Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Anf. 19 Jörgen Berglund (M)

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Fru talman! Det borde inte vara nödvändigt att säga att den granskande journalistiken är en förutsättning för en levande demokrati. För det är den. Det borde inte heller vara nödvändigt att år 2019 behöva försvara vår tryck- och yttrandefrihet. Men det behövs.

En rad undersökningar visar att många journalister och medieredaktioner utsätts för hot, trakasserier och våld på grund av sitt arbete och sin rapportering. Det fruktansvärda terrorattentatet mot tidningen Charlie Hebdo i Paris 2015 är tack och lov ett undantag i vårt närområde. Samtidigt är det ett bevis på hur långt vi är från att kunna konstatera att tryck- och yttrandefriheten är säkrad. Och även bland EU:s medlemsländer finns det i dag exempel på mycket allvarliga inskränkningar av dessa rättigheter. Varje försök till inskränkning är ett hot mot en fri och levande demokrati och med det mot hela vårt sätt att leva.

Fru talman! I Journalisternas trygghetsundersökning, som Göteborgs universitet genomförde 2017 på uppdrag av regeringen, uppgav 58 procent av Journalistförbundets medlemmar att de någon gång utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. Problemen är verkliga och förekommer med andra ord i allra högsta grad även i vårt land.

Därför är jag mycket glad att konstitutionsutskottet kunnat enas om ett betänkande som bland annat på dessa områden går på Moderaternas linje.

En del förslag rör det konkreta säkerhetsarbetet, till exempel bättre stöd från polisen till mindre redaktioner och förbättrad säkerhet för journalister när de är på plats i domstolar och bevakar rättegångar. Ett annat förslag är skärpta straff för hot mot journalister och medieredaktioner. Allt detta behövs - och mycket mer.

Fru talman! I betänkandet finns också en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna som rör hybridkrigföring i form av propaganda. Jag vill passa på att yrka bifall till den reservationen, det vill säga reservation 2.

Modern krigföring äger inte rum enbart på slagfältet utan även genom till exempel det vi kallar propagandakrigföring. Försvarsberedningen som precis är klar har avhandlat såväl påverkanskampanjer som informationskrigföring.

Ett exempel är att en inte oväsentlig del av rysk propaganda mot rysktalande i de baltiska staterna utgörs av tv-sändningar. Satellitprogramtjänsten Rossija RTR kan tas emot i de baltiska länderna genom en satellitlänk i Kaknästornet här i Stockholm. Programtjänsten står därmed under svensk jurisdiktion.

Enligt vår yttrandefrihetsgrundlag råder etableringsfrihet för tv-sändningar i tråd. Det finns dock utrymme i nuvarande lagstiftning för att genom vanlig lag meddela bestämmelsen och ingripa mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar eller pornografiska bilder. Sådana bestämmelser finns i radio- och tv-lagen. Det finns alltså utrymme för att reglera innehållet i kabel- och satellitsändningar när det gäller till exempel våldsframställningar. Men vi kan i dag inte vidta åtgärder mot propagandasändningar som ett led i hybridkrigföring mot Sverige, Baltikum eller något annat land.

Fru talman! Det finns mycket goda skäl att vara väldigt återhållsam när det gäller att reglera innehållet i tv-sändningar och ge myndigheter möjlighet att ingripa mot sändningar till följd av innehållet i dessa. En fri debatt och fri åsiktsbildning är grundläggande inslag i vår demokrati.

Samtidigt kan det vara klokt, tycker vi moderater, att överväga om det är rimligt att våra liberala regler kan utnyttjas av främmande makt till att bedriva propaganda genom tv-sändningar. Enligt vår mening bör en utredning se över om det i yttrandefrihetsgrundlagen bör skapas en möjlighet att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripande mot fortsatt sändning av ett utbud som utgörs av propaganda som huvudsakligen riktar sig till mediekonsumenter i något annat land inom EU och som utgör ett led i hybridkrigföring.

Anf. 20 Mikael Strandman (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Fru talman! Jag står givetvis bakom samtliga av våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 5 och 11.

Givet att vi lever i informationsåldern skulle detta anförande kunna börja med att handla om hur bra vi har det och hur internet tillsammans med yttrandefriheten gjort att vi lever i den bästa av yttrandefrihetsrättsliga världar. Detta är dock tyvärr inte helt sant.

Europeiska unionen arbetar så sakteliga på att begränsa yttrandefriheten för medlemsstaternas medborgare. Under upphovsrättslagstiftningens täckmantel söker man begränsa individers möjlighet att meddela sig med varandra.

De stora sociala medieplattformarna, som i praktiken har monopolställning på marknaden, naggar gradvis yttrandefriheten i kanterna genom att ibland censurera sina användare och ge efter för vänsteraktivisters skrän om att utesluta, stänga av eller ta bort användare som inte har tillräckligt politiskt korrekta och vackra inlägg.

Självutnämnda poliser i civilsamhället sluter sig samman och letar efter citat och påståenden att anmäla.

Förbudsivrarna är ivrigt påhejade av den långsamt döende tidningsbranschen. Detta är en bransch som lever på teknologi från senmedeltidens dagar och som ibland verkar anlägga en senmedeltida syn på hur man ska handskas med avvikare. Torgets skamstock har dock ersatts med löpsedeln. Inkvisitorn har ersatts med ansvarig utgivare.

Denna kritik gäller inte alla tryckalster och alla journalister. Men den tryckta pressen, framför allt den som är rikstäckande, har många år av förlorat förtroende att ta igen. Pressens uppgift är att granska makten, inte att skydda den.

Som sagt är inte alla publicister nu levande motsvarigheter till den spanska inkvisitionen. Det finns många journalister som gör ett bra arbete med både granskning och att bevaka olika samhällsområden. Detta gäller inte minst tidningar som har sin huvudsakliga verksamhet i lands och glesbygd.

Fru talman! Medier bör i den utsträckning det är möjligt stå fria från statligt stöd och på så vis uppnå en högre grad av oberoende. Som jag nu anför ser vi att det blir problematiskt när de som ska granska makten är beroende av stöd från staten.

Driftsstödet för tidningar bör därför under en period av fem år fasas ut. Mot bakgrund av att hela Sverige ska leva och att lokalbevakande lokala medier utför ett viktigt arbete bör dock distributionsstödet kvarstå, då distributionen ofta är en av de största kostnaderna för lokala tidningar. Regeringen bör bereda en ändring av driftsstödet i enlighet med vårt förslag och återkomma till riksdagen för godkännande.

Fru talman! Nu över till ett annat område som dras med lite av samma besvär som pressen, nämligen Granskningsnämnden för radio och TV.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Det råder en dissonans mellan vad allmänheten uppfattar som granskningsnämndens uppgift, nämligen att granska exempelvis sakligheten i program som har sänts, och granskningsnämndens egen tolkning av sitt uppdrag. Granskningsnämnden menar att det inte är dess uppgift att på egen hand kontrollera fakta. Samtidigt använder programföretagen ofta granskningsnämndens arbete som ett argument för att de lever upp till sitt uppdrag om saklighet.

Vi anser att det är av vikt att public service-bolagens rapportering är saklig och korrekt och att uppgifterna kontrolleras i de fall som anmäls till granskningsnämnden. Det kan naturligtvis bli fel i exempelvis nyhetsförmedling, men i de fall det råder oklarheter om korrekt information förmedlats måste detta givetvis följas upp. Upprepade misstag som inte korrigeras skadar förtroendet för public service.

Vi föreslår att det när det gäller public service-bolagens nyhets och faktaförmedling ska finnas ett samhällsorgan som genomgående kontrollerar sakligheten och att informationen är korrekt i de fall en anmälan gjorts. Detta skulle kunna göras genom att granskningsnämnden - eller ett för detta ändamål särskilt inrättat ämbete - sätter samman ett vetenskapsråd som får till uppgift att kontrollera sakligheten i anmälda program eller reportage. Utredningen skulle därefter kunna publiceras offentligt och skickas till anmälaren.

I detta anförande instämde Matheus Enholm (SD).

Anf. 21 Linda Ylivainio (C)

Fru talman! Fria och oberoende medier är en av demokratins hörnstenar. Lika lite som vi kan ta summan av demokrati och mänskliga rättigheter för given kan vi ta dess skilda beståndsdelar för givna. Det fria ordet behöver precis som demokratin i stort ständigt främjas, förankras och försvaras.

Tyvärr ser vi att pressfriheten ifrågasätts och utmanas - i USA och i Europa, i Orbáns Ungern och här hemma i Sverige.

De nordiska länderna må toppa pressfrihetsindex, men Sverige är det land i Norden som utmärker sig negativt med många journalister som utsätts för nättrakasserier.

Tyvärr är rapporterna många om hur journalister och det fria ordet hatas, hotas och trakasseras. Bara de tre senaste åren har det kommit rapporter från Göteborgs universitet, som föregående talare nämnde, från branschorganisationen Utgivarna, från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och från Reportrar utan gränser, som berättar om hur hat, hot och trakasserier mot journalister och mediebolag fortsätter. Journalister kontaktas hemma och på jobbet, och de utsätts för hat och hot i internetforum.

Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Det demokratiska samhället måste därför slå tillbaka med alla det demokratiska samhällets medel och verktyg.

Fru talman! Det fria ordet är det som skiljer demokratier från diktaturer och auktoritära styren. Tankens frihet, friheten att göra sin röst hörd och rätten att fritt åsiktsbilda är alla intimt förknippade med demokratin. Att ha allsidiga och oberoende medier i hela landet är därför ytterst en demokratifråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Utvecklingen mot minskad mediemångfald och utbredningen av vita fläckar med ökad medieskugga, där människor och landsdelar saknar eller har en svag journalistisk bevakning, är en utmaning att ta på allvar. Det nya mediestödet, som syftar till att stärka lokal journalistik och säkra allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, kan därför ha stor betydelse.

Tyvärr medgav inte flerpartiöverenskommelsen förra våren att driftsstödet, som också höjdes, även omfattade stöd till så kallade lågfrekventa dagstidningar, det vill säga tidningar som utkommer med ett eller ett par nummer per vecka.

Vi menar därför från Centerpartiets sida att det finns anledning att se över det nya mediestödet och delar av presstödssystemet. För oss är det angeläget att villkoren för stöd till dagstidningar är likvärdiga oavsett utgivningsfrekvens. I dag utgör många lågfrekventa dagstidningar ett värdefullt bidrag till arbetet med att trygga allmänhetens tillgång till en allsidig och kvalitativ nyhetsförmedling, med utrymme för fördjupning, i hela landet. Det är viktigt att dessa har förutsättningar att verka även framgent.

Det är därför mycket tillfredsställande att frågorna om att stärka såväl förutsättningarna för granskande journalistik och en mångfald av medieperspektiv över hela landet som public services oberoende finns med i den överenskommelse som regeringen har slutit med Centerpartiet och Liberalerna i januariavtalet. Jag ser också positivt på den del av överenskommelsen som innebär att mediestödet ska förstärkas.

Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till reservation 9 i betänkandet.

Anf. 22 Tuve Skånberg (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 under punkt 7.

Jag vill också säga att vi vad gäller detta betänkande, KU29 om tryck och yttrandefrihet och massmediefrågor, i långa stycken är väldigt överens. Till exempel kan jag på varje punkt hålla med om det som min företrädare i talarstolen, Linda Ylivainio från Centern, sa. Jag vill bara understryka betydelsen av samma villkor för lågfrekventa tidningar.

Av de reservationer som Kristdemokraterna undertecknat här vill jag lyfta upp en, som vi har tillsammans med Moderaterna. Den handlar om Granskningsnämnden för radio och tv.

Vi menar att Granskningsnämndens verksamhet alltid måste präglas av offentlighet och tydlighet. Det innebär bland annat att högre krav måste ställas på att de beslut som Granskningsnämnden fattar alltid ska vara motiverade. Vi menar att det i dag inte sällan brister när det gäller avslagsbesluten.

Det finns starka skäl för att Granskningsnämnden ska få ett tydligare utredningsansvar än vad den har i dag. Detta skulle skapa bättre förutsättningar för beslut som vilar på korrekta fakta och relevanta omständigheter jämfört med ett system som bygger på att den anmälande partens uppgifter sätter ramen för Granskningsnämndens prövning.

Kravet på att ett fällande beslut ska offentliggöras bör förtydligas så att offentliggörandet alltid blir lika tydligt som den klandrande rapporteringen. Därutöver bör Granskningsnämnden enligt vår mening få fler sanktionsmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Mot denna bakgrund bör Granskningsnämndens uppdrag utvecklas i syfte att säkerställa att public service lever upp till kraven på saklighet och opartiskhet. Vi är så beroende av att public service fungerar väl.

