Statlig förvaltning

Finansutskottets betänkande 2011/12:FiU25

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 29 mars 2012

Beslut

Nej till motioner om statlig förvaltning (FiU25)

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om förslag som handlar om statlig förvaltningspolitik. Orsaken är bland annat att det pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om offentliganställdas arbetsmiljö, tillgänglighet, fri tillgång till offentliga data, ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet, krav vid upphandling av livsmedel, skärpta betalningstider för fakturor, avveckling av det statliga ägandet i Akademiska Hus.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.

Hela betänkandet

Betänkande 2011/12:FiU25 (pdf, 115 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

15 motioner

Motioner från ledamöterna

Våld och hot i skola, vård, omsorg och samhällsservice Motion 2011/12:Fi202 av Josefin Brink m.fl. (V)
Ökad kunskap inom den statliga förvaltningen om FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning Motion 2011/12:Fi211 av Marianne Åhman och Roger Haddad (FP)
Införande av elektronisk lönespecifikation Motion 2011/12:Fi219 av Amir Adan (M)
GMO och statens upphandling Motion 2011/12:Fi225 av Kew Nordqvist m.fl. (MP)
Tillgång till offentliga data Motion 2011/12:Fi227 av Lars-Axel Nordell (KD)
Skärpta betalningsrutiner Motion 2011/12:Fi244 av Adnan Dibrani (S)
Årlig kontroll av privata utförare Motion 2011/12:Fi265 av Roza Güclü Hedin och Kurt Kvarnström (S)
Användarperspektivet i den offentliga verksamhetens tjänster Motion 2011/12:Fi270 av Håkan Bergman och Louise Malmström (S)
En samhällsinriktad strategisk design Motion 2011/12:Fi271 av Håkan Bergman och Matilda Ernkrans (S)
Inrättande av miljöpolicy för att minska klimatpåverkan i offentlig sektor Motion 2011/12:Fi273 av Agneta Gille och Pyry Niemi (S)
Utvärdering av offentligt finansierade verksamheter Motion 2011/12:Fi276 av Penilla Gunther (KD)
Belysning i statliga fastigheter Motion 2011/12:Fi289 av Per Åsling och Annika Qarlsson (C)
Informationsteknikens potential för en bättre förvaltning Motion 2011/12:Fi290 av Eliza Roszkowska Öberg (M)
Avvecklandet av det statliga ägandet av Akademiska Hus Motion 2011/12:Fi297 av Gustav Blix (M)
Sverige fritt från tobaksbruk Motion 2011/12:So409 av Jan Lindholm m.fl. (MP)

Beredning

Beredning i utskottet: 2012-03-01
Justering: 2012-03-13
Betänkande publicerat: 2012-03-20
Trycklov: 2012-03-19

Reservationer 5
Betänkande 2011/12:FiU25

Nej till motioner om statlig förvaltning (FiU25)

Finansutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om förslag som handlar om statlig förvaltningspolitik. Orsaken är bland annat att det pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om offentliganställdas arbetsmiljö, tillgänglighet, fri tillgång till offentliga data, ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet, krav vid upphandling av livsmedel, skärpta betalningstider för fakturor, avveckling av det statliga ägandet i Akademiska Hus.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2012-03-28

Webb-tv Debatt om förslag: Statlig förvaltning

28 mars 2012
Debatt om förslag 2011/12:FiU25

Dokument från debatten

2012-03-28

Protokoll för debatten

Sven-Erik Bucht (S)

Anf. 134 Sven-Erik Bucht (S)

Herr talman! I detta betänkande berör vi totalt 15 motioner. Från Socialdemokraterna ställer vi oss bakom tre av de motionerna, som jag tänkte beröra i mitt anförande. Den första motionen, som är skriven av Adnan Dibrani, handlar om skärpta betalningsrutiner och berör de problem som småföretag ofta har med att få betalt för sina fakturor i tid. Det är en mycket bra och välbehövlig motion. Att inte få betalt i tid för sina fakturor försätter ofta småföretagare i väldigt stora likviditetsproblem. Det är ett stort bekymmer. Såväl stat som kommuner och landsting slarvar många gånger med sina betalningar till de här företagen. Det blev särskilt uppmärksammat under krisen 2008. Väldigt många småföretagare hamnade i mycket svår likviditetsbrist. Det slarvas också från storföretag när det gäller betalning till de mindre företagen. De mindre företagen kan inte vara något slags kassakistor för samhället eller för de större företagen. Vi måste ställa upp bättre för de små företagen och stå på deras sida. Det är nödvändigt med en skärpning på alla nivåer. Det behövs en generell översyn av de här betalningsreglerna, som motionären också påpekar. Den andra motionen är skriven av Håkan Bergman och Matilda Ernkrans och handlar om samhällsinriktad strategisk design. Det är en intressant och framsynt motion. Man tar fasta på den positiva utvecklingen i Finland, där man bland annat via Helsinki Design Lab satsar på strategisk design. Man applicerar designens principer på stora samhällsutmaningar som utbildning, hälso- och sjukvård, åldrande befolkning och klimatomställning. Det är ett spännande initiativ som man har tagit i Finland. Vi förknippar ofta design enbart med utveckling av produkter och varumärken, men Svensk Industridesign har definierat begreppet design mycket bredare. Det öppnar området design för tjänster och processer. Vi har en väldigt hög kompetens inom svensk design. Därför borde vi också nyttja den kompetensen för att möta samhällsförändringar, finna innovativa lösningar och höja kvaliteten på olika tjänster. Det är en framsynt motion som ledamöterna har skrivit och som vi socialdemokrater ställer oss bakom. Herr talman! Den tredje motionen är en motion som är skriven av ledamoten Josefin Brink. Det är en viktig och ansvarskännande motion som handlar om problematiken med ökat våld och hot inom samhällsservice. Vi stöder yrkande 1 i den motionen. Vi har även från vårt partis sida utvecklat vår syn i frågan i vår reservation 1, som jag passar på att yrka bifall till. Herr talman! Människor ska inte behöva vara rädda för att gå till jobbet. I morse gick tusentals människor anställda i stat, kommun och landsting till sina jobb. En del gick till jobben och kände oro, hade ont i magen och funderade på vad de skulle utsättas för i dag. I kväll går flera av dem hem och har blivit utsatta för någonting, både hot och kanske också grovt våld. Tyvärr ökar det här i vårt samhälle. Det finns ett otal rapporter som belägger det. Jag är som riksdagsledamot, som många av oss gör, ute och besöker myndigheter och kommuner och landsting, arbetsförmedlingar, försäkringskassor, sjukvården, socialtjänsten. En fråga som man möts av allt oftare är: Vad gör ni åt våldet? Ni måste ta tag i det här i riksdagen. Det här är en realitet i många välfärdsarbetares vardag. Vad är då orsaken? När orättvisorna ökar trängs människorna. Man trängs till hopplöshet. Ur den hopplösheten får en del människor ett hat. Det hatet går över i våld. Klyftor som ökar driver på det här. Ett land måste hållas ihop. Vi ser det tydligt också ute i Europa. Det finns många exempel. Jag kan nämna några. Kravallerna på Atens gator, protester på Puerta del Sol-torget i Madrid. Människorna trängs till hopplöshet, och en del utvecklar också hat och våld. Vi var en grupp från finansutskottet som i juni förra sommaren besökte London för att studera brittisk ekonomi som hade stora underskott på grund av att man hade fått satsa väldigt mycket på finanssektorn. Dagen innan vi kom till London fick vi rapporter från ambassaden. Bland annat hade en av de stora engelska bankerna betalat ut 1 miljard svenska kronor i bonus till tre personer. Det är en finanssektor som har fått stora medel från engelska staten samtidigt som man från statens sida kraftigt har försämrat socialförsäkringssystem för människorna. Det var inte konstigt att det längre fram på sommaren blev protester i Hyde Park där 250 000 människor deltog. Någon dag senare utvecklades protesterna till hat och våld, och man började bränna ned delar av London. Detta syns tydligt runt om i Europa. Herr talman! Det är precis samma saker som drabbar oss när välfärdsarbetare möter våld och hot i sitt arbete. I ett land där skillnaderna blir större mellan dem som har och inte har föds hopplöshet. Ur den hopplösheten utvecklar en del människor hat och våld. Herr talman! Det går givetvis att skydda sig. Man kan bygga okrossbara plexiglasskivor, installera larm och låsa in sig. Men det löser inte problemet. Hopplösheten finns kvar, och hatet och våldet kan utvecklas. Så här kan vi inte ha det i vårt land. Det är tid för ansvar. Ett land - ett pastorat - måste hållas ihop. Vi socialdemokrater har motiverat vår syn på frågan i reservation 1, som jag nyligen yrkade bifall till. Det behövs åtgärder som stävjar våld och hot i arbetslivet. Det här måste regeringen ta fasta på. Det är tid för ansvar.

Erik Almqvist (SD)

Anf. 135 Erik Almqvist (SD)

Herr talman! Jag tror att alla här inne håller med mig om jag säger att vi de senaste decennierna har effektiviserat vår vardag mycket med hjälp av it. Det är nog få som inte använder e-post, internetbanker, någon gång har bokat biljetter, flygbiljetter, hotellrum och handlat varor och så vidare på internet. Många av oss har i dag fört in vårt sociala liv i it-miljön genom sajter som facebook och twitter. Vi har under de senaste åren sett hur många av tjänsterna som kommer från olika leverantörer, som allt som oftast befinner sig i en konkurrenssituation med varandra, trots konkurrensen samverkar med varandra. Det finns en hög grad av synkronisering. Det har varit ett växande fenomen de senaste åren. I dag kan man med sitt facebookkonto logga in på en uppsjö olika sajter för att handla varor, kommentera tidningar, bloggar och så vidare. Detta har vuxit fram av affärsmässiga skäl. Genom att koppla in sig i varandras system har man fått tillgång till en större marknad, befintliga nätverk och gemensam information. Det har gett positiva synergieffekter för alla inblandade parter. I det offentliga Sverige är det inte alltid lika imponerande, även om det ändå ska erkännas att vi i Sverige ligger långt framme internationellt sett för it-lösningar. Det finns några bra exempel. Skatteverket och Försäkringskassan har en bra samkörning av information. Båda myndigheterna har även bra gränssnitt ut mot medborgaren som har ärenden hos myndigheten i fråga. Totalt sett och generellt sett är det inte lika positivt. Det är faktiskt så många som två av tre myndigheter som aldrig har samverkat med en annan myndighet, varken när det kommer till samkörning av information och register eller när det kommer till att dela kostnaden när nya system ska tas fram. Det är ingen imponerande siffra. Som har framkommit i E-delegationens förslag till förbättringar av svensk e-förvaltning finns det mycket att göra. Vi har egentligen bara skrapat på ytan sett till den potential som finns. Med detta sagt vill jag också, herr talman, kommentera en del av den motion som ligger till grund för min reservation nr 4, en moderat motion. Motionen tar upp frågan om IPv6, den nya versionen av IP-trafik - datatrafik - digitalt. Jag delar inte motionärens uppfattning att bristen på IP-adresser i IPv4 är ett angeläget problem så att vi måste börja bygga om befintliga system bara för att uppgradera till IPv6. Det är snarare så att när man implementerar nya system bör man förbereda dem för IPv6. I övrigt kan man ta det generationsskiftet i den takt man uppgraderar systemen av andra skäl. I allt väsentligt i övrigt vill jag yrka bifall till motionen genom reservation nr 4, som jag tycker sänder en tydlig signal till regeringen om att det här är prioriterade frågor för riksdagen.

Torbjörn Björlund (V)

Anf. 136 Torbjörn Björlund (V)

Herr talman! I det här betänkandet behandlas frågor som gäller bland annat offentliganställdas arbetsmiljö, en tillgänglig statsförvaltning, krav vid upphandling med flera saker. Jag kommer att uppehålla mig vid dessa tre områden. Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2. De offentliganställdas arbetsmiljö har de senaste åren blivit allt sämre. Det handlar framför allt om hot och våld på arbetet. Det är en stress som har blivit alltmer uppenbar för dem som arbetar hos offentliga arbetsgivare. Hälften av de allvarliga olycksfall som orsakas av hot och våld inträffar inom kommuner och landsting. Många av de offentligt anställda har till uppgift att utifrån politiskt fattade beslut verkställa myndighetsutövning och ge service åt medborgarna. Det är många områden inom statliga myndigheter och även kommunal och landstingskommunal verksamhet, alltså inom vård, skola och omsorg. Den viktigaste orsaken till den utvecklingen kan definitivt kopplas till nedskärningarna inom den offentliga sektorn och de försämrade villkoren i arbetslöshetsförsäkringen och i sjukförsäkringen. Vi menar att det är den absolut främsta orsaken till den rådande utvecklingen. Allt färre får ersättning från a-kassan. Allt fler utförsäkras från sjukförsäkringen. Allt fler hamnar i det mycket märkvärdiga påhittet fas 3 inom Arbetsförmedlingens verksamhet utan att få en vettig ersättning. De kan inte leva på ersättningen. Det är helt enkelt fler som hamnar i utanförskap, vilket skapar den frustration som är en grogrund för det som drabbar de offentliganställda i form av hot och våld när man ska ge service till de människor som är drabbade av försämringarna. Regeringen har utmärkt sig på rätt många sätt på dessa områden. Ett område är den behandling man har gett sjuka och arbetslösa. Att så konsekvent förneka konsekvenserna av sina beslut är förvånande. Man ser inte sammanhangen. Medborgare utsätts för kränkningar och lämnas utanför tryggheten. Det är den verkliga orsaken till många av de problem vi uppmärksammar i betänkandet. Vänsterpartiets krav är enkelt. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning som ser över konsekvenserna av den minskade personaltätheten, de nedskärningar som har skett och de regeländringar som har genomförts i trygghetssystemen, det vill säga socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Det ska vara en utredning som ska ha fokus på våld, hot och den psykosociala arbetsmiljön. Det här är något som är angeläget och som vi i Vänsterpartiet har pratat om i många år - ända sedan regeringen började dra ned på trygghetssystemen. Nu är det dags. Nu syns verkligen konsekvenserna av den politik som har förts av regeringen. Den andra viktiga frågan handlar om skärpta betalningsrutiner. Det är självklart att stat, landsting och kommuner visar sitt föredöme och betalar fakturor i tid. Nu ser det i verkligheten inte ut så utan det är annorlunda. Därför bör det göras en översyn av betalningsreglerna. Det behöver göras även på den privata sektorn, men i det här fallet kan man komma i gång snabbt och se över hur det ser ut för stat, landsting och kommuner. Herr talman! Sist vill jag uttrycka mina sympatier för det som anförs i reservation 5. Att kött från djur som har ätit GMO-foder ska märkas är ett krav som borde ha varit tillgodosett för länge sedan i både Sverige och hela Europa. Förhoppningsvis kommer det att bli så snart, och det är min förhoppning att man tar hänsyn till det vid upphandlingarna. Det är vad som lyfts upp i reservation 5 i betänkandet.

Staffan Anger (M)

Anf. 137 Staffan Anger (M)

