Socialavgifter

Anf. 113 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Vi ska nu i kammaren debattera frågor som rör socialavgifter, och jag börjar med att yrka bifall till vår reservation.

Sedan 2006 är det 90 000 fler personer över 65 år som arbetar. Att fler äldre väljer att jobba är ett resultat av en aktiv politik. Alliansregeringen gjorde det billigare att anställa personer över 65 år, och det förstärkta jobbskatteavdraget för äldre ökade drivkrafterna för att jobba längre.

Nuvarande regering går åt andra hållet och föreslog i sin budgetproposition i höstas att införa en särskild löneskatt för personer som fyllt 65 år. Detta minskar incitamenten till ett längre arbetsliv och riskerar att motverka den goda utveckling vi sett på senare år.

Moderaterna står för en annan väg. Att erfarna medarbetare vill jobba längre ska inte straffa sig. Det ska löna sig. Möjligheten att jobba längre bör omfatta så många som möjligt. Stärkta drivkrafter för arbete högre upp i åldrarna, en anpassad arbetsmiljö och en väl fungerande arbetsmarknadspolitik stärker förutsättningarna för ett längre arbetsliv.

Vi blir allt äldre och friskare, och många vill därför jobba längre. Fortsatt arbete kan förbättra livskvaliteten för många. Att fortsätta vara med och bidra, att tjäna lite extra pengar eller att vi helt enkelt trivs med vårt jobb är viktiga faktorer att ta tillvara.

Vi har dessutom en allt äldre befolkning, där färre ska försörja allt fler. Därtill börjar allt fler jobba senare i livet. Ett längre arbetsliv behövs för att vi ska kunna finansiera välfärden på sikt.

Men för att äldre ska kunna stanna kvar på arbetsmarknaden krävs det också att arbetsgivare är villiga att anställa dem och att samhället ser äldre människors kompetens. Politiken bör därför utformas så att personer som vill och kan jobba längre ges verktyg och möjlighet till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

I en undersökning som AMF har gjort visar resultatet på att andelen pensionärer som har velat jobba längre har ökat de senaste åren, från 16 procent 2010 till 19 procent.

I en enkät som Pensionsmyndigheten har genomfört i samarbete med Pensionsåldersutredningen framgår att av ålderspensionärerna 61-70 år som inte arbetar skulle en femtedel egentligen vilja arbeta - och ca 25-40 procent av pensionärerna säger att de gärna skulle ha arbetat längre om attityderna mot äldre varit mindre negativa.

De få studier som finns om åldersdiskriminering visar på att diskrimineringen av äldre i arbetslivet är omfattande. Negativa fördomar och attityder motverkas rimligtvis bäst om fler äldre arbetar, och därför behöver vi sänka trösklarna för dem som vill och kan fortsätta jobba.

Att i det här skedet straffbeskatta driftiga äldre och tvinga ut dem från arbetsmarknaden, som regeringen nu gör, är fel väg att gå. Snarare behöver trösklarna sänkas ytterligare för att göra gruppen äldre ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden. Det gör vi bäst genom att bland annat hålla nere arbetsgivaravgifterna för att anställa äldre.

Vi har därför i vår budgetmotion föreslagit att det ska vara lägre skatt på att jobba mer redan från 64 års ålder i stället för från dagens 65 år. Vårt förslag innebär att 70 000 64-åringar får sänkt skatt, och sysselsättningen beräknas öka med mellan 1 000 och 4 000 personer.

När regeringen vill göra det dyrare att anställa personer över 65 år vill Moderaterna att arbete för äldre ska löna sig än mer. Att jobbskatteavdraget förstärks redan samma kalenderår som man har uppnått pensionsåldern stärker drivkrafterna för att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Herr talman! Regeringen påstår att de för en politik för jobb och företagande samtidigt som de föreslår och genomför reformer som de vet kommer att dämpa sysselsättningen. Det är allvarligt att regeringens skattehöjningar på jobb och arbetsinkomster är drygt 40 gånger så omfattande som deras satsningar på företagande.

Som om det inte vore nog för regeringen att höja skatten för att anställa äldre höjer regeringen dessutom arbetsgivaravgiften för att anställa unga.

Om man höjer skatten på ungdomsjobben, och om kostnaden för arbetsgivaren blir densamma för en ung och oerfaren person som för en erfaren person, blir valet för arbetsgivaren ofta givet. Det kommer att slå hårt mot ungdomar och försvåra för dem att få sitt första jobb och ett inträde på arbetsmarknaden. Det kommer att leda till ökad ungdomsarbetslöshet och slå hårt mot inte minst ungdomsintensiva branscher såsom besöksnäringen och detaljhandeln. Nästan hälften av de anställda i hotell- och restaurangbranschen och knappt en tredjedel av de anställda i detaljhandeln är under 26 år, och de höjda arbetsgivaravgifterna motsvarar, bara inom handeln, kostnaden för att anställa 14 000 personer. Dessutom är företag i dessa branscher inte sällan viktiga utifrån en integrationsaspekt, då de utgör en viktig väg in på arbetsmarknaden för utrikesfödda och andra grupper som har svårare att få en anställning.

Att regeringen nu föreslår att fördubbla arbetsgivaravgiften för den här gruppen, drabbar dem som har svagast ställning på arbetsmarknaden.

Herr talman! Regeringen gör det nu dyrare att anställa både yngre och äldre samtidigt som deras inkomstskattehöjningar drabbar över 1 miljon löntagare. Det hotar att bromsa den breda jobbtillväxt som vi nu ser och som Alliansen faktiskt har lagt grunden för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Det är för mig fortfarande fullständigt obegripligt hur ekvationen går ihop. Hur menar regeringen att höjda skatter för att anställa både yngre och äldre på arbetsmarknaden ska leda till fler jobb?

(Applåder)

Anf. 114 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Vi ska nu i kammaren debattera SfU12 Socialavgifter. Jag vill inledningsvis fortsätta med föregående talares ämne, som jag för övrigt instämmer ganska mycket i. Jag vill tala lite om äldres möjligheter och incitament att stanna kvar i arbetslivet i stället för att gå i pension.

I en kommittémotion från Moderaterna föreslås att de sociala avgifterna för äldre ska sänkas. Jag tycker i sak att det är en bra idé, men anser framför allt att det sätter fingret på en större fråga där man kan göra det omtalade konstaterandet att vi i framtiden måste arbeta högre upp i åldrarna än i dag. Vi är antagligen inte oense om att så måste bli fallet. När medelåldern ökar är det naturligt att även den genomsnittliga åldern för att sluta arbeta höjs. Men hur ska vi politiker se till att så sker så smidigt och friktionsfritt som möjligt?

Jag vill inte påstå att jag har något mirakulöst svar på den frågan, och jag tror inte heller att det finns ett enskilt enkelt svar. Men en sak är jag helt säker på, och det är att jag för min del hellre ser stimulerande åtgärder för arbetsgivare och arbetstagare än att man ska tvinga människor att arbeta i högre ålder genom att höja pensionsåldern.

Utsikterna att få gehör för denna fråga i just detta ärende bedömer jag själv som ringa, sannolikt obefintliga. Och eftersom Sverigedemokraternas politik innebär helt andra, och mycket mer omfattande och långtgående, förbättringar för våra äldre i stort, lämnar jag frågan därhän för tillfället. Jag ser fram emot att föra den debatten vid det tillfälle då den framöver är ännu mer aktuell.

Herr talman! För idrottsutövare och andra som får ersättning från en ideell förening med idrott som huvudverksamhet finns det i dag ett undantag från att betala sociala avgifter för denna ersättning. Undantaget gäller för upp till ett halvt prisbasbelopp per år.

Det är bra. Inte minst i våra moderna stillasittande tider är det önskvärt att människor ägnar sig åt idrott. Det är odiskutabelt så att samhället som helhet gagnas av att människor rör på sig, och att stimulera detta är försvarbart av såväl direkt ekonomiska som folkhälsofrämjande skäl.

Herr talman! Föreningar som ägnar sig åt friluftsliv på olika sätt, omfattas inte av denna regel om slopade sociala avgifter. Eller rättare sagt, de omfattas ibland, lite beroende på exakt vilken verksamhet de ägnar sig åt. Man kan, om man vill, lite raljerande säga att de slipper sociala avgifter, men "endast eller ibland under udda storhelger mellan tisdag och september".

Det här menar vi sverigedemokrater är en dålig ordning av flera skäl. Det mest uppenbara är kanske den till synes mycket luddiga gränsdragningen mellan vad som är idrottslig verksamhet och vad som är friluftsliv.

