Skolstart vid sex års ålder

Anf. 51 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag tänkte börja med lite historia kring förskoleklassen och varför vi har landat i att det finns anledning att se över förskoleklassens ställning.

Skolstart vid sex års ålder

Det har gjorts flera utvärderingar som bland annat visar att förskoleklassen i dag har en ganska otydlig ställning. På vissa håll saknas fokus på kunskapsutveckling helt. På andra håll är man betydligt bättre på att ta till vara och utnyttja tiden för att utveckla sexåringarnas kunskaper.

Grundskoleutredningen, som kom 2015, påpekade att det är väldigt stora skillnader mellan olika förskoleklasser. Det är en bristande likvärdighet. Att det ska vara likvärdigt över landet är någonting som vi alla här inne håller högt. Skolinspektionen gjorde också en utvärdering 2015. Den visade att i tre av fyra förskoleklasser fanns det ingen planering eller uppföljning av undervisningen, och det saknades ett pedagogiskt samarbete mellan lärare i förskoleklass och lärare i grundskola. Våra sexåringar får helt enkelt inte samma förutsättningar överallt i landet.

Alliansregeringen tillsatte en utredning i mars 2014. Uppdraget var att ta fram förslag om hur en tioårig grundskola med obligatorisk start för sexåringar lämpligast skulle kunna införas. Det kompletterades med direktiv kring att ta fram förslag på hur en kompletterande utbildning för förskollärare som jobbar med sexåringar skulle kunna se ut.

Men denna regering ändrade direktiven till utredningen och detaljstyrde den, får jag väl lov att säga. Man sa att förskoleklassen skulle bevaras, och man tog bort direktiven om en anpassad utbildning för förskollärarna.

Jag måste faktiskt erkänna att jag har väldigt svårt att förstå varför man gjorde dessa förändringar. Varför lät man inte utredningen ha sin gång? Varför tog man inte en diskussion och en remissomgång kring ett förslag om en tioårig grundskola? Man hade kunnat ha kvar förskoleklassen, eller man hade kunnat göra om det till ett fyraårigt lågstadium. Det var ett öppet direktiv. Dessutom fanns det med någonting viktigt, nämligen en kompletterande utbildning, så att de som jobbar med sexåringar verkligen har den kompetens som behövs.

Av detta blev intet. Jag har fortfarande svårt att förstå varför, för det förslag som nu ligger på riksdagen bord innebär ingen större förändring för någon.

I dag går 97,8 procent av alla sexåringar i förskoleklass, enligt Skolverket. Det innebär att det är 2,2 procent av sexåringarna som skulle omfattas av denna förändring. Själva förskoleklassen i sig förändras inte. Det enda jag kan se är möjligtvis det som någon lärare har uttryckt: att det underlättar lärarnas planering när sexåringarna inte är borta. Föräldrar kan ju i dag ta ledigt för sexåringarna lite när som helst i och med att detta inte är obligatoriskt. Men hur stor påverkan får det egentligen för den enskilda sexåringen?

Det finns som sagt inget förtydligat uppdrag och ingen fortbildning. Dessutom innebär förslaget att man har struntat i det tillkännagivande som riksdagen har fattat beslut om. Det finns en majoritet för en tioårig grundskola här. Det är något som regeringen har valt att strunta i. I tillkännagivandet finns också kravet på att ta fram ett förslag om fortbildning. Det har man också struntat i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Fru talman! Alliansens utgångspunkt är att sexåringarnas första tid i skolan ska präglas av mer lärande. Sexåringar är väldigt vetgiriga. De allra flesta ser fram emot att börja skolan och lära sig läsa och skriva, inte minst. Förskoleklassen, som håller en ojämn kvalitet, innebär onödiga övergångar. Den har på många ställen blivit en isolerad ö. Det finns ingen anledning att ha den kvar. Dessutom är det oerhört viktigt att de som ska jobba med sexåringarna har rätt kompetens. De behöver kunna läs- och skrivinlärning ordentligt. Det är där man lägger grunden.

All forskning pekar på att tidigt stöd i skolan är det som gör störst skillnad. Därför vill vi att sexåringarna ska få mer och bättre kunskaper i att läsa och skriva och att de ska mötas av lärare som har kompetens att lära dem läsa och skriva.

Förskoleklassen har på en del ställen en inriktning på lek och på lite mer ostrukturerad undervisning. På andra ställen finns det verksamheter som är mer skollika, där man fokuserar på att läsa och skriva. Men likvärdigheten brister. Det är något som flera utvärderingar och utredningar visar. Så kan vi helt enkelt inte ha det. Det som händer är att den värdefulla tiden går förlorad. Man gör inte det bästa möjliga av året i förskoleklassen.

I den nya årskurs 1, som Alliansen vill se, kommer det att vara mer fokus på grundläggande läs, skriv- och räkneinlärning. Till skillnad från hur det är i förskoleklassen ska den omfattas av kunskapsmål. Vi vill att de lärare som arbetar här ska ha den kompetens som behövs, oavsett vad de har för tidigare examen. Det behövs en kartläggning. Vad är det för kompetens som finns i förskoleklassen? Hur behöver vi utveckla den? Det gäller oavsett vilken lärarutbildning man har gått.

Fru talman! Det är inte bara vi i Alliansen som är kritiska till det här förslaget. Lärarnas Riksförbund, Svenskt Näringsliv och även Nacka kommun avstyrker förslaget och förordar i stället att man ska göra lågstadiet fyraårigt och att man börjar i årskurs 1 som sexåring. Enligt Lärarnas Riksförbund skulle det innebära en sammanhållen grundskola med tydligare progression och fokus på kunskapsutveckling. De anser också att det är viktigt att man ser till att det är rätt behörighet, att man har läs- och skrivinlärning i sin examen när man ska börja jobba i den nya årskurs 1.

Så sent som igår var det en debattartikel från tre forskare på Mälardalens högskola som har jobbat med övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola. De har tittat på detta i tio års tid, och de säger bland annat att aktiviteter och undervisning i förskoleklass på flera sätt karaktäriseras av väntan och förberedelser inför att bli skolelev men med relativt lite fokus på lärande. De anser att det är minst 20 år för sent att reparera det som förskoleklassen har blivit, utan det vore bättre att göra lågstadiet fyraårigt så att man börjar med läs- och skrivinlärning och att eleverna möts av lärare med rätt kompetens.

Vi vill alla här inne att barnen ska få en bra start i skolan och att lågstadiet rustar eleverna med de kunskaper de behöver för att klara skolan i högre årskurser. Genom att göra lågstadiet fyraårigt och se till att lärarna har rätt kompetens skulle förutsättningarna för detta vara mycket bättre än i dag. Att göra förskoleklassen obligatorisk får väldigt liten påverkan, och det är för mig svårt att förstå regeringens hantering av både utredning och förslag. Jag yrkar därför bifall till reservationerna 1 och 2 från Alliansen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

(Applåder)

Anf. 52 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Vi är här för att debattera skolstart från sex års ålder. Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation 3.

Äntligen, fru talman! Det här har ju varit en käpphäst sedan Sverigedemokraterna klev in i riksdagshuset. Äntligen börjar vi ta ett steg i rätt riktning!

Är det hela vägen fram? Är det här fullt komplett så att vi kan vara hundra procent nöjda? Nej, tyvärr. Det finns mer att önska, men grunden är nu lagd för att vi ska få en obligatorisk skolgång för Sveriges sexåringar, och det är positivt. Att Sverigedemokraterna hellre hade haft en läroplikt än skolplikt kanske är en annan debatt som vi får ta en annan dag. Men det hade nog varit bättre.

För att undvika att fastna i författningsförändringar, fru talman, är det enklaste för att få igenom förändringen att låta förskoleklassen kvarstå i nuvarande form. Med det sagt kommer Sverigedemokraterna absolut inte att sluta driva frågan om en förändrad läroplan. Senast 2016 gjordes en klar förbättring av läroplanen för förskoleklassen. Men om förskoleklassen blir obligatorisk och mer en del av grundskolan bör även en korrigering av läroplanen vara given.

Kostnadsfria måltider och skolskjutsar är ett viktigt moment om skolformen blir obligatorisk. Det har regeringen i det här fallet tillgodosett, vilket är mycket bra.

Skolan har de senaste 30 åren totalt sönderreformerats. Därför bör alla nya steg tas med försiktighet och genomföras på ett klokt och sansat sätt. Jag har själv som lärare upplevt detta under 15 år när jag stod och såg alla dessa reformer genomföras, många gånger tyvärr inte på ett bra sätt.

Vi anser att obligatorisk förskoleklass är ett sådant steg som kan tas utan att riva upp allting med rötterna. Det uppfyller de krav som vi hade i vår motion 2017/18:1062 som säger att "förskoleklassen ska bli en obligatorisk del av grundskolan som därmed blir tioårig".

Fru talman! I en tid av hög lärarflykt och dåliga studieresultat behöver vi ägna energi åt det som är skolans verkliga problem. De verkliga problemen i skolan i dag är att det tyvärr på många ställen råder en arbetsmiljö som varken elever eller lärare vill gå till, en arbetsmiljö som är totalt osäker. Nyligen, för en vecka sedan, blev en kvinnlig lärare så hårt sparkad i magen att hon fick missfall. Vi ska inte ägna tid, som i dag, åt att bråka om småsaker i den svenska skolan, utan vi ska ägna tid åt att titta på vad vi kan göra.

Sverigedemokraterna har föreslagit jourklass. Vi har föreslagit pliktskola för de elever som över huvud taget inte ska vara i skolan, alltså de som är föremål för förundersökning och har befunnits skyldiga. Vi har också föreslagit en karriärstege värd namnet för lärarna - Singaporemodellen - där lärare lyfter lärare.

Förstelärarsystemet var en bra tanke, men det föll tyvärr helt fel ut. Jag skulle kunna elaborera lite mer, men kortfattat kan vi säga att jag har haft samtal med två lärare som inte var sverigedemokrater i början av samtalet. Efter 40 minuters samtal hade de dock landat i vi hade hamnat helt rätt. I dag går nämligen inte rektorerna in i klassrummet. Jag har träffat lärare på skolor där en rektor aldrig någonsin under 40 år har varit inne och tittat på en lektion som en lärare har haft. Hur ska rektor då kunna sätta löner?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Vi saknar också kringpersonal. Kommunen har tyvärr använt dem som budgetregulatorer sedan 1991. Här finns ett statligt huvudmannaskap som jag vet att åtminstone två partier till här i riksdagen har tittat på och tycker är ett klokt genomförande. Vi kan inte hålla på som vi gör i dag när lärare inte får vara lärare. Det är viktiga saker att diskutera.

Låt oss nu genomföra det här steget sansat så att Sveriges lärare får arbeta på och långsiktigt bara vara lärare, fru talman. Låt oss ägna tid åt att ta fram lösningar som gör att Sveriges lärare orkar vara bra lärare.

Anf. 53 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Det är en viktig fråga som vi diskuterar och debatterar här i dag - skolstart vid sex års ålder. Jag kan bara beklaga att utbildningsministern själv inte deltar i debatten. Det tror jag skulle ha kunnat klargöra en del ställningstaganden och svarat på en del frågor om det som vi från allianspartierna undrar över, till exempel varför man inte har lyssnat mer både på profession och forskning och det förslag som har funnits sedan tidigare.

Som har sagts tidigare i debatten tror jag att vi alla är överens om att alla barn har rätt till en riktigt bra skola och att alla barn har rätt till en riktigt bra skolstart. Även jag vill därför referera till den artikel som Maria Stockhaus nämnde av tre forskare - en professor och två docenter - vid Mälardalens högskola. Vi kunde läsa den i Svenska Dagbladet igår, och rubriken var "Låt barnen slippa börja skolan två gånger".

Det är just det som är en stor del av frågeställningen: Varför ska man börja skolan två gånger? Varför ska man göra en ettårig obligatorisk utbildningsform på det sätt som man gör i det här förslaget? Förskoleklassen, säger forskarna, har inte blivit som det var tänkt, och då kan vi inte fortsätta lappa och laga utan måste tänka om.

Jag skulle vilja citera ett kort stycke ur artikeln: "Vår forskargrupp vid Mälardalens högskola som under de senaste tio åren undersökt övergången mellan skolformerna förskola, förskoleklass och skola menar att tjugo år med förskoleklass får vara nog. Förskoleklassen bör avskaffas för att i stället låta barnen börja grundskolan vid sex års ålder."

Jag tycker att det vore oerhört relevant att få höra ministerns syn på det som forskarna säger att man har följt under tio år och vad det är som gör att regeringen lägger fram ett annat förslag på riksdagens bord.

Alliansen tillsatte en utredning, med öppna direktiv, om möjligheten till en tioårig grundskola. Varför regeringen ändrade direktiven hade det också varit trevligt med en förklaring till och ett svar på. Det finns flera tillkännagivanden om tioårig grundskola i den här riksdagen, och vi från allianspartierna anser inte att den här propositionen kan anses vara ett svar på dessa tillkännagivanden, även om regeringen skriver det i propositionen.

Sverigedemokraternas representant Stefan Jakobsson säger att man nu har ändrat sig och tycker att det här ändå är en ganska bra form. Varför Sverigedemokraterna inte lyssnar på det som forskarna säger förstår jag inte heller, även om Sverigedemokraterna tycker att man behöver tillföra förskolans läroplan något som man kallar "rudimentär språkbehandling och räknefärdighet". Detta får åtminstone mig att fundera över om Sverigedemokraterna ens har läst förskoleklassens nuvarande läroplan, där ju språk och olika former av matematiska färdigheter faktiskt är en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Regeringsföreträdarna kommer givetvis att berätta om förslagets förträfflighet lite senare i debatten, men jag är ändå förvånad över att man inte lyssnar mer på forskarna.

Låt mig redan nu också göra klart att det finns många verksamheter, många förskoleklasser, ute i den svenska skolan som fungerar alldeles utmärkt. Men att inte alla förskoleklasser får den tydlighet som de skulle behöva är ju en del av problemet.

Flera från riksdagens utbildningsutskott deltog igår i en debatt om likvärdighetsagendan som ett antal fackförbund står bakom, och just när det gäller frågan om likvärdighet och alla barns möjlighet att börja skolan vid sex års ålder handlar det väl om att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande och kunskap.

De som inte tillhör de politiska partierna, eller som kanske bara delvis gör det, slog också senare i debatten fast att det viktigaste när det gäller likvärdighet handlar om att alla elever ska få möjligheter att ha höga förväntningar och att skaffa sig goda kunskaper. Det är därför oerhört viktigt att det finns rätt kompetens hos den personal som möter sexåringen i förskoleklassen.

Vad är då rätt kompetens? Där hade vi från allianspartierna förslag på att koppla detta till utredningar för att ta fram det på ett bra sätt men också på att satsa resurser på kompetensutveckling så att man tar detta på allvar: att kunna möta varje sexåring på den nivå som han eller hon de facto befinner sig.

Därför vore det bra om man i dag besinnade sig och funderade på om det ändå inte vore ganska bra att yrka bifall till Alliansens två reservationer, 1 och 2.

När det handlar om en så viktig fråga som detta förstår jag inte varför man säger att man lägger en god grund när man gör någonting halvdant. Varför inte göra rätt från början?

Nu ska jag bli lite personlig och berätta om hur vi har försökt att göra rätt från början. Vi är flera stycken som har erfarenhet från det svenska skolväsendet. När förskoleklassen infördes, fru talman, i Skövde för ganska många år sedan införde man tioårig grundskola. Alla barn hade rätt till skolskjuts, alla barn hade rätt till fria skolmåltider och alla barn hade rätt till ett tidigt stöd. Man höll ut i ganska många år, men man fick hela tiden påpekanden från Skolverket om att vi inte har tioårig grundskola i Sverige. Därför kan man inte kalla det för tioårig grundskola, och man kan inte ge de förmåner som man gav i Skövde under denna tid.

Jag skulle ha hoppats att vi i riksdagen kunde ha fattat beslut och sagt: Det är en viktig del att se att man börjar grundskolan vid ett tillfälle. Skolstart vid sex års ålder betyder inte att man behöver börja två gånger, utan det betyder att man börjar skolan.

Maria Stockhaus från Moderaterna, som är ett annat alliansparti, belyste vikten av en så pass angelägen reform som detta handlar om. Mina efterträdare på talarlistan från andra allianspartier kommer säkert också att belysa detta i debatten. Tioårig grundskola är inget man slarvar bort genom att göra förskoleklassen obligatorisk. Det är någonting man gör för alla barns rätt till en likvärdig skola och möjligheten att lära sig. Därför borde Alliansens förslag om en tioårig grundskola med allt vad det innebär vara det som riksdagen fattar beslut om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Jag vill än en gång yrka bifall till reservation 1 och 2.

