Konstitutionsutskottets betänkande

2021/22:KU5

Uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen

Sammanfattning

Enligt 7 kap. 8 § riksdagsordningen ska konstitutionsutskottet följa riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. I detta betänkande redovisar utskottet resultatet av uppföljningen för 2020. Utskottet har gett övriga utskott tillfälle att yttra sig och yttranden har kommit in från tio utskott.

Riksdagens utskott subsidiaritetsprövade totalt 81 utkast till lagstiftnings­akter under 2020 och lämnade två motiverade yttranden till Europa­parlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft och fram t.o.m. utgången av december 2020 har totalt 975 utkast översänts till de nationella parlamenten för subsidiaritetsprövning. Riksdagen har lämnat 76 motiverade yttranden, vilket innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av utkasten.

Utskottet konstaterar liksom tidigare att många av de översända förslagen under 2020 rör ändringar i gällande lagstiftning på unionsnivå och inte nya förslag och att en majoritet av de förslag som lades fram var förslag till förordningar.

Enligt utskottets genomgång har med hänvisning till covid-19-pandemin undantag från tidsfristen om åtta veckor enligt artikel 4 i protokollet om de nationella parlamentens roll tillämpats när det gäller 16 av de utkast som subsidiaritetsprövades under 2020. Utskottet anser att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas i de fall tidsfristen om åtta veckor mellan den dag då ett utkast till lagstiftningsakt görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då utkastet förs upp på rådets preliminära dagordning inte kommer att följas. Att tidsfristen inte tillämpas får endast ske i vederbörligen motiverade och brådskande fall. Utskottet konstaterar att kommissionen i de flesta fall har informerat riksdagen om att ett utkast föreslås undantas från tidsfristen enligt artikel 4. Det finns även skäl att överväga hur motiverade yttranden från parlamenten som lämnats inom tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 6 i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna hanteras på EU-nivå, om rättsakten antagits innan denna tidsfrist löpt ut. Utskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

Innehållsförteckning

Utskottets anmälan

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Den parlamentariska EU-kommittén m.m.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

Kommissionens motiveringar med avseende på subsidiaritetsprincipen

Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1 under covid-19-pandemin

Yttranden från andra utskott

Utskottets ställningstagande

Bilaga 1
Finansutskottets yttrande 2021/22:FiU1y

Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 2021/22:SkU4y

Bilaga 3
Justitieutskottets protokoll 2021/22:2

Bilaga 4
Civilutskottets yttrande 2021/22:CU2y

Bilaga 5
Utrikesutskottets yttrande 2021/22:UU3y

Bilaga 6
Socialutskottets yttrande 2021/22:SoU2y

Bilaga 7
Utbildningsutskottets protokoll 2021/22:8

Bilaga 8
Trafikutskottets yttrande 2021/22:TU2y

Bilaga 9
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2021/22:MJU2y

Bilaga 10
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2021/22:AU2y

Bilaga 11
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen 2020

Bilaga 12
Avgjorda subsidiaritetsärenden i riksdagen – per politikområde

Bilaga 13
Antal utkast till lagstiftningsakter – per politikområde 2010–2020

Tabeller

Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020

Tabell 2 Antal utkast till lagstiftningsakter per utskott under 2010–2020

Tabell 3 Antal motiverade yttranden per utskott 2010–2020

Tabell 4 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2010–2020

Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Tabell 15 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utbildningsutskottets område

Tabell 16 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom trafikutskottets område

Tabell 18 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom näringsutskottets område

Tabell 19 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom arbetsmarknadsutskottets område

Tabell 20 Utkast till lagstiftningsakter som saknar tillfredsställande subsidiaritetsmotiveringar

Tabell 21 Undantag från tidsfristen på åtta veckor enligt artikel 4 i protokoll nr 1

Utskottets anmälan

Konstitutionsutskottet anmäler härmed för riksdagen resultatet av den upp­följning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen som redovisas i detta betänkande enligt 7 kap. 8 § andra stycket riksdagsordningen.

Stockholm den 9 december 2021

På konstitutionsutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Hans Ekström (S), Lars Jilmstad (M), Matheus Enholm (SD), Per-Arne Håkansson (S), Per Schöldberg (C), Mia Sydow Mölleby (V), Ida Drougge (M), Fredrik Lindahl (SD), Tuve Skånberg (KD), Daniel Andersson (S), Tina Acketoft (L), Anna Sibinska (MP), Erik Ottoson (M), Thomas Hammarberg (S), Maria Strömkvist (S) och Lars Andersson (SD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009. Sedan dess har riksdagen enligt 9 kap. 20 § andra stycket riksdagsordningen (RO) i uppgift att pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen.[1] Prövningen utförs av utskotten i riksdagen.

Konstitutionsutskottet ska därutöver enligt 7 kap. 8 § andra stycket RO följa tillämpningen i riksdagen av subsidiaritetsprincipen och en gång om året meddela kammaren sina iakttagelser. Utskottet meddelar kammaren sina iakttagelser genom ett betänkande (KU5).

I detta betänkande redogörs för uppföljningen av de subsidiaritets­prövningar som genomfördes i riksdagen under tiden den 1 januari–31december 2020. Även det samlade utfallet av tidigare subsidiaritets­prövningar uppmärksammas. Subsidiaritetsprövningar som inleddes under hösten 2020 men avslutades först under våren 2021 ingår inte i den här uppföljningen utan tas i stället upp vid nästa uppföljning. Årets uppföljning är den tolfte i ordningen.[2]

Som ett led i beredningen av ärendet gav konstitutionsutskottet övriga utskott tillfälle att yttra sig över iakttagelserna i en promemoria som hade upprättats inom utskottet. Konstitutionsutskottet önskade särskilt

      en kommentar till det samlade utfallet av genomförda subsidiaritets-prövningar på olika politikområden under 2020 jämfört med 2019 samt sedan Lissabonfördragets ikraftträdande

      en samlad bedömning av i vilken utsträckning utrymmet för nationella åtgärder på olika politikområden inom utskottets beredningsområde minskat till följd av utkast till lagstiftningsakter från EU som subsidiaritetsprövats av utskottet sedan Lissabonfördraget trädde i kraft samt hur den sammantagna utvecklingen på olika politikområden förhåller sig till upprätthållandet av subsidiaritetsprincipen

      en kommentar till kommissionens motiveringar avseende subsidiaritets­principen

      kommentarer om i vilken utsträckning utskottet använder sig av Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och kontakter med riksdagens representant vid EU:s institutioner eller om utskottet haft några kontakter med sina motsvarigheter i andra nationella parlament för inhämtande och utlämnande av information

      kommentarer till hur covid-19-pandemin har påverkat utskottets möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningarna vid undantag från åttaveckors­fristen

      kommentarer i övrigt om hur utskottet anser att subsidiaritetsprövningarna fungerar och eventuella förslag eller önskemål till förbättringar.

Yttranden kom in från finansutskottet, skatteutskottet, justitieutskottet, civil­utskottet, utrikesutskottet, socialutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet (bilaga 1–10).

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades under 2020 (bilaga 11). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak avser (bilaga 12). En sammanställning över antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2020 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga13.[3]

Bakgrund

Inriktningen på uppföljningen

Utskottets uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen består av två delar. En del avser den rent formella hanteringen i riksdagen av utkast till lagstiftningsakter. Denna del av uppföljningen gäller vilka subsidiaritetsprövningar som har genomförts i riksdagen och vilka metoder som har använts vid dessa subsidiaritetsprövningar.

Enbart en sådan formellt inriktad uppföljning torde dock inte svara fullt ut mot den uppgift som konstitutionsutskottet är avsett att ha enligt förarbetena. Utredningen som lade fram förslaget till ändringar i riksdagsordningen ansåg det värdefullt om ett organ följer utvecklingen av riksdagens subsidiaritets­kontroll och samlar erfarenheter från olika områden (framst. 2008/09:RS4 s.53). Utredningen ansåg att konstitutionsutskottet var bäst lämpat att fylla det behov som Riksdagskommittén tidigare hade pekat ut av ett organ med ett ”helikopterperspektiv” på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (framst. 2008/09:RS4 s. 53; se även framst. 2005/06:RS3 s. 59).

Om det uttalade behovet av ett helikopterperspektiv på tillämpningen av subsidiaritetsprincipen ska kunna tillgodoses bör uppföljningen även upp­märksamma utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar. Samtidigt bör uppföljningen inte innebära att konstitutionsutskottet genomför nya subsidiaritetskontroller i varje enskilt ärende. Det skulle knappast vara lämpligt i konstitutionellt hänseende, och det skulle inte heller vara förenligt med uppfattningen i förarbetena, dvs. att det är respektive utskott som är bäst lämpat att genomföra kontrollen (framst. 2008/09:RS4 s. 52, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Mot denna bakgrund avser uppföljningen i den andra delen främst utfallet av genomförda subsidiaritetsprövningar på en övergripande nivå. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningar har utfallit på olika politikområden, vilka sedan på sikt kommer att kunna relateras till olika mål. Mål kan finnas både på EU-nivå, t.ex. i fördragen, och på nationell nivå, t.ex. i grundlag eller vanlig lag eller i form av särskilda riksdagsbeslut på ett område. På sikt kan man få en bild av hur utvecklingen av kompetens­fördelningen mellan EU och medlemsstaterna har påverkat förutsättningarna för att uppfylla de befintliga målen. I uppföljningen kan uppmärksammas om det t.ex. förekommer flera förslag som visserligen inte var för sig innebär att subsidiaritetsprincipen träds förnär men som sammantagna kan peka på en tendens att subsidiaritetsprincipen är i fara.

Vid konstitutionsutskottets tidigare uppföljningar har vissa brister i kommissionens motiveringar när det gäller subsidiaritetsprincipen upp­märksammats. Mot denna bakgrund görs även i denna uppföljning en över­siktlig genomgång av kommissionens motiveringar i fråga om subsidiaritets­principen.

I årets uppföljning har även en översiktlig genomgång gjorts av hur covid-19-pandemin har påverkat de nationella parlamentens möjlighet att genomföra subsidiaritetsprövningar inom ramen för åttaveckorsfristen.

Subsidiaritetskontrollen enligt Lissabonfördraget

Subsidiaritetsprincipen

Lissabonfördraget ger de nationella parlamenten en särskild roll när det gäller kontrollen av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Innebörden av subsidiaritetsprincipen framgår av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (förkortas EU-fördraget):

Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna […] och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Subsidiaritetsprincipen gäller således inte på de områden där unionen har exklusiv befogenhet, dvs. områden där unionen ensam har beslutanderätten. Sådana områden är tullunionen, vissa konkurrensregler, den gemensamma handelspolitiken och den monetära politiken för medlemsstater som har euron som valuta (se artikel 3 i EUF-fördraget). För övriga områden inom unionssamarbetet där befogenheten är delad mellan unionen och medlems­staterna gäller att subsidiaritetsprincipen ska tillämpas.

Delade befogenheter

Enligt artikel 4 i EUF-fördraget ska unionen ha delad befogenhet med medlemsstaterna om den genom fördragen tilldelas en befogenhet som inte omfattas av de områden som omfattas av artikel 3 och 6 i EUF-fördraget. Det gäller således bl.a. den inre marknaden, socialpolitik, miljö, konsumentskydd, transport, energi och området med frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt artikel 6 i EUF-fördraget har unionen befogenhet att vidta stödjande åtgärder t.ex. i fråga om industripolitik, kultur och turism.

Av artikel 2 i EUF-fördraget framgår vidare att när fördragen tilldelar unionen en befogenhet som ska delas med medlemsstaterna på ett visst område, får unionen och medlemsstaterna lagstifta och anta rättsligt bindande akter på detta område. Medlemsstaterna ska utöva sin befogenhet om unionen inte har utövat sin befogenhet.

När det gäller de delade kompetenserna anses den nödvändiga kompetens-överföringen äga rum i och med att fördragen ratificeras och en stat överlåter suveränitetsrättigheter (Melin & Nergelius, EU:s konstitution, Makt­fördelningen mellan den europeiska unionen, medlemsstaterna och medborgarna, 7:e uppl., 2012, s. 31). På dessa områden har EU och medlems­staterna en samtidig kompetens. Varje gång rådet och Europaparlamentet utfärdar en rättsakt i ett givet ämne upphör medlemsstaternas rätt att lagstifta på ett sätt som står i strid med eller kan påverka den gemensamma rättsaktens tillämpning (Melin & Nergelius, s. 31 f.).

Det som sker kan beskrivas som att unionen successivt utnyttjar den genom fördragen givna kompetensen i takt med att rättsakter beslutas. I samma takt upphör den tidigare samtidiga kompetensen hos medlemsstaterna. Detta brukar kallas lagstiftningsutrymmets upptagenhet eller EU-rättens spärr­verkan. I den utsträckning gemensamma normer beslutas blir utrymmet för nationell lagstiftning upptaget eller intecknat (Melin & Nergelius, s. 31).

EU-institutionernas och de nationella parlamentens roll

Unionens institutioner ska tillämpa subsidiaritetsprincipen i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets-principerna (förkortas protokoll nr 2). Enligt artikel 5 i protokoll nr 2 ska utkasten till lagstiftningsakter motiveras med avseende på subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Detta gäller oavsett om kommissionen eller i förekommande fall någon annan är förslagsställare.

Genom Lissabonfördraget har, som nämnts, de nationella parlamenten fått en särskild roll i kontrollen av hur subsidiaritetsprincipen tillämpas. Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska de nationella parlamenten se till att subsidiaritetsprincipen följs i enlighet med det förfarande som anges i protokollet.

Kommissionen, och i förekommande fall andra förslagsställare, ska översända sina utkast till lagstiftningsakter och sina ändrade utkast till de nationella parlamenten. Efter att utkasten har översänts till de nationella parlamenten får varje nationellt parlament (eller kammare i ett sådant parlament som har två kammare) lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med skälen till att det anser att det aktuella utkastet inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen. De nationella parlamenten har åtta veckor på sig från den dag då ett utkast på unionens officiella språk översänds att lämna ett sådant motiverat yttrande.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska ta hänsyn till alla motiverade yttranden från de nationella parlamenten.

Gula kortet

Varje nationellt parlament har två röster, vilket innebär att det numera – efter Storbritanniens utträde – finns totalt 54 röster inom EU. I de länder som har tvåkammarsystem har kamrarna en röst vardera. Om minst en tredjedel av det totala antalet röster som tilldelats de nationella parlamenten, dvs. 18 röster, står bakom uppfattningen att ett lagstiftningsutkast strider mot subsidiaritets­principen ska utkastet omprövas av kommissionen eller i förekommande fall av en annan förslagsställare (det gula kortet). För ett utkast till lagstiftningsakt som avser straffrättsligt samarbete och polissamarbete är tröskeln en fjärdedel, dvs. något lägre (14 röster). Efter omprövningen kan kommissionen eller någon annan förslagsställare besluta att antingen vidhålla utkastet, ändra det eller dra tillbaka det. Detta beslut ska vara motiverat.

Orange kortet

Inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet kan ett förslag till lag-stiftningsakt, som lett till att minst en enkel majoritet av de nationella parlamentens röster har ställt sig bakom kritiska yttranden, få ytterligare konsekvenser under lagstiftningsprocessen (det orange kortet). Efter omprövningen kan kommissionen besluta att antingen vidhålla förslaget, ändra det eller dra tillbaka det. Om kommissionen väljer att vidhålla förslaget, ska den i ett motiverat yttrande ange skälen till varför den anser att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Före den första behandlingen ska Europaparlamentet och rådet ta ställning till om lagstiftningsförslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och ska då särskilt beakta de motiveringar som angetts och delas av majoriteten av de nationella parlamenten samt kommissionens motiverade yttrande. Om rådet med en majoritet på 55 procent av rådsmedlemmarna eller Europaparlamentet med en majoritet av de avgivna rösterna anser att lagstiftningsförslaget inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen, ska förslaget inte behandlas vidare.

Ogiltighetstalan enligt Lissabonfördraget

Enligt artikel 263 i EUF-fördraget ska EU-domstolen granska lagenligheten av sådana lagstiftningsakter som antas av rådet, kommissionen eller Europeiska centralbanken och som inte är rekommendationer eller yttranden. EU-domstolen ska också granska lagenligheten av sådana rättsakter som antas av Europaparlamentet eller Europeiska rådet och som ska ha rättsverkan i förhållande till tredje man och sådana akter antagna av unionens organ eller byråer som är avsedda att ha rättsverkan i förhållande till tredje man. För detta ändamål ska domstolen vara behörig att pröva talan som väcks av en medlemsstat, Europa­parlamentet, rådet eller kommissionen om bristande behörighet, åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördragen eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller maktmissbruk.

En talan som avses i denna artikel ska väckas inom två månader från den dag då åtgärden offentliggjordes eller delgavs klaganden eller, om så inte skett, från den dag då klaganden fick kännedom om åtgärden, allt efter omständigheterna.

Enligt artikel 8 i protokoll nr 2 är EU-domstolen bl.a. behörig att pröva en talan om åsidosättande av subsidiaritetsprincipen genom en lagstiftningsakt som i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget har väckts av en medlemsstat eller som i enlighet med denna medlemsstats rättsordning har överlämnats av denna på dess nationella parlaments vägnar eller för en kammare i detta parlament.

Utskottens roll i den fortsatta lagstiftningsprocessen

Lissabonutredningen påminde i sin rapport om vikten av att riksdagen genom det berörda utskottet bevakar subsidiaritetsprincipens hantering i den fortsatta lagstiftningsprocessen. Om riksdagen har lämnat ett motiverat yttrande i frågan är det enligt utredningen särskilt viktigt att denna del av frågan bevakas (framst. 2008/09:RS4 s. 55). Om den föreslagna rättsakten antas utan att riksdagens synpunkter beaktats av EU:s institutioner ansåg utredningen att det kan finnas anledning att överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas. Protokollet ger, som nämnts, de nationella parlamenten en möjlighet att via sina regeringar väcka en ogiltighetstalan i EU-domstolen inom två månader efter det att rättsakten antagits. Riksdagen kan genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att väcka en fråga av detta slag vid domstolen. Initiativ till ett sådant tillkännagivande får tas antingen genom en motion eller i form av ett utskottsinitiativ.

Konstitutionsutskottet gjorde inte något uttalande om detta i sitt betänkande Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen (bet. 2009/10:KU2). Utskottet har dock senare gjort vissa uttalanden om denna fråga. Vid uppföljningen 2012 uttalade konstitutionsutskottet att rutiner borde införas för att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Utskottet konstaterade då att riksdagen saknar sådana fasta rutiner för information om när lagstiftningsförslagen antagits (bet. 2012/13:KU8 s. 52).

Vid uppföljningen 2013 konstaterade konstitutionsutskottet att flera utskott instämde i konstitutionsutskottets uttalande från 2012 och vidhöll att det skulle vara ett stöd för utskotten om man centralt inom Riksdagsförvaltningen bevakade när lagstiftningsförslag antas av rådet och i förekommande fall Europaparlamentet (bet. 2013/14:KU5 s. 39). Bevakningen borde också inbegripa kommissionens tillbakadraganden av förslag. Informationen ska förmedlas till utskotten. Det är sedan utskottens uppgift att följa upp hur riksdagens invändningar mot subsidiaritetsprincipens tillämpning har tillgodosetts i den antagna lagstiftningen. Den analys som behöver utföras bör således utskotten stå för. Konstitutionsutskottet ansåg det vara naturligt att uppföljningen fokuserar på de fall där riksdagen lämnat ett motiverat yttrande.

EU-samordningens roll att bevaka när lagstiftningsakter antas

Sedan våren 2014 bevakar EU-samordningen inom Riksdagsförvaltningen när lagstiftningsförslag som subsidiaritetsprövats antas och underrättar därefter utskotten. Det görs genom att EU-samordningen via e-post meddelar det berörda utskottskansliet när en lagstiftningsakt antas.

Subsidiaritetsprövningen i riksdagen

Enligt 9 kap. 20 § andra stycket RO ska riksdagen pröva om ett utkast till en av unionens lagstiftningsakter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen prövar samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitets­principerna.

Efter att ett utkast till lagstiftningsärende mottagits i riksdagen hänvisar kammaren utkastet till det utskott vars beredningsområde ärendet gäller. Detta utskott har sedan i uppgift att pröva om utkastet strider mot subsidiaritets-principen och, om det anser att så är fallet, avge ett utlåtande till kammaren med förslag till ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (10 kap. 3 § RO). Utskottet ska också avge ett utlåtande om minst fem ledamöter av utskottet begär det. I annat fall ska utskottet genom ett protokollsutdrag anmäla till kammaren att utkastet inte strider mot subsidiaritetsprincipen. Ett beslut i kammaren om ett motiverat yttrande ska meddelas Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande genom en riksdagsskrivelse (11 kap. 21 § andra stycket RO).

Under beredningen av subsidiaritetsärendena har det beredande utskottet möjlighet att inhämta yttranden från andra utskott enligt bestämmelserna i 10kap. 7 § RO. Detta innebär att ett utskott vid behov kan begära ett yttrande från konstitutionsutskottet om ett utskott vid prövningen av subsidiaritets­frågan i ett visst fall känner tvekan om subsidiaritetsprincipens innebörd och dess tillämpning i praxis (se framst. 2008/09:RS4 s. 53, bet. 2009/10:KU2 s.14).

Utskottet kan även begära att regeringen lämnar information om sin bedömning av tillämpningen av subsidiaritetsprincipen (10 kap. 10 § andra stycket RO). Sådan information ska lämnas inom två veckor från den dag då utskottet begär det och kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen av ett statsråd eller en statssekreterare, eller undantagsvis av en annan tjänsteman från det berörda departementet.

Konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen

Konstitutionsutskottet har uttalat att uppföljningen kommer att kunna ge utskotten vägledning i subsidiaritetskontrollen och också påmint om att utskotten vid behov kan inhämta konstitutionsutskottets synpunkter i fråga om tillämpningen av subsidiaritetsprincipen genom möjligheten för det beredande utskottet att inhämta yttranden från andra utskott i ärendet (bet. 2009/10:KU2 s. 14).

I det följande beskrivs några av konstitutionsutskottets tidigare uttalanden om subsidiaritetsprövningen.

En lämplighetsprövning

Vid behandlingen av riksdagsstyrelsens framställning Tillämpningen av Lissabonfördraget i riksdagen uttalade konstitutionsutskottet att subsidiaritets­prövningen i huvudsak är en lämplighetsprövning och att denna därför ska utföras av det utskott som innehar sakkunskapen på området i fråga (framst. 2008/09:RS4, bet. 2009/10:KU2 s. 13).

Konstitutionsutskottet underströk att prövningen handlar om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller någon nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska vidtas, inte huruvida den föreslagna åtgärden ska vidtas eller inte. Vid denna prövning bör utskotten hämta vägledning från de riktlinjer som alltsedan subsidiaritetsprincipen infördes i EU-fördraget 1992 varit väg­ledande vid tillämpningen av subsidiaritetsprincipen, och som Lissabon­utredningen hänvisat till (se framst. 2008/09:RS4 s. 52).

Först ställs frågan om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden genom att den vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Om svaret är nekande ska åtgärden vidtas på unionsnivå. Om svaret är jakande ska frågan ställas om målen för åtgärden kan uppnås bättre genom att den vidtas på unionsnivå.

För att besvara den sistnämnda frågan bör följande följdfrågor ställas:

      Finns det viktiga gränsöverskridande aspekter på den föreslagna åtgärden som inte på ett tillfredsställande sätt kan regleras genom åtgärder av medlemsstaterna?

      Skulle underlåtenhet att handla på unionsnivå stå i strid med fördragets krav eller på annat sätt avsevärt skada medlemsstaternas intressen?

      Skulle en åtgärd på unionsnivå på grund av sin omfattning eller sina verkningar innebära klara fördelar jämfört med en åtgärd på medlemsstatsnivå?

Denna metod att fastställa på vilken nivå en åtgärd bör vidtas har utskottet sedermera valt att kalla tvåstegsmetoden (bet. 2010/11:KU18 s. 22).

Kan en subsidiaritetsprövning inkludera en proportionalitetsbedömning?

Vid sin första uppföljning hösten 2010 av riksdagens tillämpning av sub­sidiaritetsprincipen noterade konstitutionsutskottet att det av fördragens och protokollets ordalydelser inte följer någon skyldighet för de nationella parla­menten att följa proportionalitetsprincipens tillämpning (bet. 2010/11:KU18 s.22). Av detta torde dock inte, ansåg utskottet, motsatsvis kunna dras någon slutsats om att de nationella parlamenten inte får eller bör göra en sådan prövning inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Tvärtom ansåg utskottet det finnas visst stöd i litteraturen och i EU-domstolens praxis (se nedan) för att ett visst mått av proportionalitetsbedömning kan anses ingå inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Utskottet anförde att utgångspunkten är att beslut ska fattas på nationell, regional eller lokal nivå. Unionen ska på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlems­staterna själva och därför bättre kan uppnås på EU-nivå. Enligt utskottet fick det av orden ”endast om och i den mån” anses framgå att subsidiaritets­prövningen innefattar ett proportionalitetskriterium och att det därav följer att den föreslagna åtgärden inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen. Utskotten torde således vara oförhindrade att göra en sådan form av proportionalitetstest inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Utskottet underströk dock att subsidiaritetsprövningen handlar om att avgöra om en åtgärd bör vidtas på medlemsstatsnivå eller unionsnivå, inte om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden.

Utskottet fann stöd för sitt ställningstagande bl.a. i en dom från EU-domstolen från 2002.[4] I avgörandet som gällde giltigheten av direktivet om tobaksmärkning hade domstolen bl.a. att ta ställning till frågan huruvida direktivet hade antagits med iakttagande av subsidiaritetsprincipen. För att besvara frågan måste det enligt domstolen först undersökas om målet för den planerade åtgärden bättre kunde uppnås på gemenskapsnivå. Domstolen fann att så var fallet. Därefter anförde domstolen följande:

Det skall för det andra konstateras att omfattningen av den åtgärd som vidtagits av gemenskapen i det förevarande fallet även uppfyller kraven enligt subsidiaritetsprincipen genom att den [] inte går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå de eftersträvade målen.

Det har med hänvisning till avgörandet ansetts att subsidiaritetsbedömningen innefattar såväl ett effektivitets- som ett proportionalitetstest och att EU-domstolen utför proportionalitetsbedömningen inom ramen för subsidiaritets­bedömningen (Hettne, Subsidiaritetsprincipen: Politisk granskning eller juridisk kontroll?, Sieps 2003:4, s. 29; se även rapport 2013/14:RFR10 Subsidiaritet i EU efter Lissabon av Hettne m.fl., s. 26 f.).

Bemyndiganden att anta s.k. delegerade akter eller genomförandeakter

Finansutskottet har i flera yttranden till konstitutionsutskottet ansett att det skulle kunna vara av värde att konstitutionsutskottet tar upp frågan om vilken betydelse möjligheten till s.k. delegerade akter och genomförandeakter i utkast till lagstiftningsakter bör ha vid subsidiaritetsprövningar.

Mot bakgrund av den fråga som finansutskottet väckt framhöll konstitutionsutskottet följande vid uppföljningen 2018 (bet. 2018/19:KU5 s.83f.).

Det är en mycket intressant men komplex fråga som finansutskottet väckt. Frågan rör tolkningen av EU-fördragens bestämmelser om subsidiaritets­principen och nationella parlaments befogenhet att pröva om ett utkast till lagstiftningsakt är förenligt med principen.

Möjligheten att bemyndiga kommissionen att anta delegerade akter och genomförandeakter framgår av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget. Bestämmelser med sådana bemyndiganden tas in i särskilda artiklar i utkasten till lagstiftningsakter. Nationella parlaments subsidiaritetsprövning enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna begränsas till prövningen av utkast till lagstiftningsakter. Nationella parlament prövar således inte de delegerade akter eller genomförandeakter som kan komma att antas med stöd av ett bemyndigande i en lagstiftningsakt.

Inledningsvis kan konstateras att den parlamentariska EU-kommittén uppmanade utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritets­prövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen (2017/18:URF1 s. 192 och 269). Konstitutionsutskottet har även framhållit att det inte handlar om att framföra synpunkter i sak på den föreslagna åtgärden inom ramen för subsidiaritetsprövningen.

Som nämnts inledningsvis i detta betänkande handlar subsidiaritetsprövningen om att fastställa på vilken nivå – unionsnivå eller nationell nivå – den föreslagna åtgärden ska företas, inte om den bör företas eller inte. Frågan som först måste ställas är om det är möjligt att uppnå målen för den föreslagna åtgärden på nationell nivå. Om så inte bedöms vara fallet kan det från subsidiaritetssynpunkt i princip inte ha någon betydelse om åtgärden regleras i en lagstiftningsakt, delegerad akt eller genomförandeakt, så länge regleringen är på EU-nivå. I den mån ett utskott har invändningar mot att en åtgärd föreslås regleras i en delegerad akt eller i en genomförandeakt i stället för i lagstiftningsakten, är det således en synpunkt som bör föras fram inom ramen för överläggningar med regeringen och inte inom ramen för prövningen av om utkastet till lagstiftningsakt är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Utifrån de avgränsningar som ställs upp i artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget torde i regel ett bemyndigande i en lagstiftningsakt inte heller i övrigt, såvitt utskottet kan bedöma, innebära att lagstiftningsakten kan ifrågasättas ur subsidiaritetssynpunkt. Det kan dock inte uteslutas att ett bemyndigande någon gång bedöms innebära stöd för en framtida reglering av åtgärder vars mål bättre tillgodoses på nationell nivå. I sådana fall torde en invändning kunna göras inom ramen för subsidiaritetsprövningen. Det är då viktigt att utskottet motiverar varför det anser att bemyndigandet medför att utkastet till lagstiftningsakt strider mot subsidiaritetsprincipen.

Information om andra nationella parlaments subsidiaritetsprövningar

Konstitutionsutskottet har vid flera tillfällen betonat värdet av informations-utbyte mellan de nationella parlamenten (se bet. 2010/11:KU18 s. 36 och bet. 2013/14:KU5 s. 74). Utskottet har anfört att syftet med samarbetet mellan parlamenten inom EU bl.a. är att säkra det effektiva utövandet av de parlamentariska befogenheterna i unionsfrågorna, särskilt när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen.

I uppföljningen under riksmötet 2011/12 konstaterade utskottet att några kontakter med andra nationella parlament – med undantag för finansutskottet – inte föreföll ha tagits under den aktuella perioden. Som en möjlig förklaring angavs att utskotten helt enkelt inte ansett sig ha behov av informationsutbyte med andra länders parlament. Utskottet framhöll dock värdet av sådana kontakter när det gäller övervakningen av subsidiaritetsprincipen, och om möjligt på politisk nivå. Ett syfte kan vara att rent allmänt skaffa information om vilka synpunkter som kan anläggas i fråga om ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Ett annat syfte kan vara att göra andra länder upp-märksamma på synpunkter som ett utskott i riksdagen har eller att samla många länder för att uppnå de i protokollet angivna tröskelvärdena för att få ett förslag omprövat. Om sådana kontakter tas på tjänstemannanivå ansåg dock utskottet att de först bör vara förankrade i utskottet (bet. 2011/12:KU4 s. 47).

Vid riksmötet 2014/15 pekade utskottet på att det finns möjligheter till informationsutbyte, exempelvis inom ramen för Cosac (Konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor) och andra interparlamentariska möten (bet. 2014/15:KU5 s. 79). För att ett sådant möte ska bidra till informationsutbyte som leder till ett gult kort måste det dock infalla under åttaveckorsfristen, vilket sällan torde vara fallet, påpekade utskottet. Utskottet ansåg det inte vara möjligt att inom den då aktuella uppföljningen besvara frågan om hur ett närmare samarbete mellan de nationella parlamenten ska kunna komma till stånd, men ansåg att frågan måste börja diskuteras. Utskottet ansåg att det möjligen kan finnas skäl för självrannsakan när det gäller hur samarbetet hittills har fungerat.

Vid ett antal uppföljningar har utskottet framhållit att flera av utskotten har goda erfarenheter av den möjlighet till informationsutbyte som riksdagens representant vid EU:s institutioner kan erbjuda (se t.ex. bet. 2012/13:KU8 s55f., bet. 2015/16:KU5 s. 66, bet. 2019/20:KU5 s. 95). Riksdagens representant träffar sina motsvarigheter vid regelbundna möten och är därför en värdefull ingång vid informationsutbyte.

Konstitutionsutskottet har vidare vid upprepade tillfällen konstaterat att det finns en förbättringspotential i fråga om i vilken omfattning information läggs in i Ipex (Interparliamentary EU information exchange) och att den läggs in på ett språk som är tillgängligt för andra parlament. (se t.ex. bet. 2016/17:KU5 s. 55). Utskottet har också uttalat att riksdagen bör verka för att Ipex utvecklas till att bli ett effektivare verktyg för informationsutbyte mellan de nationella parlamenten (bet. 2015/16:KU5 s. 66 och bet. 2016/17:KU5 s. 55). Vid den senaste uppföljningen framkom det att Ipex skulle lansera en ny version av webbplatsen i början av 2021. Syftet med den nya webbplatsen är bl.a. att det ska bli lättare för de nationella parlamenten att ladda upp information på webbplatsen. Förhoppningen med denna förändring var att benägenheten att över huvud taget ladda upp information skulle öka. Konstitutionsutskottet var positivt till alla förbättringar som kan leda till att informationen på Ipex webbplats är uppdaterad och tillgänglig för de nationella parlamenten (bet. 2020/21:KU5 s.71).

I juli 2021 lanserades en ny version av Ipex webbplats.

Vid uppföljningen under riksmötet 2018/19 nämnde utskottet när det gäller frågan om samarbete med andra parlament bl.a. att den parlamentariska EU-kommittén ansåg att riksdagen bör samarbeta mer med andra nationella parlament och uppmuntrade till kompletterande informationsutbyte på politisk nivå baserat på vad som med någorlunda rimlighet kan förutses bli utskottets slutsats i subsidiaritetsprövningen (2017/18:URF1 s. 193). Förutom den tidsmässiga fördelen med att inte avvakta ett faktiskt beslut ansåg EU-kommittén att ett sådant informationsutbyte har den fördelen att den sker på politisk nivå. EU-kommittén framhöll att det bör överlåtas åt utskotten att utforma rutiner för att sprida information på politisk nivå till andra nationella parlament. Konstitutionsutskottet delade EU-kommitténs uppfattning i dessa frågor (bet. 2018/19:KU5 s. 85).

Utskottsavdelningen inom Riksdagsförvaltningen har tagit fram exempel på föredragningspromemorior för utskotten att använda vid beredningen av subsidiaritetsärendena och exempel på rutiner för utskottens informations­utbyte med andra nationella parlament vid motiverade yttranden (se även nedan). Promemoriorna har diskuterats och förankrats vid ordförande­konferensen.

Uppehåll i åttaveckorsfristen och information om planerade förslag

Vid uppföljningen under riksmötet 2019/20 välkomnade utskottet att kommissionen meddelat att den avsåg att göra ett uppehåll i åttaveckorsfristen över jul och nyår med början 2019, vilket utskottet ansåg skulle möjliggöra för parlamenten att göra en noggrann subsidiaritetsprövning även av förslag som lämnas i anslutning till jul och nyår.

Mot bakgrund av det som utskotten framfört vid flera uppföljningar vidhöll konstitutionsutskottet att de nationella parlamentens planering skulle underlättas betydligt om kommissionen tillhandahöll mer detaljerad och precis information om varje enskilt initiativ, inklusive när översättningarna förväntas bli klara (bet. 2019/20:KU5 s. 95, se även bet. 2020/21:KU5 s. 69 f.).

Den parlamentariska EU-kommittén m.m.

Den parlamentariska EU-kommittén överlämnade i februari 2018 betänkandet EU-arbetet i riksdagen (2017/18:URF1). I framställning 2017/18:RS8 EU-arbetet i riksdagen föreslog riksdagsstyrelsen ändringar i riksdagsordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som grundade sig på kommitténs lagförslag. På förslag av konstitutionsutskottet biföll riksdagen lagförslagen (bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22 och 23). Lagändringarna trädde i kraft den 1januari 2019.

EU-kommitténs uppdrag var att se över riksdagens arbete med EU-frågor. När det gäller riksdagens subsidiaritetskontroll gjorde EU-kommittén flera uttalanden (se bl.a. 2017/18:URF1 s. 187 f.). Kommittén ansåg att riksdagens subsidiaritetskontroll är meningsfull och att formen för den är ändamålsenlig. Utskotten ansågs ha goda och tillräckliga möjligheter att fokusera sina ansträngningar på de mer komplicerade ärendena. EU-kommittén framhöll att subsidiaritetsärenden bör behandlas inom åttaveckorsfristen och att detta medges under rådande förutsättningar för riksdagsarbetet. Ändrade majoritets­förhållanden efter riksdagsval kan få genomslag genom att ett utlåtande i ett subsidiaritetsärende återförvisas till ett av den nyvalda riksdagens utskott för ytterligare beredning. Kommittén gjorde bedömningen att resultatet av riksdagens subsidiaritetsprövning påverkar regeringens handlingsutrymme enbart om det vävs in i resultaten av överläggningar och samråd.

Kommittén uttalade vidare att den kunde se att det ligger i sakens natur att den politiska subsidiaritetsprövningen inte enkelt låter sig begränsas. Kommittén uppmanade dock utskotten att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen och hänvisade till möjligheten att kanalisera synpunkter som inte direkt hänför sig till subsidiaritetsprincipens tillämpning genom överläggningar med regeringen.

Uppmaningen att beakta de angivna ramarna för subsidiaritetsprövningen upprepades i avsnittet om funktionsfördelningen mellan regering och riksdag. Kommittén uttalade att det kan ifrågasättas om en alltför extensiv syn på subsidiaritetsprövningen och vad som kan framföras i ett motiverat yttrande är förenlig med den tänkta funktionsfördelningen där regeringen företräder Sverige och den svenska ståndpunkten i förhandlingarna inom EU (se 2018/19:URF1 s.268 f.). Kommittén framhöll vidare att utskotten bör använda riksdagens representant vid EU:s institutioner för att sprida information till de andra nationella parlamenten. Utskotten bör också utforma rutiner för ett kompletterande informationsutbyte på politisk nivå.

Riksdagsstyrelsen gav i juni 2018 riksdagsdirektören i uppdrag att analysera behovet av ytterligare åtgärder med anledning av den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer, i förekommande fall bereda och om lämpligt genomföra sådana åtgärder, samt redovisa detta uppdrag för riksdagsstyrelsen senast den 28 februari 2019. Riksdagsdirektören beslutade i sin tur i juni 2018 att ge avdelningschefen för utskottsavsdelningen och tf. sekretariatschefen för EU-samordningen i uppdrag att analysera, bereda och genomföra de åtgärder som är motiverade av riksdagsstyrelsens uppdrag i fråga om den parlamentariska EU-kommitténs rekommendationer samt utarbeta en rapport för riksdagsdirektörens redovisning av sitt uppdrag till styrelsen. Uppdraget redovisades till riksdagsdirektören i januari 2019 (dnr 2144-2017/18). Riksdagsdirektören redovisade sitt uppdrag till riksdags­styrelsen i februari 2019 (dnr 966-2017/18).

Som tidigare har nämnts har det inom utskottsavdelningen vid Riksdags­förvaltningen bl.a. tagits fram vägledningar för utskottens subsidiaritets­prövningar och för informationsutbyte med andra nationella parlament.

Utskottets överväganden

Iakttagelser i konstitutionsutskottets promemoria

Ärendenas formella hantering m.m.

Genomförda subsidiaritetsprövningar i riksdagen under 2020

Riksdagen prövar, till skillnad från många andra länders parlament, samtliga utkast till lagstiftningsakter som översänds av kommissionen eller någon av de andra initiativtagarna enligt protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Under 2020 genomfördes totalt 81 subsidiaritetsprövningar av riksdagens utskott (se förteckningen över avgjorda subsidiaritetsärenden, bilaga 11). Kommissionen var initiativtagare till alla utkast till lagstiftningsakter.

Av förteckningen framgår det vilka utkast som varit föremål för en subsidiaritetsprövning under 2020 och vilka utskott som genomfört prövningarna. Vidare anges tidpunkterna för beslut i utskotten och i förekommande fall beslut i kammaren. Under 2020 lämnade två av utskotten vardera ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (se vidare nedan). Inget förslag samlade tillräckligt många invändningar för ett gult kort på EU-nivå.

En översikt av fördelningen av antalet utkast, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020 per utskott framgår av tabell 1 nedan.

Av översikten framgår bl.a. att trafikutskottet var det utskott som prövade flest utkast (16) under 2020, men lämnade inte något utlåtande. Finansutskottet prövade 15 utkast och lämnade ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Arbetsmarknadsutskottet prövade endast tre utkast, men lämnade också ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande.


Tabell 1 Antal utkast till lagstiftningsakter, utlåtanden och motiverade yttranden under 2020

Utskott

Utkast till lagstiftningsakter

Utlåtanden

Motiverade yttranden

TU

16

0

0

FiU

15

1

1

SkU

10

0

0

MJU

9

0

0

NU

9

0

0

SfU

5

0

0

SoU

5

0

0

UU

3

0

0

AU

3

1

1

FöU

2

0

0

KU

1

0

0

JuU

1

0

0

CU

1

0

0

KrU

1

0

0

UbU

0

0

0

Totalt

81

2

2

I tabell 2 nedan finns en sammanställning över antalet utkast till lagstiftnings-akter fördelat per utskott sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Totalt har 975 utkast till lagstiftningsakter översänts för subsidiaritetsprövning sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Miljö- och jordbruksutskottet är det utskott som har prövat allra flest utkast (159), vilket är 16 procent av de utkast som prövats av riksdagen sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Finansutskottet har prövat 150 utkast, vilket är drygt 15 procent av utkasten. Trafikutskottet har prövat 133 utkast, vilket är knappt 14 procent av utkasten. Näringsutskottet har prövat 96 av utkasten och justitieutskottet 95. Skatteutskottet har prövat 76 utkast. Socialförsäkrings-utskottet har prövat 47 utkast och civilutskottet 46. Utrikesutskottet och arbets-marknadsutskottet har vardera prövat 35 utkast. Socialutskottet har prövat 27 utkast och utbildningsutskottet 25. Försvarsutskottet har prövat 20 utkast och konstitutionsutskottet 19. Kulturutskottet har prövat 12 utkast.


Tabell 2 Antal utkast till lagstiftningsakter per utskott under 2010–2020

Utskott

Antal utkast till lagstiftningsakter

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

KU

0

2

4

2

0

0

3

4

3

0

1

19

FiU

13

11

21

17

7

4

16

15

28

3

15

150

SkU

1

9

2

4

10

2

8

10

15

5

10

76

JuU

12

10

10

12

7

2

8

10

21

2

1

95

CU

1

9

6

8

4

0

7

4

6

0

1

46

UU

2

3

12

2

1

1

4

2

4

1

3

35

FöU

1

5

1

2

0

0

0

2

5

2

2

20

SfU

5

3

4

2

5

3

11

1

7

1

5

47

SoU

1

1

11

4

2

0

2

0

1

0

5

27

KrU

1

0

3

1

0

0

2

2

2

0

1

12

UbU

0

4

3

6

1

0

3

1

4

3

0

25

TU

11

10

14

27

1

0

15

14

18

7

16

133

MJU

18

28

28

21

16

5

9

6

15

4

9

159

NU

4

23

3

9

2

3

9

17

15

2

9

96

AU

1

6

3

6

2

1

4

2

5

2

3

35

Totalt

71

124

125

123

58

21

101

90

149

32

81

975


Utlåtanden från utskotten

I det följande redogörs för de två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden som lämnades av finansutskottet och arbetsmarknadsutskottet under 2020.

Finansutskottet

Finansutskottet prövade, som nämnts, 15 utkast och lämnade ett utlåtande under 2020.

Utlåtandet gällde kommissionens ändrade förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445, utl. 2019/20:FiU63). Förslaget hänvisades till utskottet den 2 juni 2020. Utskottet justerade sitt utlåtande den 22 juni 2020. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 24 juli 2020.

Utskottet anförde bl.a. att Sverige även i fortsättningen ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU, vilket innebär en kostnads­effektiv användning av EU:s medel och en strikt budgetdisciplin. Utskottet framhöll att den svenska restriktiva grundhållningen när det gäller EU:s budgetpolitik är fast förankrad i riksdagen. Utskottet ansåg att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av covid-19, inklusive åtgärder för att stödja återhämtningen bör vara temporära, välriktade, proportionerliga och budget­restriktiva. Stöd borde så långt som möjligt bygga på existerande instrument och befintliga finansieringsformer och inte på nya egna medel. Det ska också riktas till de delar av EU som har störst behov och som ekonomiskt och socialt har drabbats hårdast av coronapandemin.

Utskottet konstaterade att det tidigare har förekommit att EU:s budget använts för att låna upp medel för vidareutlåning inom ramen för olika mekanismer, men att upplåning inte tidigare skett för att finansiera löpande utgifter i EU:s budget. Utskottet ansåg att det aktuella förslaget innebär en omfattande upplåning för finansiering av betydande ökningar i EU:s programverksamhet. Det kunde enligt utskottet inte anses klarlagt att upplåningen i första hand kommer att användas för att hantera coronapandemins konsekvenser. Utskottet ansåg därmed att åtgärden var alltför långtgående för att nå målen med förslaget. Utskottet ansåg därtill att det inte var tydligt motiverat varför denna typ av upplåning skulle hanteras bättre på unionsnivå än på nationell nivå.

Utskottet påminde i sammanhanget om att riksdagen vid behandlingen av kommissionens ursprungliga förslag till rådsbeslut om egna medel i juni 2018 ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritetsprincipen (utl. 2017/18:FiU51).

Mot bakgrund av detta ansåg utskottet att kommissionens ändrade förslag till rådsbeslut om EU:s egna medel inte kunde anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2019/20:367).

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet prövade, som tidigare nämnts, tre utkast och lämnade ett utlåtande under 2020.

Utlåtandet gällde kommissionens förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682, utl. 2020/21:AU6). Förslaget hänvisades till utskottet den 6november 2020. Utskottet justerade sitt utlåtande den 8december 2020. Tidsfristen för att lämna ett motiverat yttrande gick ut den 21 januari 2021.

Utskottet konstaterade inledningsvis att kommissionen anger att förslaget grundas på artikel 153.1 (b) i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska EU understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom bl.a. området arbetsvillkor för att uppnå målen i artikel 151 som bl.a. innefattar att förbättra levnads- och arbetsvillkor. Bestämmelsen ska dock inte tillämpas på löne­förhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout (artikel 153.5). Utskottet konstaterade vidare att kommissionen menar att förslaget respekterar gränserna för EU:s befogenheter eftersom det inte innehåller krav på åtgärder som direkt påverkar lönenivåerna.

Utskottet fann denna tolkning anmärkningsvärd och anförde bl.a. att fördraget är tydligt med att det är medlemsländerna själva som reglerar frågor inom området löneförhållanden och att EU saknar befogenhet att lagstifta på området. Eftersom delar av direktivet föreslås vara bindande för alla medlemsstater var det enligt utskottet ett ingrepp i de nationella modellerna för lönebildning.

Utskottet anförde att subsidiaritetsprincipen innebär att EU ska vidta en åtgärd endast om målen för åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva. Det ska med andra ord finnas ett mervärde med åtgärden på unionsnivå.

Utskottet anförde vidare att en viktig utgångspunkt i sammanhanget är att medlemsstaterna i EU har olika modeller för att hantera lönebildningsfrågor. Medan en del länder har kollektivavtalsmodeller har andra länder lagstadgade minimilöner. En förutsättning för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera är t.ex. att arbetsmarknadens parter har frihet att förhandla utan inblandning av staten. Lönerna i en sådan arbetsmarknadsmodell blir rimliga just genom att de förhandlas mellan två jämnstarka parter, fack och arbetsgivare. Om EU blandar sig i dessa frågor riskerar det att urholka modeller som den svenska.

Skillnaderna som råder mellan medlemsländerna gjorde att utskottet kraftfullt ifrågasatte om målet för de planerade åtgärderna bättre kan uppnås på gemenskapsnivå än på nationell nivå. Utskottet ansåg att det är svårt att finna träffsäkra åtgärder på EU-nivå som fungerar för alla medlemsländer.

Sammanfattningsvis var det utskottets bestämda uppfattning att åtgärder som rör lönebildning bäst regleras på nationell nivå. Målet med direktivet är att säkerställa att arbetstagare får löner som tillåter en skälig levnadsstandard var de än arbetar i unionen. Detta kan enligt utskottet uppnås i tillräcklig utsträckning av medlemsländerna själva eftersom förutsättningarna och systemen för lönebildning skiljer sig åt väsentligt mellan de olika länderna. Det finns inte heller någon tydlig gränsöverskridande dimension i de frågor som avses regleras. Det finns alltså inget mervärde i åtgärder på EU-nivå i lönebildningsfrågorna.

Utskottet hänvisade också till att det tidigare har framhållit vikten av att förhandlingen om förslag till rättsakter inte inleds innan tidsfristen för subsidiaritetsprövningen har gått ut (bet. 2017/18:AU17). Utskottet beklagade att förhandlingarna inom rådet om förslaget om tillräckliga minimilöner redan hade inletts, alltså långt innan medlemsländernas subsidiaritetsprövningar var avslutade.

Utskottet ansåg mot denna bakgrund att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2020/21:138).

Motiverade yttranden från riksdagen

Totalt har riksdagen lämnat 76 motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Antalet motiverade yttranden per utskott t.o.m. utgången av 2020 framgår av tabell 3 nedan.

Finansutskottet, skatteutskottet och trafikutskottet har stått för de subsidiaritetsprövningar som har resulterat i drygt hälften av de motiverade yttrandena från riksdagen. Riksdagen har lämnat 18 motiverade yttranden på förslag av finansutskottet, vilket är knappt 24 procent av de motiverade yttrandena som lämnats. På förslag av skatteutskottet har tolv motiverade yttranden lämnats, vilket är knappt 16 procent av de motiverade yttranden som lämnats. På förslag av trafikutskottet har tio motiverade yttranden lämnats, vilket är 13 procent av de motiverade yttrandena. På förslag av arbetsmarknadsutskottet har sju motiverade yttranden lämnats. På förslag av justitieutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har vardera sex motiverade yttranden lämnats. På förslag av civilutskottet och näringsutskottet har vardera fem motiverade yttranden lämnats. På förslag av konstitutionsutskottet och socialutskottet har vardera tre motiverade yttranden lämnats. På förslag av försvarsutskottet har ett motiverat yttrande lämnats. Övriga utskott har inte lämnat några förslag till motiverade yttranden.


Tabell 3 Antal motiverade yttranden per utskott 2010–2020

Utskott

Antal motiverade yttranden

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

KU

0

0

1

0

0

0

1

0

1

0

0

3

FiU

2

2

7

1

0

0

1

3

1

0

1

18

SkU

0

2

0

1

2

1

6

0

0

0

0

12

JuU

0

1

3

1

0

0

1

0

0

0

0

6

CU

0

0

2

0

0

0

2

0

1

0

0

5

UU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

FöU

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

SfU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

SoU

0

0

2

1

0

0

0

0

0

0

0

3

KrU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

UbU

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

TU

0

0

1

4

0

0

2

0

3

0

0

10

MJU

1

2

1

1

0

0

0

0

1

0

0

6

NU

0

1

2

0

0

0

0

0

2

0

0

5

AU

0

2

1

0

0

0

0

0

3

0

1

7

Totalt

3

10

20

10

2

1

13

3

12

0

2

76


Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 och fram t.o.m. den 31 december 2020 har riksdagen prövat totalt 975 utkast till lagstiftnings­akter och har, som nämnts, översänt totalt 76 motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Detta innebär att riksdagen har haft invändningar mot knappt 8 procent av alla utkast som översänts för subsidiaritetsprövning, se tabell 4 nedan.

Tabell 4 Antal prövade utkast till lagstiftningsakter och antal motiverade yttranden i riksdagen 2010–2020

År

Antal utkast till lagstiftningsakter

Motiverade yttranden

Antal

Procent (av antalet utkast)

2010

71

3

4

2011

124

10

8

2012

125

20

16

2013

123

10

8

2014

58

2

3

2015

21

1

5

2016

101

13

13

2017

90

3

3

2018

149

12

8

2019

32

0

0

2020

81

2

2

Totalt

975

76

8

Motiverade yttranden från de nationella parlamenten inom EU

I kommissionens årsrapport 2020 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och om förbindelserna med de nationella parla­menten (COM(2021) 417) framhåller kommissionen att den under 2020 tog emot nio motiverade yttranden från de nationella parlamenten, vilket är fler än under 2019 då för första gången inga motiverade yttranden lämnades in. Kommissionen konstaterar samtidigt att det också är färre än dessförinnan (2018: 37 motiverade yttranden, 2017: 52 motiverade yttranden, 2016: 65 motiverade yttranden).

Av de nio motiverade yttranden som inkom under 2020 avsåg tre, från Österrikes Bundesrat, Frankrikes Sénat och Nederländernas Eerste Kamer, förslaget till förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (Europeisk klimatlag, COM(2020) 80) som kommissionen antog den 4 mars 2020. Kommissionen anger att dessa yttranden kom in formellt efter att tidsfristen på åtta veckor löpt ut, men att kommissionen ändå behandlade dem som motiverade yttranden med hänsyn till de praktiska svårigheter som covid-19-krisen medförde för de nationella parlamenten.

Kommissionen anför att två motiverade yttranden från danska folketinget och Sveriges riksdag avsåg förslaget till direktiv om tillräckliga minimilöner i Europeiska unionen (COM(2020) 682) som kommissionen antog den 28 oktober 2020. Kommissionen anför att både folketinget och riksdagen ansåg att förslaget gick utöver EU:s befogenheter på området och att lönebildningen kunde regleras bättre på nationell nivå. Tjeckiens Senát översände inget motiverat yttrande, men delade folketingets och riksdagens farhågor om EU:s befogenheter och ifrågasatte förslagets proportionalitet. Kommissionen anför vidare i en fotnot att den i januari 2021 tog emot ett tredje motiverat yttrande om förslaget från Maltas Kamra tad-Deputati. Kommissionen verkar dock inte ha räknat med detta motiverade yttrande (se bilaga 1 till rapporten).

Som svar på de motiverade yttrandena anförde kommissionen bl.a. att förslaget var avsett att främja kollektivavtal i alla medlemsstater, utan att ifrågasätta de nationella systemens särskilda egenskaper och traditioner. Förslaget respekterade helt och hållet nationella befogenheter och oberoendet hos arbetsmarknadens parter. Syftet var inte att harmonisera nivån på minimilönerna i hela EU eller att upprätta ett enhetligt system för att fastställa minimilöner i alla medlemsstater. Därför respekterade förslaget de begränsningar som anges i dess rättsliga grund, nämligen artikel 153 i EUF-fördraget.

De övriga fyra motiverade yttrandena avsåg det ändrade förslaget till ett beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, COM(2020) 445 (motiverat yttrande från Sveriges riksdag), förslaget till en förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning, COM(2020) 22 (motiverat yttrande från Tjeckiens Poslanecká sněmovna), det ändrade förslaget till omarbetning av förordningen om genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, COM(2020) 579 (motiverat yttrande från Maltas Kamra tad-Deputati) och kommissionens nya migrations- och asylpakt, COM(2020) 610–614 (motiverat yttrande från Ungerns Országgyűlés).

Kommissionen anför att i fråga om det ändrade förslaget till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445) ansåg riksdagen att åtgärderna var alltför omfattande för att uppnå förslagets syfte och att kommissionen inte hade gett någon tydlig förklaring till varför upplåningen skulle ske på EU-nivå i stället för nationell nivå.

Kommissionen anför att den i sitt svar bl.a. anförde att återhämtningsplanen är ett extraordinärt tidsbegränsat instrument som enbart får sättas in för krishantering och återhämtningsåtgärder. Med tanke på krisens art var det lämpligt att använda artikel 122 i EUF-fördraget, som gör det möjligt att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna besluta om lämpliga åtgärder med hänsyn till den ekonomiska situationen. På grund av de nödvändiga åtgärdernas omfång skulle medlemsstaterna var för sig inte i tillräcklig utsträckning kunna uppnå syftena med kommissionens återhämtningsplan.

Samlat utfall av genomförda subsidiaritetsprövningar

I det följande redogörs för det samlade utfallet av de genomförda subsidiaritetsprövningarna. Detta görs genom sammanställningar av hur subsidiaritetsprövningarna har utfallit på olika politikområden. Redogörelsen görs per utskott i den ordning som utskotten anges i riksdagsordningen. För samtliga utskottsavsnitt gäller följande.

Till detta betänkande bifogas en förteckning över vilka utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2020 (bilaga 11). Vidare bifogas en förteckning med uppgifter om vilken rättslig grund i EUF-fördraget som kommissionen i huvudsak har angett ligger till grund för de olika utkasten och vilket politikområde utkasten i huvudsak gäller (bilaga 12).[5]

Tabellerna nedan under respektive avsnitt per utskott innehåller en uppdelning på politikområde, rättslig grund i EUF-fördraget och uppgift om antalet utkast till lagstiftningsakter inom respektive utskotts berednings­område. I tabellerna redovisas antalet utkast för åren 2010–2020 och det totala antalet prövade utkast.

En sammanställning över det totala antalet utkast till lagstiftningsakter som prövades av riksdagens utskott under 2010–2020 uppdelat per politikområde och rättslig grund i EUF-fördraget finns i bilaga 13.

Eftersom vissa utkast berör flera politikområden är det totala antalet utkast till lagstiftningsakter i sammanställningarna i många fall större än antalet prövade utkast.

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet prövade ett enda utkast till lagstiftningsakt under 2020. Utskottet ansåg att utkastet inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag. Den rättsliga grunden för utkastet var artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. den s.k. flexibilitetsklausulen.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade konstitutionsutskottet 19 utkast till lagstiftningsakter. Av samman­ställningarna framgår att fem utkast vardera rörde etableringsrätt och fri rörlighet för tjänster. Fem utkast grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Lika många gällde folkhälsa. Vidare rörde fyra utkast skydd för personuppgifter. Lika många rörde jordbruk och fiskeri, transportpolitik, miljöpolitik och gemensam handelspolitik. Fyra utkast grundade sig på flexibilitetsklausulen. Tre utkast vardera rörde tullsamarbete, transeuropeiska nät, institutionella bestämmelser och statistik. Två utkast vardera gällde fri rörlighet för unionsmedborgare och kapital och betalningar. Vidare rörde vardera två utkast socialpolitik och humanitärt bistånd. Övriga utkast gällde offentlighet(1), bekämpning av diskriminering (1), medborgarinitiativ (1), civilrättsligt samarbete (1), konkurrensregler (1), statligt stöd (1), kulturpolitik (1), konsumentskydd (1), ändringar i valrättsakten (1) och bekämpning av bedrägeri (1).

Vissa av utkasten som prövades under perioden rörde flera politikområden.

Utskottet har lämnat tre utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Under 2012 lämnade utskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, den s.k. allmänna uppgiftsskyddsförordningen eller GDPR[6] (COM(2012) 11, utl. 2011/12:KU25). Detta förslag rörde skyddet för personuppgifter och grundade sig även på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2011/12:178).

Under 2016 lämnade utskottet ett utlåtande om förslaget till ändringar av den s.k. valrättsakten om val till Europaparlamentet (P8_TA(2015)0395, utl. 2015/16:KU27). Förslaget grundade sig på artikel 223 i EU-fördraget. Enligt denna artikel ska Europaparlamentet utarbeta utkast till nödvändiga bestämmelser om val av dess ledamöter genom allmänna val enligt en i alla medlemsstater enhetlig ordning. Initiativtagare till förslaget var Europa­parlamentet som överlämnade förslaget till riksdagen den 11 december 2015. Förslaget prövades av konstitutionsutskottet trots att det inte fanns någon information från Europaparlamentet om att förfarandet enligt protokoll nr 2 hade inletts. På förslag av utskottet lämnade riksdagen ett motiverat yttrande om förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:135).

Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det s.k. visselblåsardirektivet (COM(2018) 218, utl. 2017/18:KU48). Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut (rskr. 2017/18:421). Förslaget rörde skydd för personuppgifter, tullsamarbete, jordbruk och fiskeri, etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster, transportpolitik, konkurrensregler, statligt stöd, tillnärmning av lagstiftning, folkhälsa, konsumentskydd, miljöpolitik, gemensam handelspolitik och bekämpning av bedrägeri.


Tabell 5 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom konstitutionsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Offentlighet

Art. 15

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

1

0

0

0

0

1

2

0

0

4

Bekämpning av diskriminering

Art. 19

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Unionsmedborgarskap (frirörlighet)

Art. 21

0

1

0

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Medborgarinitiativ

Art. 24

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tullsamarbete

Art. 33

0

0

0

1

0

0

0

1

1

0

0

3

Jordbruk och fiskeri

Art. 43

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Etableringsrätt

Art. 50, 53

0

0

0

2

0

0

1

1

1

0

0

5

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

0

0

2

0

0

1

1

1

0

0

5

Kapital och betalningar

Art. 64

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Civilrättsligt samarbete

Art. 81

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

1

Transportpolitik

Art. 91, 100

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Konkurrensregler

Art. 103

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Statligt stöd

Art. 109

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

1

2

0

0

0

1

1

0

0

5

Socialpolitik

Art. 153

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Kulturpolitik

Art. 167

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Folkhälsa

Art. 168

0

0

0

2

0

0

0

1

2

0

0

5

Konsumentskydd

Art. 169

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Transeuropeiska nät

Art. 172

0

0

0

2

0

0

0

1

0

0

0

3

Miljöpolitik

Art. 192

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

0

0

2

0

0

0

1

1

0

0

4

Humanitärt bistånd

Art. 214

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Ändringar i valrättsakten

Art. 223

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

Institutionella bestämmelser

Art. 224

0

0

1

0

0

0

0

1

1

0

0

3

Bekämpning av bedrägeri

Art. 325

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Statistik

Art. 338

0

0

0

2

0

0

0

1

0

0

0

3

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

0

0

2

0

0

0

1

0

0

0

1

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Finansutskottet

Finansutskottet prövade 15 utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet lämnade, som nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande. Utskottet ansåg i övriga fall att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att sju av utkasten grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Fem utkast gällde strukturfonder. Tre rörde industripolitik och två forskning och teknisk utveckling. Övriga utkast grundade sig på artiklar om jordbruk och fiskeri (1), etableringsrätt (1), transeuropeiska nät (1), administrativt samarbete (1), utvecklingssamarbete (1), ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer (1), unionens egna medel(1) och finansiella regler (1).

Fem av utkasten rörde flera politikområden.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade finans-utskottet 150 utkast till lagstiftningsakter. Om man ser till de huvudsakliga politikområdena finner man att allra flest utkast (77) grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därefter följer 27 utkast som gällde etableringsrätt, 19 utkast som innehöll förslag om statistik och 13 utkast som gällde strukturfonder. Tio utkast gällde fri rörlighet för tjänster och lika många gällde ekonomisk och monetär politik. Sju utkast gällde industripolitik. Fyra utkast gällde transeuropeiska nät. Lika många gällde forskning och teknisk utveckling. Fyra utkast grundade sig på den s.k. flexibilitetsklausulen. Tre utkast vardera gällde administrativt samarbete, utvecklingssamarbete och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Lika många rörde unionens egna medel. Övriga utkast gällde jordbruk och fiskeri (1), straffrättsligt samarbete(1), konsumentskydd (1) och finansiella regler (1).

Vissa av utkasten som prövades under denna period rörde flera politikområden.

Finansutskottet har lämnat totalt 18 utlåtanden med förslag till motiverade yttranden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Riksdagen har bifallit utskottets förslag i samtliga fall.

Tre av de utkast som ledde till utlåtanden från finansutskottet och där riksdagen lämnade motiverade yttranden grundade sig på artikel 53 i EUF-fördraget, dvs. etableringsrätt. Det gäller dels kommissionens förslag till direktiv om insättningsgarantisystem (COM(2010) 368, utl. 2009/10:FiU42, rskr. 2010/11:1) och kommissionens förslag om ändring av direktivet om system för ersättning till investerare (COM(2010) 371, utl. 2009/10:FiU43, rskr. 2010/11:2) som avgjordes under 2010, dels kommissionens förslag till direktiv om kreditinstitut och värdepappersföretag (COM(2011) 453, utl. 2011/12:FiU17, rskr. 2011/12:16) som avgjordes under 2011.

Ytterligare fem av de utkast som ledde till motiverade yttranden från riksdagen på förslag från finansutskottet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. förslagen gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Det gäller kommissionens förslag till förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (COM(2011) 452, utl. 2011/12:FiU29, rskr. 2011/12:111) som prövades under 2011. Det gäller vidare dels kommissionens förslag till ändring av förordning om kredit­värderingsinstitut (COM(2011) 747, utl. 2011/12:FiU34, rskr. 2011/12:114), dels kommissionens förslag till ändring av direktiv om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (COM(2011) 877, utl. 2011/12:FiU36, rskr. 2011/12:128) som prövades under 2012. Det gäller också kommissionens förslag till direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och rekonstruktion av kreditinstitut och värdepappersföretag m.m. (COM(2012) 280, utl. 2011/12:FiU12, rskr. 2012/13:1) som prövades under 2012 samt kommissionens förslag till förordning om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för rekonstruktion av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam rekonstruktionsmekanism och gemensam bankrekonstruktionsfond (COM(2013) 520, utl. 2013/14:FiU13, rskr. 2013/14:12) som prövades under 2013.

Under 2012 lämnade finansutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden inom området för ekonomisk och monetär politik. Det gäller kommissionens förslag till förordning om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (COM(2011) 821, utl. 2011/12:FiU33, rskr. 2011/12:118) och kommissionens förslag till förordning om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (COM(2012) 511, utl. 2012/13:FiU18, rskr. 2012/13:27). Utskottet lämnade även två utlåtanden som rörde flera politikområden, nämligen etableringsrätt, fri rörlighet för tjänster och tillnärmning av lagstiftning. Det gäller kommissionens förslag till direktiv om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten m.m. (COM(2011) 895, utl. 2011/12:FiU45, rskr. 2011/12:143) och kommissionens förslag till direktiv om offentlig upphandling (COM(2011) 896, utl. 2011/12:FiU50, rskr. 2011/12:142).

Under 2016 lämnade utskottet ett utlåtande (utl. 2016/17:FiU18) om kommissionens förslag till förordning om fastställande av en gemensam ram för europeisk statistik om personer och hushåll, som grundas på uppgifter på individnivå som samlas in genom urvalsundersökningar (COM(2016) 551). Utkastet innehöll förslag om statistik. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:29).

Under 2017 lämnade finansutskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. I ett utlåtande subsidiaritetsprövades två utkast (utl. 2016/17:FiU38). Det var kommissionens förslag till ändring i den s.k. tillsynsförordningen (COM(2016) 850) som grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och kommissionens förslag till ändring i det s.k. kapitaltäckningsdirektivet (COM(2016) 854) som rörde etableringsrätt. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2016/17:155).

Finansutskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2017/18:FiU7) om kommissionens förslag till ändring av förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 vad gäller förfarandena för och de myndigheter som ska delta i auktorisationen av centrala motparter samt om kraven för godkännande av centrala motparter från tredjeland (COM(2017) 331). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:9). Utskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2017/18:FiU31) om kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna, Esamyndigheterna, (COM(2017) 536). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:126). Båda dessa förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden.

Under 2018 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande med anledning av två förslag från kommissionen (utl. 2017/18:FiU51). Det var kommissionens förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018) 325) och kommissionens förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018) 327). Båda dessa förslag rörde unionens egna medel. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:445).

Finansutskottet lämnade också, som nämnts, ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande under 2020. Det gällde kommissionens ändrade förslag till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2020) 445, utl. 2019/20:FiU63, rskr. 2019/20:367). Förslaget rörde unionens egna medel och den rättsliga grunden för förslaget var artikel 311 i EUF-fördraget.


Tabell 6 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom finansutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Jordbruk och fiskeri

Art. 43

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

1

Etableringsrätt

Art. 50, 52, 53

3

4

7

1

1

0

2

2

6

0

1

27

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

1

5

1

1

0

0

1

1

0

0

10

Straffrättsligt samarbete

Art. 83

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

3

7

11

10

4

2

8

10

15

0

7

77

Ekonomisk och monetär politik

Art. 121, 126, 127, 136

5

0

3

0

0

0

0

0

1

1

0

10

Konsumentskydd

Art. 169

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

0

1

Transeuropeiska nät

Art. 172

0

0

0

0

1

1

1

0

0

0

1

4

Industripolitik

Art. 173

0

0

0

0

1

1

1

0

1

0

3

7

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

1

0

0

0

0

1

2

0

4

0

5

13

Forskning och teknisk utveckling

Art. 182, 183, 188

0

0

0

0

0

1

1

0

0

0

2

4

Administrativt samarbete

Art. 197

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

1

3

Utvecklingssamarbete

Art. 209

0

0

0

0

0

0

2

0

0

0

1

3

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

0

0

0

0

0

0

2

0

0

0

1

3

Unionens egna medel

Art. 311

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

1

3

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

1

Statistik

Art. 338

1

1

3

6

1

1

2

3

1

0

0

19

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

1

0

0

0

0

0

0

0

1

2

0

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Skatteutskottet

Skatteutskottet prövade tio utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg i samtliga fall att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att sex av utkasten grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter. Fyra utkast grundade sig på artikel 349 som innebär att rådet kan anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU. Två utkast grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.

För två av utkasten anges den rättsliga grunden vara både artikel 113 och artikel 115 i EUF-fördraget.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade skatte­utskottet 76 utkast till lagstiftningsakter. Majoriteten av utkasten (40) grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter, och 17 av utkasten grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. 16 av utkasten grundade sig på artikel 349 i EUF-fördraget som innebär att rådet kan anta särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena inom EU. Sex av utkasten innehöll förslag om tullsamarbete och lika många gällde tillnärmning av lagstiftning grundad på artikel 114 i EUF-fördraget. Två rörde gemensam handelspolitik. Ett utkast gällde administrativt samarbete och ett gällde bekämpning av bedrägeri.

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Totalt har skatteutskottet lämnat tolv utlåtanden under denna tid.

Under 2011 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden (utl. 2010/11:SkU37 och utl. 2011/12:SkU12). Riksdagen biföll båda dessa förslag (rskr. 2010/11:244 och rskr. 2011/12:53). Det första utkastet som ledde till ett motiverat yttrande gällde kommissionens förslag till direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, även kallad CCCTB (COM(2011) 121) och grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion. Det andra av de utkast som ledde till ett motiverat yttrande gällde kommissionens förslag till direktiv om ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner (COM(2011) 594). Förslaget grundade sig på artikel 113 i EUF-fördraget och innehöll förslag om en harmonisering av medlemsstaternas skatter på finansiella transaktioner.

Utskottet lämnade vidare ett utlåtande under 2013 som gällde harmonisering av indirekta skatter. Det gällde kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner (COM(2013) 71, utl. 2012/13:SkU33). Utskottets majoritet ansåg att förslaget inte var förenligt med subsidiaritets­principen och föreslog därför att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. I utlåtandet fanns en reservation (MP, V). Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:188).

Under 2014 lämnade skatteutskottet två utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Det gällde kommissionens förslag till ändring i rådets direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (COM(2013) 814) som också grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget (utl. 2013/14:SkU23). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande översändes till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:145). Det gällde vidare kommissionens förslag till direktiv om en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner (COM(2013) 884) som rörde tullsamarbete (utl. 2013/14:SkU35). Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparla­mentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2013/14:370).

Under 2015 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande (utl. 2014/15:SkU26). Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (COM(2015) 135) som grundade sig på artikel 115 i EUF-fördraget. Riksdagen biföll utskottsmajoritetens förslag och överlämnade ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2014/15:198).

Under 2016 lämnade utskottet sex utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Riksdagen biföll utskottets förslag i samtliga fall och överlämnade motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Följande fem utkast som ledde till utlåtanden gällde förslag om tillnärmning av lagstiftning som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion (artikel 115 i EUF-fördraget):

      kommissionens förslag till direktiv om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt påverkar den inre marknadens funktion (COM(2016) 26, utl. 2015/16:SkU28, rskr. 2015/16:183)

      kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016) 683, utl. 2016/17:SkU17, rskr. 2016/17:110)

      kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolags­skattebas (COM(2016) 685, utl. 2016/17:SkU16, rskr. 2016/17:109)

      kommissionens förslag till direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen (COM(2016) 686, utl. 2016/17:SkU18, rskr. 2016/17:111)

      kommissionens förslag till ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (COM(2016) 687, utl. 2016/17:SkU19, rskr. 2016/17:112).

Därutöver grundade sig ett utkast som ledde till ett utlåtande under 2016 både på artikel 115 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning, och artikel 113 i EUF-fördraget, dvs. harmonisering av indirekta skatter. Det var kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (COM(2016) 25, utl. 2015/16:SkU27, rskr. 2015/16:182).


Tabell 7 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom skatteutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tullsamarbete

Art. 33

0

1

0

0

2

0

0

1

2

0

0

6

Skatter och avgifter (harmonisering av indirekta skatter)

Art. 113

1

3

2

3

0

0

3

8

10

4

6

40

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

1

0

0

0

0

0

1

4

0

0

6

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 115

0

3

0

0

1

2

7

1

1

0

2

17

Administrativt samarbete

Art. 197

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

0

2

Bekämpning av bedrägeri

Art. 325

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

Särskilda åtgärder till förmån för de yttersta randområdena

Art. 349

0

2

0

1

7

0

0

1

0

1

4

16

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Justitieutskottet

Under 2020 prövade justitieutskottet ett utkast till lagstiftningsakt. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att utkastet gällde asylpolitik, invandringspolitik, straffrättsligt samarbete och polissamarbete.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade justitieutskottet 95 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten gällde förslag inom området för frihet, säkerhet och rättvisa, varav 40 utkast gällde straffrättsligt samarbete, 25 gränskontroll, 19 polissamarbete, 11 invandrings­politik, 9 administrativt samarbete, 6 asylpolitik och 6 civilrättsligt samarbete. Utöver detta gällde sju utkast bekämpning av bedrägeri. Fem utkast gällde skydd för personuppgifter och fyra gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Ytterligare fyra grundade sig på flexibilitetsklausulen. Två utkast rörde fri rörlighet för unionsmedborgare. Övriga utkast gällde förslag till bekämpning av diskriminering (1), konsulärt skydd för unionsmed­borgare (1), tullsamarbete (1), etableringsrätt (1), fri rörlighet för tjänster(1), transportpolitik(1), ekonomisk och monetär politik (1), folkhälsa(1), konsumentskydd (1), statistik (1) samt administrativt samarbete (1). Ett förslag därutöver rörde ändring av stadgan för Europeiska unionens domstol.

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Justitieutskottet har lämnat sex utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.

Av de utkast som ledde till utlåtanden kan särskilt framhållas kommissionens förslag till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013) 534) som gällde straffrättsligt samarbete. Detta förslag prövades under 2013 (utl. 2013/14:JuU13). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2013/14:25). På EU-nivå ledde utkastet till att ett gult kort utfärdades till följd av att tröskelvärdet uppnåddes. Det var andra gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft som ett gult kort utfärdades.

Under 2011 lämnade utskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till ändring av en förordning i syfte att införa gemensamma regler för tillfälligt återinförande av gränskontroller vid de inre gränserna vid exceptionella omständigheter (COM(2011) 560, utl. 2011/12:JuU13, rskr. 2011/12:22). Förslaget gällde politikområdet gräns­kontroller.

Under 2012 lämnade utskottet tre utlåtanden med förslag till motiverade yttranden. Utskottet lämnade ett utlåtande om kommissionens förslag om inrättande av ett europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur) (COM(2011) 873, utl. 2011/12:JuU29, rskr. 2011/12:156) som gällde gränskontroll. Utskottet lämnade också ett utlåtande om kommissionens förslag till direktiv om skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området (COM(2012) 10, utl. 2011/12:JuU31, rskr. 2011/12:175). Detta utkast gällde skydd för personuppgifter. Ytterligare ett utlåtande lämnades om kommissionens förslag till direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012) 363, utl. 2012/13:JuU8, rskr. 2012/13:8). Detta förslag gällde bekämpning av bedrägeri.

Under 2016 lämnade justitieutskottet ett utlåtande om kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen (COM(2015) 750, utl. 2015/16:JuU26). Den rättsliga grunden för förslaget var artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag till beslut, och ett motiverat yttrande skickades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:131).


Tabell 8 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom justitieutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

1

0

0

0

0

0

4

0

0

5

Bekämpning av diskriminering

Art. 19

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Unionsmedborgarskap (frirörlighet för unionsmedborgare)

Art. 21

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)

Art. 23

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Tullsamarbete

Art. 33

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Etableringsrätt

Art. 53

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Fri rörlighet för tjänster

Art. 62

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)

Art. 74

2

0

0

2

0

0

0

1

4

0

0

9

Gränskontroll

Art. 77

3

3

2

4

0

0

4

4

4

1

0

25

Asylpolitik

Art. 78

1

0

1

0

0

0

0

1

2

0

1

6

Invandringspolitik

Art. 79

1

0

1

0

0

0

1

3

4

0

1

11

Civilrättsligt samarbete

Art. 81

0

1

1

1

0

0

0

0

3

0

0

6

Straffrättsligt samarbete

Art. 82–86

9

3

4

4

3

2

2

6

5

1

1

40

Polissamarbete

Art. 87, 88

1

1

2

1

2

2

1

3

4

1

1

19

Transportpolitik

Art. 91

0

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

1

1

0

0

1

0

1

0

0

4

Ekonomisk och monetär politik

Art. 133

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Folkhälsa

Art. 168

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Konsumentskydd

Art. 169

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Administrativt samarbete

Art. 197

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Europeiska unionens domstol (stadga)

Art. 256, 287

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Bekämpning av bedrägeri

Art. 325

0

1

2

0

1

0

1

0

2

0

0

7

Statistik

Art. 338

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

1

1

0

1

0

0

0

0

1

0

0

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Civilutskottet

Civilutskottet prövade ett utkast till lagstiftningsakt under 2020. Utskottet ansåg att utkastet inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades genom ett protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att den rättsliga grunden för utkastet var artikel 352 i EUF-fördraget, dvs. flexibilitetsklausulen.

Totalt prövade civilutskottet 46 utkast till lagstiftningsakter under tiden den 1december 2009–31 december 2020. Av sammanställningarna framgår att av de utkast som prövades av civilutskottet grundade sig 19 utkast på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och 12 rörde civilrättsligt samarbete. Därefter följer 10 utkast som innehåller förslag om etableringsrätt och 2 utkast som grundade sig på artikel 67 i EUF-fördraget. Enligt denna artikel ska unionen underlätta tillgången till rätts­väsende, särskilt genom principen om ömsesidigt erkännande av avgöranden på det civila området. Vidare gällde två utkast transportpolitik och två grundade sig på flexibilitetsklausulen. Övriga utkast gällde fri rörlighet för unions­medborgare (1), socialpolitik (1), konsumentskydd (1) och energipolitik (1).

Vissa av utkasten berörde flera politikområden.

Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har civilutskottet lämnat sex utlåtanden som dock endast lett till fem motiverade yttranden från riksdagen. Det första utlåtandet lämnades under 2011 på begäran av en minoritet i civilutskottet (utl.2011/12:CU11). Minoriteten begärde att ett utlåtande skulle lämnas i fråga om kommissionens förslag till förordning om en gemensam europeisk köplag (COM(2011) 635). Förslaget grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning. Riksdagen biföll dock utskottsmajoritetens förslag om att lägga utlåtandet till handlingarna. Riksdagen lämnade således inte något motiverat yttrande över detta förslag (prot. 2011/12:44).

Det andra utlåtandet (utl. 2011/12:CU21) lämnades under 2012 och behandlade två utkast till lagstiftningsakter. Det gällde kommissionens förslag till ändring av direktiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning (COM(2011) 778) och kommissionens förslag till förordning om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse (COM(2011) 779). Det första av dessa förslag gällde etableringsrätt och det andra tillnärmning av lagstiftning. Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Riksdagen biföll förslaget (rskr. 2011/12:124). Det tredje utlåtandet (utl. 2012/13:CU14) lämnades också under 2012. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder (COM(2012) 614) och berörde området socialpolitik. På förslag av utskottet lämnade riksdagen ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:138).

Under 2016 lämnade civilutskottet ett utlåtande (utl. 2015/16:CU26) med förslag till motiverat yttrande om kommissionens förslag till förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (COM(2016) 283) som gällde tillnärmning av lagstiftning. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2015/16:321). Utskottet lämnade även ett utlåtande (utl. 2015/16:CU25) om kommissionens förslag till ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentlig­görande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (COM(2016) 198). Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2015/16:274). Detta utkast gällde etableringsrätt.

Under 2018 lämnade civilutskottet ett utlåtande med förslag till motiverat yttrande (utl. 2017/18:CU33) som dels gällde kommissionens förslag till direktiv om grupptalan för att skydda konsumenters kollektiva intressen m.m. (COM(2018) 184), dels kommissionens förslag till ändring av rådets direktiv 93/13/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG, Europaparla­mentets och rådets direktiv 2005/29/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU vad gäller bättre tillsyn och modernisering av EU:s konsumentskyddsregler (COM(2018) 185). Båda dessa förslag grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2017/18:423).


Tabell 9 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom civilutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Unionsmedborgarskap
(fri rörlighet)

Art. 21

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

Etableringsrätt

Art. 50, 53

0

2

1

1

2

0

1

1

2

0

0

10

Ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden

Art. 67

0

1

0

1

0

0

0

0

0

0

0

2

Civilrättsligt samarbete

Art. 81

1

4

0

3

0

0

3

0

1

0

0

12

Transportpolitik

Art. 91, 100

0

0

0

1

0

0

0

1

0

0

0

2

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

2

3

3

3

0

3

2

3

0

0

19

Socialpolitik

Art. 157

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Konsumentskydd

Art. 169

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Energipolitik

Art. 194

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

0

1

Flexibilitetsklausulen

Art. 352

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

2

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Utrikesutskottet

Utrikesutskottet prövade tre utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg att utkasten inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att två av utkasten gällde ekonomiskt finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ett av dessa utkast gällde även utvecklingssamarbete. Därutöver gällde ett utkast humanitärt bistånd.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade utrikesutskottet 35 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (26) gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer och 13 utkast gällde utvecklingssamarbete med tredjeländer. Två av utkasten rörde associering av utomeuropeiska länder och territorier och lika många rörde humanitärt bistånd till tredjeländer. Övriga utkast gällde konsulärt skydd för unionsmedborgare i tredjeland (1), gemensam handelspolitik (1) och finansiella regler(1).

Utrikesutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.


Tabell 10 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom utrikesutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Unionsmedborgarskap (konsulärt skydd)

Art. 23

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Associering av utomeuropeiska länder och territorier

Art. 203

0

0

1

0

0

0

0

0

1

0

0

2

Gemensam handelspolitik

Art. 207

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Utvecklingssamarbete

Art. 209, 210

1

0

7

1

0

0

2

0

1

0

1

13

Ekonomisk, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

1

3

7

1

1

1

4

2

3

1

2

26

Humanitärt bistånd

Art. 214

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

2

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Försvarsutskottet

Under 2020 prövade försvarsutskottet två utkast till lagstiftningsakter. Utskottet ansåg inte att utkasten stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att ett utkast gällde ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder) och ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Ett annat gällde civilskydd och finansiella regler.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade försvarsutskottet 20 utkast. Av sammanställningarna framgår att sju av utkasten gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Fyra utkast gällde civilskydd. Tre utkast vardera innehöll förslag om industripolitik och strukturfonder. Två utkast gällde forskning och teknisk utveckling och lika många rörde miljöpolitik. Två utkast gällde ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer. Övriga utkast gällde associering av utomeuropeiska länder och territorier (1) och finansiella regler (1).

Vissa av utkasten rörde flera politikområden.

Försvarsutskottet har lämnat ett utlåtande med förslag till ett motiverat yttrande sedan Lissabonfördraget trädde i kraft. Det gällde kommissionens förslag till direktiv om åtgärder för att säkerställa en hög gemensam nivå av nät- och kommunikationssäkerhet i hela unionen (COM(2013) 48, utl. 2012/13:FöU11) som utskottet subsidiaritetsprövade under 2013. Utkastet grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Riksdagen biföll utskottets förslag, och ett motiverat yttrande lämnades till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande (rskr. 2012/13:185).


Tabell 11 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom försvarsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

1

3

0

1

0

0

0

1

1

0

0

7

Industripolitik

Art. 173

0

0

0

0

0

0

0

1

2

0

0

3

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

0

0

0

1

0

0

0

0

0

1

1

3

Forskning och teknisk utveckling

Art. 182, 183, 188

0

0

0

0

0

0

0

0

2

0

0

2

Miljöpolitik

Art. 192

0

2

0

0

0

0

0

0

0

0

0

2

Civilskydd

Art. 196

0

0

1

0

0

0

0

0

1

1

1

4

Associering av utomeuropeiska länder och territorier

Art. 203

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete med tredjeländer

Art. 212

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

1

2

Finansiella regler

Art. 322

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

1

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet prövade fem utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg att förslagen inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att fyra av utkasten innehöll förslag om asylpolitik och invandringspolitik. Ett av dessa utkast innehöll också förslag om polissamarbete. Därutöver innehöll ett utkast förslag om gränskontroll.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade social­försäkringsutskottet 47 utkast till lagstiftningsakter. Av dessa utkast rörde 22 asylpolitik, 20 invandringspolitik och 16 gränskontroll. Fyra utkast gällde polissamarbete. Tre utkast gällde fri rörlighet för arbetstagare (social trygghet). Övriga utkast rörde skydd för personuppgifter (1) och administrativt samarbete inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (1).

Vissa av utkasten berörde flera politikområden.

Socialförsäkringsutskottet har inte lämnat några utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft.


Tabell 12 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialförsäkringsutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Skydd för personuppgifter

Art. 16

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Fri rörlighet för arbetstagare
(social trygghet)

Art. 48

0

1

0

0

0

0

0

1

0

1

0

3

Administrativt samarbete (inom området för frihet, säkerhet och rättvisa)

Art. 74

0

0

0

0

0

0

0

0

1

0

0

1

Gränskontroll

Art. 77

2

2

2

1

4

1

1

0

2

0

1

16

Asylpolitik

Art. 78

1

0

2

0

2

2

7

0

4

0

4

22

Invandringspolitik

Art. 79

2

0

2

1

1

0

5

0

5

0

4

20

Polissamarbete

Art. 87, 88

0

0

0

0

1

0

1

0

1

0

1

4

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Socialutskottet

Socialutskottet prövade fem utkast till lagstiftningsakter under 2020. Utskottet ansåg inte att utkasten stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att tre utkast innehöll förslag om folk­hälsa. Två av dessa utkast grundade sig även på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden. Därutöver gällde två utkast strukturfonder.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade social­utskottet 27 utkast till lagstiftningsakter. En majoritet av utkasten (19) gällde tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden och 16 utkast gällde folkhälsa. Tre utkast gällde strukturfonder och ett utkast gällde socialpolitik.

Socialutskottet har lämnat tre utlåtanden sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, vilket har lett till tre motiverade yttranden från riksdagen. Det första utlåtandet lämnades under 2012 och gällde kommissionens ändrade förslag till förordning om ändring av förordning vad gäller information till allmänheten om receptbelagda humanläkemedel (COM(2012) 49). Förslaget rörde folkhälsa och tillnärmning av lagstiftning (utl. 2011/12:SoU18, rskr. 2011/12:177). Det andra utlåtandet lämnades också under 2012 och gällde kommissionens förslag till förordning om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (COM(2012) 617) och rörde strukturfonder (utl. 2012/13:SoU8, rskr. 2012/13:117). Det tredje utlåtandet som lämnades under 2013 gällde kommissionens förslag till revideringar av tobaksprodukts­direktivet (COM(2012) 788) och grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden (utl. 2012/13:SoU17, rskr. 2012/13:158).


Tabell 13 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom socialutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

9

4

2

0

1

0

1

0

2

19

Socialpolitik

Art. 153

1

0

0

0

0

0

0

0

0

0

0

1

Folkhälsa

Art. 168

0

1

8

1

2

0

1

0

0

0

3

16

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (strukturfonder)

Art. 175

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

2

3

* Vissa av utkasten berör flera politikområden, vilket innebär att summan av antalet utkast i tabellen är större än antalet prövade utkast.


Kulturutskottet

Kulturutskottet prövade ett utkast till lagstiftningsakt under 2020. Utskottet ansåg att förslaget inte stred mot subsidiaritetsprincipen, vilket meddelades kammaren genom ett protokollsutdrag.

Av sammanställningarna framgår att utkastet gällde kulturpolitik.

Totalt under tiden den 1 december 2009–31 december 2020 prövade kultur­utskottet 12 utkast. Av sammanställningarna framgår att åtta av utkasten gällde kulturpolitik och tre gällde utbildning. Två utkast gällde industripolitik. Ytterligare ett grundade sig på artikel 114 i EUF-fördraget, dvs. tillnärmning av lagstiftning som rör den inre marknaden, och ett på flexibilitetsklausulen. Ett utkast rörde humanitärt bistånd.

Kulturutskottet har inte lämnat något utlåtande sedan Lissabonfördragets trädde i kraft.


Tabell 14 Uppdelning per politikområde, rättslig grund och antal utkast till lagstiftningsakter inom kulturutskottets område

Politikområde

Rättslig grund i

Antal utkast till lagstiftningsakter*

EUF-fördraget

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

Totalt

Tillnärmning av lagstiftning

Art. 114

0

0

0

1

0

0

0

0

0

0

0

1

Utbildning m.m.

Art. 165, 166

0

0

1

0

0

0

0

1

1

0

0

3

Kulturpolitik

Art. 167

1

0

2

0

0

0