Svenskt friluftsliv - som är en paraplyorganisation för Sveriges friluftsorganisationer - uppger att det finns 1,8 miljoner svenskar som är medlemmar i en friluftsorganisation. Det är alltså en gigantisk folkrörelse vi pratar om. Det är en folkrörelse som i lika stor utsträckning som idrottsföreningar syftar till att främja fysisk aktivitet i olika former.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Vidare förvaltar friluftsorganisationerna även andra värden, inte minst respekt och vördnad inför vår fantastiska natur. Men det gäller även insyn i och delaktighet i vårt gemensamma kulturarv. Omkring 300 000 barn i Sverige är medlemmar i en friluftsförening, barn som jag tror kommer att ha mycket goda förutsättningar att ta över förvaltandet av vår natur och våra seder kring vistelse i skog och mark när de en dag blir vuxna.

Men även om jag tycker att natur- och kulturaspekten är viktig är det ändå likabehandlingen jag tycker är det starkaste argumentet.

Det är inte rimligt att en verksamhet som ägnar sig åt att främja folkhälsa och fysisk aktivitet ska ha helt andra förutsättningar än en annan förening med precis samma syfte.

I en lång rad motioner, bland annat från mitt eget parti, föreslås att sociala avgifter ska slopas för ersättningar upp till ett halvt prisbasbelopp även för föreningar som sysslar med friluftsliv, så att vi får enhetliga regler för alla föreningar med närmast identiskt syfte och nytta.

Herr talman! Med detta sagt yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 2.

Anf. 115 Phia Andersson (S)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. Det här betänkandet hanterar motioner från den allmänna motionstiden, och de handlar om nedsättning av socialavgifter för unga, äldre, små företag, företag i glesbygd och undantag för att betala socialavgifter.

Socialavgifter är detsamma som det som brukar kallas för arbetsgivaravgifter. De består av ålderspensionsavgift, efterlevnadspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift och arbetsskadeförsäkringsavgift. Vi pratar alltså om försäkringspremier för våra välfärdsförsäkringar, vem som ska betala och inte och i vilken omfattning. Är dessa försäkringar allmänna? Ska alla vara med och betala?

Nedsättning av socialavgifter för unga infördes av den tidigare regeringen. Syftet var att minska arbetslösheten för unga. Men utskottet har tidigare konstaterat att nedsättningen av socialavgifter inte löste problemet med arbetslösheten för unga. Ungdomsarbetslösheten steg, och långtidsungdomsarbetslösheten steg.

Utskottet påpekade att anledningen till att reformen misslyckades var att den största delen av resurserna satsades på dem som redan hade arbete eller på dem som skulle kunna få arbete utan någon nedsättning av socialavgifter. Endast en mycket liten del av nedsättningen riktades till dem som behövde den mest, det vill säga lågutbildade och de som på annat sätt stod långt ifrån arbetsmarknaden. Kostnaderna steg, och ungdomsarbetslösheten steg.

Utskottet har konstaterat att det finns ett mycket stort behov av att satsa resurser på effektivare åtgärder som kan göra att just de ungdomar som står långt från arbetsmarknaden blir mer anställbara. Riksdagen har med anledning av detta faktum nyligen beslutat att ta bort nedsättningen av socialavgifter för unga.

Men vi har också en situation där antalet nyanmälda platser på arbetsmarknaden ökar. Arbetslösheten sjunker, särskilt sedan september-oktober 2015. Ungdomsarbetslösheten sjunker. Även långtidsarbetslösheten sjunker för närvarande. I februari i år var det 26 000 ungdomar färre i arbetslöshet jämfört med februari förra året. Det är ca 1 000 gymnasieklasser som har fått arbete. Helt fantastiskt! Tänk att som politiker få stå och ta varenda ungdom i hand och säga: Lycka till i ditt nya arbete!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Ungdomskontrakt, kunskapslyft, satsningar på utbildningsplatser i komvux och yrkesvux och så vidare är bättre insatser för att minska ungdomsarbetslösheten, för de syftar till att rusta unga för att vara anställbara för de nya arbetstillfällen som skapas, i stället för att arbetsgivare slipper betala premien för våra välfärdsförsäkringar.

Herr talman! I samband med att riksdagen beslutade om statens budget för 2016 återinfördes den särskilda löneskatten för dem som har fyllt 65. Det är en prioritering vi gör. Om man skapar fler arbetstillfällen och om fler människor vill arbeta efter att de fyllt 65 år är en förutsättning att det finns fler arbeten. Det är en god förutsättning. Och det är många arbetsgivare som vill ha människor med erfarenhet. Men vi har också en stor utmaning i att se till att människor orkar gå till 65. Det vet vårt utskott kanske bättre än andra utskott.

Undantaget för socialavgifter för idrottsföreningar bör inte utökas. Utskottet har vid ett flertal tillfällen uttalat att alla ideella organisationer ska behandlas lika. För socialförsäkringssystemets legitimitet är det enligt vad utskottet tidigare sagt viktigt att så långt som möjligt upprätthålla sambandet mellan de socialavgifter som betalas och de förmåner som de avser att finansiera. Återigen: Det är våra välfärdsförsäkringar.

Inkomster i samband med idrottsutövning bör, precis som alla andra inkomster, grunda för rätt till socialförsäkringsförmåner och därmed föranleda att socialavgifter betalas. Det undantag som nu finns för Riksidrottsförbundet bör ses över. Gör man det blir det ju lika. Att man bör titta över det sas vid ett flertal tillfällen under hela förra mandatperioden av dåvarande regeringspartier. Vi säger samma sak den här gången. Det är samma svar, även om regeringspartierna har bytts.

Herr talman! Med detta sagt vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

(Applåder)

Anf. 116 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Phia Andersson nämner i sitt anförande socialavgifterna för unga men också socialavgifterna för äldre. Jag skulle vilja ta en ögonblicksbild och stanna lite i diskussionen vad gäller den så kallade löneskatten för äldre.

Bilden att det behöver vara fler som arbetar längre är gemensam för oss. Statsminister Stefan Löfven har framhållit detta, liksom socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Även arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har framhållit att vi behöver vara fler som jobbar längre. Vår bild är densamma.

Inför budgetarbetet i höstas skrev pensionärsorganisationerna i sitt remissvar till regeringen att de var särskilt emot den höjda löneskatten, med argumentet att äldres möjlighet att få anställning skulle försämras drastiskt. Man menade också att det finns en risk för att införandet av en löneskatt för äldre inverkar negativt på äldres möjlighet att fortsätta förvärvsarbeta efter uppnådd pensionsålder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Dessutom har regeringens egen myndighet, Ekonomistyrningsverket, tidigare slagit fast att en särskild löneskatt kommer att leda till minskad efterfrågan på äldre arbetskraft. Det går stick i stäv med ambitionen att få fler att arbeta längre.

Hur ser Socialdemokraterna på äldres insatser på svensk arbetsmarknad? Ser man behovet? I så fall, hur ska Socialdemokraterna och regeringen få äldre att fortsätta arbeta om man försämrar villkoren för äldre?

Anf. 117 Phia Andersson (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater ser gärna att man kan arbeta efter 65 år och att det finns förutsättningar för det. Däremot tycker vi inte att arbete hela tiden ska subventioneras åt arbetsgivaren. Det är ändå så att arbetet är lika mycket värt om en 65-åring med lång erfarenhet gör det.

Jag har läst i motionerna, bland annat från Moderaterna, när det gäller det här med socialavgifter och löneskatt för äldre. Man säger att vi skulle få fler händer i vården. Men det är klart att vi hade många som jobbade efter 65 år i vården långt innan ni gjorde sänkningen.

Man kan inte ständigt subventionera och ge bidrag till arbetsgivare för att de ska anställa. En 65-åring är lika mycket värd på arbetsmarknaden som en 64-åring. Det är vårt sätt att se på det, och det är därför vi gör den prioritering vi gör.

Anf. 118 Tina Ghasemi (M)

Herr talman! Phia Andersson nämner att Socialdemokraterna vill ge förutsättningar för äldre att vara kvar på arbetsmarknaden. Jag måste säga att jag blir lite förvånad. Det Socialdemokraterna gör med det här förslaget är nämligen att ta bort en av de viktigaste förutsättningarna.

Sverige behöver den kompetens och erfarenhet som finns hos 40-talister och 50-talister. Till exempel är ingenjörers, sjuksköterskors och många andra erfarna yrkesmänniskors kompetens svår att hitta ersättning för i dag. Inom vissa branscher skriker man efter välutbildad arbetskraft när de anställda börjar närma sig pension. Det råder exempelvis en akut brist på behörig personal inom vården och skolan. Här gör många äldre en jätteviktig insats för välfärden. Det har också tillkommit många särskilda veteranföretag, där pensionerade erbjuder tjänster av olika slag, vilket är ett värdefullt tillskott inte minst inom tjänstesektorn.

Under Alliansens regeringstid mer än fördubblades antalet personer som jobbar efter 65 år. Med det här förslaget stimulerade vi människor att fortsätta arbeta med högre jobbskatteavdrag och med lägre löneskatt. Vi gjorde det också billigare och enklare att starta och driva företag.

Det här är inget som det går att bortse från. Och jag har fortfarande inte fått svar på min fråga som jag ställde i min första replik: Hur ser Socialdemokraterna på äldres insats på arbetsmarknaden? Hur ska regeringen få äldre att fortsätta arbeta om man försämrar villkoren? Jag fick faktiskt inget svar på hur ni på andra sätt, eftersom ni tar bort de villkor som finns i dag, vill stimulera människor som vill och kan att arbeta längre.

Anf. 119 Phia Andersson (S)

Herr talman! Jag tycker visst att jag svarade på det. Jag tror att äldre fortsätter att arbeta på arbetsmarknaden även om man inte subventionerar arbetsgivaren. Det är ju precis det vi pratar om, att det är arbetsgivaren som får en lägre avgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

När vi pratar om våra välfärdsförsäkringar heter det alltid att det är bidrag om den som behöver pengar från en sådan försäkring får det. Men om man sänker avgiften för den och låter någon slippa att betala premien, då är det helt plötsligt en drivkraft. Det är väldigt märkligt.

Om man höjer löneskatten är det ju arbetsgivaren som får en lägre avgift. Jag förstår inte hur det skulle påverka den pensionär som vill fortsätta arbeta att inte gå till jobbet.

Om vi förstärker våra välfärdsförsäkringar i det här landet, allihop tillsammans, kommer alla att få det bättre.

Anf. 120 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Vi har redan haft en debatt för inte så länge sedan om socialavgifter för unga. Nu liksom då kan jag bara konstatera att det var en dålig reform med dålig träffsäkerhet. Den största delen av pengarna gick till de ungdomar som redan hade ett jobb eller ändå skulle få det utan stimulanspengar. Endast en mycket liten del gick till dem som verkligen behövde det bäst.

När vi diskuterade detta den gången i kammaren sa jag och många andra att alla regeringens egna expertorgan konstaterat, även under den tid Alliansen satt i regeringsställning, att det var en dålig reform med dålig träffsäkerhet.

Finanspolitiska rådet konstaterade att lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar var en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten. Ekonomistyrningsverket uttalade gällande nedsättningen av socialavgifterna att effekterna på sysselsättningen sannolikt är små och att den minskar kostnaderna för anställningar som i hög grad skulle ha blivit av ändå.

Detta faktum kvarstår nu liksom för några månader sedan.

Även en myndighet som praktiskt arbetar med arbetslöshet och arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen, säger att forskningen om effekterna av arbetsgivaravgiftssänkningen på sysselsättningen i allmänhet visar på försumbara effekter när det gäller ungdomarna.

Denna reform, som kostade cirka 14 miljarder kronor per år, uppskattas ha gett cirka 6 000-10 000 nya jobb för ungdomar. För samma summa skulle man ha kunnat anställa ungefär 32 000 lärare eller sjuksköterskor om deras genomsnittslön var 30 000 kronor i månaden. Det visar bara hur ineffektiv denna reform var. Jag tycker att det är bra märkligt att de borgerliga partierna ändå vill behålla en reform som ger en så dålig utdelning per skattekrona.

Vidare konstaterade utskottet att det finns ett mycket stort behov av att satsa resurser på effektivare åtgärder som kan göra att just de ungdomar som står längst från arbetsmarknaden blir mer anställbara. Och regeringen har redan vidtagit ett antal åtgärder och kommer att vidta fler åtgärder för ungdomar. Till exempel är en delegation för större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslösheten på lokal nivå inrättad av regeringen. Och jag säger nu som jag sa tidigare att vi kommer att satsa på traineejobb riktade till arbetslösa ungdomar inom vissa delar av välfärdssektorn. Traineejobben är viktiga både för att motverka ungdomsarbetslöshet och för att öka personaltätheten i välfärdssektorn och därmed höja kvaliteten i verksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

I budgetpropositionen för 2015 avsatte regeringen medel för fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen - detta för att möjliggöra för ungdomar som erbjuds traineejobb att kombinera arbete med relevant yrkesutbildning.

Här har undantaget för att betala arbetsgivaravgifter för friluftsorganisationer tagits upp. Genom en höjning av anslaget 1314 med 20 miljoner kronor per år från och med 2016 och framåt vill regeringen bland annat stärka friluftsorganisationernas stöd till skolans verksamhet med friluftsdagar och utomhuspedagogik samt satsningar på utevistelse för barn och unga, naturkontakt, fysisk aktivitet, mångfald och integration. Detta anslag får i dag användas för utgifter för statsbidrag till just friluftsorganisationer. Det tycker jag är bra. Summan skulle ungefär motsvara kostnaden för undantaget för att betala socialavgifter.

Vi får väl se vad detta får för effekter och hur detta hanteras av aktuella organisationer. Om friluftsorganisationerna fortsatt anser sig så pass missgynnade ser åtminstone vi en möjlighet att regeringen, inte nu men framöver, tar ett initiativ till översyn av gällande regler. Det var något som utskottet föreslog redan 2010 men som den tidigare regeringen inte hörsammade.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionen.

Anf. 121 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Rörande friluftsorganisationerna tackar jag för beskedet. Jag kände till detta. Jag är också glad att man öppnar för att kanske göra någonting mer i framtiden om man inte tycker att detta räcker.

Men jag förstår inte riktigt resonemanget rörande socialavgifter för äldre. Det som var det stora problemet med sänkningen av socialavgifter för unga, vilken jag själv stod och talade emot här i talarstolen, var just att det gick till dem som hade jobb. Det var väldigt få som fick jobb genom den här stimulansåtgärden. Men det är ju precis det som det ska göra i fallet äldre. Det är ju inte så att det är arbetslösa människor i 65-årsåldern som ska få ett nytt jobb, utan det handlar om att människor som befinner sig på arbetsmarknaden blir mer attraktiva att ha kvar på arbetsmarknaden därför att det blir lite billigare. Förhoppningsvis kan de dessutom få lite högre lön. Det är som att jämföra äpplen och päron att prata om sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga när det inte är det som ligger på bordet i dag.

Det var ingen fråga, men du kan väl reflektera över det, Rickard Persson.

Anf. 122 Rickard Persson (MP)

Herr talman! Jag vet inte vad jag ska svara på denna lilla reflektion från Linus Bylund.

Vi har stora utmaningar framför oss. Det gäller migrationen. Det gäller den ökade ohälsan. Det gäller byggandet av bostäder. Det gäller en mängd områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialavgifter

Vi kan inte ha en skattesänkarpolitik för allt och alla. Varför ska vi då sänka skatten för arbetsgivarna?

I framtiden kommer de äldre att bli eftertraktade. Det börjar de redan bli på ett helt annat sätt än hittills. Vi kommer att ha en arbetskraftsbrist och behöver då dessa människor med stor och lång erfarenhet. De kommer att vara attraktiva, och då behövs det ingen skattesänkarpolitik för arbetsgivarna i det avseendet.

Anf. 123 Linus Bylund (SD)

Herr talman! Jag förstår vad du menar, Rickard Persson, men jag tycker att du har fel. Det är ingen som förespråkar sänkta arbetsgivaravgifter för äldre för att det ska bli en skattesänkning primärt, utan det är för att fler ska arbeta.

Jag vet att synen på skatt skiljer sig lite. Man tror att om man skattar hur mycket som helst blir det mer pengar, och om man sänker skatten blir det mindre pengar. Men så är det inte.

Du talar om stora utmaningar med integration och så vidare, Rickard Persson. Det är jättebra, och jag håller med. Men en stor utmaning vi har framöver är att människor måste arbeta längre än i dag. Då måste det finnas en stor palett av åtgärder för att få till det, helst på frivillig väg. Men det känns inte som att regeringen har fokus på det.

Vad ska man göra när det inte går att få folk att arbeta frivilligt? Kommer man att höja pensionsåldern i lagen? Hur är det tänkt att det ska lösas?

Anf. 124 Rickard Persson (MP)

Herr talman! När det gäller det sista du sa, Linus Bylund, är det en diskussion som vi kommer att föra och som alla tvingas förhålla sig till vad gäller en generellt höjd pensionsålder.

Då ska vi ha två tankar i huvudet samtidigt. En debatt kommer att handla om att en del inte kommer att orka jobba till 65. En annan kommer att handla om att många vill jobba efter 65 eftersom äldre människor blir friskare och vill vara ute i arbetslivet.

Jag tror att det finns stora möjligheter för dem att vara det eftersom deras arbetskraft kommer att efterfrågas. För det behövs det inga stimulanspengar till företagen med tanke på den demografi vi har i dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 mars.)