Jag vill också nämna någonting om meddelarfriheten vid förundersökningar.

Den grundlagsstadgade meddelarfriheten innebär en rätt för var och en att straffritt få lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i medierna. I samband med ett antal uppmärksammade brottmål genom åren har det förekommit att läckor från förundersökningarna blivit uppenbara. Samma sak har skett vid polisingripanden.

Enligt Kristdemokraternas mening är det inte rimligt att enskilda poliser för sin egen vinning ska kunna lämna ut uppgifter som kan skada en pågående förundersökning och på det sättet försvåra polisens arbete. Ytterst går detta ut över rättssäkerheten i vårt land. Rättssäkerheten hotas av detta missbruk av meddelarfriheten.

Vi menar att regeringen bör göra en översyn av meddelarskyddet vid förundersökningar och polisingripanden just för att säkerställa att polisen inte för egen vinning läcker vid förundersökningar och vid polisingripanden.

Anf. 23 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på motionerna. Jag yrkar avslag på motionerna med hänvisning till att regeringen i mångt och mycket redan ser över många av de motioner som är väckta och vidtar åtgärder kring dessa.

Fru talman! Ordet är fritt, och det kan vi tacka vår mer än 250 år gamla tryck- och yttrandefrihetsförordning för. Den tillkom år 1766 och innebär att varje medborgare har rätt att i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.

Du har alltså rätt att traska in i vartenda kommunhus och begära ut allmänna handlingar. Du får också meddela uppgifter till medier om exempelvis missförhållanden i arbetslivet på en arbetsplats. Du har rätt att trycka, tycka och säga vad du vill.

Men tryckfrihetsförordningen skyddar oss också mot förtal och kränkningar. Du kan bli skyldig till brott enligt tryckfrihetsförordningen eller enligt brottsbalken om du till exempel skriver rasistiska inlägg, publicerar uppgifter som kan skada rikets säkerhet eller publicerar bilder med inslag av sexuellt våld. Just detta är viktigt: Min rätt att skriva vad jag vill innebär inte att jag kan inskränka andra rättigheter.

Fru talman! Aldrig förr har vi kunnat uttrycka vad hjärtat är fullt av och få offentlig spridning så snabbt som vi kan göra det i dag, mycket tack vare den tekniska utvecklingen och sociala medier. Det är en fantastisk utveckling på många sätt, men det är inte bara en fantastisk utveckling. Den innehåller även baksidor. Hat, hot, lögner, konspirationsteorier och propaganda sprider sig snabbt i informationsflödena. Det finns en insikt om att manipulerade budskap påverkar vårt samhälle i dag, i just detta nu, kanske mer än någonsin förut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Lägg därutöver till att mängden manipulerade budskap väntas öka drastiskt. Det är knappast de glada budskapen som manipuleras, utan det är propaganda med avsikt att skapa rädsla för att rädslan i sin tur ska få dig att välja en viss typ av politik. Detta görs rent av i försvarspolitiska och taktiska syften, vilket bland annat Försvarsberedningen har pekat på i sina senaste rapporter. Det kallas även hybridkrigföring.

Detta skadar inte bara demokratin; det skadar rikets säkerhet. Ett splittrat samhälle är lättare att angripa.

Fru talman! Det påverkar framför allt demokratin när hatet riktar sig mot journalister, domare, politiker, konstnärer, blåljuspersonal och alla andra yrkesgrupper som ska jobba med att försvara och värna demokratin.

Några motioner i betänkandet pekar på just detta och fokuserar på att vi måste stärka skyddet för journalister och medieredaktioner. Enligt studier vid Göteborgs universitet har ungefär sex av tio journalister någon gång utsatts för hot, trakasserier och våld i sin yrkesroll, med konsekvensen att graden av självcensur ökar och att journalister slutar skriva om ämnen som är känsliga.

Detta hotar yttrandefriheten och den fria åsiktsbildningen. Det är ingenting som regeringen tar lätt på - tvärtom - vilket tar sig uttryck i bland annat regeringens handlingsplan Till det fria ordets försvar, som stärker arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, förtroendevalda och konstnärer.

Handlingsplanen innefattar ett antal uppdrag, bland annat att stärka Brottsförebyggande rådets ansvar för stöd och samordning. Göteborgs universitet har också fått i uppdrag av regeringen att vidareutveckla kartläggningen av hot och hat mot journalister, och Linnéuniversitetet har fått ett uppdrag kring kompetensutveckling för journalister i att möta hot och hat. Vidare har, som tidigare nämnts i talarstolen, samtliga polisregioner 2018 fått riktade medel för att arbeta med förtroendeskapande åtgärder riktade mot mediehusen.

Många initiativ är igång, men det är inte säkert att det räcker, utan vi måste noga följa utvecklingen och eventuellt ta ytterligare initiativ vad det lider.

Fru talman! I dag finns för många vita fläckar i flertalet av alla Sveriges kommuner när det gäller mediebevakning. Det är också en risk som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i sina rapporter pekar ut som ett hot mot samhället. Journalistiken måste finnas där för alla människor i hela Sverige för att förmedla nyheter, bevaka lokalsamhället, granska makten och göra djuplodande analyser. Om inte journalister och ansvariga utgivare fyller dessa vita fläckar kommer alternativa medier att göra det. Men vi behöver fler journalister - inte färre.

Fru talman! Vi här inne i kammaren är några av tusentals folkvalda politiker i Sverige, och jag är en av 349 riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. "All offentlig makt i Sverige utgår från folket" och "riksdagen är folkets främsta företrädare", står det i regeringsformens inledande paragrafer. Att få göra det som vi brinner för, att genom politik försöka förbättra och utveckla samhället, är en ynnest. Men det är också tufft.

Enligt Brottsförebyggande rådet utsätts en av fem politiker för brott eller liknande incidenter på grund av sitt förtroendeuppdrag. Det vanligaste är hot eller påhopp i sociala medier. Som en följd av detta har var tionde politiker valt att undvika att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Många av våra partipolitiskt engagerade kollegor, oavsett parti, har delat med sig av fruktansvärda hot, trakasserier och andra personangrepp. Vi ser det nästan dagligen på sociala medier.

Som offentlig person måste jag vara beredd på att människor reagerar och blir arga; det ingår i förtroendeuppdraget. Men att utsättas för olagliga handlingar, som hot och trakasserier, ingår definitivt inte. Jag tror att de flesta partier kan vittna om hur svårt det är att få folk att ställa upp på olika förtroendeuppdrag. Det är ett växande problem, då grunden i vårt demokratiska system är folkvalda människor som är beredda att ta ansvar och axla olika uppdrag.

Fru talman! Mina egna erfarenheter av detta innehåller både våldtäktshot och härskartekniker och att bli kallad för diverse epitet. Jag kommenterade en gång de skrämmande kommentarerna på en Facebooksida med högerextrem prägel, varpå en man i 70-årsåldern skrev följande till mig:

"Jag är tacksam att jag inte har barnbarn som är flickor. Det borde nog du också vara om du har eller får några. Men det är kanske så du vill ha det. Kanske vårt land ska vara styrt av barnungar utan livserfarenhet. Och på facebooksidan finns folk som har varit med mycket längre än du. Och har mycket mer livserfarenhet än du har. Och fortsätter det så lär du aldrig komma upp i den ålder så att du får uppleva det. Det lär nog sharialagarna se till. Du får gärna bli mörkrädd, det behöver sådana som dig bli innan ni förstår någonting."

Fru talman! Med detta vill jag säga att det finns många som utnyttjar yttrandefriheten och på sikt urholkar den.

Fru talman! Tryck- och yttrandefriheten är långt ifrån självklar i många länder, och vi ser en skrämmande utveckling där friheterna begränsas. Det sker i vår närhet. Journalister mördas, tidningar tvingas lägga ned, författare hotas, medborgare tystas och staten styr innehållet i tv-sändningar och public service samt censurerar det.

Som politiker måste vi stå upp för det fria ordet och fria medier, men det är långt ifrån självklart för en del. Det gör mig oerhört beklämd hur Sverigedemokraterna i denna talarstol gör ned en hel yrkeskår i form av journalister och vill slakta mediestödet. Jag menar att vi måste värna alla våra medier, författarkonsten, journalisternas professionella yrkesroll, ett oberoende public service och en mångfald av tidningar och tidskrifter. Och vi politiker ska hålla oss så långt borta från innehållet som möjligt. Om politiker börjar föreslå att staten ska styra medieinnehållet borde alla tryckfrihetens alarmklockor ringa.

Vi ska däremot hylla tryckfriheten. Vi ska skriva, vi ska läsa, vi ska tycka, vi ska tänka och vi ska aldrig någonsin ta våra friheter för givna.

(Applåder)

Anf. 24 Mia Sydow Mölleby (V)

Fru talman! Jag glömde att trycka på instämmandeknappen nyss, men jag kan säga här att jag helt och hållet delar alla synpunkter som Ida Karkiainen framförde här i talarstolen. Tack för anförandet!

Fru talman! Vi talar alltså om de motioner som skrevs i höstas under den allmänna motionstiden och som berör tryck- och yttrandefriheten samt massmediefrågor. Som så ofta avslås alla motionsförslag av utskottet, och jag delar helt utskottets bedömning att alla motioner ska avslås. Men det betyder inte att förslagen i motionerna är dåliga eller oviktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Som vi har hört handlar flera motioner om att skyddet för journalister och medieredaktioner behöver förstärkas. Det tycker jag också, och det tycker nog alla partier här. Men det pågår också en hel del arbete just för att stärka det skyddet. Att då skicka nya uppdrag till regeringen riskerar snarare att göra arbetet rörigt och mindre effektivt. Det är faktiskt bättre att regeringen får jobba på med de handlingsplaner, utredningar och insatser som pågår.

Att arbetet med att stoppa hot, våld och angrepp mot journalister och medieredaktioner fortsätter är väldigt viktigt om vi ska kunna ha ett öppet och fritt demokratiskt samtal.

Tonen i den allmänna politiska debatten, också här i riksdagen, skruvas upp alltmer, tycker jag. Förvrängningar av sanningar legitimerar de hat och hotdrev som lätt sätts igång på nätet.

Politiskt förtroendevalda, framför allt kvinnor, hbtq-personer och personer med annan etnisk bakgrund än svensk, är särskilt utsatta för stormar på nätet med hot och hat. Osanningar, förvrängningar och misstänkliggöranden av andra politiskt förtroendevalda i ett högt tonläge ökar helt enkelt hoten och hatstormarna. Det är ett stort hot mot den faktiska yttrandefriheten. Precis som Ida sa tidigare riskerar människor att bli tysta.

Jag hör ibland saker här i kammaren som får mig att reagera. I den tidigare debatten här var det en ledamot som jämförde ett förslag från regeringen med kinesisk vattentortyr. Det tycker jag är att dra det väl långt. Att ha den tonen är ett problem.

Vad ska de fria medierna använda det fria ordet till när den politiska debatten har tystats och likriktats, när den som tycker att det är rimligt att diskutera det stora problemet med mäns våld mot kvinnor, när den som vill lyfta fram problemet med diskriminering av hbtq-personer eller när den som försvarar flyktingars rättigheter utsätts för hat och hot, som dessutom ofta underblåses av partier här i kammaren?

När politiskt förtroendevalda tystnar på grund av hot och hat är det givetvis ett allvarligt hot mot demokratin. Det är absolut avgörande och riktigt att stärka skyddet för journalister och medieredaktioner, och det är bra att det pågår ett ordentligt arbete med det.

Men vi alla, också här i kammaren, har ett stort ansvar för tonen i den politiska debatten, och det ansvaret måste vi ta gemensamt.

(Applåder)

Anf. 25 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag tackar för en bra debatt hittills. Det är härligt att vi har en öppen och bra debatt med många åsikter när vi debatterar just detta ämne.

Fru talman! Den liberala rörelsen föddes i kampen för rätten att fritt få säga sin mening och kritisera dem som styrde. Modiga liberaler har i hundratals år tagit strid för den yttrandefrihet som vi alldeles för ofta tar för självklar i Sverige i dag och som också ligger till grund för pressfriheten. Men yttrandefriheten måste hela tiden försvaras. I många länder går utvecklingen just nu åt helt fel håll, och det finns sådana tendenser även i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Det kan vara obekvämt att försvara yttrandefrihet och pressfrihet. Det kan vara jobbigt att stå upp för att var och en ska få säga, tycka, tänka och skriva vad hen vill även när det är sådant som man själv kanske inte tycker om eller folk i allmänhet inte tycker om. Men yttrandefrihet, pressfrihet och tryckfrihet måste vara oinskränkbar. Man måste få säga vad man vill i en demokrati; så enkelt är det.

I Ungern och Polen har de styrande regeringarna på olika sätt försökt minska mediernas oberoende. Men alla EU-länder måste följa demokratiska principer. Därför vill vi att EU-kommissionen regelbundet granskar hur de grundläggande demokratiska rättigheterna följs i medlemsländerna. Systematiska kränkningar ska leda till indragna EU-stöd, och i särskilt allvarliga fall ska man bli fråntagen sin rösträtt i EU:s ministerråd.

Fru talman! Också i Sverige finns det de som vill inskränka yttrandefriheten och pressfriheten, ja, vårt sätt att leva och vår demokrati. Det handlar om personer som uttrycker hat och hot mot våra folkvalda eller mot journalister och som försöker hindra det fria ordet. Det handlar om politiker som försöker inskränka yttrandefriheten genom att vilja förbjuda reklam, böneutrop eller pornografi. Men då kommer vi tillbaka till kärnan i yttrandefriheten: Man ska få säga, uttrycka och publicera vad man vill.

Fru talman! Det är detta som är så svårt att försvara ibland. Därför är det viktigt att vi liberaler och andra som tror på demokratin och dess grundläggande rättigheter står upp för det i vått och torrt, även när det är lite obekvämt.

Sverige har ett mycket starkt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten, men det behöver uppdateras för att fungera i den digitala miljön. I dag kan den som är ansvarig utgivare för en tidning bli åtalad för vad som står i tidningens artikelarkiv på nätet även om texten är flera årtionden gammal. Vi vill att samma principer ska gälla på webben som när tidningen trycks på papper, det vill säga man ska inte kunna väcka åtal långt i efterhand.

Fru talman! Vi liberaler brukar säga att gränsen för friheten går där man kränker någon annans frihet, inte där man kränker någons känslor, trosuppfattning eller politiska uppfattning. Människor och grupper har alltid ropat på förbud och censur mot saker de ogillar. Ofta säger de att det är för människors eget bästa och för samhällets bästa. Men i en demokrati är yttrandefrihet lika viktig som luften vi andas. I en demokrati använder vi inte förbud för att se till att folk säger, uttrycker eller publicerar sådant vi själva tycker om. I en demokrati använder vi debatt. I en demokrati tar vi själva till ordet eller pennan och argumenterar emot. Vi använder inte lagstiftarens makt för att förbjuda.

Fru talman! Fria och oberoende medier som granskar den politiska makten är avgörande i varje demokrati. Den svenska tryck- och yttrandefrihetslagstiftningen ska upprätthållas mot europeiska rättstraditioner med mindre heltäckande konstitutionellt skydd för det fria ordet. Demokratin måste försvaras, och den måste få försvara sig själv.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 26 Jonas Eriksson (MP)

Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor

Fru talman! Demokrati bygger på rätt till fri åsiktsbildning, rätt att uttrycka sig, föreningsfrihet och rätt till insyn, inflytande och eget deltagande i politiska processer. Våra grundlagar är fundamenten och murverken som vår demokrati vilar på och värnas av.

Flera av mina kollegor i konstitutionsutskottet har redogjort för hur vi ser på ett antal motioner som rör den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten och massmedierna.

Demokratin utsätts ständigt för utmaningar och hot, allvarliga hot. Detta pekade Ida Karkiainen och Mia Sydow Mölleby tydligt på i sina anföranden. Vi behöver därför följa utvecklingen noga och vidta motåtgärder när grundläggande demokratiska rättigheter hotas. Vi måste stå upp för och försvara de grundläggande rättigheterna.

Tidigare talare har redan redogjort för flera av de åtgärder regeringen vidtagit. Jag behöver därför inte uppta kammarens tid med att upprepa dem utan konstaterar bara att jag delar utskottets syn att regeringen i sitt arbete möter de utmaningar flera motionärer lyfter fram. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Offentlig förvaltning