Statliga företag

Anf. 149 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Betänkandet om statliga företag behandlar regeringens skrivelse 140 för år 2014, en motion som väckts med anledning av skrivelsen samt 18 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Statliga företag

Herr talman! Statens uppgift bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Det innebär som princip att staten inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, om företaget inte har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag som är svårt att utföra med ett annat ägande. Detta är en grundläggande tanke att alltid bära med sig och att arbeta med. Det gäller att löpande utvärdera och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande som en naturlig del av att vara en värdeskapande och aktiv ägare.

Tiderna förändras och samhället förändras. Inte minst åren med finanskris, lågkonjunktur och synen på energislag och möjligheten att verka i andra länder visar på de risker som är baksidan av myntet med statligt ägande av bolag. Därför kan den bästa vården vara just att vid rätt tidpunkt inte alls äga företag utan att släppa hela eller delar av dem fria. Det finns med andra ord flera goda skäl till att staten vid en viss tidpunkt bör minska eller avveckla sitt ägande när en försäljning leder till en bättre fungerande marknad, när konkurrensen blir sundare eller när företagandet når en punkt där nyttan försvinner eller sätts åt sidan och till och med kan bli till en black om foten om den inte vänder eller om den upphör. Vidare kan det vara fråga om att samhällsservicen blir mer effektiv och att statens roll blir mer renodlad, att företagen får bättre utvecklingsmöjligheter och att en marknad har kommit på plats.

Med detta sagt är staten en stor företagsägare, och den kommer att så vara under lång tid. Det ställer i sin tur höga krav på tydliga principer. Bolagen ska drivas långsiktigt och ansvarsfullt, och det övergripande målet är värdeskapande. Där bolagen verkar på en konkurrensutsatt marknad ska de arbeta enligt marknadsmässiga krav för att säkerställa en effektiv konkurrens, vara lönsamma och ges förutsättningar att med sin förmåga utvecklas. I det sammanhanget är det oerhört viktigt att statens roll som lagstiftare och ägare hålls isär och sköts på ett professionellt sätt.

Herr talman! Med alliansregeringen har förvaltningen av de statliga företagen utvecklats. I regeringens skrivelse 2013/14:140 med 2014 års redogörelse för företag med statligt ägande får vi följa med på en resa under året för de statliga företagen. Här behandlas frågor som hållbara affärer där bolagen presenterar sitt arbete med att skapa långsiktigt goda värden för affärsverksamheten. Vi får ta del av hur det går till att rekrytera för att säkra såväl nuvarande kompetensförsörjning som framtida. Händelser i korthet berättar för oss i ögonblicksbilder vad som har skett i olika statliga bolag.

I skrivelsen får vi också ta del av ramverket för bolag med statligt ägande i fråga om förvaltningsorganisation och ansvarsfördelning. Vi ser tydligt i jämförelsen att bolagsstyrningen har flyttat fram sina positioner.

År 2007 var Sverige som första land i världen med om att införa GRI-rapportering, Global Reporting Initiative. Det är en internationell standard för hållbarhetsrapportering utifrån utmaningar om hur man agerar för att leva upp till riktlinjerna i ägarpolicyn.

År 2012 togs nya steg för att säkerställa hållbarhet som en viktig angelägenhet. Regeringen lyfte då in frågan i bolagsstyrningen genom att ge styrelserna uppdraget att utarbeta strategiska hållbarhetsmål knutna till verksamheten samt strategier för att nå målen som också kopplas till relevanta affärsverksamheter. Genom att tydliggöra sitt engagemang inom centrala hållbarhetsfrågor visar bolagen att de är moderna organisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I presentationen redovisas också etik, jämställdhets- och miljöpolicy samt miljöledningssystem.

Statens bolagsstyrelser är kompetenta, inte minst därför att vi rekryterar brett och därför har nått en könsmässig jämställdhet, 50 procent kvinnliga styrelseledamöter, som ingen annan kapitalägare i Sverige har lyckats åstadkomma. Det finns redovisningar av könsfördelning för bolagens anställda, ledningsgrupp och styrelse, vilket är transparent och jämförbart.

Herr talman! Det finns en bred mångfald av statliga bolag, men min resterande talartid vill jag ägna åt att kommentera den höst vi har gått igenom och de olika besked som regeringen har gett om Vattenfall. Under loppet av ett par månader kunde vi i tidningarna läsa till exempel följande.

Den 1 oktober 2014 var Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om energipolitiken. Flera reaktorer kommer att stängas under mandatperioden, sa Åsa Romson. Löfven och Damberg instämde inte riktigt i den analysen. Löfven menade att man går in i en analysfas.

Den 16 oktober 2014 säger Damberg att han själv ska leda en grupp med Åsa Romson, Per Bolund och Ibrahim Baylan om ägardirektiv till Vattenfall.

Den 25 november 2014 kan vi läsa att det inte längre är självklart att Vattenfall får nya ägardirektiv. I stället är det viktigt att Vattenfall är ledande i hållbar utveckling, enligt Damberg. Det sker antingen genom aktivt ägarskap eller med hjälp av tydliga regler hos bolaget. Det gäller att bolaget självt går i rätt riktning.

Den 26 november 2014 står det i rubriken i Dagens Industri att Socialdemokraterna kör över Miljöpartiet om Vattenfall. Där framgår att Damberg efter sex veckor tar tillbaka löftet om att en grupp ska tillsättas. Damberg undrar om man vill dra in Vattenfall i ägardirektivsfrågan. Ja, frågan är vad som gäller.

Herr talman! Dessa olika besked i medierna under oktober och november är onekligen bekymmersamma. Bilden ger intryck av villrådighet och oenighet, vilket blir rörigt. Röriga och luddiga svar har givits, men statsrådet Damberg menar att regeringen ska inhämta riksdagens godkännande innan väsentliga förändringar i verksamhetsinriktningen vidtas för statligt helägda bolag.

Signalerna från regeringen skapar ett svårnavigerat landskap för bolaget Vattenfall, med påföljd att bolaget blir detaljstyrt i frågor som inte ska beslutas av regering och riksdag.

Det blir med andra ord en detaljstyrning som påverkar de långsiktiga spelreglerna för bolaget, det blir kortsiktigt ryckigt och märkliga turer när regeringens representanter ger sig in i bolagets löpande verksamhet med olika budskap om vart bolaget egentligen ska, och vi får läsa om det i medierna.

Den pågående analysen av förutsättningarna för byggande av ny kärnkraft menar vi är en viktig analys för att komma fram till inte bara om man ska utan även om man inte ska bygga nytt.

Dessutom har Vattenfall valt att titta på förutsättningarna för att bygga ny kärnkraft, också för att utvärdera om det är värt att göra det över huvud taget. Vi tycker att det är upp till bolagets ledning att göra den bedömningen. Det är inget som riksdag och regering ska syssla med. Vi tycker att det är olyckligt att man har gjort det från regeringens sida, oavsett om man tycker att det är bra eller dåligt med kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vi tycker att de statliga bolagen ska skötas som bolag, och då är det styrelsen som ska fatta beslut utan politiska pekpinnar.

Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till allianspartiernas reservation.

I detta anförande instämde Hans Rothenberg, Cecilie Tenfjord-Toftby och Jörgen Warborn (alla M) samt Anders Ahlgren och Helena Lindahl (båda C).

Anf. 150 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 2, 3, 6 och 7.

Vi debatterar alltså i dag 2014 års redogörelse för företag med statligt ägande. I redogörelsen för förvaltningen av statens företagsägande beskrivs utvecklingen under 2013 till och med den 1 maj 2014. I verksamhetsberättelsen redogör regeringen för statens ägarpolicy och hur förvaltningen och företagen har utvecklats under året.

Enligt skrivelsen är värdeskapande ett övergripande mål för förvaltningen av företag med statligt ägande. Det står att detta innebär att företagen ska ha förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader.

Det är målsättningar som vi sverigedemokrater naturligtvis står bakom.

Det är enligt skrivelsen inte självklart att staten ska äga dessa företag, men så länge staten är ägare anger regeringen att det är viktigt att staten fortsätter att vara aktiv, agerar på ett professionellt sätt och är tydlig i sin ägarroll.

Vi kan naturligtvis bara instämma. Vi sverigedemokrater ser inte utförsäljningar av statens egendom som ett ideologiskt självändamål, men heller inte ett fortsatt statligt ägande på samma grunder.

Statligt ägande ska ha en tydlig samhällsnytta, påverka samhällsutvecklingen positivt inom den sektor företaget verkar i samt ha tydliga målsättningar och direktiv från ägarna.

Statligt engagemang i för Sverige centrala, viktiga sektorer anser vi stärker Sverige som nation, och i många fall är det absolut nödvändigt för att bibehålla och utveckla ett konkurrenskraftigt näringsliv och viktiga samhällsfunktioner i hela landet.

I vissa fall förvaltar statliga bolag delar av våra gemensamma naturresurser, där det statliga ägandet garanterar att dessa kommer Sveriges medborgare till del. Statligt innehav ska under vissa omständigheter kunna reduceras där man inte kan motivera att just statligt ägande är till nytta för medborgarna.

Herr talman! Sverigedemokraterna anser att Vattenfalls strategi gällande förnybar energi bör ses över och anpassas efter rådande förhållanden på den svenska och den europeiska energimarknaden. Vi vill ha rimlig lönsamhet genom sund ekonomisk konkurrens mellan energislagen utan subventioner som snedvrider marknaden.

I regeringens budgetproposition för 2015 kunde vi läsa följande:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

"Regeringen avser ta ett helhetsgrepp om det statliga bolaget Vattenfall och av styrningen av bolaget i syfte att göra det ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts."

Jag upprepar den sista meningen: "Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts."

Från Sverigedemokraternas sida anser vi detta vara fullständigt förödande för svensk basindustri. Man kan dra paralleller till det så kallade tankeförbudet, som infördes av en tidigare socialdemokratisk regering 1987.

Herr talman! Lyckligtvis gäller nu inte just den här budgetpropositionen för 2015. Det återstår att se om Alliansens företrädare i kommande budgetar kommer att ställa sig bakom detta tankeförbud.

Vattenfall och den svenska energiförsörjningen kommer min kollega Mattias Bäckström Johansson att ta upp mer om i sitt anförande.

Herr talman! Sverige måste driva en mer aktiv gruvpolitik. Vi menar att det finns ett ömsesidigt intresse mellan staten och gruvnäringen. En aktiv gruvpolitik kan innefatta såväl en reformering av mineralersättningen som ett system där staten återfår ett slags brytningsvitsord, som tidigare har funnits.

Mineraler är en ändlig resurs. Dagens regelverk medger att ibland mycket svaga ägare, ibland rena lycksökare men även multinationella bolag på ett otillbörligt sätt och till oerhört låga statliga ersättningsnivåer tillåts prospektera, starta och driva gruvor i Sverige.

Mineraler är en ändlig resurs, och vi anser att de inte minst av den anledningen har en särställning. Samhällsnyttan och mervärdet för medborgarna måste vara tydliga.

En del i en mer aktiv gruvpolitik är enligt vår mening att det statligt ägda LKAB får ändrade ägardirektiv. Därför anser vi att riksdagen bör tillkännage för regeringen att LKAB:s ägardirektiv ska reformeras med ett tydligare fokus på prospektering.

Herr talman! Den svenska försvarsindustrin berör ca 30 000 jobb direkt, och en stor andel av dessa är civilingenjörer. Indirekt sysselsätter försvarsindustrin ca 100 000 människor i vårt land, detta trots att Sverige har en strikt lagstiftning och en god kontroll i fråga om export av försvarsmateriel. Så är det i de flesta fall, men det finns som alla vet övertramp även där. De ska naturligtvis beivras i de fall de uppstår.

Sveriges starka försvarsmaterielindustri är en stor fördel för vår egen försvarsmaterielförsörjning, inte minst nu när vi med kraft måste återta vår sedan länge havererade försvarsförmåga.

När investeringar görs i svenskproducerade materielprojekt kan nettokostnaden bli låg, och vinst kan till och med uppnås i samhällsekonomin på grund av export, men också genom att teknikutvecklingen ofta kommer civil användning och produktion till del.

Vid export av försvarsmateriel är ett fungerande exportkreditsystem av stor vikt. Detta är fallet inte minst när det gäller de mindre företagen. Därför anser vi att det statligt ägda AB Svensk Exportkredit bör få möjlighet att agera ännu mer offensivt för att främja den svenska försvarsmaterielexporten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I detta anförande instämde Mattias Bäckström Johansson (SD).

Anf. 151 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Den svenska staten är en av de största bolagsägarna i Sverige och har 49 bolag, hel- eller delägda. De har tillsammans ungefär 170 000 anställda och omsatte 2013 drygt 400 miljarder kronor. Majoriteten av de statliga bolagen verkar på konkurrensutsatta marknader inom en mängd olika områden.

Herr talman! Både Centerpartiet och de övriga allianspartierna anser att statens uppgift normalt sett bör vara att ange ramar och regler för näringslivet och företagen, inte att äga och driva företag. Det finns nämligen en inbyggd problematik med statligt ägande i grunden, och det är att staten har två roller, det vill säga sitter på två stolar samtidigt, både som lagstiftare och som bolagsägare.

Eftersom staten i dag är en stor bolagsägare och kommer att fortsätta att vara det under överskådlig tid är det viktigt att bolagen drivs på ett långsiktigt, professionellt, värdeskapande och hållbart sätt. Flera av bolagen har också viktiga samhällsuppdrag, där fokus inte bara ligger på ekonomi utan även handlar om andra vinster för samhället. Men det är också viktigt att påpeka att när statliga bolag verkar på en konkurrensutsatt marknad ska de verka på marknadsmässiga villkor för att säkerställa en effektiv konkurrens.

Detta är ibland en utmaning även inom kommunala bolag. Jag var tidigare lokalpolitiker i Skellefteå. Det kommunala bussbolaget där anmäldes för några år sedan till Konkurrensverket för att det hade konkurrerat ut mindre, privata bussbolag med anbud som var så låga att ingen annan kunde matcha dem. Då det kommunala bussbolaget inte kan gå i konkurs och då det finansieras med skattebetalarnas pengar har det möjlighet att hålla nere priserna. Det är ett exempel på osund konkurrens som inte är på marknadsmässiga villkor.

Herr talman! Jag vill gärna beröra hållbarhetsarbetet inom de statliga bolagen. Det är något som den tidigare regeringen med Maud Olofsson i spetsen införde 2007. Som första land i världen införde vi nya riktlinjer för statliga företag med ökade krav på hållbarhet, mångfald, jämställdhet, mänskliga rättigheter och etik. Det är självklart att de statligt ägda företagen ska vara föredömen och ligga i framkant inom dessa områden.

Många av företagen har, som jag nämnde tidigare, även betydelsefulla samhällsuppdrag. Förutom att de bidrar med arbetstillfällen i hela landet kan de vara med i skapandet av ett attraktivare samhälle. Jag skulle vilja ta upp LKAB som exempel.

LKAB har bildat en stiftelse och avsatt 75 miljoner kronor under tio år. Pengarna ska gå till stipendier till LKAB-anställda och till förstärkt samarbete med Luleå tekniska universitet men även med friskolor, kommunala förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i både Kiruna och Gällivare.

Herr talman! När det gäller Vattenfalls utländska del har vi i Centerpartiet och även Alliansen sagt att vi kan tänka oss att sälja den när lämpligt tillfälle ges. Centerpartiet vill också satsa pengarna på grön teknik och energi. Men vi vill vara tydliga med att en sådan försäljning inte innefattar Vattenfalls svenska del eller vattenkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Under valet var Miljöpartiets språkrör väldigt tydliga med att man skulle avbryta Vattenfalls expansion av brunkolskraft. Man manifesterade det i debatt efter debatt - ni kommer säkert ihåg kolbiten som var med i en hel del debattprogram.

Min fråga är: Är ni i regeringspartierna överens om detta? Vattenfall har fem gruvor i östtyska Lausitz, och för att säkerställa driften fram till 2050 ska nya dagbrott tas i drift eller befintliga byggas ut. Betyder det att miljöminister Åsa Romson och näringsminister Mikael Damberg tillsammans med regeringen nu kommer att trycka på startknappen?

Herr talman! Vidare vill jag säga att Centerpartiet till skillnad från Sverigedemokraterna tycker att det är positivt att Vattenfall betalar lite extra för den överskottsel som produceras av mikroproducenter. Vattenfall vill stötta utvecklingen av den småskaliga och förnybara elproduktionen, och den ökade ersättningen är ett sätt att få mindre kunder att investera i solceller.

Slutligen vill jag fälla några kommentarer om den statliga banken SBAB. Jag tycker faktiskt att det är upprörande att SBAB nu vill inrikta sin kreditgivning på storstadsregioner och på större tillväxt- och högskoleorter. Företagskunder på landsbygden och i mindre orter har fått ett kundbrev där de uppmanas att söka sig till en annan bank. De som väljer att stanna kvar i banken får helt enkelt nöja sig med sämre service och höjda kostnader. Den statliga banken SBAB vill alltså fokusera på företagskunder i södra Sverige. Kunder norr om Dalälven är ointressanta.

Är det inte meningen att staten ska se till att det finns god offentlig service och goda lånevillkor i hela landet?

Regeringspartierna har tillsammans med Vänsterpartiet på kort tid presenterat eller medgivit förslag som ytterligare slår undan benen för Landsbygdssverige. Jag kan nämna kilometerskatt, nedläggningen som aviseras av 100 av Arbetsförmedlingens lokalkontor, nedläggningen av Bromma flygplats som innebär en utarmning av regionalflyget samt att SBAB nu vill fokusera enbart på storstäder i södra delen av landet. Det tycker jag är väldigt tråkigt.

Regeringen säger att hela Sverige ska leva, men för mig är det uppenbart att man är på väg att köra i diket när det gäller den här frågan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Ahlgren (C) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Anf. 152 Birger Lahti (V)

Herr talman! Det är lite svårt att ligga efter partiledardebatten och hålla sig till ämnet. Det har varit intressant.

Vänsterpartiet har i huvudsak en positiv syn på statliga företag och deras styrning i det här landet. Men staten kan via sina bolag påverka situationen på arbetsmarknaden och servicen till samhället. Långsiktighet i ägandet är av yttersta vikt för att staten ska kunna göra det bästa för medborgarna i fråga om att äga och styra sina bolag.

Titta till exempel på Sveaskog, det statliga företag som ska förvalta och sköta om svenska folkets skogar. Jag har jobbat i de skogarna i 30 år, med olika plattformar som ägarna haft för förvaltandet och skötseln. I början av min karriär jobbade jag i ett statligt verk där jag hade ett par hundra procent mer av kolleger som jobbade i produktionen. Något tal om stora avkastningar var det verkligen inte. Däremot fick kommunerna och staten intäkter via löntagarna, och gällande intäkter till kommunerna var det stor skillnad jämfört med dagens mekaniserade värld. Maskinerna betalar ju inte någon skatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Successivt har man effektiviserat skogsbruket och bolagiserat ägandet. Givetvis vill jag inte tillbaka till Domänverkets tid, men några saker kan ge en liten överblick av hur staten kan jobba med bättre förvaltande av våra gemensamma skogar.

Varför har vi till exempel kvar skogar hos Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket? Det skulle givetvis ge flera vinster av olika karaktär att samordna de 360 000 hektar som dessa verk förvaltar. Även de borde skötas av vårt gemensamma skogsbolag Sveaskog.

Det blir många gånger lite galet när ett avkastningskrav ska uppfyllas under en konjunkturcykel där priser på råvaror sjunker. Enda vägen att gå för att tillgodose ägarens krav är då att avverka mer av den egna skogen.

Det finns massor av exempel på att en verksamhet som har till uppgift att långsiktigt sköta skogen på bästa sätt inte alltid kan mätas i utdelning på årsbasis, som bestäms utifrån kapital som är bundet i form av skog och som innefattar många olika värden för samhället och dess befolkning.

Vi skulle gärna se att all statlig skog samlades i ett enda bolag, där fokus skulle vara på hållbart brukande av skogens resurser och avkastning inte skulle ses som det främsta målet.

Låt oss därutöver titta på försäljningar som Sveaskog gör enligt ett riksdagsbeslut som togs i samband med förvärvet av Assi Domäns skogar. I beslutet står följande:

"Bolaget bör ha som inriktning att genom försäljning av mark till enskilda underlätta utkomstmöjligheterna och lokal utveckling i skogs- och landsbygd. I försäljningsaktiviteterna skall glesbygden prioriteras. På sikt kan den försålda arealen uppgå till 5-10 % av den totala arealen i det nybildade bolaget."

Hur sköter bolaget detta åtagande? Jo, man säljer till vem som helst som har pengar. Något fokus på att ge glesbygdsbor mer möjligheter existerar inte i dag. Givetvis finns det även bra köpare, men ursprungstanken följer man inte.

Därför tycker vi att ägaren ska titta på hur vi ska jobba med ägardirektivet, till exempel i det ovannämnda bolaget.

Sedan till ett annat bolag, SJ AB. Samhällsservicen kan förbättras genom att man är en aktiv ägare till SJ AB. I det här fallet skulle regeringen ha ett gyllene tillfälle att visa sin handlingskraft för medborgarna genom att släppa på avkastningskravet, vilket i sin tur skulle innebära att SJ kunde erbjuda säkrare och billigare kollektivtrafik. Detta skulle verkligen gynna samhället i slutändan.

Givetvis ska sådana funktioner som järnvägstrafiken vara självklara saker som resenärerna kan lita på. Biljettpriserna ska vara konkurrenskraftiga jämfört med till exempel flyget eller genom att kostnaden för resan blir mindre än när man tar den egna bilen - annars väljer man inte detta miljövänliga transportsätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Avkastningskravet missgynnar även den regionala utvecklingen, eftersom SJ tvingas prioritera bort lågtrafikerade sträckor och resenärernas behov prioriteras ned.

Man blir inte mer uppmuntrad när man läser i senaste numret av tidningen Land om den helstatliga banken SBAB, som nämndes nyss, och att de uppmuntrar sina kunder att byta bank. Ulla Andersson från Vänsterpartiet har ställt en fråga till närings- och innovationsministern om vad han tänker göra åt saken när samhällsservicen inte fungerar inom banksektorn och där ägaren skulle kunna agera.

Svaret har blivit att banken inte har något samhällsansvar. Det är korrekt. Men att man ändå skulle kunna titta på om ägaren kunde agera på något annat sätt korsar tydligen inte ministerns tankar. Det är ytterligare ett exempel på när ägaren inte är intresserad av att titta på möjligheterna att använda ägandet till samhällets och medborgarnas bästa.

Jag kan inte låta bli att dra paralleller med den hårda smäll som min kommun drabbades av i Northlandskonkursen. Jag tycker faktiskt att möjligheter fanns och finns, om ägaren vill agera som en aktiv och ansvarsfull ägare till i detta fall LKAB, som har sett prisbilden för mineraler gå upp och ned i sin bransch.

Det går inte att låta bli att förvånas över hur ivrig man är på att sälja ut statliga företag och statligt ägande. Man konstaterar till och med att beredskap finns för försäljning om det skulle behövas.

Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 5 om ekonomiska mål för SJ AB under beslutspunkt 6.

Anf. 153 Said Abdu (FP)

Herr talman! Folkpartiet är Sveriges socialliberala parti. Vi strävar efter ett samhälle där starka individer får chansen att växa, starta företag och bidra till ett utvecklat socialt skyddsnät för oss alla. Vi tror på människan och på marknadsekonomin. Vi ser samtidigt värdet i en stark offentlig sektor. Men i vårt perspektiv kan det aldrig vara statens uppgift att äga eller driva företag.

Företag ska ägas och drivas av människor som vågar ta risker och förverkliga sina drömmar. Staten ska finnas där som ett skyddsnät om entreprenörens drömmar inte skulle slå in. Samhället ska hjälpa upp den som har snubblat på sin resa. Staten ska inte lägga krokben för företagarna och samtidigt använda sina omfattande resurser för att driva företag och konkurrera med näringslivet.

Statens uppdrag är att lägga grunden för ett gott styrelseskick och upprätthålla ramverket för företagandet. Det offentliga, med sin ofantliga makt, ska inte skapa skev konkurrens genom att gynna vissa företag framför andra på marknaden.

De statligt ägda företagen är en anomali. Folkpartiet anser att staten inte annat än i undantagsfall ska driva företag. Det klarar vi företagare bäst själva.

Herr talman! Vi företagare drog en lättnadens suck när löntagarfonderna hamnade på historiens skräphög. Men lika lite som pampar och ombudsmän kan förvalta och utveckla ett företag kan tjänstemännen på Finansdepartementet göra det. Under Alliansregeringen tog vi principiellt viktiga beslut om att avyttra ett flertal statliga bolag. Intäkterna användes sedan för att minska statsskulden. Folkpartiet anser att ett ansvarsfullt avvecklande av de statliga bolagen efter denna modell är att föredra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vi är dock medvetna om att ett avvecklande av det statliga ägandet är ett stort steg att ta. Det är inget som kan forceras fram utan måste ske varsamt. De företag som staten väl förvaltar ska dock känna att de verkar under en ansvarsfull bolagsstyrning, som kännetecknas av förutsägbarhet och tydliga ägardirektiv. Som företagare vet jag att det är få saker som är så negativa som osäkerhet.

Under Alliansens tid i regeringsställning vinnlade vi oss om att ta fram tydliga ägardirektiv och ansvarsfulla skrivningar i de statliga företagens bolagsordningar. Genom det hållbara ägandet lyckades vi dessutom skapa förutsättningar för ökad jämställdhet i de statliga bolagen utan att behöva kvotera.

Mot Alliansens långsiktiga, förutsägbara plan för ägandet av de statliga företagen står en regering som lämnar ägardirektiv via medierna som spretar åt endera hållet. Se bara på Miljöpartiets och vice statsministerns utspel om att avveckla två kärnkraftsreaktorer, med Vattenfall som tydlig adressat. Är det långsiktiga spelregler? Nej. Är det ryckigt och kortsiktigt? Ja.

Detta har enorm inverkan på de enskilda företagen men även deras underleverantörer. De är småföretagare och medarbetare på de olika arbetsplatserna, som arbetar med alltifrån små entreprenader till elservice vid kärnkraftverken.

Jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna om detta ska ses som en ägarinstruktion till Vattenfall eller bara är en av Miljöpartiets testballonger.

Herr talman! Minoritetsregeringen talar om samarbete dagarna i ända, men deras ord ekar tomt. Låt mig ta ett exempel. Hur kan regeringsföreträdare tvärsäkert hota att stänga reaktorer innan vi ens har haft vårt första möte om en energiöverenskommelse, planerad till februari?

Men nu är vi inte här för att tala om energipolitik. Min poäng är att minoritetsregeringen är spretig och otydlig i sin politik, vilket påverkar de statliga bolagens men även småföretagens förutsättningar. Näringslivet måste förhålla sig till det regeringen gör och inte till vad den säger.

Herr talman! Som företagare kan jag inte se att detta förhållningsätt är förenligt med en ansvarsfull företagsförvaltning, i synnerhet inte när det handlar om bolag som vi äger tillsammans, alla 9,6 miljoner svenskar, boende i vårt avlånga land.

Det är ju så det är. Nu tänker jag använda en liknelse utifrån mitt eget företagande. Riksdagen är i realiteten en bolagsstämma för de statliga bolagen. Vi är och representerar ägarna. Minoritetsregeringen är vår styrelse, en svag styrelse, som hos olika ägarrepresentanter söker stöd för en önskad färdriktning. Stämman sätter genom bolagsordningen ramar för styrelsens arbete. På samma sätt förordar vi att regeringen ska inhämta riksdagens godkännande innan väsentliga förändringar görs i de statliga bolagens verksamhetsinriktningar, vilket även min kollega var inne på.

Men, herr talman, det är varken ägarnas, stämmans eller styrelsens uppgift att detaljstyra ett bolags verksamhet och besluta om enskilda projekt eller bolagets löpande verksamhet. För detta delegerar man ansvar, i mitt företag till en vd. På samma sätt måste regeringen delegera ansvaret för den löpande förvaltningen till de statliga företagens respektive företagsledningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Till sist vill jag utrycka ett välkomnande av Riksrevisionens utredning av hur staten agerar som ägare utifrån riskhantering och ifall regeringen ger riksdagen relevant information om väsentliga risker som finns inom de statliga bolagen, särskilt då min uppfattning är att politiska beslut aldrig kan ersätta den värdeskapande kraften i enskilda individers företagsamhet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till allianspartiernas reservation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Anf. 154 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Från början hörde jag att du, Said Abdu, sa att staten inte under några omständigheter - jag tolkade det i alla fall så - skulle äga bolag. Sedan nyanserade du detta uttalande lite senare under anförandet, och det tackar jag för.

Det finns människor, till exempel jag, som bor i glesbygd och som får viktig samhällsservice därför att det finns statliga bolag som är beredda att ge den, medan privata bolag inte ser någon kommersiell bärighet i den typen av verksamhet. Det tackar åtminstone jag för, och jag tror att många andra landsbygdsbor också gör det.

Jag håller med om Centerns kritik av SBAB tidigare. Även om det i detta fall kanske gällde ett fåtal bolag - jag tror att det var ett hundratal - är trenden tydlig. Det gäller inte bara SBAB. I min hemkommun Ånge kan man inte ens få ett banklån för att köpa ett hus utanför tätorten i dag. Även företag har svårt att få krediter. Det är naturligtvis någonting som vi måste se över.

