gå tillbaka lite grann historiskt: Under 90-talet, mellan 1995 och 1998, sänkte däremot samme Persson som hade den där höga skatten pensionerna rejält. Ibland leder retorik fram och tillbaka till att man slår mot varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Moderaterna har inte heller som parti satt sig emot den skattesänkning som regeringen nu föreslår. Tvärtom välkomnar vi den. Den gör, precis som har sagts tidigare, att med pensionshöjning och skattesänkning tillsammans blir det ett reellt bra utfall för pensionärerna både under de två tidigare åren och nu. Men det beror också på tidsförskjutningen. Pensioner höjs ju två år efter ett bra år finansiellt sett.

Fru talman! Tack, Lars-Arne Staxäng, för ditt inlägg! Tänk att jag anade att du inte skulle kunna avhålla dig från att trycka på knappen och begära replik i denna fråga!

Det går dock inte att blunda för att Sverige är världsunikt i att ha en situation där landets pensionärer betalar betydligt mer skatt än vad löntagarna gör. Det är djupt orättvist att vi har en skatteklyfta som ser ut på det här sättet. Det är en oerhört viktig fråga för Sveriges seniorer, som upplever detta som en djup orättvisa. Därför är det också en otroligt viktig prioritering för den här regeringen att arbeta bort denna skatteklyfta. Vi har lagt ganska stora resurser under mandatperioden på att göra just detta.

Sveriges pensionärer har varit med och byggt upp vårt land. De ska kunna känna att pension är uppskjuten lön och därför inte ska beskattas på annat sätt än arbetsinkomster. Det handlar om en rättvisa mellan generationer, och det är en självklarhet för vår regering. Vi gläds naturligtvis åt att vi nu är något fler partier i denna riksdag som ser att detta inte var en klok väg att gå.

Fru talman! Tack för svaret, Annika Strandhäll!

Det var viktigt att ta just den här repliken. Det skulle kunna uppfattas på fel sätt, som att alliansregeringen höjde skatten. Det gjorde vi inte. Vi sänkte skatten rekordmycket. Skatten har aldrig sänkts så mycket som under de åtta åren.

Det är också viktigt att ta med den andra biten. Vi har haft en bra dialog i Pensionsgruppen, inte särskilt mycket om skattefrågor eftersom det inte är våra frågor. Men de övriga pensionsfrågorna har vi en bra dialog om. Jag hoppas, vill och önskar att vi ska kunna få fram en ny pensionsuppgörelse som kan komplettera den gamla från 90-talet.

Det här tillsammans - skattelättnader, pensionshöjningar och alltihop - gör att det ser riktigt bra ut de närmaste åren. Jag vet att både statsrådet och jag är glada över det.

Fru talman! Jag håller med, återigen. Vi behöver verkligen se till att förbättra situationen med olika medel, inte minst för de av Sveriges pensionärer som har det sämst ställt. Det är till stor del kvinnor, vilket också har sagts i debatten i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Gruppen som bara har garantipension, ofta en grupp äldre kvinnliga pensionärer som var ute i arbetslivet under en tid då det var comme il faut att kvinnor skulle vara hemma med barn, har en väldigt tuff ekonomisk situation i dag. Alla politiker behöver ta ansvar för den situationen. Det tror jag att vi är beredda att göra också. Vi behöver använda de medel vi har för att göra det.

Avslutningsvis, Lars-Arne Staxäng, stämmer det att ni sänkte skatten rekordmycket under alliansregeringen. Vi tog också över ett underskott på 60 miljarder för de ofinansierade skattesänkningarna. Det har vi nu vänt till ett överskott. Men det debatterar vi mer vid ett annat tillfälle.

Fru talman! Även jag måste protestera mot socialministerns historieskrivning när det gäller skatten för pensionärerna. Lars-Arne Staxäng redogjorde för sakförhållandena på ett bra sätt. Därför ska jag inte uppehålla mig vid det.

Jag vill i stället ställa en fråga om hur vi kan få till stånd ett längre arbetsliv. Det är viktigt för hur pensionerna ska se ut i dag men kanske framför allt framöver. Diskussionen kretsar mycket kring hur man kan skapa incitament för människor att stanna kvar längre på arbetsmarknaden, alltså ett senare utträde från arbetslivet.

Det finns dock ett annat sätt att åstadkomma detta. Det är att försöka få unga människor att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Vi vet att ungdomar etablerar sig ganska sent på arbetsmarknaden i Sverige. När SCB har följt upp detta under 2000-talet har det varierat mellan 26 och 29 år för män, och det är ännu senare för kvinnor. I början av 90-talet låg etableringsåldern på 20-21 år.

Det finns förstås naturliga skillnader, eftersom fler studerar längre och så vidare. Men även i jämförelser med andra jämförbara länder i fråga om när ungdomar tar ut sin första akademiska examen ligger Sverige ett par år över snittet i OECD, faktiskt uppåt fyra år över länder som Storbritannien och Nederländerna. Det får såklart stor påverkan på personernas framtida pensioner.

Min fråga till socialministern gäller vad regeringen gör för att stimulera tidigare etablering på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag håller med om Aron Modigs beskrivning av problematiken. Det är ett stort bekymmer i dag. Genomsnittsåldern för inträde är som sagt 29 år för kvinnor och 26 år för män. Det är alarmerande sent.

För att vara noga är det otroligt viktigt för den slutgiltiga pensionen att man kommer in tidigare. Men om vi ska se till vad man får i pensionskuvertet är det kanske än viktigare att ha förutsättningarna att orka lägga till något ytterligare år i slutet. Ett extra år i slutet av arbetslivet innebär i genomsnitt 8 procent högre pension, eftersom man får ett betydligt lägre delningstal. Det gör stor skillnad.

Det här är en viktig fråga också för regeringen. Vi tittar på olika vägar för att skapa möjligheter för fler att komma in tidigare och enklare på arbetsmarknaden. Jag tror att Aron Modig känner igen många av de delarna från arbetsmarknadspolitiken. Det har att göra med just hur man ska kunna komma in snabbare och etablera sig, lära sig jobbet på arbetsplatsen tillsammans med möjligheten att studera till exempel. Vi har flera sådana åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Jag tror ärligt talat att det här är en fråga som vi kommer att behöva fokusera mycket på under kommande år. Det är också en fråga som vi har diskuterat mycket i Pensionsgruppen.

Vi måste ha helhetsfokus på de olika delarna. Det kan till exempel handla om justeringar i studiemedelssystemet, för att stimulera till att ta examen tidigare.

Fru talman! Jag vill tacka socialministern för svaret.

Vi vet att ett senare utträde från arbetsmarknaden får stor effekt på den egna pensionen. Men att man jobbar på den fronten utesluter inte att man också kan jobba på tidigare etablering.

För några år sedan gjorde pensionsförvaltaren Alecta en beräkning på just vad det skulle ge att etablera sig på arbetsmarknaden vid 25 års ålder i stället för 30 års ålder. För en person med fullt normal lön och normal löneutveckling skulle det röra sig om 4 000 kronor mer i månaden i den kommande pensionen. Det är alltså långt ifrån oviktigt.

För att åstadkomma just det vill Kristdemokraterna se ett fördubblat jobbskatteavdrag för unga, för att stimulera tidigare inträde på arbetsmarknaden. Vi vill också se en examensbonus för personer som tar ut sin första akademiska examen före 25 års ålder. Då får man ytterligare två år med fördubblat jobbskatteavdrag. Det ska helt enkelt löna sig.

Vi vill också se en förändring av studiemedelssystemet för att stimulera snabbare genomströmning, just för att det inte ska bli ett stopp där. Den här frågan är så pass viktig.

Jag kan bara skicka vidare till socialministern och regeringen inför det kommande arbetet att man inte ska glömma bort den här delen av frågan.

Fru talman! Jag kan garantera att den delen av frågan inte är bortglömd.

Glädjande nog ser vi nu också den högsta sysselsättningen bland unga sedan, tror jag, före finanskrisen på 90-talet. Det är väldigt bra. Fler unga kommer i jobb och bidrar.

Den andra sidan av det här myntet, som gör att jag som socialminister är övertygad om att frågan kommer att stå högt upp på agendan, är att vi har en skriande arbetskraftsbrist på arbetsmarknaden - inom många olika yrken. Det handlar inte bara om akademiska yrken utan i allra högsta grad också om hantverksyrken.

En viktig reform som regeringen genomför nu är till exempel att se till att även yrkesgymnasierna kommer att ge högskolebehörighet. Det var när den tidigare förändringen genomfördes som söktrycket till yrkesutbildningarna dippade. Jag tror att det kommer att få en viss påverkan. Under arbetslivet ska man kunna ställa om och byta inriktning snabbt och enkelt. Därför är det viktigt att också yrkesgymnasierna ger högskolebehörighet.

Jag vill tacka för en bra diskussion. Jag ser fram emot en fortsatt sådan.

Överläggningen var härmed avslutad.

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

(Beslut fattades under § 11.)