Statliga företag

Anf. 9 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Frågan om hur staten ska finnas och agera som marknadsaktör borde behandlas efter två kritiska premisser.

För det första: Är det rimligt att staten i kraft av att vara just en stat blandar sig i väl fungerande marknader genom ett eget ägande av vissa bolag?

För det andra: Är det rimligt att gemensamma resurser används spekulativt i stället för att användas som till exempel skyddsvallar mot kommande lågkonjunkturer för hela ekonomin genom att man exempelvis amorterar på statsskulden?

För att man ska kunna svara ja på dessa två frågor, eller premisser, krävs det enligt oss moderater tyngre vägande skäl än bara en allmän önskan om att använda gemensamma resurser spekulativt med hopp om att göra vinst.

Vad är då tyngre vägande skäl? Det är exempelvis att en del av uppfyllandet av statens samhällskontrakt gentemot medborgarna behöver ske i bolagsform och genom verksamhet som bäst lämpar sig för att drivas just i bolagsform. Det kan handla om uppfyllandet av särskilda samhällsuppdrag. Det kan till exempel handla om innehavet av systemkritisk infrastruktur, som av organisatoriska skäl bedöms bedrivas bäst inom ramen för ett bolag. Det kan också handla om annat ägande som är av mer strategisk vikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Men i övrigt måste man konstatera att risktagande är själva grundfundamentet när det gäller att bedriva verksamhet på en privat marknad. När staten deltar på en marknad tar staten en risk, och den risken tar staten med gemensamma medel.

Låt oss vara ärliga i denna kammare och konstatera att såväl röda som blå regeringar har haft statliga bolag i sin ägo som har gjort dåliga affärer. Det är en del av konsekvenserna av att finnas på en konkurrensutsatt marknad. Utan risktagande finns ingen möjlighet att göra vinst.

Så sent som 2015 kritiserade Riksrevisionen den dåvarande regeringen för ett alltför stort och onyanserat risktagande i regeringens bolagsportfölj. Detta måste enligt oss moderater ställas i kontrast till det faktum att dessa medel - dessa gemensamma resurser - hade kunnat göra nytta någon annanstans, nämligen genom att vi amorterar på vår statsskuld.

Den svenska bolagsportföljens värde uppgår i dag till ungefär 570 miljarder kronor. En del av denna verksamhet bör, som jag nämnde inledningsvis, förbli i statlig ägo och bör fortsätta att skötas av staten. Men en del av verksamheten har i dag inget annat existensberättigande än att staten hoppas på att detta ska vara en kassako för överskådlig framtid, och historien visar oss att så inte alltid är fallet.

Därför menar jag, herr talman, att det är en klokare förvaltning av gemensamma resurser att använda dem till att bygga upp gemensamma skyddsvallar för hela ekonomin.

Med anledning av det vill jag yrka bifall till den gemensamma borgerliga reservation som finns och till den reservation som Moderaterna har om förvaltningen av statliga bolag.

Anf. 10 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Med Vattenfall, som är ett av staten helägt bolag, ges goda möjligheter för ägaren att uppnå energipolitiska mål. Bolaget spelar en viktig roll för den svenska energiförsörjningen.

Vårt mål här är att man ska vidmakthålla sin position för att kunna utveckla landets energisystem, som i möjligaste mån ska präglas av ett oberoende av fossil energi, och att Sverige undviker att göra sig långsiktigt beroende av importerad el.

Vår uppfattning är, och har sedan tidigare varit, att bolaget ska flytta fokus från expansion i utlandet till att i stället värna den svenska elförsörjningen ur ett långsiktigt perspektiv.

Bolaget har historiskt lidit stora ekonomiska förluster i samband med de äventyr man varit ute på utomlands. Stora av- och nedskrivningar har präglat debatten under en längre tid, och det är först under de två senaste åren som man återigen har redovisat vinst i bolaget. Trots detta investerar man för fullt utomlands, vilket vi fortsatt är kritiska till. Man borde i stället i allt högre grad prioritera hemmamarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Sedan tidigare har man också på en extra bolagsstämma beslutat om nya ekonomiska mål för bolaget. Man har sänkt avkastningskraven för bolaget, då stora investeringar i sol och vind inte längre är lika lönsamma.

Samtidigt som man sänkte avkastningskraven tog man bort ett av målen för kapitalstrukturen i bolaget som reglerar nettoskuldsättningsgraden. Skuldsättningen kan nu sticka iväg. Här finns en uppenbar risk för att man hamnar i en betydligt sämre situation soliditetsmässigt, och det finns all anledning att följa utvecklingen i fråga om hur slopandet av detta mål påverkar bolagets skuldsättning.

Herr talman! Under de två närmaste åren kommer Vattenfall att stänga två kärnkraftsreaktorer vid Ringhals. Det ska nämnas att bolagets beslut är ekonomiskt rationella utifrån de mål man har, eftersom det är mer lönsamt att bygga ny elkraftsproduktion som uppbär stöd genom politiskt beslutade subventioner, vilket är det som möjliggör detta, än att satsa på kraftproduktion som inte är subventionerad.

Vi menar däremot att beslutet på kort sikt är ett hot mot leveranssäkerheten i kraftsystemet, då reaktorerna står för en betydande del av den svenska kraftförsörjningen. Redan inför denna vinter räknade Affärsverket svenska kraftnät i sina kraftbalansrapporter med att Sverige inte skulle klara sin effektförsörjning på egen hand utan skulle vara beroende av import från andra länder.

En förtida avveckling av Ringhals 1 och 2, vilket detta är fråga om, kommer ytterligare att försvåra effektsituationen framöver. Vi ville därför i utskottet att frågor rörande Vattenfall i detta betänkande skulle avhandlas under en särskild punkt, delvis med tanke på bolagets storlek men även kopplat till den effekt- och kapacitetsbrist som Sverige nu rör sig in i. Den förtida avvecklingen av reaktorerna borde lyftas fram mer och synliggöras mer i betänkandet.

Detta var dock Sverigedemokraterna ensamma om. Samtliga övriga partier röstade ned förslaget om att hantera Vattenfall under en egen punkt och valde i stället att lägga ihop detta med en rad andra frågor av blandad karaktär. De andra frågorna sträcker sig ända till att behandla till exempel ålar i Göta kanal. Det är som om detta skulle vara en fråga av samma vikt, vilket vi inte menar.

Herr talman! Vi tycker därför att det finns all anledning att fundera på om staten ska använda sitt eget energibolag till att kortsiktigt försämra den svenska leveranssäkerheten, vilket riskerar att rasera förutsättningarna för den energiintensiva industrin att verka i Sverige. Det är något som kan leda till avsevärt mycket större samhällsekonomiska konsekvenser än vad en mer begränsad merkostnad vore för fortsatt drift av reaktorerna.

Vi föreslår i betänkandet att staten via sitt ägande i Vattenfall bör se mer till landets energiförsörjning än till de ekonomiska målen i bolaget. Vår ingång är därför att regeringen bör agera genom att ge Vattenfall ett ägardirektiv om att stoppa den förtida avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna vid Ringhals.

Jag vill med detta, herr talman, yrka bifall till reservation 8 i betänkandet. Vi står givetvis bakom våra övriga reservationer, men för tids vinnande nöjer vi oss med att yrka bifall till denna.

Anf. 11 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! 47 bolag, värde cirka 570 miljarder kronor, 135 000 jobb - tre siffror som gäller de statliga bolagen. Starten för de flesta har varit affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I dag verkar de flesta av bolagen på affärsmässiga grunder på fullt konkurrensutsatta marknader. Knappt hälften av de statligt ägda bolagen har så kallade särskilt beslutade samhällsuppdrag. Samhällsuppdragen syftar inte till ekonomisk avkastning utan till att nå andra mål som riksdagen har beslutat om.

De statliga bolagen är verksamheter som vuxit fram över tid och utifrån olika behov. Det är verksamheter som ständigt är i utveckling. Affärsmässigheten och de ekonomiska målen kan vara i målkonflikt med de samhällsuppdrag vi ålägger bolagen. Beroende på vilket parti du frågar finns det helt olika uppgifter som vi anser bör åligga vissa statliga bolag.

Det finns också en politisk skiljelinje om det ska vara ett samhällsuppdrag knutet till bolaget för att det ska finnas skäl till att staten ska äga bolaget. Det är ett samhällsuppdrag som är aktuellt även i dag, inte bara när det startade. Det är den skiljelinjen som går att utläsa i vår gemensamma reservation 1, som vi har tillsammans med M, KD och L och som jag yrkar bifall till.

Både målkonflikten mellan de ekonomiska målen och samhällsuppdraget kräver att det tydligare definieras uppdragsmål för varje enskilt statligt bolag. Regeringens styrning av bolagen måste utvecklas ytterligare mot ökad tydlighet, transparens och professionalisering, inte bara vad gäller de ekonomiska målen utan också uppdragsmålen.

Riksrevisionen har sett att det brister dels i styrningen, dels i uppföljningen och redovisningen av samhällsuppdragen, inte minst när det gäller just målkonflikter och finansiering av samhällsuppdragen.

Förvaltningsorganisationen har över tid byggt upp en professionell organisation för den ekonomiska styrningen av bolagen. Däremot behöver uppföljningen av bolagens samhällsuppdrag utvecklas vidare vad gäller analyser av bolagen. Styrningen av bolag med samhällsuppdrag kräver kompetens i förvaltningen när det gäller att förtydliga bolagens uppdrag, hur samhällsuppdragen ska finansieras och hanteringen av eventuella målkonflikter.

Arbetet med bolagens uppdragsmål går för långsamt. De positiva effekter som uppnåtts i de bolag där samhällsuppdraget fått uppdragsmål ger anledning att skynda på arbetet med att utveckla det i de övriga bolagen snarast möjligt.

Herr talman! Centerpartiet anser att statens uppgift normalt bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva bolag. Vi vill därför framhålla att staten bör minska eller avveckla sitt företagsägande om sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader och mer effektiv samhällsservice.

Regeringen bör enligt vår mening därför agera för att avveckla det statliga ägandet i bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på annat sätt eller som är viktiga från en strategisk och säkerhetspolitisk utgångspunkt.

Det finns flera exempel som vi lyfter fram i vår reservation: SBAB, Telia Company AB och SAS AB. Vi noterar att staten under hösten 2016 inledde en försäljningsprocess när det gällde innehavet i SAS och har minskat sitt ägande i bolaget. Vi välkomnar det.

Ett av statens bolag, SBAB, finns på en marknad som har ändrats sedan bolaget startade. Finansiella företag i allmänhet och banker i synnerhet är hårt reglerade, en effekt av bland annat finanskrisen 2008. Att staten agerar både bank och regulator av densamma gör att man sitter på dubbla stolar. Ett viktigt skäl till att SBAB skapades var att staten skulle pressa ned räntorna. Men den tiden är förbi. Det är andra aktörer som har tagit över den rollen. I dag är det nytänkande entreprenörer som driver de stora bankerna framför sig, inklusive SBAB.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Ytterligare ett skäl till att SBAB inte fyller sitt uppdrag är bolagets fokus på storstäderna. Statens ansvar måste alltid vara att se till hela landet, men SBAB har gått åt det andra hållet. Man har tydligt deklarerat att man koncentrerar sin verksamhet till storstäderna. Det är inte där bristen på kapital är som störst. Vad ska vi ha en statlig bank till om den inte finns i hela landet och när det dessutom finns massor av affärsbanker som gör samma sak?

Inlandsinnovation bildades för att göra riskkapital tillgängligt i norra Sverige, Värmland och Dalarna, och Fouriertransform riktades mot tillverkningsindustrin under krisen 2009. Den förra regeringen kritiserade resultaten och valde i stället att införliva dessa två i ett nytt bolag, Saminvest. När man med hög svansföring och högljudd kritik stänger ned verksamheter kräver det resultat när man gör nytt. Frågan är: Når Saminvest ut till de områden som har svårt att få tillgång till riskkapital? Och når man de branscher som bäst behöver det, eller når man dit där den privata kapitalförsörjningen ändå når?

Herr talman! På ett område urskiljer sig de statliga bolagen med sina ägare som föregångare till det privata näringslivet. Av de stämmovalda styrelseledamöterna i de statliga bolagen är 49 procent kvinnor och 51 procent män. Siffrorna är hämtade från den 1 maj 2018. I de börsnoterade bolagens styrelser är siffrorna 34 procent kvinnor och 66 procent män. Andelen kvinnor som är styrelseordförande ökade till 48 procent 2018, vilket jag tycker är mycket bra.

En kort sammanfattning: Snabba på arbetet med att formulera uppdragsmålen, sälj delar av eller hela bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag, och som inte är strategiskt eller säkerhetspolitiskt viktiga, och fortsätt det goda arbete som görs för landets bästa i många av de bolag som ägs av oss!

Anf. 12 Birger Lahti (V)

Herr talman! NU 4 är betänkandet, och statliga företag är ämnet för debatt i dag.

Först vill jag klargöra för er mina kollegor och riksdagen att jag är emot att man av ideologiska skäl varken ska behålla eller för den delen sälja innehav av statliga företag eller statlig egendom. Jag kan här börja med det som jag alltid tar upp när chansen ges, nämligen försäljningsprogrammet som Sveaskog har som samhällsuppdrag.

Riksdagen fick en proposition att ta ställning till år 2001, där det framställdes att 5-10 procent av markinnehavet skulle säljas till förmån för det enskilda jord- och skogsbruket. Meningen var att stärka möjligheterna för glesbygdsbor att bo kvar och verka på landsbygden.

Tanken var bra om meningen verkligen var att försöka underlätta utvecklingen på landsbygden. Riksdagen köpte argumentet och förslaget fick okej. Men vad händer med utvecklingen i glesbygden? Blir det mer aktiva jord- och skogsbrukare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Riksrevisionen gjorde 2010 ett försök att utvärdera. Jag citerar från deras utvärdering: "Sveaskog fick 2001 i uppdrag att sälja mark till enskilda i glesbygd. Fram till 2010 har bolaget definierat glesbygdsbor snävt och ansett att försäljning bara ska gälla personer som bor eller har skogsegendom i den kommun där marken säljs. Den nya tolkningen av glesbygd som gäller från 2010 är vidare och ger alla boende i ett visst län möjlighet att köpa skog inom länet. Riksdagens mål är att markförsäljningen ska bidra till att stödja enskilda i glesbygd. Försäljningen av mark till enskilda kan ha försvårats av Sveaskogs snäva tolkning av glesbygdsbor. De ändringar bolaget genomfört från och med 2010 kommer sannolikt att öka möjligheterna för enskilda att förvärva mark."

Nå, vad säger deras utvärdering? Jo, först brydde man sig inte om tanken, som man sålde in det här med, att förstärka det enskilda jord- och skogsbruket i glesbygden. Sedan använde man inte det utrymme som faktiskt fanns att göra fler till glesbygdsbor - slutsatsen landade i 10 procent - så att 10 procent blir sålt oavsett vilka som köper och med vilka syften.

Det som skrivs om att man utvidgade till att boende i länet kan köpa stämmer inte. I dag lägger Sveaskog ut marker till försäljning på anbud, och då kan skogsskiftena vara på upp till 1 000 hektar. I min hemkommun har fastigheter på 500 hektar sålts på anbud, och köparna är definitivt inte boende i länet. Tydligen finns det exempel där de inte ens bor i landet.

Tror ni att glesbygdsbor som skulle vilja förstärka möjligheterna till aktivt jord- och skogsbruk kan matcha dessa penningstarka köpare som placerar pengar i så stora fastigheter?

Jag hävdar att man har fortsatt försäljningsprogrammet av ideologiska skäl, inte av skäl som på något sätt lever upp till argumentet som riksdagen antog i förslaget 2001.

Jag vidareutvecklar Vänsterpartiets och mina tankar i det särskilda yttrande som går att läsa i betänkandet.

Herr talman! När jag ändå talar om skog är det på sin plats att jag yrkar bifall till vår reservation, nr 7 i betänkandet. Den handlar om vad som vore bra för staten som skogsägare, vilket vore att samla allt skogsinnehav i ett bolag och då förslagsvis Sveaskog som har kompetens och är aktivt i så gott som hela landet.

Vad gäller den eviga diskussionen om skydd och brukande hoppas jag innerligt att skogsnäringen någon gång kan komma överens med forskarvärlden och tyckare om när det är balans i produktion och miljö. Att hållbart skogsbruk borde vara självklart för alla som äger skog ser jag som något som också borde bli föremål för ett handslag och en samsyn.

Herr talman! Det skulle behövas en hel dag för att utveckla alla tankar som jag och Vänsterpartiet har om aktivt ägarskap och hur staten skulle kunna använda sitt ägarskap mer samhällsnyttigt.

Jag kan inte låta bli att tänka på de orättvisa skillnaderna mellan stad och landsbygd och hur en aktiv regionalpolitik med samhällsuppdrag på några statliga företag skulle kunna göra skillnad - utan att för den delen störa marknaden.

Herr talman! SJ AB borde engagera fler i denna kammare. SJ:s avkastningskrav leder till ett starkt fokus på att skapa vinst, vilket gör att resenärernas behov prioriteras ned. Avkastningskravet missgynnar även den regionala utvecklingen eftersom SJ tvingas prioritera ned och bort lågtrafikerade sträckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Här har Vänsterpartiet två reservationer, varav den ena är villkorad för att vi vill sätta ett datum för när avkastningskravet bör justeras ned så att samhällsnytta prioriteras före ekonomisk avkastning. Vi står givetvis bakom dessa reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till den som jag nämnde tidigare.

Jag ska åter citera lite från utskottsmajoritetens beskrivning av kravet på avkastning. "Utskottet har påmint om att en viktig utgångspunkt när de ekonomiska målen för de statliga bolagen fastställs är ägarens kostnad för eget kapital. Det är denna kostnad som ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risktagande som ägandet i ett bolag innebär."

Vad gäller "kompensation för risktagande" vill jag med bestämdhet hävda att risktagandet ligger mer i att inte göra något för att få tågen att gå punktligt, att få fler att välja tåg och att återge tågen tillförlitlighet. Att inte se SJ som en operatör som ska trafikera även de sträckor som i dag inte ger vinst och även där utveckla tågtrafiken för att få trafik i hela landet, det är risktagande.

Herr talman! Jag ska avrunda mitt anförande med att säga det som jag sa i inledningen. Man ska varken behålla eller sälja statligt ägande av ideologiska skäl. Men vad gäller de försäljningar som gjordes under alliansregeringens tid kan jag konstatera att oavsett om det handlade om vårdinrättningar som reades ut eller delar av bolag som såldes ut utvärderade man inte vad samhället vann på affärerna. Med intäkterna som inbringades av avyttringarna betalade man av på statsskulden. Bra så. Men strax därefter tog man nya lån utan att ändra på politiken, och de välbärgade kunde fortsätta att renovera sina lyxvillor med statens lånade pengar.

Detta med risktagande och utvärdering samt den samhällsnytta som ägande eller avyttring medför borde enligt mig och Vänsterpartiet få en helt ny innebörd.

Anf. 13 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till den gemensamma reservation vi har med M, C och L, nr 1.

Vi kristdemokrater tycker att det är viktigt att se över den offentliga verksamheten och hur den motiveras över tid. Svenska staten äger i dagsläget 47 företag, och i synnerhet vi riksdagsledamöter måste fundera över om alla dessa verksamheter är lämpliga för staten att äga.

Statens uppgift bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen. Uppgiften bör inte vara att äga och driva bolag. Vår utgångspunkt är därför att staten bör minska eller avveckla sitt företagsägande, speciellt när sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice.

Enligt vår mening bör regeringen därför agera för att avveckla det statliga ägandet i bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på annat sätt eller som är viktiga från en strategisk och säkerhetspolitisk utgångspunkt. Detta gäller exempelvis bolag som den helstatligt ägda banken SBAB, Telia Company AB och flygbolaget SAS AB. Vi vill dock understryka att all försäljning av statlig egendom ska ske på ett affärsmässigt sätt och till bästa möjliga pris för skattebetalarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vi noterar att staten under hösten 2016 inledde en försäljningsprocess av innehavet i SAS och att staten har minskat sitt ägande i bolaget, vilket vi ser positivt på.

Det finns dock statliga bolag som behöver vara i statlig ägo. LKAB och Apoteket AB bör precis som detaljmonopolet för alkohol via Systembolaget värnas och behållas i statlig ägo.

Herr talman! Trots att svensk lagstiftning förbjuder statliga företag att snedvrida konkurrensen och nyttja sin ställning har vi de senaste åren kunnat se en trend med en breddning av verksamheter som riskerar att ta marknadsandelar på bekostnad av privata aktörer. Jag tänker bland annat på Telia. Ett offentligt ägande i ett bolag som detta innebär att staten sitter på dubbla stolar genom att vara både domare och spelare i näringslivet. Därför bör företag på en konkurrensutsatt marknad drivas i privat regi - så länge det inte finns samhällsintressen som måste värnas.

Med en sådan princip gäller det dock att analysera konsekvenserna ur flera perspektiv. Ett är det säkerhetspolitiska, där infrastrukturen som återfinns i dessa bolag kan användas i syfte att påverka andra länder. Vi har också SBAB, som sänker räntan och har en ganska aggressiv strategi för att ta marknadsandelar från det privata.

Herr talman! Som jag beskriver riskerar vissa statliga företag att bryta mot konkurrenslagen samtidigt som de ökar statens inflytande på de kommersiella marknaderna. Denna utveckling står i strid med Kristdemokraternas syn på statligt ägande.

Även myndigheter har på senare år gjort stora insteg på den öppna marknaden genom att delta i upphandlingar med varor och tjänster. Här vill jag uppmärksamma samtliga partikollegor ute i kommuner och regioner, som tycker att de bedriver fantastiskt bra verksamheter, på att de härigenom kan slå undan benen för befintliga privata aktörer som bedriver verksamheter inom exakt samma område.

Det kan vara intressant med en transparent översyn av de statliga bolagens aktiviteter i form av intern verksamhetsutveckling som sträcker sig utåt och i konkurrens med andra aktörer. Vi anser också att alla myndigheter bör göra en översyn av vilka verksamheter som konkurrerar med privata företag.

Innan jag avslutar vill jag förtydliga min ståndpunkt vad gäller det statliga bolaget Vattenfalls uppdrag och mål. Jag vill understryka att bolaget enligt sitt uppdrag ska bedriva energiverksamhet på ett affärsmässigt sätt. Det är ingen hemlighet att vi kristdemokrater inom ramen för detta under det senaste året har uppmanat Vattenfall att se över beslutet och tänka om när det gäller den förtida stängningen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2. Stängningen av reaktorerna i förtid är inget politiskt beslut.

År 2016 slöts en bred energiöverenskommelse mellan fem riksdagspartier. Målen för energipolitiken slogs därefter fast när riksdagen antog propositionen om energipolitikens inriktning. Denna överenskommelse innebär att elproduktionen 2040 ska vara 100 procent förnybar samtidigt som kärnkraften ska kunna finnas kvar. År 2040 ska alltså inte ses som ett stoppdatum för kärnkraften, och kärnkraftverk ska heller inte kunna stängas med politiska beslut.

Jag kommer senare under våren att återkomma och vidareutveckla min syn på kärnkraftspolitiken när utskottet behandlar energipolitiska frågor i ett särskilt betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Jag vill avsluta med samma ord som min partikollega som satt i utskottet före mig, Penilla Gunther, ofta använde för att poängtera detta: Allt ska kanske inte ägas av staten, men det som ägs av staten ska i alla fall inte konkurrera med privata verksamheter.

Anf. 14 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Kristdemokraterna har närmat sig Sverigedemokraternas energipolitik, vilket är glädjande. Det går att se en tydlig samsyn i frågor som gäller kärnkraft, kärnenergiforskning, mål för leveranssäkerhet och kanske också uppfattningen om effekt- och kapacitetsbrist. Där har vi tidigare legat i framkant, men nu har fler partier börjat ansluta sig till samma syn.

Camilla Brodin skrev nyligen en debattartikel där kärnkraftsreaktorerna i Ringhals togs upp. Återigen menade Kristdemokraterna att man på allvar måste undersöka möjligheterna att driva reaktorerna vidare. De gick så långt att de hävdade att det även är affärsmässigt att göra detta.

Denna linje har både Camilla och hennes partiledare under en längre tid drivit. Men samtidigt som vi i detta betänkande behandlar ett tydligt ägardirektiv till Vattenfall om att just driva reaktorerna Ringhals 1 och 2 vidare väljer Kristdemokraterna att aktivt rösta emot detta. Min fundering gäller varför Kristdemokraterna och Camilla Brodin vill ge denna uppmaning till Vattenfall från alla möjliga håll utom från Sveriges riksdag.

Anf. 15 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson! Jag anade att frågan skulle komma upp på bordet eftersom vi har varit tydliga här.

Det är inte bara Sverigedemokraterna som har varit tydliga vad gäller energipolitiken. Kristdemokraterna var 2016 med och slöt en bred energiöverenskommelse. Denna överenskommelse valde Liberalerna att lämna på grund av kärnkraftsfrågan. Det är alltså inte bara Sverigedemokraterna som har drivit kärnkraftsfrågan.

När vi slutligen landade i beslutet handlade det om att vi ska ha 100 procent förnybart men också ha kvar kärnkraften. Vi måste ha kvar den för att vi annars på sikt inte kommer att kunna nå klimatmålen.

Kristdemokraterna har landat i att inte behandla detta i just det här betänkandet utan kommer senare under våren att återkomma med vår energipolitik. Detta togs även upp i vårt särskilda yttrande.

Anf. 16 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Det låter fortfarande som att man är beredd att lämna denna uppmaning i alla andra sammanhang än i just Sveriges riksdag. Det är lite besynnerligt, framför allt när vi behandlar statliga bolag i ett betänkande. Detta är dessutom det enda som kommer att behandlas under riksmötet.

Jag kan i sak hålla med om det som Camilla Brodin nämnde i sitt anförande om att stängningen av reaktorerna inte är ett politiskt beslut. Man måste dock ändå kunna se och inte glömma bort att hur energimarknaden ser ut med subventioner och skattelättnader är en följd av delvis politiska beslut.

Kristdemokraterna har ju exempelvis ställt sig bakom den skrivning som finns i utskottsmajoritetens behandling av detta motionsyrkande. Genom de nya ekonomiska mål som man fattade beslut om vid en extra bolagsstämma möjliggör man ökade investeringar i förnybar teknik. Indirekt styr man alltså bolaget genom de ekonomiska mål som man har satt upp för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag tycker att det blir besynnerligt om man inte ser problemet med att det finns en indirekt politisk styrning av beslutet. Detta påverkar naturligtvis vad bolaget väljer att investera i för att kunna uppnå affärsmässighet.

I det kortsiktiga perspektivet blir samtidigt de samhällsekonomiska effekterna kanske bra mycket större än den lilla merkostnad som det innebär att göra investeringar i dessa reaktorer för att driva dem vidare. Frågan kvarstår. Varför vägrar Kristdemokraterna konsekvent att lämna en sådan uppmaning från Sveriges riksdag?

Anf. 17 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Precis som jag har sagt tidigare är vi inte för att äga och ha så många bolag i statens regi. Vi tycker att egentligen hela energimarknaden måste hanteras utifrån affärsmässig och marknadsmässig grund. Vi har en tanke om att detta måste ske på sitt eget sätt och att vi inom politiken inte ska behöva lägga oss i.

Vi politiker ska se till att det finns förutsättningar för att framöver bedriva energi på ett bra sätt. Kristdemokraterna har därför landat i denna ståndpunkt. Vi kommer under våren att återkomma med vår energipolitik.

Anf. 18 Birger Lahti (V)

Herr talman! Camilla Brodin från Kristdemokraterna! Det är ingen hemlighet att jag kommer från den glesaste glesbygd i Sverige. Jag har sett hur marknaden fungerar i dessa orter.

Jag vill fråga Camilla Brodin om hon ser någon försäljning eller avyttring som gjordes under deras tid i regeringsställning som hon är stolt över. Skedde någon sådan som har gjort att det är bättre att vara på landsbygden? Ser hon något inför framtiden som skulle vara bättre för landsbygden om man gjorde privatiseringar och där marknaden kan göra sitt? Jag skulle vilja höra lite om hennes visioner om vad som kan fungera på landsbygden.

Anf. 19 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Tack, Birger Lahti!

Jag som ny ledamot inom detta område är inte jättepåläst i detta ämne. Det får man väl ändå säga när man står här i kammaren. Vi politiker är inte alltid helt fulländade.

Vad vi i alliansregeringen gjorde i och med de avyttringar som då skedde kan jag inte svara exakt på. Jag lovar dock att jag kan återkomma till dig, Birger Lahti, när jag har fått en bredare kunskap i alla de frågor som näringsutskottet handhar.

Anf. 20 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag vill fråga Camilla Brodin vad hon tycker om de avyttringar som gjordes under alliansregeringen. De inbringade i alla fall drygt 160 miljarder, tror jag, till statskassan. Som jag var inne på i mitt anförande betalade man av statsskulden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Camilla Brodin sa själv att man ska avyttra med bästa möjliga pris och utifrån vad som är bäst för skattebetalarna. Tycker hon att det blev bra då man betalade av på statsskulden men strax därefter, när det blev lågkonjunktur, tog lån och fick nya skulder på ungefär samma summa? Man fortsatte med samma politik.

Blev detta det bästa för skattebetalarna i landet? Man fortsatte med ROT-avdrag, och de mest välbärgade svenskarna kunde fortsätta renovera sina hus. Det här var jättebra riktat till de mest välbärgade svenskarna. Men tycker Camilla Brodin att avyttringarna var något som blev bra för skattebetalarna i Sverige?

Anf. 21 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Tack, Birger, för chansen att få tala om dessa frågor! Detta är otroligt intressant.

I mitt anförande talade jag ganska mycket om att vi kanske inte borde äga så mycket över huvud taget. Riksdagen och regeringen måste se till att det finns lagar och regler för hur man får bedriva näringsverksamhet. Staten primära uppgift är inte att äga och driva bolag.

Birger Lahti säger att detta innebär att folk får renovera sina hus och så vidare. Jag tycker att han är inne på något som ligger långt ifrån ämnet och som inte är väsentligt vad gäller huruvida staten ska äga eller driva bolag. Vi har skilda åsikter om detta.

Nu har vi en regering som till exempel lägger fram förslag om att avskaffa värnskatten, något som ni stöttar även om ni kanske inte vill ha det. Detta skulle kunna göra det möjligt för att ytterligare fler kan renovera sina hus, som Birger Lahti påpekar.

Anf. 22 Arman Teimouri (L)

Herr talman! Liberalerna har alltid varit tydliga: Staten ska bara driva företag i undantagsfall. De offentliga monopolen bör i största möjliga mån avvecklas. I en välfungerande marknadsekonomi stiftar staten lagar, fattar beslut om skatter och sysslar med myndighetsutövning. Om staten på samma gång konkurrerar med privata företag på marknaden blandas rollerna samman.

Statens monopol ska avvecklas, och statens ägande i företag ska fortsätta att minska om sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader eller effektivare samhällsservice. Regeringen bör enligt vår mening därför agera för att avveckla det statliga ägandet i bolag vilka inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på annat sätt eller är viktigt från strategisk och säkerhetspolitisk utgångspunkt. Det kan exempelvis handla om bolag som SBAB, Telia Company AB eller SAS AB.

Det är olyckligt att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet så hårt kramar om statliga bolag och på så sätt skapar en osund konkurrens. Staten har också tidigare fått kritik för att ägaruppdraget är otydligt och oklart. Det kanske inte är så konstigt.

Herr talman! Det skulle vara konstigt, sakna trovärdighet och till och med vara anmärkningsvärt om Facebooks Mark Zuckerberg inom ramen för sitt bolag skulle stifta lagar, om Spotifys Daniel Ek inom ramen för sitt bolag skulle besluta om skatter eller för den delen om Isabella Löwengrip inom ramen för sitt bolag skulle syssla med myndighetsutövning. Lika konstigt och till och med anmärkningsvärt är det att staten ska driva bolag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Staten är skicklig på just att stifta lagar, besluta om skatter och för den delen syssla med myndighetsutövning. Precis som entreprenörerna Mark Zuckerberg, Daniel Ek och Isabella Löwengrip ska man inse vad man är bra på och fokusera på just det. Ska man vara trovärdig i sitt huvuduppdrag måste man helt enkelt prioritera. Det är nämligen precis vad skickliga, tydliga och begripliga ledare gör.

Har alla statens affärer, oavsett om de har skett under en alliansregering eller en socialdemokratisk regering, varit försvarbara de gånger man valt att sälja? Nej, inte ur alla perspektiv. Där kan staten bli mycket bättre. Men ur flera perspektiv är vi medborgare vinnare. Det handlar exempelvis om en mer sund konkurrens och framför allt om att staten än mer kan prioritera sina huvuduppdrag.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis: Liberalerna har alltid varit tydliga med att staten ska driva företag bara i undantagsfall. Statens monopol ska avvecklas, och statens ägande i företag ska fortsätta att minska om sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader eller effektivare samhällsservice.

Jag yrkar bifall till reservation 1, som vi har gemensamt med M, C och KD.

Anf. 23 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Jag har en enkel fråga till Arman och Liberalerna. Varför vill man inte att staten tar ansvar för att driva Ringhals 1 och 2 vidare under deras tekniska livslängd?

Anf. 24 Arman Teimouri (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Vi har valt att inte behandla detta under den här delen. Vi kommer i stället att lyfta fram den frågan under andra delar.

Jag tror att ledningen för Vattenfall fattar marknadsmässiga beslut och att det gäller även de här besluten.

Anf. 25 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Ändock är det så att det är i det här betänkandet som vi behandlar statliga företag. Under hela riksmötet är detta det enda betänkande där frågan om Vattenfall återfinns.

Jag tycker att det finns ett problematiskt förhållningssätt i denna ingång. Absolut - det finns en affärsmässighet bakom beslutet. I sig är inte nedstängningen ett politiskt beslut. Men problemet är ju att det finns ett lapptäcke av olika subventioner, skattelättnader och stödsystem på energimarknaden. Den politiska styrningen är hög, och det finns indirekt en politisk styrning som har lett fram till det här beslutet.

På samma sätt ställer sig Liberalerna i betänkandet bakom skrivningen om att ytterligare steg har tagits för att styra Vattenfall genom de nya ekonomiska målen, som har antagits och som ska möjliggöra ökade investeringar i förnybart. Det är ju det som Liberalerna har ställt sig bakom - man ökar styrningen mot att inte investera i kärnkraft utan just förnybart.

Här finns möjlighet till annan styrning och andra prioriteringar. Sverige går in i en situation med effektbrist. Vi kan försöka se till att vi inte forcerar in Sverige i en onödigt kritisk situation och spär på den utvecklingen ännu mer. I stället kan vi se till att man åtminstone driver de här reaktorerna vidare under deras tekniska livslängd, vilket må vara ett avsteg från affärsmässigheten, även om till exempel Kristdemokraterna hävdar att det skulle vara affärsmässigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Ser inte Liberalerna och andra något problem med den indirekta politiska styrningen? Anser ni inte att det här blir problematiskt sett till de beslut som måste fattas och vad de betyder för Ringhals 1 och 2?

Anf. 26 Arman Teimouri (L)

Herr talman! Som sagt tycker jag inte att vi behöver lyfta fram energipolitiken i det här betänkandet. Precis som ledamoten säger bör kärnkraften utvecklas. Men jag är helt övertygad om att Vattenfall i det här fallet har fattat beslut på marknadsmässiga grunder. Det bör vi respektera. Politiken ska inte vara inne där och rota. Sedan är vi självklart emot subventioner som snedvrider konkurrensen på marknaden. Det gäller framför allt energimarknaden. Där finns det en hel del att göra. Men i Vattenfalls fall tycker jag att frågan ska lyftas fram i andra betänkanden och inte här.

Anf. 27 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag har frågor till ledamoten Arman Teimouri från Liberalerna. Han säger i sitt anförande att staten bara ska äga bolag i undantagsfall. Han lovordar den allenarådande marknaden och tycker att den funkar jättebra.

Berätta för mig, Arman: Tror du att det skulle fungera bättre om vi till exempel inte hade statliga apotek på landsbygden och om vi inte hade statlig bilprovning utöver den som finns på den privata marknaden? Hur tror du att det skulle bli om vi privatiserade allt det här? Tror du att det skulle bli bättre service? Tror du att man skulle öppna nya apotek? Blev det fler apotek när man öppnade för alternativa apotek? Har du kollat var de nya apoteken kom till? Vad säger marknaden om detta? Fungerar den bra i hela landet?

Vilka bolag ser Liberalerna som undantagsfall? Det skulle vara kul att höra.

Anf. 28 Arman Teimouri (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Lahti för frågorna. Precis som jag sa i mitt anförande ska statens ägande i företag fortsätta att minska om sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader och effektivare samhällsservice.

Jag tycker inte att staten är en duktig företagsägare. Staten ska syssla med det den är duktig på: stifta lagar, besluta om skatter och syssla med myndighetsutövning. Jag är ganska övertygad om att marknaden är så pass bra att den kommer att se till att det sker en utveckling, att det kommer fler företag och att apoteken byggs. Sedan finns det vissa delar där det inte har varit bra. Där måste vi bli mycket bättre innan vi avyttrar företag.

Anf. 29 Birger Lahti (V)

Herr talman! Anser Arman Teimouri då att de som behöver mediciner på landsbygden ska förlita sig på en marknad? Är detta inte en samhällsservice som alla som bor i det här landet ska ha tillgång till? Är det en marknad som ska se till att vi kan hämta ut mediciner på en rimlig tid och med rimliga avstånd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag tycker att jag hör i ditt anförande att man bara ska söka sig till hur man kan avyttra statliga bolag, Arman Teimouri. Jag håller med om att staten inte är den bästa på att äga alla bolag. Men det finns nästan 50 bolag som vi helt eller delvis äger. Jag vill hävda att många av dem annars inte skulle sköta den här samhällsservicen. Jag tog exemplet med SJ AB. Vilka sträckor har privata aktörer gett sig in på sedan man givit möjlighet till andra att trafikera sträckor? Tror du att de tog de lågtrafikerade sträckorna i glesbygden där man inte håvar in pengar?

Servicen är viktig. Vilket är ditt svar till dem som inte kan åka med tåg och de företag som inte längre har någon förbindelse? Du säger att man inte får konkurrera med företag på marknaden.

Tacka vet jag det. Det är ingen som vill dit där det inte finns storkovan att tjäna. Det är svaret till dem som inte har någon mer service. Man avyttrade och gav möjligheten till några fler. Sedan måste SJ försöka balansera sina kostnader, eftersom det har marknadsmässiga krav på sig att försöka tjäna pengar. Det kan det inte göra på de lågtrafikerade sträckorna.

Anf. 30 Arman Teimouri (L)

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Lahti!

Det är precis som jag sa. Jag vill vara extra tydlig mot dig. Jag tycker att statens monopol ska avvecklas och statens ägande i företag ska fortsätta att minska om sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice.

Ta Apoteket AB som exempel. Jag tycker att Apoteket AB ska finnas. Men jag tycker också att dagens apotek är väldigt bra på det de gör. Du kan beställa samma dag och ha ditt paket under eftermiddagen även om du bor på landsbygden. Det är en utveckling av företagande. Staten skulle inte komma på de idéerna.

Precis som jag sa tidigare tycker jag att staten ska lägga energi på det den är duktig på: stifta lagar, myndighetsutövning och besluta om skatter. Att äga företag ska inte staten göra.

Anf. 31 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! De statliga bolagen utgör en betydande del av det svenska näringslivet och den svenska konkurrenskraften. De statliga bolagen är på många sätt avgörande för vårt samhälle. Det innebär ett stort ansvar för riksdagen som ytterst sätter upp ramarna, för regeringen som ansvarar för styrningen och för styrelser och ledningar som har ett strategiskt och operativt ansvar.

Utgångspunkten måste därför hela tiden vara att verksamheten ska bedrivas med det gemensammas bästa för ögonen. Vi socialdemokrater anser att de statliga bolagen ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, och det gör man. De särskilda samhällsuppdrag som vissa bolag har förstärker kraven att bidra med en tydlig samhällsnytta inom vissa sektorer.

Den statliga portföljen innehåller 47 bolag med över 135 000 anställda och med en samlad omsättning på över 300 miljarder. De har ett uppskattat värde som närmar sig 600 miljarder. De statliga bolagens betydelse för den samlade konkurrenskraften bör i detta sammanhang framhållas. Samtidigt vill jag understryka att våra gemensamt ägda bolag ska ligga i framkant när det gäller hållbart företagande, såsom innovation, jämställdhet och ansvarstagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det betänkande som kammaren i dag behandlar innehåller regeringens skrivelse 2018 års redogörelse för företag med statligt ägande. I betänkandet behandlas också 42 motionsyrkanden om statliga företag från den allmänna motionstiden. Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen till handlingarna och också avslag på samtliga motioner.

Bolagsportföljen innehåller 47 hel- och delägda företag. Vi ska komma ihåg att huvuddelen av dem drivs på affärsmässiga grunder och verkar på fullt konkurrensutsatta marknader. Vissa av dem har som sagt särskilt beslutade samhällsuppdrag, men merparten har det inte. Våra statliga bolag utför viktiga uppgifter i hela vårt samhälle oavsett om de har särskilt beslutade uppdrag eller inte.

Jag vill framhålla att de statliga bolagen ska och måste verka i hela vårt land. Vikten av detta får inte underskattas. Ett exempel är Almi Invest som via sina åtta regionala kontor investerar i hela vårt avlånga land och finns på plats i nästan alla kommuner i Sverige. Detta är oerhört viktigt, eftersom den privata kapitalförsörjningen inte fungerar optimalt överallt utanför storstadsregionerna.

Samtidigt finns det utmaningar, som också har nämnts här i kammaren. SBAB är en viktig aktör på bolånemarknaden. Men det är bekymmersamt att det inte som andra privata bolag har utlåning i hela landet. Det är också ett problem att Postnords service inte når ut på ett rimligt sätt till delar av Norrland. Kort sagt: De statliga bolagen måste vara närvarande i hela landet.

Herr talman! Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant när det gäller hållbart företagande - socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det framgår också tydligt att Agenda 2030 och globala hållbarhetsmål är viktiga mål för alla statliga bolag, vilket man exempelvis ser när man tittar i den statliga ägarpolicyn.

Ett exempel på detta är LKAB, Sveriges äldsta statliga bolag, som har ett mycket framtidsinriktat förhållningssätt. Ihop andra aktörer och med statliga pengar, som faktiskt hotades av M-KD-SD-budgeten, försöker LKAB och Vattenfall att ta fram helt koldioxidfri stålproduktion inom ramen för Hybritprojektet och testbäddsverksamhet. Det är bara ett exempel på en viktig framtidsfråga.

Ett annat exempel är Almi Invest som numera har en ren Green Tech-fond. Det stärker svenska investeringar i miljöteknik och gör oss som land starkare. Vidare kan vi se att fler statliga bolag emitterar gröna obligationer. Det är bra och accentuerar de statliga bolagens gröna profil.

Herr talman! Jämställdhet är en självklarhet för ett feministiskt parti som Socialdemokraterna. Därför är det också glädjande att se goda resultat i de statliga bolagen gällande jämställd representation i ledande roller.

Regeringen har från dag ett arbetat med en balanserad könsfördelning i de statliga bolagen. Bland annat är statens ägarpolicy från 2017 väldigt tydlig i frågan om jämn könsfördelning. Andelen kvinnliga ordförande är i dag 49 procent, vilket kan jämföras med börsbolagens snitt på 9 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Andelen kvinnliga vd:ar är 36 procent, som kan jämföras med börsbolagens 8 procent. Det syns också i statistiken att de statliga bolagen tar detta på allvar. När det gäller rekryteringar till ledningsgrupper har även de blivit mer jämställda.

Samtidigt ska vi komma ihåg, herr talman, att det inte är någon uppoffring att arbeta för balanserad könsfördelning. Forskning visar i stället att grupper och företag som består av människor med en mångfald av erfarenheter är mer framgångsrika och lönsamma. Könsmässigt balanserade styrelser är helt enkelt en win-win.

Det är också så att de statliga bolagen kan fungera som ett verktyg för att påverka normbildningen i näringslivet som helhet. Det ska inte underskattas. Statliga företag ska vara ett föredöme i jämställdhetsarbetet. Kort sagt ska staten vara en god och framåtsyftande ägare.

I debatten om statligt ägande uppstår ofta frågor om hur aktivt ägarskapet ska utövas. Ofta väcker man opinion och lägger fram förslag om att ägarskapet ska vara av en mer operativ natur. En del motioner i dagens betänkande lyfter fram en vilja att regeringen ska vara en mer klåfingrig ägare. Mycket tyder dock på att dagens styrning är klok och välavvägd med särskilt beslutade samhällsuppdrag samt kommersiella statliga bolag som styrs av kloka styrelser där statens inflytande huvudsakligen kommer från en tydlig ägarpolicy och i vissa fall särskilda uppdrag och uppdragsmål.

Vi socialdemokrater har ett pragmatiskt förhållningssätt till statligt ägande. Det är inget självändamål att staten äger bolag. Men då de fyller en funktion, exempelvis har speciella samhällsuppdrag eller när bolag helt enkelt är en god investering för det svenska folket, kommer vi inte att verka för avyttringar av ideologiska skäl.

I en motion från Moderaterna går man åt motsatt håll. Det har vi också hört här i talarstolen. Man vill sälja ut och privatisera merparten av de statligt ägda företagen och åtminstone dem som saknar särskilt samhällsuppdrag. Om det blir verklighet riskerar bolag som Bilprovningen, SJ, Postnord, Vattenfall, Telia, LKAB och SBAB, för att nämna några, att privatiseras.

Visst är det uppfriskande med en kritisk hållning och att inte se det statliga ägandet som ett självändamål. Men i det här fallet handlar det om långtgående privatiseringar som jag tror kommer missgynna svenska jobb och svensk utveckling och tillväxt.

Dessutom är flera av de statliga bolagen säkerhetspolitiskt viktiga. Ett exempel är Telia, som förvisso är ett börsbolag men ändå säkerhetspolitiskt viktigt. Vi menar att en försäljning i bästa fall skulle vara ekonomiskt ofördelaktig och i värsta fall också en säkerhetspolitisk risk.

Herr talman! De statliga bolagen ska ses som en tillgång för svenska folket. Vi socialdemokrater menar att de ska fortsätta att bidra till ett starkare samhälle och till vårt gemensamma samhällsbygge, som vi hoppas kommer att fortsätta att vara starkt.

(Applåder)

Anf. 32 Birger Lahti (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Mathias Tegnér om det som jag berörde i mitt anförande: markförsörjningsprogrammet för Sveaskog. Du är företrädare för regeringspartiet. Ni har haft regeringsmakten sedan 2014, och ni har fått signaler om att markförsörjningsprogrammet går trögt. Som jag sa har man utvidgat skaran av vilka som får köpa. Det behöver inte ens vara en svensk som köper, och man behöver inte bo i samma län. Man kan ha det enbart som en placering.

Ni har inte gjort någonting för att se till att detta motsvarar det som riksdagen antog ett förslag och en proposition om 2001, nämligen att försöka få bättre utkomstmöjligheter i landsbygden och glesbygden och att människor ska kunna bo kvar. Det var denna utveckling i glesbygden som var tanken med propositionen.

Kommer du att försöka bidra till detta? Det här betyder ingenting för utvecklingen, utan det är bara en placering för penningstarka personer som till och med kör över dem som bor på orten. Försäljningarna görs i stora sjok; de är i tjugomiljonersklassen när det blir anbud.

Herr talman! Jag vill fråga Mathias Tegnér från regeringspartiet Socialdemokraterna: Tycker du att detta inbringar det som tanken var med försäljningsprogrammet och samhällsuppdraget? Lever programmet upp till detta? Varför försöker ni inte stoppa det här?

Ni har haft nästan fyra och ett halvt år på er att titta på det här. Jag håller med om mycket av vad du säger i ditt anförande, men vad gäller det här gör jag det inte. Man säljer bort statlig egendom, och det bidrar inte till det som var tanken: att det skulle komma glesbygden till del. Människor i glesbygden får det bara svårare och svårare. Det här bidrar definitivt inte till det som var tanken med propositionen. Jag vill höra din syn på det, tack.

Anf. 33 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack, Birger Lahti, för frågan! Det har inte undgått någon hur engagerad ledamoten Lahti är i de här frågorna. Sveaskog är ett viktigt instrument för den svenska staten, och som jag sa i mitt anförande är det viktigt för Socialdemokraterna att hela landet ska leva.

Som ledamoten själv sa har det gjorts förändringar i markförsörjningsprogrammet under perioden. Med tanke på att det finns mycket kritik bör man nog utvärdera hur det fungerar. Däremot är inte min bild densamma som ledamoten Lahtis: att vägen framåt är att allt skogsinnehav i Sverige ska vara statligt och ligga inom ramen för Sveaskog.

Anf. 34 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag har aldrig påstått att det gäller allt skogsinnehav. All statlig skog ska in under ett paraply. Jag har aldrig sagt någonting annat. Däremot går ju detta åt andra hållet.

Riksrevisionen kom fram till att man har gjort en för snäv prioritering av vilka som är glesbygdsbor. Man kollade inte alls på detta. Det fanns ett spann på mellan 5 och 10 procent i propositionen, men ändå menar man nu att det är 10 procent man ska sälja ut. Det är det som är riktmärket. Ni som regering kunde ha stoppat detta. I propositionen stod det faktiskt 5-10 procent, och 5 procent uppnåddes för länge sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Ni skulle ha kunnat stoppa det här för länge sedan om viljan hade funnits, men jag vet inte vilka det är som ni försöker ragga upp med att fortfarande sälja statlig egendom. Det ger inte någonting för oss som bor på landsbygden och i glesbygden. Det ger ingen utveckling för oss, utan tvärtom. Det är i stället en placeringsmöjlighet för penningstarka människor. De får placera sina pengar bäst de vill, men det här leder bara till urholkning av statlig egendom. Det går åt fel håll i förhållande till vad som anges i propositionen. Andemeningen i propositionen är jättebra, men det här går åt fel håll. Jag undrar fortfarande: Tänker du försöka stoppa det som går åt fel håll jämfört med det som var tanken?

Vad gäller statlig skog har jag aldrig sagt att all skog ska vara statlig. Jag tycker att rikedomen i svenskt skogsbruk är just att det också finns små brukare som brukar skogen på ett annat sätt. Det är det som ger den fantastiska kombination som vi har i svenskt skogsbruk.

Anf. 35 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! I så fall missuppfattade jag ditt inlägg, Birger Lahti, i det föregående replikskiftet. Jag ber om ursäkt för det.

När det gäller din fråga är svaret egentligen det som jag sa för en stund sedan: Det är viktigt att vi har ett skogsbruk som fungerar och är aktivt. Det är bra att det finns många små skogsägare, och jag tror att det är viktigt att Sveaskog är en aktiv ägare i de här situationerna.

Det har funnits kritik, och därför är det rimligt att utvärdera markförsörjningsprogrammet. Däremot skulle jag uttrycka det på ett annat sätt än vad Birger Lahti gör när du säger att detta bara handlar om att sälja ut statlig egendom. Så uppfattar inte jag det, utan jag uppfattar det som en politik som går ut på att vara välfungerande för svensk landsbygd. Och det är viktigt för oss socialdemokrater.

Anf. 36 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Mathias Tegnér beskrev ingångarna för regeringen och Socialdemokraterna. Det var intressant att lyssna på.

En sak som jag tog upp i mitt anförande och som jag lite grann vill borra vidare i är kopplat till Inlandsinnovation och Fouriertransform, som bildades för att ge tillgång till riskkapital. Det gällde dels geografiska områden som norra Sverige, Värmland och Dalarna, dels, i det andra bolaget, mer riktat till tillverkningsindustrin. Bolagen bildades just för att göra riskkapital tillgängligt i geografiska områden där det inte finns så stor konkurrens på marknaden och där behoven är stora.

Regeringen bildade under förra mandatperioden i stället Saminvest och förde in bolagen där. Jag ställer min fråga med anledning av den höga svansföring som fanns i kritiken mot bolagen tidigare: På vilket sätt kan Mathias Tegnér i dag beskriva resultatet utifrån det nya Saminvest? Frågan är om Saminvest når de områden och de branscher som bäst behöver det. Eller blir det bara ytterligare en aktör som finns där det redan finns tillgång på annat, privat, riskkapital?

Anf. 37 Mathias Tegnér (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Tack, Annika Qarlsson, för frågan! I grunden kan man säga att det är viktigt att det finns statligt kapital som är berett att investera både i storstadsregioner och i hela landet. Jag tog också upp i mitt anförande att det är extremt viktigt att Almi Invest har kontor i hela landet och investeringar i 289 av Sveriges 290 kommuner.

I grund och botten är det viktigt att man hittar ett effektivt sätt som gör att det finns pengar i hela landet när det gäller hur man kanaliserar statliga investeringspengar. Detta var kritik som din kollega tog upp för ett år sedan i samma debatt. Jag tycker fortfarande att det tål att tänkas på om det leder till mindre administration och mer pengar till glesbygden när omstruktureringens pengar hamnade i Saminvest.

Jag tycker att man ska vara öppen och utvärdera den här typen av reformer, för jag tror att vi är eniga om att det viktiga är att det finns statligt riskkapital i hela landet.

Anf. 38 Annika Qarlsson (C)

Herr talman! Kritiken var högljudd och stark mot de tidigare formerna, och därför blir det viktigt att se till att man levererar resultat. Vi kommer noga att följa vad som händer och sker.

Den andra fråga jag skulle vilja ta upp nämnde Mathias Tegnér också i sitt anförande. Den gäller SBAB. Förutsättningarna när bolaget bildades var helt annorlunda än i dag. Med de riktlinjer SBAB har i dag är det dessutom i allra högsta grad ett bolag som har halverat sitt marknadsområde till att bestå av delar av Sverige i stället för hela Sverige.

Jag skulle vilja höra Mathias Tegnér beskriva varför vi ska fortsätta att äga och ha kvar SBAB.

Anf. 39 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Tack för frågan, Annika Qarlsson!

Jag tycker att SBAB har fyllt en viktig funktion. Om man tittar på den svenska bolånemarknaden kan man se att den under perioder faktiskt inte har fungerat perfekt. Som ekonom vet jag också att ett av de största forskningsfälten inom ekonomisk forskning är olika typer av market failures, alltså marknadsmisslyckanden, så min uppfattning är nog att SBAB historiskt har fyllt och i dag fyller en viktig funktion för att vi har - och ska ha - en bolånemarknad som fungerar. Däremot var jag i mitt första inlägg kritisk till att SBAB faktiskt inte finns i hela landet, vilket det har gjort tidigare.

I grund och botten tror jag alltså att SBAB är viktigt, men när det gäller kritiken mot att SBAB inte finns i hela landet är vi eniga.

Anf. 40 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Jag blev beklämd när jag hörde Mathias Tegnérs anförande. Han stod nämligen i talarstolen och sa att de borgerliga partierna vill sälja LKAB, Vattenfall och systemkritisk infrastruktur som behöver finnas i statens ägo av säkerhetspolitiska skäl.

Detta kan bara rendera två slutsatser. Den ena är att Mathias Tegnér inte har läst den gemensamma borgerliga reservationen, där det står att vi vill sälja bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på annat sätt eller inte är viktiga från en strategisk och säkerhetspolitisk utgångspunkt. Därefter står det också att vi inte anser att det är aktuellt med försäljning av LKAB, Apoteket eller Vattenfall. Frågan är därför: Har Mathias Tegnér inte läst betänkandet, eller är han intresserad av att förfula debatten genom att helt enkelt ljuga?

Anf. 41 Mathias Tegnér (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Tack för dina frågor, Carl-Oskar Bohlin! Jag skulle vilja svara nej på båda. Jag har läst er reservation, och jag har inte ambitionen att stå här och ljuga.

Däremot har jag även läst er motion, som utgör grunden för den här debatten. Där är det framför allt den första delen som finns omnämnd, vilket också har varit moderat politik under lång tid, det vill säga att det är just bolag som saknar särskilt samhällsuppdrag som man kan tänka sig att sälja. Sedan har det över tid varierat exakt hur ståndpunkten har sett ut, och jag sa också att man riskerar att sälja viktiga statliga bolag. Om Moderaterna har ändrat uppfattning och gör andra bedömningar när det gäller vilka bolag som har ett säkerhetspolitiskt värde tycker jag att det är glädjande. Jag tror nämligen att det finns ett problem om man tänker sig att man kan sälja alla bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag. Det finns flera bolag som faktiskt är säkerhetspolitiskt viktiga, och jag tycker att Telia Company är ett av dem.

Så, kort sagt: Jag vill inte förfula debatten. Jag vill inte heller stå här och ljuga, och jag har läst noggrant. Jag är dessutom glad om vi kan ha en seriös diskussion kring de värden som faktiskt finns i flera av de bolag som inte har särskilda samhällsuppdrag men som ändå är viktiga för samhället.

Anf. 42 Carl-Oskar Bohlin (M)

Herr talman! Det är ju glädjande att höra att Mathias Tegnér inte har några sådana ambitioner. Det välkomnar jag.

Det är dock anmärkningsvärt att det i talarstolen sägs att de borgerliga partierna arbetar för att sälja LKAB och Vattenfall, när det åtminstone sedan det borgerliga regeringstillträdet 2006 har varit känt att det inte har funnits någon ambition att sälja vare sig Vattenfall eller LKAB. Sedan ska man uppfatta detta som det som brukar kallas kumulativa rekvisit, det vill säga samhällsuppdrag, särskilt viktig verksamhet eller säkerhetspolitisk utgångspunkt. Det utgör den samlade ramen för de verksamheter vi inte önskar avyttra.

Genom detta replikskifte har vi klargjort i alla fall den frågan. Jag hoppas att vi slipper återkomma till just den här delen av debatten framöver.

Anf. 43 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Jag vill understryka att det jag sa var att man med moderat politik riskerar att gå åt andra hållet. Min bild är nämligen - jag kan ha fel - att det faktiskt har funnits olika uppfattningar inom olika partier. Om det nu är så att Moderaternas hållning också är det som tidigare har varit den gemensamma borgerliga hållningen tycker jag alltså att det är alldeles utmärkt. Som utgångspunkt tror jag att det finns flera statliga bolag som utför mycket viktiga samhällsuppdrag trots att de inte har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Återigen: Vi kommer i vårt utskott att diskutera frågan om Telia. Telia är ett börsbolag som inte har något särskilt beslutat samhällsuppdrag men som ändå är extremt viktigt säkerhetspolitiskt. Jag tycker att det är ett bra exempel på att man låter ideologiska låsningar gå före säkerhetspolitik. Jag vet att vi ska komma tillbaka till den frågan, och jag hoppas att vi kan ha en bra diskussion. Detta är nämligen frågor som är extremt viktiga för Sveriges säkerhet och inte bara viktiga ekonomiskt.

Anf. 44 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Sverigedemokraternas inställning till statligt ägda bolag är att dessa i första hand ska säkerställa medborgarnas långsiktiga intressen, såväl när det gäller samhällsuppdrag som när det gäller ekonomiska intressen.

Vi anser att de bolag som ägs av staten ska förvaltas på bästa sätt. Lika viktigt är det dock att bolagen förser de anställda med en god arbetsmiljö och goda villkor. Bolagen ska givetvis vara föredömen vad gäller hälsa och miljö.

För vissa bolag med särskilda samhällsuppdrag anser vi att det kan finnas skäl att se över avkastningskraven i förhållande till förmågan att leverera på samhällsuppdragen. För bolag utan samhällsuppdrag ser vi att grunden för ägandet är att bolagen ska förse statskassan med en god intäkt. Det är därför extra glädjande att se de överlag fina boksluten för 2017, med en total utdelning på drygt 20 miljarder kronor och en avkastning på eget kapital på hela 12 procent.

Vi vill poängtera att de privata bolagen utgör grundbulten i den svenska ekonomin men att staten ska fortsätta att äga de bolag som står för det övergripande samhällsuppdraget.

Herr talman! Ledningen för Telia Company AB räknar med att senare i år få ett godkännande av EU-kommissionen när det gäller förvärvet av Bonnier Broadcasting. Sverigedemokraterna har ända sedan affären blev känd varit starkt kritiska till detta uppköp.

Med drygt 37 procent av aktierna i Telia Company är staten en storägare. Vår uppfattning är att Telia Companys telekomverksamhet inte är en kärnverksamhet som staten ska vara ägare till. Redan i dag har staten en indirekt kontroll över public service, vilket resulterar i att staten riskerar att uppfattas som avsändare av i praktiken alla marksända kanaler. Sverigedemokraterna anser att det i en demokrati ska finnas fria och oberoende medier, vilket upprätthålls genom flera privata aktörer och en sund konkurrens mellan dem. Vi är medvetna om att det i dag inte finns några som helst tecken på eller tankar om politiskt styre av kanalerna, men bara det faktum att möjligheten finns är oroväckande nog.

Det är riksdagens uppdrag att ansvara för att demokrati och en sund konkurrens råder i Sverige. Därför är vår ingång att staten som storägare ska verka för att Telia Company delas upp utifrån den del som är av säkerhetspolitiskt intresse respektive telekomverksamhet. Staten kan därefter sälja ut sin del i telekomverksamheten.

Herr talman! Sveaskog AB har nyligen beslutat avsätta 2 000 hektar skog i anslutning till Tivedens nationalpark till buffertskog med anpassad avverkning. Anledningen är att det har klagats på att Sveaskog brukat skogen, vilket resulterat i kalhyggen något hundratal meter från nationalparken. Att Sveaskog går över till anpassad avverkning, det vill säga en form av hyggesfritt skogsbruk med gallring och självplock, innebär en förlust på 50 procent av planerade intäkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vi ser att detta är ett ingrepp på skogsbruket som kan komma att bli prejudicerande och riskera att i framtiden inkräkta på privata skogsägares äganderätt, vars skogar ligger nära nationalparker eller andra områden där allmänheten har fritidsintressen. Nationalparkerna är oerhört viktiga och inrättade för att skydda såväl mark som djurliv, men övrig mark ska efter bästa förmåga brukas. Vi anser att Sveaskog bör ompröva sitt beslut om buffertzoner i anslutning till Tivedens nationalpark samt att inte besluta om att skapa nya sådana buffertzoner runt andra nationalparker.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till vår reservation 9 i betänkandet. Vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tidsvinst yrkar jag bifall till endast denna reservation.

(Applåder)

Anf. 45 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Min bild är att Sverigedemokraterna historiskt har haft en annan åsikt än borgerligheten när det gäller frågor om statligt ägande. Jag vet inte om närmandet till Kristdemokraterna och Moderaterna har gjort att man har bytt hållning i den här frågan.

Som jag ser det skulle en försäljning av Telia vara ett säkerhetsmässigt problem. Flera säkerhetsexperter har dessutom uttalat sig i den riktningen. Min fråga till ledamoten är därför: Ser ni inga risker med en försäljning av Telia Company?

Anf. 46 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten! Jag ska kanske inte vara den som avgör om det finns säkerhetspolitiska problem. Men det borde vara fullt möjligt att separera. Jag fick frågan i utskottet av en kollega till Mathias Tegnér och gjorde en snabb googling, varvid jag hittade tre stora bolag som har separerat den delen.

Det borde tvärtom vara högst naturligt att staten ser till att ha ett koncentrerat ägande runt just de känsliga delarna och inte att vi producerar tvprogram i förlängningen. Vi bör fokusera vårt ägande där det är mest kritiskt för säkerheten, och det borde vi kunna göra också om vi separerar bolagen.

Anf. 47 Mathias Tegnér (S)

Herr talman! Frågan om Telia och säkerhetspolitik tycker jag är extremt viktig. Det är klart att om man börjar diskutera en delning riskerar man att hamna i en situation som skapar flera olika problem. Vi vet till exempel efter samtal med Telias ledning att deras uppfattning är att det inte går att göra den typen av delning som ledamoten talar om.

Statliga företag

Som jag ser det riskerar den här diskussionen också att öppna någon form av Pandoras ask. Det är klart att staten inte är huvudägare i Telia. Då är frågan vad som kan hända om riksdagen fortsätter att diskutera frågan på det här sättet. I värsta fall kan det leda fram till en delning och försäljning som faktiskt är ett säkerhetspolitiskt hot. Det vill inte jag vara med och bidra till.

Det kan även vara så att aktieägarna i Telia faktiskt är emot en delning, även om riksdagen tycker att man bör dela. Då kommer hela processen bara att vara ett ekonomiskt fiasko.

Min fråga är återigen: Ser inte Sverigedemokraterna några risker med en process som kan leda till en försäljning av Teliaaktierna?

Anf. 48 Charlotte Quensel (SD)

Herr talman! Tack, ledamoten! Nej, jag ser inte det säkerhetspolitiska problemet om vi, staten, behåller ägandet av den säkerhetspolitiskt viktiga infrastrukturen. Jag kan inte heller se varför en försäljning av telekomdelen skulle bli ett ekonomiskt fiasko för staten. Jag förstår inte varför det skulle vara ett problem.

Tvärtom tycker jag att det är väldigt viktigt att staten inte är ägare till all marksänd tv. Det stämmer att vi inte är huvudägare i Telia, men vi är en storägare och kan påverka. Jag är fullt medveten om att aktieägarna kanske inte alls vill dela, och jag förstår att ledningen ännu mindre än några andra vill se en uppdelning. De har ju ett uppdrag att leverera god vinst, och det gör de. De är väldigt duktiga.

Jag delar Socialdemokraternas uppfattning att vi kan vara bra ägare om vi inte är inne och tafsar för mycket, men ur en säkerhetspolitisk aspekt tycker jag att det är viktigt att vi har kontroll över infrastrukturen.

Jag är också i den åldern att jag kommer ihåg när vi talade om avregleringen av elmarknadens infrastruktur och nätverksamhet. Då var det precis samma tongångar: Det går inte, och det är livsfarligt. Men det har ju visat sig att det gick bra.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Riksrevisionens rapport Nationellt försvar på regional nivå