Min fråga till Said Abdu gäller Vattenfall. Vi har en samsyn när det gäller Vattenfall och kärnkraften. Jag skulle vilja påstå att Sverigedemokraterna är det mest kärnkraftsvänliga partiet i Sveriges riksdag - mer kärnkraftsvänligt än Folkpartiet.

Jag läste tidigare det som står i regeringens budgetproposition. Där står det att Vattenfalls planer på att förbereda för byggande av ny kärnkraft avbryts.

Jag tänkte ställa frågan om Folkpartiets riksdagsgrupp i kommande voteringar och omröstningar om både vårpropositioner och höstpropositioner alltid kommer att ge carte blanche till regeringen för att avbryta utvecklingen av ny kärnkraft i Sverige.

Anf. 155 Said Abdu (FP)

Herr talman! Jag tackar Sven-Olof Sällström för det. Det är helt riktigt. Jag försökte förtydliga det. Det är så att säga en anomali att staten äger bolag.

Beslutet att avbryta planeringen av och utredningen om förutsättningar för utbyggnad av kärnkraft har fattats inom bolaget Vattenfall. Vi har inte tänkt att detaljstyra Vattenfall. Men vår bestämda uppfattning är att detta var djupt bekymmersamt. Även jag har kommenterat detta i SVT. Det är mitt korta svar.

Sedan har vi en vidare syn på frågan om Vattenfalls expansion på kontinenten, men det kanske inte hör hit.

Anf. 156 Sven-Olof Sällström (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Nu har i och för sig Vattenfall uttalat sig. Det gör man naturligtvis med utgångspunkt i de signaler som man får från ägaren, i detta fall staten som företräds av regeringen. Men det står ändå i budgetpropositionen att Vattenfalls planer på att förbereda för byggande av ny kärnkraft avbryts.

Min fråga var helt enkelt om Folkpartiet avser att avstå från sin möjlighet att stoppa detta tankeförbud som infördes av en tidigare socialdemokratisk regering för drygt 25 år sedan, eller om man avser att gå på linjen att ge carte blanche till regeringen när det gäller att lägga ned arbetet med utveckling och förnyelse av svensk kärnkraft. Vi ser kärnkraften som absolut nödvändig för den svenska basindustrin.

Anf. 157 Said Abdu (FP)

Herr talman! Vi är djupt bekymrade över det beslut som man har tagit om att avbryta utredningen om det finns förutsättningar för att bygga ut kärnkraften. Med det sagt kommer vi definitivt inte att lämna carte blanche till regeringen. Men jag får återkomma efter att ha talat med min riksdagsgrupp och mina allianskolleger.

Anf. 158 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Man kan säga att det inte är någon brist på bredden i den svenska statens innehav av bolag. Eller också är det just för stor bredd av verksamheter.

Jag roade mig med att gå igenom den lista som vi fick i betänkandet och tittade lite grann på vad alla dessa statliga bolag gör. De mest kända, som jag tror att allmänheten känner till, är LKAB, Vattenfall, SJ och inte minst Postnord.

Men vad gör till exempel Specialfastigheter Sverige AB? Vet ni som är i kammaren i dag det? Jag tycker att det är spännande att vi har ett verksamhetsområde som handlar om fastighetsförvaltning på uppdrag. Vi har Infranord AB som jobbar med anläggningsarbete. Vi har också utveckling och tillverkning av extemporeläkemedel. Man kan fundera på om det verkligen är statens uppgift att göra alla dessa saker. Jag kanske också ska förklara vad denna typ av läkemedel är. Det är läkemedel som skräddarsys för patienter med väldigt speciella behov.

Vi har också ett företag som jobbar med lantmäteritjänster i utlandet. Det tycker jag är spännande. Man kan undra om det tillhör en biståndsverksamhet eller om det är någonting annat. Swedesurvey heter bolaget i alla fall.

Det finns även ett ryskt bolag, som jag inte ska ge mig på att uttala, som ägs delvis av staten tillsammans med staden Sankt Petersburg och ett holdingbolag.

Om man tittar på listan med alla dessa bolag ställer i alla fall jag mig frågan: Är detta verkligen verksamhet som staten ska hålla på med?

Statens uppgift är normalt inte att äga och driva företag. Men om själva formen för att äga och driva någonting i statens ägo är just företag är det klart att det är just för medborgarnas bästa man ska se i vilken form verksamheten ska bedrivas.

Det sägs mycket tydligt att bolag med statligt ägande ska integrera hållbarhetsfrågor, till exempel i affärsstrategin, och ska präglas av öppenhet och föredömlighet. Bolagen ska vara föregångare i hållbart företagande genom ett långsiktigt och ansvarsfullt ställningstagande till mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald. Det kan naturligtvis ingen av oss vara emot. Det låter jättebra. Det är precis så det ska vara när det är offentligt ägda verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Regeringskansliet belyser nu i sitt arbete det långsiktiga värdeskapandet i bolagen. Det får inte vara bara ett ekonomiskt perspektiv, utan det kan finnas andra viktiga perspektiv i verksamheten just för medborgarnas skull.

I betänkandet nämns Svensk Bilprovning och Postnord som exempel på företag där bolagens utmaningar och strategiska arbete inom relevanta hållbarhetsområden har analyserats.

Bilprovningen har utvecklats genom att nya företag har bildats utanför det offentliga ansvaret. Små bilprovningar har etablerats på platser där man tidigare har fått åka långa vägar till större tätorter för att Svensk Bilprovning har funnits bara där. Nu har nya, mindre företag i samma bransch kunnat öppna upp, vilket har skapat jättebra arbetstillfällen. Men det har naturligtvis också underlättat för inte minst småföretag på landsbygden. I min valkrets kan jag nämna bland andra Lilla Edet och Mellerud, där man har stora lantbruksverksamheter i området som har ganska många typer av fordon som måste besiktigas vid olika tider på året.

Om man jämför bilprovningen och posten har Postnord utvecklats på ett helt annat sätt. Där finns i stort sett ingen konkurrens. Och även om det finns konkurrens är det ofta ganska lokala aktörer som har ganska liten verksamhet, så det är ändå ingen riktig konkurrens.

En viktig fråga för alla offentligt ägda bolag på alla nivåer är just hållbarheten, inte bara för det egna bolagets verksamhet. Det måste också stämma överens med det omgivande samhällets förutsättningar.

Ibland kan det vara motiverat - det vet vi som har varit kommunpolitiker tidigare - med ett offentligt ägande om ingen privat aktör kan få tillräcklig lönsamhet men verksamheten ändå verkligen behövs på orten, men det är i väldigt speciella fall. Sveriges Kommuner och Landsting har varit duktiga på att hålla koll på detta de senaste åren.

Varsamheten i detta är att se vilka gränser som gäller för att i det här fallet se till statens mål, att hela Sverige ska leva och att Sveriges invånare ska ha rätt till en god service var man än bor. Det ska inte gå stick i stäv med statens mål med sina olika bolag och den lönsamhet som också krävs för dem. Det är där som frågan uppstår om staten ska äga och driva vissa verksamheter eller om det är bättre att någon annan gör det.

Vi kan ha en diskussion om huruvida vi ska sälja ut, om vi använder uttrycket, statliga bolag eller inte. Men det viktigaste måste vara vad som är bäst för medborgarna. Finns det en god tanke från statens sida i att ha en verksamhet just i bolagsform, låt oss då ha det, men resten kanske någon annan ska sköta. Då kan jag som kristdemokrat tillåta mig att ifrågasätta om alla de 49 bolagens verksamheter verkligen är sådana att det inte redan finns privata aktörer på samma marknad som mycket väl skulle kunna ta över dessa bolags uppgifter i vissa fall.

Herr talman! Ett av de viktigaste instrumenten för styrning av bolag med statligt ägande är att utse väl fungerande och kompetenta styrelser. Så är det i allt företagande. Styrelser ska vara sammansatta på ett sådant sätt att de kan utföra ett ägaruppdrag utifrån affärskompetens, integritet, effektivitet och inte minst branschkunskap. Personer med olika erfarenheter, kön, bakgrund och inte minst ålder behövs för att tillgodose allt detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Flera av de här bolagen har, som nämnts av kolleger här tidigare, särskilt beslutade samhällsuppdrag, det vill säga att bolagen bedriver verksamheter som syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning men som i övrigt bidrar till en positiv utveckling för samhället.

Jag vill avsluta med att nämna ett sådant, nämligen LKAB. I samarbete med aktörer inom den så kallade sociala ekonomin, inte minst företagsutvecklarna Coompanion, har man medverkat till att företag uppstått runt omkring gruv- och mineralnäringarna och ger arbete genom så kallade arbetsintegrerande sociala företag. Det är en möjlighet som skulle kunna användas av så många fler.

Med andra ord: Ska hållbarhetsperspektivet genomsyra samtliga statliga bolags verksamheter måste man tänka socialt, miljömässigt och ekonomiskt. En av tre räcker inte. Alla tre delarna måste kunna utvärderas för att bolagen ska fortsätta att finnas i statens ägo och därmed ha ett berättigande.

(Applåder)

Anf. 159 Birger Lahti (V)

Herr talman! Jag vill tacka Penilla Gunther.

Jag blev lite bekymrad när du var inne på detta med bilprovningen och Postnord, men du slätade till det lite grann efteråt.

Det finns de som har ett samhällsuppdrag som de försöker fullfölja. Sedan delar man ut uppdragen, och som du själv sa kanske det är befogat att staten går in när privata inte kan få lönsamhet i något uppdrag. Men det som är problemet är att man går in med ett samhällsuppdrag och delar sedan ut uppdragen till dem som kan få en lönsamhet. Man kan dela ut Posten. Det är jättelönsamt, men där ute på vischan, i periferin, är det ingen som tar på sig uppdragen. Sedan ska de tävla på samma villkor. Det blir galet. Därför säger jag att några branscher inte alls borde konkurrensutsättas.

Det är samma sak med bilprovningen. Det är ingen som står i kö för att bilda en bilprovning i Arjeplog eller Pajala, och de ska tävla på samma villkor. Det blir galet.

Ser du inte något problem i några branscher som vi ska behålla i statlig ägo? Jag tycker att vi ska behålla det som är samhällsuppdrag och sköta det gemensamt så att det blir bra för alla.

Anf. 160 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Jo, jag ser bekymmer i vissa av de här delarna. Jag tror att vi behöver ha en samhällsstruktur som är en grund för oss, oavsett hur vindarna blåser, och att alla i Sverige till exempel bör få sin post. Och det måste finnas vägar, kommunikationer, bredband och en samhällsstruktur som fungerar.

Jag kan återigen ta bilprovningen som exempel. Jag nämnde Mellerud och Lilla Edet från min egen valkrets. Det är sannerligen inga orter där det har stått företag i kö för att starta upp verksamheter av den kalibern. Att de nu får var sin bilprovning är oerhört uppskattat av folket på landsbygden. Om det ännu inte är någon som hört av sig till Arjeplog beklagar jag det, för jag tror att det hade varit väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Att släppa fram möjligheten för företag i olika branscher just från det statliga perspektivet tror jag är bra. Men jag delar din uppfattning, Birger, att det kan finnas verksamheter som vi inte ska släppa till någon annan utan kanske är bättre att staten behåller för att säkerställa tillgången för alla medborgare.

Anf. 161 Birger Lahti (V)

Herr talman! Det jag frågade var om Penilla Gunther inte ser ett problem med att man inom samma bransch har så olika förhållanden och att man måste ta ansvar för de mindre orterna där man har mindre kunder.

När det gäller apoteken öppnades det nya apotek på Södermalm i varenda knut. Det var inte något konstigt. Men servicen blev inte bättre ute på vischan. Där kan du få vänta på en medicin längre. Det fungerar så att de som hade mest kunder kunde öppna ett apotek, medan servicen bara blev sämre där ute på vischan när man släppte apoteken fria. Samma sak är det när det gäller många andra branscher.

Du tycker att så länge någon annan kan få lönsamhet ska de syssla med verksamheten under samma tak, att man ska tävla med dem. Men det är ingen som kommer och skriker efter dem som är minst lönsamma.

Det är samma sak i järnvägsbranschen. Det är ingen som vill trafikera de lågtrafikerade banorna. Problemet när man säger att marknaden ska sköta allt är att det inte funkar överallt.

Det var i alla fall bra att du såg lite grann av problemet i det hela.

Anf. 162 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! Det handlar om att se på bredden av statens ägande. Efter att ha gått igenom listan med 49 företag tycker jag fortfarande att frågan är relevant om staten ska syssla med allting som finns uppräknat där. Jag är inte säker på det. Då handlar det inte alls om att inte tillgodose landsbygdens behov, utan jag ifrågasätter om vi ska ha bolag tillsammans med Sankt Petersburg eller om vi ska syssla med lantmäteriverksamhet utomlands. Vad är det i så fall för kärnverksamhet som är viktig att ha i statliga bolag? Där måste vi gemensamt fundera över vad som är rätt och riktigt, så att vi lägger svenska skattebetalares pengar på rätt ställen.

Om vi återgår till Postnord igen tycker jag att det borde finnas ett samhällsuppdrag även i fortsättningen så att det finns en vettig postgång i det här landet, absolut. Jag som bor i centrum av en stad kan ifrågasätta att jag inte får min post förrän solen nästan har gått ned varenda dag i motsats till hur vi hade det förr om åren. Då delades post ut varje dag, vilket inte görs längre.

Det finns ständiga förbättringsområden, och det tror jag att Birger Lahti inser om han tittar på listan.

Anf. 163 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande NU4 om statligt företagande och avslag på reservationerna.

Statligt företagande ska vara långsiktigt och strategiskt. Ett övergripande mål för statens ägarpolicy är värdeskapandet. Staten är en av Sveriges största bolagsägare, vilket vi har talat om i dag. Bolagen representerar mycket stora värden och är en stor och betydelsefull arbetsgivare i Sverige.

Det handlar ytterst om att vi som medborgare är gemensamma ägare, och som riksdagsledamöter företräder vi ägarna i detta sammanhang.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Företagen ska få förutsättningar och möjligheter att utvecklas och vara konkurrenskraftiga på sina marknader. Så länge staten är ägare ska man vara en aktiv sådan.

Den samhälleliga styrningen av de statliga företagen behöver snarare stärkas än avmattas, för det är tydligt att staten i sin roll som en mycket betydande ägare har ett stort ansvar inte bara för de enskilda företagen utan också för samhällsutvecklingen i stort.

Staten ska vara en aktiv och engagerad företagsägare. Samtliga statliga företag ska vara ledande inom sina respektive branscher och marknader när det gäller att ta ansvar för samhällsutvecklingen ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv.

Strategiska funktioner och tillgångar med stor betydelse för samhällets utveckling är viktiga att behålla under gemensam kontroll. Ett sådant exempel är infrastruktur. Annat kan vara att säkerställa en god samhällsservice i hela landet.

Det statliga ägandet kan också i vissa fall motiveras genom att företagen erbjuder verktyg för att skynda på samhällsutvecklingen åt önskvärt håll. Ett mycket tydligt exempel är beställare av ny, oprövad teknik. På så sätt underlättas steget från idé till produkt och den viktiga första referenskunden.

Vi vill använda kraften i de statliga företagens investeringar till industriella partnerskap för att stärka Sveriges konkurrenskraft och skapa nya jobb.

Syftet med det statliga ägandet kan också vara att öka konkurrensen på lite sämre fungerande marknader. Det kan i vissa fall vara effektivare än regleringar. Sociala skäl kan också vara grund för statligt ägande.

Det kan också vara lämpligt att staten under en begränsad period går in som ägare för att stabilisera en marknad eller investera i framtidens miljöteknik när marknadsmisslyckande föreligger.

Utförsäljningar av statliga företag får inte ske av ideologiska skäl. Ekonomiska överväganden och väl underbyggda konsekvensanalyser måste ligga till grund för de beslut som fattas i sådana sammanhang.

De statliga bolagens roll som verktyg för att påverka den allmänna normbildningen i näringslivet ska heller inte underskattas. Statliga företag ska föregå med gott exempel.

Genom att äga företag helt eller delvis betonar staten det samhällsnyttiga perspektivet. Det gör vi genom att utforma ägardirektiv och tillsätta styrelserna, vilket också tagits upp här i dag. Ett av de viktigaste instrumenten för ägarstyrning är just att utse kompetenta och väl fungerande styrelser. De ska vara sammansatta så att de kan genomföra sitt uppdrag utifrån affärskompetens, integritet, effektivitet och branschkunskap.

Frågan om en jämn könsfördelning har varit uppe, och det är självklart att den kommer att prioriteras ytterligare. Det är nog viktigt att de statliga bolagen fortsätter att ligga i framkant när det gäller denna fråga och också här föregå med gott exempel.

Statens bolag finns inom en rad sektorer med olika uppdrag och förutsättningar. Det är därför naturligt att målen som sätts upp täcker en palett av frågor. Mångfald och minskad miljöpåverkan är återkommande mål för många av bolagen. Förutom rent finansiella mål betonas också frågor om hållbarhet, etikpolicyer, jämställdhetspolicyer och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det är ett tag sedan riksdagen tog beslut om vilka huvudprinciper som ska gälla för förvaltningen av statliga bolag. Enligt de uppgifter jag har var det 1996. Sedan dess har det rått enighet kring dessa förutsättningar, vilket har skapat arbetsro och tydlighet.

Dessa huvudprinciper handlar om att statligt ägda företag ska arbeta under krav på effektivitet, avkastning på det kapital företaget representerar och strukturanpassning. Uppföljningen av utveckling, effektivitet och annat som har nämnts ska ske av den som utövar förvaltning.

Herr talman! Bolag med statligt ägande ska göra många bra saker. De ska integrera hållbarhetsfrågor i sin affärsmässiga strategi. Det är viktigt att betona det gemensamma ansvar vi alla har som företrädare för medborgarna när det gäller att driva på för klimatpolitik och goda livsmiljöer.

När det gäller företagande kan det också ses som en konkurrensfördel. Att ta ansvar för klimatet och miljön är att jobba framtidsinriktat.

Bolagens verksamhet ska präglas av öppenhet och föredömlighet när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald. Det är många saker, och vi har en viktig uppgift i att följa upp att detta sker och att bolagen lever upp till de principer som vi vill att de ska leva upp till.

Jag yrkar åter bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 164 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Under hösten har det givits lite olika besked från socialdemokratiska och miljöpartistiska ledamöter och statsråd. När det gäller Vattenfall och energiöverenskommelsen har ni sagt att ni är överens om er energipolitik. Men när Åsa Romson säger att reaktorer ska stängas, vilket också sägs i den budget som föll, säger Socialdemokraterna att man ska analysera. Ägardirektiven ska först utredas och sedan kanske inte utredas. Jag skulle vilja veta vad som egentligen gäller i denna fråga.

Vidare har Vattenfall kommit fram till att man vill utreda kärnkraftsfrågan. Tidigare i dag har vi hört partiledare säga att kunskap aldrig kan vara farligt. Jag tycker att det är ett bra uttryck. Med tanke på långsiktighet är det bra att gå igenom vad man har, vad man får och hur det ser ut i framtiden.

Herr talman! Det är många som använder uttrycket utförsäljning. Utförsäljning är rea. Det finns ingen anledning att sälja något billigt. Det man gör är att sälja bolagen för att få in pengar att använda på bästa sätt till nya reformer.

Anf. 165 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Jag uppfattade av Ann-Charlotte Hammar Johnssons anförande att vi delar uppfattningen att det handlar om långsiktighet och att vi ska ha strategiskt tänkande och agerande när det gäller de statliga företagens framtid.

Självklart kommer Vattenfall att ha en betydande del i att vara med och verka för den energipolitik som vi kommer fram till och som ska gälla långsiktigt för Sverige.

Vi ser fram emot de samtal som kommer att ske inom Energikommissionens hägn under inledningen av våren. Det är verkligen att tala om långsiktighet och strategi att diskutera hur vi kan se framåt och skapa tillväxt och utveckling i Sverige med en energipolitik för framtiden.

Anf. 166 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Jag skulle vilja återkomma till det svar jag fick. Men först vill jag ställa en fråga med anledning av de luddiga svar som har givits. Statsrådet Damberg har å ena sidan sagt saker och ting om ägardirektiven, å andra sidan inte. Jag vill bara vara tydlig med att jag vill ha ett besked om att ni enligt ordning och reda tänker inhämta riksdagens erkännande om någonting annat ska ges i framtiden.

Jag vill samtidigt fråga om vi då kan räkna med att det inte stängs några reaktorer - med tanke på att samtalen ska föras och man vill komma framåt i en gemensam diskussion.

Med tanke på ägande av bolag vill jag också höra i vilka lägen man ska lämna bolag. Ska man göra det vid något tillfälle, som Socialdemokraterna ser det? Tänker man sådana tankar nu under de år som man sitter vid regeringsmakten?

Angående Vattenfalls utredning undrar jag om ni socialdemokrater tycker att det är en bra idé att vara inne och detaljstyra i frågor där ett bolag vill göra analyser med kunskap för framtiden.

Anf. 167 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Återigen handlar detta om de statliga företagen, som har att jobba efter de beslut och de föresatser som vi ställer ut, Ann-Charlotte Hammar Johnsson. När det gäller den energipolitiska delen av diskussionen är det en fråga av betydligt större art, kan man säga, eftersom det kommer att vara föremål för energikommissionssamtal framöver.

Vattenfalls uppdrag är tydligt. Det handlar om långsiktighet och strategiskt tänkande, och det gäller att jobba med framtidens energilösningar för att säkerställa en trygg energiförsörjning för Sverige i framtiden.

Anf. 168 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag tackar Per-Arne Håkansson; jag tycker att stora delar av hans inlägg var kloka. Men jag har några frågor, bland annat när det gäller försäljning av bolag och nödvändigheten av detta.

Det är ingen hemlighet att många banker är restriktiva med att låna ut pengar i dag, speciellt på landsbygden. Många företagare har problem med att få låna över huvud taget, och om man får låna är det till ockerräntor. Det är klart att det skapar olika förutsättningar i olika delar av landet.

Jag vill komma tillbaka till SBAB, som är en statlig bank. Jag talade också en del om det i mitt eget anförande. Jag tycker att statliga SBAB nu bara lämnar landsbygden vind för våg och fokuserar på storstäder i södra Sverige. Kunder norr om Dalälven ska inte göra sig besvär längre. Vad är detta för någonting egentligen? Är det ansvarsfullt?

Jag undrar hur Socialdemokraterna ser på det här och hur ni kommer att agera.

Anf. 169 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Jag delar självfallet din uppfattning, Helena Lindahl. Jag tror att den är självklar för de flesta när det gäller statens och även de statliga företagens ansvar. Det ska gälla för hela Sverige. Hela Sverige ska leva, och det har vi att skapa förutsättningar för på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vi vill utveckla SBAB till att låta dem låna ut även till dem som vill bygga och investera i bostäder i Sverige på olika sätt. Det kan vara i hela Sverige. Jag vill vända mig emot att vi ska ha företag som jobbar särskilt med vissa delar av landet, utan vi ska självklart jobba med hela landet för allas bästa.

Anf. 170 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Om jag uppfattade det rätt innebär det alltså att ni inte kommer att sälja SBAB. Jag tycker gott och väl att man skulle kunna göra det. Om inte SBAB uppfyller statens intentioner att verka i hela landet kan jag börja fundera på varför SBAB över huvud taget ska finnas. Det finns så pass många banker och riskkapitalister i storstäderna ändå så det räcker.

Om jag har uppfattat det rätt kommer alltså Socialdemokraterna att agera med nya ägardirektiv till SBAB när det gäller att verka i hela landet. Har jag uppfattat dig rätt då, Per-Arne Håkansson?

Anf. 171 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! När det gäller frågan om mer ägardirektiv kan jag inte specificera det just i dag. Men inriktningen i vår politik för SBAB är att vi vill se dem som en viktig aktör för samhällsutvecklingen, till exempel när det gäller att stimulera mer bostadsbyggande i Sverige från norr till söder.

Anf. 172 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Jag tänker tala om statliga företag, Per-Arne Håkansson, men jag tänkte också blanda in myndigheter lite grann och ansvaret för utvecklingen på våra landsbygder.

Jag kommer själv från Ånge. Man får gärna bilden av att det är de privata företagen som lämnar småkommunerna. Men den bilden får man inte om man bor i Ånge, och inte heller när man talar med människor i många andra kommuner. Vilka är det som har lagt ned sin verksamhet i Ånge? Det är SJ. Det är det numera nedlagda Banverket, som i och för sig är en myndighet. Det är posten, och det är Trafikverket som nu lägger ned. Gång på gång är det statliga myndigheter och statliga företag, medan de privata företagen utvecklar sin verksamhet i Ånge. De har byggt nya anläggningar och nya enheter, och de har utvecklat - också på affärsmässiga grunder.

Detta är en diskussion som jag tror att vi får föra med de statliga företagen. Sker det här alltid på affärsmässiga grunder? Jag är mycket tveksam till det. Den signal jag får från övriga glesbygdskommuner är att de har en liknande utveckling.

Men det var inte därför jag begärde replik. Anledningen är en annan: skrivningen i er budget om att Vattenfalls planer på att förbereda för byggande av ny kärnkraft avbryts. Min fråga är helt enkelt om detta är socialdemokratisk politik. Ska man äventyra den svenska basindustrins energiförsörjning, kanske för lång tid framöver, genom att ge sig in på utvecklingen av enbart förnybara energislag i Vattenfalls regi? Vi vet ju egentligen inte om det kommer att kunna täcka upp kapacitetsbehovet i framtiden. Eller är detta en eftergiftspolitik till det tillväxtfientliga Miljöpartiet? Jag skulle vilja ha ett svar på frågan. Är detta Socialdemokraternas politik, eller är det en eftergiftspolitik till det tillväxtfientliga Miljöpartiet?

Anf. 173 Per-Arne Håkansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman och Sven-Olof Sällström! Dessa tillmälen får stå för Sällström själv. Vår politik bygger på tillväxt. Vår politik bygger på att vi ska värna den svenska basindustrin och utveckla industrin efter de förutsättningar som krävs för att skapa en så god grund som möjligt för detta.

För detta behöver vi en energihushållning som vi kan se framåt för flera decennier för att göra rimliga och goda investeringar. Av det skälet har vi tagit initiativ till en energikommission för att diskutera fram långsiktiga lösningar. Avsikten med det är just att säkra den svenska basindustrin och att utveckla ny tillväxtindustri i Sverige.

Anf. 174 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Men snälla Per-Arne Håkansson - i er budget, som lyckligtvis inte röstades igenom, säger ni uttryckligen att Vattenfalls planer på att förbereda för byggande av ny kärnkraft avbryts. Det går inte att misstolka. Det är implicit ett ägardirektiv i budgeten.

Återigen: Är detta en eftergift till Miljöpartiets tillväxtfientliga politik? Eller är det socialdemokratisk politik?

Jag delar din uppfattning att vi måste ha en trygg energiförsörjning för svensk basindustri. Det gäller inte minst i det län som jag kommer ifrån, Västernorrland, där i synnerhet skogsindustrin, en del smältverk och annat är fullständigt beroende av billig, säker och leveranssäker energi. De flesta av de förnybara källorna kan i dag inte leverera sådan energi. Hur det ser ut i framtiden vet vi inte. Men det vi vet är att vattenkraften och kärnkraften levererar just detta: förutsägbarhet och relativt låga prisnivåer. För att tillförsäkra industrierna detta i framtiden återinför ni nu ett tankeförbud från 1987 om att utveckla svensk kärnkraft. Varför?

Jag vill ha svar på frågan. Är det en eftergiftspolitik eller är det socialdemokratisk politik?

Anf. 175 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! Vattenfall spelar en viktig roll för vår gemensamma energiförsörjning. Det är väl det som Sällström åsyftar. Det kan handla om kärnkraft under överskådlig tid i många sammanhang. Men självklart handlar det också om nya energikällor med vilka man kan ta rimlig miljöhänsyn och sätta fokus på klimatpolitiken för framtida lösningar.

Här krävs långsiktigt hållbara lösningar. Där kommer Vattenfall att spela en viktig roll. Det är också Vattenfall själva som har avbrutit det arbete med kärnkraften som du nu hänvisar till, Sven-Olof Sällström. Vattenfalls framtidsscenarier innefattar en satsning på energilösningar av modernt slag för att trygga hållbar försörjning för Sverige.

Anf. 176 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! En av de uppgifter som riksdagen har är att granska regeringens förvaltning. Det är vi många som har kommit fram till i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Statens bolagsinnehav är betydande med 49 hel- och delägda företag varav två är börsnoterade, LKAB och Vattenfall. Bolagen finns representerade i en rad olika branscher med skilda uppdrag och storlekar. Förvaltningen av bolagen är knuten till flera olika departement.

Den sammanlagda nettoomsättningen är på ca 500 miljarder kronor och ger statskassan en utdelning. Visserligen var det nu en stor minskning jämfört med föregående budgetår. Det beror på den olycksaliga Nuonaffären som genererade en stor engångsavskrivning för Vattenfall. Och LKAB:s vinst minskade på grund av prisraset på järnmalm och avsättningar som avser i huvudsak gruvdriftens påverkan på samhällena i Malmberget och Kiruna.

De statliga företagen är också landets största arbetsgivare med ca 140 000 anställda och utgör en stor del av Sveriges arbetsmarknad.

Staten har i sin roll som betydande bolagsägare ett omfattande ansvar, inte bara för enskilda företag utan också för bolagens bidrag till samhällsutvecklingen i stort.

Regeringen förvaltar bolagen på uppdrag av riksdagen. Ytterst är det de svenska medborgarna som äger dessa företag. Staten har genom riksdag och regering därför ett stort ansvar att vara en aktiv, professionell och ansvarsfull ägare. För att det statliga ägandet ska vara relevant och meningsfullt krävs engagemang och tydliga mål med den statliga ägarpolitiken.

Vi i Miljöpartiet vill att de statliga bolagen genom samhällspolitisk hänsyn och målsättning ska bidra till ökad välfärd och större socialt och miljömässigt ansvarstagande. Det statliga ägandet måste struktureras så att man stärker den demokratiska kontrollen och möjligheten att utkräva ansvar. Det är en förutsättning för att riksdagen och medborgarna ska kunna granska regeringens förvaltning av de gemensamma tillgångarna.

Jag har, precis som Penilla Gunther, gått igenom listan. Och det var fantastisk läsning. Göta kanal är ett statligt företag. Det tycker jag är fint. Om jag inte missminner mig ligger det under Kulturdepartementet.

Flera av bolagen med statligt ägande har ett av riksdagen särskilt beslutat samhällsuppdrag. Ett särskilt samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet i syfte att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägarna. Som exempel kan nämnas så skilda bolag som Kungliga Dramatiska teatern och Samhall. Som nationalscen ska Dramaten vara den ledande institutionen inom teaterns område. Samhall Aktiebolag har som uppdrag att som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken producera varor och tjänster. Genom detta ska Samhall skapa meningsfulla och utvecklande arbeten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

I Vattenfall AB:s bolagsordning stadgas att Vattenfall AB ska vara det ledande företaget i omställningen till en ekologiskt och ekonomiskt uthållig svensk energiförsörjning. Regeringen har ställt som mål att Vattenfall ska vara ledande inom energiomställningen. Som vi ser det bör styrningen av bolaget skärpas så att andelen förnybar energi ökar och på ett kraftfullt sätt bidrar till omställningen. Framtiden för bolaget måste ligga i att utveckla förnybar energi och inte kol och gas.

SOS Alarm, som ägs till 50 procent av staten och till 50 procent av kommuner och landsting, har som huvuduppgift att på uppdrag av staten ansvara för SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag önskar att ett väsentligt tydligare uppdrag för SJ och en bredare definition av företagets målsättningar kommer till stånd. Jag önskar att SJ ska få ett reellt samhällsuppdrag som ger SJ möjlighet att bli en positiv aktör som tillhandahåller pålitlig kollektivtrafik och att Green Cargo tillgodoser samhällets behov av klimatsmarta järnvägstransporter.

Staten är även en stor och viktig aktör i det svenska näringslivet. Att ge små och medelstora företag tillgång till rådgivning, mentorsprogram, investeringslån och andra verktyg som underlättar är nödvändigt för att människor ska våga satsa. Regeringen har en ambition att tillföra pengar till Almi för att ge dem ökade förutsättningar att stödja små och medelstora företag genom rådgivning och finansiering i tidiga skeden där den statliga aktören ofta är en förutsättning och en katalysator för privata banklån. Andra statliga aktörer till stöd för näringslivet är Inlandsinnovation och Fouriertransform AB som har till uppgift att investera i företag. De får nu tydligare uppdrag riktade mot tidiga skeden och sektorer som har långa ledtider och där det råder brist på privat kapital, till exempel life science och miljöteknik men även andra typer av företag.

Det är naturligt att staten och de statligt ägda bolagen går i spetsen inom hållbart företagande i syfte att agera föredömligt. Hållbart företagande handlar om mer än att följa lagar och regler. Arbetsgivare med goda värderingar kommer att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Bolag som utvecklar produkter och tjänster som hjälper kunderna att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen kommer med stor sannolikhet att tjäna pengar även i framtiden. Hållbart företagande innebär att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov.

Alla bolag med statligt ägande bör ges ett gemensamt mål om att vara ledande när det gäller jämställdhet samt hållbar ekologisk och social utveckling. Jag vill till exempel se ett Sveaskog som tar ett större ansvar för biologisk mångfald genom att skydda gammelskog, öka användningen av hyggesfria metoder och införa en nollvision för avverkning av nyckelbiotoper i det statliga ägandet.

Jag yrkar bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 177 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga angående aktivt, professionellt ägande som ska bidra till ökad välfärd. Ökad välfärd kommer av företagande och industri där människor arbetar.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har under hösten gett lite olika besked. Vill ni i Miljöpartiet skicka signaler till dem som arbetar om de långsiktiga spelregler som ni säger att ni vill ha? Vad gäller nu för bolaget Vattenfall?

Jag hörde också en mening om att regeringen har fattat ett beslut. Har regeringen beslutat någonting nytt utan att komma till riksdagen? Är det så?

Anf. 178 Elisabet Knutsson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! Ursäkta - det är möjligt att jag har gjort en felbedömning när det gäller det beslutet. Jag tar tillbaka det.

Men frågan om Vattenfall över huvud taget kommer att ingå i Energikommissionen. Det kommer inte att fattas några beslut förrän den kommissionen har levererat.

Anf. 179 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Då vill jag tacka för det klara beskedet om att det inte har fattats något beslut, för du var ju ute på ett gungfly där rätt rejält.

Jag förutsätter att ingenting kommer att hända med Vattenfall och att man inte går in och detaljstyr utan låter bolaget arbeta på under tiden som Energikommissionen ser över de kunskaper som behövs för att kunna gå framåt.

Anf. 180 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Det finns ju ett regleringsbrev för Vattenfall, och Vattenfall följer det regleringsbrevet. Så länge som inget annat har hänt kommer det inte att hända någonting.

Anf. 181 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Som jag sade i mitt anförande kunde vi före valet höra de miljöpartistiska språkrören i ganska många debatter nämna Vattenfall och brunkolsbrytningen i Tyskland. Bland annat sade Gustav Fridolin att om Miljöpartiet skulle komma i regeringsställning skulle det vara stopp för fortsatt expansion av brunkol i östra Tyskland.

Min fråga till Elisabet Knutsson är: Kommer Miljöpartiet ändock att trycka på startknappen för en ny brunkolsbrytning, eftersom Vattenfall aviserar att man kommer att fortsätta med brytning och investering i nya gruvor och dagbrott? Min fråga är som sagt: Kommer MP att bifalla en ny brunkolsbrytning, och har ni ändrat uppfattning?

Anf. 182 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Den frågan är ju rätt så komplicerad från många olika synpunkter. Ett enskilt miljöpartistiskt språkrör kan ju inte fatta ett beslut för ett företag som verkar under andra omständigheter. Som ni så ofta har sagt kan man inte som ägare gå in och peka med hela handen och avbryta all verksamhet på en gång.

Vi kommer såklart att verka för att brunkolsbrytningen ska minska och helst upphöra.

Anf. 183 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Tack för svaret. Jag känner mig ändå inte riktigt nöjd, för jag antar att de miljöpartistiska språkrören för partiets talan. Säger Gustav Fridolin att det är stopp för fortsatt brunkolsbrytning i Tyskland tror jag att väljarna tar honom på orden. I annat fall vore det att luras.

Är det så att man verkligen vill sätta stopp för detta finns det också möjlighet att lägga fram förslag till nya ägardirektiv. Eller också kan man sälja Vattenfalls utländska del. Är ni i så fall beredda att göra något av dessa alternativ eller bådadera?

Anf. 184 Elisabet Knutsson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Herr talman! När det gäller vårt språkrör Gustav Fridolin menar han med full kraft det han säger, och det gör han ju som språkrör för Miljöpartiet. Det är ingen som helst tvekan om det.

Vi sitter nu med i regeringen, och då måste man ta hänsyn till olika diskussioner som förs. Och diskussionerna fortgår i regeringen. Vi kan inte stoppa brunkolsbrytningen omedelbart, men på lång sikt är det vår ambition att se till att brunkol, som är en direkt "klimatfrånvänd" energikälla, ska tas bort från verksamheten.

Anf. 185 Said Abdu (FP)

Herr talman! Jag har två frågor som jag vill ställa. Den första är: Står regeringen fast vid vice statsministerns ägardirektiv för Vattenfall?

Den andra frågan är: Hur ställer ni er till att vice statsministern torgför sina subjektiva åsikter i media? Är det på det sättet som minoritetsregeringen tänker driva förvaltningen av de statliga bolagen?

Anf. 186 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Som vice statsminister har ju Åsa Romson möjlighet att torgföra sina tankar kring de frågor som ligger på hennes bord. Jag kan inte svara på frågan bättre än så.

Anf. 187 Said Abdu (FP)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att förutsägbarheten och långsiktigheten är hotad. Det är djupt bekymmersamt när man uttrycker sådana åsikter i media. Det påverkar bolaget och de små företagen i väldigt stor utsträckning.

Sedan vill jag även fråga: När blir det ett stopp för vinster i de statliga bolagen, om det finns någon sådan tanke?

Anf. 188 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! Det finns väl över huvud taget inte något stopp för vinster på kartan för de företag som är vinstdrivande. LKAB och Vattenfall är aktiebolag och noterade på börsen. Då är det klart att de måste gå med vinst.

Anf. 189 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Först vill jag passa på att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 2, 3, 6 och 7 i detta betänkande.

Vattenfall, som är ett av staten helägt bolag, medför goda möjligheter för ägaren att uppnå energipolitiska mål och utgör ett viktigt verktyg på denna arena.

Sverigedemokraternas mål för denna arena kommer att vara att vidmakthålla och utveckla landets energisystem, som i möjligaste mån ska präglas av ett oberoende av fossil energi och att Sverige undviker att göra sig långsiktigt beroende av importerad el.

Vår uppfattning är även att bolagets fokus bör flyttas från expansion i utlandet till att i stället värna den svenska elförsörjningen i ett långsiktigt perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vattenfall har i stort en väldigt god energimix på den inhemska elmarknaden som präglas av just detta och spelar härvidlag en viktig roll för att bidra med säkerställandet av såväl en god leveranssäkerhet som ett starkt miljöansvar.

Vi ser därför oroväckande på regeringens starka vilja att nedmontera den svenska kärnkraften - något som har präglat debatten här tidigare. Det präglas till stor del av en närmast övertro på väderberoende energislag trots att dessa måste kombineras med baskraft av något slag.

Den tidigare genomdrivna förändringen i miljöbalken, som har öppnat för möjligheten till ansvarsfulla generationsskiften bland våra svenska kärnkraftsreaktorer, är sett från vår sida en välkommen förändring i rätt riktning. Men det är i det sammanhanget ytterst beklagligt att vi sverigedemokrater i detta betänkande är ensamma om att tydligt säga att Vattenfall inte ska åläggas några restriktioner att vare sig ansöka, undersöka eller förbereda uppförandet av nya kärnkraftsreaktorer, detta särskilt med tanke på de långa ledtider som finns i projekteringen kring kärnkraftsreaktorer och att vi inom en relativt snar framtid befinner oss i en situation där en betydande del av vår baskraft inte längre är tillgänglig.

Herr talman! En annan, betydligt mindre, del av Vattenfalls verksamhet som berörs i en av våra reservationer är Vattenfalls inköp av mikroproducerad el. Trots att bolagets verksamhet ska generera en marknadsmässig avkastning genom att företrädesvis affärsmässigt bedriva energiverksamhet kan vän av ordning ställa sig frågan huruvida denna del av verksamheten är just affärsmässig. Centerpartiet lyfte också upp det tidigare i debatten och är uppenbarligen av en helt annan uppfattning.

Vattenfall köper sedan i höstas överskottsel från mikroproducenter till ett pris uppgående till spotpriset ökat med 1 krona per kilowattimme, exklusive moms. Denna energi säljs sedan till kunder som har ett rörligt pris. Där tar man ut spotpriset och lägger på 3 öre per kilowattimme, exklusive moms. Det är alltså en verksamhet där man köper in energin för 1 krona och säljer den för 3 öre. Det är något som åtminstone jag har väldigt svårt att se som affärsmässigt. I stället kan det snarast liknas vid Ebberöds bank.

Sverigedemokraterna har väldigt svårt att se varför en liten grupp kunder som uppenbart är tillräckligt resursstarka för att investera i egna produktionsanläggningar, och som exempelvis har rätt boendeförhållanden, ska subventioneras av Vattenfalls övriga kunder och varför dessa kunder på bekostnad av övriga kunder ska ersättas med kraftiga överpriser för något som utgör en hobbyverksamhet.

Vår uppfattning är att det är en sak att hjälpa kunder som har ett intresse av att producera sin egen el, exempelvis via försäljning av paket med solceller, och att hjälpa kunderna att sälja sin överskottsel. Men det är en helt annan sak att gå in och betala 30 gånger mer för elen än vad man kan sälja den för. Det förstnämnda görs på ett utomordentligt bra sätt och sker på affärsmässig grund i dag, medan det senare är någonting som ligger långt därifrån.

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

Anf. 190 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Vattenfall styrs genom ägardirektiv. Det har framkommit lite olika besked om det i dag, men det är ett faktum att Vattenfall styrs genom ägardirektiv. Jag håller med om att signalerna i S-MP-budgeten är oroande och skapar osäkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Den svenska energipolitiken styrs däremot av beslut som fattades i denna kammare 2010 och som öppnar upp för att byta ut de tio befintliga reaktorerna mot tio nya. Det ska inte ändras i ett budgetbeslut. Sverigedemokraterna och även Socialdemokraterna blandar ihop frågan om styrandet av det statliga bolaget med den övergripande energipolitiken.

Herr talman! Tankeförbud tillhör diktaturer, inte demokratier. Jag tror inte - förhoppningsvis är det så - att något parti i denna kammare är för ett återinförande av tankeförbud. Som andra ledamöter framfört i dag vet vi inte vilket beslut Vattenfalls undersökningar hade lett till om de fått fortsätta. I den rödgröna budgeten står det att planerna på att bygga ny kärnkraft ska avbrytas, men det vi talat om tidigare har handlat om att utreda förutsättningarna för ny kärnkraft. Nu avslutade, som tidigare sagts, Vattenfall sina sonderingar innan budgeten föll i riksdagen. Kanske fattade de det beslutet på grund av debatten som regeringen så olyckligt valde att föra i medierna och inte i denna kammare.

Kan valet att inte föra debatten i kammaren bero på att de rödgröna är djupt oense om vilken energipolitik som ska föras? Vi har i dag från Miljöpartiets sida hört om nya direktiv till Vattenfall, men ledamoten valde senare att ta tillbaka det. Nu vet vi i alla fall var Miljöpartiet står i denna fråga. Delar Socialdemokraterna Miljöpartiets våta Vattenfallsdröm?

Herr talman! Vi räds inte utredningar. Vi i Alliansen tror att kunskap bäddar för de bästa besluten. Den åsikten delas tydligen inte av den rödgröna regeringen, varken när det gäller kärnkraftens framtid eller när det gäller Nato.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg och Jörgen Warborn (båda M).

Anf. 191 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Föga överraskande ska jag ta upp Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetmotion och det tankeförbud som jag till min glädje hör att inte heller Cecilie Tenfjord-Toftby står bakom. Därmed infinner sig några frågor.

Att vi i dag inte har en aktiv statsbudget för Sverige gällande 2015, med en skrivning om tankeförbudet, beror på att Sverigedemokraterna valde att rösta på Alliansens budget. Om den rödgröna regeringen redan till våren, eller till hösten, har med en sådan skrivning undrar jag: Hur kommer den moderata riksdagsgruppen och Cecilie Tenfjord-Toftby att ställa sig vid voteringen? Kommer man att ställa sig bakom tankeförbudet att utveckla svensk kärnkraft eller kommer man att rösta emot?

Anf. 192 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag var aktiv i politiken i Sverige, även om jag ursprungligen kommer från ett annat land, redan när tankeförbudet faktiskt fanns i Sverige. Ledamoten Sällström blandar här ihop Vattenfalls ägardirektiv med den övergripande energipolitiken.

Sverige har i dag en energipolitik beslutad i denna kammare, en energipolitik som inte ska ändras genom budgetbeslut. Det är vi väldigt tydliga med. Därför ser vi fram emot den energikommission som Socialdemokraterna har aviserat att de har för avsikt att bjuda in till. Vi vet inte riktigt hur det blir; det har inte kommit någonting ännu. Vi kan konstatera att det i så fall kommer att bli en mycket spännande energikommission eftersom vi från Alliansen har en sammanhållen energipolitik medan de rödgröna, herr talman, spretar åt alla håll och kanter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Sven-Olof Sällström kan vara säker på att vi från Alliansens sida, samtliga fyra partier, kommer att stå upp för det energibeslut som har fattats i denna kammare, det enda beslut gällande energipolitik som någonsin har fattats här. Så ska dagordningen vara även framöver.

Anf. 193 Sven-Olof Sällström (SD)

Herr talman! Jag vet inte om Cecilie Tenfjord-Toftby är medveten om att ifall det i statsbudgeten finns en skrivning om att Vattenfalls planer på att förbereda för byggande av ny kärnkraft avbryts gäller det om budgeten går igenom. Det är inget fluff, utan det är skarpt läge. Det hade varit den aktiva statsbudgeten för 2015 om inte Sverigedemokraterna valt att rösta på Alliansens budget.

Nu har regeringen bjudit in till en energiöverenskommelse - eller det kanske är Alliansen som gjort det; jag har inte koll på det. Man ska i alla fall tala om energiförsörjningen i framtiden, och vad jag förstår är Sverigedemokraterna inte inbjudna. Det är lite synd. Det kunde vara på sin plats att även få vårt perspektiv på frågan.

För Sveriges skull och för svensk basindustris skull får vi hoppas att det inte blir något tankeförbud i framtiden. Kan jag få ett löfte av den moderata riksdagsgruppen, eller kanske framför allt av Cecilie Tenfjord-Toftby, att Moderaterna i näringsutskottet inte kommer att rösta för, eller lägga ned sina röster, och stå bakom ett tankeförbud om den frågan återkommer i en framtida budget under mandatperioden?

Anf. 194 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Tankeförbud och styrning av statliga bolag är inte en och samma sak. Tankeförbud var någonting som gällde all forskning om kärnkraft, både för utveckling och för byggande av nytt, under en alltför lång tidsperiod. Detta tankeförbud avvecklades i denna kammare 2010 genom Alliansens energiöverenskommelse. Detta är något som jag är mycket stolt över och som vi står bakom.

Jag tycker att det är lite bekymmersamt när Sverigedemokraterna inte klarar av att hålla isär två så viktiga frågor. Säger man "tankeförbud" om ett statligt bolag har man inte förstått innebörden av ordet.

Vattenfall är statens bolag. Som Anna Kinberg Batra konstaterade tidigare här i dag vann vi inte valet i september. Det har vi för avsikt att göra 2018, men fram tills det händer kommer Alliansen att driva en aktiv oppositionspolitik. Vi kommer att värna de värderingar och den politik som vi står bakom. Vi står absolut inte bakom något tankeförbud. Det har jag sagt i mitt tidigare anförande. Det tillhör diktaturer, inte demokratier. Och Sverige är en demokrati.

Överläggningen var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(Beslut fattades under § 5.)