(Applåder)

Anf. 54 Christer Nylander (L)

Fru talman! Man blir imponerad av utbildningsministerns ödmjukhet. Här startas en ny obligatorisk skolform, och då skulle man kunna tänka sig att en minister vore så stolt över detta att han bjöd på tårta, gick i parad Drottninggatan fram eller åtminstone deltog i debatten. Men det gör inte utbildningsminister Fridolin, och det tycker jag är beklagligt.

Detta är ett ganska viktigt besked och ett viktigt beslut. Det går inte så långt som jag och allianspartierna skulle vilja, men det är ändå viktigt. När man inför en ny obligatorisk skolform tycker jag att utbildningsministern ska fira detta. Nu har man visserligen andra viktiga, skickliga och kunniga företrädare här i debatten, men jag tycker ändå att det skulle vara rimligt just för symbolvärdet om utbildningsministern firade att man har en ny obligatorisk skolform.

Men kanske speglar detta ändå den tveksamhet som regeringen känner. Det här ska handla om att eleverna lär sig mer, men inte för mycket mer. De ska börja skolan tidigare, men inte riktigt börja. Man ska ha en skola för sexåringar, men det ska inte vara en riktig skola. Eleverna ska lära sig att läsa tidigare, men inte jättemycket tidigare, och de ska inte läsa alldeles för mycket. De ska få stöd tidigare, men de ska inte få det så som man får det i grundskolan, utan det ska vara nästan stöd tidigare.

Det skulle vara spännande att se humorgänget Grotesco göra en parodi på detta, för det visar rätt mycket av den tvehågsenhet som regeringen har på punkt efter punkt inom skolpolitiken. Man vill lite grann, men man orkar inte hela vägen fram eller, om Jane Austen skulle skriva en roman om detta: Man inser att man borde göra någonting. Förnuftet är där, men känslan säger någonting annat.

Fru talman! Jag träffade mamman till en kille som just hade fyllt fem år. Hon berättade för mig att han hade en enda önskan på sin femårsdag: att han skulle få en present i form av en läxa. Nu hör jag att man ryser till på den rödgröna bänken och skakar på huvudet så att det hörs ända hit. Men rätt många unga människor och barn längtar faktiskt efter skolan, och läxa och kunskapsinhämtning är på något sätt det som symboliserar skolan.

Jag tycker att vi har en skyldighet och ett ansvar att fånga upp denna längtan efter kunskap. Vi måste se att dessa tidiga år är viktiga i en ung människas kunskapsutveckling. Vi måste se hur mycket man lär sig då, hur mycket som händer i hjärnan och hur mycket erfarenhet man skaffar sig under de här viktiga åren.

Från vår sida ska vi då fundera på hur man ser till att få ett skolsystem som fångar upp denna längtan efter kunskap. Man ska ta vara på den i stället för att visa upp den tvehågsenhet som nu präglar politiken - egentligen av flera skäl. Det viktigaste är att vi behöver mer kunskap i Sverige. Vi måste se till att var och en som går i svensk skola och närmar sig svensk skola har så mycket kunskap som möjligt och så tidigt som möjligt får lära sig grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Det handlar också om perspektivet social rörlighet. Ju tidigare vi ser till att fler lär sig mer, desto mer ökar vi likvärdigheten i svensk skola och desto mindre viktig blir föräldrarnas bakgrund. För att öka den sociala rörligheten är det otroligt viktigt att förskoleklassen inte blir en obligatorisk skolform utan i stället blir årskurs 1 i en tioårig grundskola. Då får man tydligare kunskapsfokus och ett tidigare stöd, och eleverna får kraftigare verktyg för att hävda sin egen rätt till stöd för kunskapsutvecklingen.

Jag tycker att det som regeringen nu lägger fram är en kompromiss som visar på tvehågsenhet och som visar att regeringen inte riktigt har tagit varningarna på allvar - de varningar som säger att förskoleklassen ser väldigt skiftande ut runt om i landet. På en del håll är det nästan, som Ulrika Carlsson tidigare var inne på, en tioårig grundskola. Där har man integrerat förskoleklassen med ettan och tvåan i en F2:a, med ettan, tvåan och trean i en F3:a eller med ettan i en F1:a. På andra håll är förskoleklassen något helt annat, där man inte har det tydliga kunskapsfokus som man skulle kunna ha.

Fru talman! Förutom när det gäller kunskapssynen och rätten till stöd ser vi ett svek där man inte fullföljer de tillkännagivanden som finns om fortbildning för dem som jobba med sexåringarna.

Fru talman! Jag tycker också att det är beklagligt att Sverigedemokraterna faller i denna fälla. De säger att de har motioner, krav och förslag om att de skulle vilja ha en tioårig grundskola. Men när de väl har chansen att stötta de förslag som finns från Alliansen om en tioårig grundskola orkar de bara med det i ett par tre eller fyra tillkännagivanden, eller hur många det nu kan vara som vi har haft tillsammans. Sedan faller de till föga och släpper igenom regeringens kompromiss. Det tycker jag är sorgligt. Det är sorgligt för Sverige, men det är framför allt sorgligt för de sexåringar som i stället för att börja i en tioårig grundskola nu får börja i en obligatorisk förskoleklass.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till Alliansens reservationer 1 och 2.

(Applåder)

Anf. 55 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Eftersom jag blev apostroferad kan jag inte låta bli att komma upp och ta en liten debatt med Christer.

I detta fall tror jag att jag får förklara lite tydligare för svenska folket hur detta har gått till. Har vi sverigedemokrater alltid stått bakom exakt samma linje som Alliansen har gjort? Svar nej. Men när vi fick den första SOU:n låg den och seglade långt ute på havet jämfört med var vi andra partier stod någonstans. Sverigedemokraterna anser att vi står i mitten, och vi hade Alliansen lite till höger om oss. Så landade vi i beskedet, fru talman, att gå ut och göra ett tillkännagivande för att kalla in skeppet i hamn. När sedan processen har rullat på under tiden har regeringens förslag landat bättre och närmare Sverigedemokraterna än Alliansens förslag.

I Sverigedemokraternas fall, fru talman, är vi pragmatiska politiker. För mig som lärare är det viktigare att vi får saker och ting genomförda än att vi skjuter på detta ytterligare en tid framåt. Av den anledningen vill jag alltså bara förtydliga att vi ställde oss bakom tillkännagivandet från början för att kalla in skeppet i hamn. Nu har regeringen landat närmare Sverigedemokraterna än vad Alliansens förslag gjorde från början. Därför väljer vi att stötta regeringens förslag så att det händer någonting i den svenska skolan med denna reform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Det händer lagom mycket. Vi rycker inte upp allting med rötterna.

Jag tror att Christer Nylander kan hålla med mig om att vissa reformer har genomförts alldeles för snabbt och alldeles för stort. Det svenska skolsystemet har skakats om fem gånger på 30 år, och det är inte bra.

Anf. 56 Christer Nylander (L)

Fru talman! Låt mig återanvända Stefan Jakobssons metafor. Problemet är att även om skeppet är nära hamn kan man inte gå i land. Det är först när skeppet har nått hamn man kan gå i land.

Därför är det förvånande att ni inte fullföljer idén om att ha en tioårig grundskola, för det är ju att föra skeppet ända in i hamn. Nu blir det en kompromiss som gör att man måste hoppa från skeppet in till hamn för att komma på fast mark.

Vill Stefan Jakobsson och Sverigedemokraterna fortfarande ha en tioårig grundskola? Om ni fortfarande vill ha det men samtidigt säger att man inte ska reformera för mycket kommer den logiska slutsatsen av ert beslut i dag att bli att det blir två reformer i stället för en reform. Är det bättre med två reformer än en reform, Stefan Jakobsson?

Anf. 57 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Ja, jag tror att det är bättre att göra det i små steg, för är det något som mina lärarkollegor är trötta på är det alla totalförändringar. De flesta grundar sig inte ens på forskning, utan vi har bara ryckt allt fram och tillbaka.

Jag gör hellre som Finland gjorde 1985. Lås in alla oss politiker och se till att vi kommer överens så att vi får en långsiktig skolplan. Är det något som de svenska lärarna, rektorerna, eleverna och föräldrarna behöver är det långsiktighet.

