Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Anf. 84 Alexandra Anstrell (M)

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Herr ålderspresident! I eftermiddag debatterar vi och fattar viktiga beslut. Nu ska vi tala om att skicka svenska soldater till Mali, ett av världens farligaste länder.

Sverige har sedan 2013 bidragit till FN:s stabiliseringsinsats i Mali - Minusma - men även till den EU-ledda utbildningsinsatsen EUTM i landet. Utöver det militära engagemanget i Mali har Sverige under de senaste åren skalat upp biståndsinsatserna till såväl Mali som regionen i stort. Sverige är efter USA och EU den tredje största biståndsgivaren i landet.

Herr ålderspresident! Samtidigt som vi ska avveckla campen i Timbuktu ska vi skicka ett lätt skyttekompani som föreslås vara stationerat i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Men det svenska styrkebidraget ska också kunna användas i hela Minusmas insatsområde. Det kommer självklart ge större möjligheter för Minusmas militära insatser att ha våra duktiga soldater på plats.

Utvecklingen i Mali går dock åt fel håll. Säkerhetsläget är fortsatt allvarligt i landet, framför allt i dess centrala delar där Gao ligger. Kränkningar av och övergrepp mot de mänskliga rättigheterna kopplade till konflikten rapporteras regelbundet. Det handlar bland annat om laglöshet, utomrättsliga avrättningar, tortyr eller annan förnedrande behandling, sexuellt våld och godtyckliga frihetsberövanden.

Herr ålderspresident! Nästan hälften av befolkningen är under 15 år. Rekrytering av barnsoldater sker i stor utsträckning och är ett stort problem. Straffriheten är utbredd. Problemen till följd av låg och i vissa fall obefintlig statlig närvaro i de centrala och norra delarna av landet har blivit mer påtagliga och utgör en utmaning för rättsstatens principer i Mali.

Jag är mycket tacksam för att jag i somras fick möjligheten att besöka vår svenska insats i Mali. Det gav många insikter och funderingar om de militära insatserna men framför allt om synkroniseringen av de civila insatserna. Som det ser ut i dag är vår militära insats mycket bra. De är duktiga, proffsiga och modiga. De är också mycket uppskattade för sin proaktivitet.

Det haltar dock på den civila insatssidan. Den synkroniserar inte alltid med den militära. Framstegen i genomförandet av fredsavtalet har varit begränsade. I början av 2018 antogs bland annat en ny förvaltningslag för att man skulle kunna reglera fredsavtalets decentraliseringsåtaganden liksom en vägkarta för fredsavtalets genomförande. Men under den andra halvan av 2018 tappade fredsprocessen farten, delvis kanske till följd av förberedelserna inför och genomförandet av presidentvalet.

Att styra upp landet är naturligtvis svårt, men här borde de stora civila insatser som bland annat FN och Sverige gör bättre kunna stötta för att stärka den statliga närvaron i de centrala och norra delarna och stärka arbetet med demokratiska värden och mänskliga rättigheter.

Herr ålderspresident! Den svenska strategin för utvecklingssamarbete med Mali löper fram till och med 2020, det vill säga samma tid som det föreslagna mandatet för den svenska militära insatsen. Strategin omfattar sammanlagt 1 200 miljoner kronor över perioden och kanaliseras såväl bilateralt via Sida som via kärnstöd till en rad FN-organ.

Vi moderater tycker att det vi gör - alla dessa pengar i bistånd och denna farliga insats vi skickar svenska soldater till - borde ha en tydligare plan. Därför tycker vi att regeringen borde återkomma till riksdagen med en samlad bedömning av Sveriges militära och civila engagemang i Mali på sikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Herr ålderspresident! När det gäller biståndet framgent borde det fokuseras på humanitära insatser, klimatbistånd och satsningar på jämställdhet.

Jag säger bara: alla dessa sopor! Jag tror jag tog hundra bilder på sopor när jag var i Mali. Det var faktiskt helt galet. På campen i Timbuktu sopsorterades det enligt svensk modell mycket bra. Det var ordning och reda. Problemet var sedan att när soporna hämtades kördes de ut på någon åker. Man lade dem i en fin hög som man sedan tände eld på.

Tänk om Mali kunde få hjälp med att ta reda på detta och inte hantera det som nu! Soporna eldas upp, sedan används askan som gödsel för deras grödor. Om de fick hjälp att hantera detta skulle de få både bättre livsmedel och bättre vatten. Detta skulle i sin tur leda till bättre hälsa och bättre klimat.

Herr ålderspresident! Vi i Moderaterna tycker att det måste finnas goda möjligheter till styrning och utvärdering av de insatser som görs. Erfarenheterna från den svenska insatsen i Afghanistan visar dessutom betydelsen av att biståndsinsatser måste vara väl koordinerade med de militära insatserna för att ge maximal effekt. Därför är det särskilt viktigt att eventuella förändringar i det militära bidraget taktas med den svenska biståndsstrategin för Mali.

Sverige har fram till nu bidragit med kvalificerade underrättelseförband till Minusmainsatsen, förband som utgör en begränsad resurs och som även behövs för utbildning och insatser i Sveriges närområde. Det faktum att Minusma är en FN-ledd insats har inneburit begränsningar i det svenska styrkebidragets möjligheter att agera. Ett exempel är FN:s problem att få fram relevant kapacitet för medicinsk evakuering. Det föreslagna svenska bidraget till Minusma under kommande år ska utgöras av ett lätt skyttekompani med en nationell stödenhet parallellt med att den svenska campen i Timbuktu avvecklas.

Det är bra att Sverige har gjort och gör omfattande insatser för att förbättra situationen i en av de mer oroliga regionerna i världen. Men vi måste hela tiden också ha i åtanke hur vi på bästa sätt använder de begränsade resurser som Sverige besitter. Försvarsmakten har vid flera tillfällen pekat på problemen med svenskt deltagande i omfattande långvariga rotationsinsatser som den i Mali. Dels har de en negativ påverkan på kritiska funktioner som uppföljning av säkerhetsläget, logistiskt stöd samt nationell ledning. Dels pekar Försvarsmakten på att de internationella insatserna måste sättas i relation till uppbyggnaden av det nationella försvaret under de kommande åren.

Utifrån detta förordar Försvarsmakten att Sverige koncentrerar sina insatser till färre operationsområden samt att svenskt deltagande ska prioriteras i första hand till Natoledda insatser, i andra hand till EU-ledda insatser och i tredje hand till FN-ledda insatser.

Vi moderater tycker att Försvarsmaktens synpunkter är relevanta mot bakgrund av de utmaningar som det svenska försvaret står inför under de kommande åren. Sveriges internationella insatser måste göra maximal nytta, och i ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde måste de nationella behoven också prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi får i samband med den kommande försvarspolitiska inriktningspropositionen anledning att återkomma till denna principiella fråga, men prioriteringsordningen Nato, EU- och sist FN-insatser verkar vara en bra prioritering.

Vi moderater anser att det svenska militära bidraget till Minusma bör avvecklas i dess nuvarande form. Dock behövs det en gedigen genomlysning av vilka konsekvenser en sådan avveckling skulle kunna få - det gäller såväl civilt som militärt på plats i Mali men även utifrån Sveriges säkerhetspolitiska samarbeten.

Herr ålderspresident! Det är just därför som vi tycker att regeringen ska återkomma till riksdagen med en skrivelse som samlat redovisar hur regeringen ser på Sveriges fortsatta engagemang i Mali på lång sikt och vilka resurser som krävs - militära insatser, biståndsverksamhet samt de diplomatiska och politiska resurserna på plats i regionen. En sådan redovisning bör också inkludera en bedömning av vilka effekter en fortsatt insats i Mali kan ha på uppbyggnaden av det nationella försvaret.

Jag yrkar bifall till Moderaternas reservation.

(Applåder)

Anf. 85 Caroline Nordengrip (SD)

Herr ålderspresident! I dag debatteras det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om fortsatt svenskt deltagande i FN:s stabiliseringsinsats i Mali.

Det har gått fem år sedan den första personalen ur underrättelseförbandet Mali 01 anlände till den nybyggda campen utanför Timbuktu. Arbetet har alltsedan ankomsten varit krävande och långt ifrån riskfritt. Det svenska styrkebidraget har dock löst sina uppgifter på ett föredömligt sätt. Vi kan som svenska medborgare vara stolta över vårt bidrag till Mali och dess befolkning.

Sverigedemokraterna ställer sig bakom att man ska ställa en svensk väpnad styrka till FN:s förfogande i Mali till och med den 31 december 2020, men vi har en reservation i betänkandet.

Enligt regeringens proposition är de humanitära behoven i Mali och i Sahelregionen fortsatt omfattande. Regionen är bland annat påverkad av väpnade konflikter och en försämrad miljö. Enligt FN är 3,9 miljoner människor i Mali i behov av humanitärt stöd. Undernäringen är utbredd. Behovet av sanitet och rent vatten är stort. 2,8 miljoner människor uppges ha behov av en tryggad livsmedelsförsörjning. Vi sverigedemokrater tycker därför att Sverige bör öka satsningarna på humanitärt stöd, vatten, sanitet och jordbruksutveckling i Mali.

En annan viktig fråga som jag gärna vill lyfta upp är behovet av ett ökat humanitärt bistånd till utsatta flyktingar i Malis närområde. Behoven är omfattande, och vi vill därför att Sverige ska öka biståndet till denna utsatta grupp.

Herr ålderspresident! Som jag tidigare nämnde har Försvarsmakten och dess personal gjort ett utmärkt arbete i Mali. Vi vill framföra vårt djupaste tack till alla de officerare och soldater som genomför en insats där.

Beslutet är taget att fokus nu ska ligga på nationellt försvar. Därför behöver vi titta på hur återuppbyggnaden av det svenska totalförsvaret ska kunna ske så snabbt och effektivt som möjligt. Där ligger ansvaret på oss politiker att vända på varje sten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Detta medför att verksamheter kan behöva nedprioriteras på grund av resurskonflikter. Det rör bland annat internationella operationer.

Jag kommer att läsa en av tre strategiska målbilder som ingår i Försvarsmaktens underlag till den försvarspolitiska proposition som vi kommer att debattera här nästa vecka:

Deltagande i internationella militära operationer bidrar till interoperabilitet och att bygga förmågan hos svenska nationella krigsförband och staber.

Det är den målsättning som kanske tydligast får genomslag i den nationella förmågan genom att den erfarenhet och skicklighet som deltagande personal, både som individer och förband, tillägnar sig i en skarp militär multinationell operationsmiljö inte kan inhämtas någon annanstans.

För att bäst uppnå den målsättningen, och samtidigt undvika större begränsningar i den nationella produktionsförmågan, strävar Försvarsmakten mot att de styrkebidrag som sätts in i internationella militära operationer ska vara så lika de befintliga krigsförbanden som möjligt.

Vidare står det:

"Uthålligheten och operationens utsträckning i tid är ytterligare en variabel att beakta. Försvarsmakten förespråkar ett förfarande där de internationella militära operationerna kraftsamlas och tidsbegränsas till 1-2 år. Detta innebär att viktig operativ erfarenhet kan inhämtas samtidigt som risken för utmattning i vitala funktioner såsom logistik, ledning och underrättelser minskar. Ett sådant förfarande skulle reellt bidra till att bygga förmågan hos svenska krigsförband och staber och ställer samtidigt krav på beslutsmässighet och avgränsningar."

I denna återuppbyggnad behövs det att vi gör tuffa prioriteringar. Sverigedemokraterna anser att vi bidrar till Malis stabilitet, men vi behöver se över vårt mångåriga väpnade engagemang.

För att Sverige ska kunna dra tillbaka sina väpnade styrkor så ansvarsfullt som möjligt bör det göras med god framförhållning. Sverigedemokraterna föreslår därför att den svenska väpnade styrkan i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma, ska avvecklas och att avvecklingen ska vara genomförd senast den 31 december 2021.

Med detta sagt, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till reservation 2 i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 86 Mikael Oscarsson (KD)

Herr ålderspresident! Det vi nu diskuterar är det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali. Men jag vill precis som i den förra debatten, som handlade om våra insatser i Afghanistan, börja med att tacka alla män och kvinnor i uniform - de som just nu i Afghanistan, i Irak, i Mali och på andra ställen gör fantastiska insatser. Men jag vill också tacka deras anhöriga och vänner som ställer upp. Jag vill även inkludera dem som tidigare har varit i Korea och på olika ställen i världen, där svenska trupper har gjort stora insatser. Det är deras insatser som har möjliggjort att vi har kunnat ställa upp på det sätt som vi har gjort. Det är viktigt för mig att börja med att säga det.

Som redan har sagts har denna insats funnits i fem, snart sex, år. Så länge har vi bidragit till denna stabiliseringsinsats. Vi har bidragit militärt med en avancerad underrättelseinsats men också på olika sätt med bistånd. I den här regionen har Sverige gjort stora humanitära insatser, och det har haft betydelse. Samtidigt måste vi konstatera att det fortfarande är väldigt oroligt där nere. Nu kommer den insats vi har haft i Timbuktu att avvecklas, och det kommer att bli en annan typ av insats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi kristdemokrater är inte emot denna insats, men vi vill, i likhet med Moderaterna, att vi ska utvärdera insatsen och också titta på hur vi ska använda våra resurser. Vi har ju begränsade resurser. Att det är en FN-ledd insats har också betytt olika typer av problem. Det har varit problem med Medevac - det handlar alltså om att man med helikopter ska kunna komma till undsättning om människor blir skadade. Det är ett exempel på begränsningar vi har haft.

Försvarsmakten har själv sagt att det i första hand är bäst för Sverige att medverka i Natoledda fredsbevarande insatser, i andra hand EU-ledda insatser och i tredje hand FN-ledda insatser. Det är viktigt att ha med sig när vi nu ska utvärdera detta och se vad vi ska satsa våra resurser på. Vi ser ju också ett tuffare säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde, som vi måste se till att vi klarar.

Därför vill vi i den här reservationen tillsammans med Moderaterna se en utvärdering av insatsen och Sveriges långsiktiga militära och civila engagemang i Mali så att vi gör det på allra bästa sätt.

Med dessa ord, herr ålderspresident, vill jag återigen yrka bifall till reservationen.

Anf. 87 Kalle Olsson (S)

Herr ålderspresident! Mali är ett land som inte särskilt ofta omnämns i den svenska rapporteringen. Den rapportering som ändå förekommer handlar ofta om det mänskliga lidandet i säkerhetskrisens spår.

En enkel artikelsökning ger en ganska nedslående bild av situationen i landet: "100 döda efter attack på by i Mali", "Minst 24 regeringssoldater döda i Mali", "Över 60 befriade från traffickingliga i Mali", "Tre skadade i bilbombsattack mot FN-bas i Mali".

Så här kan man tyvärr fortsätta länge, herr ålderspresident.

Mali är ett land svårt plågat av komplicerade interna konflikter och av fattigdom. I landet verkar sedan ungefär fem år svensk militär personal på plats inom ramen för FN:s stabiliseringsinsats Minusma. Dess mandat kommer från en säkerhetsrådsresolution vars syfte är att övervaka och stödja eldupphöravtalet, stödja fredsavtalet och skydda civila.

Det är som alla vet ytterst vi här i riksdagen som styr vårt deltagande i internationella operationer, och nu står vi alltså i begrepp att besluta om att förlänga insatsen i Mali med ytterligare ett år.

En skillnad jämfört med tidigare års förlängningar är att den svenska insatsen under 2020 kommer att omlokaliseras och få delvis andra uppgifter. Fram tills i söndags, när Mali 10 övergick till Mali 11, har den svenska kontingenten utgått ifrån Camp Nobel i Timbuktu. Där inleds nu en avveckling, och styrkan kommer att stationeras i Gao. Parallellt med styrkebidraget i Gao kommer vi att hålla en styrka för avveckling av det tidigare förbandsbidraget i Timbuktu.

Vi ska inte i dag skriva något bokslut över Sveriges insatser i Mali, men vi kan konstatera att vårt bidrag i Timbuktu med en avancerad underrättelseförmåga har varit mycket uppskattat och efterfrågat och faktiskt också brutit ny mark inom FN-systemet och FN-ledda insatser. Förbandet har levererat kvalificerad underrättelseinformation som bidragit till att högre chef kan gå fram med ett bättre beslutsunderlag. I Gao kommer vi att bidra med ett lätt skyttekompani.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi är, herr ålderspresident, ett antal ledamöter från försvars- och utrikesutskotten som genom åren haft förmånen att få besöka förbandet i Mali. Att på plats och ställe följa arbetet och vara med under fotpatruller i närliggande byar och i vardagen på campen i den stekande 50-, ibland 60-gradiga värmen ger en inblick i insatsens villkor som inte ens den bästa Powerpointpresentation kan mäta sig med.

Det förstärker också den ödmjukhet som man känner inför de män och kvinnor som gör insatsen möjlig: soldaterna, officerarna och den övriga personalen. Så här i adventstider reflekterar man ofrånkomligen över det pris som våra utsända betalar, både när det gäller riskerna - Minusma är en av de farligaste FN-insatserna - och den personliga uppoffringen i att vara långt ifrån nära och kära.

På söndag tänder vi det andra adventsljuset. Runt hörnet väntar julen, en tid som för många av oss handlar om att vara tillsammans med dem som betyder mest. Samtidigt, långt borta i södra Saharaöknen, arbetar våra utsända för att stödja några av världens mest utsatta människor i en av världens mest prövande miljöer.

Låt oss sända en tacksamhetens tanke till de svenskar som står upp för fred och säkerhet och en bättre värld. Ni gör skillnad. Ni gör oss alla stolta.

Med detta, herr ålderspresident, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 88 Alexandra Anstrell (M)

Herr ålderspresident! Vi moderater tycker att det är viktigt med operationell effekt. Därför tycker vi att de civila och militära insatserna ska utvärderas. Vi tänker att det behövs synkroniserade insatser för att få mest pang för pengarna.

Jag undrar vad det är Socialdemokraterna och regeringen är rädda för ska dyka upp. Varför vill ni inte ha en utvärdering?

Anf. 89 Kalle Olsson (S)

Herr ålderspresident! Jag skulle inte säga att vi inte vill ha en utvärdering. Som framgår i propositionen finns det däremot uppenbara metodologiska utmaningar för ett land som Sverige, en liten pusselbit i en stor insats med många länder och flera tusen inblandade, när det gäller att plocka ut vår del och säga att det är exakt det här och det här som är det svenska bidragets del i att flytta fram positionerna. Vi försöker att se till helheten.

Som jag nämnde i mitt anförande är det tydligt att den insats som vi hittills har bidragit med i Timbuktu på ett uppenbart positivt sätt har bidragit till att flytta fram positionerna för FN som organisation när det gäller att verka inom fredsbevarande och stabiliserande insatser. Vi har fört in en ny förmåga, underrättelseförmågan, i den samlade operationen, och det är en tydlig effekt som vi har sett. Även FN bekräftar detta. Det har varit mycket uppskattat och är naturligtvis en del i en utvärdering av insatsen.

Vi har också övergripande mål, och jag tog med några av dem som också framgår i propositionen. Vi har att stärka FN som en fredsbevarande organisation. Vi ska stödja andra truppbidragande länder i att bygga upp deras förmåga. Vi har den feministiska utrikespolitiken där vi arbetar för att stärka kvinnors och flickors inflytande och egenmakt, något som vi arbetar aktivt med i Mali.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi har alltså ett antal mål av lite mer övergripande natur som vi arbetar med i Mali.

Anf. 90 Alexandra Anstrell (M)

Herr ålderspresident! Tack, Kalle Olsson, för svaret!

Bara för att man har ett antal mål betyder ju inte det per automatik att de blir uppfyllda. Man behöver följa upp leveransen.

Jag tycker att utvärdering är viktigt, och även om vi bara är en liten del av en stor insats är det ändå så att Sverige är den tredje största biståndsgivaren till Mali. Då borde man kunna synkronisera insatserna mer. Håller inte Kalle Olsson med om det?

Anf. 91 Kalle Olsson (S)

Herr ålderspresident! Jag har absolut ingenting emot utvärdering. Jag försöker bara säga att det inte alltid är så enkelt som att bara tro att man kan reducera det till en pinnjakt eller till att checka i ett antal boxar, utan vi är en del i en större struktur.

Biståndet och det vi gör militärt ska man naturligtvis försöka synka, om vi nu uttrycker det så. Samtidigt går det inte att komma ifrån att läget i Mali i dag är mycket allvarligt, mycket spänt och mycket farligt. Många gånger kan det vara så att en förutsättning för att vi över huvud taget ska komma fram med de biståndsinsatser som vi gör i Mali, och över huvud taget i den större Sahelregionen, är att vi också kan upprätthålla ett skydd. Det är ofta den nödvändiga början för att kunna garantera skyddet för civilbefolkningen men också för de biståndsorganisationer och andra som finns på plats.

Anf. 92 Daniel Bäckström (C)

Herr ålderspresident! Omvärldsläget gör att svenska bidrag till militära internationella insatser även fortsättningsvis kommer att vara efterfrågade. Det handlar om såväl mindre förband med särskilda förmågor som mer traditionella och kvantitativt större förband.

Vårt svenska bidrag främjar övergripande säkerhetspolitiska intressen och en regelbaserad multilateral världsordning med FN-stadgan som bas. Vårt svenska deltagande är ett sätt att visa solidaritet och fördjupa samarbetet med länder och organisationer som är viktiga för säkerheten i vårt närområde.

För Centerpartiet kan inte den försämrade säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde vara en ursäkt för att Sverige ska backa från att delta i internationella såväl militära som civila insatser. Även om det kommer att ta tid och krävas kraft och betydande resurser att utveckla vår nationella försvarsförmåga och totalförsvarsförmåga ska vi inte backa från ansvaret att också bidra internationellt.

Vi måste blicka utåt. Vi måste se sambanden med vad som i praktiken påverkar vår säkerhet här hemma, i vårt närområde, i samarbetet i Europa och i Europas närområde. Vi är inte isolerade. Tvärtom behöver vi bidra långsiktigt för att främja vår säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Vi måste också utgå från de resurser och förmågor som finns på hemmaplan med det vi är bra på och det vi behöver bli bättre på, där vi behöver prioritera. Där kan vi bidra i andra länder och i insatser, som vi gör i Mali och har gjort de senaste åren.

En förstärkt krigsorganisation i Sverige i enlighet med Försvarsberedningens förslag stärker också Sveriges möjligheter att bidra militärt i insatser internationellt. Kopplingen är oerhört väsentlig. Med ökade resurser på hemmaplan ökar möjligheten att bidra internationellt, och vi utvecklar också vår förmåga. Det syns i erfarenheterna från insatser i bland annat Mali de senaste fem åren. Insatserna har varit oerhört viktiga eftersom de skärper vår förmågeutveckling på hemmaplan, och de ger skarp erfarenhet. Det är viktigt för rekryteringen och för att utveckla kompetensen. Inte minst viktigt är vad vi kan bidra med till andra länders förmågeutveckling och vad som kan göras tillsammans.

Centerpartiet är för ett fortsatt deltagande i insatserna i Mali. Vi förstår också att det svenska engagemanget i områdena har betydelse. Det är viktigt att vi bygger säkerhet tillsammans med andra.

Situationen i Mali är oerhört allvarlig. Säkerhetsläget försämras. Det finns fortfarande ett hot mot den internationella freden och säkerheten. Vi ser terrorism, grov brottslighet och människosmuggling, och vi ser att problemen i Mali får konsekvenser även i Europa.

Miljön är komplex: militär problematik med asymmetrisk hotbild. Mandatet för Minusmas insats handlar om att stödja regeringens möjligheter att återfå just kontrollen över hela territoriet, vilket man inte har i dag, för att nå en hållbar politisk lösning.

Vi har tagit del av tidigare inlägg i debatten, bland annat från Sverigedemokraterna. Där har fokuserats mer på bistånd och mindre på militär insats efter 2021. Vi bör nog utgå från dagsläget. När landet för dagen inte har kontroll över hela territoriet motiverar det fortsatta insatser, och det motiverar att Sverige fortsätter att ge ett stöd.

Sveriges bidrag föreslås nu bestå av ett lätt skyttekompani som tillsammans med en nationell stödenhet med bland annat sjukvårdsförmågor och personal för drift och underhåll av nationell infrastruktur och materiel ska utgöra en del av Minusmas samlade förmåga. Sveriges bidrag kommer att omlokaliseras till Gao. Styrkebidraget kommer att kunna användas inom hela insatsområdet. I den nya grupp som har åkt ned kommer nedmonteringen att påbörjas av den infrastruktur som finns i Timbuktu.

Herr ålderspresident! Insatsen vilar fortfarande på en folkrättslig grund med ett folkrättsligt mandat. Vårt svenska förband ska bidra till stabilitet i operationsområdet genom patrullering och närvaro. Uppdraget förenas med mycket ansvar och stora risker i en säkerhetspolitiskt allvarlig situation. Många svenskar har varit på plats i Mali och tjänstgjort för Sveriges räkning, och många kommer att fortsätta att verka. Enskilda soldater, officerare och även civilanställda och deras anhöriga ska mötas med största respekt.

Jag vill också rikta ett mycket varmt tack för gjorda och kommande insatser för vårt uppdrag som ska bidra till en säkrare värld. Jag ställer mig bakom betänkandet och yrkar bifall till förslaget till beslut.

(Applåder)

Anf. 93 Hanna Gunnarsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Herr ålderspresident! Hej till alla er som tittar på debatten!

I dag debatterar vi alltså Sveriges insats i Mali, där Sverige deltar som en del av FN:s stabiliseringsinsats Minusma.

I augusti var jag tillsammans med fyra andra ledamöter i försvarsutskottet på plats i Mali och fick möjlighet att besöka Sveriges camp utanför Timbuktu - Camp Nobel. Det var tre intensiva dagar där vi fick ta del av det stora arbete som görs inom Sveriges insats på plats. Vi fick fantastiskt bra presentationer av de personer som ansvarar för verksamheten inom Mali 10, det vill säga den tionde gruppen av svenskar som är på plats i Camp Nobel.

Varje halvår byts gruppen ut, och nu i dagarna välkomnar vi Mali 10 hem och önskar Mali 11 lycka till med sitt arbete det kommande halvåret. Det är nu ganska många svenskar som har varit på plats i insatserna i Mali.

Att få besöka Sveriges camp i Mali var såklart en stor upplevelse. Det gav en mycket större förståelse för hur livet och arbetet är under en internationell insats. Man är långt från familj och vänner och det vardagsliv som levs hemma. Man lever under ett ständigt säkerhetshot. Ibland har man små möjligheter att kommunicera med familjen hemma, och man kan såklart inte berätta om allt man gör under dagarna. Det är också ett mycket varmt land, med alla de praktiska problem som det innebär.

Vi fick också en bra bild av hur samarbetet inom FN-insatsen fungerar i Mali. Det går oftast bra mellan de länder som finns på plats, men ibland finns utmaningar. Det var värdefullt att få en större förståelse för hur utvecklingen i Mali överlag är. Mali är ett land där utvecklingen inte riktigt går åt rätt håll hela tiden. Vi är långt från en hållbar fred och demokrati i Mali.

Vi tackar Mali 10 mycket för att ni tog emot oss och gav oss så mycket av er tid för att berätta, visa och svara på alla våra frågor.

Herr ålderspresident! Jag vill såklart också rikta ett stort tack till alla dem som har deltagit i en insats i Mali och i andra länder där Sverige befinner sig eller har befunnit sig. Ni som deltar gör stora uppoffringar i era liv. Det är lång bortovaro från familj och vänner hemma. Det är ett arbete som innebär stora risker. De anhöriga som är kvar hemma och väntar gör det ofta med en stor känsla av oro. Även de anhöriga hemma är såklart värda all vår tacksamhet och allt stöd som behövs för att få vardagen hemma att fungera.

I den proposition som regeringen har lagt fram får vi en bakgrund till hur situationen och säkerhetsläget i Mali är just nu. Där framgår att Mali är ett av världens fattigaste länder där det sedan en lång tid råder väpnad konflikt. Det är stora problem med drog- och vapenhandel, kidnappningar och terrorism. Säkerhetsläget i Mali är svårt. Det finns ett underskrivet fredsavtal, men det har sedermera brutits.

Konflikterna grundar sig till viss del i klimatförändringar, som vi ser i form av minskad nederbörd och stor torka. Torkan har tvingat befolkningen att lämna sina hem, och fattigdomen och utsattheten har ökat. Här ser vi hur viktigt det är att se klimatförändringar och naturkatastrofer som ett säkerhetspolitiskt hot och som grund för krig och konflikter. Att bekämpa klimatförändringarna är därmed också ett arbete för en mycket fredligare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Som kontrast lever vi i Sverige i ett av världens fredligaste och rikaste länder. Det är därför självklart att vi i Sverige ska delta i internationella insatser och främja fred, demokrati och utveckling i världen.

Vi gör detta på olika sätt. Framför allt gör vi det genom bistånd och med olika former av expertis för att hjälpa till att bygga upp demokrati och demokratiska samhällen. Men vi bidrar också med militär för att bevara säkerhet och skydda civilbefolkningen. Det är viktigt att vi alltid ser de bakomliggande orsakerna till krig och konflikt och aktivt arbetar internationellt för att konflikter inte ska uppstå. Sveriges olika former av biståndsarbete är därför ett förebyggande arbete för att undvika krig och konflikter och lidande för civilbefolkningen.

Fru talman! För Vänsterpartiet är det otroligt viktigt att Sveriges internationella insatser sker under ledning av FN och med tydligt stöd i folkrätten i stället för att ledas av enskilda länder eller av Nato. Här ser vi en stor skillnad mellan partierna i Sveriges riksdag, där framför allt Moderaterna och Kristdemokraterna här i kammaren i dag har förespråkat Natoinsatser i stället för det mer självklara FN-arbetet.

Respekten för folkrätten, den som FN faktiskt är satt och skapat för att värna, måste alltid finnas med i grunden.

Men även om vi i Vänsterpartiet är stora anhängare av FN:s arbete för fred och utveckling måste vi också erkänna att FN har brister och tillkortakommanden. FN behöver demokratiseras och bli mer jämställt.

Sverige ska ha en framträdande roll i de olika delarna av FN:s arbete och bidra till utveckling och förbättring av organisationen. Det är vårt solidariska ansvar som ett fredligt, demokratiskt och rikt land.

Slutligen är jag glad över att regeringen i sin proposition så tydligt pekar på kvinnors deltagande utifrån resolution 1325.

Vi i Sverige ska göra det vi kan för att stödja arbetet för fred, demokrati och utveckling i Mali och dess grannländer så att Malis befolkning i framtiden får leva i frihet, fred och demokrati och tillsammans fatta beslut om sitt eget lands framtid.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 94 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag vill börja med att rikta ett stort tack till de veteraner som har tjänstgjort i Mali tidigare, till de anhöriga här hemma i Sverige som på sitt sätt är en del av insatsen och till dem som just nu tjänstgör eller kommer att tjänstgöra i denna viktiga insats.

Precis som sagts tidigare i debatten är läget i Mali extremt tufft. Det är komplexa konflikter, och utvecklingen är allvarlig. Det gör att behovet av en insats som syftar till att öka stabiliteten är extra stort.

Vi behövs i Mali därför att vi kan bidra till stabilitet. Vi kan bidra till att på lång sikt bygga stabilitet som leder till fred, frihet och demokrati. Vi behövs både militärt och i fråga om bistånd av just den anledningen.

Det har sagts här tidigare, fru talman, att det är en orolig tid i vårt närområde. Det är sant. Det är en orolig tid i stora delar av världen. Och när det är oroliga tider ankommer det på våra samhällen, på oss som lever i demokratier, att ta större ansvar också i övriga delar av världen.

Vi måste rusta här i Sverige och se till att vi har ett starkt försvar av våra gränser så att vi kan garantera vår frihet samtidigt som vi genom deltagande i övriga delar av världen, genom att ta ansvar och bygga stabilitet i andra delar av världen, bidrar till att dämpa oron även där. När vi gör det tillsammans med andra får vi ett stabilare läge och mer säkerhet här hemma. Det hänger ihop. Oroliga tider kräver stora satsningar både här hemma i Sverige och på deltagande i andra delar av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Liberalerna har haft kritik mot denna insats, inte mot hur den görs utan i grund och botten mot uppdraget. Det är en kritik som vi fortsätter ha. Det saknas i alltför hög grad uppföljbara och utvärderbara mål för denna insats. I betänkandet finns det ansatser till den typen av mål. Det är positivt att det rör sig i den riktningen, men det är långt ifrån tillräckligt.

Vi kommer inte att yrka på något annat än bifall till förslaget. Det gör vi därför att vi tror att det är viktigt att vi tillsammans här i riksdagen sluter upp och ger ett unisont stöd till de personer som nu tjänstgör i Mali. Men jag vill samtidigt markera, och vi markerar med ett särskilt yttrande, att det är viktigt att vi fortsätter följa upp och utvärdera och att vi ser till att insatsen får utvärderbara mål som gör att insatsen blir bättre och uppföljningen från oss här i Sveriges riksdag blir bättre.

Anf. 95 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Sveriges engagemang för fred och utveckling i Mali och Sahelregionen är starkt, och ett fortsatt svenskt bidrag till Minusma ligger helt i linje med det.

Förutom den insats vi debatterar i dag görs många andra saker som också är en del av att uppnå fred och stabilitet i Mali. Vi har en strategi som innebär ett omfattande humanitärt stöd och bilateralt utvecklingssamarbete. Sverige är en av de största bilaterala givarna till Mali med humanitärt bistånd via Sida. Vi bidrar också med humanitärt stöd genom ett flerårigt, icke öronmärkt kärnstöd till bland annat FN:s katastroffond och andra FN-organ aktiva i Mali.

Sidas stöd går till insatser inom bland annat livsmedelsassistans, hälsa, nutrition, vatten och sanitet, skydd och utbildning. Det svenska stödet kanaliseras bland annat genom flera FN-organ på plats i landet samt genom Internationella rödakorskommittén och internationella organisationer såsom International Rescue Committee och Norska flyktingkommittén. Därutöver ställs expertpersonal till förfogande genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samverkan och samarbete är viktiga ledord för att nå framgång.

Fortsatt utvecklingsstöd och humanitärt stöd till Mali och Sahelregionen är av yttersta vikt, såväl genom Sida som i form av fortsatta icke öronmärkta bidrag till de humanitära organisationerna. Det ökar möjligheterna för organisationerna att behålla beredskap och snabbt agera när nya kriser och behov uppstår. Behoven är som vi vet enormt stora. Situationen är komplex, och klimatförändringar och hunger är grundläggande beståndsdelar i det svåra säkerhetsläget.

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Det finns ett tydligt folkrättsligt mandat för den aktuella insatsen i Mali. Svenskt deltagande svarar mot en direkt förfrågan från FN. Utöver mandatet från FN:s säkerhetsråd finns det även en inbjudan till FN från Malis regering.

Skydd av och respekt för folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten, är centralt. Detta bör genomsyra agerandet i alla faser av planeringen och genomförandet av en insats.

Kvinnors deltagande i fredsprocesser samt i freds- och statsbyggande är också en förutsättning för hållbar fred och säkerhet. Jag vill därför även här särskilt lyfta fram FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och dess efterföljande resolutioner. De är en viktig del i Minusmas verksamhet och genomförandet av dess mandat.

FN har gett ett kraftfullt mandat som bland annat gett Minusma goda förutsättningar att öka säkerheten såväl för nödlidande människor som för humanitära biståndsorganisationer som är verksamma i Mali och regionen. Då krävs också ett välutbildat styrkebidrag. Här bidrar Sverige och ökar den samlade militära förmågan.

Det övergripande målet för Sveriges deltagande i insatsen är att bidra till att uppfylla Minusmas mandat om förbättrad säkerhet i Mali, bland annat genom att regeringen återfår kontroll över hela territoriet, samt att understödja långsiktigt hållbara politiska lösningar på krisen i landet.

Genom att delta i FN:s stabiliseringsinsats i Mali utgör Sverige en solidarisk samarbetspartner i arbetet för att öka säkerheten, förebygga konflikter och skapa förutsättningar för hållbar stabilitet och utveckling i Mali såväl som i regionen. Detta är otroligt viktigt i en tid när världen behöver bli bättre och inte backa i utvecklingen.

Även här vill jag rikta ett varmt och innerligt tack till dem som de facto utför denna insats. Att under svåra förhållanden vara en del av vårt arbete för fred och utveckling förtjänar respekt och tacksamhet. Det ni gör med egna uppoffringar är viktigt för världen.

Därmed vill jag också yrka bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Internationell samverkan