Anf. 9 Bengt Eliasson (L)
Fru talman! Detta handlar om stärkt skydd för valhemligheten. Det är en viktig diskussion och debatt och ett viktigt beslut. Vi står bakom förslaget i betänkandet i dess helhet, vill jag först säga. Men jag vill också peka på det särskilda yttrande som vi gärna vill skicka med detta ärende. Dagens beslut innebär nämligen att vi flyttar ett problem från ett ställe till ett annat, menar vi. Och det är viktigt att vi nu får en snabb uppföljning av hur det fungerar i verkligheten.
Fru talman! Vi har i Sverige en tendens att gärna titta på andra länders valsystem och andra länders valhemligheter eller valsätt och att kritisera dem och tro att vi lever i den bästa av världar själva. Så är inte riktigt fallet. Vi behöver också utvecklas. Vi behöver också gå vidare i vår demokratiska process.
Det svenska systemet med valförrättningar har brister vad det gäller valhemlighet och valsäkerhet. Det har ett flertal incidenter, inte minst vid det senaste valet, visat.
Jag vill särskilt lyfta fram personer med synnedsättning, som saknar möjlighet att personrösta med bevarad full valhemlighet.
Vi har problem med så kallad familjeröstning, då flera personer ställer sig bakom valskärmen och tillsammans gör i ordning sina valkuvert i varandras åsyn. Det har visat sig att det är ett fenomen som tenderar att breda ut sig, trots att det inte formellt är tillåtet.
Genom det lagstiftningsärende som just nu ligger på bordet, och som vi debatterar, införs nya regler för hur valsedlar ska tillhandahållas i anslutning till röstmottagningsställena. Det nya regelverket innebär att valsedlar ska läggas i ett utrymme som är avskärmat för insyn. Men man kan reflektera och problematisera runt det: Det är inte riskfritt att göra så. Den goda tanken är självklar, men det finns också möjlighet att i ostördhet manipulera valsedlar och att sabotera för den som så vill. Den risken ökar i och med detta. Därför menar vi liberaler att det regelverket ska utvärderas grundligt efter EU-valet 2019, så att vi får en god genomlysning av hur det har fungerat.
Valåret 2014 var det första år då myndigheterna skulle garantera att vallokalerna var tillgängliga och att individer med funktionsnedsättning inte skulle bli diskriminerade. Kommunernas dispenser för att använda otillgängliga lokaler togs då bort, men den demokratiska resan mot full tillgänglighet måste, fru talman, fortsätta.
Ett allvarligt problem i dag är att personer med synnedsättning, som jag nämnde inledningsvis, inte kan rösta med full valhemlighet eftersom de måste ha med sig en person som hjälper dem i valbåset. Det går i dag inte att personrösta på en kandidat utan att röja valhemligheten om man inte kan se den förtryckta valsedeln. Det är, menar jag, ett problem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkt skydd för valhemligheten
Med anledning av tidigare motionsyrkande från Liberalerna tillkännagav riksdagen 2016 vikten av att synnedsatta skulle kunna personrösta utan att röja sin valhemlighet. Och ambitionen bör enligt denna kammare, enligt riksdagens mening, vara att en fullgod lösning ska finnas på plats så snart som möjligt, dock senast 2022, då de allmänna valen är nästa gång.
Vi välkomnar naturligtvis att det finns en bred uppslutning i kammaren för detta. Det är angeläget att en regering nu kommer på plats och att utredningsåtgärder i detta avseende faktiskt startas snabbt.
Sammanfattningsvis, fru talman, anser vi liberaler att en fortsatt översyn av formerna för valförrättning behöver ske. Det handlar om att vi har en ständigt levande dialog, debatt, i frågan och om att vi ständigt funderar över: Hur kan vi bli ännu tryggare, ännu säkrare och ännu mer stabila i våra former, som vi sedan tillsammans här inne och där ute fyller med politik.
I den här översynen bör det ingå skärpta åtgärder mot familjeröstning, en förbättrad valhemlighet för alla och ett förbättrat skydd mot manipulation och sabotage av valsedlar som är utlagda i vallokaler.
(Applåder)