Jag är den första personen att sätta mig i ett sådant möte, Christer Nylander. Jag sträcker ut handen till allt och alla, även till de partier som inte ens vill sitta i samma rum som vi. För lärarna, eleverna och Sveriges framtid måste vi lyfta fram det som är viktigt, och det är långsiktighet. Och långsiktighet uppnår man bäst genom små reformer i stället för jättestora som rycker upp allt.

Vi behöver göra om i princip hela skollagen om vi ska införa ett fyraårigt lågstadium. Nu får vi en tioårig obligatorisk skola. Det är det viktigaste för Sverigedemokraterna. Det står vi bakom, och det har vi gjort från början. Att vi ställde oss bakom ert förslag från början var för att försöka locka in detta.

Christer Nylanders metafor med skeppet som inte är i hamn var fin, men det är så pass nära nu att vi kan börja landsätta folk. Kanske kan vi inte hoppa från kajkanten upp på skeppet, men vi kan åtminstone börja föra över saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Min hand är utsträckt, Christer Nylander, på riktigt. Låt oss sätta oss ned och diskutera svenska skolan, och låt det vara lugn och ro i skolan de närmaste 20 åren. Detta kan vi göra om vi politiker bara sänker garden och beslutar sådant som är nyttigt för skolan.

Anf. 58 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag ger inte mycket för Stefan Jakobssons definition av ordet långsiktig. Under en enda mandatperiod har han själv och hans parti haft tre helt olika ståndpunkter i synen på tioårig grundskola.

Vill man ha en långsiktig skolpolitik måste man rimligen ha en tanke om vart man vill nå. Man måste hålla fast vid den ståndpunkt man har, om det inte kommer bevis på att något annat är bättre.

Jag har inte hört Stefan Jakobsson säga att en obligatorisk förskoleklass skulle vara bättre än en tioårig grundskola. Tvärtom säger han att skeppet nästan är i hamn, alltså att det är nästan lika bra som han skulle vilja ha det. Men varken han själv, Sverigedemokraterna eller forskningen säger att det är bättre.

Fru talman! Tyvärr är det nog så att den kompromiss som regeringen trumfar igenom med Sverigedemokraterna är sämre för Sverige och för Sveriges sexåringar. Den innebär tyvärr mindre kunskap och mindre social rörlighet för svenska ungdomar.

Anf. 59 Annika Eclund (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna har alltid strävat efter en mångfald av barnomsorgsformer och skolformer för att bejaka det faktum att varje människa är unik och har olika behov.

Vi betonar också att barn ska få vara barn och att det är viktigt att lek och omsorg får vara centrala delar i vårt barns vardag. Så måste det också få fortsätta vara även för en sexåring som börjar skolan.

Mot detta måste man väga den nytta det skulle kunna föra med sig för barn att få börja i skolan ett år tidigare och att utnyttja den vetgirighet, nyfikenhet och lust att lära som finns hos just en sexåring.

Naturligtvis tas detta till vara också i förskoleklass, men det finns för mig två tunga skäl för att införa tioårig grundskola.

Vi har en sen skolstart om man jämför internationellt, och det krävs en reform som ökar elevernas tid med skickliga lärare. Vi ligger ju lågt i antal undervisningstimmar om vi jämför oss med andra OECD-länder.

Det andra tungt vägande skälet är att Alliansens förslag om ett fyraårigt lågstadium direkt ger eleven en koppling till kunskapsmålen och rätt till särskilt stöd i enlighet med skollagen. Det betyder att vi höjer ambitionerna i svensk skola.

Regeringens förslag om en obligatorisk förskoleklass ser jag ingen större vits med. Vad åstadkoms genom att tvinga de 2 000 barn som av olika skäl inte går i förskoleklass att göra det? Är det en stor skolreform? Nej, kanske var det detta ministern insåg när han inte kom till dagens debatt.

Fru talman! Alliansregeringen tillsatte utredningen om tioårig skolgång, men när nuvarande regering tillträdde ändrades direktiven direkt för att i stället syfta mot en obligatorisk förskoleklass.

Det ser ut som att obligatorisk förskoleklass kommer att vinna riksdagens gehör senare i dag, men tyvärr kommer det bara att innebära små förändringar av det läge vi har i dag. Den största förändringen blir minskad frihet för familjer när man tvingas in i en förskoleklass, som det stora flertalet redan går i, men utan dagens rätt att ta lediga dagar för mer tid tillsammans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Fru talman! Nej, ett fyraårigt lågstadium där sexåringarna får en strukturerad undervisning som följer grundskolans kunskapsmål hade varit en reform värd namnet och hade gett långtgående effekter. Det hade inte bara gett våra elever mer tid tillsammans med lärarna utan även gett barnen rätt till samma stöd och hjälp som i dagens grundskola.

En skolstart från sex års ålder hade skapat en förändring för alla sexåringar i Sverige i stället för att bara påverka de drygt 2 procent av sexåringarna som i dag inte går i förskoleklass.

Jag yrkar avslag på propositionen och bifall till reservationerna 1 och 2.

(Applåder)

Anf. 60 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! I dag debatterar vi alltså betänkande UbU7, Skolstart vid sex års ålder. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

När jag var liten hette det lekis, och det är fortfarande många som slentrianmässigt säger lekis. Sedan händer det något; man kommer på sig själv och ändrar till förskoleklass. Det har skett en förskjutning, och det finns en medvetenhet om att förskoleklassen har en särställning.

Förskoleklassen är en del av skolan men anpassad efter sexåringars lärande. Här möts det bästa från förskolan, lågstadiet och fritidshemmet. Det är en övergång, en brygga, mellan förskola och skola med tydlighet i vad undervisningen ska beakta utifrån läroplanen och dess mål.

Många vittnar om dess betydelse och bekräftar att det är viktigt att barnen får en inskolning på barnens nivå där de själva, utifrån var de är, får styra när det händer.

Även internationella jämförelser visar att deltagande i förskolepedagogisk verksamhet, både förskola och förskoleklass, påverkar skolresultaten positivt.

Därför är det av stor vikt att vi når alla sexåringar och att de får en jämlik skolgång.

Fru talman! Förskoleklassen är i dag en frivillig skolform inom skolväsendet och infördes den 1 januari 1998. Den omfattar alla barn som är bosatta i Sverige och ska erbjudas från och med höstterminen det år de fyller sex år.

De elever som går i dagens förskoleklass har ingen skyldighet att närvara i utbildningen utan kan vara frånvarande i större eller mindre utsträckning. Det kan leda till att de går miste om en hel del av den förberedande undervisningen, vilket kan påverka deras förutsättningar i den fortsatta skolgången.

Enligt Skolverkets statistik är det drygt 2 procent av alla sexåringar som inte deltar i någon skolform alls. På tio år handlar det om nästan 20 000 som kan missa hela det förberedande läsåret.

De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär att skolplikten för barn som är bosatta i Sverige ska inträda ett år tidigare än i dag, det vill säga redan höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Skolplikten förlängs därmed med ett år och blir tioårig, och den ska fullgöras i förskoleklassen, som blir en obligatorisk skolform inom skolväsendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Det är viktigt att förstå värdet i den pedagogik som förskolan jobbar efter men också värdet i den kompetens som våra förskollärare har om barns lärande i lägre åldrar. Undervisningen i förskoleklass ska syfta till att stimulera elevernas allsidiga utveckling och lärande. Den ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov och intressen samt i det kunnande och de erfarenheter som eleverna tidigare har tillägnat sig, men den ska också kontinuerligt utmana eleverna vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper.

I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som gynnar övergången från förskola till skola och fritidshem. Därigenom ska undervisningen i förskoleklassen bidra till kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande samt förbereda eleverna för deras fortsatta utbildning.

Ni som lyssnar kanske känner igen er i olika händelser som kan inträffa i skolan. Som förälder vet jag att den undervisning min son fått har bidragit till att främja hans fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande. Det är genom leken man kan bearbeta intryck, pröva olika identiteter och utveckla kreativitet samt förmåga att både samarbeta och kommunicera.

Fru talman! Alliansen avstyrker gemensamt denna proposition med hänvisning till att man inte anser att ett obligatorium för förskoleklassen kommer att innebära någon större skillnad för elevernas tidiga inlärande jämfört med i dag. Det är olyckligt att man inte ser värdet av förskoleklassens pedagogiska kvalitet, betydelse och identitet.

I betänkandet lyfts den höga förändringstakt som skolan haft under en relativt lång tid och att förändringar på skolområdet därför måste göras med bred samsyn och med hänsyn till huvudmännen och personalens möjlighet till rimlig arbetsro. Därför har vi socialdemokrater landat i att föreslå att obligatorisk förskoleklass skulle innebära att skolan får större möjligheter att jobba långsiktigt och medvetet med barnens kunskapsutveckling.

För att uppnå det som riksdagen har gett uttryck för i sina tillkännagivanden har regeringen, utöver förslagen i nämnda proposition, bland annat under 2016 gett förskoleklassen tydliga styrdokument genom helt nya och omfattande avsnitt i läroplanerna. De är uppbyggda på motsvarande sätt som kursplanerna för grundskolan. Undervisningen i förskoleklassen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som gäller för grundskolan.

Regeringen satsar även på fortbildning för all personal i förskoleklassen utifrån förskoleklassens förstärkta uppdrag så att både förskollärares, lärares och annan personals kompetens tas till vara.

En annan reform som ytterligare skulle stärka förskoleklassens pedagogiska uppdrag och elevers rätt till stöd är läsa-skriva-räkna-garantin, som snart ska beredas i utbildningsutskottet. I förskoleklassen ska analysen göras utifrån nationella kartläggningsmaterial, och sedan ska det utifrån satta rutiner garanteras att särskilt stöd kommer på plats.

Genom förslagen i propositionen Skolstart vid sex års ålder och utredningens slutsatser samt med beaktande av nämnda reformer anser vi att riksdagens tillkännagivanden om en tioårig grundskola har tillgodosetts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Självfallet bör dock effekterna av de reformer som regeringen genomfört och nu går fram med följas noga. Men innan de borgerliga partierna på förhand dömer ut förskoleklassen och förskollärarna kanske man ska ge förskoleklassen och dess personal tid att arbeta med de nya förutsättningar som detta innebär.

Avslutningsvis, fru talman, är det såklart viktigt att det finns en bred politisk samsyn kring att det ska vara obligatoriskt för barnen i Sverige att börja i skolan redan vid sex års ålder, i stället för som i dag vid sju års ålder.

Det är också bra om vi är överens om att utbildnings- och kunskapsperspektivet tydliggörs och stärks samtidigt som lärandet ska utgå från en pedagogik som är anpassad till elevernas ålder och utvecklingsnivå så att eleverna får bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen för skolan.

Genom att vi nu gör förskoleklassen obligatorisk får 2 000 fler barn varje år gå i skolan. Det är en viktig reform för att ge alla barn en bra start på sin kunskapsresa. En jämlik kunskapsskola bygger på att skolan är tydlig och kompensatorisk.

(Applåder)

I detta anförande instämde Lena Hallengren (S) och Elisabet Knutsson (MP).

Anf. 61 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Jag undrar hur Socialdemokraterna tänker kring förskoleklassen. Samtliga utvärderingar som gjorts av förskoleklassen visar att det inte är någon lyckad skolform. Likvärdigheten brister, och det hanteras på väldigt olika sätt.

Det som jag tycker är allra allvarligast är det som Skolinspektionen säger, nämligen att tre av fyra som man granskade inte hade någon planering eller uppföljning av den pedagogiska verksamheten. Viktigast av allt var att de inte hade något pedagogiskt samarbete vare sig med den förskola som lämnar av barnen eller med de årskurs 1-lärare och lågstadielärare som tar emot eleverna.

Om det är något som är kritiskt för de allra flesta barn är det just övergångar. Då funderar jag på varför man vill ha kvar ytterligare en övergång i stället för att minimera dem och se till att lågstadiet börjar när barnen är sex år.

Hur ställer sig Socialdemokraterna till all denna kritik, och varför är det så viktigt att behålla förskoleklassen?

Anf. 62 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågorna!

Det är just utifrån dessa rapporter, bland annat Skolinspektionens rapport som visade på brister i kvaliteten, som vi har gjort förstärkningar. Vi vill att förskoleklassen ska vara läroplansstyrd, och vi vill att man ska ha ett tydligt uppdrag. Vi gör därför särskilda insatser. Vi fortbildar våra lärare och förskollärare för att de ska kunna möta de krav som finns i de nya mål som satts upp.

Övergången tycker jag är viktig och intressant. Precis som Maria Stockhaus sa kan det vara utmanande med övergångar för både barnen och personalen. Vi som har besökt en förskola vet hur det kan vara. Man kan brottas med ointresse ibland, man kan mötas av en stängd dörr eller av lärare som har för mycket att göra och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Jag anser dock att förskoleklassen till sin natur är en viktig brygga mellan förskola, skola och fritidshem. Därför måste vi verka för att övergången ska underlättas, och det tror jag att vi gör genom att lyfta fram förskoleklassens pedagogiska roll och dess vikt.

Anf. 63 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Roza var inne på att skolan har stora utmaningar och att övergångar kan vara en sådan utmaning. Jag kan tycka att skolan har tillräckligt många utmaningar som det är i dag. Nu har vi en möjlighet att ta bort en utmaning, det vill säga övergången mellan förskoleklass och lågstadiet. Vi kan få de fyra åren att hänga ihop och få lärarna att jobba tillsammans med elevernas kunskapsutveckling i stället för som det är i dag. Det är ett ganska stort jobb med de isolerade öar som många ställen är i dag och som hänger mitt emellan och blir varken eller.

För många sexåringar blir det tyvärr en stor besvikelse när de kommer till det som de tror ska vara skola och möts av något som påminner om förskolan de lämnade - inte för att förskolepedagogiken inte hör hemma där. Den kan höra hemma högre upp i lågstadiet också; det beror helt på elevernas utveckling.

Men det finns så mycket kritik mot just förskoleklassen som fenomen och som en separat skolform. Här har man en möjlighet att ta bort den utmaning som en övergång är. Varför vill man inte göra det?

Anf. 64 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Vi kan inte springa ifrån problemen genom att bara ta bort dem och göra någonting helt annat. Vi är ändå överens om att det är viktigt med ett obligatorium och att barnen ska börja i skolan när de är sex år.

Men jag vill fortfarande hävda, precis som jag sa i mitt anförande, att förskoleklassen och dess pedagogik är anpassad till sexåringarnas lärande. Av just denna anledning tycker jag att det är viktigt att vi stärker möjligheterna för förskoleklassen att utföra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt. Genom att göra förskoleklassen obligatorisk ger vi den också en status i den övriga skolverksamheten och skolorganisationen.

Det finns säkert röster som säger att förskoleklassen är onödig, att den inte är bra eller att den inte är tillräcklig. Men det finns också väldigt mycket forskning och profession som säger att det är viktigt att förskoleklassen får fortsätta utvecklas och inte avvecklas.

Anf. 65 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Jag tackar Roza Güclü Hedin för en del klargöranden kopplade till den proposition som nu ligger på riksdagens bord.

Jag skulle ändå vilja ställa några frågor som faktiskt gnager i mig och som jag verkligen funderar över. Det är viktigt att vi inte har alltför svepande och generaliserande formuleringar.

Roza Güclü Hedin säger att vi från de borgerliga partierna skulle döma ut förskoleklassen. Men vi har alla i våra olika anföranden betonat att vi ser att det finns en fantastiskt bra verksamhet på många ställen men att den i alltför låg grad ger den viktiga skolstart som vi skulle vilja se genom att man börjar skolan vid sex års ålder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Vi kunde i går i Svenska Dagbladet läsa en artikel som en professor och två docenter i specialpedagogik hade skrivit. Där lyfter de fram att de precis har granskat det som Roza Güclü Hedin lyfter fram om det som hon kallar bryggan mellan förskola och grundskola. De påpekar ett antal mycket problematiska delar kopplade till att det nu införs en skolform som är ettårig. Det förvånar mig mycket att man ser detta som ett ideal. Först har man en förskola som man kan säga är femårig. Sedan har man en egen skolform som är ettårig. Sedan kommer nioårig grundskola. Sedan kanske man ska ha en ettårig skolform som förberedelse för att eleverna ska klara gymnasiet på bästa sätt.

Det handlar om att träna sig på att gå i skolan. Det är för mycket av väntakultur i förskoleklassen. Det bekymrar mig mycket.

Jag blev nyfiken när Roza Güclü Hedin i det tidigare replikskiftet med Maria Stockhaus lyfte fram att det finns väldigt mycket forskning som visar på vikten av att ha just en förskoleklass och just denna ettåriga skolform. Jag skulle gärna ta del av vid vilka lärosäten som denna forskning har genomförts.

Anf. 66 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Det finns en samsyn från de borgerliga partierna när det gäller förskoleklassen. Min uppfattning är att de faktiskt underkänner förskoleklassen och dess pedagogik. Varför gör de det? Jo, det gör de genom att faktiskt lägga fram förslag som i princip innebär att förskollärarna blir obehöriga att undervisa sexåringar, när det finns profession som säger att denna yrkesgrupp är expert och kunnig på att just lära ut till sexåringar.

Den forskning som jag hänvisar till är bland annat en forskare som heter Sven Persson vid Malmö högskola, som lyfter fram att förskolepedagogiken är mycket viktig. Den är mycket viktig för det fortsatta lärandet och möjligheten att nå de kunskapsmål som krävs.

Men jag får ändå inte ihop detta och måste ställa en fråga. Ni klagar på förskoleklassens bristande likvärdighet och på att den inte är tillräcklig. Men vi ska snart bereda den proposition som handlar om läsa-skriva-räkna-garantin i utbildningsutskottet. Den är ni helt emot. Hur går det ihop med synen på likvärdighet? Är ni överens i de borgerliga partierna? Vill ni verka för att aktivt stöd ska kunna sättas in i rätt tid? Varför vill ni då inte gå vidare med läsa-skriva-räkna-garantin i förskoleklass?

Anf. 67 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Jag tackar Roza Güclü Hedin för frågan. Framför allt åtgärdsgarantin kommer vi att debattera vid ett senare tillfälle. Den största delen av frågan vill jag därför lämna därhän. Men där kan vi återigen se ett exempel på att man inte har en tilltro till lärares profession. Lärares profession är nämligen en mycket viktig del i att också kunna avgöra vilka elever som har särskilda behov. Därför blir jag orolig när docenter i specialpedagogik faktiskt kritiserar förskoleklassens upplägg och att det inte skulle gynna barns lärande. Då har jag svårt att se att ytterligare en politisk reform skulle vara en lösning för dessa barn och för att göra förskoleklassen likvärdig.

Vad exakt är det som är förskoleklasspedagogik, annat än att man under ett år skulle träna för att sedan börja den vanliga skolan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Jag vet att det finns fantastiskt mycket bra verksamhet ute i olika förskoleklasser. Men det finns också alltför mycket bristande kvalitet i denna del. Därför skulle man kunna genomföra en reform som faktiskt är ganska stor, som skolstart vid sex års ålder, och ge alla de elever som kommer att börja skolan så småningom chansen att få en riktigt bra skolstart.

Att vi skulle anse att förskollärarna blir helt obehöriga är inte heller helt sant. Det finns nämligen lärarutbildning som faktiskt ger kompetens kopplad till förskoleklass och de första åren. Det är alltså inte alls så att alla som arbetar i förskoleklass skulle vara outbildade eller icke kompetenta att kunna arbeta vidare i en tioårig grundskola. Dessutom är validering en viktig del och att man också ser de olika professionsutvecklingssatsningar som jag antar att vi kommer att vara ganska eniga om framöver.

Dessa delar ser jag som mycket viktiga för att stärka kompetensen när det gäller barns tidiga lärande. Något som vi vet är att man till exempel erövrar språkets olika nycklar till fortsatt lärande redan tidigt. Där är kompetensen oerhört viktig. Det är det som vi menar med möjligheten till tidigt stöd när man börjar grundskolan vid sex års ålder, alltså att man också får rätt till det specialpedagogiska stöd som man i vissa fall kan behöva.

Anf. 68 Roza Güclü Hedin (S)

Fru talman! Jag tycker att det är mycket viktigt att vi har en bred politisk samsyn om detta och att det också ska vara obligatoriskt för barn i Sverige att börja i skolan redan vid sex års ålder. Att vi nu gör förskoleklassen obligatorisk innebär att 2 000 fler barn får möjlighet att gå i skolan.

Det är klart att man också måste vara konstruktiv och självkritisk. Det räcker inte att göra förskoleklassen obligatorisk. Vi måste samtidigt stärka det pedagogiska uppdraget. I syfte att göra det har regeringen genomfört flera reformer, och fler är på väg. Därför hoppas jag att vi ska nå en överenskommelse när det gäller läsa-skriva-räkna-garantin, just för att man som lärare ska kunna ha mandatet att säga till sin rektor att man behöver särskilt stöd för ett barn som har ett visst behov.

Vi är överens om att alla barn ska få bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Men jag tror fortfarande att förskoleklassen är ett forum där man som förskollärare kan använda lusten och kreativiteten på ett helt annat sätt för att möta barnen, eftersom alla barn är olika. De är på olika nivåer. Det handlar om att kunna möta ett visst barn som kanske inte är riktigt redo att sitta i skolbänken än, medan ett annat barn är det. Det är mycket viktigt att kunna möta dessa två individer med förskoleklassens pedagogik.

Det är därför som det är viktigt att förskoleklassen också får fortsätta att utvecklas. Man måste i förskoleklassen få känna arbetsro och känna att man har möjlighet att genomföra det uppdrag som man har. Det är därför som det är viktigt att förskolan stärks genom att den görs obligatorisk.

Anf. 69 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! I dag ska vi debattera några av de frågor som engagerar oss allra mest: Hur ger vi våra barn en så god start som möjligt på sin skolgång? Hur tillgodoser vi bäst våra barns behov? Hur ger vi bäst möjligheter och förutsättningar för lärande? Det är stora frågor, som blir helt livsavgörande för barnen. Vi i Miljöpartiet menar att vi måste använda oss av forskningen för att hitta svaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Nästan alla barn har en längtan att börja skolan. Att lära sig läsa och räkna och gå till skolan är något alldeles särskilt. Men en sexåring behöver också möjlighet att få utlopp för sin kreativitet och prova sina idéer genom leken tillsammans med andra. Att redan vid sex års ålder stoppas in i en helt schemalagd struktur, utan möjligheter till spontana aktiviteter, kan vara direkt kontraproduktivt.

I förskoleklassen ska barnen grundlägga kunskaper, utveckla förmågan att kommunicera med andra barn och lära sig de sociala reglerna, som ibland är obegripliga men som genom den pedagogiska leken blir tillgängliga och möjliga att förstå.

I dagsläget är alla barn som fyller sju år skolpliktiga. Nästan alla sexåringar är inskrivna i förskoleklass; knappt 2 procent är det inte. Kanske är det för dem det är allra viktigast med förskoleklass - de som aldrig tidigare har varit i en storgrupp och ska lära sig att kommunicera med andra barn under en längre tid.

Förskoleklassen är och ska vara en brygga mellan förskolan och skolan: en mjuk övergång in i skolans värld. Här tränas barnen inför inträdet i grundskolans första klass. Om vi eftersträvar en likvärdig skola måste alla barn behandlas likvärdigt och ha tillgång till förskoleklassen.

När forskningen tittar på hur elever klarar sin skolgång kan man se att de elever som inte deltagit i förskoleklassens närmande till skolan har det mycket svårare att ta sig genom skolsystemet och ofta når sämre resultat. Med detta i åtanke är det viktigt att ge elever samma förutsättningar in i skolan. En obligatorisk förskoleklass är ett stort steg framåt för barns lärande.

Fru talman! Det finns inte heller något som talar för att tidigare formaliserad skolundervisning skulle vara gynnsamt för barns lärande - tvärtom. När regeringen, inte denna utan den förra, utredde frågan om flexibel skolstart lät man Sven Persson, professor i pedagogik vid Malmö högskola, författa en forskningsöversikt över kunskapen om lämplig ålder för skolstart.

I utredningen, SOU 2010:67, konstateras att "barn som börjar skolan vid senare ålder lyckas bättre i skolan i alla ämnen utom idrott. Speciellt gäller detta för elever som kommer från familjer där föräldrar har låg utbildning. Elever som är äldre vid skolstart examineras också i större utsträckning från gymnasiet".

Vådan av att låta barn delta för tidigt i traditionell undervisning framgår också eftersom "en ökning av formell undervisning vid tidig ålder har en negativ inverkan på elevers prestationer".

Lekens stora betydelse är ytterligare en av utredningens slutsatser: "Forskningsresultaten är emellertid entydiga på en punkt; barn som tidigt vistas i stimulerande lärandemiljöer med möjligheter till interaktion och lek med kamrater, och med kunniga och intresserade vuxna har större möjligheter att lyckas i skolan än barn som inte haft tillgång till dessa miljöer."

Genom leken lär sig barnet problem- och konfliktlösning och utvecklar sin kommunikativa och verbala förmåga. Dessa positiva effekter är tydligast i sexårsåldern, då barnet leker som mest, för att sedan avta när barnet blir äldre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Norges erfarenhet av skolstart vid sex års ålder ger också vägledning. Den nu 20 år gamla Reform 97 har inte lett till bättre skolresultat, och forskare framhåller att sexåringar får för lite förskolepedagogik.

Fru talman! Slutsatsen är tydlig: Om barn slussas in för tidigt i formaliserad skolgång finns risken att barnens naturliga lekfullhet kvävs och att lärandet hämmas. Det finns inget som talar för att tidigare formaliserad skolundervisning skulle vara särskilt gynnsamt för barnens lärande. Deltagande i förskoleklass, däremot, hjälper barnen att få den goda start på sin skolgång som vi alla önskar dem.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

(Applåder)

Anf. 70 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Tack, Elisabet Knutsson, för anförandet! Jag måste säga att jag blev väldigt provocerad på olika sätt, kopplat till det som framfördes.

Formaliserat lärande är en viktig del. Men när man uppmålar det som att det enbart är förskolläraren som har någon insikt om lekens betydelse och om kreativitet, som enbart skulle vara förbehållet förskoleklassens förskollärare medan övriga lärare skulle arbeta endast med formaliserat lärande, utan någon form av kreativitet, skulle jag vilja fråga om detta verkligen är Elisabet Knutssons bild av hur lärares olika professioner är uppdelade. Det är min första fråga, som slog mig när jag funderade över stimulerande lärmiljöer för barn.

Vi vet alla att barn är olika; det har betonats av många i debatten att vi är på olika nivåer. Förskoleklassen, som ändå är ett alldeles eget år, kan ses som något slags brygga eller förberedelse, och även där är barn oerhört olika. Det är detta jag har sett som vitsen med att man börjar i årskurs 1 i den tioåriga grundskolan: att man får chansen att börja skolan och står på startlinjen gemensamt.

Sedan är barn olika och har behov av olika verksamheter. Det finns ju också barn som längtar efter det som Elisabet Knutsson kallar för formaliserat lärande och som beskrivs som något som skulle hämma kreativiteten på olika sätt.

Jag kan inte se varför det som beskrivs som ett stort steg framåt, när det blir obligatoriskt med skolstart för 2 000 barn, ska kallas för en mjuk övergång till skolan. Skolan utmålas som väldigt besvärlig på olika sätt, så jag skulle gärna vilja att Elisabet Knutsson utvecklar de olika bilderna något.

Anf. 71 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! Det jag vill lägga vikten vid är att förskollärarens profession är annorlunda än grundskollärarens. Om jag är kemilärare är det inte förbjudet för någon annan att tala om kemiska förlopp, men det kanske är jag som är bäst på att förklara dem i grunden. Man säger ju inte att ingen annan kan göra detta, men förskollärarna har en speciell profession genom sin utbildning, med lekens pedagogik och kreativitet, som man inte har i grundskollärarutbildningen.

Min åsikt är att det är jätteviktigt att båda professionerna finns i förskoleklassen och tas på allvar. Elever som har en förmåga och en stor längtan efter att göra mer så kallat skolarbete bör få möjlighet till det, men de som inte är riktigt färdiga för det och behöver annat stöd i klassen ska kunna få det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Det är det som jag menar är den stora vinsten med förskoleklassen. Den är lite flexiblare än en vanlig skola. Annars förstår jag inte varför vi debatterar det här, om det skulle vara precis likadant. Förskoleklassen har ju en särskild plats.

Anf. 72 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! En del forskare menar ju att förskoleklassen inte har något egenvärde. Anders Garpelin, Tina Hellblom-Thibblin och Gunilla Sandberg - professorer i pedagogik, docenter i specialpedagogik - lyfter upp problemet med att förskoleklassen egentligen inte har något berättigande när det gäller barns lärande och de avbrott som alltför många skolstarter skulle ge. Vi vet ju att byte av skola inte gynnar elevers lärande speciellt mycket, om de först börjar skolan en gång och sedan börjar skolan ytterligare en gång.

Vi diskuterar nu den bästa av världar där alla jobbar tillsammans och använder varandras olika kompetenser. Men om vi ska säkerställa en likvärdighet handlar det också om det grundläggande systemet kopplat till barns lärande som det finns förutsättningar för i en tioårig grundskola. Det finns ju F-3-lärarutbildning där det som jag antar att Elisabet Knutsson kopplar till ingår i det kreativa arbetssättet. Det ska ju inte sluta vid sju års ålder.

På många ställen är dessutom fritidspedagogerna en oerhört viktig resurs kopplat till barns hela lärande. Vi inom allianspartierna lyfter fram det fyraåriga lågstadiet och att man ska bygga upp en verksamhet som verkligen stärker barns lärande.

Det låter lite grann på Elisabet Knutsson som att det är lite farligt att börja skolan och att det behövs en mjuk övergång. Samtidigt är det oerhört viktigt att barn får ett tidigt stöd, utmaningar och chansen att utvecklas och lära sig så mycket som möjligt.

Anf. 73 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! Vi kan konstatera att forskningen går isär. Det finns forskare som säger att det här inte är särskilt bra och att det är ödesdigert. Sedan finns det forskare som säger att man har provat det här i Norge och att det inte ger någonting. I Finland har man bestämt att barn inte ska börja skolan förrän vid sju års ålder. Det är ju Finland som vi hänvisar till ständigt och jämt, att Finland har de allra bästa skolresultaten. Finland låter barnen börja skolan när de är sju år.

Det är ju inte förbjudet att göra utmanande saker i förskoleklassen, absolut inte, tvärtom. Är det någonstans som man kan utmana barnen är det just i förskoleklassen där man har kreativitet som ett mål i livet.

Många av de elever som går i förskoleklass har inte gått i förskola innan. Forskningen har också kommit fram till att de som börjar i förskoleklass har större möjlighet att ta sig vidare i skolsystemet. Man vill väl inte ha 2 000 elever i varje årskull som inte har fått möjlighet till den friare leken, till att kommunicera med andra barn och till att socialisera sig. Förskoleklassen och förskollärarna har en jätteviktig roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

På Skolinspektionens förskoledag besökte jag en förskola i Malmö häromdagen. Där sa man: Håll förskoleklassens fana högt!

(Applåder)

Anf. 74 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Förskoleklassen är som många tidigare har sagt att betrakta som en skolform som skiljer sig från den övriga skolan och från förskolan. En obligatorisk förskoleklass innebär därför inte att grundskolan behöver bli tioårig.

Vänsterpartiet vänder sig emot Alliansens förslag om en tioårig grundskola. Vi anser att en nioårig grundskola tillsammans med en obligatorisk förskoleklass skulle vara ett bättre sätt att möta barnens och skolans utmaningar.

Som sagts tidigare infördes förskoleklassen den 1 januari 1998 som en egen skolform i det offentliga skolväsendet. Avsikten med införandet var enligt propositionen Förskoleklass och andra skollagsfrågor bland annat att underlätta en verksamhetsmässig integration mellan förskola och grundskola där de bästa av verksamheterna skulle kunna tillvaratas och vidareutvecklas.

Enligt skollagen ska förskoleklassen stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn, från eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

Enligt Skolverkets statistik för 2013-2014 gick 95 procent av alla sexåringar i förskoleklass. Ca 1 procent hade påbörjat grundskolans årskurs 1 redan vid sex års ålder, och ca 1 procent fanns kvar i förskolan. Det betyder att ungefär 2-3 procent av alla sexåringar inte deltog i någon av dessa verksamheter.

Det finns studier som pekar på att barn som deltagit i förskola eller förskoleklassverksamhet presterar bättre i skolan än barn som inte har gjort det. Resultaten från PISA 2009 visade att 15-åringar från nästan alla OECD-länder som hade deltagit i någon form av förskoleverksamhet - såväl förskola som förskoleklass - hade bättre resultat än de elever som inte hade deltagit.

Trots att nästan alla barn deltar i förskoleklassen finns det dock skäl att göra förändringar så att den blir obligatorisk för alla sexåringar - detta för att skapa mer jämlika, likvärdiga och bättre förutsättningar för utveckling och lärande.

Ett annat starkt och kanske ännu viktigare skäl till att införa förskoleklass är att det tydliggörs att eleven har rätt till kunskaper och utveckling, vilket i sin tur gör det tydligt att vissa elever som är i behov av särskilt stöd också ska få det på ett bättre sätt än i dag. Lärarna skulle alltså få betydligt större möjligheter än i dag att sätta in stöd, vilket också de nya lagarna om förskoleklassen har lett till.

Jag vill ytterligare kommentera Alliansens och bland annat Liberalernas politik. Man raljerar kring detta med att regeringen vill hjälpa men ändå inte. Christer Nylander nämnde att Grotesco ska göra ett program kring detta. Men det som är intressant i det här fallet är att Liberalerna själva väljer som de vill och plockar det bästa av det som de anser vara korrekt. Man skulle kunna säga att många partier gör på samma sätt.

Liberalerna vill ha en förstatligad skola, men man vill ha kvar vinster i välfärden. På vilket sätt skulle det gå ihop?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

Jag vill rikta en uppmaning till Christer Nylander och Liberalerna. När man kommenterar ett lagförslag eller en proposition bör man inte själv ha gjort det som man anklagar de andra för.

Vidare nämner Christer Nylander att det är sorgligt att SD går i fällan för det är hemskt att se till att alla elever får likvärdiga förutsättningar genom att gå i förskoleklass. Det sorgliga är snarare det faktum att Alliansen numera räknar med att SD som ett högerparti alltid ska stötta den.

I övrigt vill jag tillägga att Lärarförbundet är väldigt tydligt på den här punkten. Man har klart och tydligt sagt att även om det i dag finns brister i förskoleklassen är lösningen inte att se till att eleverna börjar i årskurs 1 och att man avskaffar förskoleklassen.

Man pratar om att se till att ha bättre övergångar, ökad tillgång till specialpedagogik och mer tid för planering. Det är tre av de exempel som lyfts fram. Det tror också vi i Vänsterpartiet på.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 75 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag tycker att det är synd att Sverigedemokraterna röstar med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det gör jag inte bara för att det är just ni som står bakom förslaget utan för att detta försämrar för svenska barn. De får lära sig mindre, får mindre stöd och kommer att få mindre kunskap, och de kommer att kunna göra färre klassresor. Den sociala rörligheten blir mindre. Det är anledningen.

Jag har nämligen en idé bakom min politik. Vi ska ha mer kunskap i svensk skola och i Sverige som helhet. Vi ska minska risken för att föräldrars erfarenheter slår igenom i barns skolresultat. Det är därför jag vill ha en tidig skolstart, och det är därför jag tycker att det är synd att Sverigedemokraterna gör så här. De hade chansen att bilda majoritet för en tioårig grundskola ihop med oss, i stället för att bilda en majoritet om en obligatorisk förskoleklass ihop med er.

Statlig skola och friskolor togs upp. Min tanke bakom ett statligt huvudmannaskap är inte att förstatliga företag. Jag vet att det är en lockande tanke för en vänsterpartist, men jag tänker mig att skolans finansiering och kommunala skolor ska övergå i statlig regi. Friskolor ska kunna finnas kvar. Det där är helt olika saker. Friskolan får dock pengar från staten i stället för från kommunerna.

Jag tror nämligen att kunskapsuppdraget blir tydligare i en skola med statligt huvudmannaskap. Jag tror också att villkoren mellan olika friskolor blir mer likvärdiga om man får en enda finansiär, i form av staten, i stället för att ha 290 olika finansiärer.

Jag har lyssnat väldigt noga på Daniel Riazat under debatten, och det är en sak jag inte kan förstå. Kan du ge ett enda argument för att det är bättre att ha en obligatorisk förskoleklass?

Anf. 76 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Det Christer Nylander lyfter upp som sin och Liberalernas politik går i linje med resten av Liberalernas och Christer Nylanders politik. Om forskningen säger att skolsegregationen ökar på grund av det fria skolvalet säger Liberalerna: Ja! Nu ska vi öka det fria skolvalet. Om forskningen säger att skolan blir mindre jämlik av att vi har aktörer vars syfte enbart är att göra vinst inom skolväsendet säger Liberalerna: Nu måste vi se till att stärka de vinstdrivande aktörerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skolstart vid sex års ålder

I detta fall går forskningen lustigt nog isär, men Liberalerna väljer ändå att gå efter vissa delar av den forskning som har kommit fram.

Jag kan ge exempel på varför det skulle vara bättre. När elever ska gå över från nionde klass till gymnasieklass eller när elever ska gå från sjätte till sjunde klass får de problem vid övergångarna. Man kan anta att när elever är i ännu yngre åldrar blir övergångarna ännu svårare. Förskoleklassen blir därmed en självklar övergång för dessa barn. De kan få både lärandet och leken där.

Något som Alliansen har missat, eller som den har valt att missa, är att förskoleklassen inte enbart går ut på lekar. Förskoleklass heter inte lekis längre. Och det gör den inte av en anledning, nämligen för att även lärande sätts i fokus. Det kan ske genom lekar eller genom andra former av pedagogik som lärarna bedömer är korrekta.

Jag och regeringen har förtroende för att förskoleklasslärarna har kompetens att utveckla verksamheten med hjälp av oss.

Anf. 77 Christer Nylander (L)

Fru talman! Jag har svårt att förstå logiken i att det är jobbigt med övergångar och att vi därför ska ha två övergångar. Det där är jättekonstigt.

Vårt förslag är att det ska finnas en övergång: från förskolan till grundskolan. Ert förslag är att man ska ha två övergångar: en från förskola till förskoleklass och en från förskoleklass till grundskola. Om övergångarna är problemet är ert förslag ett dubbelt problem och vårt förslag en lösning.

Fru talman! Jag blir väldigt provocerad av Daniel Riazats inlägg, vilket säkert också var syftet. Jag tror inte att det finns en enda människa här i riksdagen eller på åhörarläktaren som vill ha ökade klyftor i Sverige. Framför allt vill inte jag det. Mitt engagemang i svensk politik och min ideologiska utgångspunkt handlar om att minska klyftorna i Sverige. Jag vill att föräldrars bakgrund ska spela mindre roll än vad den gör i dag. Detta är själva kärnan i mitt och liberalismens engagemang.

Vi vill att människor ska slippa vara det som de föds till. Vi vill att människor ska kunna uppfinna saker som de tidigare inte kände till. Vi vill att de ska lära sig saker de inte visste något om. Därför är skolan så central i svensk liberalism och i mitt engagemang. Och det är därför jag älskar skolan. Jag vill nämligen att den ska erbjuda något annat än vad människor är födda till. Jag vill inte ha ökade klyftor, utan jag vill ha ökad social rörlighet och ökad individualism. Färre klassresor är effekten av den politik som ni för, och det minskar kunskapen i svensk skola.

Jag blir personligen väldigt provocerad. Men jag tror att det här även är en provokation mot hela Sveriges riksdag. Ingen här vill ha ökade klyftor, Daniel Riazat.

Anf. 78 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag önskar att jag kunde hålla med om den bilden. Kanske trodde jag när jag som 15-åring började i Ung Vänster på bilden att alla hade fantastiska intentioner och ville alla väl men att det ibland blev fel i tanken.

Under mina tre år i riksdagen och även under mina tidigare år som politiskt engagerad inom Vänsterpartiet har jag märkt att saker och ting inte sker av en slump. På grund av de ideologier som vi har går samhället antingen framåt eller bakåt.

Under de åtta år då Christer Nylanders partiledare satt som utbildningsminister gick den svenska skolan bakåt. Den gick bakåt på så sätt att segregationen ökade, att lärarnas inflytande i skolan minskade och att fler och fler valde att sluta arbeta i den svenska skolan, just på grund av den politik som Christer Nylanders parti förde och de idéer som han presenterar.

Att Christer Nylander blir provocerad av de tankar om jämlikhet och likvärdighet som jag och de andra rödgröna partierna representerar är över huvud taget inte konstigt. Om liberalismens idé är att vi ska ha ett samhälle med mindre klyftor måste jag helt och hållet ha missuppfattat det när jag läste statskunskap på Högskolan Dalarna, och jag tror inte att jag missuppfattade det.

Hela grunden i liberalismens politik är att alla människor ska klara sig själva och att förutsättningarna inte alls ska vara likvärdiga, utan människor ska skapa sig de förutsättningar som de lyckas skapa sig. Detta är vad högern och liberalismen går ut på.

Skolstart vid sex års ålder

Låt mig återgå till detta ärende. Jag tror att barnen behöver en stärkt förskoleklass, inte en avskaffad förskoleklass. Därmed krävs att vi inte röstar fram en ny alliansregering nästa år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)