Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program

Anf. 207 Petter Löberg (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag och till vår reservation i punkt 5 samt avslag på motionerna.

Det känns lite som en skolavslutning. Vi kanske sparar den riktiga känslan till nästa vecka, även om man kan ha känslan av att terminen tar slut när man hör allt tjo och tjim ute vid Riddarhustorget från studentflaken. Egentligen känns det mer som att man har lämnat in ett examensarbete eller en sista uppsats, för det är en högtidsstund för en riksdagsledamot att få yrka bifall till ett sådant här förslag.

Det är i praktiken rödgrön politik som vi ser i det häfte som vi ska diskutera här i dag och dessbättre också Alliansens och Vänsterpartiets politik. Det är ännu mer glädjande att vi till absolut största del kan vara överens i en så viktig fråga som den om brottsförebyggande.

Politiken tenderar generellt sett att vara reaktiv, inte minst när de dramatiska händelserna i omvärlden eller i vårt eget land pressar politiken framför sig. Det kan slå över i rent populistiska förslag och i kortsiktighet och ängslighet från politiken. Som en randanmärkning kan man väl säga att i överenskommelsen om terrorism, som har slutförts alldeles nyligen, präglades arbetet där inte av detta perspektiv. Inte minst det brottsförebyggande perspektivet fanns med i överenskommelsen, vilket är oerhört glädjande.

Vi måste ibland välja perspektiv, och i det här läget sätter vi fokus på det långa perspektivet, för det brottsförebyggande arbetet ger sällan snabba poänger. Det ger inte snabb lagföring och braskande rubriker. Men det är inte bara floskler eller en samling blomsterspråk i betänkandet, utan det är en rik provkarta på konkreta, praktiska och uppföljbara förslag som ligger på bordet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Det är en stor vinst för rättskedjan när ett brott blir löst och beivras, men det är alltid en större vinst för samhället att brott inte begås. Där har vi pudelns kärna i det brottsförebyggande arbetet, och det är skönt att vi kan vara överens om detta grundläggande perspektiv.

Att vi socialdemokrater tror på det starka samhället är ingen hemlighet. Vi tror på ett samhälle som hänger ihop, där klassklyftorna inte tillåts växa och där skillnaderna mellan könen ska utjämnas. Vi tror att utfallet av denna nordiska samhällsmodell, som vi kallar Sverige, är mycket starkare än nästan alla andra samhällsmodeller som vi någonsin har sett i världshistorien, även globalt. Vartenda nyckeltal visar att detta sätt att se på världen och organisera vår gemensamma tillvaro i form av ett samhälle är överlägset.

Det som präglar den nordiska modellen är att beslutsfattande politik bygger på rationalitet och förnuft, på remissförfaranden och utredningsförfaranden, som kan vara långa och utdragna, men framför allt på vetenskaplig grund. Det är det som detta handlar om.

Det är därför Brå är en sådan vacker myndighet. Den bygger på vetenskaplig grund.

Är detta det vackraste samhälle vi har sett på jorden? Ja, det är det självklart. Det är jag som svensk och socialdemokrat stolt över, och det är inte att ta till överord.

Om forskning och praktik visar att det brottsförebyggande arbetet är det mest effektiva på sikt för att bekämpa kriminalitet är det vår förbenade - för att halvsvära lite grann - skyldighet att inta detta perspektiv. Även om den generella välfärdspolitiken är grunden för detta räcker det inte, vilket man också konstaterar i regeringens skrivelse. Vi behöver ha riktade insatser. Vi behöver ha riktade insatser mot platser, mot förhållanden och mot situationer där brottsliga aktiviteter sker och där människors utsatthet är stor.

Det var för 20 år sedan och mer därtill som vi senast hade ett heltäckande brottsförebyggande program på riksdagens bord. Under dessa år har det vuxit fram en ganska rik flora - får man väl säga - av kommunala och regionala brottsförebyggande former för arbete. Det är hundratusentals människor som bär detta. Det är mängder med människor i civilsamhället och i offentlig sektor och privatpersoner som är nycklarna och möjliggörarna när det gäller att få ned brottsligheten i detta land.

Ofta har de ingen aning om det, utan de bara gör det. Det handlar om grannarna som hjälps åt att ta in posten på sommaren för att undvika att visa för tjuvarna att man är bortrest. Det handlar om pedagogen som har ett långsiktigt värdegrundsarbete med sina ungar. Det handlar lika väl om tjänstepersonen på gatukontoret som ser till att buskarna röjs undan vid gångtunnlarnas mynningar när oroliga medborgare ringer in till kommunen.

Helt plötsligt har dessa personer varit med och fattat beslut för att öka den situationella preventionen - vilket är den krångligaste och konstigaste ordföljden i sammanhanget. Det handlar om miljoner beslut i det lilla.

Det som beskrivs som nyckelordet i detta är det som gäller i nästan all offentlig förvaltning och all politik: samverkan. Den måste öka, den måste bli effektivare och den måste bli organisk. Det är ett framgångskoncept. Det är ett framgångsrecept rent evidensbaserat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

När samverkande parter, till exempel polis och kommun, enas om att man har en brottsutsatt plats kan man exempelvis i de medborgarlöften och samverkansavtal som vi har sjösatt i och med den nya polisorganisationen identifiera vad som behöver göras. Då är programmet en otroligt bra handbok att ta fram för att hitta konkreta åtgärder för att lösa problemen.

Man kan säga att programmet rent redaktionellt består av en bakgrund, en faktabasering, någon typ av kriminalpolitisk översikt, en grundkurs i kriminologi eller vad man ska kalla det för. Där finns också en rik flora av både exempel och mer konkreta åtgärder samt syftningsmål för regeringen. Dessa är huvudsakligen tre.

Det handlar för det första om att minska motivationen för brott. Det ska aldrig vara rätt att välja den kriminella banan. Det gäller att förebygga att bland andra unga hamnar i kriminella sammanhang. Därför ska kommun, landsting och stat alltid vara närvarande och erbjuda en alternativ väg och ett alternativt liv. Det ska finnas fritidsgårdar i stället för tomma torg eller ett frånvarande samhälle. Det ska finnas en stark socialtjänst, och det ska finnas bra elevhälsa. Det kan tyckas vara självklarheter, men det är det inte i praktiken.

Vi ser en enorm potential för ett tryggare samhälle i många av våra utsatta områden. Men varje dag fattar vi också beslut och resonerar oss fram i detta bygge för hur vi ska gå vidare.

Det handlar för det andra om att öka den informella och formella kontrollen i samhället. Det är inte helt oproblematiskt, men alla kriminologer sedan 1800-talet, inte minst granskningen av Chicago, visar att frånvaron av kontroll är en av de viktigaste kriminogena faktorer som existerar i samhället. Man kan kalla det för alienation eller anonymitet. Men det är inte helt enkelt, för det är ekvation som inte alltid går ihop.

Bondesamhället, till exempel, var inte helt okomplicerat med den normeringskofta som människor utsattes för när det gäller hur man skulle vara och inte vara. Det anonyma storstadslivet har också sina fördelar. Det är en kreativ miljö, och det skapar också integritet för individen. Denna ekvation och denna balans måste finnas även i det brottsförebyggande arbetet. Så enkelt är det.

Jag ska avsluta med det tredje exemplet. Det är ett begrepp: Tillfället gör tjuven. Vi ska försöka att hitta och ta tillfället från tjuven. Vi ska göra det på mängder med olika sätt som jag inte behöver beskriva i detalj. Men det kan handla om varia insatser.

Slutligen ska jag betona ett annat perspektiv, nämligen att den som är brottsutsatt ofta är brottsutsatt igen och igen. Det kan handla om områden, och bostäder i bostadsinbrottssammanhang, men det kan också gälla individer som utsätts av olika skäl. Därför är det brottsofferstödjande arbetet centralt - av moraliska skäl men också av praktiska, brottsförebyggande skäl. Det är någonting jag skulle vilja betona här i dag.

Det här inte direkt de snabba puckarnas politiska vardag, utan det är som sagt de långa vågornas hantverk. Vi har visserligen i farans riktning ett negativt tillkännagivande här i dag, men i stort sett är vi överens om detta. Det är jag glad för.

Det är dock genomförandet som räknas, och det känner jag mig ganska trygg med. Föregångaren till detta är ett program som kom för 20 år sedan, och det har gett bra redskap till kommuner och landsting för att skapa lokala Brå och annat. Detta program kommer att ge en ännu starkare plattform att stå på när det gäller att ta nästa steg för att bygga ett tryggare samhälle, som ju är målet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

(Applåder)

Anf. 208 Pål Jonson (M)

Herr talman! Jag vill inledningsvis framhålla att jag givetvis står bakom alla moderata reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bara bifall till reservation nummer 4.

Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Det finns starka skäl för att intensifiera detta arbete då Sverige nu genomgår en rätt allvarlig trygghetskris. Situationen är djupt oroande i stora delar av landet.

Antalet människor, framför allt unga kvinnor, som känner sig otrygga i sin egen bostadsort ökar drastiskt. Vi vet också att antalet utsatta områden växer, och vi vet att polisen har stora organisatoriska problem. Vi ser det genom låga utredningsresultat, och vi ser det genom att poliser slutar i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt.

Medborgarnas tillgänglighet till polisen har minskat trots att målet med den stora polisreformen var att öka tillgängligheten. Det märker vi inte minst nu på sommaren när ett antal polisstationer tvingas stänga igen av personal- och resursskäl trots att det är just på sommaren som vi behöver polisen allra mest eftersom det är den mest brottsaktiva perioden på året.

Herr talman! Det är naturligtvis alltid bättre att framgångsrikt kunna förebygga brott än att hantera konsekvenserna genom att bekämpa brott. Men sanningen är att det inte finns några silverkulor inom kriminalpolitiken. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt, och det är långsiktigt. Men vi kommer inte i närtid att kunna brottsförebygga oss från låga utredningsresultat, den utbredda polisbristen i stora delar av landet, de låga lönerna, gängskjutningarna eller det stora antal ouppklarade mord som vi har i Sverige. Det krävs med andra ord även resurser här och nu för att hantera den pågående trygghetskrisen.

Med det sagt tycker jag ändå att det är bra att regeringen har presenterat ett nytt brottsförebyggande program. Det förra var från 1996, och både brottsligheten och samhället ser naturligtvis helt annorlunda ut i dag än för 20 år sedan.

Alla brott sker som bekant i en kommun. Det är därför viktigt att kommunernas ansvar för det brottsförebyggande arbetet tydliggörs, och det tycker jag görs rätt väl i skrivelsen. Jag tycker också att det är viktigt att det brottsförebyggande arbetet förankras i den politiska ledningen i kommunerna. Ledningen måste känna ägarskap och ansvar för det brottsförebyggande arbetet.

Herr talman! Polisen spelar naturligtvis en viktig och central roll i det brottsförebyggande arbetet eftersom det ytterst är det enskilda lokalpolisområdet som har bäst översikt över brottsligheten i en kommun. Motorn i detta arbete är kommunpoliser, som genom till exempel medborgardialoger och medborgarlöften arbetar för att stärka det lokala perspektivet.

Syftet med kommunpoliser är både hedervärt och klokt, men själva genomförandet av denna reform dras med stora brister. Det är inte, som många tycks tro, en kommunpolis per kommun. I många fall har en kommunpolis fyra eller till och med fem kommuner att hantera samtidigt. Ibland är det kommuner med stora geografiska avstånd. Vi vet också att kommunpoliser ofta blir överlastade med arbetsuppgifter - eller uppätna om man så vill - av kommunerna, som äntligen hittat en kontaktpunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Ytterst handlar detta problem som så många andra inom polisen om resursbrist och att det finns för få medarbetare inom polisen. Många poliser vittnar om det här. Man hinner inte med det brottsförebyggande arbetet.

Men polisen kan inte och ska inte själv lösa allt brottsförebyggande arbete. Socialtjänsten och inte minst skolan spelar en oerhört viktig roll. Forskning visar att den som lyckas i skolan har 12 gånger så stor chans att slippa dras in i brottslig verksamhet. Nolltolerans mot dåliga skolor är därför jätteviktigt - främst naturligtvis för barnen själva men också för att det, precis som Petter var inne på, skapar ett starkare och mer välmående samhälle.

På det regionala planet inrättas nu personal och resurser på länsstyrelserna för att samordna det brottsförebyggande arbetet. Det tror jag är i grunden bra om det kan minska glappet mellan den nationella nivån och den kommunala nivån i det brottsförebyggande arbetet.

Avslutningsvis, herr talman, yrkar utskottet avslag på regeringens förslag att tillsätta en nationell samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Det finns starka skäl för det.

För det första genomför regeringen reformer där man stärker Brås nationella samordningsansvar på både nationell och regional nivå. Det innebär rimligen att det kommer att finnas ett fungerande ekosystem på nationell nivå med Brå och ytterst regeringen, på regional nivå med länsstyrelserna och längst ut på linjen i kommunerna. Genom att lägga till en nationell samordnare på detta område med vad jag uppfattar som oklara arbetsuppgifter och ett otydligt mandat riskerar man att snarare komplicera än stärka det brottsförebyggande arbetet.

För det andra anges det väldigt allmänna formuleringar av vad en nationell samordnare faktiskt ska göra och åstadkomma bortom begrepp som att höja engagemanget, stärka prioriteten samt stödja, stimulera och driva på utvecklingen.

I mina ögon handlar brottsförebyggande arbete främst om ett långsiktigt och metodiskt arbete där lokal anpassning och koordinering samt genomförande och uppföljning av tydligt utfärdade mål bör stå i fokus snarare än massmedial uppmärksamhet och nationella kampanjer.

(Applåder)

Anf. 209 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om regeringens förslag till ett nationellt brottsförebyggande program.

I huvudsak har Sverigedemokraterna inga direkta invändningar mot initiativet. Att försöka samla åtgärder och gemensamma ambitioner hos ett flertal aktörer som vanligtvis inte har kriminalpolitik eller trygghetsfrågor på sitt bord kan leda till någonting gott. Däremot önskar vi att programmet vore mer konkret eller mer ideologiskt tydligt så att man vet ungefär vad man kan förvänta sig att det kommer att resultera i.

Generellt i kriminalpolitiken vägs många åtgärder mellan samhällets förmåga att beivra brott å ena sidan och värnandet av den personliga integriteten å andra sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Sverigedemokraterna har en tydlig position i förhållande till er andra partier. Vi har förslag som ökar samhällets förmåga att beivra brott medan många partier inte törs pröva nya förslag där den personliga integriteten i någon mån kan äventyras.

Vi har dock sett att flera partier har närmat sig Sverigedemokraternas hörna med fler förslag som ger rättsväsendet större befogenheter. Det är såklart välkommet, men ert agerande är i det här fallet inte handlingskraftigt. Det krävs tyvärr stora katastrofer, mediala pådrag kring händelser eller liknande innan ni andra förmår inta en ny och nödvändig position. Det är inte handlingskraft; det är bara att agera för sent.

Att ni agerar så beror på att ni har mycket svårare att sanktionera repressiva och handlingskraftiga åtgärder i era respektive partier. Ni saknar helt enkelt ett ideologiskt stöd för kunna vara handlingskraftiga vid nutida utmaningar.

Ett exempel är förslaget om mer kameraövervakning. Det är ett förslag som Sverigedemokraterna har drivit hårt. Vi vill att polisen enklare ska få använda sig av kameraövervakning även i bostadsområden i mycket större utsträckning än i dag. Det har jag än så länge inte hört något annat parti driva på för.

Stödet för mer kameraövervakning har varit enklare för Kristdemokraterna att ställa sig bakom än för Miljöpartiet och Liberalerna, och det beror helt enkelt på ideologi.

Nu har vi en utredning som presenteras på fredag gällande enklare användning av kameraövervakning. Men i texterna framgår det fortfarande att utredningen ska garantera ett starkt skydd för den personliga integriteten. Därför finns det anledning att misstänka att förslagen, mot bakgrund av hur ni tidigare har resonerat kring integritet, landar i fortsatt otydlighet och inte resulterar i några märkbara skillnader.

Av den anledningen är det nödvändigt att samtliga partier som vill flytta fram positionerna i frågan om kameraövervakning i varje sammanhang visar stöd för reservationer som syftar till just detta.

Herr talman! Vi tror definitivt att den personliga integriteten kommer att kränkas om polisen kan sätta upp övervakningskameror i bostadsområden där en beräknad väpnad konflikt kan komma att utspela sig. Men de enda vars integritet egentligen kränks i ett sådant exempel är just de som vill använda skjutvapen i tätbefolkade bostadsområden - och, herr talman, vad är vitsen med att värna dessa människors integritet?

Vi tror att arbetet med att främja användningen av kameraövervakning skulle göra sig väl i ett handlingsprogram för brottsförebyggande arbete eftersom det finns många aktörer som i dag är delaktiga med inköp och drift av övervakningskameror.

I min egen hemkommun Eskilstuna har kommunen valt att stå för kostnaderna för kameror och driften av dessa. Materialet kan polisen använda sig av vid ett senare tillfälle. Men jag har också en dyster erfarenhet av att den socialdemokratiskt styrda kommunen upplever osäkerhet eller ovilja att utöka kameraövervakningen till fler platser, även utanför centrumkärnan.

Vi vet att kameraövervakning vid exempelvis parkeringsplatser har motverkat trender av bilbränder. I de fall det ändå brunnit har kameraövervakning varit avgörande för polisen för att få en fällande dom efter en bilbrand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Trots att bilar brinner runt om i vårt land är det väldigt många kommuner som inte gör tillräckligt när det handlar om kameraövervakning. Därför skulle uppmuntran genom ett nationellt brottsförebyggande program kunna fungera som ett nödvändigt politiskt stöd.

Herr talman! Vi har i vår reservation också valt att ta upp frågan om ett nytt uppdrag till Brottsförebyggande rådet med förnyad statistik kring brottslighet och ursprung, något som nu kanske är viktigare än någonsin.

Med den historiskt massiva invandring vi haft under 2000-talet är givetvis kunskap om olika kulturers påverkan på brottsligheten en förutsättning för att förstå, förhindra och vidta nödvändiga åtgärder för att motverka brott.

Om 100 procent av dem som stjäl bilar är unga män är det fel att göra insatser mot äldre kvinnor för att komma åt problemet.

Om 100 procent av bilolyckor beror på alkoholpåverkade förare är det fel att göra insatser med feministiska övergångsställen för att komma åt problemet.

Och om 100 procent av sexuella övergrepp som sker på ett visst sätt har en koppling till en enskild invandrargrupp kan det ge en hint om vilka bakomliggande orsaker vi behöver inrikta vårt gemensamma arbete mot, för att komma åt problemet.

Fru talman! Därför yrkar jag avslutningsvis bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 2.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (-).

Anf. 210 Petter Löberg (S)

Fru talman! Man kan undra om Adam Marttinen ens har läst det här brottsförebyggande programmet. Han ägnar 99,7 procent av sitt anförande åt att tala om kameraövervakning.

Du vet likaväl som alla andra i justitieutskottet, Adam Marttinen, att det har lagts fram ett antal förslag på konkreta åtgärder för att förbättra möjligheterna för inte minst de polisiära myndigheterna att genomföra kameraövervakning. Det är inga hemligheter. Vi har diskuterat det hur många gånger som helst.

Ditt anförande är präglat av att man ska slå mot vissa grupper, mot etniska grupper. Det är helt logiskt eftersom du tillhör ett rasistiskt parti med rötter i nynazismen. Men ni har inte stöd i den kriminologiska forskningen för att man ska göra det. Vi vet att social tillhörighet, klasstillhörighet, är en betydligt viktigare faktor än etnisk bakgrund. Detta vet vetenskapen. Men ni bryr er inte om vetenskap. Ni är resistenta mot vetenskap. Eller så vet ni om det och är oärliga. Det är också en variant.

Ditt anförande är ensidigt, Adam Marttinen. När det gäller repressiva åtgärder kan jag tycka att det är trevligt med kameraövervakning, inte minst på Stureplan så att man kan lagföra en del huliganer som hänger där och slåss. Men den personliga integriteten måste också värnas. Anser du inte att den personliga integriteten har något värde?

Anf. 211 Adam Marttinen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Fru talman! Den personliga integriteten ska givetvis beaktas. Men det finns stor acceptans bland befolkningen för att införa just kameraövervakning i betydligt större utsträckning än i dag.

Poliser runt om i landet säger samma sak. Kameraövervakning är ett mycket värdefullt redskap för att komma åt de problem som utspelar sig i många förorter där det finns en väldigt låg uppklarningsprocent för många brott, just på grund av att det finns en tystnadskultur. Polisen får inte in vittnesuppgifter om de brott som sker där. Då måste man börja jobba mer proaktivt med kameraövervakning, även om det för vissa enskilda personer - säkert oftast begränsat till de kriminella - kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten.

Varför Socialdemokraterna värnar de kriminellas rätt till integritet så hårt i det här fallet, i stället för att värna de brottsutsatta och de områdesbor som indirekt utsätts för brott får du själv svara på, Petter Löberg.

Om jag ägnar 95 procent av mitt anförande åt kameraövervakning beror det på att det är en del av vår reservation. Det är klart att jag vill förklara vår inställning i frågan. Och det beror kanske också på att vår reservation innehåller det mest konkreta av det som skrivs i programmet.

När det gäller att endast social bakgrund skulle vara en orsak till att man begår brott, enligt vetenskapen, tycker jag att Socialdemokraterna och regeringen sviker många av de brottsoffer som faller offer för exempelvis sexualbrott. Vi vet att inte endast social bakgrund har varit orsak till många av de övergrepp som skett på festivaler och i andra sammanhang. Det finns en ganska tydlig kulturell prägel på den brottsligheten.

Jag tycker nog att Socialdemokraterna och regeringen sviker många brottsoffer, precis som man gör i många andra frågor men speciellt i den här frågan.

Anf. 212 Petter Löberg (S)

Fru talman! Man får försöka vara vaksam med vad man säger ibland, Adam Marttinen. Du sa till exempel för en minut sedan att jag har sagt att social bakgrund är den enda orsaken till brott. Det är det inte, utan det är den viktigaste orsaken till brott. Det finns mängder med anledningar till att människor begår brott - på individnivå och på social nivå.

Man kan dra slutsatser med hjälp av sociologiska analyser eller utifrån ett samhällsperspektiv. Och då måste man ta hänsyn till mängder med saker. Det kan också finnas kulturella aspekter. Vi vet att det finns inte minst manliga kulturer som har en väldigt brottsbejakande attityd, till exempel inom fotbollshuliganismen.

Det tilläggsuppdrag till Brå som ni föreslår innebär att man ska registrera brottsmisstänkta efter etnisk härkomst. Det kommer vi aldrig att acceptera.

Vi behöver få reda på om det finns strukturer som vi behöver ta tag i. I fall det finns gör vi naturligtvis det. Och det gör vi på mängder av olika områden, i bostadsområden men också på brottsutsatta platser. Det är det centrala, inte varifrån människorna kommer utan framför allt vad de gör och varför de gör det. Och det hänger inte ihop med etnicitet i första hand utan med sociala faktorer och klass. Så enkelt är det.

Anf. 213 Adam Marttinen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Fru talman! Jag och Petter Löberg har helt enkelt helt olika uppfattningar om vad som är viktigt att prioritera.

Vi vill ge regeringen i uppdrag att beställa en rapport av Brottsförebyggande rådet. Det har funnits en sådan rapport tidigare, vars mätperiod slutade vid millennieskiftet. Efter det har vi haft en historiskt stor invandring till Sverige, från kulturellt avlägsna länder. Det är klart att det får effekter på samhället. Det får effekter på kriminaliteten också.

Om Petter inte har varit uppmärksam på nyhetsreportagen om sexövergrepp på festivaler och liknande rekommenderar jag att han gör en liten nyhetssökning och en ny analys av varför de nya sexuella övergreppen sker runt om i vårt land. Det har inte endast med social bakgrund och klasstillhörighet att göra.

Om man inte vill se det sviker man många brottsoffer. Då kommer man nämligen att blunda för många nödvändiga åtgärder, exempelvis när det gäller att jobba med integration och assimilation för att de personer som har kommit till Sverige ska bli en del av det svenska samhället, så att man får någon sorts grundläggande gemenskap på värderingsgrund. Då kan sexuella övergrepp som kan ha rasistisk karaktär motverkas.

Jag rekommenderar Petter att göra en liten nyhetssökning och ta en funderare på hur man bäst motverkar brott som inte endast har social klass och tillhörighet som bakgrund.

Anf. 214 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Det är sannerligen en glädjande dag i dag. Först debatteras en klimatlag i kammaren, och nu ska vi diskutera regeringens skrivelse Tillsammans mot brott - ett nationellt brottsförebyggande program. Det är det första initiativet på 20 år som en regering har tagit för att samla arbetet för att förebygga brott. Det är mycket glädjande och efterlängtat.

Fru talman! När jag i söndags träffade människorna på politikerveckan i Järva var temat trygghet och hur vi motverkar brottslighet. Det efterfrågades satsningar på välfärden, satsningar på att barn ska klara av skolan. Och det efterfrågades satsningar på fler poliser nära medborgarna. Det efterfrågades helt enkelt fler satsningar för att förebygga brott på olika sätt.

Det brottsförebyggande arbetet har många olika dimensioner, alltifrån att bygga en stark välfärdsstat till att sätta lås och larm på en enskild villa. Syftet med det brottsförebyggande programmet är att engagera alla aktörer vi behöver för att förebygga så många brott vi kan.

Fru talman! Polisen har ett tydligt uppdrag i grunden om att förebygga brott. Många andra verksamheter, såväl statliga som kommunala, ideella och företag har helt andra syften i grunden. Men ibland är också deras verksamheter brottsförebyggande. Vissa har också som sitt huvudsyfte att förebygga brott.

Med det här programmet vill vi engagera alla dessa aktörer så att vi tillsammans och i samverkan får bästa möjliga resultat.

Kommunerna sitter på otroligt många möjligheter. Det är kommunerna som planerar bostadsområden. De kan göra det lättare eller svårare för polisen att ingripa mot brott. De kan göra det tryggare eller mindre tryggt för de kvinnor som går hem på kvällen. I dag känner sig var tredje kvinna otrygg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Vi vill få med näringslivet. Det finns företag som har en affärsidé som i sig bidrar till att förebygga brott - jag nämnde Lås & Larm. De butiksägare som verkar i utsatta områden ska kunna bidra till att de själva inte utsätts för brott i lika stor utsträckning och till att minska brottsligheten i området.

Civilsamhället har en helt central och värdefull roll. Fotbollsföreningens huvudsyfte är ju inte att se till att ungarna inte klottrar och kastar sten på polisen, men det är en värdefull bieffekt till det som de gör.

Det finns föreningar som bedriver avhopparverksamhet från våldsbejakande högerextremism. Kvinnojourer och brottsofferjourer gör ett enträget arbete som kan vara den avgörande faktorn för att en kvinna som har levt med våld under flera år ska våga ta steget och söka hjälp.

Nykterhetsrörelsen bidrar till en minskad alkoholkonsumtion och därmed minskad brottslighet. Pensionärsorganisationerna ser till att de äldre får kunskap och verktyg för att värja sig mot bedragare. Vi vill att kommunerna krokar arm med dessa organisationer och ger det stöd som behövs för att de tillsammans med alla goda krafter i samhället ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet.

Fru talman! Det är också mycket glädjande att det nationella programmet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Vi vet att kvinnor i större utsträckning känner otrygghet. Det är inte kopplat bara till utsattheten för brott, utan det är också kopplat till upplevelser och rädslor.

Vi måste ta krafttag för att sluta den trygghetsklyfta som finns mellan män och kvinnor. Det finns också ett tydligt jämställdhetsperspektiv när det gäller dem som begår brott. Det talas om vikten av att motverka skolmisslyckanden. Jag instämmer i det. Vi har talat om vikten av att unga får arbete. Jag instämmer i det. Det är helt centralt. Men det talas också om mer perifera faktorer såsom vilket land ens föräldrar är födda i.

Av alla sexualbrott begås 98 procent av män. Därför är jag otroligt glad över att fokus nu riktas mot de destruktiva maskulinitetsnormer som ligger bakom idén om en mans rätt att inskränka en kvinnas kroppsliga integritet. Detta är något av det absolut viktigaste i det brottsförebyggande arbetet. Här hakar programmet på regeringens tioåriga strategi för att motverka mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, våld i hederns namn, prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Det nationella brottsförebyggande programmet kommer att innebära ett mer strukturerat, kunskapsbaserat arbete som involverar fler aktörer. Det innebär också en helhetssyn. Mer av det brottsförebyggande arbetet ska integreras i bland annat kommunernas löpande arbete. Man kommer att arbeta mer med den situationella preventionen. Det kan vara kameraövervakning i parkeringshus men inte kameraövervakning i vartenda sovrum där en våldtäkt riskerar att begås. Mer forskning ska också användas i det praktiska arbetet.

Fru talman! Det är så och inte genom att vi politiker hittar på våra egna lösningar som vi kommer att nå största möjliga framgång. Därför vänder jag mig starkt emot Moderaternas både rättsosäkra och i grunden plakatpolitiska förslag om zonförbud. Det går ut på att om någon beter sig lite subjektivt trygghetsstörande ska denna person utan rättegång kunna dömas till att inte få vistas på en viss plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Det som oroar mig är dock att vissa av de stora ambitioner som vi verkar att vara eniga om inte kommer att leda till den stora förändring som vi vill se.

I och med det tillkännagivande som de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna nu driver igenom plockar man bort ett verktyg från det brottsförebyggande arbetet, nämligen den nationella samordnaren. Syftet med den nationella samordnaren är bland annat att skapa medial uppmärksamhet och engagemang för dessa frågor. I en tid när kommuner och andra organisationer står inför många olika utmaningar på många olika områden finns det risk för att det brottsförebyggande arbetet får lägre prioritet än vad det annars hade fått, och det är olyckligt.

De borgerliga partierna tycker i fråga om det brottsförebyggande arbetet att det är nog med nationella samordnare. Argumenten är i grunden ganska byråkratiska. Man tycker inte att det är en bra modell för att organisera sig. Faktum är att något alternativ för hur vi ska entusiasmera kommuner och andra aktörer inte har presenterats.

Jag hoppas att vi gemensamt ändå kan arbeta för att hitta en lösning på detta mycket viktiga område.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 5. I övrigt vill jag tacka regeringen för ett bra arbete med ett nationellt brottsförebyggande program.

(Applåder)

Anf. 215 Linda Snecker (V)

Fru talman! Jag vet inte hur ni gör, men när jag går hem sent på kvällen har jag alltid en nyckel i handen. Det är ju egentligen en ganska löjlig grej, för jag vet inte alls hur man slåss. Jag har inte en aning om det. Men jag går alltid med nyckeln i handen som ett slags trygghet.

Jag har aldrig känt mig trygg utomhus, och jag har aldrig haft anledning att känna mig trygg utomhus. Det finns män där - män som jag har fått lära mig är farliga, män som springer omkring och skräms i elljusspåret, män som är fulla, män som våldtar, män som jag ska akta mig för. Jag ska akta mig för att ha för höga klackar, för då kan jag inte springa ifrån männen tillräckligt snabbt. Män är farliga helt enkelt. Och då hjälper den där nyckeln i handen, i alla fall rent hypotetiskt.

Brås senaste siffror visar att jag inte är ensam om att vara rädd. Jag är snarare en liten del av en stor mängd kvinnor som har blivit räddare under de senaste åren. Och det är exakt det som den strukturella könsmaktsordningen har lärt oss - att vara rädda.

Det här är inte ett problem som varje kvinna ska lösa individuellt genom något slags personlig övertygelse om att det faktiskt inte är alla män som våldtar och dödar kvinnor. Det är ett strukturellt problem som faktiskt börjar med mannen, med mansnormen och med varför män använder så hysteriskt mycket våld.

Regeringens brottsförebyggande program är bra som tar ett stort grepp kring det brottsförebyggande arbetet. Det sker inte i ett sammelsurium av hårdare straff och fler poliser, utan det är ett arbete som sker från kommunen till staten och utifrån att ingen ska vara rädd när man ska gå hem på kvällen. Brottsförebyggande arbete sker främst genom en bra skolgång, en stark välfärd och ett jämställt samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Det sexualiserade våldet är fortfarande ett av de största hoten mot kvinnors hälsa och ett hinder för att nå ett jämställt samhälle. Våldet präglar dagligen kvinnors liv, och överallt utmanas kvinnors rättigheter ständigt på olika sätt både i Sverige och internationellt. Mäns våld mot kvinnor existerar inte i ett vakuum utan är det yttersta uttrycket för ett ojämställt samhälle.

Vi måste därför se hur maskulinitetsnormer, maskulinitet, makt och våld hänger ihop och hur stereotypa könsroller påverkar mäns beteende och syn på framför allt kvinnor och hbtq-personer. Detta måste vi göra för att sedan kunna vidta åtgärder och slutligen uppnå ett samhälle fritt från sexuellt våld.

Det behöver tas fram ett nationellt handlingsprogram mot våldtäkter och sexuellt våld. Vänsterpartiet anser även att sex- och samlevnadsundervisningen behöver utvecklas, att feministiskt självförsvar bör införas från årskurs 7 och att sexistisk reklam bör förbjudas. Vi vill öka genuskompetensen och stärka jämställdhetsarbetet inom förskolan och skolan, eftersom grunden för de föreställningar om kön och sexualitet som präglar hela vårt samhälle etableras där redan i mycket tidig ålder.

Vi i Vänsterpartiet är mycket glada och stolta över att vi tillsammans med regeringen har kommit överens om att avsätta pengar i budgeten för att finansiera införandet av obligatoriska moment om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer i ett antal utbildningar till yrken där man just träffar utsatta kvinnor och barn. Det blir en obligatorisk utbildning för bland annat läkare, jurister och socionomer.

I Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökning för 2016 svarade en tredjedel av de tillfrågade kvinnorna att de antingen kände sig otrygga, mycket otrygga eller att de inte alls går ut i det egna bostadsområdet sent om kvällarna. Bara en tiondel av männen svarade likadant. Detta är ett av alla skäl till att det brottsförebyggande arbetet i allmänhet och planeringen av stadsmiljöer och bostadsbyggande i synnerhet behöver ett tydligt feministiskt perspektiv.

Men det går att göra vissa saker för att skapa trygghet, till exempel att planera städer bättre. Man kan bygga städer och bostadsområden så att de känns och upplevs som trygga. Vänsterpartiet har länge drivit frågan om feministisk stadsplanering. I Stockholms stad, där Vänsterpartiet sitter som en del av majoriteten, har vi sett till att skriva in krav på en feministisk stadsplanering i ägardirektiven för stadens bostadsbolag.

Ytterst är detta en fråga om demokrati. Det offentliga rummet tillhör alla och måste därför vara tryggt och välkomnande för alla, oavsett vem man är. Det handlar om enkla saker. Väl upplysta gångstråk är viktiga för att öka tryggheten, men framför allt behöver det offentliga rummet återigen bli en viktig plats som angår oss alla.

Fru talman! Även om det är kommunerna som har planmonopol och förfogar över stadsplaneringen bör regeringen kunna vidta åtgärder för att stimulera och uppmuntra till ett tydligt feministiskt perspektiv vid stadsplanering och bostadsbyggande. Regeringen bör därför återkomma med förslag på åtgärder som syftar till att uppmuntra och stimulera förekomsten av feministisk stadsplanering och bostadsbyggande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Jag ska inte behöva gå hem med nyckeln i handen. Det ska ingen behöva. Men det är inte jag som ska ändra mig, utan det är männen. Det är därför brottsförebyggande arbete är viktigt, och det är därför det måste genomsyra allt i samhället. Det är i grund och botten en feministisk fråga.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

Anf. 216 Roger Haddad (L)

Fru talman! Först och främst vill jag meddela att Liberalerna står bakom utskottsmajoritetens hantering av skrivelsen samt de motioner som vi har lagt fram. Vi har inga reservationer. Liberalerna får tvärtom bifall av en majoritet i utskottet för sina förslag att inte tillsätta ytterligare en nationell byråkrat, i det här fallet en nationell samordnare under myndigheten Brottsförebyggande rådet.

Jag har tittat på budgeten för det brottsförebyggande arbetet. 25 miljoner är redan öronmärkta till regionala samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Här kommer nu ytterligare en byråkratisering och ytterligare en urgröpning av budgeten som ska gå till det lokala brottsförebyggande arbetet. Detta ska vi alltså i första hand öronmärka till fler byråkrater inom statsförvaltningen. Om man menar allvar med detta tycker jag att det är helt felprioriterat och oansvarigt.

Flera regeringsföreträdare har här talat om allt annat än innehållet i det brottsförebyggande programmet. Det är en indikator på att det här inte är något konkret. Det handlar om vad som helst och om allting. Vad betyder "minska motivationen att begå brott"? Vad betyder "öka formell och informell kontroll"? Så citerar betänkandet programmet. Detta är obegripligt. Inte ens jag som har suttit i utskottet under många år förstår riktigt vad man är ute efter.

På vilket sätt ska det lokala brottsförebyggande arbetet på riktigt och konkret stimuleras och stöttas? Själva lyfter vi till exempel, fru talman, upp behovet av kameraövervakning. Det finns nämligen referat i betänkandet om att detta är en viktig åtgärd.

I Liberalernas budget avsätts 40 miljoner mer än vad regeringen gör under rubriken "Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete". Till detta ska läggas de resurser vi avsätter till det lokala arbetet mot våldbejakande extremism. Kom inte hit till kammaren och påstå att vi i de andra partierna inte prioriterar det brottsförebyggande arbetet! Det är inte sant. Vi har mer pengar till det lokala brottsförebyggande arbetet, och jag riktar mig nu till Miljöpartiet.

När det gäller Brottsförebyggande rådets uppdrag kan detta låta som något extraordinärt och nytt. Men jag har tittat på ett antal regleringsbrev, regeringens uppdrag, till denna myndighet. Låt oss titta på innevarande år, 2017. Myndigheten ska utveckla, samla och sprida kunskap. Den ska stimulera, analysera och utvärdera brottsförebyggande insatser som bedöms vara av intresse. Den är även expertmyndighet när det gäller statistik, särskilt inom kriminalpolitiken. Det gäller hatbrott, sexualbrott och kvinnofridskränkning.

Myndigheten har redan ett oerhört omfattande, brett och tungt uppdrag och behöver inga nya nationella brottsförebyggande program. Man gör ju redan detta. Varför sa ni från S, V och MP inte det när ni talade? Brottsförebyggande rådet gör redan precis allt detta med sina 111 miljoner kronor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Det finns även kritik mot Brottsförebyggande rådet, men det kan vi diskutera i ett annat sammanhang.

Liberalerna kommer inte att yrka avslag på detta dokument, men om det hade varit en proposition hade jag gjort det eftersom det här inte är konkret. Det är inte tillräckligt tufft och effektivt utan för luddigt och fluffigt. Men detta är en skrivelse från regeringen, och den kommer att läggas till handlingarna.

När det däremot gäller den nationella samordnaren vill vi verkligen markera vårt avståndstagande mot fler sådana. Beträffande kommunernas uppdrag att arbeta brottsförebyggande har vi i Liberalerna föreslagit att kommunerna i kommunallagen ska åläggas att arbeta brottsförebyggande. Så är det inte i dag. Jag tror dock att ni har yrkat avslag på vår motion. Detta skulle faktiskt ha kunnat vara ett riktigt verktyg i det kommunala arbetet.

I Brås egna utvärderingar, som kom för ett och två år sedan, och i vårt betänkande står det att det finns brister i kommunernas prioritering. Men det finns också brister hos polisen. Jag ska inte gå in på polisens situation under den sista minuten av min talartid. Vi vet dock alla att polisen är en väldigt pressad myndighet. Det som verkligen tär på resurserna är det brottsförebyggande arbetet, att få ut fler synliga poliser och att få ut fler områdespoliser, som ska göra just allt det som många av er förväntar er att de ska göra.

Men den stora frågan är: Vem ska göra det? Polisen har i dag inte tid, resurser eller kapacitet till det brottsförebyggande arbetet, för det är inte prioriterat. Jag tycker att man ska vara oerhört försiktig, fru talman, när man överdriver betydelsen av den här typen av program och inte minst ger sken av att det här inte bedrivs. Det är självklart. Brottsförebyggande rådet gör nationella trygghetsundersökningar. De gör specifika program som redovisas årligen, och det tycker jag är bra.

(Applåder)

Anf. 217 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Det är glädjande att Roger Haddad tar i från tårna när han skryter om hur Liberalerna nu satsar på det brottsförebyggande arbetet. Faktum är att hans parti under åtta år i regeringen inte tillförde en krona till den delen av Brottsförebyggande rådets verksamhet. Vid vårt första studiebesök med utskottet på Brottsförebyggande rådet konstaterade de att detta i praktiken innebar nedskärningar, eftersom man inte kompenserade för pris- och löneuppräkningar.

Huvuddelen av Brottsförebyggande rådets arbete handlar om att föra statistik, samla kunskap och skriva rapporter. Det är otroligt viktigt. Men det som vi pratar om nu är framför allt det konkreta stöd som många kommuner efterfrågar.

Vi vet att arbetet varierar kraftigt ute i kommunerna. Det finns stora kommuner med mycket muskler och resurser och ett väl strukturerat arbete med anställda som tar till sig den kunskap och forskning som finns. Det finns också mindre kommuner som inte har lika stora resurser att bedriva ett strukturerat brottsförebyggande arbete. Det kanske är en person i kommunen som har att leda den här delen av arbetet vid sidan av många andra viktiga arbetsuppgifter. Därför har regeringen stärkt både Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna och gett dem ett regionalt uppdrag att arbeta för att så många som möjligt ute i kommunerna ska få ett kunskapsbaserat och kvalitetssäkrat konkret arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Jag måste säga att jag fortfarande inte blir klok på varför man säger nej till insatser om man tycker att det är viktigt med brottsförebyggande arbete och vill att kommunerna ska prioritera detta.

Anf. 218 Roger Haddad (L)

Fru talman! Vi säger inte nej till insatser. Vi säger nej till fler nationella samordnare. Vi säger nej till regionala byråkrater på länsstyrelsen som äter upp budgeten. Det är inte den regionala personen på länsstyrelsen som ska jobba operativt, utan det är mina kamrater och kollegor och våra medborgare i Västerås som ska göra det. Det är socialtjänsten och skolpersonalen. Det är Citysamverkan, som jobbar med citys utveckling. Det är områdespoliserna, om det finns några sådana. Det är de som ska göra allt det här jobbet. Men inte en enda kommentar om det fick jag från Miljöpartiet.

Miljöpartiet erkänner inte att vi lägger 40 miljoner mer bara under rubriken "Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete" utöver pengar till lokalt arbete mot våldsbejakande extremism. Vi lägger mer pengar än vad din regering gör, Annika Hirvonen Falk. Det är det som är relevant och ska diskuteras. Men vi ger stödet direkt till verksamheten, inte till fler samordnare.

Anf. 219 Annika Hirvonen Falk (MP)

Fru talman! Jo, jag erkänner det, men det jag samtidigt påpekar är att Liberalerna kommer med detta först nu, efter tre år i opposition. När man verkligen hade makten att påverka gjorde man inte de här insatserna. Man lät det gå 20 år mellan de nationella brottsförebyggande programmen.

Nu vill man från Liberalernas sida stryka de strategiska insatser som regeringen gör för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet. Det tycker jag är mycket tråkigt, och det rimmar väldigt illa med att man säger sig vilja ha brottsförebyggande arbete. Faktum är att man nu har gjort ett negativt tillkännagivande i strid med svensk konstitutionell praxis för att förbjuda regeringen att tillsätta en av delarna i det stärkta brottsförebyggande arbetet utan att samtidigt peka ut vad man ska göra i stället.

Vi kan inte låtsas som att potten med pengar till den person som skulle arbeta i två år med att engagera fler kommuner i att sprida det här nationella programmet skulle kunna göra nytta genom att vi pytsar ut den till fler områdespoliser, socialsekreterare och skolor. Det är inte proportionerligt. Det enda man gör här är att man tar bort ett ganska kraftfullt verktyg, som är tänkt att driva fram prioritering av det brottsförebyggande arbetet och kunskap om det nationella programmet, och ersätter det med absolut ingenting. I praktiken är det alltså en ambitionssänkning som blir resultatet av Liberalernas tillkännagivande.

Anf. 220 Roger Haddad (L)

Fru talman! Vi vill att kommunerna i kommunallagen åläggs att jobba brottsförebyggande. Vi föreslår ett sådant krav. Det har inte ni föreslagit. Men det är så man styr från den nationella nivån.

Det är vi som lägger 40 miljoner på ökade resurser till kommunerna för att de över huvud taget ska kunna jobba med de här frågorna. Det här är något som kommunerna inte har råd med eller kapacitet till. Vi lägger mer pengar till polisen för att få ut fler områdespoliser som ska jobba brottsförebyggande. Vi hade också den 30 mars ett tillkännagivande om ökad kameraövervakning som ni reserverade er emot.

Tillsammans mot brott - ett nationellt brotts-förebyggande program

Brottsförebyggande rådet har redan ett uppdrag att ta fram forskningsstudier, underlag och statistik och stödja kommunerna.

Miljöpartiet far med osanning. Miljöpartiet överdriver. Och Miljöpartiet överdriver definitivt den roll som den tilltänkta nationella samordnaren ska ha under två år.

Det är ni som har suttit i snart tre år vid makten. Varför kommer denna satsning nu? Det är ni som har makten, inte jag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 juni.)