Anf. 9 Gustav Fridolin (Mp)
Fru talman! Vi lever i en typ av tid som vi då och då kan fundera över hur man kommer att omtala i framtiden. Vad kommer att sägas om vår tid? Var det en fortsättning på den tid då de demokratiska landvinningarna, yttrandefriheten, meddelarfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten var ny mark, eller var det en tid då dessa inskränktes? Jag har inte svaret på den frågan - det är mycket svårt att veta vad framtidens människor kommer att säga om oss - men risken finns att man säger det senare.
Det har i debatten talats om Danmark. I förra veckan klargjorde en dansk domstol att Greenpeace, den inte helt okända organisationen, skulle fällas för brott mot terrorlagen. Vad bestod då brottet av? Jo, man hade hängt upp en banderoll mot genmodifierad mat till grisar på motsvarigheten till Lantbrukarnas Riksförbunds huvudkontor. Detta föll inom den danska terrorlagstiftningen, som är en följd av den terrorlagstiftning som också gäller i Sverige i och med EU-beslut. Man klargjorde också att om man fortsätter att genomföra den här typen av aktioner, som ju just varit viktiga för att få de demokratiska landvinningar som vi nu åtnjuter, så ska man få högre och högre böter och straff. Man omöjliggör en stor del av det viktiga folkrörelsearbetet, den civila olydnaden och de fredliga manifestationerna genom den typ av lagar som har kommit under täckmanteln av det diffusa krig mot terrorismen som förs. Om detta skulle en sådan här debatt mycket väl kunna handla.
Men den debatt som nu förs, fru talman, om yttrandefriheten, förs i stället som om hotet mot yttrandefriheten kom från islam. Jag har i tv fått se imamer stående framför affischer där det står "Vi vill ha dialog" eller "Låt oss prata" utmålas som ett hot mot yttrandefriheten. Varför då? Jo, därför att muslimer över hela världen har känt sig kränkta över publiceringen i en dansk tidning, publiceringen av nidbilder på profeten Muhammed. Det är sant att det finns de extremister, också muslimska, som utnyttjat den här publiceringen för att skapa våld och oro för sina egna syften. De finns i vår del av världen, de finns bland högerextremister och de finns i andra delar av världen och bland andra typer av extremister.
Men, fru talman, hotet mot yttrandefriheten kommer inte från dem som anser sig kränkta av publiceringen i Jyllands-Posten eller dem som anser sig inte hörda när den danska statsministern nekade till ett möte med ambassadörerna från de muslimska länderna. Det kommer från dem som straffar Greenpeace för deras aktioner, dem som fäller svenska aktivister för det de skriver i tidningar och dem som i spåret av kriget mot terrorismen har gjort inskränkningar i yttrandefriheten.
Alla vi, fru talman, som tror på yttrandefriheten, som tror på demokratin och de mänskliga rättigheterna och som tror på en värld som samsas i dialog och samförstånd snarare än civilisationskamp, vi har anledning att göra våra röster hörda nu - både till värn för yttrandefriheten, till värn för människors lika värde, till värn för möten, till värn för samtal kulturer emellan och till värn för dialoger. Jag tillhör inte dem, fru talman, som tror att inskränkningar i yttrandefriheten skulle vara rätt väg att gå för att möta dem som tror på att vi ska karikera av varandra snarare än möta varandra.
Jag har med ganska förvånad min lagt märke till att riksdagsledamöter som för bara några år sedan slogs med näbbar och klor för att hetslagstiftningen inte skulle inkludera homosexuella nu slåss med näbbar och klor för att man inte ska ha möjlighet att håna eller karikera religioner. Ska vi hamna i en situation där det är möjligt att håna och hetsa mot homosexuella men inte möjligt att tala om religioner? Det är en märklig utveckling. Jag tror inte på den typen av inskränkningar. Men, fru talman, jag tror på möten, jag tror på att man höjer sin röst och jag tror på att man sätter dialog före karikatyrer av andra.
Fru talman! Med detta sagt: Låt mig orda något om de förslag som finns i utskottets betänkande. Vad är det, fru talman, som formar oss till människor? Vad är det som gjort talmannen till den människa talmannen är? Vad är det som gjort mig till den människa jag är? Vad är det som har gjort utskottskamraterna till de människor de är? Ja, vid sidan av erfarenheter, arv och miljö tror jag att intryck är det som formar oss allra mest - intryck av sådant vi möter, sådant vi läser, sådant vi ser och sådant vi matas med. Just på grund av att intrycken formar oss så mycket och gör oss till de människor vi är och delvis bär ansvar för de handlingar vi utför, tror jag att vi måste diskutera vad som ryms i det offentliga rummet. I en reservation lyfter Miljöpartiet tillsammans med Vänsterpartiet frågan om sexualiseringen och pornofieringen av det offentliga rummet, hur det offentliga rummet alltmer fylls av bilder och intryck som objektifierar kvinnokroppen. I reservation nr 1, som jag härmed yrkar bifall till, lyfter vi fram en del idéer, förslag och tankar på hur man kan komma åt sexualiseringen av offentliga rum. Vi efterlyster också, fru talman, en översyn av hur mycket den pornografiska sektorn omsätter, en insikt om hur det ser ut i den sektor som jag tror att vi gemensamt på olika sätt vill bekämpa.
Avslutningsvis, fru talman, behandlar det här betänkandet frågor om meddelarskyddet för den privata sektorn och anställda där och frågor om presstödet. Jag har i reservationer utvecklat den gröna synen på detta. Jag står givetvis bakom dem, men för tids vinnande väljer jag att inte yrka bifall till dem.