Herr talman! I fråga om finansutskottets betänkande FiU25 om statlig förvaltning finns det några kommentarer att göra till några avstyrkta motioner - som i sig är bra och där arbete pågår. En motion gäller sena betalningar, där Europaparlamentet och rådet givit direktiv om sena betalningar vid handelstransaktioner. En särskild utredning har fått i uppdrag att föreslå hur direktivet ska genomföras i svensk rätt - observera i svensk rätt. Förmodligen kommer man att föreslå en rättslig reglering som ålägger myndigheten att följa de angivna tidsfristerna. Jag håller med de tidigare talarna om att det är viktigt att relationen leverantör-kund upprätthålls med en betalningstid på ca 30 dagar, som vi har i Sverige och som är utmärkt, och att försening av betalningar resulterar i en dröjsmålsränta. De offentliga företagen i Sverige måste vara ett föredöme i affärerna exempelvis med småföretagarna. Vi väntar nu på utredningen och får se vad det blir, och vi kommer att stödja den helt och hållet. Som det har varit på sistone har inte bara offentlig sektor utan även storföretagen dragit på betalningarna, och det är icke acceptabelt. Ett annat område: Vad gäller de anställdas miljö har staten delegerat utförandet av arbetsgivarpolitiska frågor till Arbetsgivarverket och till myndigheterna. Arbetsmiljölagen föreskriver att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Dessutom ska arbetsgivaren systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller de föreskrivna kraven på god arbetsmiljö. Regeringen gav redan 2010 Arbetsmiljöverket i uppdrag att främja jämställdhet och motverka hot och våld i arbetslivet. Speciellt koncentrerade man sig då på att belysa problematiken inom vård, skola och omsorg. Uppdraget ska snart rapporteras i början av april 2012. Vi är medvetna om att det har skett en försämring på de här områdena, främst inom offentlig sektor. I en stad som Västerås har det varit intressant att följa att man till och med diskuterar att stänga en skola av arbetsmiljöskäl, och det får absolut inte förekomma. Men i privata företag är det lättare att styra, för där har man oftast en annan organisation. Men även företagen måste naturligtvis sköta de här frågorna - det är jätteviktigt. Ett annat ämne: Vad gäller fri tillgång till offentliga data pågår ett arbete i Skatteverket med att registrera en mängd olika uppgifter ur vilka man sedan kan ta ut olika information, det så kallade SPI-direktivet som trädde i kraft den 1 juli 2010. Det är naturligt att avgifterna för att ta ut dessa data ska täckas av en fullkostnadsavgift. Alliansen förespråkar fortsatt arbete med att underlätta vidare utnyttjande av offentlig information. Det är en viktig källa både för individerna och för företagen. Det är viktigt för den framtida utvecklingen i samhället och för framtida affärsmöjligheter. Där tror jag att vi bara har börjat på den resa som kan bli väldigt viktig och bra för Sverige om vi ligger i topp. Herr talman! Miljöpartiet kräver i ett särskilt yttrande att antalet rökfria miljöer ska öka. Vi har en delegerad arbetsgivarpolitik, och det finns regler i tobakslagen om att arbetstagare inte ska utsättas för tobaksrök där de arbetar. Det finns därigenom goda möjligheter att öka antalet rökfria miljöer. Vi stöder naturligtvis att ingen på arbetet ska drabbas av rökiga miljöer och riskera sin hälsa. Det är givet. Jag tror att vi successivt i Sverige är på väg, inte till ett rökfritt land men till ett land med få rökare och få rökiga miljöer. En annan fråga som har tagits upp i motioner är tillgänglighet i statsförvaltningen för personer med funktionsnedsättningar. I juni 2011 beslutade regeringen om en strategi för funktionshinderspolitiken 2011-2016. Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren. Det är viktigt att insatserna mäts på ett bra sätt och att goda insatser görs för dem med en funktionsnedsättning. Vi har hittills gjort alldeles för lite i samhället, framför allt inom näringslivet, som har alla möjligheter att investera i olika typer av hjälp för de funktionsnedsatta. Ett annat förslag, som togs upp av Sverigedemokraterna, är att ta till vara den potential som internet och ny teknik har för bättre statsförvaltning. Målet för e-förvaltningsarbetet är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och att fullgöra sina skyldigheter, samt att det är en viktig förvaltningsservice. E-delegationen, som vi känner igen, spelar en central roll i arbetet genom att koordinera myndigheternas arbete samt föreslå hur utvecklingen ska och bör bedrivas. Sverige har varit drivande i utvecklingen av framtidens e-förvaltning i Europa, inte minst när vi var ordförande i EU. Man får väl säga att vi ligger bra till, men det behövs även där stora investeringar. Bucht tog upp förslaget om strategisk design och hur viktigt det är att vi har innovation och kvalitet i offentlig verksamhet, men även generellt i samhället både i offentlig sektor och i företagen. Det är bara att titta på Finland, där de har lyckats fantastiskt bra. Vi har möjlighet att bli kanske inte lika bra men i alla fall vara på god väg. Regeringen utsåg i maj 2011 en offentlig utredning som ska slutredovisa sitt uppdrag 2013. Man kanske inte kan utreda det här, utan det är mer fråga om vilken utbildning vi ska ha i samhället, hur man ska premiera dem som kan detta med design. Det är också viktigt. Hela världen är vår globala konkurrens, och mycket kommer att gälla inte bara kostnader och effektivitet utan också design. Det är olika förpackningar och hela vägen upp till flygplan. Herr talman! Vad gäller miljöarbetet slutligen har myndigheten skyldighet att ha ett miljöledningssystem och vara ett föredöme i arbetet med miljöeffektivitet. Jag yrkar bifall till förslaget i finansutskottets betänkande FiU25.

Emil Källström (C)

Anf. 138 Emil Källström (C)

Herr talman! En effektiv och transparent statsförvaltning är av yttersta vikt för Sverige. Jag ska börja med att säga att jag instämmer i mycket, om inte allt, av det föregående talare sade. På samma sätt som en effektiv och transparent statsförvaltning är vital för Sverige ser jag det som vitalt för mitt anförande att jag inte i alltför hög grad upprepar vad som tidigare sagts. Låt mig därför fokusera på statsförvaltningens viktiga roll för att främja eller åtminstone inte vara i vägen för utveckling, näringsliv och företagande. Myndigheterna som ska fullgöra en eller flera uppgifter är ytterst ett uttryck för det offentligas maktbefogenheter i förhållande till den enskilde. Myndigheters beslut kan gälla rättigheter, skyldigheter och förmåner, och utifrån ett rättighetsperspektiv är det viktigt att den enskilde medborgaren har tillgång till all den information man behöver i sina relationer med staten. Medborgaren ska också känna sig bemött av en effektiv myndighetsutövning och känna att det sker på ett rättvist sätt. Företagaren har skyldigheter men också en rättighet att inte överbelastas med orimliga krav från staten och dess myndigheter, att till exempel hamna i situationer där blanketter skickas fram och tillbaka eller där samma sorters uppgifter ska skickas till flera olika myndigheter. Ökad företagsamhet står högt på Centerpartiets prioriteringslista. Vi tycker att företagande ska vara ett lika naturligt val och en lika naturlig sysselsättning som förvärvsarbete. Vi vill se ett företagsamt Sverige med många småföretagare som har möjlighet att växa, god tillgång på riskkapital och låga administrativa kostnader. För att nå dit är en central ingrediens mindre byråkrati och mer serviceinriktade myndigheter. Det behövs enkla, ändamålsenliga och lättförståeliga regler, så att företagare kan ägna mer tid och resurser åt sin egentliga verksamhet. Regelförenkling är en av regeringens insatser för att främja fler jobb i fler och växande företag. Därför har regeringen som mål att regelbördan ska minska med minst 25 procent. Vi kan notera att målet inte är nått. Alla departement och myndigheter levererar inte helt och hållet. Men vi kan konstatera att alliansregeringen är den första regering i modern tid som faktiskt har minskat regelbördan för företagen på totalen. Herr talman! För en vecka sedan presenterade Riksrevisionen sin rapport om regelförenkling för företag. Jag tänkte uppehålla mig lite kort kring den rapporten och vad man pekar på. Resultaten visar tyvärr att regelbördan för företag fortfarande är tung. Självklart har statsförvaltningen en stor roll i detta. Inställningen för Centerpartiets del är klar: Vi måste gå fortare fram med att minska regelkrånglet. Många reformer har goda syften, men oavsett om det handlar om personalliggare i frisör- och restaurangbranschen eller dokumentationsskyldighet vid internprissättning måste fokus vara - samtidigt som man genomför dessa reformer - att den totala regelbördan ska minska. Det som är bra för företagare är bra också för Sverige. Centerpartiets intresse ligger i ett vitalt och konkurrenskraftigt näringsliv. När man möter företagare och företagarorganisationer är just regelbördan ett av de riktigt stora hinder och irritationsmoment som de berättar om. Här skulle man också kunna framhålla vikten av att man, när man från våra myndigheter och offentligheten inför nya regler och rutiner, i förväg beräknar kostnaderna för detta. Vi förutsätter från vårt håll att företagare och medborgare håller sig till de skyldigheter som de har. Då är det också vårt ansvar att ordna in oss efter de rättigheter företagaren och den enskilde individen bör ha. Allt handlar dock inte om regler. Något som har nämnts och som jag tänkte uppehålla mig vid lite är den offentliga sektorns innovationsförmåga. Det är en mycket viktig del för att förbättra den statliga förvaltningens effektivitet och verkan. Det nationella rådet för innovation och kvalitet i offentlig verksamhet, som utsågs genom ett regeringsbeslut i maj 2011, är enligt min utgångspunkt en viktig aktör. Olika aktörer inom den statliga förvaltningen, inom offentligheten, måste få ökad kunskap om vad som främjar innovation och hur kvalitet kan öka genom ett utvecklingsarbete kring kundprocesser och liknande. Jag skulle också vilja nämna innovationsupphandling. Om någon eller några procent av alla de hundratals miljarder som den offentliga sektorn med myndigheter upphandlar för varje år skulle gå till att köpa produkter som ännu inte finns eller tjänster som ännu inte har utvecklats, då skulle svenskt innovationsklimat som helhet - och nästan helt säkert effektivitet och nytänkande i den svenska offentliga sektorn, i myndighetsfloran - stärkas. Jag skulle, herr talman, vilja avsluta med att snegla lite på hur regelbördan ser ut i andra länder. Det är givetvis svårt att göra sådana jämförelser, men det finns några verktyg som man kan använda. Ett av dessa är Världsbankens index för Cost of Doing Business. Här har Sverige klättrat till plats 14 från plats 18 plats i 2011 års rankning. Men det beror inte främst på att vi har lyckats minska företagens administrativa börda, utan det handlar om andra saker, såsom krav på kapital för att starta aktiebolag och förbättrade rutiner för registrering av ägande. Alla åtgärder är viktiga, och vi måste göra mycket mer. Här har politiken för den statliga förvaltningen en mycket viktig roll.

Kew Nordqvist (MP)

Anf. 139 Kew Nordqvist (MP)

Herr talman! Först vill jag tacka för att jag har fått tillfälle att delta i finansutskottets debatt. Jag hör ju normalt hemma i miljö- och jordbruksutskottet. Innan jag glömmer det vill jag yrka bifall till reservation 5 om GMO och statens upphandling. Men först vill jag kommentera Miljöpartiets motion om rökfri arbetsmiljö och det särskilda yttrande som har lämnats i frågan. Motionären vill göra statliga myndigheter, verk och företag till rökfria arbetsplatser. En sådan policy skulle påverka de anställdas hälsa och minska sjukskrivningen och förtidspensioneringen. Den skulle också öka de anställdas medvetenhet om rökningens negativa effekter och på det sättet påverka den allmänna opinion som styr takten i det förebyggande arbetet. Utskottet menar att det sätt på vilket arbetstagaren får rökfri arbetstid avgörs av den enskilda myndigheten. Man hänvisar också till att arbetsgivaren ansvarar för att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök på sin arbetsplats. I vårt särskilda yttrande understryker vi vikten av att staten som arbetsgivare bör vara ett föredöme och att staten kan påverka den allmänna opinion som styr takten i det förebyggande arbetet mot tobakens skadeverkningar. Jag tycker naturligtvis att det är synd att utskottsmajoriteten inte delar vår uppfattning och tycker också att ni bör vara mer offensiva på detta område. Runt om i Europa känner människor ovilja mot att tillåta användning av genmodifiering i livsmedelsproduktionen. Det gäller även här i Sverige. Oviljan har upplevts så stark att den stora tyska kemijätten BASF har beslutat att lägga verksamheten i Europa med GMO, genmodifierade grödor, på is. Motståndet här är helt enkelt för stort. Livsmedel som innehåller GMO måste enligt EU-reglerna märkas. Därför säljs dessa i princip inte på den svenska marknaden - alltför få skulle köpa dem. Animaliska produkter - kött, mjölk och ägg - som kommer från djur som har ätit GMO-foder anses dock enligt EU-reglerna inte vara GMO och behöver därför inte märkas. Sådana produkter kan säljas på den svenska marknaden. Människor som av olika anledningar vill välja bort produkter med GMO längre bak i kedjan kan i dagsläget inte göra det. Ett praktiskt sätt är då att köpa certifierat ekologiska produkter. När det gäller statens upphandling av livsmedel kan man kräva att animaliska produkter kommer från djur som inte har ätit GMO-foder. Enligt Miljöstyrningsrådet är detta ett legitimt krav att ställa vid upphandling. I och med att EU redan har ett etablerat och sanktionerat sätt att verifiera att krav på GMO-fritt foder uppfylls kommer inte kravet på GMO-fritt foder att vålla några problem. Det är alltså inget handelshinder. Herr talman! I sitt svar på min motion anser utskottet att det är tillåtet, medan jag anser att staten borde gå före och visa att det går att upphandla animaliska livsmedel från djur som inte har fått GMO-foder.

Beslut

Beslut: 2012-03-29

9 förslagspunkter, 5 acklamationer, 4 voteringar

Webb-tv: Beslut

29 mars 2012

Protokoll med beslut

2012-03-29

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Offentligt anställdas arbetsmiljö

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Fi202 av Josefin Brink m.fl. (V) yrkande 1 och
2011/12:So409 av Jan Lindholm m.fl. (MP) yrkande 12.

Reservation 1 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (S, V)
S	0	95	0	17
M	90	0	0	17
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	0
V	0	15	0	4
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	182	110	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. En tillgänglig statsförvaltning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Fi211 av Marianne Åhman och Roger Haddad (båda FP).

3. Fri tillgång till offentliga data

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Fi227 av Lars-Axel Nordell (KD) yrkande 1.

4. Skärpta betalningsrutiner

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Fi244 av Adnan Dibrani (S).

Reservation 2 (S, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (S, V)
S	0	95	0	17
M	90	0	0	17
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	0
V	0	15	0	4
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	182	110	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Årsavgift för kontroll av privata utförare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Fi265 av Roza Güclü Hedin och Kurt Kvarnström (båda S).

6. Ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Fi219 av Amir Adan (M),
2011/12:Fi270 av Håkan Bergman och Louise Malmström (båda S),
2011/12:Fi271 av Håkan Bergman och Matilda Ernkrans (båda S) och
2011/12:Fi290 av Eliza Roszkowska Öberg (M).

Reservation 3 (S)
Reservation 4 (SD)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (SD)
S	1	0	94	17
M	90	0	0	17
MP	19	0	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	0	19	0	0
V	15	0	0	4
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	179	19	94	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Miljöbesparingar och utökad redovisning av offentligt finansierad verksamhet

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna
2011/12:Fi273 av Agneta Gille och Pyry Niemi (båda S),
2011/12:Fi276 av Penilla Gunther (KD) och
2011/12:Fi289 av Per Åsling och Annika Qarlsson (båda C).

8. Statens ägande i Akademiska Hus

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Fi297 av Gustav Blix (M) yrkandena 1 och 2.

9. Krav vid upphandling av animaliska livsmedel

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion
2011/12:Fi225 av Kew Nordqvist m.fl. (MP).

Reservation 5 (MP)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (MP)
S	95	0	0	17
M	90	0	0	17
MP	0	19	0	6
FP	19	0	0	5
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	0
V	0	15	0	4
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	258	34	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Var är ärendet nu?

Beslut

Nej till motioner om statlig förvaltning (FiU25)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Motioner från ledamöterna

Nej till motioner om statlig förvaltning (FiU25)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Offentligt anställdas arbetsmiljö

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. En tillgänglig statsförvaltning

3. Fri tillgång till offentliga data

4. Skärpta betalningsrutiner

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Årsavgift för kontroll av privata utförare

6. Ökad användning av teknologi och design i offentlig verksamhet

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

7. Miljöbesparingar och utökad redovisning av offentligt finansierad verksamhet

8. Statens ägande i Akademiska Hus

9. Krav vid upphandling av animaliska livsmedel

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag