Näringsutskottets betänkande

2019/20:NU9

Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i ellagen. Lagändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodoräknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om under­skott i förhållande till intäktsramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016–2019. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2020. Därtill föreslår utskottet att riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen senast i september 2020 bör återkomma till riksdagen med ett för­slag om nätföretagens möjligheter att ta ut outnyttjade under­skott.

I betänkandet finns en reservation (M, SD, KD, L) och fem särskilda ytt­ran­den (M, SD, C, V, KD, L). I reservationen förordas att riksdagen genom ett till­kän­nagivande ska uppmana regeringen att senast i september 2020 åter­kom­ma till riksdagen med ett för­slag om nätföretagens möjligheter att ta ut out­nyttjade under­skott.

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:53 Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäkts­ramar för tillsynsperioden 2012–2015.

Ett yrkande i en följdmotion.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Underskott i elnätsföretagens intäktsramar

Propositionen

Utskottets ställningstagande

Outnyttjade underskott

Propositionen

Motionen

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottets ställningstagande

Reservation

Outnyttjade underskott, punkt 2 (M, SD, KD, L)

Särskilda yttranden

1.Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (M, KD, L)

2.Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (SD)

3.Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (C)

4.Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (V)

5.Outnyttjade underskott, punkt 2 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Underskott i elnätsföretagens intäktsramar

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:53.

2.

Outnyttjade underskott

Riksdagen avslår motion

2019/20:3477 av Lars Hjälmered m.fl. (M).

Reservation (M, SD, KD, L)

Stockholm den 13 februari 2020

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Helene Hellmark Knutsson (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Arman Teimouri (L), Eric Palmqvist (SD), Lorentz Tovatt (MP), Peter Helander (C) och Rickard Nordin (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:53 Un­derskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015. En motion har väckts med anledning av propositionen. Reger­ingens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. I bi­la­ga2 finns re­ger­ingens lagförslag.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till re­ger­ingens beslut om propositionen.

Utskottets överväganden

Underskott i elnätsföretagens intäktsramar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen. Lagändringen innebär att ett elnätsföretag inte ska kunna tillgodo­räknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestämmelserna i ellagen om underskott i förhållande till intäkts­ramen tillämpas för första gången efter utgången av till­synsperioden 2016–2019. Lag­ändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2020.

Jämför särskilt yttrande 1 (M, KD, L), 2 (SD), 3 (C) och 4 (V).

Propositionen

Gällande rätt

I 5 kap. ellagen (1997:857) finns bestämmelser om intäktsram för nätverk­sam­het. Bestämmelserna innebär att nätmyndigheten (Energimark­nads­in­spek­tio­nen) ska göra en förhandsprövning av elnäts­före­ta­gens intäkter från nät­verk­­samheten. Förhandsprövningen infördes 2010, och den första till­syns­perio­den började löpa den 1 januari 2012 (prop. 2008/09:141, bet. 2008/09:NU21). Be­stämmelserna fick sin nuvarande lydel­se sedan riksdagen anta­git reger­ingens förslag till ändringar i ellagen i pro­positionen Elmarknads­frågor (prop. 2017/18:237, bet. 2017/18:NU23). Des­sa lagändringar trädde i kraft den 1 ja­nu­ari 2019.

Förhandsprövningen innebär att de samlade intäkter som en nätkon­ces­sions­havare (ett nätföretag) högst får uppbära från nätverksamheten under en tillsynsperiod ska rymmas inom en intäktsram. Intäkterna består främst av nät­avgifter. Tillsynsperioden är normalt fyra år.

Efter varje tillsynsperiod kontrollerar Energimarknadsinspektionen om nät­företagets intäkter från nätverksamheten har varit större eller mindre än in­täkts­ramen för perioden. Om ett nätföretags samlade intäkter från nätverk­sam­heten under tillsynsperioden hade avvikit från intäktsramen, skulle enligt de be­stämmelser som gällde före den 1 januari 2019 det belopp med vil­ket in­täk­terna överstigit eller understigit intäktsramen minska respektive öka ra­men för den påföljande tillsynsperioden (5 kap. 20 § ellagen i den dåvarande lydelsen).

Därefter har det införts bestämmelser i ellagen som innebär att nätföretaget under den närmast följande tillsynsperioden får uppbära beloppet utan att det anses omfattas av intäktsramen för den nya tillsynsperioden (5 kap. 29 §). Des­sa bestämmelser innebär att om de samlade intäkterna från nät­verk­sam­heten under en tillsynsperiod har varit mindre än intäktsramen, ska Ener­gi­mark­nads­inspektionen besluta att nätföretaget under den närmast föl­jande tillsyns­perio­den får uppbära ett belopp från nätverksamheten som mot­svarar under­skottet. Det belopp som nätmyndigheten beslutar ska inte anses vara in­täkter från nät­verksamheten vid avstämning mot intäktsramen för den när­mast föl­jande till­synsperioden. Detta ska dock gälla endast i den utsträck­ning intäk­ter­na från nätverksamheten annars skulle överstiga intäktsramen. Regeringen an­såg inte att det fanns skäl att införa en möjlighet att utnyttja ett underskott från en till­synsperiod under flera tillsynsperioder därefter.

Förvaltningsrättslig prövning och behov av lagändring

Med anledning av en dom som meddelades av Kammarrätten i Jönköping i fe­bru­ari 2019 har det väckts vissa frågor om hur de nya bestämmelserna om avvikelser från intäktsramen bör tillämpas efter den tillsynsperiod som tar slut vid utgången av 2019. Frågan är närmare bestämt om ett underskott från till­synsperioden 2012–2015 ska kunna föras över till tillsynsperioden 2020–2023.

Frågeställningen har behandlats i en promemoria som har tagits fram inom Regeringskansliet. Promemorian har remissbehandlats, och regeringen har där­ef­ter låtit Lagrådet granska ett förslag till ändring i ellagen. Lagrådet har i ett yttrande anfört att det remitterade förslaget har getts en komplicerad ut­form­ning som inte ansågs vara ändamålsenlig. Lagrådet föreslog därför vissa för­tyd­li­gan­den som inte ändrade förslagets innehåll i sak. Re­geringen har följt Lagrådets rekommen­da­tioner i det aktuella lagförslaget.

Regeringens motiv till förslaget

Som framgår av de förarbetsuttalanden som redovisas i propositionen var lag­stif­tarens avsikt att ett nätföretag inte ska kunna samla på sig flera till­syns­pe­rio­ders underskott.

Den ovan omnämnda förvaltningsrättsliga domstolsprövningen gällde tillämp­ningen av bestämmelser som fr.o.m. den 1 januari 2019 har ersatts av nya bestämmelser om avvikelser från intäktsramen. En konsekvens av dom­stolarnas bedömning är dock att det belopp som enligt de aktuella besluten har ökat intäktsramarna för tillsynsperioden 2016–2019 kan få betydelse när de nya bestämmelserna om avvikelser från intäktsramen tillämpas för första gången. Nätföretagen skulle på det sättet få möjlighet att rulla över underskott från tillsynsperioden 2012–2015 till perio­den 2020–2023. Som framgår ovan är detta emellertid en tillämpning som går emot intentionerna bakom de nya bestämmelserna. Att det inte ska vara möjligt att rulla över underskott från den första tillsynsperioden till den tredje har varit en utgångspunkt för ut­form­ningen av regelverket. Av detta skäl anser regeringen att det är motiverat med en lag­ändring för att säkerställa att regelverket tilläm­pas på det sätt som lag­stiftaren har avsett och som även kommer till uttryck i de nya be­stäm­melserna (5 kap. 29 § ellagen). I det sammanhanget har lagstif­taren även beaktat kunder­nas in­tres­se av låga och stabila nättariffer. 

Regeringens förslag

Om intäktsramen för tillsynsperioden 2016–2019 har ökats med tillämpning av äldre bestämmelser om avvikelser från intäktsramen, ska den ökningen inte beaktas vid tillämpningen av de nya bestämmelserna om underskott i för­hål­lande till intäktsramen. Det bör alltså inte vara möjligt att utnyttja un­der­skott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 utan några sär­skil­da begränsningar. Ellagens utformning fr.o.m. den 1 januari 2019 in­ne­bär att ett nätföretag inte kan utnyttja flera tillsynsperioders underskott efter ut­gången av tillsynsperioden 2020–2023. Den aktuella lagändringen bör en­­­ligt regeringens uppfattning alltså endast ta sikte på den till­syns­perioden. Reger­ingen ser det därför som lämpligt att komplettera de över­gångs­be­stäm­melser som beslutades i samband med de nyssnämnda lag­än­dringarna.

Därmed föreslår regeringen i den aktuella propositionen att ett nätföretag in­te ska kunna tillgodo­räknas flera tillsynsperioders underskott när de nya be­stämmelserna i ellagen om un­der­skott i förhållande till intäkts­ra­men tilläm­pas för första gången efter ut­gången av tillsynsperioden 2016–2019. Den nya ord­ningen införs genom ett tillägg i ikraftträdande- och övergångsbe­stämmel­ser­na till lagen (2018:1448) om änd­ring i ellagen (1997:587).

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2020.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att invända mot förslaget i propositionen utan föreslår att riksdagen ska anta regeringens förslag till ändring i ellagen med den moti­ve­ring som redovisas i propositionen. Därmed tillstyrker utskottet propo­si­tionen.

Outnyttjade underskott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att regeringen senast i september 2020 ska återkomma till riksdagen med ett författningsförslag som ger ett särskilt investeringsutrymme till nätföretag som har outnytt­jade underskott. Utskottet hänvisar till att regeringen i den propo­si­tionsförteckning som publicerades i januari 2020 har angett att en proposition med den inriktningen kommer att lämnas till riksdagen i september 2020.

Jämför reservationen (M, SD, KD, L) och särskilt yttrande 5 (V).

Propositionen

I propositionen anger regeringen att det pågår ett arbete inom Regerings­kansliet som syftar till att göra det möjligt för nätföretagen att utnyttja un­der­skott som kan hänföras till den första tillsynsperioden, under förutsätt­ning att intäkterna används till de investeringar i elnäten som krävs för att möta växan­de behov när det gäller kapacitet, leveranssäkerhet och efterfråge­flexi­bilitet. Regeringen konstaterar dock att det ännu inte finns tillräckligt under­lag som gör det möjligt att i detalj redovisa hur en sådan författ­ningsreglering bör ut­for­mas, men att den har för avsikt att återkomma till riksdagen med ett lag­förslag som har denna inriktning.

Motionen

I kommittémotion 2019/20:3477 av Lars Hjälmered m.fl. (M) refererar mo­tionärerna till det som sägs i propositionen om att regeringen avser att åter­kom­ma till riks­dagen med ett författ­ningsförslag som ger ett särskilt investe­rings­utrymme till nätföretag som har outnyttjade under­skott. Motionärerna noterar att det ännu inte finns något underlag som kan ligga till grund för ett beslut om en sådan reglering, men betonar samtidigt vikten av att regeringen återkommer med ett förslag till riksdagen så snart som möj­ligt, se­nast i sep­tember 2020, i enlighet med vad regeringen har redovisat i pro­po­si­tions­för­teck­ningen för vå­ren 2020.

Vissa kompletterande uppgifter

Analys av kapacitetsbrist i elnäten

I oktober 2019 gav regeringen Energimarknadsinspektionen i uppdrag att un­der­söka omfattningen av kapacitetsbristen i elnäten, utreda hur problematiken har sett ut över tid samt analysera förutsättningar och åtgärder kopplade till de pro­blem som identifieras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet se­nast den 1 oktober 2020. En delredovisning ska lämnas senast den 30 april 2020.

Initiativ för ökade investeringar i elnäten och ökad regional effekt

I november 2019 redovisade regeringen på sin webbplats att den tillsammans med energibran­schen har tagit ett initiativ för ökade investeringar i elnäten och ökad regional effekt. Regeringen har som ambition att ta fram ett förslag i två steg som in­nebär att de elnätsföretag som har s.k. outnyttjade under­skott jäm­fört med intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 får möjlighet att utnytt­ja under­skot­ten. Utgångs­punkterna för arbetet är följande:

      Medlen ska användas till investeringar.

      Företagen måste stå för 25 procent av investeringarna med andra medel.

      Medlen får endast tas ut för investeringar gjorda under tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027.

      Endast sådana investeringar som överstiger 1 procent av det kapital som krävs för att bedriva elnätsverksamheten ska tillgodoräknas elnäts­före­ta­gen.

      Den del av investeringarna som finansieras genom anslutningsavgifter, allt­så exempelvis ny elproduktion som ansluts, ska inte få räknas med för att nå upp till 1 procent.

Regeringen framhåller att elnätsföretagen har förklarat att de som kollektiv kom­mer att sänka elnätsavgifterna för en majoritet av kunderna och öka in­ves­teringarna i näten. Vidare redovisar regeringen att det har vidtagits ytter­li­gare åtgärder för att förbättra den lokala effektsituationen i bl.a. Stock­holm och Malmö.

Aviserad proposition om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

I den propositionsförteckning som presenterades den 14 januari 2020 redo­vi­sar regeringen att den avser att i september 2020 överlämna en proposition till riks­da­gen med titeln Särskilt in­ves­te­ringsutrymme för el­nätsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Ett väldimensionerat elnät ligger till grund för en tillförlitlig kraft­överföring, vilket i sin tur är en fundamental förutsättning för att kunna möta den om­ställ­ning av ener­gisystemet som står för dörren och de effektproblem som kan upp­komma som en följd av att kraftproduktionsmixen förändras.

Mot den bakgrunden har Energimarknadsinspektionen fått i uppdrag av re­geringen att undersöka den eventuella kapacitetsbrist som finns på vissa håll i elnätet. Därtill har det initierats ett arbete mellan regeringen och energi­bran­schen som syftar till ökade investeringar i elnäten och ökad regional effekt. Som en del av detta initiativ pågår ett arbete inom Regerings­kansliet med att ta fram ett författningsförslag som syftar till att göra det möj­ligt för nät­före­tagen att utnyttja underskott som kan hän­föras till den första till­synsperioden. Vill­koret är dock att intäkterna an­vänds till de investe­ring­ar i elnäten som krävs för att möta växande behov när det gäller kapacitet, le­ve­ranssäkerhet och efterfrågeflexibilitet.

Av den propositionsförteckning som regeringen lämnade till riksdagen i mit­ten av januari 2020 framgår att ett förslag på det aktuella temat är att vänta i september 2020. Med hänvisning till att regeringen således nyligen har redo­visat av­sikten att åter­komma till riksdagen med ett lagförslag så snart som i sep­tember innevarande år anser utskottet att motion 2019/20:3477 (M) kan be­­trak­tas som tillgodosedd och därför bör avslås av riksdagen.

Reservation

Outnyttjade underskott, punkt 2 (M, SD, KD, L)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Arman Teimouri (L) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2019/20:3477 av Lars Hjälmered m.fl. (M).

Ställningstagande

Sveriges elnät står inför stora utmaningar. Brister i elnäten i form av kapa­ci­tetsbrister har skapat stora problem för myndigheter och företag runt om i Sve­rige. Investeringar har nekats, arbetstillfällen har gått förlorade och frustra­tio­nen bland såväl företagare som politiker har varit stor. Inves­teringar i elnäten måste vara inriktade på innovation, funktion och tillförlitlighet.

Vi noterar att regeringen i den aktuella propositionen anger att den har för avsikt att återkomma till riksdagen med ett förslag till författningsreglering som gör det möjligt för nätföretagen att utnyttja underskott som kan hänföras till den första tillsynsperioden, under förutsättning att intäkterna används till de investeringar i elnäten som krävs för att möta växande behov när det gäller kapacitet, leveranssäkerhet och efterfrågeflexibilitet. Vi ser i grunden positivt på regeringens avsikt, men vill i likhet med vad som anförs i motion 2019/20:3477 (M) understryka att det är viktigt att agera skyndsamt för att kom­ma till rätta med de utmaningar som redan i dag är ett faktum på el­näts­området. För att säkerställa att den aktuella frågan inte dras i långbänk till men för både konsumenter och producenter av el på olika nivåer i det svenska kraft­systemet, anser vi att riksdagen genom ett tillkännagivande ska uppmana re­ger­ingen att återkomma med det aviserade förslaget senast i sep­tember 2020.

Med det anförda tillstryks motion 2019/20:3477 (M).

Särskilda yttranden

1.

Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (M, KD, L)

Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Lotta Olsson (M), Camilla Brodin (KD) och Arman Teimouri (L) anför:

Vi har ställt oss bakom förslaget till lagändring i den aktuella propositionen. Sam­tidigt vill vi vara tydliga med att förslaget endast in­nebär en mindre jus­tering av den gällande elnätsregleringen som inte på nå­got sätt kan möta de betydande utmaningar som finns på detta område.

Kapacitetsbrist i elnäten har skapat stora problem för myndigheter och före­tag runt om i Sverige. Investeringar har nekats, arbets­till­fällen har gått för­lo­rade och frustrationen bland såväl företagare som poli­tiker har varit stor.

Samtidigt växer allt mer elintensiva verksamheter fram. Stora serverhallar som kräver mycket el och stabila elnät etableras i en allt snabbare takt. Den tunga redan elintensiva basindustrin behöver ännu mer el för att kunna ställa om sina processer i hållbar riktning. Vägtransportsektorn är ytterligare ett ex­em­pel där en omfattande elektrifiering ses som en viktig dellösning för att kom­ma bort från ett klimat­skad­ligt fossilbränsleberoende.

Till detta kan läggas att en fortsatt utbyggnad av väderberoende stor- och små­skalig produktion av sol- och vindkraft innebär särskilda utmaningar för el­­ten.

Sammantaget ställer detta stora krav på en väl fungerande elnätsreglering som möjliggör den modernisering av elnäten som är nödvändig. Vi anser där­för att regeringen och riksdagen framöver måste diskutera, utreda och be­slu­ta om en ut­veck­lad nätreglering. En sådan moderniserad reglering måste pre­mie­ra inves­teringar som är inriktade på innovation, funktion och tillför­lit­lighet. Det är också mycket angeläget att en reformerad reglering är inriktad på att effek­tivisera de tillståndsprocesser som föregår en utbyggnad av elnätet. De långa handläggningstider och omständliga prövningar som i dag ofta präg­lar des­sa processer hämmar investeringsviljan till men för Sveriges möjlig­heter att ta till vara på elektrifieringens möjligheter att bidra till en håll­bar utveck­ling.

2.

Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD) anför:

Vi har inget att invända mot förslaget i den aktuella propositionen. För att sä­kerställa tillförlitliga elleveranser till konkurrenskraftiga priser vill vi dock un­der­stry­ka behovet av att framtida elnätsregleringar i högre grad premierar in­no­vation och ger tydligare incitament för investeringar som syftar till att stär­ka driftssäkerheten.

Sveriges elleveranser har under lång tid kännetecknats av hög elkvalitet och god driftssäkerhet, men nu ökar riskerna för effektproblem som en följd av att väderberoende förnybar elproduktion ansluts till elnäten, samtidigt som kärn­kraften stängs ned. Konsekvenserna av detta blir att en betydande andel av den stabila elproduktionen försvinner utan att tillräckliga åtgärder vidtas för att ga­ran­tera leveranssäkerheten även fortsättningsvis. Försämrad leverans­­ker­het är, enligt vår uppfattning, inte en acceptabel utveckling för ett sam­hälle som är mer beroende av en stabil elförsörjning än någonsin tidigare.

Kapacitetsbristen i elnäten blir än mer påtaglig som en följd av att städerna växer, utan att elnäten samtidigt förstärks och moderniseras i motsvarande takt. Eftersatt elnätsmodernisering drabbar såväl näringslivet som hushållen. En önskvärd samhälls­utveckling där fossilfrihet bl.a. nås genom en ökad elek­tri­fiering häm­mas av att elnäten är underdimensionerade och elnäts­re­gleringen för­åldrad.

3.

Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (C)

Peter Helander (C) och Rickard Nordin (C) anför:

Vi har ställt oss bakom förslaget i den nu aktuella propo­si­tio­nen. Den begrän­sa­de justering av ellagen som föreslås måste dock följas av ett betydligt bre­dare och mer ambitiöst grepp på de utmaningar som det svenska kraft­systemet står inför.

Den pågående och nödvändiga omställningen av det svenska kraftsystemet präglas i många fall av diskussioner om när, var och hur produktionska­pa­ci­te­ten kan ökas. Ofta förbises dock att den el som pro­du­ceras också måste kun­na distribueras på ett effektivt sätt till de platser där den ska konsumeras. Nät­kapacitetsproblem har visat sig såväl i stor­stads­områden som i mindre orter som en följd av att elnätet inte är tillräckligt utbyggt och att lokal kraft­pro­duk­tion inne i städer inte expanderar i takt med att behoven ökar eller att den helt enkelt avvecklas. Därtill är det nödvändigt att beakta att det pågår en för­ändring av kraftproduktionsmönstren som bl.a. innebär att stor­skaliga pro­duk­tionsslag till viss del ersätts av förnybar, inte sällan mer små­skalig och vä­der­be­roende, produktion. Även konsumtionen av el förändras bl.a. som en följd av en alltmer utbyggd elektrifiering av vägtransportsektorn. Sam­man­ta­get stäl­ler detta andra krav på över­förings­ka­pa­citeten i det svenska elnätet än de som låg till grund för den gällande el­nätsregleringen. I dag handlar det inte bara om att vädersäkra elnätet och att bygga ut det till nya verk­samheter utan i hög grad även om att anpassa det till en mer komplex mix av konsumenter och produ­center.

Vi anser att det är nödvändigt att underlätta lokal kraftproduktion, förbättra över­förings­kapaciteten samt korta tillstånds­pro­cesserna för nya ledningar och produktionsanläggningar. Elnäts­regle­ringen behöver göras om i grunden och anpassas till den tekniska utvecklingens möjligheter och de förändrade mark­nadsförhållandena. Det måste också bli mer lönsamt med kraft­värme och an­nan lokal elproduktion. Forsk­ning och utveckling måste premie­ras liksom även flexibi­litet och lastbalansering för att det ska vara värt för nät­bolagen att satsa på nya smarta lösningar till gagn såväl för konsumenter och produ­center av el som för Sveriges strävan mot att bli ett mer kli­mat­smart och effektivare sam­hälle.

Den uppfattning vi nu har redovisat återfinns också i parti- och kommitté­motioner som företrädare för Centerpartiet har väckt under den allmänna mo­tionstiden 2019/20, vilka i de aktuella delarna kommer att behandlas av riks­dagen senare under det inne­va­rande riksmötet.

4.

Underskott i elnätsföretagens intäktsramar, punkt 1 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Regeringen motiverar den föreslagna lagändringen bl.a. med att det annars blir möjligt för elnätföretagen att ta ut en högre avgift under tillsynsperioden 2020–2023. Vidare anför regeringen att det är oklart var och hur sådana even­tuella avgiftshöjningar kan drabba olika elkonsumenter eftersom det beror på hur stora underskott olika nätbolag har haft i förhållande till sina intäktsramar. Att sådana poten­tiella avgiftshöjningar kan förhindras är bra, och jag står där­för bakom förslaget i propositionen.

Företrädare för Vänsterpartiet har i andra sammanhang framhållit det orim­liga i att privata elnätsföretag tillåts sätta mycket höga nätavgifter och att det är orimligt med de stora skillnader i nät­avgifter som råder mellan stad och land, mellan olika regioner i Sve­rige och mellan olika nätbolag. Stegrande el­näts­avgifter drabbar inte bara hus­hållen hårt utan slår även mot industrin och i förlängningen även mot job­ben. Det krävs onekligen ett större politiskt an­svar för att motverka de oskäliga pris­höj­ningar som konsumenterna utsätts för i dag. Jag är därför av den upp­fattningen att det finns ett stort behov av yt­terligare regleringar – utöver den mar­ginella justering som föreslås i den ak­tu­el­la propositionen – som motver­kar oskäliga nät­avgiftshöjningar för konsu­men­terna.

5.

Outnyttjade underskott, punkt 2 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Elmarknaden avreglerades för lite mer än tjugo år sedan i syfte att öka konkur­rensen inom elförsörjningen och sänka priserna. Med facit i hand kan jag se att avregleringen inte lett till lägre priser och inte heller till större trygghet för konsumenterna. Privata elnätsföretag tillåts i dag att sätta mycket höga av­gif­ter. Dessutom varierar avgifterna stort över landet, och det kan skilja tusen­tals kronor per år i avgift beroende på var man bor. Jag anser att det är orimligt med så stora skillnader i nätavgifterna som det är nu mellan stad och land, mel­lan olika regioner i Sverige och mellan olika bolag. Stegrande elnäts­av­gif­ter drabbar inte bara hushållen hårt utan slår även mot industrin och i för­längningen även mot jobben. Enligt min uppfattning krävs det ett större poli­tiskt ansvar för att motverka de oskäliga prishöjningar som kon­sumenterna utsätts för i dag. Detta synsätt anser jag ska vara vägledande för det pågående arbetet med att se över hur elnätsföretagen ska kunna använda de underskott som eventuellt upp­kom­mer i förhållande till deras beslutade intäktsramar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:53 Underskott i förhållande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

Följdmotionen

2019/20:3477 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med det aviserade förslaget om nätföretagens möjligheter att ta ut outnyttjade underskott senast i september 2020, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag