Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem

Näringsutskottets betänkande 2011/12:NU4

Var är ärendet nu?

Ärendet är avslutat

Beslutat: 30 november 2011

Beslut

Elkonsumenternas ställning ska stärkas (NU4)

Konsumenternas ställning på elmarknaden ska stärkas. I propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem presenterar regeringen förslag och bedömningar om inriktningen på det fortsatta arbetet. Regeringen ska bland annat fortsätta sitt arbete med att införa timmätning av elförbrukning. Timmätning gör att konsumenterna lättare kan se hur mycket el de förbrukar vid en viss tidpunkt. På sikt väntas det också bli lättare för konsumenterna att anpassa sin elförbrukning till priserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om timmätning. Riksdagen redovisar också uppfattningen att så kallade anvisningsavtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form. Anvisningsavtal betyder att kunden inte aktivt har valt elleverantör, utan automatiskt anvisats till ett bolag. Dessa kunder betalar i dag ett högre pris för sin el, vilket regeringen inte anser är motiverat. Riksdagen anser också att vanliga elkonsumenter bör ha möjlighet att teckna elavtal som liknar de avtal som finns inom industrin. Sådana avtal skulle innebära lägre pris under större delen av året, i utbyte mot ett mycket högre pris under den tid då belastningen på elnätet är som störst. Riksdagens ställningstagande i frågorna om anvisningsavtal och om elavtal liknande de som finns i industrin framförs i form av ett så kallat tillkännagivande till regeringen.

Utskottets förslag till beslut: Bifall till propositionen. Bifall till två motionsyrkanden om ett tillkännagivande om dels att s.k. anvisningsavtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form, dels att vanliga elkonsumenter bör ha möjlighet att teckna elavtal liknande de som finns inom industrin. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Hela betänkandet

Betänkande 2011/12:NU4 (pdf, 181 kB)

Dokumentet är stort, klicka för att öppna på egen sida

Ärendets gång

Förslag

11 motioner, 1 proposition

Från regeringen

proposition 2010/11:153 Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem

Motioner från ledamöterna

Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem Motion 2011/12:N1 av Lars Johansson m.fl. (S)
Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem Motion 2011/12:N2 av Lise Nordin (MP) och Kent Persson (V)
Förändrat och förbättrat regelverk för elmarknaden Motion 2011/12:N239 av Hans Backman m.fl. (FP)
Minskad energianvändning Motion 2011/12:N258 av Lise Nordin m.fl. (MP)
Införande av vita certifikat Motion 2011/12:N320 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (S)
Elräkning Motion 2011/12:N334 av Matilda Ernkrans och Sara Karlsson (S)
Nettodebitering av el Motion 2011/12:N335 av Katarina Köhler m.fl. (S)
Smarta elnät Motion 2011/12:N337 av Lars Tysklind och Anita Brodén (FP)
Energi Motion 2011/12:N343 av Lars Johansson m.fl. (S)
Elpriserna Motion 2011/12:N364 av Kent Persson m.fl. (V)
Satsningar på sol- och vindenergin Motion 2011/12:N415 av Kent Persson m.fl. (V)

Beredning

Beredning i utskottet: 2011-10-18
Justering: 2011-11-08
Betänkande publicerat: 2011-11-17
Trycklov: 2011-11-16

Reservationer 7
Betänkande 2011/12:NU4

Elkonsumenternas ställning ska stärkas (NU4)

Regeringen vill också utreda så kallade anvisningsavtal. Anvisningsavtal betyder att kunden inte aktivt har valt elleverantör, utan automatiskt anvisats till ett bolag. Dessa kunder betalar i dag ett högre pris för sin el, vilket regeringen inte anser är motiverat.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med två tillägg. Anvisningsavtal ska inte få förekomma i sin nuvarande form. Utskottet anser också att vanliga elkonsumenter bör ha möjlighet att teckna elavtal som liknar de avtal som finns inom industrin. Sådana avtal skulle innebära lägre pris under större delen av året, i utbyte mot ett mycket högre pris under den tid då belastningen på elnätet är som störst.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt

Debatt i kammaren: 2011-11-24

Webb-tv Debatt om förslag: Stärkt konsumentroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem

24 november 2011
Debatt om förslag 2011/12:NU4

Dokument från debatten

2011-11-23

Protokoll för debatten

Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 132 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Jag blev glad när jag förstod att det skulle komma en proposition med namnet Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem . Det är precis det vi behöver: att stärka konsumentmakten och politiskt arbeta för ett uthålligt energisystem. Men ack vad jag och många med mig bedrog oss. När jag fick den i min hand och började läsa falnade glädjen snabbt, och jag blev bekymrad. Var är de skarpa förslagen? Var är helhetssynen och de tydliga besluten för att stärka konsumentrollen? Men varför skulle jag vara förvånad? Politiken ska ju inte lägga sig i, enligt den borgerliga majoriteten. Regeringen konstaterar inledningsvis att erfarenheterna från de senaste två vintrarna visar på behovet av fortsatt arbete med att få i gång ny elproduktion, främja effektivare användning av el och öka incitamenten för minskad elförbrukning. Det är bra att insikten finns om behovet, men sedan är det helt tomt. Var är den politiska viljan och de skarpa förslagen för att klara av de utmaningar som vi alla står inför? Fru talman! Jo, ett skarpt förslag finns. Skarpt och skarpt kan man diskutera, men förslaget är att timvis mätning ska möjliggöras för allt fler och att de allra flesta på sikt bör få sin elförbrukning timmätt. Det är bra, och vi socialdemokrater valde att säga ja till förslaget, för det är något vi har drivit på länge. Men jag måste ändå säga att jag är besviken, för det är lite för låga ambitioner. Vi socialdemokrater är helt övertygade om behovet av en kraftfull, visionär politik i stället för lojt tillbakalutande och att låta marknaden styra vart vi går. Energipolitiken är för viktig för att vi inte ska vara med och styra från politiskt håll med breda politiska överenskommelser. Vi socialdemokrater har vår vision och tanke om framtiden. Jag säger inte att vi är klara. Men vi har en ambition och vill använda politiken för att ställa om samhället och styra marknaden mot mer av förnybar energi och klimatsmarta val. Vi pratar om ett hållbart energisystem där alla delar finns med. Det handlar om eltillförsel, energieffektivisering, transporter och inte minst infrastruktur för att kunna leverera el till alla delar av landet. Därför behövs det beslut om smarta nät och mätare, nettodebitering, timmätning och enklare elräkningar. Ta de senaste veckornas debatt om elprisområden! De flesta har svårt att förstå varför det ska se ut som det gör. Den frågan har inte ens behandlats i riksdagen. Det måste satsas mer på den så viktiga elnätsinfrastrukturen, och debatten om elprisområdena lär fortsätta. Fru talman! Efter ett beslut av riksdagen i juni 2011 som säger att regeringen ska genomföra en utvärdering av genomförda om- och avregleringar valde regeringen att låta två professorer i nationalekonomi genomföra det. Det är typiskt för den sittande regeringen: inga parlamentariska utredningar - politiken ska tydligen hålla sig därifrån. Vi vill se parlamentariska utredningar för att också se till att vi har breda överenskommelser om den så viktiga energipolitiken. Trygg elförsörjning är ju A och O för Sveriges utveckling. Allt det här gör att vi måste ha en politik som tryggar behovet, så att elen finns då vi behöver den. Våra elintensiva företag måste kunna gå på helfart. Vi elkonsumenter måste kunna känna oss trygga i att veta ungefär hur stor elräkningen blir och kunna förstå den. Vi tycker att det är bra med det arbete som sker inom Norden när det gäller möjligheten att införa samfakturering, alltså att se såväl elnätskostnaden som elpriset på elräkningen och också göra den mycket tydligare. Därför nöjer vi oss än så länge med det arbetet och väljer att inte reservera oss i den frågan. Arbetet med smarta nät går alldeles för långsamt. Här lutar sig regeringen än en gång tillbaka och säger att det är marknaden som ska styra utvecklingen, vilket vi inte alls tror på. Vi vill se politisk vilja och ambition och driva på utvecklingen. Vår övertygelse är att smarta nät blir alltmer nödvändigt. Därför vill vi prioritera utbyggnaden av smarta nät som en del av omställningen till mer hållbar och värdeburen tillväxt. Det behövs också mer forskning kring smarta elnät, liksom om solenergi, vindkraft, vågkraft, hur vi stimulerar till mer lokal elkraft, hur vi engagerar elkonsumenten att vara med och påverka sin elförbrukning, vilka morötter som är smarta att använda och vilka som ger fel inriktning eller för dåligt resultat. Låt oss se till att forskningen har möjlighet att titta i kristallkulan och sia om framtiden! Vi som sitter här kanske inte ser behoven i dag, men det gör duktiga forskare. Vi vill se nära samarbete mellan universitetsvärlden, samhället och företagandet. Vi ska också stimulera till lokalt engagemang, och den så kallade nettodebiteringen är en bra väg att gå. Ökad delaktighet, en känsla av att kunna vara med och styra och påverka den egna elförbrukningen och även kunna tillföra egen producerad el är en viktig del av ett hållbart energisystem. Varför fortsätta att utreda detta när det redan har utretts av Energimarknadsinspektionen? Flera länder har redan systemet. Fru talman! Jag ska säga några ord om de vita elcertifikaten, som även EU lyfter upp i sin energieffektiviseringsplan. De kan vara bra verktyg i arbetet med energieffektiviseringen. För det är den mest lönsamma och mest miljövänliga pusselbiten för att bygga ett hållbart energisystem. Energieffektivisering leder dessutom till nya jobb för många små och medelstora företag i hela landet samt minskade kostnader för konsumenterna och industrin. Ändå saknas en aktiv politik för att främja energieffektiviseringen. Därför krävs det många fler verktyg, och vita elcertifikat kan vara en del av detta. Jag ska säga några ord om behovet av att samla ansvaret för ett hållbart energisystem. Vi vill se att Energimyndigheten får det samlade ansvaret. Jag är övertygad om att det behövs en myndighet som har huvudansvaret för att kunna greppa den snabba utveckling som pågår, så att arbetet inte blir kontraproduktivt. Energifrågor engagerar många aktörer både inom det offentliga och inom det privata. Stuprörstänk är förödande i många sammanhang, inte minst inom det här området. Även energiinspektionen pekar på ett sådant behov. Fru talman! Varför kommer inte regeringen till skott när det gäller de så kallade tillsvidareavtalen? Man konstaterar att detta inte bör få förekomma. Ändock väljer man att ingenting göra. Vi vill med vårt ställningstagande markera att det behövs beslut om att det inte ska förekomma. Avslutningsvis konstaterar jag att regeringen väljer att utreda det mesta ytterligare, trots att det mesta i propositionen redan är utrett på längden och på tvären. Varför lade ni inte fram skarpa förslag om det ni skriver om i propositionen? Jag vill gärna höra majoritetsföreträdarnas syn på det. Medborgarna vill ha politisk aktivitet, och ni väljer i stället att förhala saker och ting ytterligare många år. Det, fru talman, gör mig mycket bekymrad. Med det här yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 4.

Lise Nordin (MP)

Anf. 133 Lise Nordin (MP)

Fru talman! När riksdagen under det gångna året har diskuterat frågor som rör människors möjlighet att äga egen el eller använda energin smartare har regeringsföreträdare hela tiden hänvisat till den proposition som vi i dag behandlar. Förhoppningarna har varit stora. Men trots att propositionen heter Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem innehåller den bara ett enda konkret förslag, att fler ska få timmätning. Det finns inte ens ett mål om att alla människor ska ges rätt till timmätning. Miljöpartiet de gröna tror på människors eget omdöme, förnuft och engagemang. Vi är övertygade om att människor och företag som får större makt över sin energisituation använder energi både klokare och smartare. Möjligheten att läsa av sin elmätare och elpriset kontinuerligt skulle göra att många skulle anpassa sin energianvändning till tider då elen är billigast. Det skulle få positiva effekter både för konsumenten och för företaget. Konsumenten får då lägre energianvändning och kostnad, och samhället behöver inte använda lika mycket dyr och smutsig reservkraft eller importerad el. På samma sätt tror vi att många människor skulle vilja producera egen el med solcellspaneler på taket eller som andelsägare i ett vindkraftverk, och de skulle kunna sälja överskottet till elnätet och veta att de skulle få en rimlig ersättning. På en del håll i landet kan inte vem som helst sälja el till nätet, och på många platser där det går är ersättningen alldeles för liten. Målet måste vara att alla människor ska kunna bli elproducenter. Medan elmarknaden i Sverige domineras av tre stora bolag äger två miljoner människor i Tyskland sin egen elproduktion. Miljöpartiet vill ge svenskarna samma möjlighet. Många länder har gått före i fråga om möjligheten för människor att producera sin egen el. De har infört lagstiftning som innebär att alla har rätt att sälja el till nätet, kombinerat med ett garanterat pris för den el man säljer. Ett sådant fastprissystem innebär ett stöd som kan vara olika beroende på vilken energikälla som används. Att producera el från solceller är fortfarande något dyrare än att producera el från vindkraft. Genom att ge människor möjlighet till egen el har utvecklingen för småskalig och förnybar elproduktion exploderat i de länder där det har införts. I Tyskland sitter det solceller på vart och vartannat tak. År 2009 fanns det en halv miljon småskaliga anläggningar för elproduktion i Tyskland, och den småskaliga produktionen har skapat 100 000 nya gröna jobb. Fru talman! Snart närmar vi oss den kallare delen av året. Många är oroliga för stigande elpriser och de elprisområden som nu har införts. Med regeringens politik har människor väldigt små möjligheter att minska kostnaden på sin elräkning. Förutom de förslag jag har nämnt om timmätning och möjlighet att äga sin egen elproduktion måste elräkningarnas utformning ses över. Många upplever elräkningarna i dag som svårbegripliga. Precis som de nordiska tillsynsmyndigheterna, Nordreg, tycker Miljöpartiet att det är en klok idé att införa samfakturering där elkunden kan sköta sin kontakt med elmarknaden enbart genom sin elhandlare och där två elräkningar slås samman till en. Att minska den fasta och öka den rörliga delen av elräkningen är också ett sätt att ge konsumenten incitament att använda sin energi smartare och mer effektivt. Den som använder energin smart bör också få se resultatet på sin elräkning. Att skapa möjligheter för människor att producera sin egen el och använda energin smartare gynnar både miljön och plånboken. Det är dags att ge människor makt över sin elräkning. Det borde tilltala alla partier som vill ge människor större möjlighet att påverka sin egen vardag och sitt eget liv. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1, 3 och 4.

Lars Isovaara (SD)

Anf. 134 Lars Isovaara (SD)

Fru talman! Vi har två stränga vintrar bakom oss då hushållen och industrin har fått se hur elpriserna formligen har skenat i väg under vissa tidsperioder. Många villaägare har mer eller mindre drabbats av en chock då de har öppnat fakturan från elbolaget. Under de värsta tidpunkterna stängdes maskiner av inom pappersmassaindustrin. Allt detta kryddades med halvfulla vattenmagasin uppe i norr och tyvärr till alltför stor del stillastående kärnkraftverk i söder. Sveriges elförsörjning hade onekligen problem under de två gångna åren. Sverige ligger på sjätte plats internationellt sett vad det anbelangar elförbrukning. Det blir ca 15 000 kilowattimmar per invånare och år. Vi i Sverige är faktiskt mer beroende av el än USA. Skälet är givetvis vårt kalla klimat och våra elintensiva basindustrier, massa- och pappersindustrin. Långsiktigt har dock elvärmeandelen minskat. Fjärrvärme, berg-, jord- och luftvärmepumpar har tagit marknadsandelar. Dessutom har bättre isoleringslösningar bidragit till att elvärmeandelen har minskat. Vad som är glasklart är att vi kommer att vara beroende av en prisvärd och säker eltillförsel även i framtiden. Fru talman! Elnätet, som det traditionellt har sett ut och fortfarande ser ut, bygger på en storskalig produktion i centrala anläggningar och därefter enkelriktad distribution ut till slutkonsumenter via regionnät och distributionsnät. Elbolagen har i stort sett kunnat planera basproduktionen. Vid behov har reservkraft i form av vattenkraft och i sämsta fall oljeeldade kraftverk tagits i drift. Det traditionella produktionssättet och den traditionella distributionen kommer att ställas inför betydande problem när vi tar än mer vindkraft i drift eller kanske till och med matar in egenproducerad elström på det nuvarande nätet. Vid vissa tidpunkter kommer kanske elnätet att utnyttjas så att säga baklänges. Det finns därför ett uppenbart behov av att gå vidare och utveckla de så kallade smarta näten. Smarta nät skulle också kunna komma hushållen till del i form av bättre resursutnyttjande. Det blir helt enkelt en effektivisering av elanvändandet. I en bortre förlängning kan vi tänka oss vilka påfrestningar som elnäten kommer att utsättas för vid en utökad elfordonspark. Då om någonsin gäller det att ha teknik som fördelar de elresurser vi har till förfogande på det mest gynnsamma sättet beträffande både tillgänglighet och ekonomi. Sverige ligger långt fram i utvecklingen av detta teknikområde. Det kan komma att betyda en hel del för framtida teknikexport. Sverigedemokraterna välkomnar således en fortsatt satsning på utveckling av smarta nät. Fru talman! Jag ska säga några ord om energieffektivisering. Tjänstesektorn i Sverige har vuxit under de senaste decennierna, inte minst inom olika teknikkonsultområden. Många framgångsrika exportföretag säljer numera kunskap snarare än enbart hårdvara. Exporten kan också vara en kombination av dessa komponenter. Denna näringsgren ska vi slå vakt om och fortsätta att utveckla. I det sammanhanget kan också energitjänster ses. Det kan tyckas att den totala omsättningen i Sverige på dessa tjänster - det rör sig om ca ½ miljard kronor 2010 - inte är så stor, men trenden är positiv. Jag är ganska övertygad om att branschen har en ljus framtid, inte minst i skenet av den energieffektiviseringspotential som trots allt borde finnas. Jag noterar att 600 000 lägenheter i flerbostadshus byggdes mellan åren 1961 och 1970. Den genomsnittliga energianvändningen för dessa lägenheter är drygt 210 kilowattimmar per kvadratmeter. Detta ska jämföras med kraven på 110-150 kilowattimmar per kvadratmeter för dagens nybyggda hus. En utveckling av kunskaperna inom energieffektivisering kan även på sikt öppna en för landet värdefull tjänsteexport. Svensk Energis medlemsenkät visar att behovet av ingenjörer och tekniker inom energi och elkraft kommer att vara mycket stort under de kommande fem åren. Prognosen visar på bortåt 8 000 nyanställningar. Det är på sitt sätt onekligen angenäma problem. Fru talman! Till sist vill jag säga några ord om anvisningsavtalen. Konsumenten ska ha makten att välja och faktiskt också välja bort det konsumenten inte vill ha eller det konsumenten inte tycker är prisvärt. När det gäller de så kallade anvisningsavtalen för elkunder som inte aktivt väljer avtalsmodell måste man noggrant överväga om denna avtalsmodell inte rent av bör avskaffas. Det är trots allt en ganska stor del av elkunderna som har dessa avtal. Det rör sig om drygt 20 procent. De betalar i snitt 15-20 procent mer än andra elkunder. Det var de som hade dessa anvisningsavtal som tillhörde de stora förlorarna under kallvintern i fjol. Att något måste göras åt dessa anvisningsavtal står helt klart.

Kent Persson (V)

Anf. 135 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4 och 5, men jag står givetvis bakom de övriga reservationerna från Vänsterpartiet. I början av juni 2011 presenterade regeringen propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem . Det låter jättespännande. Man kan tänka sig att det här ska följas upp på något sätt i budgetpropositionen. Där skriver regeringen följande: "I en väl fungerande elmarknad är det nödvändigt att kundens ställning är definierad och stark." Det låter väl vackert och bra? Vänsterpartiet delar intentionerna i förslaget om en stärkt konsumentroll. För att ge människor en större möjlighet att vara delaktiga i energiomställningen är det viktigt att nå uppsatta mål om energieffektivisering och utbyggd förnybar energi. I takt med att elpriserna ökar är det också viktigt att ge människor verktyg för att de ska kunna minska sin elkonsumtion och styra konsumtionen bort från elpristoppar. Timmätning är ett utmärkt exempel på detta där man skulle kunna välja själv när man till exempel vill tvätta utifrån hur priset ser ut. Den proposition som vi diskuterar i dag är förvånansvärt tom på skarpa förslag. Inte ens det som Lise Nordin tog upp som en form av skarpt förslag är något annat än ett inriktningsbeslut om timmätning. I övrigt finns det ingenting i den här propositionen som stärker konsumentens makt på elmarknaden. Det finns ingenting i den här propositionen som gör att vi får en väl fungerande elmarknad. Det finns ingen diskussion om avregleringen av elmarknaden och konsekvenserna av den. Syftet var ju att en avreglerad elmarknad skulle ge ökad konkurrens, stärkt konsumentmakt och lägre priser. Är det någon av er här i kammaren som har märkt att det har blivit på det sättet? Jag har inte gjort det. Jag tror inte att de i södra Sverige upplever det på det sättet. Vi har inte en elmarknad i dag, utan vi har en mängd olika elmarknader i Sverige. Om vi frågar människor eller företag om de upplever att det här fungerar möts vi av en väldigt kritisk inställning. Därför är det väldigt förvånande att regeringen inte ens kan lyfta upp frågan om att ge människor, konsumenter, ett verktyg så att de kan vara aktiva, styra mer och vara delaktiga i energiomställningen. Jag tänker på nettodebitering. Det är ett utmärkt verktyg för att konsumenterna ska kunna vara aktiva i energiomställningen i Sverige. Här väljer regeringen att göra som strutsen, stoppa huvudet i sanden och begrava det i en ny utredning trots att det finns så många utredningar tidigare som visar nyttan av nettodebitering och timmätning. Tidigare gick det att själv välja timtaxa. Ett tag var det ju billigare att tvätta och göra vissa saker på nätterna än att göra det på dagen. Det var ett sätt att styra det hela. Nettodebitering finns ute i Europa. Det finns i de flesta amerikanska stater. Det är ett sätt för en regering att stimulera människors aktiva handlande, och på det sättet får de billigare el och kan vara delaktiga i energiomställningen. Det kan väl inte vara fel? Det måste väl ses som positivt att göra det? Nu ska jag citera vad Jan-Olof Lundgren, sakkunnig på Näringsdepartementet, sade i en intervju i tidningen Ny Teknik den 23 oktober 2009. Det var i samband med att Lennart Söder presenterade Nätanslutningsutredningen, som vi har diskuterat lite grann tidigare. Han sade: "Om vi föreslagit en allmän nettodebitering, hade vi i praktiken tvingat elbolagen att köpa all el av de små producenterna." Det är väl detta det handlar om. Varför ge egenproducenter den makten och den möjligheten? Det känns som om regeringens representanter har gått storföretagens ärenden och i deras ledband. Ett av de större bolagen - jag ska inte nämna vilket - erbjuder faktiskt nettodebitering och går före, men inte Vattenfall som vi äger själva. Som regeringsrepresentanter skulle ni faktiskt kunna vara med och styra och tala om för Vattenfall att de ska gå före och visa vägen när det gäller att ge konsumenterna större makt och inflytande över sin vardag.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 136 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! En väl fungerande elmarknad är vad vi vill ha. Det inkluderar inte bara elproducenter, elhandlare och nätbolag utan självklart även konsumenter. Konsumenterna måste känna sig delaktiga. Delaktighet förutsätter kunskap och möjlighet att påverka sin egen situation. Ett av elmarknadens största problem, som också andra har tagit upp, är att den uppfattas som svårbegriplig och inte lever upp till de krav på transparens som vi alla har på den. Det skapar en känsla av maktlöshet och misstro. Elmarknaden uppfattas av många som dåligt fungerande. Det är viktigt att en sådan livsviktig vara som elektricitet förmedlas på ett sätt som inger förtroende. Kent Persson tog i sitt anförande upp att det inte finns några beslut om översyn av elmarknaden. Det kanske inte behövs när oppositionen på ett så lyckosamt sätt i våras, genom ett tillkännagivande till regeringen, satte i gång en översyn av elmarknaden. Därför kan det vara bra att vänta tills den översynen är klar innan man föreslår åtgärder. Dagens proposition innehåller flera åtgärder som ska stärka konsumentens roll, men det är på många sätt även ett inriktningsbeslut om vilken väg vi tycker att elmarknaden ska ha och hur konsumentens roll ska stärkas. Fru talman! Vår elvardag förändras snabbt. Modern teknologi ger konsumenten mer makt. I framtidshemmet ser vi framför oss smarta prylar som känner av när elpriset är högt. Nya byggmetoder gör oss till både konsumenter och producenter, och energieffektiva lösningar gynnar oss, klimatet och tillgången på energi. Vi är dock ännu inte där, och därför behövs inriktningsbeslut. Utvecklingen går snabbt. Timmätning är ett viktigt verktyg när vi vill anpassa oss till varierande elpriser. I dag erbjuder några elbolag sina kunder den tjänsten, men på sikt vill vi ha ett brett införande. Ett första steg är att de konsumenter som vill ha timkoll på sin elförbrukning ska få det. Mycket av dagens teknik är redan anpassad, men vissa kostnader kan uppstå. Regeringen vill inte att timmätningen ska belasta den enskilde och avser därför att återkomma med ett förslag om hur merkostnad för konsumenterna kan undvikas. En förutsättning för att få den bästa möjliga konsumentnyttan från timmätningen är att näten moderniseras genom så kallade smarta nät. Mycket diskussioner har förts om vad det faktiskt är för något. Smarta nät är ett begrepp som beskriver framtidens moderna elnät, nät som utnyttjar den nya tekniken för att konsumenten hela tiden ska få information om energiflödet. Med ökad information blir det enklare att anpassa förbrukningen till det pris som för tillfället gäller. Konsumentens roll stärks genom att det blir enklare att vara aktiv och kunna påverka sin elkostnad. En förutsättning för att detta ska bli verklighet är självklart att de nya tjänster som skapas är användarvänliga. Studier visar att smarta elnät kommer att möjliggöra, och minska kostnaden för, en ökad andel förnybar elproduktion samt göra elanvändningen effektivare. Det är något som alla här eftersträvar. De högre krav som ställs på framtidens nät innebär att det är av yttersta vikt att göra rätt från början. För att föra utvecklingen framåt föreslår regeringen att det tas fram en handlingsplan som ska hantera sådant som planering, integritetsfrågor och samordning mellan marknadens aktörer. En annan viktig del är att det fortfarande finns oklarheter kring vad smarta nät är. Det är därför mycket positivt att det i propositionen även lyfts fram vikten av att skapa en kunskapsplattform där forskning och utveckling ska ingå som en viktig del. Fru talman! Konsumenter som även är producenter av sin egen gröna el ska känna att det ger något mer än bara gott samvete när de ökar energiproduktionen och medverkar till en grön omställning. Förslaget har kallats nettodebitering. Regeringen vill att frågan utreds innan den tar ställning, både med hänsyn till svensk lagstiftning och från ett EU-rättsligt perspektiv. Just nu pågår också ett arbete med en nordisk slutkundsmarknad för el som kan komma att påverka ett regelverk för nettodebitering. Det finns därför skäl att avvakta med införandet tills förslaget om slutkundsmarknaden är på plats. Att nettodebitering av el är något som välkomnas av samhället speglas också av remissvaren. Komplexiteten syns dock även här för det finns olika uppfattningar bland remissinstanserna om vad reformen bör omfatta och hur den bör genomföras. Vi i majoriteten välkomnar ett förslag om nettodebitering men är av den åsikten att när ett regelverk införs ska det vara hållbart och långsiktigt. Därför behövs ytterligare utredningar. Oppositionen motionerar om vita certifikat. Syftet är att öka energieffektiviseringen, och det är inte första gången motionen väcks i riksdagen. Energimyndigheten har tidigare ifrågasatt vilken roll de vita certifikaten ska spela i det svenska elsystemet. De ifrågasätter starkt vilken vinst ett system med vita certifikat skulle ge och säger: Vita certifikat syftar inte till att hantera något marknadsmisslyckande som inte redan hanteras av andra styrmedel. De premierar genomförandet av åtgärder, inte effekten på energianvändningen. De riskerar att överlappa både energiskatter och bidrag. Vita certifikat har små möjligheter att kostnadseffektivt bidra till de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Även om det ser svart ut för de vita certifikaten har regeringen i propositionen, som en respons på ett EU-förslag, för avsikt att ge Energimyndigheten i uppdrag att göra en fördjupad utredning av förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa ett system med krav på energibolag att genomföra energibesparingar hos sina slutkunder. Fru talman! Varför är elräkningarna så komplicerade och svårbegripliga? Oavsett svaret måste elräkningen göras tydligare och enklare. Det har från oppositionen föreslagits en sammanslagning av elnäts- och elförbrukningsräkningen till en summa. Det är inget bra förslag. Som konsument vill jag veta vad jag betalar för. Med tanke på debatten om elnätskostnaderna tror jag att ett sådant förslag skulle medföra kraftiga protester från konsumentorganisationerna. Ann-Kristine Johansson nämnde det tidigare, och Socialdemokraterna hade från början en motion som föreslog just detta. När vi justerade slutbetänkandet stod Socialdemokraterna bakom förslaget, men jag gläds åt att de nu har insett att kunden vill veta skillnaden mellan elpriset och nätpriset. Just nu pågår, som tidigare nämnts, en utredning om en nordisk slutkundsmarknad. Syftet är att göra det enklare för kunden att få översikt över sin elförbrukning och kostnaden för den. I stället för att få två räkningar som i dag - en från elhandlaren och en från nätleverantören - ska kunden få endast en räkning, men där ska fortfarande tydligt framgå kostnaden dels för el, dels för elnät. Fru talman! Ett allvarligt problem för elmarknaden i dag är det låga förtroendet. Missnöje med hur elmarknaden fungerar hörs från medier och konsumenter. Konspirationsteorier får näring när priserna höjs och produktionen står stilla. Vi välkomnar regeringens uppfattning att insynen och övervakningen av elmarknaden ska förstärkas. Med tanke på dagens och framtidens elmarknad är Energimarknadsinspektionens förslag att uppdraget till de myndigheter som ansvarar för elmarknadens funktion - Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen - ses över för att kontrollera att de gör rätt saker, att de inte överlappar varandra och att inget faller mellan stolarna. För närvarande utreder Energimarknadsinspektionen vad det låga förtroendet för den svenska elmarknaden beror på. Resultatet ska redovisas i juni 2012 och kommer att peka ut vilka åtgärder som behöver göras. Jag förväntar mig att vi, när utredningen är klar, återkommer med en diskussion i kammaren om hur det hela ska förbättras. Fru talman! Vi har i Sverige i dag tre olika modeller för elprisavtal - rörligt, fast och tills vidare eller så kallat anvisningsavtal. De rörliga och fasta avtalen kräver ett aktivt ställningstagande från konsumenten. Väljer du ett rörligt avtal innebär det att du väljer att utsätta dig för elprissvängningar. Väljer du ett fast avtal vet du vad du får men riskerar att få betala mer än de som har rörligt avtal om elpriset sjunker. Sedan finns det de som inte väljer, de som låter sig anvisas ett elbolag och ett elpris. Sällan eller aldrig vinner jag som kund ekonomiskt på att förhålla mig passiv. Konsumentverket har utrett tillsvidareavtalen och identifierat några av problemen. Majoriteten av de kunder som i dag har tillsvidareavtal är de med relativt låg förbrukning, upp till 5 000 kilowattimmar per år, samt lägenhetskunder. Det glädjande är att antalet kunder som numera aktivt väljer andra avtal är ökande. Varför avstår vissa kunder från att välja? Det kan vara svårt att veta, men enligt Konsumentverket kan det bero på att incitamentet är för dåligt och att prisskillnaden i slutändan är för liten. Det kan bero på okunskap eller ointresse. Oppositionen säger att dessa avtal inte ska få förekomma i sin nuvarande form, men säger inte vad de ska ersättas med. Ska elkunden tvingas att göra ett aktivt val? Går det att tvinga fram ett aktivt val? Vem ansvarar i så fall för att kunden får det bästa avtalet? Ordningen med tillsvidareavtal är inte bra. Den har brister. Men att förbjuda dem utan att säga hur vi ska lösa avtalsfrågan för dem som i dag är passiva är heller ingen bra lösning. Konsumentverket pekar på att kartläggningen av dem som i dag är passiva skulle ha varit bra för att sedan genomföra riktade informationsinsatser. Information och kunskap är en förutsättning för att göra bra val. Men det kommer alltid att finnas de som väljer att inte välja. Regeringen föreslår en översyn av anvisningsavtalen. Det välkomnar vi. Utgångsläget för översynen är att omotiverat högre prisnivåer i dessa avtal inte bör få förekomma. Det är bra att ha förslag om hur man ska åstadkomma förbättringar och vad man vill innan man beslutar att förbjuda det som finns. Vi menar att regeringens nuvarande arbete ligger väl i linje med tillkännagivandet, men med den stora skillnaden att regeringen går längre. Den vill stärka konsumentens roll och öka medvetandet om att aktiva val lönar sig. Oppositionen har bra intentioner och pekar på problemet, men föreslår inga lösningar.

Kent Persson (V)

Anf. 137 Kent Persson (V)

Fru talman! Jag tackar för ett intressant anförande. Det var långt, men inte utan felaktigheter. Vi börjar med översynen av elmarknaden, som jag tyckte saknades i propositionen som vi pratar om. Du sade att det inte behövs, i och med att riksdagen har beslutat om att en sådan här översyn och genomgång av effekterna av elmarknaden ska göras. Men de två besluten hänger inte ihop. Den här propositionen presenterades i somras under en lång tid av genomgång och utveckling, medan beslutet togs i juni. Man måste hålla isär de här delarna. Det handlar om en översyn av elmarknaden. Jag förstår inte varför nettodebiteringen ska utredas igen. Lennart Söder lade fram och presenterade en utredning om nettodebitering. Han föreslog en allmän nettodebitering. Jag kan bara tyda det här som att regeringen inte vet vad den vill. Ett bra sätt brukar då vara att begrava det i en ny utredning, där man hittar något nytt sätt att titta närmare på det därför att man egentligen inte vill. Vad var det som var så fel med den utredning som Lennart Söder presenterade? Varför dög inte den? Det finns även andra som har pekat på nettodebitering som ett positivt sätt. Dessutom förekommer detta runt om i Europa. Det finns exempel och lärdomar att hämta från både USA och övriga Europa, där man har infört nettodebitering. Jag förstår inte vad regeringen väntar på.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 138 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Den pågående översynen av elmarknaden kommer att leda till att ett resultat lämnas. När resultatet av översynen lämnas kan man också se vilka åtgärder som ska vidtas. Jag förväntar mig att vi när översynen är klar kommer att återkomma till riksdagen med förslag på hur man kan förbättra dagens elmarknad om det skulle behövas förbättringar. Det vet vi först när översynen är klar. Därför hade det varit fel att i dag säga hur man skulle göra för att förbättra elmarknaden. För konsumenterna finns det andra förslag i propositionen som säger hur man utifrån dagens läge, med den kunskap som man har just nu, ska kunna göra förbättringar. När det gäller nettodebitering är det självklart så att det finns en utredning. Men som jag sade i mitt anförande var remissinstanserna inte överens om vare sig vad som skulle ingå i förslaget om nettodebitering eller hur förslaget borde utformas. Därför är det bra att man utreder. Det andra är att vi just nu håller på att ta fram den nordiska slutkundsmarknaden. Det vore oklokt att i dag lansera ett regelverk för nettodebitering när vi vet att ett förslag där kommer att behöva förändras när förslaget om den nordiska slutkundsmarknaden ligger klart. Det är rätt viktigt att vi har ett hållbart och långsiktigt system om vi ska införa nettodebitering. Det handlar inte om att regeringen inte skulle vilja ha det och inte om att jag inte skulle tro på det. Jag tror på det och tycker att det är ett väldigt bra moderat förslag. Gör man en investering ska man också kunna få tillbakabetalt, inte bara i form av gott samvete utan gärna också så att det lönar sig för plånboken, som jag sade. Jag ser fram emot att utredningen görs, att förslaget läggs fram i riksdagen och att det blir genomfört.

Kent Persson (V)

Anf. 139 Kent Persson (V)

Fru talman! Men då är vi ju överens! Det ska genomföras. Men eftersom remissinstanserna inte var överens ska det utredas en gång till. Jag tycker nog ändå att politiken borde sätta ned foten och tala om vad vi vill. Det här håller inte. Det är ett väldigt märkligt resonemang från Cecilie Tenfjord-Toftbys sida. Hon talar om för mig vad hon vill ha men säger att remissinstanserna inte är överens. Nej, så är det väldigt ofta. I nästan samtliga propositioner som vi får på vårt bord har remissinstanserna olika synpunkter, och ibland är de motstridiga. Så är det givetvis, för de olika remissinstanserna har olika utgångspunkter. Ändå vågar regeringen sätta ned foten och lägga skarpa förslag till riksdagen - men inte här, trots att vi här har en talesperson från ett regeringsparti som är så klart och tydligt positiv när det gäller nettodebitering. Kom igen nu! Vad är problemet? Jag förstår faktiskt inte det här. Om detta är bra, stärker konsumenternas makt och ger dem möjligheter, genomför det då! Inte behövs det nya utredningar!

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 140 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Det är en stor skillnad på att veta vad man vill ha och hur man vill ha det. Vill man ha någonting vill man i alla fall försäkra sig om att det är någonting som håller och är långsiktigt och förutsägbart. Den stora förändring som är på gång just nu är den nordiska slutkundsmarknaden, som kommer att få effekter för hur ett regelverk för nettodebitering utformas. Jag upprepar vad jag sade i den förra repliken. Det vore oklokt att besluta om ett regelverk i dag när vi vet att det regelverket kommer att påverkas av utredningen om den nordiska slutkundsmarknaden och att man då får lov att återkomma till riksdagen med förändringar. Det vore oklokt för de människor i Sverige som i dag gärna vill ha nettodebitering, för dem som vill installera solcellspaneler, för dem som vill sätta upp ett vindkraftverk på sin tomt, för dem som vill satsa på egen förnybar energiproduktion. Jag vill kunna säga till dem: Här har ni regelverket! Det är hållbart och robust, och ni kan förutsätta att det kommer att leva väldigt länge! Jag vill ge konsumenterna tydliga besked om att det vi levererar också är vad de kommer att ha i många år framöver. Sedan kan vi aldrig säga vad som händer i framtiden. Men jag tycker att det vore mycket oklokt om vi i dag beslutade om ett regelsystem som vi vet att vi inom väldigt kort tid måste återkomma om till riksdagen för att ändra. Det är inte hållbart, långsiktigt eller förutsägbart.

Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 141 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Jag vill börja där Cecilie Tenfjord-Toftby slutade. Den nordiska slutkundsmarknaden är på gång. Men vad jag har hört drar det ut på tiden. När bedömer Cecilie att det kommer? Det hänger ihop med mycket av det vi har pratat om här. Det är jag helt överens med Cecilie Tenfjord-Toftby om. Sedan har jag en fråga. Jag lyssnade mycket noga på ditt anförande. Du talade om delaktighet och engagerade medborgare. Där håller jag fullständigt med dig. Det här är ett inriktningsbeslut. Man var är de konkreta besluten förutom detta med timmätning? Kan du räkna upp dem? Jag vill också höra lite grann om energieffektivisering. Jag blev bekymrad när jag läste Miljöaktuellt, där bostadsministern backar från kravet på energieffektivisering av bostäder. Han menar tydligen att det är orimliga energieffektiviseringskrav och att det blir för dyrt. Det ser jag som bekymmer. Det avviker väl helt från vad regeringen egentligen står för när det gäller energieffektivitet i bostadsbeståndet? Det är ju ett av de områden där det är viktigt att man minskar. Detta skulle jag vilja höra Cecilie Tenfjord-Toftbys tankar om.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 142 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Fru talman! Jag kan tyvärr inte ge något svar till Ann-Kristine Johansson om när den nordiska slutkundsmarknaden är klar. Vi kanske gemensamt kunde arrangera ett seminarium här i riksdagen om just den nordiska slutkundsmarknaden, för precis som Ann-Kristine Johansson är jag mycket angelägen om att den snart kommer på plats. Jag tror att det behövs, inte bara utifrån nettodebiteringen, som jag precis debatterade med Kent Persson om, men även utifrån att konsumenten ska få en tydligare och enklare elräkning. De skarpa besluten gäller som du säger timdebitering. Det pågår fortfarande en utredning om nettodebitering. Det finns ett inriktningsbeslut om smarta nät, där regeringen kommer att utse ett råd som ska bygga en kunskapsplattform. Om vi ska fortsätta tala om smarta nät är det väldigt viktigt att vi på ett konstruktivt sätt talar om samma sak, så att vi kan komma fram till hur vi vill ha det. Det är också väldigt viktigt med den översyn som nu görs av Energimarknadsinspektionen om vad det låga förtroendet för elmarknaden beror på. Det är ett beslut som är fattat sedan tidigare, men det är angeläget att lyfta fram det. Jag tror att mycket av problemen ligger just där i dag.

Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 143 Ann-Kristine Johansson (S)

Fru talman! Det är ju precis det ni kunde ha gjort i propositionen Stärkt konsumentroll för utvecklad elmarknad och uthålligt energisystem , Cecilie Tenfjord-Toftby! Häri kunde ni ha försökt stärka förtroendet för hela energimarknaden. Jag saknar skarpa förslag för att öka förtroendet för elmarknaden. Timdebitering tycker jag är bra, men jag skulle vilja se mer förslag. Du talar om inriktningsbeslut om smarta nät. Det räcker inte! Energimarknadsinspektionen har ju på regeringens uppdrag år 2010, för ett år sedan, lagt fram en rapport där man har identifierat hinder och föreslagit möjliga åtgärder för att snabba på utvecklingen av smarta elnät, som jag tror att du och jag är helt överens om vikten av. Detta hänger ihop med timdebitering, nettodebitering och energieffektivisering. Smarta nät och mätare har vi talat om i många år. Jag förstår inte varför det inte finns mer action i förslaget som handlar om stärkt konsumentroll. Jag skulle vilja höra om detta med energieffektivisering. Visst är väl bostadssektorn otroligt viktig för att vi ska nå målet om energieffektivisering till 2020, som EU har satt upp. Om det finns tid skulle jag också vilja ha reda på hur man har tänkt sig att mäta Sveriges mål om energiintensitet kopplat till EU:s mål om absolut nedsänkning av energieffektivitet, men det får vi kanske ta i en annan debatt.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 144 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag förväntar mig att vi återkommer till riksdagen med skarpa förslag om hur man ska stärka förtroendet för elmarknaden när översynen av elmarknaden är klar. Det är en förutsättning för det. Sedan tänkte jag ta upp en sak från Ann-Kristines anförande. Hon efterfrågade en energiöverenskommelse med oss i Alliansen, något som vi skulle välkomna. Men först ska kanske Socialdemokraterna bestämma hur deras eget energisystem ska se ut. Deras energipolitiske talesperson i utskottet - inte du, Ann-Kristine, utan Lars Johansson - har i en debattartikel i höstas sagt att vi inte ska ha kärnkraft medan er partiordförande Håkan Juholt i veckan efter gick ut och sade ni visst kunde tänka er lite kärnkraft någonstans. Jag förväntar mig och hoppas att vi framöver kan föra konstruktiva samtal där vi kan komma fram till en bred energiöverenskommelse, för det om något skulle gynna konsumenterna.

Lise Nordin (MP)

Anf. 145 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Jag finner det mycket olyckligt att regeringen har låst sig bakom Energimyndighetens bedömning att vita elcertifikat inte skulle fylla någon funktion eftersom det inte finns något marknadsmisslyckande. Det är ett teoretiskt perspektiv som inte alls utgår från hur det ser ut i verkligheten. Jag skulle säga att det är ett marknadsmisslyckande när Sverige räknar med att öka sin energianvändning kraftigt och göra oss ännu mer beroende av billig energi. Enligt de handlingsplaner som alla länder har skickat in till EU-kommissionen om sin framtida beräknade elanvändning ligger Sverige i bottenklass. Inte nog med att vi räknar med att öka energianvändningen, vi är det land som räknar med att öka den allra mest, vilket också ökar vår sårbarhet när elpriserna beräknas fortsätta stiga. Vi märker i näringsutskottet att signalerna från EU blir allt skarpare. Det krävs åtgärder i medlemsländerna för att vi ska kunna nå det gemensamma målet om att minska energianvändningen med 20 procent till 2020. Det ställs ökade krav på att införa någon form av kvotpliktssystem, där vita elcertifikat är ett förslag. Vi i Miljöpartiet är öppna för att diskutera olika förslag till hur ett sådant kan utformas, men vi har noterat att regeringen inte har presenterat något alternativ trots att man kritiserat vita elcertifikat. Man tycks över huvud taget inte ha några idéer för hur Sverige ska kunna bidra till att nå EU:s mål. Jag gläds åt att Cecilie Tenfjord-Toftby delar bedömningen att elmarknaden inte tycks fungera så bra och att något behöver göras. Men den proposition som vi diskuterar i kväll innehåller inga konkreta förslag som gör att vi får en mer välfungerande elmarknad. Jag skulle vilja fråga Cecilie Tenfjord-Toftby hur många vintrar med höga elpriser regeringen har tänkt vänta innan man ger människor verktyg att minska kostnaden på sin elräkning.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 146 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag funderar lite över var Lise Nordin står när det gäller energikostnaden. I sitt anförande var hon lite bekymrad för de höga elkostnaderna, och det upprepar hon nu en gång till. Samtidigt säger hon att hon är väldigt bekymrad för att Sverige ökar sitt energianvändande och att vi gör oss mer beroende av billig energi. Jag undrar vad Lise Nordin egentligen tycker om elpriserna i Sverige. Är de för låga eller för höga? När det gäller vita elcertifikat har Energimyndigheten varit mycket tydlig med vad man tycker om att införa ett sådant system i Sverige. Men trots det, och det sade jag redan i mitt anförande, lägger faktiskt regeringen fram ett skarpt förslag som uppdrar åt Energimyndigheten att göra en fördjupad utredning av förutsättningarna för och konsekvenserna av att införa ett system med krav på att energibolag genomför energibesparingar hos slutkonsumenterna. Det finns ett förslag från regeringen. När det gäller förhållningssättet till vita certifikat i EU fick vi på vårt sammanträde nu i veckan höra att det är på väg att förändras. Det visar sig att vita certifikat i Storbritannien är något helt annat än vita certifikat i Frankrike, som i sin tur är något helt annat än de vita certifikat som jag har förstått att Miljöpartiet skulle vilja ha i Sverige. Det är klart att vi ska energieffektivisera. Jag sitter själv i en styrgrupp för hållbar utveckling i Västsverige. Där är just våra energirådgivare väldigt viktiga och gör ett otroligt bra jobb. I budgeten som vi ska diskutera lite senare här om några veckor kommer vi även att lyfta fram energirådgivarnas viktiga roll när det gäller energieffektivisering. Visst jobbar vi med frågan.

Lise Nordin (MP)

Anf. 147 Lise Nordin (MP)

Herr talman! Huruvida Sverige har höga eller låga elpriser beror förstås på vad man jämför med. Vi har ganska låga elpriser jämfört med de flesta andra länder i Europa. Men det är ganska höga elpriser för de människor som exempelvis bor i hus med direktuppvärmd el som får väldigt höga elräkningar. För deras skull vore det mycket önskvärt om staten kunde ge en form av stöd för att de ska kunna minska sitt energiberoende. Jag noterar att regeringen inte presenterar några konkreta förslag för minskad energianvändning. Man avvisar vita elcertifikat men presenterar inget alternativ. Jag anser inte att det är ett skarpt förslag att tillsätta ytterligare en utredning om nettodebitering, något som redan är utrett. Det duger inte att skylla på EU som en begränsning för att införa nettodebitering i Sverige. I betänkandet kan vi alla läsa att det finns liknande system som vita elcertifikat i länder som Italien, Frankrike, Storbritannien och Danmark. Det är länder som har gått före och ger människor möjlighet att påverka sin elräkning och möjlighet att producera sin egen el och sälja överskottet ute på nätet. När så många andra länder lyckas gå före begraver den svenska regeringen förslagen om stärkt konsumentroll i utredningar. Det är mycket beklagligt. Vi går mot en årstid då allt fler människor blir oroliga för elpriser. Vad regeringen presenterar är en proposition som inte innehåller några skarpa förslag. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att regeringen inte har högre ambitioner än att låta marknaden lösa situationen med resultat att elpriserna fortsätter att stiga.

Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Anf. 148 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Lise Nordin blandar friskt här. Energieffektivisering och nettodebitering är inte riktigt samma sak. Jag fick fortfarande inte något svar från Lise Nordin när det gäller vilken utveckling som hon vill se på elpriserna. Är hon bekymrad över att elkonsumenterna får för höga elpriser? Hon säger att det beror på vad man jämför med. Jag tror att de flesta elkonsumenter i Sverige jämför med elpriset i Sverige. Det är en klen tröst att säga att det är låga elpriser i Sverige jämfört med i andra länder. När det gäller de vita certifikaten lyfter Lise Nordin här fram just att de vita elcertifikaten finns i Frankrike, Storbritannien och Danmark. Men det som vi också vet är att när man tittar på hur de vita certifikaten fungerar i till exempel Storbritannien så är det mer en social åtgärd än en energieffektiviseringsåtgärd. De hjälper hushållens ekonomi i stället för att vara inriktade på energieffektivisering. Lise Nordin tog också i sitt anförande upp nettodebitering och att det är två miljoner människor i Tyskland som producerar sin egen el. Hon fortsätter med att säga att på ungefär vartannat tak i Tyskland finns det i dag solcellspaneler. Med tanke på att det bor ungefär 82 miljoner människor i Tyskland undrar jag hur tätt de bor om det finns solcellspaneler på vartannat tak. Jag tycker att det är bra att Tyskland i dag går före och utvecklar grön el. Tyskland har ett enormt problem med sin kolkraft. Det har vi som tur är inte i Sverige. Sverige har i dag redan en av de renaste energiproduktionerna när det gäller CO2-utsläpp. Tyskland går före när det gäller utveckling av grön energi. Men det kanske beror på att Tysklands problem är enormt jämfört med de problem vi har med utsläpp i Sverige.

Eva Flyborg (FP)

Anf. 149 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Det finns ett tydligt behov av att stärka konsumenternas ställning på elmarknaden. Det bör i större utsträckning än i dag vara möjligt att påverka sina elkostnader genom att vara en aktiv elkund. Dagens ordning med månadsvis avläsning och avräkning av el gör det svårt för kunderna att genom sitt eget agerande minska sina kostnader under de timmar då elpriset är som högst. Även de elanvändare som väljer att producera sin egen el bör på sikt få förbättrade villkor. Vi kan fundera lite grann på ett att vara en aktiv elkund. Jag tror att det var såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet och Miljöpartiet som tog upp detta. Men faktum är att det var för ett antal år sedan som vi i Alliansen gjorde det möjligt att snabbare byta elleverantör. Det var Alliansen tillsammans med Miljöpartiet som drev igenom det kraven mot Vänsterpartiets och Socialdemokraternas vilja. Vi har arbetat länge med att förbättra för den enskilde energikunden och elkunden. Herr talman! Det händer mycket på elmarknaden. Slutkonsumenternas möjlighet att effektivisera sin energianvändning ökar så småningom genom timmätning av elförbrukningen, genom rätt utformade nättariffer och flexiblare prissättning samt genom förbättrade möjligheter att producera sin egen el. De nya, mer tekniskt utvecklade elmätarna skapar redan nu nya förutsättningar för utveckling av energitjänstemarknaden. Det är bra. Det i sin tur ökar möjligheterna till ökad energieffektivisering på marknadsmässiga grunder. Det förutsätter dock att eltaxorna utvecklas på ett sådant sätt så att man kan få lägre taxor vid vissa tider på dygnet så att man kan utnyttja det fullt ut. Innan dess tjänar det ingenting till. Utvecklingen av våra elnät och elmätare är en framtidsfråga inom elmarknaden. Här delar jag regeringens uppfattning om att ett mer allmänt införande av ny teknik måste ske på marknadens villkor. Likaså resonerar regeringen klokt när det gäller frågan om nettodebitering av el. Nettodebitering kan låta jättebra, och det är bra. Men det finns flera praktiska och ekonomiska problem med systemet som först måste lösas. Därför är det bra att det utreds vidare. När det gäller att utskottet vill förbjuda vissa former av avtal är det egentligen mindre lyckat. Avtalsfrihet måste gälla inom lagens tydliga ramar. Den inställning och översyn av detta som regeringen föreslog hade givit ett kunskapsunderlag innan vi fattade beslutet för ett hållbart system. Herr talman! Konsumenternas roll på elmarknaden måste bli allmänt starkare och bättre. Därför är regeringens proposition välkommen även om det i mångt och mycket kan tyckas var mer utredningar och inriktningsförlag. Men ibland är det nödvändigt för att fatta rätt beslut från början för att inte tvingas gå tillbaka senare och göra om för att det blivit fel. Jag yrkar bifall till förslaget bortsett från punkt 7 där jag yrkar bifall till reservationen.

Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 150 Ann-Kristine Johansson (S)

Herr talman! Jag tänkte ställa en fråga till Eva Flyborg om hur hon ser på frågan om blocköverskridande energiöverenskommelser. Cecilie Tenfjord-Toftby tog upp det i sin slutreplik som jag inte kunde svara på. Vi socialdemokrater vill ha en långsiktig, stabil energipolitik. Då kräver det också en blocköverskridande energipolitik. Jag skulle gärna vilja höra Eva Flyborgs syn på detta. Jag läste i en tidning i dag ett resonemang och en tolkning av hur ni från regeringssidan ser på det. Jag tolkade det som att Moderaterna och Centern är emot och menade: Socialdemokraterna får väl skriva på vår överenskommelse. Kristdemokraterna och Folkpartiet öppnar upp och säger: Det kan vara intressant. Men det kräver förhandling och inte bara diktat. Hur ser Eva Flyborg på det?

Eva Flyborg (FP)

Anf. 151 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Det kanske inte är jag som sluter avtal eller bestämmer om vi ska ha blocköverskridande energiöverenskommelser eller inte. Det är alldeles riktigt att vi är beredda att göra allting för att se till att vi tryggar en bra energiförsörjning med låga elpriser för både privatkonsumenter och företagen. Där har Ann-Kristine Johansson helt rätt. Vi vill göra allt för att se om det är möjligt. Låt mig i samma andetag påminna om en av de bärande delarna, och det vet Ann-Kristine Johansson. Socialdemokraterna var de som byggde upp hela kärnkraftsbeståndet i Sverige. De såg på ett klokt sätt på ett tidigt stadium till att Sverige byggde till att börja med tolv kärnreaktorer. Sedan har man gått lite vilse i historien och stängt av två av reaktorerna. Problemet är, som flera har antytt, att vi inte riktigt vet var Socialdemokraterna står i dag. Det är klart att det vore bra om Ann-Kristine Johansson i dag vill förtydliga att Socialdemokraterna kan tänka sig att kärnkraften lever vidare, som ni en gång har utvecklat den och satsat på den för Sveriges bästa, och att det är en av komponenterna. Men jag har svårt att se någon överenskommelse, utan att diktera någonting, där det saknas. Det skulle nämligen innebära så stora konsekvenser för Sverige. Just med anledning av Ann-Kristine Johanssons resonemang vill jag säga att dagens energiprisområden, som hon nämnde i sitt anförande, beror på att man stängde av Barsebäck - väl fungerande svensk kraftproduktion - utan att ha något annat i stället och utan ha den överföringskapacitet från norra delarna av Sverige som vi hade behövt. Det är därför som vi har elprisområdena, och det är därför som vi har mycket högre elpriser i hela södra Sverige. Än så länge tycker jag därför att elkunderna i södra Sverige kan skicka sina höga elräkningar till Håkan Juholt, c/o Socialdemokraterna, Sveavägen 68. Men om ni kan fundera över att ändra ståndpunkt ska vi lyssna.

Ann-Kristine Johansson (S)

Anf. 152 Ann-Kristine Johansson (S)

Herr talman! Jag tycker att det som sades om att Socialdemokraterna har gått vilse är roligt. Jag förstår att Eva Flyborg tycker det eftersom hon gärna vill ha mycket mer kärnkraft. Vi socialdemokrater har varit tydliga. Vi vill avveckla kärnkraften på sikt. Vi säger nej till att bygga nytt, vilket ni skriver i er överenskommelse. Då förstår jag om Centerpartiet är tveksamt till att inleda förhandlingar med oss. Det måste ha varit en konvulsion i Centerpartiet som har gått från att vara motståndare till kärnkraft till att skriva på denna överenskommelse. Men jag tycker att det är synd att det är på grund av det som det ska stoppa. Både Eva Flyborg och jag är överens om att det vore bra för Sverige, för våra elintensiva företag och för alla elkonsumenter att ha en trygg och långsiktig energipolitik över blockgränserna. Varken Eva Flyborg eller jag skriver under några avtal. Men vi kan i alla fall tala med våra partier om vikten av detta. Det vill jag gärna skicka med Eva Flyborg.

Eva Flyborg (FP)

Anf. 153 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Vi kanske inte ska fortsätta denna debatt så mycket längre. Det verkar mest handla om kärnkraft i denna replikväxling. Men låt mig bara avslutningsvis säga att Socialdemokraterna vill fortsätta att stänga av den svenska kärnkraften trots att vi nu ser förskräckande exempel på hur det blir när man inte har tillräckligt med elproduktion i Sverige, och det är det som elkonsumenterna i hela södra Sverige tyvärr får betala för. Det var därför som jag skojade lite grann om att man kan skicka den höga elräkningen till Socialdemokraterna och Håkan Juholt på Sveavägen 68. Det ligger faktiskt någonting i det, och inte så lite heller utan väldigt mycket. Ni vill fortsätta den politik som har skapat denna oreda och dessa höga elpriser. Jag har en fråga som Ann-Kristine Johansson inte har möjlighet att besvara nu. Jag vet det. Det får bli en retorisk fråga. Hur tycker ni att det har gått hittills? Ni har stängt av ett kärnkraftverk, och se hur det blev! Spåren förskräcker. Jag kan slutligen säga att det kanske inte är så många som delar min uppfattning just i dagarna. Men jag hoppas trots allt på Håkan Juholt därför att han ändå har visat prov på lite klokhet när det gäller just kärnkraftssatsningar. Jag hoppas alltså på Håkan Juholt och hans goda omdöme framöver. Jag vet inte hur höga odds det är för detta, men det får vi återkomma till.

Mikael Oscarsson (KD)

Anf. 154 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! El- och energikostnaderna utgör en relativt stor andel av hushållens kostnader. Uppvärmning, drivmedel och hushållsel uppgår till omkring 10 procent av hushållens sammanlagda kostnader varje månad. Om vi i dag skulle debattera 10 procent av statsbudgeten skulle det naturligtvis vara en omfattande diskussion och uppslutning här i dag. Medierna skulle kanske bänka sig här. 10 procent - det är en lika stor andel som hela utgiftsområdena utbildning, forskning och studiemedel upptar i statsbudgeten. 10 procent - det är mer än utgifterna för hälso- och sjukvård sammanlagt uppgår till i statsbudgeten. Herr talman! Även om el och energi upptar en liten del i statsbudgeten är det som vi debatterar här i kväll en fråga som påverkar vardagen för många människor. Därför yrkar jag bifall till förslaget i utskottets betänkande samt till reservation 7 i betänkandet från Moderaterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna. De steg som vi tar i och med detta beslut är ämnat att ge hushållen ökade möjligheter att som konsumenter styra över sina utgifter och då också kunna minska dem. I den proposition som föreligger, 2010/11:153 Stärkt konsumentkontroll för en utvecklad elmarknad och ett uthålligt energisystem , som ligger till grund för betänkandet, finns flera åtgärder som stärker konsumenternas ställning på elmarknaden. Detta innebär samtidigt att vi får ett mer uthålligt energisystem och en mer utvecklad elmarknad. Hushållens ekonomiska utrymme kommer förhoppningsvis att stärkas genom detta. Därmed flyttas också makt ut i hem och stugor, något som vi kristdemokrater kämpar för. Konsumenterna kan anpassa sin elförbrukning till aktuella elpriser och effektivisera sin elförbrukning. Dessutom berörs och underlättas två viktiga delar av omställningen till ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Genom ett bättre förvaltarskapstänkande underlättar vi för små enskilda producenter att producera sin egen förnybara el och leverera in den i elförsörjningsstrukturen, och vi underlättar för många bilister att lättare kunna ladda sitt elfordon i olika miljöer. Ett sätt att ge konsumenterna bättre kontroll över sin elförbrukning - en utveckling som är positiv och som nu ytterligare stöds av riksdag och regering - är utvecklingen av en timmätning av elförbrukningen för konsumenter. Genom den tekniska utvecklingen lyfts också möjligheterna att dra nytta av de så kallade smarta elnäten fram. Herr talman! Införandet av timmätning för stora konsumenter och månadsmätning för det stora flertalet påbörjades 2003 och avslutades 2009. När vi nu snart skriver 2012 är det självklart att vi måste ta nästa steg. Det är som framgår av betänkandet: "Om konsumenterna med hjälp av denna information minskar effektuttaget vid effekttoppar, bör även elpriset på längre sikt bli lägre eftersom det leder till färre effekttoppar med högre elpriser." Detta är någonting som jag är helt övertygad om att många konsumenter välkomnar. Nu ser vi också fram emot att aktörerna på elmarknaden utarbetar och erbjuder tjänster som påskyndar utbyggnaden av smarta elnät och gör till exempel automatisk styrning av elektriska apparater i hemmen möjlig utifrån när elpriset är som bäst. En annan mycket viktig fråga är den om anvisningsavtal. Den som inte valt elleverantör anvisas, enligt ett beslut från riksmötet 1998/99, det vill säga för 13 år sedan, en särskild elleverantör. Ofta har dessa avtal ett avsevärt högre pris än det normala. Generellt betalar dessa anvisningskunder 15-20 procent mer för sin el jämfört med kunder med andra jämförbara elavtal. Jämfört med de billigaste elavtalen ligger de 35 procent högre i pris. Ändå är det en av fyra som har sådana anvisningsavtal. Detta innebär enligt en beräkning från Energimarknadsinspektionens jämförelsesajt Elpriskollen.se att de cirka en miljon hushåll med anvisningsavtal har betalat 8 miljarder kronor för mycket bara sedan 2008. Där uppges också att en villakund med det högsta anvisningspriset kunde ha sänkt sin årskostnad med närmare 12 000 kronor om man i stället hade valt det billigaste rörliga priset på marknaden. Lägenhetskunderna kunde ha sänkt sin årskostnad med runt 1 500 kronor. Jag är rädd för att det i många fall är hushållen som mycket bättre skulle ha behövt dessa pengar själva men som inte känner till detta. Därför stöder jag helhjärtat att detta nu ses över i en utredning. Jag tycker samtidigt att vi ska invänta vad utredningen säger. Däremot vill jag vara väldigt tydlig med att sådana här höjda nivåer för kunder som inte har gjort ett aktivt val inte bör få förekomma på marknaden. Dessa specialavtal på elmarknaden ska helt enkelt avskaffas.

Eva Flyborg (FP)

Anf. 155 Eva Flyborg (FP)

Herr talman! Jag råkade i hastigheten yrka bifall till den reservation som finns i betänkandet. För tids vinnande tar jag tillbaka yrkandet.

Mikael Oscarsson (KD)

Anf. 156 Mikael Oscarsson (KD)

Herr talman! Jag instämmer med föregående talare.

Beslut

Beslut: 2011-11-30

7 förslagspunkter, 2 acklamationer, 5 voteringar

Webb-tv: Beslut

30 november 2011

Protokoll med beslut

2011-11-30

Riksdagsskrivelse

Riksdagsskrivelse 2011/12:45

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Timmätning för elkonsumenter

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen godkänner regeringens förslag om inriktningen för timmätning av elförbrukning för elkonsumenter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:153 och avslår motion 2011/12:N258 yrkande 3.

Reservation 1 (MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 1 (MP, V)
S	90	0	0	22
M	92	0	0	15
MP	0	22	0	3
FP	18	0	0	6
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	0
V	0	16	0	3
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	254	38	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Smarta elnät och smarta elmätare

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:N239, 2011/12:N337 och 2011/12:N343 yrkande 8.

Reservation 2 (S)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 2 (S)
S	0	90	0	22
M	92	0	0	15
MP	22	0	0	3
FP	18	0	0	6
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	0
V	16	0	0	3
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	202	90	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Nättariffer och elräkningar

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:N1 yrkande 1, 2011/12:N2 yrkande 2, 2011/12:N258 yrkande 4 och 2011/12:N334.

Reservation 3 (MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 3 (MP, V)
S	89	0	0	23
M	91	0	0	16
MP	0	22	0	3
FP	18	0	0	6
C	18	0	0	5
SD	18	0	0	1
V	0	16	0	3
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	251	38	0	60
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. Egenproducerad el och nettodebitering

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:N1 yrkande 3, 2011/12:N2 yrkandena 1 och 4, 2011/12:N335 och 2011/12:N415 yrkandena 2 och 7.

Reservation 4 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 4 (S, MP, V)
S	0	90	0	22
M	92	0	0	15
MP	0	22	0	3
FP	18	0	0	6
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	0
V	0	16	0	3
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	164	128	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Marknaden för energitjänster

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motionerna 2011/12:N2 yrkande 3, 2011/12:N258 yrkande 2 och 2011/12:N320.

Reservation 5 (S, MP, V)

Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
Omröstning i sakfrågan Utskottets förslag mot reservation 5 (S, MP, V)
S	0	90	0	22
M	92	0	0	15
MP	0	22	0	3
FP	18	0	0	6
C	18	0	0	5
SD	19	0	0	0
V	0	16	0	3
KD	17	0	0	2
-	0	0	0	1
Totalt	164	128	0	57
Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Övervakning, insyn och samordning

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen avslår motion 2011/12:N1 yrkande 2.

Reservation 6 (S, MP, V)

7. Anvisningsavtal

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut fattat med acklamation.

Utskottets förslag: Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om s.k. anvisningsavtal m.m.
Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:N364 av Kent Persson m.fl. (V) yrkandena 3 och 7.

Reservation 7 (M, FP, C, KD)

Var är ärendet nu?

Beslut

Elkonsumenternas ställning ska stärkas (NU4)

Hela betänkandet

Ärendets gång

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Elkonsumenternas ställning ska stärkas (NU4)

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

1. Timmätning för elkonsumenter

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

2. Smarta elnät och smarta elmätare

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

3. Nättariffer och elräkningar

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

4. Egenproducerad el och nettodebitering

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

5. Marknaden för energitjänster

Omröstning i sakfrågan

Beslut: Kammaren biföll utskottets förslag

6. Övervakning, insyn och samordning

7. Anvisningsavtal