Anf. 149 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Herr talman! Betänkandet om statliga företag behandlar regeringens skrivelse 140 för år 2014, en motion som väckts med anledning av skrivelsen samt 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.
Statliga företag
Herr talman! Statens uppgift bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Det innebär som princip att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, om företaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att utföra med ett annat ägande. Detta är en grundläggande tanke att alltid bära med sig och att arbeta med. Det gäller att löpande utvärdera och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande som en naturlig del av att vara en värdeskapande och aktiv ägare.
Tiderna förändras och samhället förändras. Inte minst åren med finanskris, lågkonjunktur och synen på energislag och möjligheten att verka i andra länder visar på de risker som är baksidan av myntet med statligt ägande av bolag. Därför kan den bästa vården vara just att vid rätt tidpunkt inte alls äga företag utan att släppa hela eller delar av dem fria. Det finns med andra ord flera goda skäl till att staten vid en viss tidpunkt bör minska eller avveckla sitt ägande när en försäljning leder till en bättre fungerande marknad, när konkurrensen blir sundare eller när företagandet når en punkt där nyttan försvinner eller sätts åt sidan och till och med kan bli till en black om foten om den inte vänder eller om den upphör. Vidare kan det vara fråga om att samhällsservicen blir mer effektiv och att statens roll blir mer renodlad, att företagen får bättre utvecklingsmöjligheter och att en marknad har kommit på plats.
Med detta sagt är staten en stor företagsägare, och den kommer att så vara under lång tid. Det ställer i sin tur höga krav på tydliga principer. Bolagen ska drivas långsiktigt och ansvarsfullt, och det övergripande målet är värdeskapande. Där bolagen verkar på en konkurrensutsatt marknad ska de arbeta enligt marknadsmässiga krav för att säkerställa en effektiv konkurrens, vara lönsamma och ges förutsättningar att med sin förmåga utvecklas. I det sammanhanget är det oerhört viktigt att statens roll som lagstiftare och ägare hålls isär och sköts på ett professionellt sätt.
Herr talman! Med alliansregeringen har förvaltningen av de statliga företagen utvecklats. I regeringens skrivelse 2013/14:140 med 2014 års redogörelse för företag med statligt ägande får vi följa med på en resa under året för de statliga företagen. Här behandlas frågor som hållbara affärer där bolagen presenterar sitt arbete med att skapa långsiktigt goda värden för affärsverksamheten. Vi får ta del av hur det går till att rekrytera för att säkra såväl nuvarande kompetensförsörjning som framtida. Händelser i korthet berättar för oss i ögonblicksbilder vad som har skett i olika statliga bolag.
I skrivelsen får vi också ta del av ramverket för bolag med statligt ägande i fråga om förvaltningsorganisation och ansvarsfördelning. Vi ser tydligt i jämförelsen att bolagsstyrningen har flyttat fram sina positioner.
År 2007 var Sverige som första land i världen med om att införa GRI-rapportering, Global Reporting Initiative. Det är en internationell standard för hållbarhetsrapportering utifrån utmaningar om hur man agerar för att leva upp till riktlinjerna i ägarpolicyn.
År 2012 togs nya steg för att säkerställa hållbarhet som en viktig angelägenhet. Regeringen lyfte då in frågan i bolagsstyrningen genom att ge styrelserna uppdraget att utarbeta strategiska hållbarhetsmål knutna till verksamheten samt strategier för att nå målen som också kopplas till relevanta affärsverksamheter. Genom att tydliggöra sitt engagemang inom centrala hållbarhetsfrågor visar bolagen att de är moderna organisationer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag
I presentationen redovisas också etik, jämställdhets- och miljöpolicy samt miljöledningssystem.
Statens bolagsstyrelser är kompetenta, inte minst därför att vi rekryterar brett och därför har nått en könsmässig jämställdhet, 50 procent kvinnliga styrelseledamöter, som ingen annan kapitalägare i Sverige har lyckats åstadkomma. Det finns redovisningar av könsfördelning för bolagens anställda, ledningsgrupp och styrelse, vilket är transparent och jämförbart.
Herr talman! Det finns en bred mångfald av statliga bolag, men min resterande talartid vill jag ägna åt att kommentera den höst vi har gått igenom och de olika besked som regeringen har gett om Vattenfall. Under loppet av ett par månader kunde vi i tidningarna läsa till exempel följande.
Den 1 oktober 2014 var Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om energipolitiken. Flera reaktorer kommer att stängas under mandatperioden, sa Åsa Romson. Löfven och Damberg instämde inte riktigt i den analysen. Löfven menade att man går in i en analysfas.
Den 16 oktober 2014 säger Damberg att han själv ska leda en grupp med Åsa Romson, Per Bolund och Ibrahim Baylan om ägardirektiv till Vattenfall.
Den 25 november 2014 kan vi läsa att det inte längre är självklart att Vattenfall får nya ägardirektiv. I stället är det viktigt att Vattenfall är ledande i hållbar utveckling, enligt Damberg. Det sker antingen genom aktivt ägarskap eller med hjälp av tydliga regler hos bolaget. Det gäller att bolaget självt går i rätt riktning.
Den 26 november 2014 står det i rubriken i Dagens Industri att Socialdemokraterna kör över Miljöpartiet om Vattenfall. Där framgår att Damberg efter sex veckor tar tillbaka löftet om att en grupp ska tillsättas. Damberg undrar om man vill dra in Vattenfall i ägardirektivsfrågan. Ja, frågan är vad som gäller.
Herr talman! Dessa olika besked i medierna under oktober och november är onekligen bekymmersamma. Bilden ger intryck av villrådighet och oenighet, vilket blir rörigt. Röriga och luddiga svar har givits, men statsrådet Damberg menar att regeringen ska inhämta riksdagens godkännande innan väsentliga förändringar i verksamhetsinriktningen vidtas för statligt helägda bolag.
Signalerna från regeringen skapar ett svårnavigerat landskap för bolaget Vattenfall, med påföljd att bolaget blir detaljstyrt i frågor som inte ska beslutas av regering och riksdag.
Det blir med andra ord en detaljstyrning som påverkar de långsiktiga spelreglerna för bolaget, det blir kortsiktigt ryckigt och märkliga turer när regeringens representanter ger sig in i bolagets löpande verksamhet med olika budskap om vart bolaget egentligen ska, och vi får läsa om det i medierna.
Den pågående analysen av förutsättningarna för byggande av ny kärnkraft menar vi är en viktig analys för att komma fram till inte bara om man ska utan även om man inte ska bygga nytt.
Dessutom har Vattenfall valt att titta på förutsättningarna för att bygga ny kärnkraft, också för att utvärdera om det är värt att göra det över huvud taget. Vi tycker att det är upp till bolagets ledning att göra den bedömningen. Det är inget som riksdag och regering ska syssla med. Vi tycker att det är olyckligt att man har gjort det från regeringens sida, oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt med kärnkraft.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag
Vi tycker att de statliga bolagen ska skötas som bolag, och då är det styrelsen som ska fatta beslut utan politiska pekpinnar.
Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till allianspartiernas reservation.
I detta anförande instämde Hans Rothenberg, Cecilie Tenfjord-Toftby och Jörgen Warborn (alla M) samt Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C).