|
Skatteutskottets betänkande
2021/22:SkU18
|
Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen om skatt på energi. Den begränsade tidsperioden omfattar den 1 mars 2020–31 december 2021.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet.
I betänkandet finns en reservation (C).
Behandlade förslag
Proposition 2021/22:71 Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt.
Ett yrkande i en följdmotion.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Propositionens huvudsakliga innehåll
Utskottets överväganden
Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt
Tillämplig tidsperiod för tillfällig utvidgning
Reservation
Tillämplig tidsperiod för tillfällig utvidgning, punkt 2 (C)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Följdmotionen
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1.
|
Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt
|
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,
2. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:71 punkterna 1 och 2.
|
2.
|
Tillämplig tidsperiod för tillfällig utvidgning
|
Riksdagen avslår motion
2021/22:4381 av Per Åsling m.fl. (C).
Reservation (C)
Stockholm den 17 mars 2022
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Niklas Wykman (M), Helena Bouveng (M), Eric Westroth (SD), Sultan Kayhan (S), Ulla Andersson (V), Magnus Stuart (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Gulan Avci (L), Anne Oskarsson (SD), Kjell Jansson (M), Hannah Bergstedt (S), Aphram Melki (C) och Lorentz Tovatt (MP).
Redogörelse för ärendet
Europeiska kommissionen beslutade den 23 juli 2021 om en förlängning av reglerna om företag i svårigheter för de statliga stöd som omfattas av förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (GBER). Med anledning av detta har regeringen föreslagit ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, som ska gälla under en begränsad tidsperiod. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslaget i motionen finns i bilaga 1.
I propositionen föreslås att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen om skatt på energi. Den begränsade tidsperioden omfattar den 1 mars 2020–31 december 2021. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt.
Bakgrund
Allmänt om EU:s regler om statligt stöd och deras tillämpning
Regler om befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformade så att de utgör statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Begreppet statligt stöd definieras direkt i EUF-fördraget. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har beslutat om vissa kriterier för dessa bedömningar, bl.a. Riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020, förkortade EEAG (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1). Kommissionen har även antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Flertalet stöd i form av befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för antingen kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER, eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad FIBER.
Stöd till företag i svårigheter
En utgångspunkt i EU:s statsstödsregler är att statligt stöd inte får ges till företag i svårigheter. Exempelvis anges i artikel 1.4 c i GBER att förordningen inte ska tillämpas på stöd till företag i svårigheter, med undantag för vissa stödordningar för att avhjälpa skador som orsakats av vissa naturkatastrofer, stödordningar för startstöd och ordningar för regionalt driftstöd. En liknande bestämmelse finns i artikel 1.3 d i FIBER. Även i punkt 16 i EEAG anges att miljö- och energistöd inte får beviljas företag som befinner sig i svårigheter.
Vad som utgör ett företag i svårigheter definieras i bl.a. artikel 2.18 i GBER. I bestämmelsen anges vissa objektiva kriterier som innebär att ett företag anses vara i svårigheter. Så är bl.a. fallet om ett aktiebolag förbrukat mer än hälften av aktiekapitalet eller om företaget är föremål för ett kollektivt insolvensförfarande eller uppfyller kriterierna i nationell lagstiftning för att försättas i kollektiv insolvens på sina fordringsägares begäran.
I lagen om skatt på energi finns ett flertal olika typer av nedsättningar av skatt som utgör statligt stöd. En förteckning över samtliga stödordningar enligt lagen finns i 1 kap. 11 a § LSE. I 1 kap. 12 § LSE finns en definition av företag som inte har rätt till statligt stöd enligt lagen. Enligt paragrafen avses med företag utan rätt till statligt stöd dels företag som är i ekonomiska svårigheter enligt artikel 2.18 i GBER, dels företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
Under 2020 beslutade kommissionen flera ändringar i GBER, FIBER och EEAG som innebar att företag som inte befann sig i svårigheter den 31 december 2019 men som försattes i svårigheter till följd av utbrottet av covid-19-pandemin även fortsättningsvis under en begränsad tid fick ta emot stöd. Den begränsade tidsperioden omfattade den 1 januari 2020–30 juni 2021. Skälet till ändringen uppgavs vara de ekonomiska och finansiella följder som utbrottet av covid-19 har haft för företagen och för att säkerställa överensstämmelse med kommissionens allmänna politiska motåtgärder.
Genom kommissionens beslut möjliggjordes lagändringar i nationell rätt. I december 2020 lämnade regeringen en proposition om tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt, vilken antogs av riksdagen (prop. 2020/21:65, bet. 2020/21:SkU17, rskr. 2020/21:207). De beslutade reglerna upphävdes när den avsedda tidsperioden var till ända, dvs. den 1 juli 2021. Kommissionen beslutade den 23 juli 2021 om en förlängning av reglerna om företag i svårigheter för de stöd som omfattas av GBER.
Propositionen
Regeringen anser att företag som inte kunnat bedriva verksamhet, helt eller delvis, under covid-19-pandemin även fortsättningsvis behöver kunna ta del av befintligt statligt stöd. Statligt stöd ges bl.a. i form av nedsatt energi- och koldioxidskatt. Enligt nuvarande regler i LSE får emellertid statligt stöd inte ges till ett företag som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Skälet till detta är att det enligt EU:s regelverk är en förutsättning för statligt stöd att detta inte ges till företag som inte bedöms ha möjlighet att bedriva en livskraftig verksamhet. Det finns således en risk att företag som tillfälligtvis hamnat i ekonomiska svårigheter under covid-19-pandemin kan komma att vägras nedsatt skatt.
Kommissionen beslutade den 23 juli 2021 om en ytterligare utvidgning av den tillfälliga reglering som tidigare gällde under en period som sträckte sig t.o.m. den 31 december 2021. Beslutet gäller dock bara statliga stöd som enligt gruppundantagsförordningen, GBER, förklarats förenliga med den inre marknaden.
Regeringen föreslår därför att företag som inte befann sig i ekonomiska svårigheter den 29 februari 2020, men som fick sådana svårigheter under perioden den 1 mars 2020–31 december 2021 ska kunna ta emot statligt stöd enligt lagen om skatt på energi. Det gäller dock bara statliga stöd i form av skattebefrielse för ändamål som enligt GBER förklarats förenliga med den inre marknaden.
En förutsättning är att företaget under perioden den 1 juli–31 december 2022 yrkar avdrag eller ansöker om återbetalning för perioden den 1 mars 2020–31 december 2021, alternativt begär omprövning av ett beslut som avser ett sådant yrkande eller en sådan ansökan.
Ett företag som har försatts i konkurs ska inte kunna ta emot sådant stöd.
Förslaget träder i kraft den 1 juli 2022 och upphör att gälla den 31 december 2022. För yrkande om avdrag, ansökan om återbetalning och begäran om omprövning som har gjorts före ikraftträdandet ska äldre föreskrifter fortfarande gälla.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser likt regeringen att det är angeläget att ge företag som fått svårigheter under covid-19-pandemin en möjlighet att ta del av statligt stöd enligt lagen om skatt på energi. Utskottet har inget att anmärka på regeringens förslag och tillstyrker propositionen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om tillämplig tidsperiod för den tillfälliga utvidgningen av statligt stöd genom nedsatt energiskatt.
Jämför reservationen (C).
Motionen
I kommittémotion 2021/22:4381 av Per Åsling m.fl. (C) yrkas att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga den tidsperiod för vilken lättnaden tillämpas och träder i kraft och tillkännager detta för regeringen. Motionärerna anser att regeringen i fortsatta dialoger med EU-kommissionen bör verka för en möjlig förlängning av tidsperioden bortom 2022. De anser också att lättnaden bör tillämpas från den 1 januari 2020 och att reglerna om den förlängda tidsperioden bör träda i kraft redan den 1 januari 2022.
Utskottets ställningstagande
Den tidigare lagstiftning som gällde för tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt omfattade perioden den 1 mars 2020–31 juli 2021. I propositionen gällande den lagstiftningen såg regeringen inte skäl att införa reglerna för perioder innan covid-19 började påverka företagens verksamhet, dvs, före mars 2020. Detta angavs också vara i linje med de bedömningar som gjorts i andra lagstiftningsärenden med anledning av covid-19-pandemin (prop. 2020/21:65 s. 9). Utskottet och riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag (bet. 2020/21:SkU17, rskr. 2020/21:207). Regeringen redovisar samma inställning i den nu aktuella propositionen. Utskottet gör inte någon annan bedömning när det gäller från vilken tidpunkt lättnaden ska tillämpas. När det gäller ikraftträdandet av lagstiftningen, ser utskottet inte heller skäl för en annan bedömning än den som görs i propositionen. Utskottet utgår slutligen från att effekterna av covid-19-pandemin löpande värderas och ser inte behov av ett tillkännagivande om en dialog med EU-kommissionen för en utvidgning av tidsperioden bortom 2022. Utskottet avstyrker således motionen.
Reservation
av Aphram Melki (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2021/22:4381 av Per Åsling m.fl. (C).
Ställningstagande
Erfarenheten från hanteringen av pandemin och dess effekter är att förlängningar av stöd kontinuerligt har varit nödvändiga. Jag anser därför att det är rimligt att anta att stöd även kan komma att behövas bortom 2022 och regeringen bör i fortsatta dialoger med EU-kommissionen verka för en möjlighet till förlängning bortom nämnda datum. Eftersom olika nationella stöd har gett olika förutsättningar för företag i olika medlemsstater finns det dessutom goda skäl för att anamma den generösare tillämpningen med rätt till stöd från den 1 januari 2020 som medges av EU. Redan den 1 februari 2020 beslutade regeringen om en förordning som innebar att bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar skulle tillämpas på infektion med coronavirus. Av samma skäl, samt för att inte företag som har ekonomiska svårigheter ska behöva vänta på återbetalning i upp till ett år, är det även rimligt att ikraftträdandet av den förlängda perioden tidigareläggs till den 1 januari 2022.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2021/22:71 :
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.
Följdmotionen
2021/22:4381 av Per Åsling m.fl. (C):
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvidga den tidsperiod för vilken lättnaden tillämpas och träder i kraft i enlighet med vad som anförs i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
