Statistik på upphandlingsområdet
Betänkande 2019/20:FiU16
|
|
Statistik på upphandlingsområdet
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ny lag om upphandlings-statistik och revideringar i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Regeringen föreslår att statistik om offentlig upphandling i första hand ska tas fram genom uppgifter i annonser om upphandlingar och om genomförda upphandlingar. Samtliga upphandlingar ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Det införs även krav på efterannonsering av alla upphandlingar. Konkurrensverket ska vara registermyndighet och besluta om registrering av annonser. Upphandlingsmyndigheten ska vara statistik-myndighet och ha huvudansvaret för statistiken på upphandlingsområdet. Myndigheten ska ansvara för att sammanställa och göra statistiken allmänt tillgänglig, främst genom att skapa en nationell databas för statistik på upp-handlingsområdet.
Statistiken på upphandlingsområdet kommer inte att ingå i den officiella statistiken. Den ska dock alltjämt vara allmänt tillgänglig samt objektiv, relevant, noggrann och jämförbar. Regeringen gör bedömningen att det inte finns behov av någon ytterligare sekretessreglering utöver bestämmelserna i 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), den s.k. statistik-sekretessen. Regeringen bedömer att EU:s dataskyddsförordning och de svenska dataskyddslagarna utgör tillräcklig reglering av den person-uppgiftsbehandling som kan komma att ske vid registermyndigheten och statistikmyndigheten.
Den nya lagen om upphandlingsstatistik föreslås träda i kraft den 1 juli 2020. Ändringarna i lagarna på upphandlingsområdet föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:142 Statistik på upphandlingsområdet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Statistik på upphandlingsområdet
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Statistik på upphandlingsområdet |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om upphandlingsstatistik,
2. lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,
3. lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjnings- sektorerna,
4. lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,
5. lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:142 punkterna 1–5.
Stockholm den 15 oktober 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S), Sofia Westergren (M), Eva Lindh (S) och Sofia Nilsson (C).
Ärendet och dess beredning
I proposition 2018/19:142 föreslår regeringen en ny lag om upphandlings-statistik. Regeringen föreslår även tillägg och revideringar i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, förkortad LOU, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, förkortad LUF, lagen (2016:1147) om upp-handling av koncessioner, förkortad LUK, och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, förkortad LUFS.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I avsnitt 3 i propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Lagförslagen har granskats av Lagrådet som inte haft något att invända.
Inga följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.
Bakgrund
Det saknas i dag nationella regler om statistik på upphandlingsområdet. Den statistik som tas fram baseras på uppgifter från privat drivna annonsdatabaser. Där kan det finnas uppgifter om annonser som enbart publicerats nationellt och även annonser som enligt upphandlingsdirektivens bestämmelser ska publiceras i EU-kommissionens annonsdatabas för digitala anbud (Tenders Electronic Daily, i det följande TED).
För upphandlingar som ska annonseras i TED sker annonseringen i praktiken oftast genom att den annonsdatabas som den upphandlande myndigheten eller enheten använder sig av skickar annonsunderlaget till TED. När annonsen publicerats där kan den även publiceras i annonsdatabasen. Något hinder mot nationell annonsering för sådana upphandlingar som ska publiceras i TED finns inte. TED är alltså inte en exklusiv annonsplats för de upphandlingar som annonseras där.
Upphandlingsutredningen 2010 (SOU 2013:12) konstaterade i sitt slut-betänkande att den statistik om offentlig upphandling som samlas in i Sverige främst syftar till att uppfylla kraven i EU:s upphandlingsdirektiv. Enligt regeringen bör framställningen av upphandlingsstatistik i betydligt större utsträckning utgå från vår offentliga sektors behov av uppgifter. De myndigheter eller andra aktörer som efterfrågar statistik om offentliga upphandlingar, utöver statistik om direktivstyrda upphandlingar som kan tas fram genom de uppgifter som EU-kommissionen samlar in, är i dag hänvisade till att köpa uppgifterna från kommersiella aktörer. Det sker heller ingen systematisk insamling av uppgifter i offentlig regi.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen motiveras av behovet att höja kunskapen om offentlig upp-handling hos de organ som är styrande och verksamma inom upphandlings-området. Till skillnad från flera andra medlemsstater i EU har Sverige inte någon statlig annonsdatabas för offentliga upphandlingar. Det är i stället privata annonsdatabasföretag som erbjuder olika verktyg och kringtjänster för att utforma och publicera annonser och upphandlingsdokument. Så kommer det fortfarande att vara även efter regeringens aktuella förslag, med den betydande skillnaden att det nu införs krav på registrering av annonsdatabaserna. Möjligheten att ansöka om registrering av en annonsdatabas ska vara öppen för såväl fysiska och juridiska personer som upphandlande myndigheter och enheter.
Regeringen föreslår att statistik om offentlig upphandling i första hand ska tas fram genom uppgifter i annonser om upphandlingar och om genomförda upphandlingar som publicerats i annonsdatabaser på den svenska marknaden. För att säkerställa att uppgifterna i annonserna är tillförlitliga ska alla upphandlingar annonseras i registrerade annonsdatabaser. Vidare föreslår regeringen att efterannonsering ska vara obligatorisk för alla upphandlingar, eftersom de uppgifter som kan tillhandahållas vid efterannonsering är betydligt säkrare än de som kan tillhandahållas före upphandlingen. Förslagen kommer således inte att ändra grundförutsättningarna för annonsering av upp-handlingar i Sverige.
Regeringen avser att ge Konkurrensverket ansvaret för att besluta om registrering av annonsdatabaser (registermyndighet). Upphandlingsmyndig-heten föreslås få huvudansvaret för statistiken på upphandlingsområdet (statistikmyndighet), och ansvara för att ta fram och driva en nationell databas för statistik på upphandlingsområdet (statistikdatabasen).
Målet är att förslagen ska leda till bättre beslutsunderlag och ökade möjligheter till styrning och uppföljning för staten som helhet. Förslagen ska säkerställa att Sverige uppfyller sina skyldigheter att lämna tillförlitlig statistik till EU i enlighet med upphandlingsdirektiven.
Statistik på upphandlingsområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag som innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Efterannonsering blir obligatorisk för alla upp-handlingar. Konkurrensverket ska vara registermyndighet och besluta om registrering av annonser. Upphandlingsmyndigheten ska vara statistikmyndighet och ha huvudansvaret för statistiken på upphandlingsområdet. Myndigheten ska ansvara för att ta fram och driva en nationell databas för statistik på upphandlingsområdet.
De grundläggande bestämmelserna om nationell upphandlings-statistik och om registrering av annonsdatabaser tas in i en ny lag om upphandlingsstatistik. Övriga upphandlingslagar revideras. Ikraftträdandet ska genomföras i två steg.
Propositionen
Bättre statistik baserad på annonser
Bättre statistiska uppgifter om offentlig upphandling innebär förbättrade möjligheter till måluppfyllnad, strategisk styrning och uppföljning. Regeringen föreslår att de grundläggande bestämmelserna om nationell upphandlingsstatistik och om registrering av annonsdatabaser tas in i en ny lag om upphandlingsstatistik. Med anledning av detta har vissa bestämmelser lyfts ur de befintliga lagarna på upphandlingsområdet. Beslut enligt lagen om upphandlingsstatistik ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
I alla EU:s upphandlingsdirektiv finns ekonomiska gränsvärden, s.k. tröskelvärden, för de olika slagen av upphandling: varor, tjänster och bygg-entreprenader. Om upphandlingens beräknade värde uppgår till eller överstiger tröskelvärdet ska den annonseras i TED, med tillämpning av annonseringsbestämmelserna i respektive lag. Det finns inga bestämmelser om hur upphandlingar vars beräknade värde understiger tröskelvärdet ska genomföras. Detta kan medlemsstaterna själva reglera.
Inom EU används i första hand uppgifter från TED för att ta fram statistik. Enligt regeringen är det rimligt att även statistik som tas fram på nationell nivå bygger på uppgifter från annonsdatabaser. Underlag för den nationellt producerade statistiken bör därför hämtas från annonser som publicerats i någon annonsdatabas på den svenska marknaden. Enligt regeringens förslag ska uppgifterna samlas in från befintliga informationskällor, t.ex. förhands-annonser, annonser, efterannonser och andra meddelanden i enlighet med EU:s upphandlingsdirektiv[1].
Registrering av annonsdatabaser
All annonsering enligt upphandlingslagarna ska enligt regeringens förslag göras i registrerade annonsdatabaser. Den som driver en registrerad annons-databas ska vara skyldig att för statistikändamål lämna obearbetade uppgifter ur annonser till den myndighet som ska ansvara för den nationella upp-handlingsstatistiken. Av detta följer att uppgifter kommer att samlas in för samtliga annonserade upphandlingar, oberoende av om upphandlingen annonseras i TED. Målet är att säkerställa kvaliteten i annonseringen, göra insamlandet av statistik systematiskt och garantera likabehandling av annonsföretagen. För att kunna åstadkomma detta krävs att annonsföretagen genomför annonseringen i enlighet med vissa förutbestämda regler.
Regeringen anser att det mest lämpliga sättet att uppnå detta på är att införa ett krav på att annonsdatabaserna ska vara registrerade. Antalet annonsdatabasföretag är i dag begränsat. Om dessa företag börjar lämna ut uppgifter ur annonserna för statistikändamål skulle möjligheterna att framställa en komplett statistik förbättras, och det skulle bli enklare att förbättra och utveckla uppgiftslämnandet. Kravet på registrering tas in i respektive upphandlingslag.
Registreringen medför goda förutsättningar för att utöva tillsyn över annonsdatabaserna. På detta sätt kommer behovet av att få fram uppgifter till de övervakningsrapporter som Sverige ska skicka till EU-kommissionen att tillgodoses.
Förutsättningar för registreringMöjligheten att ansöka om registrering av en annonsdatabas ska vara öppen för såväl fysiska och juridiska personer som upphandlande myndigheter och enheter, oberoende av juridisk form eller säte. För att en annonsdatabas ska registreras ska den som driver databasen vara lämplig att driva verksamheten. För en juridisk person bör det därför krävas ett utdrag ur bolags- eller föreningsregistret eller motsvarande utdrag om verksamheten, och för en fysisk person ett bevis om att denna inte har näringsförbud.
För att registreras ska annonsdatabasen uppfylla vissa grundläggande krav på funktionalitet, t.ex. att den registrerade annonsdatabasen ska kunna ta emot och publicera annonser enligt upphandlingslagarna. Statistikmyndigheten ska ges befogenhet att, efter samråd med registermyndigheten, bestämma vilka krav som bör gälla för annonsdatabaserna i fråga om teknisk prestanda, funktionalitet, tillgänglighet och servicenivå. Detta ska framgå av den nya lagen om upphandlingsstatistik.
FormkravDe svenska annonseringsbestämmelserna innehåller grundläggande krav på vad en annons ska innehålla. Regeringen föreslår att bestämmelserna om det närmare innehållet i annonser lyfts ut från respektive upphandlingslag. I stället ska regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om detta.
När det gäller upphandlingar enligt LOU, LUF och LUFS anser regeringen att det vid annonsering bör vara obligatoriskt att lämna vissa uppgifter av formell karaktär. Det handlar t.ex. om uppgifter om upphandlingens titel och tillämpliga klassificeringskoder, s.k. CPV-koder, som beskriver föremålet för upphandlingen. CPV-koderna används som sökord så att man lättare ska kunna identifiera den sökta varan eller tjänsten i en annonsdatabas. Annonserna bör även innehålla uppgift om upphandlingens uppskattade värde, då den uppgiften är betydelsefull från statistiksynpunkt. Vidare bör enligt regeringen samtliga annonser åtföljas av en uppgift om vilken nationell upphandlingslag som är tillämplig, i vilken annonsdatabas annonsen först publicerades och om upphandlingens identifikationsnummer.
Det är den annonserande myndigheten eller enheten som har ansvaret för att annonsen är fullständig. Det ansvaret ska inte kunna lämnas över till den som driver annonsdatabasen.
Uppgifter om sociala krav, miljökrav eller innovation är av stort intresse från ett statistiskt perspektiv och för leverantörer på marknaden. EU-kommissionen arbetar för närvarande med att revidera standardformulären för offentlig upphandling. Det finns ett värde i att de uppgifter som samlas in är de samma oavsett på vilken plattform annonsen publiceras. Regeringen anser därför att innehållet i EU-kommissionens nya standardformulär kan vara en utgångspunkt för den nationella statistikinsamlingen och följer kommissionens arbete med förslag till revidering av standardformulären för offentlig upphandling.
Registermyndighetens uppgifterRegeringen avser att ge Konkurrensverket ansvar att besluta om registrering av annonsdatabaser (registermyndighet). Ansökan om registrering ska förenas med en avgift för att täcka registermyndighetens kostnader för hand-läggningen. En årlig registeravgift ska även tas ut från den som driver en registrerad annonsdatabas för att täcka myndighetens kostnader för dels registerhållningen, dels den tillsyn som myndigheten föreslås utöva över de registrerade annonsdatabaserna.
Registermyndigheten ska återkalla en registrering av en annonsdatabas om förutsättningarna för registrering inte längre är uppfyllda, om registeravgiften inte har betalats eller om det finns brister i fullgörandet av de löpande skyldigheterna i fråga om annonsering och statistik. En registrering ska också återkallas på begäran av den som driver en databas. Registermyndigheten får begära in uppgifter som är nödvändiga för tillsynsverksamheten från den som driver en registrerad annonsdatabas. Vid behov ska myndigheten också kunna meddela de förelägganden som behövs för att denna lag eller de föreskrifter och villkor so har meddelats i anslutning till lagen ska följas. Dessa bestämmelser ska framgå av den nya lagen om upphandlingsstatistik.
Efterannonsering
Regeringen vill att efterannonsering ska vara obligatoriskt för alla upp-handlingar, då de uppgifter som kan tillhandahållas vid efterannonsering är betydligt säkrare än uppgifter som kan tillhandahållas före upphandlingen. Så är fallet redan med de annonser som finns i TED, men enligt förslaget ska det nu alltså gälla alla slags annonser. På detta sätt kan insamlingen av statistik bli mer enhetlig. Kravet på efterannonsering tas in i respektive upphandlingslag.
EU-kommissionen har i sin landrapport för Sverige under flera år påtalat brister i efterannonseringen. Genom förslaget säkerställs att kommissionen får tillgång till mer tillförlitliga statistikuppgifter.
En ny statistikmyndighet och statistikdatabas
Regeringen avser att ge Upphandlingsmyndigheten huvudansvaret för statistiken på upphandlingsområdet (statistikmyndighet) och uppgiften att föra en nationell databas för statistik på upphandlingsområdet (statistikdatabas). Statistikdatabasen ska innehålla uppgifter från och om annonser om upphandling. Den får även innehålla andra uppgifter om upphandling som behövs för att ta fram statistik. Det löpande arbetet med att driva och utveckla statistikdatabasen kommer att förutsätta ett nära samarbete mellan statistikmyndigheten och registermyndigheten. Området för vad som ska rapporteras in till statistikmyndigheten är något som kan utvidgas med tiden.
Den statistik om offentlig upphandling som Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten hittills publicerat definieras, ägs och kvalitets-säkras inte av myndigheterna. Till följd av detta är statistiken för närvarande inte tillräckligt tillförlitlig för att ingå i den officiella statistiken. Om statistikmyndigheten får i uppgift att definiera och säkerställa uppgifternas kvalitet kan det dock på sikt finnas förutsättningar för detta. De krav för den officiella statistiken som anges i 3 a § lagen (2001:99) om den officiella statistiken bör tjäna som utgångspunkt. Regeringen föreslår därför att krav införs om att statistiken på upphandlingsområdet ska vara allmänt tillgänglig samt objektiv, relevant, noggrann och jämförbar. Detta krav tas in i den nya lagen om upphandlingsstatistik.
Sekretess och behandling av personuppgifter
Regeringen gör bedömningen att det stora flertalet av de uppgifter som ska samlas in med stöd av den föreslagna regleringen inte kommer att vara känsliga. Något behov av sekretess efter det att anbudssekretessen enligt
19 kap. 3 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) upphör för en upphandling borde sällan finnas. Uppgifter som avser någons personliga eller ekonomiska intressen kommer dock att omfattas av sekretess enligt den s.k. statistiksekretessen i 24 kap. 8 § samma lag.
Med enskild avses både fysiska och juridiska personer. Skyddet gäller uppgifter som innehåller identitetsbeteckningar som namn och person-nummer, men gäller även uppgifter som över huvud taget kan hänföras till en viss enskild. Sekretessen är absolut. Regeringen gör bedömningen att det inte finns något behov av någon ytterligare sekretessreglering utöver bestämmelserna i 24 kap. 8 § OSL. Den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter kommer att tas in i den nya lagen om upphandlingsstatistik.
EU:s dataskyddsförordningEU:s dataskyddsförordning[2], är i alla delar bindande och direkt tillämplig i samtliga EU:s medlemsländer och har tillämpats sedan maj 2018. Förordningen, som utgör den generella regleringen av personuppgifts-behandling inom EU, tillåter – och förutsätter ibland – att medlemsstaterna kompletterar förordningen med nationell lagstiftning.
Dataskyddsförordningen kompletteras i Sverige av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Dessa författningar är av generell karaktär och reglerar bl.a. frågor om rättslig grund för behandling av personuppgifter, känsliga personuppgifter, tillsynsmyndighetens hand-läggning och beslut samt skadestånd och överklagande. Dataskyddslagen är subsidiär i förhållande till annan lag eller förordning, vilket möjliggör avvikande bestämmelser i registerförfattningar.
EU:s dataskyddsförordning är tillämplig på sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis sker på automatisk väg och på annan än automatisk behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i ett register (artikel 2.1). Personuppgiftsansvarig är enligt artikel 4.7 en fysisk eller juridisk person, offentlig myndighet, institution eller annat organ som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter.
För att behandling av personuppgifter ska vara laglig krävs att åtminstone ett av villkoren i artikel 6.1 a–f är uppfyllda. I normalfallet borde svenska myndigheters uppdrag i första hand utgöra en rättslig grund för behandling av personuppgifter med stöd av artikel 6.1 e EU:s dataskyddsförordning, dvs. på grundval av att uppdraget avser en uppgift av allmänt intresse. Principerna för behandling av personuppgifter anges i artikel 5.1. Bland annat ställs krav på att uppgifter ska behandlas på ett lagligt, korrekt och öppet sätt i förhållande till den registrerade.
Både statistikmyndigheten och registermyndigheten kommer med anledning av de aktuella förslagen att föra register. I den mån registren kommer att innehålla personuppgifter måste regleringen i EU:s dataskydds-förordning, dataskyddslagen och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning beaktas.
För Upphandlingsmyndigheten, som kommer att vara statistikmyndighet, innebär förslagen att myndigheten i sin statistikdatabas ska behandla uppgifter som behövs för framställning av statistik. Uppgifterna bedöms i normalfallet inte innehålla några personuppgifter. För Konkurrensverket, som kommer att vara registermyndighet, kommer registerhållningen över annonsdatabaserna innebära att personuppgifter behandlas. Behandlingen kan dock begränsas till uppgifter om vilka som är företrädare för annonsdatabaserna. Sådana uppgifter är normalt sett allmänna och offentliga i bolagsregister. Endast ett mycket begränsat antal personer bedöms vidare komma att arbeta med registret. Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att integritetsriskerna kommer att vara mycket små. Något behov av att behandla känsliga personuppgifter bedöms inte finnas i någon av myndigheternas verksamheter.
Regeringen gör sammantaget bedömningen att EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen och förordningen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör tillräcklig reglering för den behandling av personuppgifter som registermyndigheten och statistikmyndigheten kan komma att hantera. Någon ytterligare reglering av behandlingen av personuppgifter i de aktuella myndigheterna anses inte behövas.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Regeringen anser det angeläget att samtliga berörda parter ska ha en reell möjlighet att anpassa sig till skyldigheten att annonsera offentliga upphandlingar i registrerade annonsdatabaser. Därför föreslår regeringen att ikraftträdandet genomförs i två steg.
Med hänsyn till lagstiftningsprocessen, samt myndigheternas och övriga intressenters behov av förberedelse, bör den nya lagen som ett första steg träda i kraft den 1 juli 2020. Därefter bör ändringarna i de gällande lagarna på upphandlingsområdet träda i kraft den 1 januari 2021. På detta sätt minskas risken för att upphandlande myndigheter och enheter ställs inför en situation då de är skyldiga att annonsera i godkända annonsdatabaser trots att det ännu inte finns några annonsdatabaser med tillstånd som de kan annonsera i.
Förslagets konsekvenser
Förslagen möjliggör ett bättre beslutsunderlag för staten som helhet samt ökade möjligheter till styrning och uppföljning. För upphandlande myndig-heter och enheter kan förslagen på sikt leda till effektivare inköp, bättre stöd och ökade möjligheter till samordning. Även andra statliga myndigheter, som t.ex. Kammarkollegiet, ESV och Riksrevisionen, kan ha nytta av bättre statistik om offentlig upphandling. Kommuner och landsting står för en klar majoritet av de annonserade upphandlingarna, och fördelarna kommer i hög grad att komma dessa till del. De insamlade uppgifterna kan även främja forskning och utveckling samt debatten om offentlig upphandling.
Konkurrensverkets och Upphandlingsmyndighetens sammantagna inköps-kostnad för statistik om offentlig upphandling uppgick 2018 till ca 800 000 kronor. De merkostnader som förslagen kan medföra, t.ex. framtagandet av och vägledning i hur man använder statistikdatabasen ska hanteras inom befintliga ramar. Konkurrensverket kommer att ha löpande kostnader för att förvalta statistikdatabasen och för att registrera, utöva tillsyn och i förekommande fall återkalla registreringar av annonsdatabaser. Den senare delen av verksamheten ska vara avgiftsfinansierad. Kostnaderna för ansökningsförfarandet bör kunna täckas av den föreslagna ansöknings-avgiften.
Upphandlande myndigheterUngefär 4 000 organisationer omfattas av upphandlingslagstiftningen och totalt annonseras ca 18 000 upphandlingar varje år. Kommuner och landsting står för en klar majoritet av de annonserade upphandlingarna och för dem kommer förslagen att innebära viss ökad administrativ börda. Ansvars-fördelningen kommer dock att bli tydligare.
Skyldigheten att efterannonsera upphandlingar innebär en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Enligt 14 kap. 3 § regerings-formen bör en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som har föranlett den. Den inskränkning som regleringen innebär ska vägas mot intresset av att införa den.
Bättre statistik leder till förbättrade möjligheter till styrning och uppföljning. För upphandlande myndigheter och enheter kan detta på sikt leda till effektivare inköp, bättre stöd och ökade möjligheter till samordning. Regeringen gör bedömningen att inskränkningen är proportionerlig. Den kommunala upphandlande myndigheten eller enheten som även i fortsättningen vill annonsera sina upphandlingar på egen hand kommer dessutom att ha möjlighet att själv registrera sin annonsdatabas.
Annonsföretag och andra aktörerEndast ett fåtal leverantörer av annonsdatabaser är aktiva på den svenska marknaden. De bedöms alla ha förmåga att uppfylla de nya kraven och därmed bli registrerade. Leverantörer som erbjuder enklare annonseringstjänster kan förlora i konkurrenskraft. I övrigt bör konkurrensen mellan leverantörerna inte påverkas i någon större utsträckning.
Förslaget om att annonser om upphandlingar ska innehålla fler uppgifter innebär att sök- och bevakningstjänster kommer att fungera bättre. Genom kravet på registrering av annonsdatabaser kommer det dessutom att bli tydligare var annonserna finns. På så sätt ökar möjligheterna för leverantörer att hitta intressanta affärer, och konkurrensen och den gränsöverskridande handeln kan öka.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tagit del av regeringens proposition och instämmer i behovet av bättre nationell statistik på upphandlingsområdet. Statistik om offentlig upphandling bör i första hand tas fram genom uppgifter i annonser om upp-handlingar och om genomförda upphandlingar. Utskottet anser därför att riksdagen bör anta regeringens lagförslag som innebär att samtliga upphandlingar i Sverige ska annonseras genom registrerade annonsdatabaser. Efterannonsering ska vara obligatorisk för alla upphandlingar.
Som en följd av detta ska Konkurrensverket utses till registermyndighet och besluta om registrering av annonser. Upphandlingsmyndigheten ska utses till statistikmyndighet och ha huvudansvaret för statistiken på upphandlings-området. Myndigheten ska ansvara för att sammanställa och göra statistiken allmänt tillgänglig. Detta ska främst ske genom skapandet av en nationell statistikdatabas för upphandling.
Utskottet finner det lämpligt att ikraftträdandet genomförs i två steg så att registreringen av annonsdatabaser kan påbörjas i god tid.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:142 Statistik på upphandlingsområdet:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphandlingsstatistik.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.
Bilaga 2
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet), direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (LUK-direktivet), direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet) samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1191/69 och (EEG) nr 1107/70 (EU:s kollektivtrafik-förordning).
[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG.