Utbildningsutskottets betänkande2001/02:UBU10

Skolan, m.m.

Sammanfattning

Utskottet   behandlar   i   detta   betänkande   274
motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2001. Den
övervägande delen av yrkandena rör den obligatoriska
skolan. Dessa yrkanden avser förändringar i fråga om
bl.a.  skolans  ställning och uppgift, förmedling av
kunskaper, skolplikten  och  dess  innehåll,  betyg,
ordning  i  skolan,  värdegrundsfrågor, grundskolans
ämnen, frågor om hälsa  och livsstil samt lärare och
skolledare. Övriga yrkanden  rör  bl.a.  barnomsorg,
svenska   för   invandrare,   vuxna  studerande  och
inflytande.

Utskottet föreslår att riksdagen  avslår  samtliga
yrkanden.
I betänkandet finns reservationer på olika punkter
från   Moderata   samlingspartiet,   Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna,  Centerpartiet,  Folkpartiet  och
Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Med  hänvisning  till  de motiveringar som  framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:


1. Öppna förskolan och familjedaghem

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub548
yrkandena 4 och 5 samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4,
22 och 24.
Reservation 1 (kd) – delvis

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub222
yrkandena 23 och 25, 2001/02:Ub454  (i denna del)
samt 2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och 9.
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis
Reservation 3 (mp) – delvis

3. Maxtaxans konsekvenser

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub318.
Reservation 4 (m, kd) – delvis

4. Förskoleklassen

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande 13 och 2001/02:
Ub322 yrkande 2.
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 6 (c) – delvis

5. Skolbarnsomsorg

Riksdagen  avslår  motionerna 2001/02:Ub455  (i
denna del), 2001/02:
Ub548 yrkande 7 och 2001/02:So501 yrkande 1.
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 3 (mp) – delvis

6. Förskolans personal m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande   8,   2001/02:Ub222   yrkande   24   och
2001/02:Ub548 yrkande 8.
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

7. Pedagogiskt ansvar i förskolan

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ub220 yrkande
6.
Reservation 7 (m, fp) – delvis

8. Tillståndsgivning för förskolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub454  (i denna
del).
Reservation 3 (mp) – delvis

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub233
yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub240 yrkandena  1 och
2,  2001/02:Ub270,  2001/02:Ub286 yrkandena 1 och
2, 2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub290 yrkande
2, 2001/02:Ub363 yrkandena 1 och 3, 2001/02:Ub523
yrkande 1, 2001/02:
So637  yrkande  1, 2001/02:N364  yrkande  3  samt
2001/02:A391 yrkande 2.
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 6 (c) – delvis

Reservation 2 (fp) – delvis

10. Förmedling av kunskaper

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ub233 yrkande
5.
Reservation 7 (m, fp) – delvis

11. Skolverkets tillsyn

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub455  (i denna
del).
Reservation 3 (mp) – delvis

12. Sanktionsmöjligheter mot kommunerna

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Ub240 yrkande
10.
Reservation 8 (m, c, fp) – delvis

13. Flexibel skolstart

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande 12 och 2001/02:
Ub446 yrkande 5.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

14. Skolstart vid sex års ålder

Riksdagen avslår motion  2001/02:Ub222  yrkande
17.
Reservation 2 (fp) – delvis

15. Förändring av skolplikten

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande 15, 2001/02:
Ub446 yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 1.
Reservation 10 (m, fp, kd)

16. Rätt till kunskap

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande
3,   2001/02:Ub240   yrkande   3,   2001/02:Ub463
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ju325 yrkande 2.
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 6 (c) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

17. Lämna skolan när målen nåtts

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Ub222  yrkande
4.
Reservation 7 (m, fp) – delvis

18. Grundskoleexamen

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande 14 och 2001/02:
Ub287 yrkande 5.
Reservation 5 (m) – delvis

19. Överläggningar om ett förändrat
betygssystem

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ub322 yrkande
5.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

20. Fler betygssteg

Riksdagen    avslår   motionerna   2001/02:Ub212,
2001/02:Ub222    yrkande   7   (i   denna   del),
2001/02:Ub419, 2001/02:Ub446  yrkande 12 (i denna
del) och 2001/02:Ub495.
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

21. Betyg tidigare

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub222 yrkande
7 (i denna del), 2001/02:Ub233  yrkandena  16 och
17,   2001/02:Ub287   yrkandena   1,   2  och  4,
2001/02:Ub342   yrkande   1   samt  2001/02:Ub446
yrkande 12 (i denna del).
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

22. Nationella prov

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub222
yrkande 9 och 2001/02:
Ub287 yrkande 7.
Reservation 7 (m, fp) – delvis

23. Prövnings- och ansvarsnämnd

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub256.

24. Skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub222
yrkandena  8  och  10, 2001/02:Ub233 yrkande  18,
2001/02:Ub287 yrkande  3, 2001/02:Ub342 yrkande 2
och 2001/02:Ub446 yrkandena 11 och 13.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

25. Ordning i skolan

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande
11,  2001/02:Ub222  yrkande   13,   2001/02:Ub225
yrkande  2,  2001/02:Ub233  yrkandena  7  och  8,
2001/02:Ub265    yrkandena   1–4,   2001/02:Ub342
yrkande   3,   2001/02:Ub433   yrkande   2   samt
2001/02:Ju266 yrkande 2.
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

26. Värdegrunden

Riksdagen   avslår    motionerna    2001/02:Ub435
yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446 yrkandena  1 och
2,  2001/02:Ub548  yrkande  2  samt 2001/02:Ub549
yrkande 9.
Reservation 1 (kd) – delvis

27. Timplanens avskaffande

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub222
yrkande 16 och 2001/02:
Ub240 yrkande 5.
Reservation 8 (m, c, fp) – delvis

28. Individuell anpassning

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande 2, 2001/02:Ub240 yrkandena 4  och  6 samt
2001/02:Ub363 yrkande 2.
Reservation 4 (m, kd) – delvis
Reservation 6 (c) – delvis

29. Indelning av basämnen

Riksdagen  avslår  motion 2001/02:Ub222 yrkande
5.
Reservation 7 (m, fp) – delvis

30. Avskaffa den kommunala enhetsskolan

Riksdagen avslår motion  2001/02:Ub286  yrkande
3.
Reservation 5 (m) – delvis

31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub249
yrkande 3, 2001/02:Ub446 yrkandena 8,  10  och 22
samt 2001/02:Kr247 yrkande 2.
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

32. Frågor om demokrati

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Ub218,
2001/02:Ub503, 2001/02:
Ub508   yrkande   2,  2001/02:K284   yrkande   2,
2001/02:K381 yrkande  5 och 2001/02:Kr426 yrkande
2.
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 6 (c) – delvis

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen   avslår  motionerna   2001/02:Ub408,
2001/02:Ub455  (i   denna   del),   2001/02:Sf399
yrkandena 30 och 38 samt 2001/02:A317 yrkande 17.
Reservation 11 (v) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 3 (mp) – delvis

34. Antalet idrottstimmar i skolan

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Ub202,
2001/02:Ub245,    2001/02:Ub250,    2001/02:Ub293
yrkande 1, 2001/02:Ub296, 2001/02:
Ub310,       2001/02:Ub320,        2001/02:Ub369,
2001/02:Ub382, 2001/02:
Ub400,  2001/02:Ub420, 2001/02:Ub426  yrkande  1,
2001/02:Ub451,  2001/02:Ub464  yrkandena 4 och 5,
2001/02:Ub477 yrkande 1, 2001/02:
Ub479, 2001/02:Ub484, 2001/02:Ub514  yrkandena  1
och 2, 2001/02:
Sk319  yrkande  2,  2001/02:So632  yrkande 3 samt
2001/02:Kr339 yrkande 2.

35. Simkunskaper

Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Ub279  samt
2001/02:Ub531 yrkandena 1 och 2.

36. Hem-, livsmedels- och
konsumentkunskap

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub370
yrkande   1,   2001/02:Ub407  samt  2001/02:Ub444
yrkandena 1 och 2.

37. Naturkunskap och teknik

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub267
yrkandena   1   och    2,    2001/02:Ub394   samt
2001/02:Ub493 yrkandena 1–3.

38. Nya ämnen och inslag i undervisningen

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub282
yrkande    1,    2001/02:Ub297     yrkande     2,
2001/02:Ub375,    2001/02:Ub409,    2001/02:Kr429
yrkande 2 och 2001/02:T286 yrkande 2.
Reservation 1 (kd) – delvis

39. Skolans ansvar för elevers hälsa och
motion

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub293
yrkande 2, 2001/02:Ub346 yrkande 2, 2001/02:Ub364
yrkandena  1  och  2,  2001/02:Ub446  yrkande  9,
2001/02:Ub464  yrkandena  1 och 2, 2001/02:Ub476,
2001/02:So612   yrkande   4  samt   2001/02:Kr427
yrkande 4.
Reservation 2 (fp) – delvis

40. Utredning om hälsa och idrott

Riksdagen  avslår motion 2001/02:So376  yrkande
6.
Reservation 9 (m, kd, c, fp) – delvis

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub221
yrkande 22, 2001/02:
Ub227,  2001/02:Ub233  yrkande  6,  2001/02:Ub303
yrkande 2, 2001/02:
Ub355,  2001/02:Ub477  yrkande  3,  2001/02:Ub550
yrkande 1, 2001/02:
Ju237  yrkande   20,   2001/02:Ju322  yrkande  3,
2001/02:So371 yrkande 2,  2001/02:So495 yrkandena
16–18, 2001/02:So502 yrkande 1 samt 2001/02:So615
yrkande 1.
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

42. Skolans ansvar för sex- och
samlevnadsundervisning

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub231
yrkande 1, 2001/02:Ub347 yrkande 2, 2001/02:Ub468
yrkande   1,   2001/02:L371   yrkande   33   samt
2001/02:So305 yrkandena 3–5.

43. Lärarnas ställning m.m.

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub220
yrkandena 13 och  14,  2001/02:Ub221  yrkande 11,
2001/02:Ub293 yrkande 3, 2001/02:Ub387  yrkandena
2  och  3, 2001/02:Ub433 yrkande 1, 2001/02:Ub446
yrkande 14 samt 2001/02:Ub490.
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

44. Lärarcertifikat

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande     3,    2001/02:Ub233    yrkande    28,
2001/02:Ub240   yrkande   14   och  2001/02:Ub253
yrkande 3.
Reservation 8 (m, c, fp) – delvis

45. Lektorstjänster

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub221
yrkande 20 och 2001/02:
Ub253 yrkande 4.
Reservation 7 (m, fp) – delvis

46. Specialisttjänster

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande 2 och 2001/02:
Ub240 yrkande 13.
Reservation 2 (fp) – delvis

47. Skolledare

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande    15,    2001/02:Ub221    yrkande    21,
2001/02:Ub222  yrkande  18, 2001/02:Ub253 yrkande
5, 2001/02:Ub446 yrkande  15,  2001/02:Ub498 samt
2001/02:
Ub551 yrkande 1.
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 2 (fp) – delvis

48. Svenska för invandrare

Riksdagen   avslår   motionerna  2001/02:Ub275,
2001/02:Ub292,   2001/02:Ub328,    2001/02:Ub474,
2001/02:Sf255 yrkande 11, 2001/02:
Sf334  yrkande  2, 2001/02:Sf399 yrkande  33  och
2001/02:Sf400 yrkande 11.
Reservation 7 (m, fp)

49. Vuxna studerande

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub322
yrkandena 14 och 16, 2001/02:Ub532, 2001/02:Ub549
yrkande    1,    2001/02:MJ338     yrkande    22,
2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262 yrkande
12.
Reservation 5 (m) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 6 (c) – delvis

50. Inflytande

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub214
yrkande  1, 2001/02:Ub215, 2001/02:Ub222  yrkande
20,  2001/02:Ub240   yrkande  12,  2001/02:Ub340,
2001/02:Ub446   yrkandena    16,   17   och   19,
2001/02:K381  yrkande 4 och 2001/02:A317  yrkande
13.
Reservation 7 (m, fp) – delvis
Reservation 1 (kd) – delvis
Reservation 6 (c) – delvis
Reservation 3 (mp) – delvis

51. Skolbibliotekens verksamhet

Riksdagen avslår  motion  2001/02:Ub551 yrkandena
2–4.
Reservation 11 (v) – delvis

52. Entreprenad

Riksdagen  avslår motion 2001/02:Ub233  yrkande
29.
Reservation 5 (m) – delvis

53. Sponsring

Riksdagen avslår  motionerna  2001/02:Ub357 och
2001/02:Ub460.
Reservation 11 (v) – delvis

54. Glesbygdsskolor

Riksdagen avslår motion 2001/02:Ub337.

55. Resekostnader

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub273
yrkandena 1 och 2 samt 2001/02:Ub520.

56. Andra motionsyrkanden

Riksdagen   avslår   motionerna   2001/02:Ub211,
2001/02:Ub224, 2001/02:Ub266, 2001/02:Ub267  yrkande
3,   2001/02:Ub288   yrkandena   1–3,  2001/02:Ub290
yrkande 1, 2001/02:Ub297 yrkande 1, 2001/02:
Ub354    yrkandena    1    och   2,   2001/02:Ub360,
2001/02:Ub416, 2001/02:
Ub426   yrkande   2,  2001/02:Ub445,   2001/02:Ub464
yrkande 3, 2001/02:
Ub508 yrkande 1, 2001/02:Ub542, 2001/02:L367 yrkande
14, 2001/02:
L371   yrkande   34,   2001/02:T465    yrkande    3,
2001/02:MJ288  yrkandena  2 och 3 samt 2001/02:MJ518
yrkandena 17 och 22.

Stockholm den 21 mars 2002

På utbildningsutskottets vägnar


Jan Björkman

Följande ledamöter har deltagit  i  beslutet:  Jan
Björkman (s), Britt-Marie Danestig (v), Beatrice Ask
(m), Eva Johansson (s), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström  (m),  Majléne  Westerlund Panke (s), Tomas
Eneroth  (s),  Erling  Wälivaara   (kd),   Catharina
Elmsäter-Svärd (m), Gunnar Goude (mp), Sofia Jonsson
(c),  Ulf Nilsson (fp), Agneta Lundberg (s),  Anders
Sjölund  (m),  Nils-Erik  Söderqvist  (s)  och Kalle
Larsson (v).

2001/02

UbU10


Redogörelse för ärendet



Ärendet


Under  den  allmänna  motionstiden 2001 väcktes  ett
stort  antal  motioner med  yrkanden  rörande  bl.a.
barnomsorg, den  obligatoriska skolan och utbildning
för vuxna. Ett antal  yrkanden  rör  frågor  där det
enligt  gällande  styrsystem  ankommer  på  andra än
riksdagen att fatta beslut.

Förslagen  i  motionerna, 274 yrkanden, återges  i
bilaga.

Bakgrund


En parlamentariskt  sammansatt kommitté tillkallades
i  ett  regeringsbeslut   den   25   februari  1999.
Kommittén  skall  enligt  direktiven (dir.  1999:15)
föreslå  hur  skollagen kan moderniseras  genom  att
förenklas och förtydligas  samt bättre anpassas till
ett    målstyrt    skolväsende    och    till    den
ansvarsfördelning som råder mellan  stat och kommun.
Kommittén  skall  vidare överväga hur skollagen  bör
utformas för att tydliggöra  det  kommunala ansvaret
för utbildningens kvalitet och likvärdighet.

Kommittén skall enligt uppdraget  utreda ett antal
frågor  som  är aktuella i föreliggande  betänkande.
Exempelvis skall  kommittén föreslå förändringar för
att   harmonisera   skollag,    läroplaner,    andra
förordningar  och  föreskrifter  och  analysera  och
definiera  de  termer som används i skollagen, t.ex.
skola,   skolform,   undervisning   och   pedagogisk
verksamhet.  Man skall också utreda om och i så fall
föreslå hur förskolan  kan  bilda  en  egen skolform
inom  det  offentliga  skolväsendet  för  barn   och
ungdom.  Vidare  skall  kommittén utreda och föreslå
hur   en  ökad  rättssäkerhet   för   eleverna   kan
åstadkommas.  Även  ansvarsfördelningen  mellan stat
och   kommun   skall  utredas  och,  om  så  behövs,
förtydligas. Dessutom  skall  man  utreda om statens
sanktionsmöjligheter   behöver  stärkas.   Kommittén
skall  också  utreda och föreslå  hur  målstyrningen
samt  det  kommunala   ansvaret   för  kvalitet  och
likvärdighet kan förtydligas och stärkas.  Man skall
också  utreda  hur lagstiftningen kan anpassas  till
utvecklingen av  verksamheterna  i  kommunerna  samt
föreslå  de  författningsändringar  som föranleds av
kommitténs  arbete.  Kommittén  skall redovisa  sitt
arbete senast den 16 december 2002.

Utskottets överväganden



Barnomsorg m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandena  om för-ändringar i fråga om
barnomsorgen.
Jämför reservationerna  1  (kd),  2  (fp), 3 (mp), 4 (m,
kd), 5 (m), 6 (c) och 7 (m, fp).

Öppna förskolan och familjedaghem


Motioner

Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2001/02:Sf392
ett  tillkännagivande  att arbetet  inom  den  öppna
förskolan tillvaratas och  utvecklas  (yrk. 24). För
att  kunna  ge  det  enskilda  barnet  den trygghet,
stimulans   och   det   stöd   det   behöver   måste
utgångspunkten vara barnets individuella behov.  Med
regeringens  politik  är  risken  uppenbar att andra
barnomsorgsformer   än   den   kommunala   förskolan
försvinner. I motion 2001/02:Ub548  yrkande  5 begär
Kristdemokraterna   att  situationen  för  de  öppna
förskolorna  skall  bevakas  med  anledning  av  den
allmänna förskolans införande.  Reformen  vänder sig
framför  allt  till de barn som i dag inte deltar  i
förskolan, dvs.  samma  grupper som ofta går i öppen
förskola. Det finns därför  stor  risk att den öppna
verksamheten konkurreras ut. I motion  2001/02:Sf392
föreslår       Kristdemokraterna      också      ett
tillkännagivande  att  den öppna förskolan skall ses
som   en   tillgång   för  ensamstående   föräldrar.
Kristdemokraterna menar  att  det  inte minst av den
anledningen  är  viktigt  att  kommunerna   erbjuder
verksamhet  i den öppna förskolan (yrk. 4). I  samma
motion    yrkar    Kristdemokraterna    också    att
definitionen  av  begreppen  barnomsorg och förskola
skall omfatta såväl föräldrarnas  omsorg  i det egna
hemmet  som förskola, familjedaghem, öppen förskola,
fritidshem,   föräldrakooperativ  och  andra  former
(yrk. 22). Utgångspunkten för alla val av barnomsorg
måste  vara barnets  bästa,  och  föräldrarna  skall
självfallet  ha  rätt  att välja den barnomsorgsform
som passar deras barn bäst.  Det  måste  finnas  ett
varierat utbud av olika barnomsorgsformer, inklusive
omsorg  i  det  egna  hemmet. I motion 2001/02:Ub548
yrkar Kristdemokraterna  att  familjedaghemmen skall
ingå  i den allmänna förskolan.  Motionärerna  menar
att familjedaghemmen  har  lämnats utanför genom att
regeringen ensidigt fokuserat  på  förskolorna.  Ett
tydligt  exempel  är att reformen om allmän förskola
inte omfattar familjedaghemmen (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Genom riksdagens beslut om  proposition  Maxtaxa och
allmän  förskola  m.m.  (prop.  1999/2000:129,  bet.
2000/01:UbU5)  påbörjades ett stegvis  införande  av
allmän förskola.  Förskola  erbjuds  alla  barn från
höstterminen  det år de fyller fyra år. Den allmänna
förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året och
vara avgiftsfri.  I  betänkandet pekade utskottet på
att förskoleverksamhetens  uppgift är att ge barn en
god  omsorg  och  stimulera  deras   utveckling  och
lärande   samt   att   verksamheten  har  en  social
betydelse  genom att den  bidrar  till  att  utjämna
skillnader  i   uppväxtvillkor   för  barn  i  olika
befolkningsgrupper och skapar mötesplatser  för barn
med olika etnisk, kulturell och social tillhörighet.
I   betänkandet   framhöll   utskottet   också   att
kommunerna  själva  beslutar hur allmän förskola för
fyra- och femåringar skall organiseras och samordnas
med övrig förskola. Utskottet  menade  också att det
är angeläget att organisationen beslutas  utifrån de
deltagande   barnens   behov  och  att  föräldrarnas
önskemål   beaktas.  Utskottet   har   ingen   annan
uppfattning  nu  utan  utgår  från  att kommunerna i
samverkan   med   barnens   föräldrar  beslutar   om
organisationen av den allmänna  förskolan. Den öppna
förskolan    är   ett   viktigt   komplement    inom
förskoleverksamheten.  Den bör även fortsättningsvis
utvecklas efter lokala behov.


Barnomsorgens verksamhet och tillsyn


Motioner

I   motion   2001/02:Ub548   yrkande    1   föreslår
Kristdemokraterna     ett    tillkännagivande    att
barnomsorg   är   en  omsorgsfråga   och   inte   en
utbildningsfråga.   Kristdemokraterna    menar   att
utvecklingen     går    åt    detta    håll    sedan
barnomsorgsfrågorna          flyttades          från
Socialdepartementet  till  Utbildningsdepartementet.
Om barnomsorgen liknar skola  är  inte  steget långt
borta  från  att  börja  mäta barnens kunskaper  mot
varandra. I yrkande 6 föreslås  ett tillkännagivande
om  lekens  betydelse  för  barns  utveckling.   När
förskolan alltmer inte-
greras      med      skolan     får     inte     den
utbildningspedagogiska verksamheten ske på bekostnad
av  den  fria leken och  barnens  behov  av  omsorg.
Kristdemokraterna  menar  vidare  i  yrkande  9  att
tillsynen  för  förskoleverksamheten  skall ligga på
kommunerna  medan Skolverket ansvarar för  tillsynen
av förskoleklassen,  skolbarnsomsorgen  och  skolan.
Miljöpartiet  menar  i motion 2001/02:Ub454 (i denna
del)  att  reglerna  för   tillsynen  av  förskolans
verksamhet  är  otydliga  och  bör   preciseras  med
angivande  av vilken instans som har tillsynsansvar.
Regler för sådan  tillsyn  bör tas fram och ansvaret
för den löpande tillsynen läggas på kommunen med ett
överordnat   ansvar  för  tillsynsverksamheten   hos
Skolverket.

Folkpartiet  menar i motion 2001/02:Ub222, yrkande
23, att tydliga mål bör införas i förskolan. Det bör
vara två typer av  mål.  Dels bör det finnas mål som
skall  ange inriktningen på  förskolans  pedagogiska
verksamhet      och      uttrycka      en     önskad
kvalitetsutveckling (”mål att sträva mot”), dels mål
som  uttrycker  vad varje barn skall ha uppnått  när
det lämnar förskolan  (”mål  att uppnå”). Sådana mål
saknas  i  förskolan  men  finns  för   alla   andra
skolformer.   Att   inte  ha  klart  uppställda  mål
försvårar  resultatuppföljningen   av  verksamheten.
Folkpartiet   understryker   i   samma  motion   att
föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barns
fostran och utveckling men att förskolans  betydelse
som  kompletterande  funktion  till föräldraansvaret
har blivit viktigare. Förskolans  arbete  med barnen
skall  därför  ske i nära samarbete med föräldrarna.
För att barn och föräldrar skall kunna ha ett reellt
inflytande  i  förskolans   verksamhet  skall  varje
förskola  vara  tydlig  i fråga  om  mål,  innehåll,
arbetsformer   samt   ömsesidiga   rättigheter   och
skyldigheter (yrk. 25).  Miljöpartiet menar i motion
2001/02:Ub454 (i denna del)  att  en ny läroplan för
förskola   och  förskoleklass  bör  utarbetas.   Den
läroplan som  infördes  1997/98  är otillräcklig som
underlag  för  arbetet  i  förskolan.   Miljöpartiet
motsätter sig skolifieringen av förskoleklassen. Den
har blivit ett första steg mot en skolstart  vid sex
års ålder och en tioårig grundskola. Man menar också
att   det   inte   är   rimligt  att  ha  tre  olika
förskoleformer för barn mellan  ett  och  sex år. En
samlad syn på förskoleverksamheten är önskvärd.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet erinrar om att det framgår av läroplanen
för förskolan (Lpfö  98)  att  förskolans uppdrag är
att  erbjuda  barnen en verksamhet  som  skall  vara
rolig, trygg och  lärorik  för alla barn som deltar.
Förskolan  skall erbjuda barnen  en  god  pedagogisk
verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en
helhet. Vad  gäller  målformuleringarna i läroplanen
för  förskolan har utskottet  uttalat  sig  i  denna
fråga    tidigare    i    samband    med    liknande
motionsyrkanden,  senast  i betänkandet Maxtaxa  och
allmän förskola m.m. (bet.  2000/01:UbU5). Utskottet
avstyrkte och riksdagen avslog  yrkandena. Utskottet
hänvisade i betänkandet till utskottets behandlingen
av   läroplan   för   förskolan  våren  1998   (bet.
1997/98:UbU16). Utskottet  anförde  då  att avsikten
med  mål  att  uppnå när det gäller skolan,  är  att
målen skall kunna  utvärderas och utgöra grunden för
en resultatbedömning.  I  förskolan  är det inte det
enskilda barnets resultat som skall utvärderas,  och
inga  betyg  eller omdömen skall utfärdas. Utskottet
instämde  därför   i   regeringens   bedömning   att
läroplanen  för  förskolan endast skall innehålla en
typ av mål, nämligen  mål  att  sträva  mot  för det
enskilda  barnets  utveckling och lärande. Utskottet
finner   inte   skäl   att   ändra   sina   tidigare
ställningstaganden.  Inom  Regeringskansliet  bereds
dessutom   för  närvarande   rapporten   Samverkande
styrning – Om läroplanerna som styrinstrument.
Enligt skollagens  nuvarande definitioner omfattar
förskoleverksamheten  förskola,   familjedaghem  och
öppen förskola. Skollagskommittén kommer  i  samband
med att man prövar om och hur förskolan kan bilda en
egen skolform att se över dessa definitioner.
Vad gäller frågan om tillsyn vill utskottet erinra
om  den  ansvarsfördelning  som  finns, nämligen att
Skolverket  har tillsynsansvaret för  den  kommunala
förskoleverksamheten  och skolbarnsomsorgen samt för
fristående     skolor     och    dit     tillhörande
förskoleklasser. Kommunen utfärdar tillstånd och har
ett  eget  tillsynsansvar  för  enskilda  förskolor,
fritidshem  och  förskoleklasser.  Skollagskommittén
kommer inom sitt uppdrag  också  att utreda om och i
så  fall  hur  ansvarsfördelningen mellan  stat  och
kommun behöver förtydligas  samt  utreda och föreslå
hur  målstyrningen  och det kommunala  ansvaret  för
kvalitet  och  likvärdighet   kan   förtydligas  och
stärkas.

Maxtaxans konsekvenser


Motionen

I motion 2001/02:Ub318 (kd) yrkas att en uppföljning
av maxtaxans konsekvenser för barnens  förskolemiljö
skall göras. Motionären menar att det är viktigt att
metoder  utvecklas  redan från starten för  att  man
kontinuerligt skall kunna  följa  upp barnens miljö.
Det  finns  en risk att miljön försämras  genom  att
föräldrar  väljer  att  ha  barnen  längre  tider  i
förskolan eftersom barnomsorgen blir billigare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet. Utskottet  erinrar  om  Skolverkets
uppdrag  i dels förordning (2001:160) om statsbidrag
till   kommuner    som    tillämpar   maxtaxa   inom
förskoleverksamhet    och   skolbarnsomsorg,    dels
förordning    (2001:161)    om    statsbidrag    för
kvalitetssäkrande  åtgärder inom  förskoleverksamhet
och  skolbarnsomsorg  till  kommuner  som  tillämpar
maxtaxa  att  följa  upp och utvärdera effekterna av
statsbidraget.  I  förordningarna   finns  också  en
skyldighet   att   till   Skolverket  lämna   sådana
uppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning
och utvärdering. Skolverket har också fått i uppdrag
av  regeringen att följa upp  reformen  om  maxtaxa,
medlen  för kvalitetssäkring, förskoleverksamhet för
arbetslösas  eller  föräldraledigas  barn  samt  den
allmänna  förskolan (U2001/4684/S). Uppdraget kommer
att omfatta flera år och avrapporteras första gången
senast  den   1   mars   2003.   Frågor   om   barns
vistelsetider,   förändrad   efterfrågan,   kommunal
avgiftspolitik,   kvalitetsfrågor  samt  de  samlade
ekonomiska  effekterna  för  kommunerna  kommer  att
följas upp av Skolverket.


Förskoleklassen


Motioner

Centerpartiet  begär i motion 2001/02:Ub322, yrkande
2, ett tillkännagivande  att  regeringen  bör  få  i
uppdrag att utveckla förskoleklassen, t.ex. genom en
fortsatt  översyn  och  synkronisering  av  lag  och
förordning    och    en    fortsatt    satsning   på
utvecklingsarbete   och   utvecklingsdialoger    med
kommuner  och  skolor.  Vidare bör man satsa dels på
att genomföra integrationsreformer såväl på kommunal
nivå som på verksamhetsnivå  och  inom  rektors- och
lärarutbildningen,  dels  på  en  dialog  med  dessa
utbildningar.    Slutligen    bör   forskningsarbete
bedrivas  vad  gäller den pedagogiska  verksamhetens
innehåll och effekter  av  olika  organisations- och
vistelseformer.   Moderaterna  föreslår   i   motion
2001/02:Ub233,    yrkande    13,    att    nuvarande
sexårsverksamhet får utvecklas till en barnskola med
tydliga pedagogiska  ambitioner att ta vara på varje
barns förmåga till tidig inlärning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

En utvärderingsstudie från Skolverket (Skolverkets
rapport  201)  av  införandet  av  förskoleklasserna
visar  att  reformen i vissa kommuner  inneburit  en
”skolifiering” av förskoleklassen. Verket menar dock
att det är svårt  att redan efter tre år kategoriskt
värdera hur reformen  fallit ut och att det är svårt
att göra generella bedömningar  kring  kvaliteten. I
riksdagens  beslut om budgetpropositionen  för  2002
(bet. 2001/02:UbU1,  rskr.  97)  avsattes medel till
utveckling   av   skolväsende   och  barnomsorg.   I
propositionen   angavs   att  medlen  bl.a.   skulle
användas   till  en  förstärkning   av   Skolverkets
utvecklingsinsatser  vad  gäller  integration mellan
förskoleklass, grundskola och fritidshem.  Utskottet
vill   i   sammanhanget   markera   vikten   av  att
förskolepedagogiken  får  genomslag  i verksamheten.
Utskottet  vill  också  erinra om Skollagskommitténs
uppdrag  att lämna förslag  till  hur  integrationen
mellan förskoleklass,  skola  och  fritidshem  skall
regleras i skollagen.
Vad  gäller  yrkandet  om  barnskola har utskottet
behandlat   och  avstyrkt  motsvarande   yrkande   i
betänkandet    Maxtaxa     och    allmän    förskola
(2000/01:UbU5)  och  i  budgetbetänkandet  för  2001
(2000/01:UbU1). Riksdagen  har  varje  gång avslagit
yrkandet. Utskottet har ingen annan uppfattning  nu.
Utskottet  hänvisar  också  till  Skollagskommitténs
uppdrag  att  utreda  om och i så fall  föreslå  hur
förskolan  kan  bilda  en  egen  skolform  inom  det
offentliga skolväsendet för barn och ungdom.

Skolbarnsomsorg


Motioner

Kristdemokraterna  menar   i  motion  2001/02:Ub548,
yrkande 7, att skolbarnsomsorgen för 10–12-åringarna
är  svårt  eftersatt  i  många  kommuner.  Kommunens
tillsyn är också ofta bristfällig. Kristdemokraterna
pekar  också  på  bristande  styrning,  avsaknad  av
behovsinventeringar,  dåliga lokaler  och  brist  på
personal.  Kommunerna  måste   ta  sitt  ansvar  och
utveckla   skolbarnsomsorgen,   framför   allt   för
åldersgruppen 10–12 år. Miljöpartiet  menar i motion
2001/02:Ub455 (i denna del) att det är  viktigt  att
skolorna   inte  av  besparingsskäl  gör  avkall  på
kvalitetskrav        inom       fritidsverksamheten.
Barngrupperna är t.ex.  ofta alldeles för stora, och
tillsynen över denna del  av  skolans  verksamhet är
illa organiserad. Skolverkets och kommunernas ansvar
för en god tillsyn bör förtydligas och tillsynen  få
en fastare organisation.

I   motion   2001/02:So501,   yrkande   1,   menar
Centerpartiet  att  skolan och skolbarnsomsorgen har
möjlighet att stärka barns och ungdomars förmåga att
naturligt umgås i en  storstadsmiljö  och har därför
ett stort ansvar att lyfta fram mångfaldsaspekterna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.   Ansvaret  för  skolbarnsomsorgen
vilar  på kommunerna.  Kommunerna  är  skyldiga  att
tillhandahålla         förskoleverksamhet        och
skolbarnsomsorg för barn  i  åldern  1–12  år  i den
omfattning  som  behövs med hänsyn till föräldrarnas
förvärvsarbete  eller  studier  eller  barnets  eget
behov. Skolverket  har  i uppdrag att säkra kvalitet
och  likvärdighet  inom  skolbarnsomsorgen.   I   en
rapport     från     verket    som    refereras    i
budgetpropositionen för  2002  har  konstaterats att
endast  ca 13 % av barnen i åldersgruppen  10–12  år
har tillgång  till  någon  form  av skolbarnsomsorg.
Utskottet  noterar  också  att  Skolverket   i   sin
årsredovisning  för  2001  gör  bedömningen  att man
behöver  stärka  sin kompetens inom området och  att
barnomsorgsfrågorna   behöver  integreras  bättre  i
Skolverkets  arbete  så  att  inte  skolperspektivet
dominerar.

Utskottet   menar   att   det   är   viktigt   att
skolbarnsomsorgen  fungerar  tillfredsställande  och
att de elever och föräldrar som  så önskar också har
tillgång till sådan omsorg. Utskottet menar dock att
något   särskilt   uttalande  från  riksdagen   inte
erfordras  då  regeringen  redan  har  uppmärksammat
frågan.   I   övrigt   menar   utskottet   att   den
ansvarsfördelning  som  finns mellan stat och kommun
innebär att det är kommunerna  som  själva bestämmer
innehållet  i skolbarnsomsorgen. Frågor  om  tillsyn
har   behandlats   under   avsnittet   Barnomsorgens
verksamhet och tillsyn.

Förskolans personal m.m.


Motioner

I tre motioner  finns yrkanden som avser personalens
utbildning inom barnomsorgen.  Folkpartiet  begär  i
motion     2001/02:Ub222,     yrkande     24,    att
högskoleutbildade  förskollärare  skall  ha ansvaret
för  den  pedagogiska verksamheten i förskolan.  Man
menar  att  när   förskolan   nu   har   ett  större
pedagogiskt   ansvar  än  tidigare  är  det  oerhört
viktigt  att  det   är  utbildad  personal  som  har
huvudansvaret. Folkpartiet  menar  också att andelen
förskollärare  skall öka och att målet  är  att  all
personal   med   pedagogiskt   ansvar   skall   vara
högskoleutbildad (motion 2001/02:Ub220 yrkande 8). I
motion   2001/02:Ub548    yrkande    8    framhåller
Kristdemokraterna   att  de  som  arbetar  med  barn
utifrån  sina  olika specialiteter  måste  ges  goda
möjligheter till  kompetenshöjning, vidareutbildning
och  forskning.  Det  är  viktigt  att  utbildningen
omfattar  såväl  kunskaper   om  de  internationella
konventioner som gäller barn,  familj och utbildning
som kunskaper om att se och tolka barns signaler när
de far illa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena.

Utskottet  har  behandlat frågor om förskollärares
pedagogiska    ansvar     och    fortbildning    och
vidareutbildning av personal,  senast  i betänkandet
Maxtaxa och allmän förskola  (bet. 2000/01:UbU5).  I
betänkandet  hänvisade  utskottet  till  betänkandet
Läroplan   för   förskolan   (bet.   1997/98:UbU16).
Utskottet anförde bl.a. följande.
Att förskolan nu får en läroplan är  ett  uttryck
för  de  krav  som  ställs på att den pedagogiska
verksamheten  skall  ha   hög  kvalitet.  –  –  –
Kommunerna  har  ansvar  för  att   kvaliteten  i
förskolan  utvecklas.  Utskottet vill betona  att
det ankommer på dem att  organisera  verksamheten
och  anskaffa  den kompetens som behövs  för  att
målen i läroplanen  skall kunna nås. I likhet med
regeringen utgår utskottet  från  att  kommunerna
satsar  på välutbildad personal för att garantera
hög professionalitet.

I betänkandet  Maxtaxa  och  allmän  förskola  (bet.
2000/01:UbU5) anförde utskottet bl.a. följande.

Utskottet erinrar vidare om att det  i 2 a kap. 3
§    skollagen    föreskrivs    att    det   inom
förskoleverksamheten  skall  finnas personal  med
sådan  utbildning  eller erfarenhet  att  barnens
behov av omsorg och  en god pedagogisk verksamhet
kan  tillgodoses.  Utskottet   har   ingen  annan
uppfattning än motionärerna beträffande vikten av
fortbildning  och  vidareutbildning av förskolans
personal. Det är kommunernas ansvar att fortbilda
sin  personal.  Enligt   utskottets   uppfattning
kommer strukturen i den nya lärarutbildningen att
innebära  ett  ökat  utbud  av  olika kurser  och
specialiseringar som med fördel kan  användas  av
förskolans     och     skolans    personal    för
kompetensutveckling  (prop.  1999/2000:135,  bet.
2000/01:UbU3).

Utskottet  finner  ingen anledning  att  ändra  sina
ställningstaganden.


Pedagogiskt ansvar i förskolan


Motionen

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub220, yrkande 6,
att det är lika viktigt  att  behörig personal skall
ha pedagogiskt ansvar inom förskolan  som det är att
behöriga   grundskolelärare  skall  undervisa   inom
grundskolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandet. Frågan om  pedagogiskt  ansvar  har
behandlats ovan i avsnittet Förskolans personal m.m.


Tillståndsgivning för förskolor


Motionen

Miljöpartiet  föreslår  i  motion  2001/02:Ub454  (i
denna del) att en utredning skall tillsättas för att
dels  närmare  undersöka hur tillståndsgivningen för
att starta enskilda  förskolor  hanteras  i  landets
samtliga  kommuner,  dels  lämna förslag om ett nytt
system  för tillståndsgivning  och  därvid  särskilt
beakta möjligheten  att införa regler som liknar dem
som gäller tillståndsgivning i grundskolor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår
motionsyrkandet i denna del.

Enligt  gällande bestämmelser i skollagen  behöver
en enskild förskola få tillstånd av kommunen för att
driva  verksamheten.  Utskottet  anser  att  det  är
rimligt  att  sådana beslut fattas på lokal nivå och
är  inte  berett   att  föreslå  några  ändringar  i
skollagen på denna punkt.

Övergripande frågor om skolan


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår  att   riksdagen   avslår
motionerna  rörande  förändringar i fråga  om
övergripande regler för skolan.
Jämför reservationerna 1 (kd), 2 (fp), 5 (m),
6 (c), 7 (m, fp), 3 (mp) och 8 (m, c, fp).

Skolans ställning och uppgift, m.m.


Motioner

Moderaterna   menar  i  motion   2001/02:Ub233   att
förnyelsen   av   skolan    har    misslyckats.   De
socialdemokratiska regeringarna har  inte  försäkrat
sig  om att göra regelverk, mål och intentioner  väl
kända  och  därför  underlåtit  att ta initiativ när
okunskap  eller  missförhållanden blivit  uppenbara.
Därutöver  har  den   avreglering   som   borde   ha
genomförts    uteblivit.   Moderaterna   begär   ett
tillkännagivande  om  vikten  av att göra regelverk,
mål och intentioner kända (yrk.  1).  I samma motion
redovisar  Moderaterna  sin  uppfattning  att  varje
individ behövs och är viktig tillsammans med tron på
att  alla kan uppnå skolans grundläggande mål  eller
leder  till  öppenhet för en mångfald när det gäller
arbetsformer  och  pedagogik.  Tilltron  till  varje
barns och ungdoms  förmåga  är grundläggande för att
skolan skall nå goda resultat.  Det  är  viktigt att
skolan  prioriterar skolans kunskapsmål och  att  de
som arbetar där har höga förväntningar på att elever
är läraktiga (yrk. 3). I motion 2001/02:A391 yrkande
2    menar    Moderaterna     att     det    svenska
utbildningssystemet  inte klarar att möta  vare  sig
enskildas behov eller  arbetsmarknadens  krav. Många
rapporter  påvisar brister i elevernas baskunskaper:
Många uppnår  inte  behörighet  till  ett nationellt
program  i  gymnasieskolan  och många gymnasieelever
lyckas inte fullfölja sina gymnasiestudier.

I  motion  2001/02:Ub270  (kd)   föreslås  att  en
utredning   som   granskar  skolans  mål  tillsätts.
Motionären  menar  att   det   kan   ha   skett   en
förskjutning  i  uppfattningen  om vad som krävs för
att målen skall vara uppfyllda. Detta  kan  innebära
att kraven har blivit större på eleverna. Det verkar
också  enligt motionären finnas lokala skillnader  i
tolkningen  av grund- och gymnasieskolans mål. Målen
skall vara så precist beskrivna att detta inte skall
kunna förekomma.  Finns  det  utrymme  för  tolkning
sätts de målrelaterade betygen ur spel.
Folkpartiet   framför   i   motion  2001/02:So637,
yrkande 1, att ökad kunskap och  kvalitet  i  skolan
krävs  för  att det personliga ansvaret och den egna
makten   över   vardagen   skall   kunna   öka.   En
kunskapsskola behövs,  som  ger  de  unga en gedigen
grund att stå på i livet. I motion 2001/02:Ub286 (m)
yrkande  1 framhåller motionären att god  utbildning
både  i  ett  individ-  och  samhälls-perspektiv  är
viktigare   än   någonsin   tidigare   och  att  god
utbildning  är både den bästa och kanske  också  den
enda  fungerande   välfärdspolitiken.  I  yrkande  2
begärs ett tillkännagivande  att  tillgång  till god
utbildning är en rättighet för alla svenska barn och
ungdomar.  Alla  skall erbjudas möjligheten till  en
individuellt   anpassad    utbildning.    I   motion
2001/02:Ub363  (s) yrkande 1 menar motionärerna  att
det är viktigt att  slå  vakt  om  skolan  både  som
förmedlare  av  de grundläggande demokratiska värden
som samhället vilar  på  och av uppgiften att främja
lärande. Motionärerna framhåller  också (yrk. 3) att
målet är en skola för alla och att  hela  läroplanen
skall   förverkliga   såväl   kunskapsmålen  som  de
övergripande värdegrundsmålen.  Alla elever har rätt
till  en utmanande och stimulerande  skola  där  det
finns  förutsättningar   för   dem   att  nå  målen.
Miljöpartiet menar i motion 2001/02:N364, yrkande 3,
att det finns behov av att skapa strategier  för att
förändra  attityden  till  utbildning,  kunskap  och
skolan i sig.
I   motion   2001/02:Ub240,   yrkande   1,   begär
Centerpartiet    ett    tillkännagivande    att   en
arbetsgrupp  för  att  studera resursanvändning  och
måluppfyllelse   i  kommunerna   skall   tillsättas.
Centerpartiet menar  att  resultaten  i  den svenska
skolan   vid   en   internationell  jämförelse  inte
motsvarar de resurser  som läggs ned. En utvärdering
måste därför göras av hur  kommunernas  anslag  till
skolan  fördelas  och  hur  mycket  av de ekonomiska
resurserna    som    faktiskt   går   till   skolans
huvuduppgift  att  ge eleverna  kunskaper.  I  samma
motion, yrkande 2, begärs att regeringen lägger fram
förslag till reformer  för  att  skolan  skall kunna
utföra sitt uppdrag. En reform är att alla skall ges
rätt till kunskaper genom att skolan anpassas  efter
alla elevers olika förutsättningar. Skolans åtagande
slutar  inte  förrän eleven uppnår kunskapsmålen för
grundskolan. En annan reform innebär att kommunernas
ansvarstagande  för  skolan  måste öka. Staten måste
också  öka resurserna och ge möjlighet  för  verklig
kommunal  styrning.  Den tredje reformen är att fler
lärare  skall  anställas.  Rekryteringen  bör  också
breddas. I motion  2001/02:Ub523 (s) yrkande 1 pekar
motionärerna  på  ett   antal   vägar   för  skolans
utveckling. Angelägna områden är bl.a. en  skola för
alla,  skolan  som  en  viktig del av samhället  och
regelbundna utvecklingssamtal;  skolan  skall stärka
elevernas  självförtroende  och  självkännedom   och
stärka  den  sociala  kompetensen samt delaktigheten
och inflytandet för elever och föräldrar.
I motion 2001/02:Ub287 (m) yrkande 6 framhålls att
det är nödvändigt att reda ut problemen i skolan för
att gymnasieskolan skall  kunna  stärkas. De brister
som finns i grundskolan gör att elever  inte får med
sig   de   baskunskaper  som  krävs  för  att  klara
gymnasiet. I  motion  2001/02:Ub290  (m)  yrkande  2
menar  motionären  att  riksdagen  skall  lägga fast
nationella    riktlinjer   och   mål   för   skolans
verksamhet. Det  skall  vidare  finnas  en nationell
målbaserad  läroplan,  medan hur målen uppnås  skall
avgöras av respektive skola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena.

Yrkandena     behandlar     ett     stort    antal
frågeställningar och förslag till tillkännagivanden.
Vissa  yrkanden  är  välkända och har behandlats  av
utskottet  tidigare  under   mandatperioden.  Liksom
tidigare   instämmer  utskottet  i   vissa   av   de
synpunkter på  skolan  som kommer fram i motionerna.
Exempelvis är det viktigt  att  skolregleringarna är
välkända och att förväntningarna i skolan skall vara
höga på elevernas förmåga. Vidare är det självfallet
så  att  en  god utbildning spelar en  stor  roll  i
välfärdspolitiken  och  att  en god utbildning är en
rättighet  för  barn och ungdomar.  Utskottet  menar
dock att yrkandena  inte föranleder några uttalanden
från riksdagens sida.  När  det  gäller  de  krav på
reformer  och  utredningar som framförs i motionerna
hänvisar utskottet till Skollagskommitténs arbete.

Förmedling av kunskaper


Motionen

Moderaterna  understryker   i  motion  2001/02:Ub233
yrkande  5  att  skolans  uppgift  är  att  förmedla
kunskaper.  Undervisning och  annan  verksamhet  som
syftar till kunskapsutveckling  måste  stå i centrum
för  skolans arbete. Skolans legitimitet  avgörs  av
undervisningens  kvalitet  och i vilken utsträckning
skolan får vara en stimulerande plats för lärande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår att riksdagen  avslår  yrkandet.
Utskottet menar att det självklart är så att skolans
huvuduppgift  är att förmedla kunskaper och yrkandet
bör inte föranleda  något  uttalande från riksdagens
sida.


Skolverkets tillsyn


Motionen

Miljöpartiet presenterar sina  förslag  om  skolan i
motion  2001/02:Ub455  (i  denna  del). Miljöpartiet
anser att skolan skall vara en skola  för  alla. Man
menar att det är angeläget att de förstärkningar  av
kommunernas  ekonomi  som  nu görs, verkligen kommer
skolan  till  del.  Parallellt   med   den  pågående
utvecklingen    av   skolväsendet   måste   särskild
uppmärksamhet riktas  mot de elever som har behov av
särskilt stöd. Miljöpartiet  menar  att  det  skolan
framför allt behöver under den närmaste framtiden är
arbetsro  och  ökade resurser. Det skall ankomma  på
Skolverket att i  tillsynsarbetet  uppmärksamma  att
elever  med  behov av särskilt stöd också får detta.
Miljöpartiet menar  att  tillsynen över skolan borde
skärpas så att elevernas rättigheter  till likvärdig
utbildning och trygghet i skolan kan garanteras. Det
är viktigt att tillsynen även täcker undervisningens
innehåll och sociala förhållanden vid skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår  yrkandet (i
denna  del).  Utskottet  har  behandlat  frågan   om
Skolverkets     tillsyn    senast    i    betänkande
2001/02:UbU1. Utskottet menade då att något särskilt
uttalande om tillsynen  inte  behövdes då regeringen
uppmärksammat denna fråga. Utskottet  uttalade också
att regeringen skulle hålla riksdagen informerad  om
omfattningen  och  inriktningen  av  utvecklingen av
tillsynsverksamheten.  Utskottet  har  ingen   annan
uppfattning nu.


Sanktionsmöjligheter mot kommunerna


Motionen

I    motion    2001/02:Ub240    yrkande   10   begär
Centerpartiet      ett      tillkännagivande      om
sanktionsmöjligheterna  mot  kommuner  i  syfte  att
säkerställa    en   nationellt   likvärdig    skola.
Centerpartiet menar  att  det finns anledning att se
över statens sanktionsmöjligheter  mot  kommuner och
eventuellt  införa  sådana  mot  kommuner som  trots
upprepad  kritik  från  Skolverket  inte  korrigerar
brister  i  den egna verksamheten. Staten  måste  se
till att skolhuvudmän  och  skolledningar  verkligen
når målen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  avstyrker  motionsyrkandet.  Den kommitté
som  för  närvarande  ser  över  skollagstiftningen,
Skollagskommittén,  har  i  uppdrag  att  utreda  om
statens sanktionsmöjligheter behöver förstärkas.


Skolplikt m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena   rörande   tidpunkten   för
skolstart  och  för när  en  elev  kan  lämna
grundskolan, skolplikt,  rätt till utbildning
och införande av grundskoleexamen.
Jämför reservationerna 9 (m,  kd,  c,  fp), 2
(fp), 10 (m, fp, kd), 5 (m), 6 (c) och 7  (m,
fp).

Motioner

Moderaterna  tar upp frågan om flexibel skolstart  i
motion  2001/02:Ub233.   I   yrkande   12   föreslår
Moderaterna att barn vars föräldrar så önskar  skall
få  börja  grundskolan från det år barnet fyller sex
år och fram  till  det år barnet fyller åtta. Därmed
finns ett ordentligt  spann  i  tiden  som  gör  att
bättre  hänsyn  kan  tas  till  alla barns speciella
förutsättningar. Kristdemokraterna redovisar sin syn
på     skolstarten     i    motion    2001/02:Ub446.
Kristdemokraterna menar att alla är olika och lär på
olika  sätt och under olika  lång  tid.  Somliga  är
skolmogna  vid  fem eller sex års ålder, andra först
då de fyllt sju eller  kanske  åtta  år.  Övergången
mellan förskola och skola bör således ske vid  olika
åldrar  för  olika barn. Skolstarten bör därför vara
individuellt flexibel och ske successivt (yrk. 5).

Folkpartiet   föreslår   i  motion  2001/02:Ub222,
yrkande  17,  att  eleverna  normalt   skall   börja
grundskolan  vid  sex  års ålder. Elever skall också
kunna börja senare om det är lämpligare med tanke på
deras mognadsnivå.
Moderaterna menar också  att  det  behövs  en ökad
medvetenhet  om att skolplikten kan upphöra tidigare
än det år eleven  fyller  sexton år om han eller hon
nått grundskolans mål. Det  saknas  i dag former för
sådan  prövning.  Elever som inte nått  grundskolans
mål efter nio år skall  enligt  Moderaterna erbjudas
ett  extra  år  så  att  de slipper gå  vidare  till
gymnasieskolan  med  otillräckliga  kunskaper  (mot.
2001/02:Ub233,  yrk. 15).  Ett  motsvarande  yrkande
återfinns   också   i    den    moderata    motionen
2001/02:Ub483,  yrkande  1.  Moderaterna  menar  att
ingen  skall tvingas lämna grundskolan utan godkända
baskunskaper  i  svenska,  engelska  och  matematik.
Eleverna skall i stället erbjudas ett extra  år inom
grundskolan.  Kristdemokraterna menar också i motion
2001/02:Ub446,  yrkande  6,  att  det  skall  finnas
möjlighet  att förlänga skolgången på grundskolenivå
med ett år för  de  elever  som  önskar  det och som
bedöms  ha  behov  av  det för att uppnå de uppsatta
målen.  En  ökad  flexibilitet   efterfrågas  också.
Elever  som  lär  sig fortare än andra  skall  också
kunna  gå  igenom  grundskolan  snabbare.  I  motion
2001/02:Ju325   (m),   yrkande    2,    understryker
motionärerna  att  skolans  uppgift  är att utveckla
elevernas kunskaper så att inga elever lämnar skolan
utan att kunna läsa och skriva.
I   motion  2001/02:Ub463  (m)  yrkande  1   menar
motionären   att   inget  barn  skall  behöva  lämna
grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.
Elevens rätt till kunskap måste stärkas i skollagen.
Folkpartiet menar  i motion 2001/02:Ub222, yrkande
3, att skollagen skall ändras så att alla elever har
rätt  till  undervisning   och   stöd   även   efter
skolpliktens  upphörande tills de blir behöriga till
gymnasieskolans nationella program eller kan börja i
vuxenutbildning.  Syftet är att uppmuntra kommunerna
att  sätta in stöd tidigt.  I  motion  2001/02:Ub240
yrkande 3 föreslår Centerpartiet att det i skollagen
skall  införas  en individuell kunskapsrätt för alla
elever i grundskolan. Det bör klargöras att kommunen
och skolan har ett  åtagande  som  inte  är avklarat
förrän  eleven uppnår kunskapsmålen för grundskolan.
I  motion   2001/02:Ub463   (m)   yrkande   2  menar
motionären  att  skolplikten bör omvandlas från  att
gälla  ett  visst antal  skolår,  till  att  bli  en
individuell rätt  till  de  insatser som gör att man
kan nå en viss definierad grundkunskap.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 4
att elever skall lämna grundskolan när målen nåtts i
stället för efter en viss tidpunkt. Detta leder till
en mer flexibel grundskola där antalet terminer inte
är fixerat.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen, senast i
betänkandet    Maxtaxa    och    allmän    förskola,
2000/01:UbU5,  avstyrkt  motionsyrkanden  om  ändrad
skolstartsålder  och  riksdagen  har  också avslagit
dem. Utskottet har ingen annan uppfattning  nu. Alla
sexåringar har rätt att delta i förskoleklassen. Det
finns  möjlighet att börja skolan vid sex eller  sju
års ålder. Om det finns särskilda skäl och ett barns
vårdnadshavare  begär det kan skolplikten uppskjutas
till dess att barnet  fyller  åtta år. Utskottet ser
det som en styrka att det finns  ett  betydande mått
av   flexibilitet  i  det  nuvarande  systemet   och
därigenom  möjlighet  att  med  utgångspunkt  i  det
enskilda barnets behov besluta när skolstarten skall
ske.
Utskottet  har vid upprepade tillfällen framhållit
vikten av att alla elever skall ges möjlighet att nå
målen för grundskolan;  senast  i betänkandet Skolan
(bet. 2000/01:UbU13). Alla elever når inte målen för
skolan  samtidigt och på samma sätt.  Undervisningen
skall   således    anpassas    till    varje   elevs
förutsättningar och behov, något som både framgår av
skollagen (1 kap. 2 §) och läroplanen (Lpo  94).  En
del elever kan behöva extratid i grundskolan, vilket
är möjligt enligt gällande bestämmelser (4 kap. 10 §
skollagen).   För   elever   i   grundskolan  upphör
skolplikten  med  utgången  av  vårterminen  det  år
eleven   fyller   16   år.   Om   eleven   då   inte
tillfredsställande  har  slutfört det sista skolåret
har han eller hon rätt att  få  tillfälle  att  göra
detta  under  högst två år efter det att skolplikten
upphörde.
I skollagen anges  som  huvudregel att skolplikten
upphör  vid utgången av vårterminen  det  kalenderår
eleven fyller  16  år  (3 kap. 10 § första stycket).
Skolplikten kan dock upphöra  dessförinnan om eleven
tillfredsställande  slutfört  högsta   årskursen   i
grundskolan eller visat sig ha motsvarande kunskaper
vid   en  särskild  prövning  (3  kap.  10  §  andra
stycket).  Vidare får rektorn, efter medgivande från
vårdnadshavaren,   flytta  en  elev  till  en  högre
årskurs om eleven har goda förutsättningar att klara
detta (6 kap. 5 § grundskoleförordningen).  I  fråga
om  elever  som  når  målen snabbare än andra elever
vill utskottet framhålla  att målen att sträva mot i
läroplanen är utformade så att det finns utrymme för
alla elever att utvecklas inom grundskolans ramar.
Sammantaget   anser  utskottet   att   det   finns
tillräckliga  möjligheter   att   anpassa   tiden  i
grundskolan  till  olika  elevers  behov.  Utskottet
finner  därför  inte skäl att förorda en ändring  av
bestämmelserna om skolplikt och rätt till kunskap.

Grundskoleexamen


Motioner

Moderaterna föreslår  i 2001/02:Ub233 yrkande 14 att
frågan om ett slags grundskoleexamen  utreds  och en
sådan   ger  behörighet  till  fortsatta  studier  i
gymnasieskolan.   I   2001/02:Ub287  (m)  yrkande  5
föreslår   motionären   att    när   en   elev   når
kunskapsmålet för grundskolan skall  han  eller  hon
ges ett kvitto på detta i form av en grundexamen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att riksdagen avslår yrkandena.
Utskottet  menar  att  det   är  obehövligt  med  en
grundskoleexamen.  Avgångsbetyget  från  grundskolan
fyller  enligt  utskottets   mening  de  syften  som
motionärerna efterfrågar.


Betyg m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   förslår   att  riksdagen   avslår
motionsyrkandena  avseende   förändringar   i
fråga om betygen.
Jämför  reservationerna  9  (m, kd, c, fp), 1
(kd), 2 (fp), 5 (m) och 7 (m, fp).

Gällande bestämmelser


Nuvarande betygssystem i grundskolan  regleras  i  7
kap.   grundskoleförordningen.   Det   innebär   att
ämnesbetyg  ges  i  slutet  av  varje termin fr.o.m.
årskurs  8  i  tre steg, nämligen Godkänd  (G),  Väl
godkänd (VG) och  Mycket  väl  godkänd  (MVG). Om en
elev inte har nått upp till de mål som bestämts  för
ämnet  eller  ämnesblocket får eleven inget betyg. I
stället skall på  begäran  av  eleven  eller elevens
vårdnadshavare ett skriftligt omdöme ges  om elevens
kunskapsutveckling i ämnet eller ämnesblocket.

Slutbetyget  från  årskurs  9  sätts med hjälp  av
kursplanernas  mål  samt nationella  betygskriterier
som utfärdats i anslutning till kursplanerna i varje
ämne. Till stöd för en  enhetlig  bedömning för hela
landet  finns obligatoriska nationella  ämnesprov  i
svenska,   svenska   som  andraspråk,  engelska  och
matematik.  Ämnesprov  i   samma   ämnen  kan  också
användas  i  slutet  av  årskurs  5  för att  bedöma
elevernas kunskapsutveckling.
Minst  en gång varje termin skall läraren,  eleven
och elevens  vårdnadshavare  ha utvecklingssamtal om
elevens kunskapsutveckling och  sociala  utveckling.
På  begäran av elevens vårdnadshavare skall  läraren
som ett  komplement  till  utvecklingssamtalet lämna
skriftlig  information  om elevens  skolgång.  Sådan
information får dock inte ha karaktären av betyg.

Överläggningar om ett förändrat betygssystem


Motionen

Centerpartiet   föreslår  i   motion   2001/02:Ub322
yrkande  5  att  överläggningar   skall  hållas  med
riksdagspartierna för att nå en bred överenskommelse
om ett förändrat betygssystem.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandet.

Skolverkets nationella kvalitetsgranskning 2000 om
betyg och bedömning visade att det förekom betydande
brister  i  skolans arbete vad gällde  rättvisa  och
likvärdighet.  Verket menade att kompetensutveckling
kopplad   till   utformning   av   kunskapsmål   och
kriteriernas funktion  och utformning har förekommit
i   alltför   blygsam   omfattning   och   att   den
kompetensutveckling   som  skett   i   samband   med
införandet  av betygssystemet  därefter  helt  eller
till stor del  har upphört. Granskningen visar också
att det ofta inte  finns  en samsyn i fråga om vilka
krav som ställs för olika betygssteg. Skolverket har
våren  2001  redovisat ett arbete  som  innebär  att
skolorna    har    fått     tillgång     till    ett
kommentarmaterial  om  bedömning och betygssättning.
Materialet innehåller en  genomgång  av bakgrund och
författningsbestämmelser men också en  praktisk  del
med  frågor och svar om bedömning och betygssättning
baserade på intervjuer med ett stort antal lärare. I
december  2001  fick Skolverket dessutom ett uppdrag
om  kompetensutveckling   av  lärare.  Verket  skall
planera   en   kompetensutveckling   av   lärare   i
grundskolan,    gymnasieskolan     och     gymnasial
vuxenutbildning     om     kunskapsbedömning     och
betygssättning.
Utskottet    menar   också   att   det   nuvarande
betygssystemet har  funnits alltför kort tid för att
det  skall  vara möjligt  att  uttala  sig  om  dess
egentliga   effekter.   Det   bör   därför,   enligt
utskottets mening, inte vara aktuellt med en översyn
av betygssystemet.

Fler betygssteg


Motioner

Folkpartiet menar  i  motion 2001/02:Ub222 yrkande 7
(i  denna del) att det bör  finnas  fler  betygssteg
eftersom  det  är  för få steg i dag för att betygen
skall  visa  vilka  kunskaper  eleven  har  uppnått.
Betygsskalan  bör bli  sexgradig.  Kristdemokraterna
menar i motion  2001/02:Ub446  yrkande  12  (i denna
del)  att målrelaterade betyg bör ges i en sexgradig
skala.   I  motion  2001/02:Ub212  (kd)  begärs  ett
tillkännagivande att en förändring av betygssystemet
till en betygsskala  med  minst sex olika steg skall
genomföras. De tre betygsstegen  som  finns  nu samt
möjligheten  att  inte få betyg alls är för trubbiga
eftersom skillnaderna  mellan de olika stegen är för
stora. Motionärerna föreslår också att de elever som
inte kvalificerat sig för  betyget  Godkänd i väntan
på   fler   steg   skall  kunna  få  sina  kunskaper
dokumenterade  i  alla   fall.  Motsvarande  yrkande
återfinns  i  motionerna  2001/02:Ub419   (kd)   och
2001/02:Ub495 (kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet    anser    att    riksdagen   bör   avslå
motionsyrkandena.     Utskottet    har     behandlat
motsvarande   motionsyrkanden    (senast    i   bet.
1999/2000:UbU15   och   2000/01:UbU13).    Utskottet
finner  inte  anledning  att  nu ändra sina tidigare
ställningstaganden.


Betyg tidigare


Motioner

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233  yrkande 16
att   nationella   betyg   behövs   för   att  säkra
möjligheter    till   nationella   jämförelser   och
kvalitetssäkring.  De  kan också vara användbara för
antagning  till senare utbildningar  samt  vara  ett
pedagogiskt    verktyg   under   förutsättning   att
ytterligare ett  betygssteg  införs.  De  nationella
betygen  skall  ges efter riktlinjer som gäller  för
alla skolor. I yrkande  17  föreslår Moderaterna att
skollagen bör ändras för att  ge  utrymme för skolor
som  så  önskar,  att  sätta betyg tidigare.  Staten
skall enbart reglera när  obligatoriska  betyg skall
ges.  Dock  måste  betyg  enligt  Moderaterna sättas
senast i årskurs 6. Betygskriterier  och  antal steg
för  lokala  betyg  fastställs  lokalt.  Folkpartiet
menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del)
att  betyg  bör  sättas tidigare än i årskurs  åtta.
Folkpartiet anser  att  elever, föräldrar, skola och
skolpolitiker bör få det  tydliga  besked om elevens
kunskapsutveckling som betyget innebär, från årskurs
sex.  I motion 2001/02:Ub446, yrkande  12  (i  denna
del) föreslår  Kristdemokraterna att betyg skall ges
från och med årskurs  sju  för  att  eleverna  skall
hinna   vänja  sig  vid  systemet  i  god  tid  före
slutbetyget   i   årskurs   nio.   Även   i   motion
2001/02:Ub342   (kd)  yrkande  1  finns  motsvarande
uppfattning  om  när   betyg  skall  ges.  I  motion
2001/02:Ub287 (m) yrkande  1  framhåller  motionären
att  skolans  signalsystem  måste  vara tydligt  vad
gäller  hur  eleverna tillgodogör sig  kunskap.  Att
tillräcklig tydlighet  saknas  är  en anledning till
att  barn  kan gå igenom hela grundskolan  utan  att
brister i läs- och skrivförmågan uppmärksammas eller
åtgärdas.  I   yrkande  2  anförs  att  betyg  eller
skriftliga omdömen bör införas redan från årskurs 1.
Vilken form skolan  använder  bör  vara  upp till de
enskilda  skolorna  att  avgöra. Dock bör betyg  ges
senast från årskurs 6 (yrk. 4).

Utskottets ställningstagande

Utskottet    anser   att   riksdagen    bör    avslå
motionsyrkandena.     Utskottet     har    behandlat
motsvarande    motionsyrkanden   (senast   i    bet.
1999/2000:UbU15   och   2000/01:UbU13).    Utskottet
finner  inte  anledning  att  nu ändra sina tidigare
ställningstaganden.


Nationella prov


Motioner

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222  yrkande  9
att  nationella  prov  ger  möjlighet  att  upptäcka
elever  som  är  i  behov  av  stöd. De ger också en
samlad bild av skolans resultat. Folkpartiet föreslå
att  nationella  prov  skall genomföras  regelbundet
eftersom det är det bästa  sättet att kvalitetssäkra
skolan.   De  nationella  ämnesproven   i   svenska,
engelska  och  matematik  skall  vara  obligatoriska
redan   i   grundskolans   tredje   år.   I   motion
2001/02:Ub287  (m) yrkande 7 föreslår motionären att
nationella prov,  som  visar  hur  varje elev ligger
till  och  vilka  som  behöver  särskilt  stöd,  bör
genomföras årskursvis.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   föreslår   avslag  på  motionsyrkandena.
Utskottet erinrar om att  riksdagen  under senare år
vid  ett  flertal  tillfällen på utskottets  förslag
avslagit  motionsyrkanden   om   fler  obligatoriska
nationella    prov    i   grundskolan   (jfr    bet.
1999/2000:UbU15 och bet.  2000/01:UbU13).  Utskottet
har inte ändrat uppfattning.


Prövnings- och ansvarsnämnd


I   motion   2001/02:Ub256   (fp)  föreslås  att  en
prövnings- och ansvarsnämnd för skolan införs. Insyn
i bedömningar vid betygssättning  ökar  elevers  och
föräldrars förståelse för lärarnas uppgift, vilket i
sin  tur  kan  förbättra  samarbetet  mellan hem och
skola. Lärarkåren blir kompetentare som bedömare och
rättssäkerheten ökar för eleverna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att riksdagen avslår  yrkandet.
Skollagskommittén  utreder   och  kommer  att  lämna
förslag till hur en ökad rättssäkerhet  för eleverna
kan     åstadkommas.     Enligt     uppgift     från
Skollagskommittén  skall  kommittén  inom  ramen för
översynen  av  skollagarna  behandla frågor som  rör
kontakter mellan skolan och familjen  när det gäller
barn i grundskolan.


Skriftliga omdömen och utvecklingssamtal


Motioner

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233  yrkande 18
om  att  föräldrar  i  skollagen skall tillförsäkras
rätt att få information  om sina barns skolgång. Det
skall också vara fritt för  skolorna  att  ge  sådan
information   genom  skriftliga  omdömen.  I  motion
2001/02:Ub287 (m)  yrkande 3 menar motionären att de
enskilda skolorna själva  skall  få  avgöra om betyg
eller skriftliga omdömen skall få ges.  Motionären i
motion  2001/02:Ub342  (kd)  yrkande  2  anser   att
skriftlig information bör ges om elevens kunskap och
utveckling    i    förhållande   till   de   angivna
kravnivåerna i läroplanen. Det är viktigt för att de
elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen
skall kunna få det på ett tidigt stadium.

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub222 yrkande 8
att   elevernas   vårdnadshavare    skall   erbjudas
skriftliga  omdömen  om elevens kunskapsmässiga  och
sociala utveckling från  och  med  första årskursen.
Grundskoleförordningen  bör ändras så  att  skolorna
har full möjlighet att lämna  information om hur det
går  för eleverna redan från första  året.  I  samma
motion,   yrkande10,   framhåller   Folkpartiet  att
utvecklingssamtalen är oerhört viktiga  för  elever,
föräldrar  och  lärare. Elevens kunskapsmässiga  och
sociala utveckling  utvärderas  och uppmuntras genom
dessa      samtal.     Folkpartiet     anser     att
utvecklingssamtal  skall föras redan i förskolan och
genom hela grundskoletiden.  I  motion 2001/02:Ub446
yrkande   11   framhåller   också  Kristdemokraterna
utvecklingssamtalets  betydelse.   Kristdemokraterna
menar att det är ett viktigt område  när  det gäller
att  utveckla  samarbetet  mellan  föräldrarna   och
skolan.  En  individuell  studieplan skall göras upp
och   sedan  följas  upp.  Utvecklingssamtalen   bör
dokumenteras skriftligt. I samma motion, yrkande 13,
föreslår Kristdemokraterna att den avlämnande skolan
skall ha  en  skyldighet att utarbeta ett skriftligt
omdöme  till  de   elever  som  inte  når  upp  till
fastställd kravnivå,  oavsett  om  eleven  begär det
eller inte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    anser    att    riksdagen   bör   avslå
motionsyrkandena.     Utskottet    har     behandlat
motsvarande   motionsyrkanden    (senast    i   bet.
1999/2000:UbU15 och 2000/01:UbU13). Utskottet finner
inte   anledning   att   nu   ändra   sina  tidigare
ställningstaganden.

Utskottet vill dock peka på att Skolverket  stöder
utvecklingen   av  utvecklingssamtal  och  skriftlig
information, bl.a.  genom en interaktiv webbplats på
skoldatanätet.   Senare    kommer   Skolverket   att
sammanställa det material som  kommit in och visa på
intressanta exempel från skolor  som  arbetar aktivt
med dessa frågor.

Ordning i skolan


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena  rörande   ordningsfrågor  i
skolan.
Jämför reservationerna 1 (kd),  2  (fp) och 5
(m).

Motioner

Moderaterna   framhåller   i   motion  2001/02:Ju266
yrkande 2 att ordning i skolan är nödvändigt för att
elever skall ha en chans att tillägna  sig  kunskap.
Var   fjärde   elev   lämnar   i   dag   skolan  med
ofullständiga  betyg, och enligt Moderaterna  är  en
bidragande orsak  skolk  och  bristande  ordning. En
fungerande skola måste präglas av lugn och  ordning,
inte av rån och våld. Vidare föreslår Moderaterna  i
motion  2001/02:Ub233 yrkande 7 att en översyn skall
göras   av    skolförordningens    bestämmelser   om
disciplinära  åtgärder  mot  elever.  Översynen  bör
bl.a.   omfatta   om   elever   som  inte  uppfyller
elementära krav på uppförande skall kunna stängas av
och vilken ansvarsfördelning som bör råda mellan hem
och skola när det gäller elevers  uppförande. Vidare
menar  Moderaterna  att  skolorna borde  åläggas  en
skyldighet att informera föräldrar  och skolhuvudmän
i   ordnings-   och   uppförandefrågor   (yrk.   8).
Motsvarande  yrkande  finns  i  Moderaternas  motion
2001/02:Ub265  yrkande  1. Moderaterna menar att  en
viktig   utgångspunkt   måste   vara   att   elevers
uppförande  och  beteende kommer  till  föräldrarnas
kännedom. Föräldrarna  har huvudansvaret för barnens
fostran och skolans uppdrag handlar om ett samarbete
med dem.

I motion 2001/02:Ub265 yrkande 2 menar Moderaterna
att de skriftliga omdömena bör innehålla information
om  elevens  uppförande  och   ordning.  Moderaterna
föreslår också att skollagen bör  förändras  så  att
varje  skola  får rätt att sätta betyg i ordning och
uppförande.   Betygskriterier   för   sådana   skall
utarbetas lokalt  och  vara  en  del av den enskilda
skolans kvalitetsarbete (yrk. 3). I yrkande 4, samma
motion,  framhåller Moderaterna att  skolsystemet  i
allmänhet  måste  ge signaler som innebär att skolan
och samhället fäster avseende på elevers uppförande.
I dag innebär avsaknaden  av  betyg  att  detta inte
uppfattas som en betydelsefull komponent i  en elevs
register.  I  motion  2001/02:Ub433  (m)  yrkande  2
föreslås  att  regeringen  skall  ge  Skolverket   i
uppdrag  att  införa  betyg i uppförande och ordning
för att upprätthålla ordning  och skapa studiero och
arbetsro  för  alla som vistas i  skolans  klassrum.
Även i motion 2001/02:Ub342  (kd) yrkande 3 föreslås
att  skolan  skall  kunna  ge skriftliga  omdömen  i
ordning och uppförande. Eleven mår oftast bra av att
veta vad som är acceptabelt och vad som inte är det.
Folkpartiet   förordar   i  motion   2001/02:Ub222
yrkande 13 att skolan utfärdar  ett handlingsprogram
mot skolk som anger vilka regler som skall gälla och
hur de skall upprätthållas. Folkpartiet  menar också
att det skall vara möjligt att ange ogiltig frånvaro
på   terminsbetygen.   I  tidigare  årskurser  skall
föräldrarna regelbundet  få skriftlig information om
sina barns frånvaro. Motsvarande yrkande återfinns i
2001/02:Ub225 yrkande 2. I motion 2001/02:
Ub220 yrkande 11 framhåller  Folkpartiet  att lärare
och  elever  behöver  ordning,  reda och arbetsro  i
skolan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   föreslår  att  samtliga  motionsyrkanden
avslås av riksdagen.

Utskottet vill  dock framhålla att det självfallet
är  viktigt  att det  råder  en  sådan  trivsel  och
ordning i skolan att elevernas inlärning underlättas
och att undervisningen  kan  bedrivas på bästa sätt.
Utskottet   vill  erinra  om  de  möjligheter   till
diciplinära      åtgärder      som      finns      i
grundskoleförordningen   (6   kap.  9–10 §§).  Dessa
åtgärder  är  att  uppmana  eleven  att  ändra  sitt
beteende, kontakta vårdnadshavaren,  visa ut en elev
återstoden av undervisningspasset samt  ge  en  elev
kvarsittning,  dvs.  att  låta  eleven under uppsikt
stanna  i  skolan  högst  en timme efter  skoldagens
slut. Därutöver anges att förseelser  i  vissa  fall
skall  anmälas  till  rektor  samt  hänskjutas  till
elevvårdskonferensen.   Elevvårdskonferensen  skall,
efter  att  ha  kontaktat  elevens   vårdnadshavare,
försöka få eleven att bättra sig genom  åtgärder som
är     avpassade    efter    elevens    individuella
förhållanden.    Om   detta   inte   hjälper   skall
elevvårdskonferensen    anmäla   förhållandet   till
styrelsen  för  utbildningen   för   övervägande  om
lämplig      åtgärd.     Utskottet     menar     att
grundskoleförordningen  ger tillräckliga möjligheter
att   vidta  åtgärder  mot  en   elevers   olämpliga
uppträdande.
Utskottet  vill  också  erinra  om att det anges i
läroplanen  för det obligatoriska skolväsendet  (Lpo
94) att läraren  skall  samverka med och fortlöpande
informera  föräldrarna  om   elevens  skolsituation,
trivsel  och  kunskapsutveckling.   Information   om
elevens  sociala  utveckling  skall  också  ges  vid
utvecklingssamtalen. Utskottet menar att det inte är
nödvändigt  att  för  närvarande reglera kontakterna
mellan skola och vårdnadshavare. Enligt uppgift från
Skollagskommittén skall  kommittén  inom  ramen  för
översynen  av  skollagarna  behandla  frågor som rör
kontakter mellan skolan och familjen när  det gäller
barn i grundskolan. Kommittén skall också utreda  om
och  i  så  fall hur ansvarsfördelningen mellan stat
och kommun behöver förtydligas.

Värdegrunden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  föreslår   att   riksdagen  avslår
motionsyrkandena om förändringar  i  fråga om
skolans värdegrund.
Jämför reservation 1 (kd).

Motioner

Kristdemokraterna  menar i motion 2001/02:Ub548  att
det är anmärkningsvärt  att  inte  förskolan står på
samma värdegrund som övriga skolformer, dvs. kristen
tradition       och      västerländsk      humanism.
Kristdemokraterna  menar  att  ett tillägg bör göras
snarast för att reglera förskolans  värdegrund (yrk.
2).   Kristdemokraterna   menar   vidare  i   motion
2001/02:Ub446  yrkande  1 att värdegrunden  uttrycks
mycket  diffust i läroplanen  i  förskolan,  då  man
nöjer sig  med  att tala om demokratiska värderingar
utan  att det kopplas  till  något  etiskt  synsätt.
Kristdemokraterna  menar  att det är anmärkningsvärt
att  förskola  och  grundskola   har   olika   etisk
värdegrund som bas för sina respektive verksamheter.
Kristdemokraterna anser att läroplanen för förskolan
skall  hänvisa  till den kristna traditionen och den
etik som bygger på  denna tradition. I samma motion,
yrkande 2, framhåller  Kristdemokraterna att skolans
värdeförmedling   måste   ske    i    alla    ämnen.
Religionsämnet  spelar  dock  en  särskild  roll för
förmedling av det kristna kulturarvet. För att kunna
diskutera  värdegrunden och etiska frågor men  också
för att kunna  jämföra med och förstå andra kulturer
och religioner är  det  viktigt  att alla elever ges
goda  baskunskaper  i  det svenska kulturarvet,  där
kristendomen  utgör  en  viktig   kärna.   I  motion
2001/02:Ub435 yrkande 3 menar Kristdemokraterna  att
varje   skola  bör  göra  en  plan  för  hur  man  i
undervisningen  och  i  hela  skolans verksamhet kan
omsätta     skolans    värdegrund    i    praktiken.
Kristdemokraterna  menar  också  att  Skolverket bör
utöva  tillsyn  över  hur  skolor  lever  upp   till
värdegrunden i praktiken (yrk. 2). Kristdemokraterna
menar  också att all samhällsstödd vuxenundervisning
bör  bygga  på  värdegrunden  i  läroplanen  för  de
frivilliga  skolformerna  (Lpf  94).  Kravet  på att
utbildningen  skall  vara icke-konfessionell behöver
dock inte finnas (mot. 2001/02:Ub549 yrk. 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår
motionsyrkandena,  bl.a.  med  hänvisning   till  de
insatser  som hittills gjorts på nationell nivå  och
till pågående arbete kring värdegrundsfrågor.

Skollagen  (1 kap. 2 §) slår fast att verksamheten
i  skolan  skall  utformas  i  överensstämmelse  med
grundläggande  demokratiska  värderingar och att var
och en som verkar inom skolan skall främja aktningen
för varje människas egenvärde  och respekten för vår
gemensamma miljö.
Skolans värdegrund formuleras  i  läroplanerna och
anger  de grundläggande värden som vårt  samhällsliv
vilar på  –  människolivets okränkbarhet, individens
frihet och integritet,  alla  människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
med  svaga  och  utsatta  –  och  som  skolan  skall
förmedla   och   förankra   hos   eleverna.   Enligt
läroplanerna  för  det  obligatoriska  skolväsendet,
förskoleklassen   och   fritidshemmet    (Lpo    94)
respektive  för  de frivilliga skolformerna (Lpf 94)
görs  detta  i överensstämmelse  med  den  etik  som
förvaltas  av  kristen  tradition  och  västerländsk
humanism, genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande.
Utskottet   har   tidigare   haft   att   behandla
motionsyrkanden  som rört bristen på hänvisning till
kristen  tradition   och   västerländsk  humanism  i
läroplanen för förskolan (Lpfö 98). I betänkandet om
införandet av en läroplan för förskolan konstaterade
utskottet, med anledning av  ett motionsyrkande, att
Barnomsorgs- och skolakommittén i sina formuleringar
av värdegrunden för förskolan  inte  tog  upp  någon
hänvisning  till  den  etik som förvaltas av kristen
tradition. Detta hade inte  mött  några invändningar
under  remissbehandlingen  av  kommitténs   förslag.
Utskottet ansåg inte att riksdagen borde göra  något
uttalande  i  frågan (bet. 1997/98:UbU16). Utskottet
behandlade också  frågan  under  föregående riksmöte
(bet.  2000/01:UbU13)  och  hade  då,   liksom   nu,
alltjämt samma uppfattning.
Under  drygt  ett  år,  från  februari 1999 t.o.m.
utgången     av    mars    2000,    arbetade    inom
Utbildningsdepartementet en projektgrupp med uppgift
att  utveckla arbetet  med  värdegrunden  i  skolan.
Projektgruppen  har  bl.a. genom olika insatser gett
stöd till och stimulerat  skolorna  att konkretisera
värdegrunden  i  sin  verksamhet.  Inom  ramen   för
projektet  har  tagits fram informationsmaterial och
rapporter   för   att   fördjupa   diskussionen   om
värdegrunden   bland    verksamma    i   skola   och
lärarutbildning.  Arbetet  med  en  utvärdering   av
värdegrundsåret   kommer  att  avslutas  inom  kort.
Resultatet av utvärderingen  skall  ligga till grund
för  fortsatta  insatser att stärka arbetet  med  de
grundläggande demokratiska värderingarna.
Skolverket har  i  regleringsbrevet för 2001 också
fått i uppdrag att, i samråd med berörda myndigheter
och organisationer, kartlägga förekomsten av rasism,
etnisk   diskriminering,    sexuella   trakasserier,
homofobi  och  könsrelaterad  mobbning   i   skolan.
Skolverket skall redovisa vilka insatser som behöver
vidtas.  Uppdraget skall avrapporteras senast den  1
november 2002.
Skollagskommittén   skall   inom  ramen  för  sitt
uppdrag  se  över hur vissa centrala  värdegrundsmål
skall  få  större   tyngd.  Vidare  har  en  rapport
överlämnats  till  Utbildningsdepartementet  rörande
läroplanerna    som   styrinstrument    (Samverkande
styrning – Om läroplanerna  som  styrinstrument,  Ds
2001:48).   Rapporten  bereds  för  närvarande  inom
Regeringskansliet.
För att stärka  kommunernas  och  skolornas arbete
med demokrati- och värdegrundsfrågor har 12 miljoner
avsatts  under  tre  år  fr.o.m.  juni  2001.   Umeå
universitet  i  samverkan med Ersta Sköndal högskola
samt  Göteborgs  universitet  får  projektmedel  för
detta ändamål.
När  det gäller vuxenundervisning  vill  utskottet
erinra om  att  denna  omfattas av läroplanen för de
frivilliga skolformerna,  och  således  också av den
värdegrund för skolan som redovisas där.
Utskottet  anser att det är angeläget att  skolans
värdegrund  omsätts   i   praktisk   handling.   Ett
omfattande     arbete     med     att     föra    ut
värdegrundsfrågorna   i   förskolans   och   skolans
verksamhet  har  pågått  under  senare tid och pågår
fortfarande.  Utskottet menar därför  att  det  inte
finns  anledning   för   riksdagen  att  göra  något
uttalande som rör värdegrunden.

Läroplaner, timplaner och kursplaner


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandena         om        timplanen,
undervisningens          innehåll         och
individualisering    samt    införande    och
utvidgning av olika ämnen.
Jämför reservationerna 8 (m, c,  fp),  4  (m,
kd), 6 (c), 7 (m, fp), 5 (m), 1 (kd), 2 (fp),
3 (mp) och 11 (v).

Motioner

I  två motioner yrkas att timplanen skall avskaffas.
Folkpartiet  menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 16
att  det  är resultatet  en  elev  uppnår  och  inte
antalet timmar  som läggs på varje ämne i skolan som
är det viktiga. Antalet  nedlagda  timmar i ett ämne
säger inget om uppnådda kunskaper. Folkpartiet anser
att   timplanen   är   ett   hinder  för  individens
utveckling eftersom den anger  hur många timmar alla
elever  måste  undervisas.   I motion  2001/02:Ub240
(c),  yrkande  5,  menar  motionärerna   också   att
timplanen snarast skall avskaffas. Man menar att det
finns en inbyggd motsättning mellan målstyrningen av
skolan  och  den tidsstyrning som timplanen innebär.
Det är inte antalet  timmar som skall utgöra grunden
för  den  likvärdiga  utbildningen  utan  målet  för
undervisningen.

I motion 2001/02:Ub233 yrkande 2 menar Moderaterna
att   utbildningen   bör   anpassas   till   elevens
förutsättningar. Skolan finns  för  att  var  och en
skall  kunna få det stöd och de utmaningar han eller
hon behöver  för  sin  kunskapsutveckling.  I motion
2001/02:Ub240  yrkande  4  menar  Centerpartiet  att
elever   i   grundskolan   bör  ges  en  individuell
studieplan.  Den  individuella   stu-dieplanen   bör
läraren upprätta tillsammans med elev och föräldrar,
och  den bör gås igenom vid varje utvecklingssamtal.
Centerpartiet   menar   också   att  genom  en  ökad
målstyrning och ett förtydligande av kravet att alla
elever i grundskolan skall uppnå  kunskapsmålen ökar
också  kraven  på  skolan  att  förmedla   kunskaper
anpassade   efter   varje   elevs   förutsättningar.
Ansvaret att finna vägar för att uppnå målen och att
anpassa      skolarbetet     efter     de     lokala
förutsättningarna  skall ligga lokalt på varje skola
(yrkande 6). I motion  2001/02:Ub363  (s)  yrkande 2
menar  motionärerna  att  skolan skall vara anpassad
till varje enskild elevs förutsättningar  och behov.
Motionärerna menar att människor lär olika  och  lär
in  på  olika  sätt  och  att kunskapen sedan kan få
uttryck i både teoretisk och praktisk form.
Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222 yrkande 5
att den enskilde eleven har  rätt att läsa i en takt
som    passar   hans   eller   hennes   individuella
förutsättningar.  Skolan  skall därför kunna dela in
basämnena  i särskild och allmän  kurs.  Indelningen
skall bygga på elevernas intresse och behov av stöd.
I  motion 2001/02:Ub286  (m)  yrkande  3  föreslår
motionären att alla barn och ungdomar skall erbjudas
möjligheten    till    en    individuellt   anpassad
utbildning.  Motionären  menar  att   den  kommunala
enhetsskolan  och  likhetsideologin måste  avvecklas
till förmån för individanpassning av undervisningen.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet    föreslår    att     riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet  har  behandlat motsvarande  yrkanden  i
betänkandet  om skolan  2001  (bet.  2000/01:UbU13).
Utskottet  betonade   då,  liksom  man  också  gjort
tidigare,  vikten  av att  skolan,  i  enlighet  med
gällande föreskrifter,  arbetade  på ett sådant sätt
att varje elevs resultat och skolsituation  ständigt
följs.  Utskottet  påpekade  också att målstyrningen
innebär  att  det skall finnas möjligheter  till  en
flexibel  lösning   av   pedagogiska   insatser  för
enskilda elever och för grupper av elever. Utskottet
vill peka på att den femåriga försöksverksamhet  med
avskaffad  timplan  som inleddes hösten 2000 och som
genomförs  i ett antal  kommuner,  innebär  att  den
individuella  planeringen  för  enskilda elever blir
ännu mer betydelsefull. Utskottet  anser  att det är
viktigt  att  försöksverksamheten genomförs och  att
det  sker  en  utvärdering   av   denna   innan  ett
eventuellt beslut tas om avskaffande av timplanen.

Ämnesfrågor av övergripande karaktär


Motioner

Kristdemokraterna   anser   i  motion  2001/02:Ub446
yrkande 8 att undervisningen  i  praktiska ämnen bör
få  en  mer  framskjuten plats i skolan.  Teori  och
praktik behöver  varvas  under  skoldagen för att ge
såväl  stimulans  för  alla sinnen som  omväxling  i
skolvardagen. I yrkande  22  menar Kristdemokraterna
att det finns behov av kvalitetsgranskning  av ämnen
som  läses i block och fördelningen mellan praktiska
och teoretiska ämnen. Vidare menar Kristdemokraterna
att  kulturen   bör  leva  i  skolan  och  genomsyra
verksamheten samt  att  musik-  och  kulturskolornas
betydelse  för  barns  och ungdomars utveckling  bör
understrykas (yrk. 10).  Miljöpartiet menar i motion
2001/02:Kr247 yrkande 2 att de konstnärliga ämnena i
skolan skall stärkas. Musik,  bild  och  rörelse kan
enligt   Miljöpartiet   underlätta   och   stimulera
teoretiska  och  abstrakta  tankegångar,  men  trots
detta får just dessa aktiviteter allt mindre utrymme
i skolan.

Folkpartiet anser i motion 2001/02:Ub249 yrkande 3
att   undervisningen  i  samhällsorienterande  block
snarast  skall  ses  över  bl.a. vad gäller lärarnas
behörighet  i  de  ämnen  de  skall   undervisa   i.
Folkpartiet  menar  att  historieämnet  riskerar att
förlora sin identitet och sin lärarkompetens om inte
konstruktionen  av det samhällsorienterande  blocket
ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet delar uppfattningen att de praktiska och
estetiska ämnena  är  en  viktig  del  av helheten i
skolan. I läroplanerna och kursplanerna  är detta en
bärande  tanke.  De innehåller mål som ställer  krav
både   på  praktiska   och   teoretiska   inslag   i
verksamheten.  Dessa ämnen är betydelsefulla för att
utveckla olika delar  av  elevernas personlighet och
intressen.  Utskottet  är  dock   inte   berett  att
tillstyrka  en  utökning  av  dessa  ämnen.  Skolans
möjligheter   att  organisera  undervisningen  efter
lokala behov och  intressen är stora. Utskottet vill
i sammanhanget också peka på försöksverksamheten där
arbetet  i  grundskolan   får  organiseras  utan  en
nationellt fastställd timplan.

Frågor om demokrati


Motioner

Miljöpartiet föreslår i motion  2001/02:K381 yrkande
5 att demokrati skall få mer ämnesutrymme  i skolan.
Miljöpartiet  menar att eleverna bör lära sig  utöva
de  skyldigheter,   men   kanske   framför  allt  de
rättigheter,    man   har   som   medborgare,    och
undervisningen i  demokrati  bör  få  större utrymme
genom  hela  skoltiden.  I motion 2001/02:Ub508  (s)
yrkande 2 föreslås att medlingsverksamhet  införs  i
skolan.  Medling  är  en metod för att lära eleverna
hantera konflikter och  meningsskillnader  genom att
sätta  sig  ner  och  diskutera  sig fram till olika
lösningar på konflikter eller problem  som uppstått.
Motionären  menar  att det är angeläget att  lärarna
kan    förmedla   och   lära    ut    metoder    för
konflikthantering.

I två  motioner  begär motionärerna att informellt
förvärvade kunskaper  respektive  det  icke formella
lärandet  skall  uppvärderas.  I 2001/02:Ub218  (kd)
menar motionärerna att det är olyckligt  att  de som
är aktiva i elevrådet får en högre frånvaro på många
skolor.  Ett  annat  exempel är deltagande i arbetet
med skoltidningar. Man  menar  att  regeringen borde
arbeta  för  att  engagemang under skolgången  skall
synas  på  ett  positivt   sätt   i  slutbetyget.  I
2001/02:Kr426 yrkande 2 framhåller Kristdemokraterna
att  många unga är engagerade i föreningar  och  där
får lära  sig  demokrati  och  att  ta ansvar. Denna
kunskap  skall  vara  meriterande  och  bl.a.  kunna
tillgodoräknas      vid      olika      ansökningar.
Kristdemokraterna   menar   att  för  att  det  icke
formella lärandet skall kunna  uppvärderas måste det
komma  ett  nationellt  initiativ.   Regeringen  bör
därför få i uppdrag att återkomma till riksdagen med
förslag  om  åtgärder  för att uppvärdera  det  icke
formella lärandet. Centerpartiet föreslår i motionen
2001/02:K284  yrkande  2  att  regeringen  skall  ta
initiativ  till  att  underlätta  för  ungdomar  att
engagera sig i samhällsarbetet i större utsträckning
än i dag utan att deras  möjligheter  till bra betyg
försämras.  Ungdomar som väljer att aktivera  sig  i
föreningar eller elevråd riskerar att få sämre betyg
på grund av att  deras  engagemang  upptar en del av
skoltiden.
I  motion 2001/02:Ub503 (s) föreslår  motionärerna
en utredning  om  hur de politiska partierna kan ges
ökade möjligheter till  information i skolan. Enligt
motionärerna  är det ofta  svårt  för  de  politiska
partiernas representanter  att  få komma till skolan
och   berätta  om  sitt  parti,  sin  ideologi   och
inställning till samhällets utveckling.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet    har   behandlat   ämnesutrymmet   för
demokrati senast  i betänkandet 2000/01:UbU13 varvid
utskottet framförde följande. Skolans ansvar för ett
demokratiskt förhållningssätt  i  skolan  framgår av
såväl  läroplanen  som  kursplanerna. I kursplanerna
för   såväl   grund-   som  gymnasieskolan   betonas
demokrati    och   demokratifrågor    som    allmänt
förhållningssätt      och      som      inslag     i
samhällsorienterande studier. Demokrati är dock inte
ett  eget  ämne i grundskolan. Vikten av att  eleven
förstår demokratins  grunder  och  ett  demokratiskt
förhållningssätt  finns i kursplanerna som  mål  för
flera  ämnen.  Utskottet   menade  att  de  gällande
kursplanerna i allmänhet och  kursplan  och  timplan
för  ämnet  samhällskunskap  i synnerhet ger utrymme
för undervisning i demokrati.   De  närmare formerna
för lärande och undervisning är en angelägenhet  för
lärare   och  skolledning  i  samråd  med  eleverna.
Utskottet har ingen annan uppfattning nu.
När det  gäller  frågan om de politiska partiernas
möjlighet    att   informera    i    skolorna    har
utbildningsministern i ett interpellationssvar den 5
februari 2002  understrukit  att  det är viktigt att
skolan är öppen och bjuder in politiska  partier och
andra   organisationer   i  samhället  till  skolan.
Utbildningsministern framhåller  att  det är viktigt
att  beslut  om i vilken utsträckning och  i  vilket
sammanhang  olika   organisationer  eller  politiska
partier skall bjudas  in  eller  få  tillträde  till
skolan  fattas av den enskilda kommunen eller skolan
själv.
I betänkande  om  skolfrågor  1999 (1998/99:UbU11)
anför utskottet följande.
Utskottet  är  överens  med motionärerna  om  det
viktiga i att ungdomarna  i  skolan får tillfälle
att  bekanta  sig  med politiska  organisationer,
gärna  just  de politiska  ungdomsförbunden.  Det
sägs i läroplanerna  att skolans verksamhet skall
utformas  i  överensstämmelse  med  grundläggande
demokratiska värderingar. Skolan skall vara öppen
för skilda uppfattningar  och  uppmuntra  att  de
förs   fram.   Undervisningen  skall  bedrivas  i
demokratiska arbetsformer  och förbereda eleverna
för  att  aktivt  delta  i samhällslivet.  Enligt
utskottets     mening     har     de    politiska
ungdomsförbunden viktiga bidrag att  ge i skolans
undervisning, bl.a. i samhällsorienterande ämnen.
Ett  brett  föreningsliv  på  skolorna med  bl.a.
ungdomars  egna  politiska föreningar  spelar  en
viktig roll för de  ungas  demokratiska  fostran.
Statsmakterna  styr  skolan  genom  mål.  Det  är
rektorerna, lärarna och den övriga skolpersonalen
som ansvarar för hur målen skall förverkligas och
hur  verksamheten skall utformas och organiseras.
Lärarna  skall  tillsammans  med eleverna utforma
undervisningsmål.

I propositionen Demokrati för det  nya seklet (prop.
2001/02:80)  understryker  regeringen  att  politisk
verksamhet och debatt bör främjas  i  skolan. Det är
enligt  regeringen  angeläget  att  skolelever   ges
återkommande  möjligheter  att  träffa och diskutera
med  företrädare  för  politiska partier  och  deras
ungdomsförbund. Regeringen  informerar  också om att
Skolverket  bör  ges  i uppdrag att undersöka  vilka
hinder    som    finns   för   politiska    partier,
ungdomsförbund  och   andra  organisationer  som  är
engagerade i samhällsfrågor  att få informera om sin
verksamhet   i  skolan  samt  ge  exempel   på   hur
möjligheten   att    informera    kan   underlättas.
Skolverket bör samråda med Kommunförbundet i frågan.

Utskottet  anser  att det är en väsentlig  uppgift
för hela samhället att  engagera  ungdomar i politik
och  i  frågor  som  rör demokrati. Skolan  har  ett
ansvar för att försöka  väcka intresse för politiska
frågeställningar, inte minst  för  att det i skolans
uppdrag ingår att aktivt arbeta för  att  bevara och
utveckla vår demokrati. Utskottet anser att  det  är
viktigt   att   stödja   utvecklingen  av  bl.a.  de
politiska   ungdomsorganisationernas   medverkan   i
skolan.
Elevernas aktiva medverkan i elevråd/elevkårer och
andra föreningar  i skolan är en praktisk erfarenhet
av,  och  skolning  i   demokrati,  som  skolan  bör
uppmuntra  och  underlätta.   Elever   som  i  olika
sammanhang  företräder  sina  kamrater  skall   inte
behöva riskera att deras övriga studier blir lidande
eller  att  eventuell  frånvaro jämställs med skolk.
Utskottet utgår från att man lokalt kan hitta former
för att ge det elevdemokratiska  arbetet den tid och
det övriga stöd som behövs. Utskottet vill erinra om
att  skollagskommittén  har i uppdrag  att  överväga
frågan.

Modersmålsundervisning


Motioner

Vänsterpartiet menar i motion  2001/02:A317  yrkande
17  att  det  finns  behov  av  en samlad genomtänkt
tvåspråkig   utbildning   från   förskolan    t.o.m.
gymnasiet  samt  att  modersmålslärare skall ingå  i
skolornas   arbetslag.  Vänsterpartiet   menar   att
modersmålsträning  handlar om att lägga grunden till
språket  och  tänkandet.   Modersmålet   ger   också
förutsättning    för    att    erövra    en   dubbel
kulturidentitet.  Även  i  motion 2001/02:Ub408  (v)
anser  motionären att modersmålets  ställning  måste
stärkas.  En  viktig utgångspunkt till all inlärning
utgörs av goda  kunskaper  i  modersmålet.  I motion
2001/02:Sf399 yrkande 30 menar Kristdemokraterna att
rätten  till  hemspråksundervisning  måste  stärkas.
Kristdemokraterna anser att hemspråksundervisning är
positiv för den enskilde individen. Dessutom  är det
en     tillgång     för    samhället    med    olika
invandrargruppers  språkkunskaper   och   kulturella
kompetens.    Kristdemokraterna   menar   att   även
modersmålsundervisningen         i        nationella
minoritetsspråk bör stärkas (yrk.  38). Miljöpartiet
vill i sin motion om skolan, 2001/02:Ub455  (i denna
del), särskilt framhålla att minoritetsgruppers rätt
till undervisning i sitt modersmål skall skyddas. En
viktig  förutsättning är naturligtvis tillgången  på
goda språklärare.  De  modersmålslärare  som  nu  är
verksamma   och   inte   har  lärarutbildning  skall
erbjudas  kvalificerad  fortbildning.   Svenska  som
andraspråk    bör    prioriteras.   Möjlighet   till
kompletterande språkhjälp för elever som på grund av
brister  i  språkförståelse   får   svårigheter  med
kunskapsinhämtande i andra ämnen måste  finnas.  Det
skall  ankomma  på  Skolverket att i tillsynsarbetet
uppmärksamma  tillgången   till   och  kvaliteten  i
modersmålsundervisningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Enligt grundskoleförordningen (2  kap. 13 §) är en
kommun skyldig att anordna modersmålsundervisning  i
ett  språk endast om det finns en lämplig lärare. En
kommun  är skyldig att anordna sådan undervisning om
minst fem  elever  önskar undervisning i språket och
om språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven (2
kap. 9 §). När det gäller  samiska,  tornedalsfinska
eller romska elever är kommunen skyldig  att anordna
modersmålsundervisning  även  om  antalet elever  är
mindre  än  fem.  Undervisning i dessa  språk  skall
anordnas  även  om de  inte  utgör  elevens  dagliga
umgängesspråk. Utskottet  anser  inte  att det finns
anledning   att   föreslå   några   förändringar   i
regelverket vad avser modersmålsundervisning.
Som  ett  led  i att förstärka modersmålsstödet  i
förskolan   och   modersmålsundervisningen   i   den
obligatoriska skolan  samt gymnasieskolan kartlägger
Skolverket för närvarande på regeringens uppdrag det
befintliga  läget  i  förskolor   och   skolor.  Man
försöker också få en genomlysning av attityder  till
modersmålet   samt   behovet  av  studiehandledning,
modersmålsstöd      och      modersmålsundervisning.
Skolverket  skall lämna konkreta  förslag  på  olika
stimulansåtgärder       samt      på      eventuella
förordningsändringar senast den 15 maj 2002.
Utskottet anser att modersmålsundervisningen är en
viktig  rättighet  för  elever  som  har  ett  annat
modersmål   än   svenska.   Även    de    nationella
minoritetsspråkens  särställning  är väl  motiverad.
Utskottet anser också att det ligger ett värde i att
modersmålsundervisningen integreras  med  den övriga
verksamheten i skolan och ses som en del av  skolans
språkprogram.    Det    är    också    viktigt   att
modersmålslärarna är en del i skolornas  lärarlag. I
övrigt  anser  utskottet att Skolverkets redovisning
av  uppdraget  om  modersmålsundervisning  inte  bör
föregripas.

Antalet idrottstimmar i skolan


Motioner

Ett antal motioner  tar  upp  frågan om utrymmet för
ämnet  idrott  i  skolan.  I  motion   2001/02:Kr339
yrkande  2  (m) menar motionärerna att ämnet  idrott
och hälsa måste  ges ett större utrymme i skolan och
att det bör vara ett  kärnämne. Man menar att syftet
med idrottsundervisning  i  skolan måste vara att ge
ungdomarna tillfälle till nödvändig fysisk aktivitet
och ge dem möjlighet att pröva på ett brett spektrum
av  olika  idrotter för att ge  impulser  till  eget
idrottande. Det är också viktigt att man tar vara på
de möjligheter som finns för kommunerna att bygga ut
lokala idrottsgymnasier  eller samverka om regionala
idrottsgymnasier.  Även motionären  i  2001/02:Ub464
(m)  yrkande  4  menar   att   det  är  viktigt  att
idrottsundervisningen  i  skolan  syftar   till  att
intressera  eleverna  för  eget idrottande. I motion
2001/02:Ub310   (m)  yrkar  motionären   också   att
idrottsämnet skall stärkas genom att ges mer utrymme
som ett obligatoriskt ämne.

I ett antal motioner  yrkas  fler  idrottstimmar i
skolan.  I  motion  2001/02:Ub202  (m)  yrkas   fler
schemalagda       obligatoriska       idrottstimmar.
Omfattningen   bör   enligt   motionären  vara   3–5
veckotimmar.  I  motion  2001/02:Ub250   (m)   yrkar
motionärerna  att  obligatorisk idrott skall införas
tre timmar i veckan.  Motionären i 2001/02:Ub464 (m)
yrkande  5 talar också för  tre  timmar  idrott  per
vecka under  hela  skoltiden. Därutöver skall eleven
ha    möjlighet   att   lägga    till    ytterligare
lektionstimmar.  Idrottsämnet bör vara ett kärnämne.
Motionärerna i 2001/02:Ub426  (m)  menar i yrkande 1
att  skolan  och  förskolan  måste  ta  sin  del  av
ansvaret  för  att  lära  ut hur man bygger upp  sin
hälsa. Den fysiska aktiviteten  är  viktig  för  att
kompensera  välfärdens  biverkningar, och elever bör
ges  möjlighet  att ha minst  en  halvtimmes  fysisk
aktivitet   varje   dag.   Man   menar   också   att
aktiviteterna       bör       kompletteras       med
gymnastikundervisning  åtminstone   två  gånger  per
vecka  under hela skoltiden. I motion  2001/02:Ub484
(m) menar motionären att de yngsta barnen bör ha ett
träningstillfälle  per  dag  och de äldre barnen och
ungdomarna tre träningspass per  vecka. Motionärerna
i 2001/02:Ub245 (c) menar att det  är en nyckelfråga
att ge utrymme i skolan för mer fysisk aktivitet för
att  motverka ohälsa. Man yrkar att minst  en  timme
daglig fysisk aktivitet bör ges och att minimikravet
borde  vara  minst  tre timmar per vecka. En lektion
per dag med fysisk aktivitet  i  ungdomsskolan yrkas
också   i   2001/02:So632   (yrk.   3).   I   motion
2001/02:Ub296     (fp)    menar    motionären    att
idrottsundervisningen  bör  formas  för dem som mest
behöver den och menar att antalet idrottstimmar  bör
öka  med hänvisning till att experter förordar minst
tre tillfällen  med  idrotts-  och hälsoundervisning
per vecka.
Motionären   i   2001/02:Ub320   (m)   yrkar   mer
obligatorisk  idrott i skolan, liksom  motionären  i
2001/02:Ub369    (m),    2001/02:Ub382    (m)    och
2001/02:Ub477 yrkande  1  (c,  fp)  . Motionärerna i
2001/02:Sk319 (kd) yrkande 2 menar att  fler  timmar
för  fysiskt  arbete,  gymnastik  och  rörelse  samt
information  om hälsa och livsstil, skall införas  i
skoan. I motion  2001/02:Ub479 (m) och 2001/02:Ub293
(kd) yrkande 1 yrkas  att  regeringen  bör återkomma
till  riksdagen  med  förslag  om utökad timtid  för
ämnet  idrott  och  hälsa i skolan.  En  översyn  av
antalet timmar till idrott  och  hälsa  i  syfte att
förebygga   vällevnadssjukdomar  föreslås  också   i
motion 2001/02:Ub400 (s).
I   motion   2001/02:Ub420    (s)    begärs    ett
tillkännagivande     om     betydelsen    av    fler
idrottstimmar. Motionärerna hänvisar  dels  till att
hälsan  hos  eleverna  behöver förebyggas, dels  att
motion kan bidra till bättre  studieresultat. Utökat
antal   lektionstimmar   yrkas   också    i   motion
2001/02:Ub451   (s).   I  motion  2001/02:Ub514  (s)
yrkande  1 menar motionären  att  antalet  timmar  i
läroplanen till hälsobefrämjande aktiviteter av både
fysisk och  psykisk  art  måste  öka  för  att ändra
trenden av ökad ohälsa bland barnen. I yrkande  2  i
samma  motion  begärs  ett  tillkännagivande  att en
samlad  kompetens  inom  skolorna  skall  arbeta mer
individinriktat  mot  ohälsa. Individuella tränings-
och motionsprogram utifrån  det enskilda skolbarnets
behov kan då arbetas fram.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är
angeläget  att  uppmärksamma  barns   och  ungdomars
hälsomässiga utveckling i såväl fysisk  som  psykisk
mening  och  att  skolan  här har en viktig uppgift.
Skolan kan dock inte inom ramen  för  skolans vardag
ensam  tillgodose  elevernas  fulla  behov  i  dessa
avseenden   men  har  likväl  ett  ansvar  för   att
förebygga ohälsa.  Detta  kan  bland annat ske genom
att skapa en så god arbetsmiljö som möjligt i skolan
samt  att kontinuerligt arbeta med  folkhälsofrågor.
Ämnet idrott  och hälsa har här en given uppgift men
friskvårdande inslag  kan med fördel även innefattas
i  andra moment under skoldagen,  t.ex.  i  form  av
fysiska     aktiviteter    kopplade    till    annan
undervisning.

Ämnet idrott  och hälsa har i grundskolans timplan
ökat  från  460  till   500  timmar  fr.o.m  läsåret
1998/99.  Samtidigt med detta  utökades  det  lokala
utrymmet för  skolans  val  från 410 timmar till 600
timmar. I grundskolans timplan  finns  utöver  detta
382  timmar  avsatta  för  elevens  eget  val. Dessa
timmar  kan  bl.  a.  användas för ämnet idrott  och
hälsa.  Inom  ramen  för skolans  vardag  finns  det
alltså  stora möjligheter  att  utöka  den  tid  som
erbjuds eleverna  att  delta  i fysiska aktiviteter,
friskvård eller andra hälsobefrämjande inslag.
Utskottet vill också i detta  sammanhang erinra om
den försöksverksamhet med att avskaffa timplanen som
pågår   och   som   öppnar  för  en  mera   flexibel
organisation i syfte  att  göra  det  lättare att nå
kursplanernas mål. I kursplanen för ämnet idrott och
hälsa sägs bl.a. att eleverna i slutet av det nionde
året skall förstå sambandet mellan mat,  motion  och
hälsa  och  kunna  tillämpa  kunskaper  i ergonomi i
vardagliga   sammanhang.   Ämnet  syftar  till   att
utveckla  elevernas fysiska,  psykiska  och  sociala
förmåga  samt   att   ge   kunskaper   om  den  egna
livsstilens betydelse.
Utskottet anordnade våren 2000 en öppen utfrågning
i  vilken  undervisningen i idrott och hälsa  ingick
som en viktig del.
Utskottet  har  behandlat yrkanden som avser ämnet
idrott och hälsa senast i betänkandet 2000/01:UbU13.
I  betänkandet  anfördes   bl.a.   följande:   Såväl
föräldrar  som skola har en viktig roll som främjare
av en god livsstil  och  ett  långtgående ansvar vad
gäller att motverka fysisk inaktivitet  och en osund
kosthållning  hos barnen respektive eleverna.  Detta
gäller inte minst  i  förhållande till de elever som
inte   ägnar   sig   åt   fritidsverksamheter    med
idrottsliga inslag. Utskottet konstaterade också att
barns  och  ungdomars  rörelsebehov är större än vad
som normalt kan tillgodoses  inom  ramen för skolans
verksamhet. Bland annat därför bör skolan  uppmuntra
elevernas fysiska aktivitet på fritiden genom  t.ex.
samarbete  med  föreningslivet.  Utskottet har ingen
annan uppfattning nu. Utskottet föreslår  därför att
riksdagen avslår yrkandena.

Simkunskaper


Motioner

I  motion  2001/02:Ub279 (m) begärs tillkännagivande
om behovet att förbättra de allmänna simkunskaperna.
Motionären menar  att  det bör ankomma på regeringen
att initiera sådana åtgärder  att  rekryteringen  av
simlärare   ökas.   Att  överväga  om  obligatoriska
simkunnighetsprov bör  återinföras samt uppmärksamma
kommunerna på deras ansvar  för  hur information och
propaganda skall utformas så att de  nås och förstås
av  alla.  I  motion  2001/02:Ub531  (s)  yrkande  2
framhåller      motionärerna      att     det     är
otillfredsställande att det i läroplanen  inte finns
preciserat  vilka  simkunskaper  eleverna  skall  ha
erhållit,  bara  att  eleven  skall kunna simma  och
hantera  nödsituationer  vid vattnet.  Stora  lokala
avvikelser finns därför i  simkunnighet över landet.
Motionärerna  begär  därför  ett   förtydligande  av
läroplanens krav beträffande simkunnighet. I yrkande
1,  menar  motionärerna att skolorna måste  ta  sitt
ansvar och fullfölja  de  av  samhället  fastställda
målen. Att kunna simma är en baskunskap i säkerhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   föreslår   att   yrkandena   avslås   av
riksdagen.

Som  utskottet har betonat tidigare (senast i bet.
1999/2000:UbU15)  är  simkunnighet  en  baskunskap i
säkerhet som alla barn har rätt att få. Förutom  den
del  av  kursplanen  som omnämns av några motionärer
ovan, framgår det av planen att eleverna i slutet av
det   nionde   skolåret  skall   ”ha   kunskaper   i
livräddande första  hjälp”. Det framgår också mycket
tydligt  av  kursplanen   för  idrott  och  hälsa  i
grundskolan  att  skolan  har  ett  ansvar  för  att
eleverna skall få denna kunskap. Kommuner och skolor
har ansvar för att de nationella  målen  nås. Det är
också   på   den   lokala   nivån  som  den  närmare
konkretiseringen av de nationella målen skall göras.
Utskottet menar att huvudmannen  har  ett självklart
ansvar  för  att detta sker och ett ansvar  för  den
kommunala   uppföljningen   och   utvärderingen   av
skolornas resultat.

Hem- och konsumentkunskap


Motioner

I  motion  2001/02:Ub370  (m)  yrkande  1  framhålls
vikten  av  ämnet   hem-   och   konsumentkunskap  i
grundskolan. Motionärerna menar att  det  finns risk
för  att  minskade kunskaper i konsten att laga  mat
resulterar  i  att  maten och måltiderna blir mindre
varierade och hälsomässigt  mindre bra. Vidare tyder
kronofogdens    statistik    på    att    åtskilliga
privatpersoner   har   bristfälliga   kunskaper   om
hushållning   och   därmed   om  ekonomi.  I  motion
2001/02:Ub407   (c)   föreslår   motionärerna    att
praktiska  livsmedelskunskaper  ges  ökat  utrymme i
läroplanen.  Det finns risk för att satsningarna  på
bättre folkhälsa är bortkastade om inte eleverna får
möjligheter  till  träning  i  att  anrätta  och  få
kunskap   om  goda   livsmedel.   Också   i   motion
2001/02:Ub444  (s)  yrkande 1 menar motionärerna att
ämnet  hem-  och  konsumentkunskap   skall  få  fler
undervisningstimmar  eftersom  ökade  kunskaper   om
hälsa   ökar   förutsättningarna  för  att  ungdomar
skaffar sig en mer  hälsosam  livsstil.  I yrkande 2
understryker     motionärerna    vikten    av    att
undervisningen i hem-  och  konsumentkunskap  ges av
utbildad personal.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet   anser   nu,   liksom   tidigare,   att
undervisningen  i  hem-  och konsumentkunskap har en
viktig plats i grundskolan  och  att  ämnet skall ge
både  praktiska och teoretiska kunskaper.  Kunskaper
om sambanden  mellan  livsstil, mat, hälsa och miljö
har stor betydelse för folkhälsan och folkhushållet.
Skolhuvudmannen och skolorna har ansvaret för att en
konkretisering  av  de nationella  målen  görs.  Det
ankommer därefter på lärare och elever att gemensamt
planera och genomföra  undervisningen i syfte att nå
de nationella målen. För  att  tillse  att  skolorna
klarar de nationella kraven har skolhuvudmannen  ett
stort  ansvar vad gäller uppföljning och utvärdering
av skolans  resultat.  Med hänvisning till detta och
den försöksverksamhet med  avskaffad timplan som för
närvarande genomförs i ett antal  kommuner avstyrker
utskottet    yrkandena    om    ämnet    hem-    och
konsumentkunskap.

Naturkunskap och teknik


Motioner

I   motion   2001/02:Ub267   (m)   yrkande  1  anför
motionärerna  att utbildningen i naturkunskap  måste
förbättras i grundskolan  och  gymnasiet.  Det måste
ske  en allmän förbättring av elementär naturkunskap
hos  bl.a.   skolungdomar.   I  yrkande  2  föreslår
motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag
till hur den svenska skolan, på  liknande  sätt  som
görs   i   EU,  försöker  integrera  miljökunskap  i
utbildningen.  För detta krävs bl.a. fortbildning av
lärare samt utveckling  av  läromedel och ändring av
utbildningssatsningar   som  ligger   i   nivå   med
motsvarande inom övriga EU.

I motion 2001/02:Ub493  (s)  yrkande  1 framhåller
motionärerna behovet av ökat intresse för  teknik. I
motionen hänvisas till ett framgångsrikt projekt som
drivs av Patent- och registreringsverket i syfte att
de  tekniska  ämnena  i  skolan skall uppmärksammas.
Motionärerna menar att intresset  för  teknik kommer
att  öka  genom  att  lärare  genomgår  ovan  nämnda
projekt  för att sedan använda sina kunskaper i  sin
egen  undervisning.   Med   hänsyn  till  projektets
karaktär att inom en begränsad tidsperiod söka nå ut
till  så  många  skolor  och  kommuner  som  möjligt
behöver projektet samordnas (yrk.  2) och regeringen
bör därför ta projektet som sitt eget (yrk. 3).
I motion 2001/02:Ub394 (s) framhåller motionärerna
vikten  av att stödja och medverka till  att  starta
kommunala  teknikskolor. De kommunala teknikskolorna
är bl.a. en  metod  för  att  lösa problemet med att
skoltiden  inte räcker till för  all  den  praktiska
teknik som behövs  för  att ett intresse skall kunna
grundläggas och utvecklas  på  djupet.  Motionärerna
menar  att  kommunala teknikskolor skall komplettera
skolans    och   arbetslivets    teknikundervisning.
Avsikten  är   att   kreativa   miljöer  skapas  och
stimulerar  de  studerandes genuina  teknikintresse.
Teknikskolorna skall  också väcka lusten för teknik,
arbetssättet skall vara inriktat på experimenterande
och uppfinnande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet  delar  motionärernas   uppfattning  vad
gäller    vikten    av   att   öka   intresset   för
naturvetenskap och teknik.  Regeringen och riksdagen
har under lång tid prioriterat  insatser  med  detta
syfte.   Ett   exempel  är  det  s.k.  NOT-projektet
(Naturvetenskap   och   Teknik)   som   bedrivs   av
Skolverket   och   Högskoleverket   på   regeringens
uppdrag.  Projektet har pågått sedan 1993.  Den  del
som  pågår  nu   beräknas  fortgå  fram  till  2003.
Utgångspunkterna för  projektet  är  dels samhällets
stora   behov   av  personer  med  utbildning   inom
naturvetenskapliga   och   tekniska   områden,  dels
behovet hos medborgarna att ha en bas av kunskaper i
naturvetenskap  och  teknik.  I  många skolor  pågår
aktiviteter för att särskilt intressera  flickor för
teknik.
När det gäller kompetensutveckling har 71 miljoner
kronor  satsats  under  1999–2001 med inriktning  på
lärare  som arbetar med naturvetenskap,  teknik  och
miljö. I  budgetpropositionen för 2002 informeras om
att regeringen  har  för avsikt att ge fortsatt stöd
till arbetet med naturvetenskap och teknik i skolan,
bl.a. för kompetensutvecklande  insatser i samarbete
med olika resurscentrum.
Utskottet anser att skolan har  en  viktig uppgift
vad  gäller att ge eleverna grundläggande  kunskaper
såväl  i teknik och naturvetenskap som i miljöfrågor
och  de  framsteg  som  gjorts  på  miljöområdet.  I
enlighet med  de  kursplaner  som  gäller  för såväl
grundskola som gymnasieskola skall frågor om  miljön
inte bara behandlas inom de naturorienterande ämnena
utan   även   inom   andra  ämnen.  Miljöfrågor  och
miljöaspekter     skall     behandlas     på     ett
ämnesövergripande    sätt    och    genomsyra    all
undervisning.
När   det   gäller  kommunala  teknikskolor   vill
utskottet understryka  att  dessa  skolor är ett bra
sätt   att  ändra  attityderna  hos  eleverna   till
naturvetenskap och teknik. För att ämnena inte skall
betraktas som svåra kunskapsområden som enbart vissa
kan tillägna  sig  och som enbart gäller vissa smala
sektorer  på arbetsmarknaden,  är  det  viktigt  att
tidigt väcka  intresse  hos  barn  och  ungdomar för
dessa   ämnen.   Att  stimulera  en  utveckling   av
kommunala teknikskolor  är  dock  enligt  utskottets
mening i första hand en fråga för kommunerna.

Nya ämnen och inslag i undervisningen


Motioner

I   motion  2001/02:Ub282  (c)  yrkande  1  föreslår
motionären   att  trafikkunskap  införs  på  schemat
fr.o.m. grundskolans  lägre  årskurser. Skolan är en
förberedelse    för    livet   och   därför    måste
trafiksäkerhet  läras  ut   i   skolan.   I   motion
2001/02:T286 (fp) yrkande 2 menar motionären att det
behövs     en     förbättrad     och    mer    aktiv
trafikundervisning på alla skolnivåer.

Kristdemokraterna  menar  i  motion  2001/02:Kr429
yrkande 2 att skolan har ett ansvar  för att föra in
mediekultur   i   undervisningen.  Medieundervisning
innebär  enligt  motionärerna   att  förmedla  såväl
teoretiskt  vetande som ett praktiskt  kunnande  och
att  det  genom   en   kombination   av  analys  och
produktion ges möjlighet att lära sig  att  kritiskt
värdera medierna.
I    motion    2001/02:Ub409    (v)   begärs   ett
tillkännagivande  om  att  träning  i civil  olydnad
borde   vara  en  självklarhet  i  den  demokratiska
processen och även skall vara en del av utbildningen
i  ämnen  såsom  samhällskunskap,  rättskunskap  och
historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och
högskolan.   Motionärerna   menar   att  den  blinda
lydnaden  är  ett hot mot demokratin och  framhåller
att det till stor  del är genom civil olydnad som de
reformer som lett till  vårt  demokratiska  samhälle
kommit till stånd.
I  motion  2001/02:Ub297  (fp)  yrkande 2 föreslår
motionären att en upplysningskampanj  om de massmord
som   begåtts  i  kommunismens  namn  genomförs.   I
Skolverkets  utvärdering  av  undervisning  i  1900-
talets  historia  framgår  att det finns en brist på
engagemang och lättillgänglighet  om  utvecklingen i
Sovjetunionen och Östeuropa.
I motion 2001/02:Ub375 (s) föreslår motionären att
en utredning skall tillsättas i syfte att  finna ett
bidragssystem  som underlättar för skolklasser  från
hela landet att en gång under grundskoletiden besöka
landets  huvudstad   och   dess   riksinstitutioner.
Motionären  uppger  att  det  vid  en internationell
jämförelse kan konstateras att många  länder har ett
system där staten ger specialdestinerade bidrag till
de klasser som besöker parlamentet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet vill  framhålla  att  trafikkunskap  och
medieundervisning  är angelägna ämnen för elever att
få kunskap i. Vad gäller  trafikkunskap  framgår det
av  läroplanen  för  det  obligatoriska skolväsendet
m.m. (Lpo 94) respektive de  frivilliga skolformerna
(Lpf 94) att rektor har ett särskilt  ansvar för att
eleverna  får  kunskaper i trafikfrågor.  Skolverket
har också i samarbete  med  Vägverket publicerat ett
referensmaterial    som    stöd    för     skolornas
trafikundervisning. Vad gäller medieutbildning ingår
i de samhällsorienterande ämnena att eleverna  skall
bli  förtrogna  med  olika  sätt att samla kunskaper
samt  utveckla  insikter  i  hur  olika  medier  kan
användas   och   hur   de  påverkar  människan   och
samhället.  Att söka, granska,  välja,  strukturera,
kritiskt värdera, integrera och redovisa information
på skilda sätt är centralt i de samhällsorienterande
ämnena.
När det gäller  utbildning  i  civil olydnad menar
utskottet   att   framväxten   av  det  demokratiska
samhället     väl     kan    skildras    inom     de
samhällsorienterande       ämnena.       Ytterligare
undervisning såsom motionärerna  föreslår  är enligt
utskottets mening obehövlig. Även upplysning  om  de
massmord  som  begåtts  i kommunismens namn ryms väl
inom dessa ämnen, och utskottet  förutsätter  att så
också   sker.  Utskottet  menar  slutligen  att  den
ansvarsfördelning  som  råder mellan stat och kommun
vad avser skolan, innebär  att det är kommunerna som
skall besluta i frågor som rör  t.ex. finansieringen
av skolresor och studiebesök.

Frågor om hälsa och livsstil


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandena  rörande  skolans ansvar för
elevers hälsa och motion, ANT-information och
sex- och samlevnadsundervisning samt yrkandet
om en utredning avseende hälsa och idrott.
Jämför reservationerna 1 (kd),  2 (fp), 9 (m,
kd, c, fp) och 5 (m).

Skolans ansvar för elevers hälsa och motion


Motioner

Ett  antal  motioner  tar  upp frågan  om  de  ökade
hälsoproblem  som  sätts  i  samband  med  för  lite
motion. Flera motionärer hänvisar  till  ett växande
problem med folkhälsan i form av vällevnadssjukdomar
hos  barn  och  ungdomar. Fel matvanor och för  lite
motion leder till en sämre folkhälsa.

I motion 2001/02:Ub464 (m) yrkande 1 framhålls att
fysisk aktivitet  och  motion  är  av  oerhört  stor
betydelse.  Motionären  menar  att  skolan  har  ett
viktigt  delansvar  för  att  lägga grunden för goda
motionsvanor  hos  barn.  Fysisk aktivitet  är  helt
avgörande   för   personlig   livskvalitet   och   i
förlängningen  för  folkhälsan.  I   samma   motion,
yrkande   2,   pekar  motionären  på  betydelsen  av
socioekonomisk status  för fetma och övervikt. Fetma
får  inte  bli  en  klassfråga   bland   barnen   på
skolgården  och  därför bör skolan enligt motionären
ett särskilt ansvar  för  att alla elever skall röra
på sig.
Kristdemokraterna    understryker     i     motion
2001/02:Ub446   yrkande  9  att  idrottens  positiva
betydelse inte bara  för  fysiskt välbefinnande utan
även för teoretisk inlärning  är  klart påvisad, och
man    menar    att    detta    skall    beaktas   i
planeringsarbetet  i  skolan. I motion 2001/02:So612
(kd)  yrkande 4 menar Kristdemokraterna  att  skolan
genom riktade  insatser  måste  öka hälsomedvetandet
bland barn och ungdomar. Övervikten  bland unga ökar
samtidigt  som  alltfler tycks röra sig  mindre  och
väljer stillasittande aktiviteter.
I motion 2001/02:Kr427 yrkande 4 begär Folkpartiet
ett tillkännagivande  om vikten av att grundlägga en
hälsosam livsstil i unga  år och skolans betydelse i
detta sammanhang. Folkpartiet  pekar på att om inget
görs  för  att  vända  den  negativa   trenden   med
välfärdssjukdomar   och   komma  tillrätta  med  det
gigantiska hälsoproblemet kommer  Sverige  att få en
allt  större del av befolkningen som inte klarar  av
att utföra  ett  arbete  med  normal  grad av fysisk
ansträngning. Insatser måste snarast göras  för  att
förändra  människors  hälsobeteende.  Samtidigt  som
idrottsrörelsen  engagerar  en  mycket  stor  del av
ungdomen  finns  det  ett växande antal fysiskt helt
passiva.    Det    spontana   idrottandet    utanför
idrottsrörelsens organiserade  verksamhet har enligt
motionärerna  minskat  under det senaste  decenniet.
Folkpartiet  framhåller  att   idrottsrörelsen   som
frivillig  folkrörelse  aldrig  kan ha huvudansvaret
för att nå alla barn och ungdomar  med  ett positivt
budskap  om  motionens  och den fysiska aktivitetens
betydelse samt en allmän hälsofostran. Denna uppgift
ligger, och måste framöver också ligga, på skolan. I
motion   2001/02:Ub293   (kd)    yrkande   2   menar
motionärerna   att   idrottsämnets   ställning   bör
stärkas. Former måste hittas som kan genomsyra varje
elevs möjlighet att få idrott som ett  positivt  och
roligt moment i sin skolvardag och som kan öppna för
mera rörelse också på fritiden och i vuxenlivet.
I  motion  2001/02:Ub346  (v) yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande att regeringen  bör  återkomma  med
förslag  som  syftar  till  att  stimulera  ökad och
daglig  fysiska  rörelse  i  grundskolan.  I  motion
2001/02:Ub364    (s)    yrkande    1    begärs   ett
tillkännagivande       att       Skolverket      och
Folkhälsoinstitutet       i       samverkan      med
Riksidrottsförbundet   skall   få   i  uppdrag   att
gemensamt  utreda  möjligheterna till en  långsiktig
samverkan mellan skola  och  föreningsliv  för  ökad
fysisk  aktivitet  hos  barn  och ungdom. En djupare
kartläggning och utvärdering behöver  göras  för att
se   om  och  hur  en  samverkan  mellan  skola  och
föreningsliv  är  möjlig att realisera. Motionärerna
menar också att en  framtidsanalys  bör  göras  inom
utredningsarbetet,   för   att  se  hur  skolidrott,
rastverksamhet  och föreningsliv  behöver  förändras
för  att  möta  barns   och   ungdomars   behov  och
förväntningar. Syftet bör vara att utveckla  metoder
och arbetssätt för att nå alla barn och ungdomar med
lustfyllda  aktiviteter.  Dessutom  bör  bredd-  och
motionsverksamhet  utvecklas för att även nå dem som
inte attraheras av den prestationsinriktade idrotten
(yrk. 2). I motion 2001/02:Ub476 (s) föreslås att en
utredning bör tillsättas  för att se över hur skolan
kan   stärka   ämnet  idrott  och   hälsa,   oavsett
decentraliserad timplan eller ej, och genom detta ta
ansvaret för att  ge barn och ungdomar ett bestående
intresse för regelbunden  fysisk  aktivitet, och att
grundlägga goda vanor som kan leda  till  hälsa  och
välbefinnande.

Utskottets ställningstagande

Frågor  om  utökade  satsningar på idrott, hälsa och
bättre  matvanor har varit  föremål  för  utskottets
uppmärksamhet   under   en   rad  av  år;  senast  i
betänkandet  Hälsa,  lärande  och   trygghet   (bet.
2001/02:UbU6).   Utskottet   menade   då  att  såväl
föräldrar som skola har en viktig roll  som främjare
av  en god livsstil och ett ansvar för att  motverka
fysisk   inaktivitet  och osunda matvanor hos barnen
respektive  eleverna.  Utskottet   pekade  också  på
kursplanen för ämnet idrott och hälsa, där det bl.a.
sägs  att  eleverna i slutet av det nionde  skolåret
skall förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa.
Ämnet syftar  till  att  utveckla elevernas fysiska,
psykiska och sociala förmåga  samt  att ge kunskaper
om  den  egna  livsstilens  betydelse  för   hälsan.
Utskottet  framhöll  också att förebyggande insatser
görs    av    Folkhälsoinstitutet     och    Statens
livsmedelsverk,  bl.a.  i  syfte  att få ett  bättre
kunskapsunderlag  om  barns och ungdomars  kostvanor
och fysiska aktivitet.

Regeringen  anför i budgetpropositionen  för  2002
att man anser det  viktigt  att  barns och ungdomars
attityder   till  fysisk  aktivitet  utvecklas   och
stimuleras. För  att  stödja  skolan  i detta arbete
avser regeringen sätta av utvecklingsmedel  för  att
under  en period kunna stimulera skolorna att arbeta
för att eleverna skall bli mer fysiskt aktiva, såväl
under skoltid som på fritiden. Regeringen informerar
också om att man avser att ta initiativ till att det
på nationell nivå inrättas ett resurscentrum med den
beskrivna  inriktningen.  Vidare  har  Skolverket  i
regleringsbrevet  för  2002 erhållit ett uppdrag där
man skall utvärdera och  analysera  undervisningen i
ämnet   Idrott   och   hälsa   i  förhållande   till
kursplanerna  samt utvärdera i vilken  mån  eleverna
deltar i och fullföljer  utbildningen.  Orsaker till
bristande måluppfyllelse skall analyseras. Därutöver
skall    verket    analysera   hur   undervisningens
uppläggning  påverkar   elevernas  inställning  till
ämnet  och  förståelse  för   behovet   av   fysiska
aktiviteter.
Nationella    folkhälsokommittén    har   i   sitt
slutbetänkande  Hälsa  på lika villkor –  nationella
mål för folkhälsan (SOU 2000:91) lämnat förslag till
nationella  folkhälsomål  samt  strategier  för  hur
målen skall uppnås. Utskottet kan konstatera att ett
omfattande   arbete   bedrivits   inom   ramen   för
Nationella  folkhälsokommitténs   uppdrag   när  det
gäller  hälsotillståndet  i  allmänhet hos barn  och
ungdomar.  Att  barn  skall  ha trygga  och  jämlika
uppväxtvillkor  anges  som  ett  av   de  föreslagna
folkhälsomålen, men även under de flesta andra målen
behandlas  barns  och  ungdomars villkor.  Kommittén
framhåller  bl.a.  vikten   av   en   hälsofrämjande
förskola och skola. Regeringen avser att senare i år
lägga  fram en folkhälsoproposition  med  nationella
mål för  en  hållbar utveckling och en hälsa på lika
villkor. I ett  stort  antal motioner finns yrkanden
som understryker motionens  betydelse för hälsan och
att   elever   bör  stimuleras  till   ökad   fysisk
aktivitet. Utskottet  delar  denna  uppfattning  och
förutsätter  också  att  regeringen  i  sin kommande
proposition  om  en  förbättrad  folkhälsa  föreslår
åtgärder   som   stimulerar   till  dagliga  fysiska
aktiviteter i skolan. Utskottet  menar  dock att det
inte  enbart  är  skolans  ansvar att stimulera  och
uppmuntra  barn  och  ungdomar   till   ökad  fysisk
aktivitet   utan   utgår   ifrån   att   regeringens
proposition  även  kommer  att innehålla förslag  om
samverkan  mellan olika aktörer  för  att  förbättra
folkhälsan.  Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motionsyrkandena.

Utredning om hälsa och idrott


Motionen

I motion 2001/02:So376  (kd)  yrkande  6  begärs ett
tillkännagivande      att     idrotts-ämnets     och
hemkunskapsämnets innehåll  och timplan blir föremål
för   särskild  utredning.  Motionären   menar   att
regeringen snarast bör uppdra åt Socialdepartementet
och Finansdepartementet  att,  i  nära samarbete med
Utbildningsdepartementet,  utreda  kostnaderna   för
förebyggande,    friskvårdande    insatser    kontra
sjukvårdande och behandlande insatser. I arbetet bör
också  ingå  att  ta fram en långsiktig plan för ett
framgångsrikt hälsoarbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avstår
motionsyrkandet.

Utskottet menar att mot bakgrund av vad som anförs
under Skolans ansvar för elevers hälsa och motion är
det  obehövligt  med  en utredning  som  ytterligare
belyser  den  fysiska  aktivitetens   betydelse  för
elevers hälsa.

Skolans ansvar för ANT-information


Motioner

Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221  yrkande
22  en  nationell  handlingsplan  för hur kampen mot
ungas missbruk av alkohol, narkotika och tobak skall
intensifieras.   Miljöpartiet  föreslår   i   motion
2001/02:So495  yrkande   16  att  ANT-undervisningen
skrivs in i läroplanen. ANT-undervisningen saknar en
väldefinierad plats i skolans  verksamhet  vilket  i
sin  tur  leder  till att det blir svårt att utverka
tydliga  och utvärderingsbara  mål  på  lokal  nivå.
Miljöpartiet  anför  också  att  många lärare saknar
goda kunskaper inom ANT-området. För  att  förbättra
detta  måste  skolorna  erbjuda  kompetensutveckling
inom  området (yrkande 17). Enligt  Miljöpartiet  är
det också  viktigt att den kommunala skolplanen, som
skall utgöra  grunden för de enskilda skolornas ANT-
undervisning, också  fungerar  som  sådan (yrk. 18).
Skolverkets granskning visar att detta inte fungerar
tillfredsställande på ANT-området.

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub233 yrkande 6
att samarbetet mellan skola och socialtjänst behöver
utvecklas   och  ges  direkt  konkreta  former   när
ungdomar ställts  under socialtjänstens övervakning.
Det är viktigt att  regler  för  sekretess m.m. inte
omöjliggör  ett  fungerande samarbete  i  syfte  att
förebygga brott och  missbruk  bland  unga. I motion
2001/02:Ju322   yrkande  3  menar  Moderaterna   att
informationsplikt    för   skolan   om   narkotikans
verkningar bör införas.  Skolan  bör  ha  en absolut
plikt  att  informera  föräldrar  när  ett avvikande
beteende  uppstår hos någon elev. Moderaterna  menar
att  skolans   och   barnavårdens   arbete  med  att
förebygga,  upptäcka  och  hejda  narkotikan   bland
ungdomar bör förstärkas.
I   motion   2001/02:So371  (m)  yrkande  2  menar
motionärerna att skolan har en betydelsefull uppgift
att informera om  följderna  av ett missbruk och vad
det kan innebära i form av brott  och straff. Vidare
måste  all  skolpersonal ha tillräcklig  kunskap  om
narkotika och hur den påverkar för att så tidigt som
möjligt  kunna   upptäcka   missbruk.  Motionären  i
2001/02:Ub227  (m) menar att det  är  angeläget  att
skolan redan i tidiga  årskurser informerar eleverna
om droger i syfte att motverka ytterligare spridning
av   drogmissbruket.   Motionären    föreslår    att
regeringen   initierar   en  riksomfattande  kampanj
anpassad efter de olika årskurserna.
I motionerna 2001/02:So615  (v,  kd,  fp,  mp,  c)
yrkande 1 och 2001/02:
So502   (v)   yrkande   1   begär  motionärerna  att
regeringen  ger  Skolverket i uppdrag  att  utveckla
strategier  för  tobaksprevention   som   bygger  på
ungdomarnas  egna  erfarenheter  och engagemang  och
föra  ut  detta  till  landets  skolor.   I   motion
2001/02:Ub550    yrkande    1    (kd)   begärs   ett
tillkännagivande om att Skolverket  skall  verka för
att förbättra skolans ANT-undervisning.
I   motion   2001/02:Ju237   yrkande  20  föreslår
Centerpartiet att informationen  till  ungdomar  och
föräldrar  angående  droger  och deras följder skall
öka.   Skolan   är   den   viktigaste   arenan   för
drogprevension eftersom skolan  når  alla kategorier
av   ungdomar.   I   skolan  finns  också  de  bästa
förutsättningarna för att tidigt observera avvikande
beteende och vidta åtgärder.  Rikstäckande kampanjer
mot drogmissbruk föreslås i motionerna 2001/02:Ub303
(kd) yrkande 2, 2001/02:Ub477  (c, fp) yrkande 3 och
2001/02:Ub355 (s).

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Utskottet  vill,  liksom  i tidigare  betänkanden,
understryka  skolans  viktiga roll  när  det  gäller
information  i  ANT-frågor.  I  läroplanen  för  det
obligatoriska skolväsendet  m.m.  (Lpo 94) anges att
rektor    har   ett   särskilt   ansvar   för    att
ämnesövergripande   kunskapsområden   integreras   i
undervisningen. Sådana kunskapsområden är exempelvis
riskerna   med  tobak,  alkohol  och  andra  droger.
Utskottet anordnade  våren  2000 en öppen utfrågning
om  skolan  och elevernas hälsa  och  välbefinnande.
Utfrågningen ägnades bl.a. åt ANT-undervisningen.
Utskottet   vill   också   erinra   om   rapporten
Samverkande   styrning   –   Om   läroplanerna   som
styrinstrument   (Ds  2001:48)  som  för  närvarande
bereds inom Regeringskansliet.
Skolverket   genomförde    1999    en    nationell
kvalitetsgranskning  av  ANT-undervisningen.  Verket
framhöll       vikten       av       skolpersonalens
kompetensutveckling        inom       ANT-       och
hälsoundervisningen. Det är  skolhuvudmannen  som  i
samråd  med  skolans  personal  har att avgöra vilka
behov  av  kompetensutveckling  som  finns  och  bör
prioriteras. Skolverket har under  2001  gett ut ett
material  där  slutsatserna av kvalitetsgranskningen
av undervisningen om tobak, alkohol och andra droger
behandlas.
Mot bakgrund av  det arbete med att förbättra ANT-
undervisningen som pågår  finner utskottet inte skäl
att förorda en närmare reglering av denna.

Skolans ansvar för sex- och
samlevnadsundervisning


Motioner

I  motion  2001/02:So305  (kd)   yrkande   3   menar
motionären  att  Skolverket skall utforma nationella
mål för samlevnads- och sexualundervisning i skolan.
Motionären menar också  att Skolverket, i samråd med
lärarnas   organisationer,    Kommunförbundet    och
Folkhälsoinstitutet,          skall          utforma
kompetensutvecklande  insatser för lärare (yrk.  4).
Slutligen     föreslår    motionären     att     ett
forskningsprojekt   rörande  hur  det  sexualiserade
språkbruket i skolorna  påverkar  ungdomars  syn  på
sexualitet   och   deras   sexuella   beteende   bör
genomföras (yrk. 5).

I  motion  2001/02:Ub347  (v)  yrkande  2 föreslår
motionärerna  att  den  nationella  styrningen   bör
stärkas  när  det  gäller  omfattning och innehåll i
sex-  och  samlevnadsundervisningen.   Förmågan  att
reflektera  över frågor om sexualitet och  samlevnad
bör ingå som  ett  kunskapsmål  i  läroplanerna  för
grundskolan    och    gymnasieskolan.    I    motion
2001/02:L371  (v,  s,  c,  fp,  mp) yrkande 33 menar
motionärerna  att  sex- och samlevnadsundervisningen
bör förbättras och vara  obligatorisk.  Motionärerna
menar att kursplanens texter är mycket otydliga. Det
är  orimligt att det inte finns krav på att  upplysa
om  homo-  och  bisexualitet.  Motionären  i  motion
2001/02:Ub468  (kd)  yrkande  1  menar  att sex- och
samlevnadsundervisningen  skall  bli obligatorisk  i
grund-  och gymnasieskolan samt att  skolhälsovården
bör  ha  det   övergripande   ansvaret.   I   motion
2001/02:Ub231 (kd) yrkande 1 menar motionärerna  att
både  skolan  och  samhället  måste  bidra  till att
ungdomar får en varm och sund syn på sin sexualitet.
Det    är    nödvändigt    att    skolan    i    sin
sexualundervisning  lyfter  fram problematiken kring
de vanföreställningar som skapats av pornografin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår    att    riksdagen     avslår
motionsyrkandena.

Utskottet   vill  peka  på  att  kursplanerna  för
grundskolans   alla   ämnen   har   reviderats   med
tillämpning   från    höstterminen    2000.   I   de
samhällsorienterande ämnena markeras tydligt att tid
skall avsättas för att diskutera och reflektera över
begrepp   som  identitet,  sexualitet,  kärlek   och
jämställdhet.  Där  betonas  vikten  av  att tala om
värdefrågor i samband med undervisning om  samlevnad
och  relationer,  människosyn och språkbruk. Även  i
kursplanen  för de natur-orienterande  ämnena  finns
vissa  inslag   som  gäller  sex  och  samlevnad.  I
nuvarande kursplan  ses  homosexualitet  som  en  av
flera  samlevnadsformer  som  också  har sociala och
kulturella aspekter.
Utskottet  vill  också  peka  på  det  arbete  som
genomförts inom Värdegrundsprojektet (jfr  avsnittet
Värdegrunden    ovan).    I    projektets    slutbok
Värdegrundsboken  – om samtal för demokrati i skolan
finns avsnitt om sex- och samlevnadsundervisningen i
relation till de grundläggande demokratiska värdena.
Boken  har  spritts till  skolorna.  Skolverket  har
också utarbetat  referensmaterial som kan användas i
sex-  och samlevnadsundervisningen.  Någon  särskild
statlig   granskning   av   innehållet  i  läromedel
förekommer  inte,  och  bör  inte  heller  förekomma
enligt  utskottets  uppfattning.   Det  ankommer  på
kommuner och skolor att bestämma vilka läromedel som
skall  användas  i  undervisningen.  Slutligen  vill
utskottet   framhålla   Skolverkets   uppdrag    att
kartlägga     bl.a.    förekomsten    av    sexuella
trakasserier, homofobi  och könsrelaterad mobbning i
skolan. Verket skall också  redovisa  vilka insatser
som   i  övrigt  behöver  vidtas.  Uppdraget   skall
redovisas senast den 1 november 2002.

Lärare och skolledare


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
yrkandena om förändringar avseende lärare och
skolledare.
Jämför reservationerna 1  (kd), 2 (fp), 8 (m,
c, fp), 7 (m, fp) och 5 (m).

Lärarnas ställning m.m.


Motioner

Folkpartiet  menar i motion  2001/02:Ub221,  yrkande
11, att läraryrket  måste  uppvärderas. Det är svårt
att locka studenter att bli  lärare och många hoppar
av läraryrket. I motion 2001/02:Ub387 (kd) yrkande 2
föreslås att en uppföljning görs  om  varför  avhopp
sker från lärarkåren. Satsningar bör också göras för
att  locka  tillbaka de lärare som lämnat skolan.  I
yrkande 3 föreslår  motionären  att  en  uppföljning
också   bör  göras  för  att  visa  på  hur  andelen
obehöriga  lärare  påverkar  kvaliteten  i skolan. I
motion  2001/02:Ub433  (m)  yrkande  1  begärs   ett
tillkännagivande om att Skolverket bör ges i uppdrag
att  anstränga  sig  ytterligare för att få behöriga
lärare   i  skolan.  Motionären   menar   att   även
regeringen  borde  anstränga  sig  att  öka  antalet
behöriga  lärare  och  ge  dem  stöd i deras arbete.
Kristdemokraterna  föreslår  i motion  2001/02:Ub446
yrkande 14 att varje nyutexaminerad  lärare skall få
en  erfaren lärare som personlig mentor  under  sitt
första   arbetsår.   De   nyutbildade   lärarna  får
successivt   växa  in  i  sitt  arbete  och  de  mer
rutinerade lärarna  får ta del av nya perspektiv som
kan bidra till deras egen undervisning.

I motion 2001/02:Ub293  (kd)  yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande    om   ett   utökat   uppdrag    i
lärarutbildningen      och      lärarfortbildningen.
Motionärerna  menar  att  varje   lärare  under  sin
utbildningstid  måste  få  kunskap  och   pedagogisk
färdighet  för  att  kunna  fungera  i  den  viktiga
ledarrollen. Även verksamma lärare bör kunna genomgå
fortbildningskurser.
Folkpartiet  menar i motion 2001/02:Ub220, yrkande
13, att skolans  skyldighet att erbjuda fortbildning
måste slås fast. Läraryrket  är  ett yrke som aldrig
får  vara  statiskt.  En  plan  för  varje   lärares
ämnesfördjupning och pedagogiska fortbildning  måste
göras   upp.  I  yrkande  14,  samma  motion,  menar
Folkpartiet  också  att  det  är  viktigt  att värna
läraryrkets  kompetens.  Styrelser  med  lekmän  och
elever  kan inte få fatta beslut om pedagogiska  och
ämnesteoretiska   frågor   i  skolan.  Lärarnas  och
rektorernas professionalism måste värnas.
I motion 2001/02:Ub490 (v)  föreslår  motionärerna
att  en utredning bör tillsättas för att utröna  hur
mentorprojekt  med  Näktergalen i Malmö som förebild
skall kunna spridas till  andra kommuner och omfatta
fler  studerandekategorier än  lärarstuderande.  Vid
Lärarhögskolan   i  Malmö  bedrivs  sedan  1997  ett
pilotprojekt som går  ut på att låta lärarstuderande
vara mentorer för skolbarn  som  lever  under sådana
förhållanden  att  de  saknar  goda möjligheter  att
utvecklas socialt och kunskapsmässigt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  föreslår  att riksdagen  avslår  samtliga
motionsyrkanden.

Den nya lärarutbildningen som startade hösten 2001
kommer enligt utskottets  uppfattning  att leda till
att färre studenter hoppar av utbildningen  och  att
fler  stannar  i  yrket. Det är också betydligt fler
studerande   vid   lärarhögskolorna   än   tidigare.
Regeringen   anger  målen   för   varje   examen   i
examensordningen. Det är respektive lärosätes ansvar
att  utforma utbildningen  så  att  studenterna  når
målen.
Kommunernas  skyldighet  att planera och genomföra
fortbildning  regleras  i  2 kap.  skollagen.  Vilka
åtgärder  som är lämpligast och  vilka  områden  som
skall prioriteras  är  dock  bedömningar  som faller
inom  kommunens ansvar. Den närmare utformningen  av
organisationen  i  skolorna är också en lokal fråga.
När  det  t.ex.  gäller  frågan  om  en  mentor  för
nyutexaminerade  lärare   tillhör   detta  kommunens
ansvar  som arbetsgivare. Utskottet utgår  från  att
lärarutbildningarna   och   kommunerna   i  så  stor
utsträckning som möjligt samverkar för att stödja de
nyutbildade lärarna, t.ex. inom ramen för regionala,
pedagogiska utvecklingscentrum.
Det   pågår  försöksverksamhet  med  olika  lokala
styrelser  med  föräldramajoritet  i grundskolan och
den obligatoriska särskolan samt med elevmajoritet i
gymnasieskolan  och den kommunala vuxenutbildningen.
Försöksverksamheterna  har  beslutats  av  riksdagen
(prop.  1995/96:157,  bet.  1995/96:UbU9, rskr.  259
resp. prop. 1996/97:109, bet.  1995/96:UbU10,  rskr.
222).  I  båda  fallen  är  det  noga reglerat vilka
beslut  som den kommunala styrelsen  för  respektive
utbildning får överlåta på sådan lokal styrelse (SFS
1996:605 resp. 1997:642).
Utskottet  menar att lokala projekt av den typ som
redogörs för i  motion  2001/02:Ub490  kan  ha  stor
betydelse  för  såväl  de  studenter  som deltar som
mentorer som för eleverna. Det är dock  en fråga för
lärosätena  och  kommunerna  att  besluta om  sådana
projekt.

Lärarcertifikat


Motioner

Moderaterna förordar i motion 2001/02:Ub233, yrkande
28, införandet av ett lärarcertifikat i flera delar.
Certifikatet skall dels innehålla examensbevis  från
ämnesutbildning och pedagogisk utbildning, dels visa
genomgången  kompetensutveckling,  fortbildning  och
yrkespraktik.   Moderaterna   menar   att   det  med
certifikatet  skapas  ett  system  för  kontinuerlig
kvalitetskontroll  och  kompetenshöjning,  samtidigt
som  läraryrkets status höjs. I motion 2001/02:Ub253
yrkande  3  föreslår Moderaterna, förutom införandet
av ett lärarcertifikat,  att  regeringen i samverkan
med universitet, högskolor, lärarnas  organisationer
och  arbetsgivare  tar  initiativ till att  utarbeta
regler   för   ett   lärarcertifikat.    I    motion
2001/02:Ub240    yrkande   14   vill   Centerpartiet
underlätta för lärarnas  organisationer  och skolans
huvudmän att införa en certifiering. En certifiering
skulle  enligt  motionärerna  vara en del i att  öka
statusen   för   läraryrket.  Enligt   Centerpartiet
innebär införandet  av ett lärarcertifikat ett tryck
på  kommunerna  att  anställa  certifierade  lärare.
Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:
Ub220  yrkande  3  att  en  lärarlegitimation  skall
införas. Folkpartiet anser  att  inrättandet  av  en
sådan   legitimation  skulle  ge  ett  budskap  till
samhället  att  läraryrket kräver någonting alldeles
särskilt. Det skulle innebära en kvalitetssäkring av
lärarutbildningen   och  därmed  höja  kvaliteten  i
skolan. Legitimationen  skall utfärdas efter godkänd
utbildning och genomgången  praktik.  Legitimationen
skall också  kunna dras in.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Förslag  om  införande  av  lärarcertifikat  eller
lärarlegitimation   har   tidigare   behandlats   av
utskottet  (senast  i bet. 2000/01:UbU13). Utskottet
anser  liksom  då  att  det   inte  finns  behov  av
behörighetsdokument  för lärare.  Enligt  utskottets
mening  säkerställs  kraven  på  att  undervisningen
skall  bedrivas  av  kvalificerad   personal   genom
befintliga    bestämmelser.   I   skollagens   anges
kommunernas  skyldighet  att  använda  personal  med
utbildning   avsedd  för  den  undervisning  läraren
huvudsakligen  skall bedriva. Genom examensordningen
föreskrivs att examensbevis  för  lärare  skall ange
vilka    inriktningar   och   specialiseringar   som
studenten  fullgjort  och  för  vilken  undervisning
eller  verksamhet utbildningen är avsedd.  Slutligen
kontrollerar   Skolverket   inom   ramen   för  sitt
tillsynsuppdrag    och    genom    sitt   nationella
uppföljningssystem     att     kommunerna     följer
bestämmelserna.

Lektorstjänster


Motioner

I motion 2001/02:Ub253, yrkande 4, anser moderaterna
att  initiativ  bör  tas  för  att  åstadkomma  fler
lektorstjänster. Moderaterna menar att det finns för
få  möjligheter  för  lärare att genom högre studier
och  forskning kvalificera  sig  för  nya  tjänster.
Detta  innebär  en  förlust  av  särskilt kompetenta
lärare. Folkpartiet föreslår i motion 2001/02:Ub221,
yrkande 20, att fler lektorat skall inrättas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet har  behandlat  liknande motionsyrkanden
vid   flera   tillfällen,   senast    i   betänkande
2000/01:UbU13.  Utskottet  delar,  liksom  tidigare,
motionärernas uppfattning att det är viktigt att det
finns lärare med forskarutbildning i  skolan, liksom
att det finns möjligheter till karriärutveckling för
lärare.      Den     närmare     utformningen     av
lärartjänstorganisationen   är   dock   huvudmannens
ansvar.

Specialisttjänster


Motionerna

Centerpartiet menar i motion 2001/02:Ub240,  yrkande
13,  att  det  för  att  främja vidareutbildning och
specialisering   i   lärarkåren    skall    inrättas
specialisttjänster  i  skolan.  Dessa tjänster skall
inrättas  för  att utveckla det pedagogiska  arbetet
eller  för  att  ge  annan  undervisning.  I  motion
2001/02:Ub220, yrkande 2, föreslår också Folkpartiet
att   särskilda   karriärtjänster   skall   inrättas
eftersom  en  mycket   stor   andel  av  lärarna  är
missnöjda med karriärmöjligheterna. Särskilt viktigt
är det enligt Folkpartiet att inrätta  fler lektorat
i   skolan.  Folkpartiet  anser  att  en  plan   bör
upprättas  där  målet  är att, inom en femårsperiod,
var tionde gymnasielärare  är lektor. Skolverket bör
aktivt verka för att detta mål nås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena.

Vilka slag av lärartjänster  som skall förekomma i
kommunerna  regleras  inte  av statsmakterna.  Varje
kommun    ansvarar   själv   för   att    organisera
verksamheten   på  det  sätt  som  kommunen  bedömer
lämpligt  för  att   nå   de   mål  för  skolan  som
statsmakterna  har  lagt fast i skollag,  läroplaner
m.fl. nationella styrdokument.  Utskottet utgår från
att skolhuvudmännen ser till att  lärarna  ges  goda
utvecklingsmöjligheter.

Skolledare


Motionerna

Moderaterna menar i motion 2001/02:Ub253, yrkande 5,
att   skolledarutbildningen  måste  stärkas.  Skolan
behöver   skickliga   ledare,   men  tyvärr  tvingas
skolledare    arbeta    mera    med   ekonomi    och
administration än med pedagogik.  Moderaterna  menar
att  varje  skola  måste ha en pedagogisk ledare som
inte  nödvändigtvis  också   behöver   leda  skolans
administration. Den enskilde läraren måste också ges
kunskaper  i  ledarskap. Kristdemokraterna  menar  i
motion  2001/02:Ub446  yrkande  15  att  skolledaren
måste få  möjligheter att kunna verka som pedagogisk
ledare.  Det   måste   skapas   förutsättningar  för
skolledaren  att  vara närvarande i  vardagsarbetet.
Kristdemokraterna menar  att ett skolområde inte bör
vara   större   än  att  skolledaren   hinner   vara
pedagogisk   ledare   och   inspiratör   men   också
administratör   och   ekonomisk   förvaltare.   Även
Folkpartiet  anser  att rektor skall vara pedagogisk
ledare i skolan (mot.  2001/02:Ub221,  yrk.  21).  I
motion 2001/02:Ub222 yrkande 18 föreslår Folkpartiet
att   en  översyn  av  villkoren  för  rektorer  och
förskolechefer skall göras. Många skolledare vittnar
om en mycket  pressad  situation med övertid, stress
och en känsla av utsatthet.  Folkpartiet menar också
att skolledaren måste ges goda  förutsättningar  för
att  leda  den  skola där han eller hon verkar (mot.
2001/02:Ub220,  yrk.   15).   Rektors   uppgift  som
pedagogisk ledare måste slås fast i riktlinjerna för
skolan, och genom uppföljning måste staten  försäkra
sig  om att rektorstjänsterna tillsätts med personer
som  ser  som  sin  huvudsakliga  uppgift  att  vara
pedagogisk ledare.

Vänsterpartiet  föreslår  i  motion 2001/02:Ub551,
yrkande  1, att regeringen skall  ge  Högskoleverket
och Skolverket i uppdrag att tillse att skolledarnas
utbildning  kompletteras vad gäller skolbibliotekets
funktion och ändamål.
I motion 2001/02:Ub498  (s)  föreslår motionärerna
att   skolledarutbildningen   skall    kompletteras.
Motionärerna  menar  att  utbildningen saknar  många
viktiga ansvarsområden, däribland  ekonomi.  Den bör
också innehålla grundläggande moment som ledarskapet
berörs  av,  och  möjligheten  att  utöka och bredda
utbildningen bör diskuteras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Rektorers   ledningsansvar    regleras   bl.a.   i
skollagen  (2  kap.  2  §).  Här stadgas  bl.a.  att
rektorn skall hålla sig förtrogen  med  det  dagliga
arbetet.  Detta  kan  ske på flera sätt, t.ex. genom
egen  undervisning, lektionsbesök  och  genom  olika
former  av  samtal med personalen. Enligt läroplanen
för   respektive   skolform   skall   rektorn   vara
pedagogisk ledare. Att organisera kommunernas skolor
på   ett    sådant    sätt    att   rektorerna   ges
förutsättningar för att utföra  sitt ledningsuppdrag
och   tillika  verka  som  pedagogiska   ledare   är
skolhuvudmannens  ansvar.  Utifrån  den organisation
som   beslutats   på  kommunal  nivå  skall   rektor
tillsammans med lärare  och  skolans övriga personal
utforma skolans lokala organisation.  Rekrytering av
skolledare,  lönesättning,  kompetensutveckling  och
andra  anställningsvillkor  är  frågor  för  skolans
arbetsgivare, framför allt kommunerna.
Rektor   har   en  central  funktion   i   skolans
organisation, och  det  är därför viktigt att rektor
ges förutsättningar för att  fullgöra  sitt uppdrag.
Skolledarnas    arbetssituation    och    förändrade
arbetsuppgifter  har varit föremål för uppmärksamhet
från olika håll under lång tid. Regeringen tillsatte
under  år 2000 en expertgrupp  som  skulle  behandla
skolledarnas roll och arbetssituation. Expertgruppen
tog upp  olika  frågor  om  skolledares  roll  i det
decentraliserade     utbildningsväsendet.    Gruppen
lämnade sin rapport till  regeringen i augusti 2001.
Rapporten     bereds     för     närvarande     inom
Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av
detta arbete bör avvaktas.

Svenska för invandrare (sfi)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att   motionsyrkandena
avseende   förändringar   av   svenska    för
invandrare avslås.
Jämför reservation 7 (m, fp).

Motioner

Moderaterna menar i motion 2001/02:UbSf334 yrkande 2
att  de  studerande  som så önskar skall få en  sfi-
check  för att öka sina  möjligheter  att  lära  sig
svenska  efter  egna  förutsättningar. Checken skall
vara individanpassad efter  vanlig behovsprövning så
att  var  och  en  ges möjlighet  till  undervisning
utifrån sina individuella behov. När pengarna följer
individen      kommer      konkurrensen       mellan
utbildningsanordnarna  att höja kvaliteten. Också  i
motion  2001/02:Ub328  (m)  menar  motionärerna  att
svenskundervisningen     för      invandrare     bör
konkurrensutsättas. Detta skulle enligt motionärerna
ge    individen    valfrihet    att   utforma    sin
svenskundervisning.   Detta   kan  ske   genom   ett
nationellt  peng-  eller  checksystem.   Folkpartiet
föreslår i motion 2001/02:
Sf400  yrkande  11  att ett system med studiecheckar
bör  införas.  Individen  kan  då  själv  välja  den
svenskundervisning som passar henne bäst.

Kristdemokraterna  menar  i  motion  2001/02:Sf399
yrkande  33 att en översyn bör göras av svenska  för
invandrare  i  syfte  att  ge  olika yrkesgrupper en
riktad  språkundervisning.  Kristdemokraterna  menar
att yrkesspecifik språkundervisning  underlättar för
utländska    yrkesarbetare    att    komma   in   på
arbetsmarknaden.  I motion 2001/02:Ub275  (m)  menar
motionärerna  att  det  behövs  fler  yrkesinriktade
utbildningar i svenska,  där man också tar till vara
de  yrkeskunskaper  som eleverna  redan  har.  Detta
skulle förmodligen öka  motivationen  och  leda till
bättre resultat i svenskundervisningen.
Centerpartiet menar i motion 2001/02:Sf255 yrkande
11   att   sfi  skall  kombineras  med  praktik  vid
arbetsplatser. Personer som snabbt får tillgång till
arbetsmarknaden  tillgodogör  sig  undervisningen på
ett   bättre   sätt.   Vidare   ger  tillgång   till
arbetsmarknaden  känslan  av såväl  samhörighet  som
delaktighet.
I motion 2001/02:Ub292 (s)  menar motionärerna att
sfi-undervisningen  bör  varvas  med   praktik,  att
högutbildade  invandrare bör kunna få genomföra  sin
sfi-undervisning  i  högskolemiljö  samt  att en mer
enhetlig nationell standard bör införas så  att alla
får    samma    kvalitet    på   sfi-undervisningen.
Motionärerna menar att en översyn  bör göras av sfi.
En  översyn  föreslås  också  i motion 2001/02:Ub474
(s). Motionärerna menar att en  grundlig  översyn av
svenska  för invandrare är nödvändig. Utgångspunkten
för  översynen   föreslås  vara  ökad  kvalitet  och
individ- och arbetslivsanpassning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    föreslår     att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

I propositionen Vuxnas lärande och utvecklingen av
vuxenutbildningen    (prop.   2000/01:72)    anförde
regeringen att sfi bör  utformas så att verksamheten
lokalt   kan   anpassas   till    varje   deltagares
förutsättningar för och behov av att  lära sig talad
och  skriven svenska. Det handlar enligt  regeringen
om att  skapa  möjligheter  att utifrån individuella
studieplaner  forma kursen så  att  varje  elev  kan
koncentrera sig  på  de  delar där han eller hon har
förutsättningar  att  göra  framsteg   och  som  har
betydelse för den planerade kommande verksamheten  i
Sverige.  I enlighet med detta har Skolverket haft i
uppdrag att  utarbeta  förslag  till en ny kursplan.
Skolverket  har redovisat uppdraget  för  regeringen
och detta bereds  nu inom Regeringskansliet. När det
gäller  praktik regleras  denna  i  förordningen  om
svenskundervisning  för  invandrare  (SFS 1994:895).
Enligt   9 §   stadgas   det   att   styrelsen   för
utbildningen   i  samarbete  med  arbetsförmedlingen
skall verka för  att  undervisningen  så  snart  som
möjligt      kan      kombineras      med      sådan
arbetsplatsorientering  eller  sådant förvärvsarbete
som ger deltagaren möjlighet att  träna  sig  i  att
tala  svenska.  Utskottet vill understryka vikten av
att deltagarna i  sfi får delta i en meningsfull och
språkutvecklande praktik.  Praktik  kan, förutom att
ge  ökade  språkkunskaper,  också  ge en  inblick  i
svenskt arbetsliv och möjlighet till ett arbete. Det
är    dock    kommunernas    ansvar    att   erbjuda
praktikplatser.  Stora skillnader finns dock  mellan
kommunerna.     Enligt      en      rapport     från
Integrationsverket   varvar   var   tredje    kommun
undervisning och praktik varje dag, medan endast ett
fåtal alls inte erbjuder praktik.
Skolverket   har   dessutom   fått  i  uppdrag  av
regeringen  att  i  samråd  med  Högskoleverket  och
Svenska  Kommunförbundet,  undersöka   hur  sfi  för
högutbildade     invandrare     kan    anordnas    i
högskolemiljö. Uppdraget skall redovisas  senast den
31 december 2002.
När  det  gäller  konkurrensutsättning av sfi  och
studiecheck för sfi har utskottet behandlat liknande
yrkanden    under    föregående    riksmöte    (bet.
2000/01:UbU15). Utskottet  anser  inte heller nu att
sfi  obligatoriskt  skall  konkurrensutsättas  genom
upphandling. De gällande bestämmelserna  medger  att
kommunen uppdrar åt andra att anordna sfi. Utskottet
kan  inte  heller  ställa  sig bakom förslaget om en
studiepeng eller check för sfi.

Vuxna studerande m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkandena  som  avser förändringar vad
gäller vuxna som studerar.
Jämför reservationerna 1  (kd),  5  (m) och 6
(c).

Motioner

Centerpartiet  begär i motion 2001/02:Ub322  yrkande
16 ett tillkännagivande  om  att  en lagstadgad rätt
att   delta  i  gymnasial  vuxenutbildning   införs.
Kristdemokraterna  föreslår  i  motion 2001/02:Ub549
yrkande  1  att  alla medborgare bör  få  rätt  till
utbildning på motsvarande gymnasienivå.

Centerpartiet  föreslår   i  motion  2001/02:Ub322
yrkande  14  att  en översyn och  en  samordning  av
eftergymnasiala   yrkesutbildningar    bör    göras.
Centerpartiet  menar att det är viktigt att det  går
att  överblicka  utbildningsstrukturen.   Det  finns
flera  eftergymnasiala yrkesutbildningar, exempelvis
påbyggnadsutbildningar   inom  komvux,  yrkesteknisk
högskola,      vissa     yrkesutbildningar      inom
folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur
dessa inordnas i  utbildningsstrukturen,  hur de kan
värderas  om  den studerande sedan vill läsa  vidare
och hur vissa av dem finansieras är inte alltid helt
klart.
Centerpartiet   föreslår  i  motion  2001/02:MJ338
yrkande     22     att    vuxenutbildningen     inom
lantbrukssektorn skall  bli  mer  tillgänglig.  Inom
denna  sektor  är  det  enligt Centerpartiet av stor
betydelse  att  behovet av  ett  sent  yrkesval  med
tillgång    till    yrkesinriktad     grund-     och
vidareutbildning  inom  lantbrukssektorn garanteras,
oberoende av tidigare val  av  gymnasieutbildning. I
motion 2001/02:MJ341 (c) yrkande  6 menar motionären
att  det bör ges möjlighet att inom  KY-utbildningen
särskilt  anpassa  kursutbudet i fråga om inriktning
och längd efter jordbrukets  villkor  som  biologisk
näring. Det är enligt motionären angeläget att såväl
KY-utbildningen  som  de  resurser  som  finns  inom
länsarbetsnämnderna    anpassas    till    praktiska
lösningar för jordbruket.
I motion 2001/02:Ub532 (m) föreslår motionären att
intagningsreglerna    till    komvux   bör   ändras.
Motionären menar att nuvarande  system ger felaktiga
incitament genom att det uppmanar till taktikläsning
bland elever på gymnasiet.
I  motion  2001/02:N262  (fp)  yrkande   12  menar
motionärerna att utvecklingen av distansmetodiken är
viktig  för landsbygdens ungdomar, bl.a. i gymnasie-
och folkhögskolor.

Uskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Frågan      om     en      skyldighets-      eller
rättighetslagstiftning  om gymnasial vuxenutbildning
har  behandlats  i betänkandet  Vuxnas  lärande  och
utvecklingen     av     vuxenutbildningen      (bet.
2000/01:UbU15).  Utskottet  framhöll  då  att det är
viktigt    att    systemet    för   vuxnas   lärande
karakteriseras   av   att   individens   behov   och
efterfrågan   är   styrande  i  stor   utsträckning.
Utskottet   såg   dock   risker    med    att   göra
vuxenutbildningen  till  en  rättighet.  Man  menade
bl.a.  att  konsekvenserna  av  och  kostnaderna för
detta noga måste utredas. Man hänvisade  också  till
Skollagskommitténs  arbete och menade att regeringen
därefter kommer att förelägga  riksdagen  förslag om
hur skollagstiftningen i framtiden skall se ut.
När  det gäller Centerpartiets yrkande om  översyn
och samordning  av eftergymnasiala yrkesutbildningar
konstaterar    utskottet     att    regeringen,    i
propositionen om kvalificerad yrkesutbildning (prop.
2000/01:63),   uttalat  ambitionen   att   den   nya
utbildningsformen  KY  kan utvecklas volymmässigt så
att  det  ges  utrymme för  att  där  inordna  andra
eftergymnasiala   yrkesutbildningar   vid  sidan  av
högskolan,  t.ex. vissa påbyggnadsutbildningar  inom
komvux, kompletterande utbildningar och utbildningar
inom folkbildningen. Riksdagen har också uttalat att
det är angeläget att antalet utbildningsplatser inom
KY på sikt utökas.  Om en befintlig utbildning skall
omvandlas  till KY-utbildning  förutsätter  det  att
tillräckligt  intresse och vilja finns i arbetslivet
och hos utbildningsanordnaren  för att bl.a. anordna
lärande i arbete på en arbetsplats  i den omfattning
som  gäller för KY, nämligen cirka en  tredjedel  av
utbildningstiden.    Problem    med    utbildningens
finansiering  finns  i  dag  främst  när det  gäller
påbyggnadsutbildningar  inom komvux, där  regeringen
har beslutat att drygt 8 000  platser  per  år skall
vara    riksrekryterande,    vilket    innebär   att
hemkommunerna blir skyldiga att betala interkommunal
ersättning   när   deras   invånare  går  på  sådana
utbildningar i andra kommuner.  För små kommuner kan
detta  leda  till  svårigheter  att genomföra  annan
vuxenutbildning  inom  kommunen.  Föreskrifterna  om
skyldighet att betala interkommunal ersättning finns
i  förordningen  om  kommunal vuxenutbildning.  Inom
Utbildningsdepartementet    förbereds   nu   en   ny
förordning som den 1 januari  2003 avses ersätta den
nuvarande.      Utbudet      av      eftergymnasiala
yrkesutbildningar  är och måste även framdeles  vara
flexibelt. Ett karakteristiskt  drag  hos  KY är att
utbildningarna   inte   är   avsedda  att  etableras
permanent och inte heller att  styras  av nationella
utbildningsplaner.   Hur   en   viss  eftergymnasial
yrkesutbildning  skall  tillgodoräknas   vid  senare
studier  i  annan form kan enligt utskottets  mening
inte   regleras   i   nationella   bestämmelser.   I
högskoleförordningen  (1993:100) finns regler om att
frågan  om  tillgodoräknande  prövas  av  respektive
högskola  (6 kap.  13  och  14 §§).  En  motsvarande
bestämmelse  finns  i  förordningen  om kvalificerad
yrkesutbildning  (2001:1131). Utskottet  anser  inte
att det finns anledning  för  riksdagen att göra det
tillkännagivande  som begärs i motion  2001/02:Ub322
yrkande 16.
När     det     gäller     tillgänglighet      för
vuxenutbildningen    inom   lantbrukssektorn   menar
utskottet, liksom tidigare,  att det inte är rimligt
att  skapa  specialregler  just  för  detta  område.
Möjligheten  att  anpassa  kursutbudet  i  fråga  om
inriktning  och  längd  finns dock  redan  inom  KY-
utbildningen. Denna utbildning genomförs i samverkan
mellan respektive bransch och utbildningsanordnaren.
Det  finns  inga  regler  som   styr   utbildningens
förläggning under året.
Vad   slutligen   gäller  distansutbildning   vill
utskottet  hänvisa  till   Nationellt   centrum  för
flexibelt  lärande  som  har  i  uppdrag  att stödja
användningen  av  distansmetoder i folkbildning  och
vuxenutbildning  samt   komplettera   den  kommunala
vuxenutbildningen genom att erbjuda utbildning  av i
huvudsak samma slag i form av distansundervisning. I
uppgifterna    ligger   bl.a.   att   utveckla   och
tillhandahålla vuxenutbildning  på  främst gymnasial
nivå i form av distansutbildning.
I  målet  för  utveckling  av vuxnas lärande,  som
antogs  av  riksdagen  vid  förra  riksmötet  (prop.
2000/01:72, bet. UbU15, rskr.  229),  ingår att alla
vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper
och utveckla sin kompetens i syfte att  främja bl.a.
rättvis fördelning. De intagningsregler till  komvux
som   åsyftas   i   motion   2001/02:Ub532  finns  i
förordningen om kommunal vuxenutbildning (1992:403).
Där  sägs  i  3  kap.  10 § att om  det  finns  fler
behöriga sökande än platser i en kurs inom gymnasial
vuxenutbildning, skall,  utan  hänsyn  till tidigare
betyg,  företräde  ges dem som har störst  behov  av
utbildningen.  Utskottet   anser  att  detta  är  en
nödvändig princip med hänsyn  till  det av riksdagen
antagna  målet.  Den som har avslutat gymnasieskolan
och vill skaffa sig  högre  betyg  i  någon kurs har
möjlighet  att  genomgå prövning, vilket  kan  göras
antingen i en gymnasieskola  eller  i komvux. Det är
inte nödvändigt att genomgå kursen en  gång  till  i
komvux.   Utskottet   utgår   från  att  eleverna  i
gymnasieskolan genom vägledning  och  information  i
skolan får klart för sig dessa förhållanden.

Inflytande


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena om förändringar  i  reglerna
om inflytande för elever och föräldrar.
Jämför reservationerna 1 (kd), 3 (mp),  6 (c)
och 7 (m, fp).

Motioner

Folkpartiet menar i motion 2001/02:Ub222  yrkande 20
att kommunala skolor skall göras mer fristående från
kommunala   politiker.  Med  en  skarpare  nationell
utvärdering behövs inte kommunala beslutsfattare som
ett led mellan  den  nationella  läroplanen  och den
enskilda  skolan.  Kristdemokraterna  menar i motion
2001/02:Ub446 yrkande 19 att varje skola  bör  ha en
styrelse.  De  kommunala  skolorna  måste  få större
frihet  att  besluta  om  sina  egna angelägenheter.
Kommunen ansvarar för de ekonomiska ramarna samt för
uppföljning och utvärdering. Staten  har  ansvar för
lagar   och   styrdokument   samt   har   tillsyns-,
uppföljnings-    och   utvärderingsansvar   på   ett
nationellt  plan. Centerpartiet  föreslår  i  motion
2001/02:Ub240  yrkande  12 att den försöksverksamhet
med  lokala  styrelser  som   nu   genomförs   skall
permanentas  och  lokala  styrelser införas vid alla
skolor.   Befogenheterna  bör   avgränsas   så   att
skiljelinjen  mellan  lärarnas  och skolledningarnas
pedagogiska  ledarskap och föräldrastyrelserna  blir
tydlig. Centerpartiet  menar  att  det  också  finns
anledning att se över styrelsernas sammansättning  i
syfte att bjuda in andra än föräldrar och elever att
delta  i styrelserna. Även Vänsterpartiet föreslår i
motion     2001/02:UbA317     yrkande     13     att
försöksverksamheten    som    pågår    med    lokala
skolstyrelser med elev- eller föräldramajoritet  bör
permanentas.  Vänsterpartiet  menar  att  ett  av de
största  hindren  för  ett engagerat kunskapssökande
och   en   framgångsrik  inlärning   är   brist   på
delaktighet som många elever och föräldrar upplever.

Kristdemokraterna  menar  i  motion  2001/02:Ub446
yrkande 17 att föräldrars rätt till information  och
inflytande i skolan behöver stärkas. Föräldrar skall
ha  möjlighet att vara delaktiga i skolvardagen. Det
underlättar  samarbetet  mellan  hem  och  skola att
miljön är bekant och upplevd. I motion 2001/02:Ub340
(s)  menar man att föräldrarnas engagemang i  skolan
är  mycket   viktigt.   Motionärerna   föreslår  att
Skolverket skall få i uppgift att informera  mer  om
behovet  av  aktiva  föräldrar i skolan och på olika
sätt initiera projekt som gagnar föräldramedverkan i
skolan.
Miljöpartiet  föreslår   i   motion   2001/02:K381
yrkande  4  att  elevråd  och  skolkonferenser   bör
fungera  som remissorgan för kommunerna. Planeras en
förändring  i  skolan  skall  också  eleverna  ha en
möjlighet   att  framföra  sina  åsikter  och  kunna
påverka beslutet.
Kristdemokraterna  menar  i  motion  2001/02:Ub446
yrkande 16 att eleverna skall ges ökat inflytande  i
takt med stigande ålder. En lagstadgad miniminivå av
elevinflytande  bör införas. Kristdemokraterna menar
att det bästa sättet  att  utveckla elevernas känsla
för  demokratiska  beslutsformer   är   att  ge  dem
inflytande  och  ansvar. Elevrådsarbete skall  kunna
ske på skoltid och skall uppmuntras av alla vuxna. I
motion  2001/02:Ub214   (kd)   yrkande   1  föreslår
motionärerna     att    fler    kommuner    inrättar
elevombudsmän för att stärka demokratin. Elevråd och
elevombudsmän    borde     vara    den    självklara
remissinstansen  i  de  politiska   beslut  som  rör
skolan.    I   motion   2001/02:Ub215   (kd)   menar
motionärerna  att  det är en självklar rättighet att
elever  skall  få  vara   med   och   påverka  stora
förändringar.  Elever är utlämnade till  godtyckliga
bedömningar då tolkningsutrymmet  kring  hur  elever
skall se ut är mycket vitt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet     föreslår    att    riksdagen    avslår
motionsyrkandena.

Utskottet vill peka på att genom målstyrningen har
ansvaret  för  utformningen   av  skolans  vardag  i
betydande grad flyttats till skolledare,  lärare och
elever.   De   mål   som   skall  uppnås  respektive
eftersträvas finns fastställda  i  de  författningar
som   gäller   för   respektive  skolform.  Hur   de
nationella  målen  närmare   skall   gestaltas   och
utvecklas  och  vilka  åtgärder  kommunen  avser att
vidta för att uppnå de nationella mål som satts  upp
för  skolan  skall framgå av kommunens skolplan. Den
lokala skolan  har  utifrån de nationella och lokala
målformuleringarna  en  stor  frihet  och  ett  stor
ansvar för att organisera  skolan på ett sådant sätt
att de fastställda målen uppnås. Utskottet ser inget
behov   av   att  ytterligare,  såsom   motionärerna
uttrycker  det,  frigöra  skolan  från  politikerna.
Dessutom  utreds   frågan  om  och  i  så  fall  hur
ansvarsfördelningen  mellan  stat och kommun behöver
förtydligas av Skollagskommittén.
Författningsreglering gällande  elevers  rätt till
inflytande        återfinns       i       skollagen,
skolformsförordningar och läroplaner. I skollagen (4
kap. 2 §) stadgas att  eleverna  skall ha inflytande
över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och
utformningen av elevernas inflytande  skall anpassas
efter     deras    ålder    och    mognad.    Enligt
grundskoleförordningen  (3  kap.  6 §) i varje klass
eller   undervisningsgrupp   skall   eleverna    ges
tillfälle   att  tillsammans  med  läraren  behandla
frågor som är  av gemensamt intresse för eleverna. I
läroplanen för den  obligatoriska  skolan  m.m. (Lpo
94) stadgas att skolan skall sträva efter att  varje
elev tar ett personligt ansvar för sina studier  och
sin  arbetsmiljö,  successivt utövar ett allt större
inflytande över sin  utbildning och det inre arbetet
i skolan och har kunskap  om  demokratins  principer
samt utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska
former. Utskottet anser att det inte finns anledning
att  ytterligare  reglera hur elevinflytandet  skall
utformas eller vilka  frågor  som  skall innefattas.
Utskottet ser det snarare som, liksom  tidigare (jfr
bet.  2000/01:UbU13), en fråga för skolans  huvudman
och ledning  att  överväga  hur elevernas inflytande
kan  stärkas  för att nå de mål  som  styrdokumenten
anger.
När  det gäller  föräldrars  inflytande  i  skolan
regleras  detta  i läroplanen (Lpo 94). I läroplanen
anges att skolans  och  vårdnadshavarnas  gemensamma
ansvar  för elevernas skolgång skall skapa de  bästa
möjliga  förutsättningar  för  barns  och  ungdomars
utveckling  och  lärande.  Alla som arbetar i skolan
skall samarbeta med elevernas  vårdnadshavare så att
man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet
i  skolan.  Vidare  skall läraren samverka  med  och
fortlöpande   informera   föräldrarna   om   elevens
skolsituation,  trivsel  och  kunskapsutveckling och
hålla   sig  informerad  om  den  enskilda   elevens
personliga integritet.
Utskottet  anser  att det är viktigt att föräldrar
känner sig delaktiga i skolans verksamhet. Detta kan
ske  genom  olika  typer   av   förvaltningsråd  och
samrådsorgan, liksom genom det mer lokala samarbetet
kring   en  enskild  klass  eller  mindre   del   av
verksamheten   som   kan   uppmuntras  av  kommunen,
skolledningen och lärarna. Riksdagen beslutade i maj
1996 om en försöksverksamhet  med  lokala  styrelser
med   föräldramajoritet   inom   bl.a.  grundskolan.
Försöksverksamheten skulle pågå t.o.m. juni 2001 men
har   förlängts   t.o.m.   den  30  juni  2003.   Då
försöksverksamheten inte fått så stor omfattning som
väntat  har  Statskontoret  i  juli  2001  fått  ett
uppdrag att kartlägga och analysera  de förhållanden
som förklarar det låga antalet skolor  som deltagit.
Uppdraget  skall  avrapporteras  den  31  maj  2002.
Utskottet   är   av   uppfattningen   att  innan  en
försöksverksamhet  permanentas,  bör  en analys  och
utvärdering  ske  och  överväganden göras  om  vilka
åtgärder som kan genomföras  för  att  förbättra och
underlätta inrättandet av verksamheten.

Övriga yrkanden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår   att  riksdagen  avslår
motionsyrkandena  avseende   skolbiblioteken,
entreprenad och sponsring samt  resekostnader
för elever som väljer annan skola och om stöd
till glesbygdsskolor.
Jämför reservationerna 11 (v) och 5 (m).

Motionerna

Vänsterpartiet  föreslår  i  motion   2001/02:Ub551,
yrkande 2, att regeringen ger Skolverket  i  uppdrag
att  informera  kommunerna  om att skolplanerna även
bör     ta    upp    skolbibliotekens    verksamhet.
Vänsterpartiet  begär  också ett tillkännagivande om
att  målen  i  Unescos  skolbiblioteksmanifest   bör
integreras i målsättningarna för den svenska skolan,
alltifrån   förskola   till  högskola  (yrk.  3).  I
manifestet fastslås att  skolbiblioteket  spelar  en
viktig  roll  för  utbildning  och  kultur,  för att
främja  läs-  och skrivkunnigheten och förmågan  att
söka information.  Ett antal grundläggande uppgifter
anges  också,  t.ex.  att   stödja   och  främja  de
utbildningsmål  som anges i skolans målsättning  och
läroplaner  samt  att  ge  eleverna  träning  i  att
värdera och använda  information  som  en  väg  till
kunskap,   förståelse,   fantasi   och   glädje.   I
manifestet    fastslås   också   att   kunskaper   i
biblioteksadministration,  informationshantering och
pedagogik  är en förutsättning  för  att  man  skall
kunna driva  en effektiv skolbiblioteksverksamhet. I
yrkande 4, samma  motion,  begär  Vänsterpartiet ett
tillkännagivande om att Skolverket bör ges i uppdrag
att i samråd med Kulturrådet ansvara för att främja,
följa   och   utvärdera  skolbiblioteksverksamheten.
Vänsterpartiet   menar   att   det   är   oklart  om
skolbiblioteket  inkluderas  i  Skolverkets  ansvar.
Kulturrådets  uppdrag  är för närvarande att ansvara
för skolbiblioteksverksamheten. Det finns inte någon
uttalad samordning mellan Kulturrådet och Skolverket
när det gäller skolbiblioteken.

Moderaterna   föreslår  i   motion   2001/02:Ub233
yrkande  29 att skolornas  möjlighet  att  lägga  ut
undervisning  på  entreprenad  skall vidgas till att
gälla   också   grundskolan  och  flertalet   ämnen.
Ansvaret för undervisningens  kvalitet  och  för att
skolans   verksamhet  hålls  samman  skall  vila  på
skolans ledning och huvudman.
I  motion   2001/02:Ub357   (s)  föreslås  att  en
utredning tillsätts för att se  över  reglerna kring
skolsponsring  och marknadsföringslagen.  Motionären
menar att en tydlig  gräns  måste  dras  mellan sund
företagsmedverkan och ren reklam, och företag  måste
hindras från att kräva skolor på motprestationer.  I
motion  2001/02:Ub460 (s) begärs också en översyn av
sponsringen  i skolorna. Motionären menar att det är
viktigt att ha  en strategi eftersom sponsring många
gånger innebär ren marknadsföring av en produkt till
eleverna.
I motion 2001/02:Ub337  (kd)  föreslår  motionären
att förutsättningarna för ett särskilt tidsbegränsat
stöd  till glesbygdsskolor utreds. Motionären  menar
att ett  införande  av ett särskilt stöd av temporär
karaktär till hotade  glesbygdsskolor  skulle  kunna
innebära att skolan kan överleva även om elevantalet
tillfälligt är lågt.
I   motion  2001/02:Ub273  (kd)  yrkande  1  menar
motionärerna  att  för  att  det fria valet av skola
skall kunna förverkligas måste ett system skapas som
ger  alla elever lika rätt att  nå  sin  skola  inom
rimligt  pendlingsavstånd. Motionärerna föreslår att
ett förtydligande  görs  av  4  kap.  7 § skollagen.
Motionärerna begär också i yrkande 2 att  regeringen
utreder   möjligheterna   för   elev   att   erhålla
resebidrag  vid  val  av  annan  skola. Den elev som
aktivt   valt   annan  skola  skall  erhålla   samma
ekonomiska reseförmån  som  om  eleven  valt anvisad
skola. I motion 2001/02:Ub520 (s) menar motionärerna
att  resekostnaderna  kan  hindra  en elev från  att
fritt välja skola. Föräldrarnas ekonomi  skall  inte
vara det avgörande för om en elev kan byta skola.

Utskottets ställningstagande

Utskottet   föreslår  att  samtliga  motionsyrkanden
avslås.

Enligt bibliotekslagen  (1996:1596) skall det inom
grundskolan  och  gymnasieskolan   finnas   lämpligt
fördelade    skolbibliotek    för    att   stimulera
skolelevernas  intresse  för läsning och  litteratur
samt för att tillgodose deras  behov av material för
utbildningen.  Kommunerna  svarar   för   folk-  och
skolbiblioteksverksamhet    liksom    för    skolans
verksamhet   och   bestämmer  därmed  även  mål  och
ambitionsnivå   för   skolbibliotekens   verksamhet.
Utskottet  menar att frågorna  om  skolbibliotek  är
viktiga   och    stöder    Unescos    manifest    om
skolbiblioteken,  men  är  inte  berett  att föreslå
några   förändringar   i   ansvarsfrågan   eller   i
bibliotekslagen.  Dessutom  pågår  för närvarande en
översyn  av  bibliotekslagen inom Regeringskansliet.
Avsikten är att  en  proposition  skall  lämnas till
riksdagen under år 2002.
Enligt  2 § lagen om entreprenadförhållanden  inom
skolan (SFS  1993:802)  får regeringen på ansökan av
en  kommun  eller  ett  landsting,   om   det  finns
särskilda  skäl,  medge entreprenad för undervisning
inom  det  offentliga   skolväsendet  för  barn  och
ungdomar. Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd  har
under  år  2000,  på uppdrag av regeringen, granskat
utbildning   på   entreprenad   i   det   offentliga
skolväsendet. Nämndens  uppdrag  var att granska hur
utbildningens kvalitet och likvärdighet  säkerställs
vid  utbildning  på  entreprenad  och  bedöma  vilka
fördelar och impulser sådan utbildning har gett  det
kommunala  skolväsendet.  Enligt sina direktiv skall
Skollagskommittén  bl.a. utreda  hur  lagstiftningen
kan  anpassas till utvecklingen  av  verksamheten  i
kommunerna. Utskottet saknar anledning att föregripa
denna behandling.
Utskottet   har   tidigare   behandlat  frågan  om
sponsring   i   betänkande   2000/01:UbU13.   Enligt
utskottets mening finns det genom läroplanernas krav
på saklighet och allsidighet i  skolans undervisning
inget större utrymme för skolhuvudmännen att använda
t.ex.   sponsrade  läromedel.  Skolhuvudmännen   har
ansvar för  att  undervisningen bedrivs så att målen
för skolan uppnås. Att ta fram etiska riktlinjer för
skolsponsring är en fråga för kommunerna.
Vad  gäller  stöd   till   glesbygdsskolor   menar
utskottet   att   sådant   stöd   redan  utgår  till
glesbygdsområden       genom      det      kommunala
utjämningssystemet  där  de  kommuner  som  har  ett
vikande befolkningsunderlag  erhåller  stöd  för att
t.ex.  kunna  driva  skolor  med färre elever än vad
annars hade varit möjligt.
Utskottet erinrar om att de bestämmelser som finns
beträffande skolskjuts innebär  inget  hinder för en
kommun att svara för skolskjutskostnader  t.ex. i de
fall  då  en  elev valt att gå i en annan skola  som
ligger  längre  bort   än  den  skola  som  kommunen
anvisat.  Utskottet  finner   för  närvarande  ingen
anledning att föreslå några ändringar i reglerna.

Andra motionsyrkanden


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   föreslår  att  riksdagen   avslår
motionsyrkanden   i  frågor  där  det  enligt
gällande  ordning  ankommer   på  regeringen,
kommunen eller skolan att fatta beslut.

Ansvaret  för  skolväsendet  delas   mellan  staten,
kommunerna  och  respektive  skola. Enligt  gällande
styrsystem skall riksdagen främst  fatta  beslut  om
övergripande  och nationella frågor. Ett stort antal
motionsyrkanden  rör  frågor  där  det  ankommer  på
regeringen,  kommunen eller skolan att fatta beslut.
Utskottet  föreslår  med  hänvisning  till  gällande
ansvarsfördelning   att   följande   motionsyrkanden
avslås:

2001/02:Ub211 (kd) om ungdomars fritid,
2001/02:Ub224   (m)  om  behovet  av  en  allsidig
historieskrivning i  de  delar  av  landet  som inte
alltid tillhört Sverige,
2001/02:Ub266 (m) om kristendomens ställning  inom
ämnet religionskunskap i skolan,
2001/02:Ub267 yrkande 3 (m) om aktuell information
om framsteg på miljöområdet,
2001/02:Ub288   yrkande   1  (m)  om  att  skolans
resurser    måste    styras   till   kärnuppgifterna
undervisning, lärare och läromedel,
2001/02:Ub288   yrkande    2    (m)   om   skolans
lokalutnyttjande och administration,
2001/02:Ub288   yrkande   3   (m)   om   kommunens
hyressättning för skolan,
2001/02:Ub290   yrkande   1  (m)  om  att  landets
kommunala skolor skall omvandlas  till självständiga
enheter,  där  medarbetarna  med  fullt  ansvar  för
verksamhetens utveckling har att besluta  om skolans
angelägenheter,
2001/02:Ub297 yrkande 1 (fp) om skolundervisning i
1900-talets historia,
2001/02:Ub354   yrkande   1   (kd)   om   ”moderna
hushållsskolor” som kulturbärare,
2001/02:Ub354   yrkande   2  (kd)  om  en  ”modern
hushållsskola” som mötesplats  för  kvinnor  och män
från olika kulturer,
2001/02:Ub360 (s) om flextid i skolan,
2001/02:Ub416   (s)  om  livskunskap  som  ämne  i
skolan,
2001/02:Ub426 yrkande  2  (m)  om  nytänkande  och
samverkan mellan olika aktörer i skolan,
2001/02:Ub445     (s)     om    tillgången    till
undervisnings-    och    informationsmaterial     om
vegetarisk och vegansk kost,
2001/02:Ub464 yrkande 3 (m) om att idrottsrörelsen
skall  få  bättre  möjlighet  att medverka i skolans
undervisning,
2001/02:Ub508 yrkande 1 (s) om  betydelsen  av att
lärarna   kan  förmedla  och  lära  ut  metoder  för
konflikthantering,
2001/02:Ub542  (s)  om  lärarnas  ansvar  för  att
motverka  fördomar, både sina egna och andras, kring
homosexuellas,    bisexuellas   och   transpersoners
livsvillkor,
2001/02:L367 yrkande  14  (fp)  om homosexualitet,
bisexualitet, transsexualism och transvestism,
2001/02:L371 yrkande 34 (v, s, c,  fp,  mp) om att
läromedel  inte får förmedla en fördomsfull  syn  på
HBT-personer,
2001/02:T465  yrkande 3 (c) om att ge Skolverket i
uppdrag  att  initiera  och  utvärdera  projekt  för
distansutbildning i grund- och gymnasieskolan,
2001/02:MJ288  yrkande  2  (mp) om nya råd för hur
barns och ungdomars lekplatser  och skolgårdar skall
byggas  i syfte att minska utsattheten  för  skadlig
och cancerframkallande UV-strålning,
2001/02:MJ288  yrkande  3  (mp)  om en kampanj för
trädplantering på skolgårdar och lekplatser,
2001/02:MJ518 yrkande 17 (mp) om mat  på dagis och
i skolan,

2001/02:MJ518 yrkande 22 (mp) om rättigheten  att få
vegetarisk   kost   eller   vegankost   serverad   i
ungdomsskolorna.

Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Öppna förskolan och
familjedaghem, m.m. (punkterna 1, 2,
5, 6, 9, 20, 21, 25, 26, 31, 32, 33,
38, 41, 43, 47, 49 och 50) – kd


av  Yvonne  Andersson  (kd) och Erling  Wälivaara
(kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under  punkterna 1,
2, 5, 6, 9, 20, 21, 25, 26, 31, 32, 33, 38,  41, 43,
47, 49 och 50 borde ha följande lydelse:

1. Öppna förskolan och familjedaghem

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförts i reservation 1. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub548
yrkandena 4 och 5 samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4,
22 och 24.

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub548 yrkandena
1,  6  och 9 samt avslår motionerna 2001/02:Ub222
yrkandena  23  och 25 samt 2001/02:Ub454 (i denna
del).

5. Skolbarnsomsorg

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller riksdagen motion  2001/02:Ub548  yrkande
7  samt  avslår motionerna 2001/02:Ub455 (i denna
del) och 2001/02:So501 yrkande 1.

6. Förskolans personal m.m.

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller riksdagen motion  2001/02:Ub548  yrkande
8 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande  8
och 2001/02:Ub222 yrkande 24.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller   riksdagen  motion  2001/02:Ub270  samt
avslår motionerna  2001/02:Ub233  yrkandena 1 och
3, 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub286
yrkandena  1  och  2,  2001/02:Ub287  yrkande  6,
2001/02:Ub290 yrkande 2, 2001/02:Ub363  yrkandena
1  och  3, 2001/02:Ub523 yrkande 1, 2001/02:So637
yrkande   1,    2001/02:N364   yrkande   3   samt
2001/02:A391 yrkande 2.

20. Fler betygssteg

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller   riksdagen  motionerna   2001/02:Ub419,
2001/02:Ub446   yrkande  12  (i  denna  del)  och
2001/02:Ub495     samt      avslår     motionerna
2001/02:Ub212  och  2001/02:Ub222  yrkande  7  (i
denna del).

21. Betyg tidigare

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub446 yrkande
12   (i   denna  del)  samt   avslår   motionerna
2001/02:Ub222    yrkande   7   (i   denna   del),
2001/02:Ub233 yrkandena  16 och 17, 2001/02:Ub287
yrkandena 1, 2 och 4 samt  2001/02:Ub342  yrkande
1.

25. Ordning i skolan

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub342 yrkande 3
samt avslår  motionerna 2001/02:Ub220 yrkande 11,
2001/02:Ub222  yrkande  13, 2001/02:Ub225 yrkande
2, 2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8, 2001/02:Ub265
yrkandena  1–4,  2001/02:Ub433   yrkande  2  samt
2001/02:Ju266 yrkande 2.

26. Värdegrunden

Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin
mening vad som framförts i  reservation 1. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub435
yrkandena 2 och 3, 2001/02:Ub446  yrkandena 1 och
2,  2001/02:Ub548  yrkande  2  samt 2001/02:Ub549
yrkande 9.

31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkandena
8, 10 och 22 samt avslår motionerna 2001/02:Ub249
yrkande 3 och 2001/02:Kr247 yrkande 2.

32. Frågor om demokrati

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr426 yrkande 2
samt     avslår     motionerna     2001/02:Ub218,
2001/02:Ub503, 2001/02:
Ub508  yrkande  2,  2001/02:K284  yrkande  2  och
2001/02:K381 yrkande 5.

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen 2001/02:Sf399 yrkandena 30 och
38   samt   avslår    motionerna   2001/02:Ub408,
2001/02:Ub455  (i  denna  del)  och  2001/02:A317
yrkande 17.

38. Nya ämnen och inslag i undervisningen

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller riksdagen 2001/02:Kr429 yrkande  2  samt
avslår   motionerna   2001/02:Ub282   yrkande  1,
2001/02:Ub297     yrkande    2,    2001/02:Ub375,
2001/02:Ub409 och 2001/02:T286 yrkande 2.

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub550 yrkande 1
samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande  22,
2001/02:
Ub227,  2001/02:Ub233  yrkande  6,  2001/02:Ub303
yrkande  2, 2001/02:Ub355, 2001/02:Ub477  yrkande
3,  2001/02:Ju237   yrkande   20,   2001/02:Ju322
yrkande 3, 2001/02:So371 yrkande 2, 2001/02:So495
yrkandena  16–18,  2001/02:So502  yrkande  1  och
2001/02:So615 yrkande 1.

43. Lärarnas ställning m.m.

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub446 yrkande
14 samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkandena
13    och   14,   2001/02:Ub221    yrkande    11,
2001/02:Ub293  yrkande 3, 2001/02:Ub387 yrkandena
2   och   3,   2001/02:Ub433   yrkande   1   samt
2001/02:Ub490.

47. Skolledare

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub446 yrkande
15 samt avslår motionerna  2001/02:Ub220  yrkande
15, 2001/02:
Ub221   yrkande  21,  2001/02:Ub222  yrkande  18,
2001/02:Ub253   yrkande   5,  2001/02:Ub498  samt
2001/02:Ub551 yrkande 1.

49. Vuxna studerande

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub549 yrkande 1
samt avslår motionerna 2001/02:Ub322 yrkandena 14
och 16, 2001/02:Ub532,  2001/02:MJ338 yrkande 22,
2001/02:MJ341 yrkande 6 samt 2001/02:N262 yrkande
12.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub446 yrkandena
16,    17   och   19   samt   avslår   motionerna
2001/02:Ub214     yrkande    1,    2001/02:Ub215,
2001/02:Ub222 yrkande  20,  2001/02:Ub240 yrkande
12,  2001/02:Ub340, 2001/02:K381  yrkande  4  och
2001/02:A317 yrkande 13.

Ställningstagande

Kristdemokraterna  menar  att  det  är  viktigt  att
kommunerna   erbjuder   verksamhet   i   den   öppna
förskolan.  Inte minst kan verksamheten många gånger
vara en stor  tillgång  för  ensamstående föräldrar.
Kristdemokraterna menar också att det är viktigt att
arbetet  inom  den öppna förskolan  tillvaratas  och
utvecklas. För att  kunna ge det enskilda barnet den
trygghet, stimulans och  det  stöd det behöver måste
utgångspunkten  vara  barnets  individuella   behov.
Därmed  behövs  också  olika alternativ för att möta
det. Med regeringens politik  är risken uppenbar att
andra   barnomsorgsformer  än  kommunala   förskolan
försvinner. Situationen för de öppna förskolorna bör
bevakas med  anledning  av  den  allmänna förskolans
införande  eftersom det finns en risk  för  att  den
öppna förskolan  konkurreras  ut  genom  reformen om
allmän  förskola.  Vi  menar  att  definitionen   av
begreppen    barnomsorg    och    förskola   behöver
tydliggöras.   Enligt   vår   uppfattning   omfattar
begreppet barnomsorg såväl föräldrarnas omsorg i det
egna  hemmet  som omsorg i förskola,  familjedaghem,
öppen förskola,  fritidshem,  föräldrakooperativ och
andra  former.  Utgångspunkten  för   alla   val  av
barnomsorg måste vara barnets bästa, och föräldrarna
skall    självfallet   ha   rätt   att   välja   den
barnomsorgsform som passar deras barn bäst. Barn har
olika behov  och  förutsättningar. Detta innebär att
det  måste  finnas  ett   varierat  utbud  av  olika
barnomsorgsformer,  inklusive   omsorg  i  det  egna
hemmet.   Det  vi  här  har  anfört  bör   riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna  2001/02:Ub548  yrkandena 4 och 5
samt 2001/02:Sf392 yrkandena 4, 22 och 24.

Barnomsorg   är  en  omsorgsfråga  och   inte   en
utbildningsfråga. Från att tidigare huvudsakligen ha
varit   en   omsorgsfråga    som    behandlats    av
Socialdepartementet blev det en utbildningsfråga som
förlades  under  Utbildningsdepartementet.  Om redan
mycket små barn sätts i något som alltmer liknar  en
skola  är  inte  steget  långt  från  att börja mäta
barnens  kunskaper  mot  varandra. När nu  förskolan
integreras med skolan får den utbildningspedagogiska
verksamheten inte ske på bekostnad av den fria leken
och  barnens behov av omsorg.  Vi  anser  också  att
tillsynen  för  förskoleverksamheten  skall ligga på
kommunerna  medan Skolverket ansvarar för  tillsynen
av förskoleklassen,  skolbarnsomsorgen  och  skolan.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage  för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och 9.
Vi  menar  vidare   att  det  finns  brister  inom
skolbarnsomsorgen. Omsorgen  för  10–12-åringarna är
särskilt  svårt  eftersatt  i många kommuner.  Vissa
kommuner erbjuder inte ens någon  omsorg  för  denna
åldersgrupp, vilket strider mot gällande regler. Att
verksamheten  är  eftersatt  visar  sig  också genom
bristande  tillsyn  från kommunernas sida. Bristande
styrning,  avsaknad av  behovsinventeringar,  dåliga
lokaler och  brist  på  personal  är  en  del  av de
brister  som  kan  påvisas. Kommunerna måste ta sitt
ansvar och utveckla  skolbarnsomsorgen  framför allt
för  åldersgruppen  10–12 år. Det vi här har  anfört
bör riksdagen tillkännage  för  regeringen  som  sin
mening   och  därmed  bifalla  motion  2001/02:Ub548
yrkande 7.
Kristdemokraterna    anser   att   förskolelärare,
fritidspedagoger,  barnskötare,  dagbarnvårdare  och
andra  som  arbetar  med  barn  utifrån  sina  olika
specialiteter  måste  ges   goda   möjligheter  till
kompetenshöjning,  vidareutbildning  och  forskning.
Det  är  viktigt att utbildning och fortbildning  av
förskole-  och skolpersonal omfattar såväl kunskaper
om de internationella  konventioner som gäller barn,
familj och utbildning som  kunskaper  om  att se och
tolka  ett barns signaler när det far illa.  Det  vi
här  har   anfört   bör  riksdagen  tillkännage  för
regeringen som sin mening  och därmed bifalla motion
2001/02:Ub548 yrkande 8.
Vi menar att det bör tillsättas  en  utredning som
granskar  skolans  mål. Det blir allt tydligare  att
skolan står inför två problem. Det ena är om det kan
vara  så  att  det  har   skett  en  förskjutning  i
uppfattningen om vad som krävs  för  att målen skall
vara   uppfyllda.   Har   vi   råkat   ut   för   en
kunskapsinflation  i  grund- och gymnasieskolan? Det
andra är att det verkar  finnas  lokala skillnader i
tolkningen av grund- och gymnasieskolans  mål. Målen
skall vara så precist beskrivna att tolkningar  inte
skall   kunna   förekomma.  Finns  det  utrymme  för
tolkning mellan skolor  bör detta åtgärdas, eftersom
det sätter de målrelaterade  betygen ur spel. Det vi
här   har  anfört  bör  riksdagen  tillkännage   för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub270.
Vi anser att  betyg  bör ges i en sexgradig skala.
Förändringen  från  de  fem   betygssteg  som  fanns
tidigare  har  inneburit  en försämring  för  eleven
såväl i betygens funktion av  positiv återföring som
i funktionen av urvalskriterium  för vidare studier.
De nuvarande tre betygsstegen blir  alltför vida och
trubbiga. Skillnaden är stor mellan att ha ett svagt
eller ett starkt G i ett visst ämne men  den framgår
inte  av  betyget och incitamentet att försöka  höja
betyget blir  svagt.   Det  vi  här  har  anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin  mening
och   därmed   bifalla   motionerna   2001/02:Ub419,
2001/02:Ub446   yrkande   12   (i  denna  del)   och
2001/02:Ub495.
Kristdemokraterna anser också  att  betyg  bör ges
senast från årskurs sju för att eleverna skall kunna
vänja sig vid systemet i god tid före slutbetyget  i
årskurs  nio.  Dessutom bör skriftlig information om
elevens kunskaper  och utveckling i förhållande till
de angivna kravnivåerna i läroplanen ges senast från
och med årskurs fem.  Det  är  viktigt  för  att  de
elever som behöver särskilt stöd för att uppnå målen
skall kunna få det på ett tidigt stadium. Det vi här
har  anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som   sin   mening   och   därmed   bifalla   motion
2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del).
När det  gäller  frågor  om ordning i skolan menar
Kristdemokraterna  att barn har  behov  av  att  det
sätts gränser. Eleven  mår oftast bättre av att veta
vad som är acceptabelt och  vad  som  inte  är  det.
Därmed vore det rimligt att skolan också skall kunna
ge  skriftliga  omdömen  i  ordning  och uppförande.
Detta  skall givetvis inte ses som bestraffning  för
bråkstakar, utan som en vägledning för eleven vilket
beteende  som  är acceptabelt. Det vi här har anfört
bör riksdagen tillkännage  för  regeringen  som  sin
mening   och  därmed  bifalla  motion  2001/02:Ub342
yrkande 3.
Kristdemokraterna  menar  att  det  är viktigt att
värdegrunden som den uttrycks i läroplanen finns med
i gemensamma dokument för förskoleklass  och  skola.
Vi   anser   att   läroplanerna  för  förskoleklass,
särskolan, grundskolan och gymnasiet skall innehålla
tydliga  avsnitt  som   handlar  om  värderingar.  I
läroplanen för förskolan  uttrycks dock värdegrunden
mycket diffust då man nöjer  sig  med  att  tala  om
demokratiska  värderingar  utan att det kopplas till
något  etiskt  synsätt. Det är  anmärkningsvärt  att
förskola och grundskola  har  olika etisk värdegrund
som  bas  för  sina  verksamheter.   Vi   anser  att
läroplanen för förskolan i likhet med läroplanen för
det  obligatoriska  skolväsendet skall hänvisa  till
den kristna traditionen i vårt land och den etik som
bygger  på  denna  tradition.  Det  är  viktigt  att
värdegrundsfrågorna   ständigt   lyfts  fram  i  all
undervisning för att skapa ett klimat där alla möter
varandra med respekt. Skolans värdeförmedling  måste
ske  i  alla  ämnen.  Religionsämnet  spelar dock en
särskild   roll   för  förmedling  av  vårt  kristna
kulturarv. För att  kunna diskutera värdegrunden och
etiska frågor men också  för  att  kunna jämföra med
och  förstå  andra  kulturer och religioner  är  det
viktigt att alla elever  ges goda baskunskaper i det
svenska  kulturarvet,  där  kristendomen   utgör  en
viktig  kärna.  Vi  anser  också  att  varje  kommun
kontinuerligt  bör  genomföra  forbildning  för  all
skolpersonal  kring  det  avsnitt  i  läroplanen som
behandlar skolans värdegrund. Varje skola  bör sedan
göra en plan för hur man i undervisningen och i hela
skolans verksamhet, till exempel genom etiska samtal
med  eleverna,  kan  omsätta  skolans  värdegrund  i
praktiken.  Skolverket  bör utöva tillsyn  över  hur
värdegrunden omsätts i praktiken. Slutligen anser vi
att all samhällsstödd vuxenundervisning bör bygga på
denna värdegrund. Eftersom  vuxna  människor  själva
väljer inriktning på sin utbildning och har förmågan
att  reflektera över den information som ges på  ett
annat   sätt   än   barn  behöver  dock  kravet  att
undervisningen skall  vara  icke-konfessionell  inte
finnas  med  inom  vuxenutbildningen. Det vi här har
anfört bör riksdagen  tillkännage för regeringen som
sin    mening   och   därmed   bifalla    motionerna
2001/02:Ub435   yrkandena  2  och  3,  2001/02:Ub446
yrkandena  1 och 2,  2001/02:Ub548  yrkande  2  samt
2001/02:Ub549 yrkande 9.
Kristdemokraterna   anser   att  undervisningen  i
praktiska  ämnen bör få en mer framskjuten  plats  i
skolan.  Teori  och  praktik  behöver  varvas  under
skoldagen för att ge såväl stimulans för alla sinnen
som omväxling  i  skolvardagen.  Vidare bör kulturen
leva  i skolan och genomsyra verksamheten.  Den  kan
finnas  som  en  kreativ dimension både i korridorer
och klassrum. Bild,  ord, film, musik och rörelse är
naturliga element som  kan  fungera  som  självklara
inslag  i  alla  ämnen.  Musik-  och kulturskolornas
betydelse  för  barns och ungdomars  utveckling  bör
understrykas. Vi  menar  också  att naturkunskap och
religionskunskap lätt hamnar i strykklass  när tiden
mellan  de  olika  blocken  fördelas.  Åtgärder  bör
sättas in, t.ex. i form av fortbildning om det anses
behövligt.   Det   är  olyckligt  att  riksdagen  på
regeringens förslag beslutat återgå till möjligheten
att ge blockbetyg i  ämnen  som är förlagda i block.
Det  ökar risken för att vissa  ämnen  inom  blocket
blir osynliga.  Det  vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 8, 10 och 22.
Många unga är i dag  engagerade  i  föreningar och
får där lära sig demokrati och att ta ansvar.  Denna
kunskap  skall  vara  meriterande  och  bl.a.  kunna
tillgodoräknas   vid  olika  ansökningar.  Det  icke
formella lärandet behöver uppvärderas. För att detta
skall få genomslag  måste  det  komma ett nationellt
initiativ.  Vi begär därför att regeringen  föreslår
åtgärder  för   att  uppvärdera  det  icke  formella
lärandet.  Det  vi  här  har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Kr426 yrkande 2.
Kristdemokraterna  anser att hemspråksundervisning
är positiv för den enskilde  individen.  Dessutom är
det    en   tillgång   för   samhället   med   olika
invandrargruppers   språkkunskaper   och  kulturella
kompetens.   Sverige   har   nytta   av   två-   och
flerspråkiga  invånare  på  en mängd områden. Rätten
till     hemspråksundervisning     måste     stärkas
ytterligare. Sveriges nationella minoriteter  är  en
levande  del  av  det  svenska  samhället, och deras
språk är en värdefull del av den  svenska  kulturen.
Genom  att  tillerkänna  dem  språkliga  och etniska
rättigheter  stärks deras självtillit och kulturella
identitet.  Nationella   minoriteter   skall   kunna
använda   sitt   språk   i  kontakten  med  centrala
myndigheter.  Det vi här har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Sf399 yrkandena 30 och 38.
Kristdemokraterna   menar   att  medieundervisning
innebär  att förmedla såväl ett  teoretiskt  vetande
som ett praktiskt  kunnande. Genom en kombination av
analys och produktion  ges  de unga en möjlighet att
lära sig att kritiskt värdera  medierna.  Skolan har
ett ansvar att föra in mediekultur i undervisningen.
Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage  för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Kr429 yrkande 2.
Kristdemokraterna  anser  att  det  är viktigt att
arbeta  med  upplysning  om  skadeverkningarna   och
riskerna  med  alkohol, narkotika och tobak överallt
där ungdomar vistas.  Vi anser därför att Skolverket
skall   verka   för  att  förbättra   skolans   ANT-
undervisning. Det  vi  här  har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub550 yrkande 1.
Kristdemokraterna   vill   peka   på   att   många
nyutbildade lärare bara jobbar  ett  par  år för att
sedan  övergå  till  annan  verksamhet. Vi vill  att
varje nyutexaminerad lärare får  en  erfaren  lärare
som personlig mentor under sitt första arbetsår. Ett
sådant  system  skulle  gynna  skolans  utveckling i
stort. De nyutbildade lärarna får successivt växa in
i sitt arbete, och de mer rutinerade lärarna  får ta
del  av  nya  perspektiv  som  kan  bidra  till  att
utveckla  deras egen undervisning. De äldre lärarnas
kunskaper  och  erfarenheter  måste  tas  till  vara
bättre.  Det   vi   här  har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 14.
Skolledaren  slits  i   dag   mellan   rollen  som
administrativ   chef   och   huvudansvarig  för  den
pedagogiska utvecklingen. Samstämmiga  studier visar
att  rektorerna  har  hög  arbetsbelastning  och  är
stressade. Kristdemokraterna  menar  att  det  måste
skapas  förutsättningar  för  skolledaren  att  vara
närvarande  i  vardagsarbetet. Skolledarens roll när
det  gäller att entusiasmera,  skapa  sammanhållning
och ett  positivt  skolklimat kan inte nog värderas.
Ett  skolområde  bör  inte   vara   större   än  att
skolledaren   hinner   vara  pedagogisk  ledare  och
inspiratör  men  också administratör  och  ekonomisk
förvaltare. Det vi  här  har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub446 yrkande 15.
Kristdemokraterna anser att alla medborgare bör få
rätt       till       minst      gymnasieutbildning.
Gymnasieutbildningen faller  inte  under skolplikten
men att ha en gymnasieutbildning är  en självklarhet
och  nödvändighet  inom de flesta yrken  i  dag.  Vi
anser  därför att rättigheten  till  utbildning  för
vuxna  bör  utsträckas  till  att  gälla  inte  bara
grundläggande  utbildning  utan  även  utbildning på
motsvarande gymnasienivå. Det vi här har  anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin  mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub549 yrkande 1.
Kristdemokraterna  menar att det bästa sättet  att
utveckla   elevernas   känsla    för    demokratiska
beslutsformer  och  förmåga till ansvarstagande  för
gemensamma samhällsangelägenheter är att ge eleverna
inflytande och ansvar.   För  att  elevmedverkan och
elevinflytande skall utvecklas genom skolåren behövs
mer  fasthet  och  struktur. Mål och visioner  måste
tydliggöras och etappvis  utvecklas.  En  lagstadgad
miniminivå  av elevinflytande bör införas. Vi  anser
också att föräldrar  måste  få  kunskap om värdet av
att tala positivt om skolan, att  förhöra läxor, att
uppmuntra när det går framåt och att  stödja när det
är  svårt.  Föräldrar  skall ha möjlighet  att  vara
delaktiga i skolvardagen. Det underlättar samarbetet
mellan  hem  och  skola att  miljön  är  bekant  och
upplevd. Kristdemokraterna  vill  se  en styrelse på
varje skola. De kommunala skolorna måste  få  större
frihet  att  besluta om sina egna angelägenheter.  I
styrelsen skall  finnas rektorer, representanter för
personal,  elever  och   lärare,   men   även  andra
intressenter  är  tänkbara,  t.ex. företagare,  f.d.
elever  eller  släktingar till elever.  Rektorn  och
styrelsen är utifrån  den  ekonomiska ram och de mål
som  är  uppsatta  fria att själva  besluta  om  och
utforma skolans verksamhet.  Kommunen  i  sin tur är
ansvarig   för   de   ekonomiska  ramarna  samt  för
uppföljning och utvärdering.  Staten  har ansvar för
lagar och styrdokument samt för tillsyn, uppföljning
och utvärdering på ett nationellt plan.  Det  vi här
har  anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som  sin   mening   och  därmed  bifalla  motionerna
2001/02:Ub446 yrkandena 16, 17 och 19.

2. Barnomsorgens verksamhet och
tillsyn, m.m. (punkterna 2, 6, 9,
14, 16, 20, 21, 25, 31, 39, 41, 43,
46 och 47) – fp


av Ulf Nilsson (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets  förslag under punkterna 2,
6, 9, 14, 16, 20, 21, 25, 31,  39, 41, 43, 46 och 47
borde ha följande lydelse:

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkandena
23 och 25 samt avslår motionerna 2001/02:Ub454 (i
denna del)  och  2001/02:Ub548 yrkandena 1, 6 och
9.

6. Förskolans personal m.m.

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  2. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande  8  och  2001/02:Ub222  yrkande  24  samt
avslår motion 2001/02:
Ub548 yrkande 8.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:So637 yrkande 1
samt avslår motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena  1
och   3,   2001/02:Ub240   yrkandena   1  och  2,
2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena 1  och  2,
2001/02:Ub287 yrkande 6, 2001/02:Ub290 yrkande 2,
2001/02:Ub363  yrkandena  1  och 3, 2001/02:Ub523
yrkande 1, 2001/02:
N364 yrkande 3 samt 2001/02:A391 yrkande 2.

14. Skolstart vid sex års ålder

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub222 yrkande
17.

16. Rätt till kunskap

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 3
samt avslår  motionerna  2001/02:Ub240 yrkande 3,
2001/02:Ub463   yrkandena   1    och    2    samt
2001/02:Ju325 yrkande 2.

20. Fler betygssteg

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 7
(i   denna    del)    samt    avslår   motionerna
2001/02:Ub212, 2001/02:
Ub419, 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del) och
2001/02:Ub495.

21. Betyg tidigare

Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin
mening vad som framförts i  reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 7
(i    denna    del)    samt   avslår   motionerna
2001/02:Ub233 yrkandena  16 och 17, 2001/02:Ub287
yrkandena  1,  2 och 4, 2001/02:Ub342  yrkande  1
samt 2001/02:Ub446 yrkande 12 (i denna del).

25. Ordning i skolan

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande   11,   2001/02:Ub222   yrkande  13   och
2001/02:Ub225  yrkande  2 samt avslår  motionerna
2001/02:Ub233 yrkandena 7 och 8, 2001/02:
Ub265  yrkandena  1–4, 2001/02:Ub342  yrkande  3,
2001/02:Ub433  yrkande   2   samt   2001/02:Ju266
yrkande 2.

31. Ämnesfrågor av övergripande karaktär

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub249 yrkande 3
samt avslår motionerna 2001/02:Ub446 yrkandena 8,
10 och 22 samt 2001/02:Kr247 yrkande 2.

39. Skolans ansvar för elevers hälsa och
motion

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Kr427 yrkande 4
samt  avslår motionerna 2001/02:Ub293 yrkande  2,
2001/02:Ub346  yrkande 2, 2001/02:Ub364 yrkandena
1 och 2, 2001/02:Ub446  yrkande  9, 2001/02:Ub464
yrkandena 1 och 2, 2001/02:Ub476 samt 2001/02:
So612 yrkande 4.

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 2. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub221 yrkande
22   samt   avslår   motionerna    2001/02:Ub227,
2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ub303 yrkande 2,
2001/02:Ub355,    2001/02:Ub477    yrkande     3,
2001/02:Ub550  yrkande  1,  2001/02:Ju237 yrkande
20,   2001/02:Ju322   yrkande  3,   2001/02:So371
yrkande 2, 2001/02:So495 yrkandena 16, 17 och 18,
2001/02:So502   yrkande  1   samt   2001/02:So615
yrkande 1.

43. Lärarnas ställning m.m.

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkandena
13  och  14  samt  2001/02:Ub221  yrkande  11 och
avslår   motionerna   2001/02:Ub293   yrkande  3,
2001/02:Ub387 yrkandena 2 och 3, 2001/02:
Ub433  yrkande 1, 2001/02:Ub446 yrkande  14  samt
2001/02:Ub490.

46. Specialisttjänster

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub220 yrkande 2
samt avslår motion 2001/02:Ub240 yrkande 13.

47. Skolledare

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförts i reservation 2. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande  15,   2001/02:Ub221   yrkande   21   och
2001/02:Ub222  yrkande  18 samt avslår motionerna
2001/02:Ub253  yrkande 5,  2001/02:Ub446  yrkande
15, 2001/02:Ub498 och 2001/02:Ub551 yrkande 1.

Ställningstagande

Folkpartiet  menar att  det  behövs  tydliga  mål  i
förskolan. Det  bör  vara  två typer av mål. Den ena
uppsättningen   mål  skall  ange   inriktningen   på
förskolans pedagogiska  verksamhet  och  uttrycka en
önskad kvalitetsutveckling – mål att sträva mot. Den
andra  uppsättningen  mål  skall uttrycka vad  varje
barn  skall  ha  uppnått när det  lämnar  förskolan.
Sådana mål att uppnå  saknas  i  förskolan men finns
för grundskolan och alla andra skolformer.  Att inte
ha      klart      uppställda      mål     försvårar
resultatuppföljningen  av verksamheten.  Föräldrarna
har det yttersta ansvaret för sina barns fostran och
utveckling. Jag menar därför  att  förskolans arbete
med   barnen   skall   ske  i  nära  samarbete   med
föräldrarna. För föräldrarna  är  förskolan,  skolan
och  skolbarnsomsorgen  viktiga mötesplatser där  de
träffar andra föräldrar och  samtidigt har tillfälle
till kontakt med personal som möter deras barn varje
dag.  Det  är  därför  viktigt att  personalen  inom
förskolan har utbildning  och  kunskap för att kunna
tolka  och  förmedla  viktig information,  som  både
familjen och personalen  behöver  för ett samarbete.
Samarbetet  behöver  också ständigt utvärderas.  För
att barn och föräldrar  skall  kunna  ha  ett reellt
inflytande   i  förskolans  verksamhet  skall  varje
förskola vara  tydlig  i  fråga  om  mål,  innehåll,
arbetsformer   samt   ömsesidiga   rättigheter   och
skyldigheter.  Det  jag här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkandena 23 och 25.

Jag    menar   också   att    det    skall    vara
högskoleutbildade   förskolelärare   som   skall  ha
ansvaret   för  den  pedagogiska  verksamheten.  När
förskolan har  ett  större ansvar än tidigare är det
oerhört viktigt att det är utbildad personal som har
huvudansvaret för verksamheten.  Målet  är  att  all
personal   med   pedagogiskt   ansvar   skall   vara
högskoleutbildad.   Det   är   också   viktigt   att
barnskötarna  ges  möjlighet  till  vidareutbildning
till  förskolelärare.  Det  jag här har  anfört  bör
riksdagen tillkännage för regeringen  som sin mening
och därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub220  yrkande
8 och 2001/02:Ub222 yrkande 24.
Folkpartiets frihetsmanifest för personligt ansvar
och egen makt över vardagen innebär för skolans  del
att     det     liberala    kunskapsidealet    skall
återupprättas. Vi  behöver  en kunskapsskola som ger
våra  unga  en gedigen grund att  stå  på  i  livet.
Läraryrket måste uppvärderas. Det måste bli arbetsro
i skolorna. Resultaten  måste  uppvärderas  mer än i
dag.  Det  är de elever som behöver skolan mest  som
blir de stora  vinnarna  i en skola som vågar ställa
krav. Vi vill satsa på kvalitet  i all undervisning,
från förskola till högskola. Det jag  här har anfört
bör  riksdagen  tillkännage för regeringen  som  sin
mening  och  därmed   bifalla  motion  2001/02:So637
yrkande 1.
Folkpartiet anser att  elever  normalt skall börja
grundskolan vid sex års ålder och  avsluta  den  när
målen  uppnåtts.  Elever  skall  också  kunna  börja
senare  om  det  är  lämpligare  med  tanke på deras
mognadsnivå.  Eleverna  skall  få en mjuk  start  på
skolan  med utrymme för lärorik lek.  Ett  samarbete
mellan  förskollärare   och  grundskolelärare  skall
garantera att barnet får  utvecklas  från  sin  egen
nivå.   Det   jag   här  har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 17.
Jag anser också att  skollagen skall ändras så att
alla elever har rätt till undervisning och stöd även
efter skolpliktens upphörande tills de blir behöriga
till gymnasieskolans nationella  program  eller  kan
börja  i vuxenutbildning. Det jag här har anfört bör
riksdagen  tillkännage för regeringen som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub222 yrkande 3.
Folkpartiet   menar   att   betygsskalan  bör  bli
sexgradig. Det är för få steg i  dag för att betygen
skall visa upp vilka kunskaper eleven  har  uppnått.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla  motion
2001/02:Ub222 yrkande 7 (i denna del).
I dag delas de första betygen ut på höstterminen i
årskurs  åtta.  Det  tycker Folkpartiet är för sent.
Jag   anser  att  elever,   föräldrar,   skola   och
skolpolitiker tidigare än i åttan bör få det tydliga
besked  om  elevens  kunskapsutveckling  som betyget
innebär.  Alla  elever  skall  få betyg från årskurs
sex.   Det   jag   här  har  anfört  bör   riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla  motion 2001/02:Ub222  yrkande  7  (i  denna
del).
Jag menar  att  lärare och elever behöver ordning,
reda och arbetsro i  skolan. Bland annat är skolk är
ett växande problem i  många  skolor,  vilket  leder
till   att  det  är  svårt  att  bedriva  en  ordnad
undervisning.  Undervisning  förutsätter  närvaro av
eleverna.   Skolket  ökar  om  en  elev  känner  sig
otillfredsställd  med  sina  studieresultat.  Därför
måste  man  satsa  mer  stödinsatser  på  elever som
kommit  efter.  Det  är  också  viktigt  att  skolan
utfärdar  ett  handlingsprogram  mot skolk som anger
vilka  regler  som  skall  gälla  och hur  de  skall
upprätthållas. Folkpartiet anser att  det skall vara
möjligt att ange ogiltig frånvaro på terminsbetygen.
I  tidigare årskurser skall föräldrarna  regelbundet
få skriftlig information om sina barns frånvaro. För
att  få  betyg  skall  eleven ha varit närvarande på
lektionerna. Det jag här  har  anfört  bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla   motionerna   2001/02:Ub220   yrkande   11,
2001/02:Ub222  yrkande 13 och 2001/02:Ub225  yrkande
2.
Jag anser också att man bör se över konstruktionen
med    undervisning     av     historia     i    ett
samhällsorienterande block så att inte historieämnet
riskerar   att   förlora   sin   identitet  och  sin
lärarkompetens. Denna fråga bör utredas snarast. Det
jag  här  har  anfört bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin  mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub249 yrkande 3.
Folkpartiet anser att  försämringen  av folkhälsan
är oerhört allvarlig. Vi måste snarast göra insatser
för att förändra människors hälsobeteende. Samtidigt
som idrottsrörelsen engagerar en mycket  stor del av
ungdomen  finns  det ett växande antal fysiskt  helt
passiva.   Idrottsrörelsen    kan    som   frivillig
folkrörelse aldrig ha huvudansvaret för  att nå alla
barn  och  ungdomar  med  ett  positivt  budskap  om
motionens  och  den  fysiska  aktivitetens betydelse
samt en allmän hälsofostran. Denna  uppgift  ligger,
och  måste  framöver  också  ligga, på skolan. Denna
fråga bör utredas snarast. Det  jag  här  har anfört
bör  riksdagen  tillkännage  för regeringen som  sin
mening  och  därmed  bifalla  motion   2001/02:Kr427
yrkande 4.
Jag  ser  allvarligt  på  att det verkar bli  allt
lättare  för  ungdomar  att  få tag  i  alkohol  och
narkotika. Rök- och alkoholdebuten  sker allt längre
ned   i   åldrarna.   Dessutom  tycks  den  negativa
attityden till narkotika  ha luckrats upp hos en del
ungdomar.   Folkpartiet   föreslår    en   nationell
handlingsplan för hur kampen mot ungas  missbruk  av
alkohol,  narkotika  och  tobak skall intensifieras.
Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och  därmed bifalla motion
2001/02:Ub221 yrkande 22.
Folkpartiet anser att det måste  vara  möjligt för
lärare    att    utvecklas    genom    att   bedriva
universitetsstudier   eller   genomgå   kvalificerad
fortbildning.   Skolans   skyldighet   att   erbjuda
fortbildning  och  vidareutbildning måste slås fast.
Läraryrket är ett yrke som aldrig får vara statiskt.
En medveten plan för  varje lärares ämnesfördjupning
och  pedagogiska  fortbildning  måste  göras  upp  i
skolorna.  Resurser  måste  avsättas  för  att  alla
lärare skall  ha  möjlighet  att  följa  nyheter och
debatt   inom  sitt  undervisningsfält.  Folkpartiet
menar också  att  man  måste  värna  om lärarnas och
rektorernas professionalism genom att  de  får fatta
beslut  i  pedagogiska  och  ämnesteoretiska frågor.
Sådana beslut skall inte lämnas  över till styrelser
med   lekmän   och  elever.  Jag  menar  också   att
läraryrkets  status   måste   höjas  för  att  locka
studenter  att  bli  lärare  och  för   att   hindra
studenter från att hoppa av läraryrket. Det jag  här
har  anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som   sin   mening   och   därmed   bifalla   motion
2001/02:Ub220 yrkandena 13 och 14 samt 2001/02:Ub221
yrkande 11.
I dag  är det svårt att utvecklas inom läraryrket,
och  en  stor   andel   lärare   är   missnöjda  med
karriärmöjligheterna   i   skolan.  Jag  anser   att
särskilda  karriärtjänster  bör  inrättas.  Det  kan
handla  om att bli mentor för  någon  yngre  lärare,
huvudlärare,   ämnesansvarig   eller   att   få   en
pedagogisk  ledarfunktion på skolan. Det jag här har
anfört bör riksdagen  tillkännage för regeringen som
sin mening och därmed bifalla  motion  2001/02:Ub220
yrkande 2.
Rektor  och skolledning har en mycket viktig  roll
att spela i den pedagogiska utvecklingen i skolorna.
Rektor   är   fortfarande   mer   administratör   än
pedagogisk ledare.  Som pedagogisk ledare har rektor
det övergripande ansvaret för att målen uppfylls och
att  verksamheten  följs   upp   och   utvärderas  i
förhållande till de mål skolan har. Rektors  uppgift
som  pedagogisk  ledare  måste  därför  slås  fast i
riktlinjerna för skolan, och genom uppföljning måste
staten   försäkra   sig   om  att  rektorstjänsterna
tillsätts med personer som  ser som sin huvudsakliga
uppgift  att  vara  pedagogiska  ledare.  Genom  att
tidsbegränsa tjänsten  och  ge  väsentligt högre lön
kan tjänsten som skolledare bättre svara mot skolans
förändringar  och nya krav. Därmed  bör  en  översyn
göras   av   på   vilket    sätt    villkoren    för
rektorstjänsterna  kan  förbättras.  Det jag här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen  som
sin    mening    och   därmed   bifalla   motionerna
2001/02:Ub220 yrkande  15,  2001/02:Ub221 yrkande 21
och 2001/02:Ub222 yrkande 18.

3. Barnomsorgens verksamhet och
tillsyn, m.m. (punkterna 2, 5, 8,
11, 33 och 50) – mp


av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag  under punkterna 2,
5, 8, 11, 33 och 50 borde ha följande lydelse:

2. Barnomsorgens verksamhet och tillsyn

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:Ub454 (i denna
del)   samt   avslår   motionerna   2001/02:Ub222
yrkandena 23 och  25 samt 2001/02:Ub548 yrkandena
1, 6 och 9.

5. Skolbarnsomsorg

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  3. Därmed
bifaller riksdagen motion  2001/02:Ub455 (i denna
del) samt avslår motionerna 2001/02:Ub548 yrkande
7 och 2001/02:So501 yrkande 1.

8. Tillståndsgivning för förskolor

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförts i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen  motion 2001/02:Ub454 (i denna
del).

11. Skolverkets tillsyn

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i  denna
del).

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub455 (i  denna
del)   samt   avslår   motionerna  2001/02:Ub408,
2001/02:Sf399   yrkandena    30   och   38   samt
2001/02:A317 yrkande 17.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 3. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:K381 yrkande 4
samt avslår  motionerna  2001/02:Ub214 yrkande 1,
2001/02:Ub215,    2001/02:Ub222    yrkande    20,
2001/02:Ub240    yrkande    12,    2001/02:Ub340,
2001/02:Ub446  yrkandena   16,  17  och  19  samt
2001/02:A317 yrkande 13.

Ställningstagande

Miljöpartiet  menar att reglerna  för  tillsynen  av
förskolans verksamhet är otydliga och bör preciseras
med   angivande   av    vilken   instans   som   har
tillsynsansvar. Kommunen  bör  ha  ansvaret  för den
löpande  tillsynen  och  ett  överordnat  ansvar för
tillsynsverksamheten bör läggas hos Skolverket.  Det
jag  här  har  anfört  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening  och därmed bifalla motion
2001/02:Ub454 (i denna del).

När det gäller skolbarnsomsorgen menar jag att det
är viktigt att skolorna inte  av  besparingsskäl gör
avkall  på kvalitetskraven. Barngrupperna  är  t.ex.
ofta för  stora för att en bra verksamhet skall vara
möjlig. Tillsynen över skolbarnsomsorgen är dessutom
illa organiserad. Skolverkets och kommunernas ansvar
för en god  tillsyn bör förtydligas och tillsynen få
en fastare organisation.  Det jag här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen  som sin mening
och  därmed  bifalla motion 2001/02:Ub455  (i  denna
del).
Jag menar också  att en utredning skall tillsättas
för     att    dels    närmare     undersöka     hur
tillståndsgivningen    för   att   starta   enskilda
förskolor hanteras i landets samtliga kommuner, dels
lämna    förslag    om   ett   nytt    system    för
tillståndsgivning   och   därvid   särskilt   beakta
möjligheten att införa  regler  som  liknar  dem som
gäller  tillståndsgivningen  i grundskolor. Det  jag
här   har  anfört  bör  riksdagen  tillkännage   för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub454 (i denna del).
Miljöpartiet  anser att skolan skall vara en skola
för alla. Jag menar  att  det  är  angeläget  att de
förstärkningar  av  kommunernas  ekonomi som nu görs
verkligen kommer skolan till del. Parallellt med den
pågående utvecklingen av skolväsendet måste särskild
uppmärksamhet riktas på de elever  som  har behov av
särskilt  stöd.  Miljöpartiet  menar att det  skolan
framför allt behöver under den närmaste framtiden är
arbetsro och ökade resurser. Det  skall  ankomma  på
Skolverket  att  i  tillsynsarbetet uppmärksamma att
elever med behov av särskilt  stöd  också får detta.
Miljöpartiet menar att tillsynen över  skolan  borde
skärpas  så att elevernas rättigheter till likvärdig
utbildning och trygghet i skolan kan garanteras. Det
är viktigt att tillsynen även täcker undervisningens
innehåll och  sociala  förhållanden  vid skolan. Det
jag  här  har  anfört bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin  mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub455 (i denna del).
Jag vill särskilt framhålla att minoritetsgruppers
rätt  till  undervisning   i  sitt  modersmål  skall
skyddas.  En  viktig förutsättning  är  naturligtvis
tillgången på goda  språklärare.  Dessa skall ha god
lärarutbildning   och   erbjudas   möjlighet    till
lärarutbildning  i  flera  ämnen.  Deras  verksamhet
skall  inte  särbehandlas  i skolan utan inordnas  i
kollegiets arbete, och lärarna  skall  få en fastare
plats i lärarlaget. De modersmålslärare  som  nu  är
verksamma   och   inte   har  lärarutbildning  skall
erbjudas  kvalificerad  fortbildning.  Skolledningen
måste    ansvara    för    att   organisation    och
schemaläggning av undervisningen  sker på samma sätt
och med samma krav på smidighet som för övriga ämnen
i skolan. Detta ställer stora krav  på skolledningen
– att samordna mellan rektorsområden  och  ofta även
över  kommungränser.  Det  jag  här  har  anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin  mening
och  därmed  bifalla  motion  2001/02:Ub455 (i denna
del).
Miljöpartiet anser att elevråd och skolkonferenser
bör   fungera   som   remissorgan  för   kommunerna.
Miljöpartiet vill att skolor med elevmajoritet i sin
styrelse skall uppmuntras  och  att  elever har rätt
att  närvara vid anställningsintervjuer  av  skolans
personal.  Elever  skall  också  få kunskap om vilka
rättigheter   de   har,   dels   i   den  nationella
lagstiftningen,  dels  enligt  FN:s  barnkonvention.
Detta bör skrivas in i läroplanen. Det  jag  här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen  som
sin  mening  och  därmed bifalla motion 2001/02:K381
yrkande 4.

4. Maxtaxans konsekvenser, m.m.
(punkterna 3 och 28) – m, kd


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd (m) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi  anser  att utskottets förslag under punkterna  3
och 28 borde ha följande lydelse:

3. Maxtaxans konsekvenser

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub318.

28. Individuell anpassning

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförts i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub233 yrkande 2
samt avslår motionerna  2001/02:Ub240 yrkandena 4
och 6 samt 2001/02:Ub363 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi   anser   att   en   uppföljning   av   maxtaxans
konsekvenser för barnens  förskolemiljö  bör  göras.
Eftersom  barnomsorgen  blir  billigare för familjen
kan   ett  möjligt  utfall  av  maxtaxan   bli   att
föräldrarna  väljer  att  ha  barnen  längre tider i
förskolan. Om inte mer personal anställs  kommer  då
personaltätheten  att  sjunka.  Det är då barnen som
blir  lidande. Det har visat sig att  t.o.m.  barnen
upplever  stress  i  förskolan.  Det  är viktigt att
metoder utvecklas för att kontinuerligt från starten
följa  upp  förskolans  verksamhet,  med  syfte  att
barnens  miljö  skall förbättras och inte försämras.
Det vi här har anfört  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening  och därmed bifalla motion
2001/02:Ub318.

Vi menar att skolan finns för att var och en skall
kunna få det stöd och de utmaningar  han  eller  hon
behöver  för  sin  kunskapsutveckling.  Utbildningen
måste anpassas till elevens förutsättningar.  Det vi
här   har   anfört  bör  riksdagen  tillkännage  för
regeringen som  sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:Ub233 yrkande 2.

5. Förskoleklassen, m.m. (punkterna
4, 9, 16, 18, 21, 25, 30, 41, 47, 49
och 52) – m


av  Beatrice  Ask   (m),   Tomas   Högström  (m),
Catharina  Elmsäter-Svärd (m) och Anders  Sjölund
(m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under punkterna 4,
9, 16, 18, 21, 25, 30, 41, 47, 49 och  52  borde  ha
följande lydelse:

4. Förskoleklassen

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  5. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub233 yrkande
13 samt avslår motion 2001/02:Ub322 yrkande 2.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  5. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub233
yrkandena  1  och  3,  2001/02:A391  yrkande   2,
bifaller  delvis  motion  2001/02:Ub290 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub240  yrkandena 1
och  2, 2001/02:Ub270, 2001/02:Ub286 yrkandena  1
och 2,  2001/02:Ub287  yrkande  6,  2001/02:Ub363
yrkandena 1 och 3, 2001/02:
Ub523  yrkande  1, 2001/02:So637 yrkande  1  samt
2001/02:N364 yrkande 3.

16. Rätt till kunskap

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub463 yrkande
1, bifaller delvis motion 2001/02:Ju325 yrkande 2
samt avslår motionerna  2001/02:Ub222  yrkande 3,
2001/02:Ub240   yrkande   3   samt  2001/02:Ub463
yrkande 2.

18. Grundskoleexamen

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller  riksdagen 2001/02:Ub233 yrkande 14 samt
avslår motion 2001/02:Ub287 yrkande 5.

21. Betyg tidigare

Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub233
yrkandena 16 och 17 och 2001/02:Ub287 yrkandena 1
och   2   samt  avslår  motionerna  2001/02:Ub222
yrkande 7 (i denna del), 2001/02:Ub287 yrkande 4,
2001/02:Ub342   yrkande   1   samt  2001/02:Ub446
yrkande 12 (i denna del).

25. Ordning i skolan

Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin
mening vad som framförts i  reservation 5. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub233
yrkandena  7 och 8, 2001/02:Ub265  yrkandena  1–4
och  2001/02:Ju266  yrkande  2,  bifaller  delvis
motion   2001/02:Ub342   yrkande  3  samt  avslår
motionerna     2001/02:Ub220     yrkande      11,
2001/02:Ub222 yrkande 13, 2001/02:Ub225 yrkande 2
och 2001/02:Ub433 yrkande 2.

30. Avskaffa den kommunala enhetsskolan

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  5. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub286 yrkande
3.

41. Skolans ansvar för ANT-undervisning

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  5. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande  6,  2001/02:Ju322  yrkande  3,  bifaller
delvis  2001/02:Ub227 och 2001/02:So371 yrkande 2
samt avslår motionerna 2001/02:Ub221 yrkande  22,
2001/02:Ub303     yrkande    2,    2001/02:Ub355,
2001/02:Ub477 yrkande 3, 2001/02:Ub550 yrkande 1,
2001/02:Ju237 yrkande 20, 2001/02:
So495 yrkandena 16–18,  2001/02:So502  yrkande  1
samt 2001/02:So615 yrkande 1.

47. Skolledare

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub253 yrkande 5
samt avslår motionerna 2001/02:Ub220 yrkande  15,
2001/02:Ub221  yrkande  21, 2001/02:Ub222 yrkande
18, 2001/02:Ub446 yrkande  15, 2001/02:Ub498 samt
2001/02:Ub551 yrkande 1.

49. Vuxna studerande

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 5. Därmed
bifaller   riksdagen  motion  2001/02:Ub532  samt
avslår motionerna  2001/02:Ub322 yrkandena 14 och
16,   2001/02:Ub549  yrkande   1,   2001/02:MJ338
yrkande   22,   2001/02:MJ341   yrkande   6  samt
2001/02:N262 yrkande 12.

52. Entreprenad

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförts i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen  motion  2001/02:Ub233 yrkande
29.

Ställningstagande

Moderaterna anser att en barnskola bör införas. Den
nuvarande sexårsverksamheten skall få utvecklas till
en frivillig barnskola med tydliga pedagogiska
ambitioner att ta vara på varje barns förmåga till
tidig inlärning. Det vi här har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande13.

Vi  menar  att de socialdemokratiska  regeringarna
under  1990-talet   bär  ansvar  för  problemen  med
förnyelsen av skolan.  Man har inte försäkrat sig om
att göra regelverk, mål  och  intentioner kända, och
därför  har  man  underlåtit  att ta  initiativ  när
okunskap  eller missförhållanden  blivit  uppenbara.
Därutöver  har   den   avreglering   som   borde  ha
genomförts  inte  blivit  av.  Vidare  menar  vi att
tilltron  till  varje  barns  och ungdoms förmåga är
grundläggande för att skolan skall nå goda resultat.
Forskning om framgångsrika skolor  visar  betydelsen
av  att  skolan prioriterar skolans kunskapsmål  och
att de som arbetar där har höga förväntningar på att
elever  är  läraktiga.  Vår  uppfattning  att  varje
individ behövs  och  är  viktig tillsammans med tron
att alla kan uppnå skolans  grundläggande  mål leder
till   öppenhet  för  en  mångfald  när  det  gäller
arbetsformer    och    pedagogik.    Det   nuvarande
utbildningssystemet  klarar inte att möta  vare  sig
enskildas behov eller arbetsmarknadens krav. Många
rapporter påvisar brister  i elevernas baskunskaper,
och  många elever uppnår inte  behörighet  till  ett
nationellt program på gymnasieskolan. Det vi här har
anfört  bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin   mening    och    därmed   bifalla   motionerna
2001/02:Ub233 yrkandena  1  och  3 samt 2001/02:A391
yrkande  2  och delvis bifalla motion  2001/02:Ub290
yrkande 2.
Vi menar också  att  inget barn skall behöva lämna
grundskolan med mindre än erforderliga baskunskaper.
Elevens rätt måste stärkas i skollagen. Eleven måste
ha rätt till den kunskap  utbildningen  borde  syfta
till  –  att  faktiskt få det stöd och den hjälp som
krävs för att man  skall  klara skolans kunskapsmål.
Det vi här har anfört bör riksdagen  tillkännage för
regeringen   som   sin  mening  och  därmed  bifalla
motionerna  2001/02:Ub463   yrkande   1  och  delvis
bifalla motion 2001/02:Ju325 yrkande 2.
Det behövs en ökad medvetenhet om att  skolplikten
kan upphöra tidigare än det år eleven fyller  sexton
om  han  eller  hon nått grundskolans mål. Styrelsen
för utbildningen  skall göra denna bedömning utifrån
det enskilda fallet,  men  i  dag  saknas former för
sådan prövning. Vi föreslår att frågan  om ett slags
grundskoleexamen   utreds  och  att  en  sådan   ger
behörighet till fortsatta  studier i gymnasieskolan.
Det vi här har anfört bör riksdagen  tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla  motion
2001/02:Ub233 yrkande 14.
För   att   säkra   möjligheter   till  nationella
jämförelser  och kvalitetssäkring behövs  nationella
betyg.  Sådana   kan   också   vara  användbara  för
antagning  till  senare  utbildningar.   Betyg   och
omdömen  kan också vara ett pedagogiskt verktyg. För
att ge utrymme för skolor som önskar att sätta betyg
tidigare bör  skollagen  ändras så att staten enbart
reglerar när obligatoriska  betyg  skall  ges.  Dock
måste  betyg  sättas  i grundskolan senast i årskurs
sex. Betygskriterier och  antal  steg  för  ”lokala”
betyg  fastställs  lokalt,  under det att nationella
betyg även framgent skall ges  efter  riktlinjer som
gäller  för  alla  skolor.  Vad gäller de nationella
betygen anser vi att det behövs fler betygssteg än i
dag.  Vi anser att skolans signalsystem  måste  vara
tydligt gällande hur barnen tillgodogör sig kunskap.
Att tillräcklig  tydlighet  saknas  är en orsak till
att  barn  kan gå igenom hela grundskolan  utan  att
brister i läs- och skrivförmågan uppmärksammas eller
åtgärdas.  Det  vi  här  har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub233 yrkandena 16 och 17
samt  2001/02:Ub287 yrkandena 1 och 2.
Moderaterna  menar  att  det  behövs en översyn av
skolförordningens   bestämmelser   om   disciplinära
åtgärder  mot  elever.  Frågor  om möjligheter  till
avstängning och om ansvarsfördelning  mellan hem och
skola  när  det  gäller  elevers  uppförande   måste
diskuteras. Det finns också skäl att pröva frågan om
vad  som  kan göras för att förhindra att skolor och
enskilda lärare  gömmer  disciplinproblem.  Vi anser
att  skolorna borde åläggas skyldighet att informera
föräldrar   och   skolhuvudmän   i   ordnings-   och
uppförandefrågor. Skolsystemet måste ge signaler som
innebär att skolan och samhället fäster avseende vid
elevers  uppförande.  I  dag  innebär  avsaknaden av
betyg  att detta inte uppfattas som en betydelsefull
komponent  i  en  elevs  register.  En  förändring i
skollagen bör göras så att varje skola får  rätt att
sätta    betyg    i    ordning    och    uppförande.
Betygskriterier  för  sådana skall utarbetas  lokalt
och   vara   en   del   av  den   enskilda   skolans
kvalitetsarbete. Skriftliga  omdömen om eleverna bör
också  innehålla information om  elevens  uppförande
och ordning.  Ordning  är  nödvändig  för att elever
skall  ha  en  chans  att tillägna sig kunskap.  Var
fjärde elev lämnar i dag  skolan  med  ofullständiga
betyg, och en bidragande orsak till det  är givetvis
skolk  och bristande ordning. Det vi här har  anfört
bör riksdagen  tillkännage  för  regeringen  som sin
mening  samt därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena  7  och 8, 2001/02:Ub265 yrkandena 1–4 och
2001/02:Ju266 yrkande  2  samt delvis bifalla motion
2001/02:Ub342 yrkande 3.
Vår  uppfattning  är  att  politiken  skall  skapa
förutsättningar  för  samt  uppmuntra   och   stödja
människors  växande  och  lärande. Men politiken kan
inte ha svaret på hur utbildningar  bör utformas för
olika  människor.  Den  kommunala  enhetsskolan  och
likhetsideologin  måste  avvecklas till  förmån  för
individanpassning  av undervisningen.  Lösningen  på
det svenska utbildningssystemets problem ligger inte
i  att  genomföra  någon   ny  enhetslösning.  Olika
utbildningsformer, profiler  och  inriktningar måste
tillåtas och uppmuntras att existera parallellt. Det
vi  här  har  anfört  bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening  och därmed bifalla motion
2001/02:Ub286 yrkande 3.
Moderaterna anser att samarbetet mellan skolan och
socialtjänsten  behöver  utvecklas  och  ges  direkt
konkreta   former   när   ungdomar   ställts   under
socialtjänstens  övervakning.  Det  är  viktigt  att
regler  för  sekretess   m.m.  inte  omöjliggör  ett
fungerande samarbete i syfte att förebygga brott och
missbruk bland unga. Vidare bör skolan ha en absolut
plikt  att  informera föräldrar  när  ett  avvikande
beteende uppstår hos ett enskilt barn. Både personal
och lärare i  skolan har goda möjligheter att tidigt
upptäcka sådana  förändringar,  och informationen är
av stor vikt för föräldrarna. Detta förutsätter dock
att  skolpersonal  kontinuerligt får  utbildning  om
droger,  påverkanstecken   och   olika  symptom  och
verkningar av drogmissbruk. Skolans och barnavårdens
arbete  med  att  förebygga,  upptäcka   och   hejda
narkotikan  bland  ungdomar  bör förstärkas. Vi vill
också  i  sammanhanget  hänvisa till  vår  motion  i
anledning      av      propositionen       Nationell
narkotikahandlingsplan  (2001/02:91)  där vi tillför
ANT-utbildningen  i  skolan  för elever, lärare  och
skolpersonal  40 miljoner kronor.  Det  vi  här  har
anfört bör riksdagen  tillkännage för regeringen som
sin    mening   och   därmed   bifalla    motionerna
2001/02:Ub233 yrkande 6, 2001/02:Ju322 yrkande 3 och
delvis   bifalla    motionerna   2001/02:Ub227   och
2001/02:So371 yrkande 2.
Skolan behöver skickliga  ledare.  Tyvärr  tvingas
skolledare    arbeta    mera    med    ekonomi   och
administration  än med pedagogik. Varje skola  måste
ha en pedagogisk ledare som inte nödvändigtvis också
behöver leda skolans  administration.  Skolledningen
måste stärkas. Den enskilde läraren måste  också ges
kunskaper  i  ledarskap.  Det är mycket viktigt  att
alla  lärarstuderande lär sig  principerna  för  ett
aktivt  ledarskap  och  hur  man praktiskt tillämpar
utvärdering,  uppföljning och betygssättning.  Varje
lärare  måste  kunna  formulera  mål  för  sitt  och
elevernas  arbete.   Goda   insikter   i   hur   man
utvärderar elevers arbete är nödvändiga för lärarens
utvecklingssamtal  med  elever  och  deras föräldrar
samt för den pedagogiska diskussionen  i  stort. Det
vi  här  har  anfört  bör riksdagen tillkännage  för
regeringen som sin mening  och därmed bifalla motion
2001/02:Ub253 yrkande 5.
Vi  föreslår att regeringen  lägger  fram  förslag
till ändring  av  intagningsreglerna  vid komvux för
att    komma    till    rätta    med    de   omvända
incitamentsstrukturerna.  Många  elever  som  lämnar
gymnasiet  väljer  att  komplettera  sina  betyg  på
komvux.  Komvux  har  i  praktiken blivit ett fjärde
gymnasieår  för många elever.  Problemet  är  komvux
intagningsregler  genom att det i första hand är den
som har sämst betyg,  helst  inga  alls,  som antas.
Duktiga elever som vill komplettera sina betyg måste
alltså  konkurrera  omvänt.  De  tvingas ofta flytta
till mindre orter där det är möjligt att komma in på
komvux även om man har bra betyg.  Detta  föder  ett
tråkigt taktikläsande bland elever på gymnasiet. Man
offrar  hellre  ett ämne totalt än försöker att läsa
det. Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen som  sin  mening  och  därmed bifalla
motion 2001/02:Ub532.
Moderaterna menar att det finns ett stort behov av
att skolan öppnas för att kunna ta vara på kompetens
och  lösningar som finns på olika håll i  samhället.
En  sluten   skolmiljö,  som  präglas  av  kommunala
skolmonopol, uppfyller inte de krav och har inte den
kompetens  som   krävs   för   att  ge  alla  elever
utbildning  av  hög  kvalitet. Entreprenad  är  inte
liktydigt  med  privatisering;   kommunen   behåller
huvudmannaskapet  –  med  åtföljande inflytande  och
ansvar  – men kan överlåta myndighetsutövning  såsom
betygssättning. Vi anser att skolornas möjlighet att
lägga ut  undervisning  på  entreprenad skall vidgas
till  att  gälla  också  grundskolan  och  flertalet
ämnen. Ansvaret för att undervisningens kvalitet och
skolans  verksamhet  hålls  samman   skall  vila  på
skolans ledning och skolhuvudmannen. Det  vi här har
anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen  som
sin  mening  och därmed bifalla motion 2001/02:Ub233
yrkande 29.

6. Förskoleklassen, m.m. (punkterna
4, 9, 16, 28, 32, 49 och 50) – c


av Sofia Jonsson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets  förslag  under punkterna 4,
9, 16, 28, 32, 49 och 50 borde ha följande lydelse:

4. Förskoleklassen

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkande 2
samt avslår motion 2001/02:Ub233 yrkande 13.

9. Skolans ställning och uppgift, m.m.

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkandena
1  och  2  samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub233
yrkandena  1 och 3, 2001/02:Ub270,  2001/02:Ub286
yrkandena  1  och  2,  2001/02:Ub287  yrkande  6,
2001/02:Ub290  yrkande 2, 2001/02:Ub363 yrkandena
1 och 3, 2001/02:Ub523  yrkande  1, 2001/02:So637
yrkande   1,   2001/02:N364   yrkande   3    samt
2001/02:A391 yrkande 2.

16. Rätt till kunskap

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkande 3
samt avslår  motionerna  2001/02:Ub222 yrkande 3,
2001/02:Ub463   yrkandena   1    och    2    samt
2001/02:Ju325 yrkande 2.

28. Individuell anpassning

Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub240 yrkandena
4  och  6  samt  avslår  motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 2 och 2001/02:Ub363 yrkande 2.

32. Frågor om demokrati

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller  riksdagen motion 2001/02:K284 yrkande 2
samt     avslår     motionerna     2001/02:Ub218,
2001/02:Ub503, 2001/02:
Ub508  yrkande  2,  2001/02:K381  yrkande  5  och
2001/02:Kr426 yrkande 2.

49. Vuxna studerande

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub322 yrkandena
14 och 16  samt  avslår motionerna 2001/02:Ub532,
2001/02:Ub549 yrkande  1,  2001/02:MJ338  yrkande
22,  2001/02:MJ341  yrkande  6  samt 2001/02:N262
yrkande 12.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 6. Därmed
bifaller  riksdagen motion  2001/02:Ub240 yrkande
12 samt avslår  motionerna  2001/02:Ub214 yrkande
1,  2001/02:Ub215,  2001/02:Ub222   yrkande   20,
2001/02:Ub340, 2001/02:
Ub446  yrkandena  16,  17  och  19,  2001/02:K381
yrkande 4 och 2001/02:
A317 yrkande 13.

Ställningstagande

Centerpartiet   menar   att   förskoleklassen  måste
utvecklas. Trots bristerna och  medvetenheten om att
reformen kräver mycket arbete innan  en  integration
av  synsätt,  förhållningssätt  och  arbetssätt  har
skett  så  finns  det  inneboende  möjligheter   hos
reformen.  Skolverket  har presenterat några förslag
som jag ställer mig bakom. Dessa är:

– Fortsatt översyn och  synkronisering  av lag och
förordning.
–      Satsning      på      implementering     av
integrationsreformer, den reviderade Lpo 94 och Lpfö
98 såväl på kommunal nivå som på verksamhetsnivå och
inom rektors- och lärarutbildningen.
–  Fortsatt  satsning  på  utvecklingsarbete   och
utvecklingsdialoger med kommuner och skolor.
–  Forskningsbaserade  studier  av den pedagogiska
verksamhetens   innehåll  och  effekter   av   olika
organisations- och vistelseformer.
– Satsning på en  dialog  med  rektorsutbildningen
och den nya lärarutbildningen.

Det jag här har anfört bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed  bifalla motion
2001/02:Ub322 yrkande 2.

Jag  anser att en utvärdering måste göras  av  hur
kommunernas  anslag  till  skolan  fördelas  och hur
mycket av de ekonomiska resurserna som faktiskt  går
till   skolans   huvuduppgift   –  att  ge  eleverna
kunskaper. Vidare anser Centerpartiet  att tre stora
reformer  krävs  för  att skolan skall kunna  utföra
sitt uppdrag – rätt till  kunskaper,  lokal makt och
fler  lärare.  Det jag här har anfört bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkandena 1 och 2.
Centerpartiet    vill    införa   en   individuell
kunskapsrätt för alla elever  i  grundskolan. Skolan
måste  fokusera  på  elevernas kunskaper,  inte  det
antal år de gått i skolan.  Det  måste klargöras att
kommunen  och skolan har ett åtagande  som  inte  är
avklarat  förrän  eleven  uppnår  kunskapsmålen  för
skolan.  Därför   bör   skollagen   skrivas  om  med
utgångspunkt i att en individuell kunskapsrätt skall
införas.  Det  jag  här  har  anfört  bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 3.
Jag  menar  att  i  likhet med vad som gäller  för
gymnasieskolan bör alla  elever  också i grundskolan
ges en individuell studieplan. Detta  kan  ske genom
en    ändring    av    grundskoleförordningen.   Den
individuella  studieplanen   bör   läraren  upprätta
tillsammans med elev och föräldrar,  och den bör gås
igenom vid varje utvecklingssamtal. Det  är  viktigt
att  studieplanerna också medför ett större mått  av
integration  mellan  praktiska och teoretiska ämnen.
Genom en ökad målstyrning  och  ett förtydligande av
kravet  att  alla elever i grundskolan  skall  uppnå
kunskapsmålen   ökar  också  kraven  på  skolan  att
förmedla  kunskaper   anpassade  efter  varje  elevs
förutsättningar. Ansvaret  att  finna  vägar för att
uppnå  målen  och att anpassa skolarbetet  efter  de
lokala förutsättningarna skall ligga lokalt på varje
skola. En förutsättning  för  att klara detta är att
skolan har en långtgående frihet  att  välja arbets-
och organisationsformer. Det jag här har  anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin  mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkandena  4
och 6.
Även  om skolan ger människan demokratiska verktyg
kan   skolan   bromsa   människors   delaktighet   i
demokratiska  processer. I stället för att uppmuntra
elever till samhällsengagemang  genom att exempelvis
skriva in i slutbetygen vad eleven  engagerat  sig i
för   föreningar   under   skoltiden   i   form   av
förtroendeuppdrag   eller   annat   arbete  riskerar
ungdomar  som väljer att aktivera sig  i  föreningar
eller elevråd  att  få  sämre  betyg på grund av att
deras  engagemang  upptar en del av  skoltiden.  Jag
menar att detta är olyckligt och leder till att unga
människor  drar  sig  för   att   engagera   sig   i
samhällsarbetet.  Regeringen bör därför ta initiativ
till att underlätta  för ungdomar att engagera sig i
samhällsarbetet i större  utsträckning än i dag utan
att deras möjligheter till  bra betyg försämras. Det
jag  här  har anfört bör riksdagen  tillkännage  för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:K284 yrkande 2.
Centerpartiet  tycker  att  det är viktigt att det
går  att  överblicka  utbildningsstrukturen.  I  dag
finns  det flera eftergymnasiala  yrkesutbildningar,
exempelvis   påbyggnadsutbildningar   inom   komvux,
yrkesteknisk högskola, vissa yrkesutbildningar  inom
folkbildningen och kvalificerad yrkesutbildning. Hur
dessa  inordnas  i utbildningsstrukturen, hur de kan
värderas om den studerande  sedan  vill  läsa vidare
och hur vissa av dem finansieras är inte alltid helt
klart. Regeringen bör därför göra en översyn  och en
samordning        av        de       eftergymnasiala
yrkesutbildningarna. Jag anser  också  att  kommunen
bör   vara   skyldig  att  tillhandahålla  gymnasial
vuxenutbildning.   Reglerna  bör  motsvara  dem  för
grundläggande  vuxenutbildning.   Det  jag  här  har
anfört bör riksdagen tillkännage för  regeringen som
sin  mening  och därmed bifalla motion 2001/02:Ub322
yrkandena 14 och 16.
Jag      menar     att      erfarenheterna      av
försöksverksamheten   med   lokala   styrelser   med
föräldramajoritet  visar  att  det är möjligt att gå
vidare och införa lokala styrelser  vid alla skolor.
Då    styrelserna    blir   permanenta   bör   deras
befogenheter avgränsas  så  att  skiljelinjen mellan
lärarnas och skolledningarnas pedagogiska  ledarskap
och föräldrastyrelsernas uppgifter blir tydlig.  Det
kan   finnas   anledning  av  se  över  styrelsernas
sammansättning i  syfte  att också bjuda in andra än
föräldrar och elever att delta  i  styrelserna.  Det
jag  här  har  anfört  bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening  och därmed bifalla motion
2001/02:Ub240 yrkande 12.

7. Pedagogiskt ansvar i förskolan,
m.m. (punkterna 7, 10, 17, 22, 29,
45, 48 och 50) – m, fp


av   Beatrice  Ask  (m),  Tomas   Högström   (m),
Catharina  Elmsäter-Svärd  (m),  Ulf Nilsson (fp)
och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under  punkterna  7,
10,  17,  22,  29,  45,  48 och 50 borde ha följande
lydelse:

7. Pedagogiskt ansvar i förskolan

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  7. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub220 yrkande
6.

10. Förmedling av kunskaper

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  7. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub233 yrkande
5.

17. Lämna skolan när målen nåtts

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  7. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub222 yrkande
4.

22. Nationella prov

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub222 yrkande 9
samt avslår motion 2001/02:Ub287 yrkande 7.

29. Indelning av basämnen

Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad som  framförts i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen  motion  2001/02:Ub222 yrkande
5.

45. Lektorstjänster

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening  vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub221
yrkande 20 och 2001/02:Ub253 yrkande 4.

48. Svenska för invandrare

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Sf334
yrkande  2  och  2001/02:Sf400  yrkande  11  samt
avslår motionerna 2001/02:
Ub275,        2001/02:Ub292,       2001/02:Ub328,
2001/02:Ub474,   2001/02:Sf255   yrkande  11  och
2001/02:Sf399 yrkande 33.

50. Inflytande

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 7. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub222 yrkande
20 samt avslår motionerna  2001/02:Ub214  yrkande
1, 2001/02:
Ub215,  2001/02:Ub240  yrkande 12, 2001/02:Ub340,
2001/02:Ub446   yrkandena    16,   17   och   19,
2001/02:K381  yrkande 4 och 2001/02:A317  yrkande
13.

Ställningstagande

Vi menar att det är  viktigt att förskollärare skall
ha det pedagogiska ansvaret i förskolan. Det är lika
viktigt att behörig personal  skall  ha  pedagogiskt
ansvar  inom  förskolan  som  det  är  att  behöriga
grundskolelärare  skall  undervisa inom grundskolan.
Det vi här har anfört bör  riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening och  därmed bifalla motion
2001/02:Ub220 yrkande 6.

Skolans  huvuduppgift  är att förmedla  kunskaper.
Undervisning och annan verksamhet  som  syftar  till
kunskapsutveckling  måste  stå i centrum för skolans
arbete.     Skolans    legitimitet     avgörs     av
undervisningens  kvalitet  och i vilken utsträckning
skolan  förmår  vara  en  stimulerande   plats   för
lärande.  Väl  utbildade  lärare  och  tillgång till
speciallärare är nödvändigt för att ge varje elev de
bästa   förutsättningarna   för  maximal  inlärning.
Skolans  professionella skall  ha  stor  frihet  att
utifrån sin kunskap forma arbetet för att nå skolans
mål. Den snabba  kunskaps-  och samhällsutvecklingen
gör  att skolan måste prioritera  grundläggande  och
mer bestående  kunskaper.  Det vi här har anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen  som sin mening
och därmed bifalla motion 2001/02:Ub233 yrkande 5.
Vi menar också att skolgången i grundskolan  skall
vara  flexibel. Antalet terminer i grundskolan skall
inte vara  fixerat.  Eleverna  kan  gå  vidare  till
gymnasieskolan  vid olika tidpunkter beroende på när
de uppnår målen för  grundskolan.  Det  vi  här  har
anfört  bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening  och  därmed bifalla motion 2001/02:Ub222
yrkande 4.
Vi menar att nationella  prov  ger  möjlighet  att
upptäcka elever som är i behov av stöd. De ger också
en samlad bild av skolans resultat. För att på bästa
sätt  kvalitetssäkra den svenska skolan anser vi att
obligatoriska   nationella  prov  regelbundet  skall
genomföras.  De nationella  ämnesproven  i  svenska,
engelska  och  matematik  skall  vara  obligatoriska
redan i grundskolans  tredje  år.  Det  vi  här  har
anfört  bör riksdagen tillkännage för regeringen som
sin mening  och  därmed bifalla motion 2001/02:Ub222
yrkande 9.
Lärarna  måste  ges   tid   och   möjligheter  att
organisera sin undervisning så att det  inte  längre
är ”lite till alla” utan ”mesta möjligt till var och
en”. Den enskilde eleven har rätt att läsa i en takt
som    passar   hans   eller   hennes   individuella
förutsättningar.  Vi  föreslår  därför att läraren i
grundskolans senare år ges möjlighet  att organisera
undervisningen i olika kurser för olika  elever. För
elever som har särskild fallenhet eller intresse för
ett   ämne  bör  möjligheten  till  ”särskild  kurs”
införas.  Där  kan  tempot vara högre, och det skall
finnas möjlighet att,  med stöd av läraren, fördjupa
sig i något kunskapsområde.  Det  vi  här har anfört
bör  riksdagen  tillkännage för regeringen  som  sin
mening  och  därmed   bifalla  motion  2001/02:Ub222
yrkande 5.
Det  bör  inrättas fler  lektorat.  Det  finns  få
möjligheter för  lärare  att genom högre studier och
forskning   kvalificera  sig   för   nya   tjänster.
Lektorstjänster  i  gymnasieskolan  har  nästan helt
försvunnit   sedan   skolan  kommunaliserades.   För
kommunen är detta ett  bra sätt att spara, medan det
för skolan innebär en förlust av särskilt kompetenta
lärare.  Det  vi  här  har  anfört   bör   riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla  motionerna  2001/02:Ub221  yrkande  20  och
2001/02:Ub253 yrkande 4.
Vi  anser  att  kraven  på  svenska för invandrare
måste  skärpas  och  utbildningen  individualiseras.
Utbildningen  i  svenska   skall  skapas  kring  den
enskildes   behov  och  förutsättningar.   För   att
åstadkomma detta  bör  invandrare få en check som de
kan köpa undervisningen i svenska för. En modell med
sfi-check  ger  makten  till   dem  det  berör.  När
pengarna följer individen kommer konkurrensen mellan
utbildningsanordnarna     att    höja    kvaliteten.
Konkurrens  mellan studiearrangörer  kan  ge  upphov
till ständiga förbättringar, och elevernas initiativ
och ansvar kan  få  direkt  uttryck  i  deras val av
studieplats.  Det  vi  här  har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla  motionerna  2001/02:Sf334   yrkande  2  och
2001/02:Sf400 yrkande 11.
Kommunala  skolor  bör  göras mer självständiga  i
förhållande   till   kommunalpolitikerna.   Med   en
skarpare nationell utvärdering behövs inte kommunala
beslutsfattare som ett  led  mellan  den  nationella
läroplanen  och den enskilda skolan. Fördelarna  med
ökad frihet och  exempelvis  eget  budgetansvar  för
skolorna   är   kortare   beslutsvägar   och  större
möjligheter  att  använda  och  utveckla personalens
kompetens, initiativförmåga etc. En sådan utveckling
ligger  i linje med ambitionerna i  läroplanen  (Lpo
94). Det vi här har anfört bör riksdagen tillkännage
för regeringen  som  sin  mening  och därmed bifalla
motion 2001/02:Ub222 yrkande 20.

8. Sanktionsmöjlighet mot kommunerna, m.m.
(punkterna 12, 27 och 44) – m, c, fp


av   Beatrice   Ask  (m),  Tomas  Högström   (m),
Catharina Elmsäter-Svärd  (m), Sofia Jonsson (c),
Ulf Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkterna 12,
27 och 44 borde ha följande lydelse:

12. Sanktionsmöjligheter mot kommunerna

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 8. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub240 yrkande
10.

27. Timplanens avskaffande

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  8. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub222
yrkande 16 och 2001/02:Ub240 yrkande 5.

44. Lärarcertifikat

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 8. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub220
yrkande     3,    2001/02:Ub233    yrkande    28,
2001/02:Ub240   yrkande   14   och  2001/02:Ub253
yrkande 3.

Ställningstagande

Vi  anser  att  det  finns  anledning  att  se  över
sanktionsmöjligheterna  mot  kommuner  i  syfte  att
säkerställa    en    nationellt   likvärdig   skola.
Sanktioner bör eventuellt  införas  mot kommuner som
trots upprepad kritik av Skolverket inte  korrigerar
brister  i  den  egna verksamheten. Staten måste  se
till att skolhuvudmän  och  skolledningar  verkligen
når  målen.  Det  vi  här  har  anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motion 2001/02:Ub240 yrkande 10.

Redan  i  dag  bör  ett  principbeslut  fattas  om
avskaffande   av   timplanen.   Med   en   utvecklad
målstyrning  och  fler  återkommande  och  utförliga
värderingar  av  elevernas  kunskapsresultat  behövs
inte timplanen. Det  finns  en  inbyggd  motsättning
mellan  målstyrningen  i skolan och den tidsstyrning
som timplanen innebär. Det  vi  här  har  anfört bör
riksdagen tillkännage för regeringen som sin  mening
och  därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub222 yrkande
16 och 2001/02:Ub240 yrkande 5.
Ett    särskilt    lärarcertifikat,    eller    en
lärarlegitimation,   bör   inrättas.   Detta  skulle
innebära  en  kvalitetssäkring  av lärarutbildningen
och  därmed  höja kvaliteten i skolan.  Certifikatet
eller legitimationen  skall  utfärdas  efter godkänd
utbildning  och  genomgången praktik och skall  dels
innehålla  examensbevis   från  ämnesutbildning  och
pedagogisk   utbildning,   dels   visa   genomgången
kompetensutveckling,  fortbildning   och   eventuell
yrkespraktik.  Beslutet skall vara överklagbart  och
fattas av rektor  eller  av en fristående nämnd. Det
vi  här  har  anfört bör riksdagen  tillkännage  för
regeringen  som   sin   mening  och  därmed  bifalla
motionerna 2001/02:Ub220  yrkande  3,  2001/02:Ub233
yrkande    28,    2001/02:Ub240   yrkande   14   och
2001/02:Ub253 yrkande 3.

9. Flexibel skolstart, m.m.
(punkterna 13, 19, 24 och 40) – m,
kd, c, fp


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström (m), Erling  Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd   (m),   Sofia  Jonsson  (c),  Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkterna 13,
19, 24 och 40 borde ha följande lydelse:

13. Flexibel skolstart

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 9. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande 12 och 2001/02:Ub446 yrkande 5.

19. Överläggningar om ett förändrat
betygssystem

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad som framförts i reservation 9. Därmed
bifaller  riksdagen  motion 2001/02:Ub322 yrkande
5.

24. Skriftliga omdömen och
utvecklingssamtal

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  9. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub222
yrkandena 8 och 10, 2001/02:Ub233 yrkande  18 och
2001/02:Ub446  yrkandena  11  och  13 samt avslår
motionerna     2001/02:Ub287   yrkande   3    och
2001/02:Ub342 yrkande 2.

40. Utredning om hälsa och idrott

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation  9. Därmed
bifaller  riksdagen  delvis  motion 2001/02:So376
yrkande 6.

Ställningstagande

Barn,  vars  föräldrar  så  önskar, skall  få  börja
grundskolan vid fem eller sex  års  ålder, andra vid
sju eller åtta. Övergången mellan förskola och skola
bör  ske  vid olika tidpunkter för olika  barn.  Det
finns ett ordentligt  spann  i  tiden  som  gör  att
bättre  hänsyn  kan  tas  till  alla barns speciella
förutsättningar. Skolstarten bör  vara  individuellt
flexibel  och ske successivt. Det vi här har  anfört
bör riksdagen  tillkännage  för  regeringen  som sin
mening  och  därmed bifalla motionerna 2001/02:Ub233
yrkande 12 och 2001/02:Ub446 yrkande 5.

Vi menar att  regeringen  bör  ta  initiativ  till
samtal   med   riksdagspartierna   för   att  nå  en
överenskommelse  om  förändringar  avseende betygen.
Det behövs en bred överenskommelse om betygen så att
betygssystemet  blir  stabilt  över majoritetsbyten.
Det vi här har anfört bör riksdagen  tillkännage för
regeringen som sin mening och därmed bifalla  motion
2001/02:Ub322 yrkande 5.
Vi   menar   att   föräldrar   i  skollagen  skall
tillförsäkras rätt att få information  och  att  det
skall   vara   fritt   för  skolorna  att  ge  sådan
information genom utvecklingssamtal  eller skriftlig
dokumentation.  Det vi här har anfört bör  riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
bifalla motionerna 2001/02:Ub222 yrkandena 8 och 10,
2001/02:Ub233   yrkande    18   samt   2001/02:Ub446
yrkandena 11 och 13.
Trots  de  insatser  som  genomförts  och  de  som
aviserats av regeringen anser vi att frågan om barns
och ungdomars hälsa är av sådan betydelse att det är
nödvändigt  med  en  särskild  satsning  på  skolans
område  för  att förbättra hälsoläget.  Vi  föreslår
därför att Skolverket  skall  ges  i  uppdrag att se
över  hur  skolan  dels kan stärka ämnet idrott  och
hälsa, dels på annat  sätt  stimulera  eleverna till
ökad  fysisk aktivitet och bättre matvanor.  Arbetet
bör  genomföras  snarast  och  i  samråd  med  andra
myndigheter.  Det  vi  här  har anfört bör riksdagen
tillkännage för regeringen som sin mening och därmed
delvis bifalla motion 2001/02:So376 yrkande 6.

10. Förändring av skolplikten (punkt
15) – m, fp, kd


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström  (m), Erling Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd  (m),  Ulf Nilsson (fp) och Anders
Sjölund (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

15. Förändring av skolplikten

Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som framförts i reservation 10. Därmed
bifaller   riksdagen   motionerna   2001/02:Ub233
yrkande   15,   2001/02:Ub446   yrkande   6   och
2001/02:Ub483 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi  menar  att  elever med ofullständiga betyg skall
erbjudas ett extra  år inom grundskolan. Ingen skall
tvingas lämna grundskolan utan godkända baskunskaper
i svenska, engelska och  matematik.  En  förlängning
bör  sättas in så snart det blir tydligt att  eleven
behöver   ytterligare  tid.  Elever  som  inte  nått
grundskolans  mål  efter  nio  år skall erbjudas ett
extra   år   så  att  de  slipper  gå  vidare   till
gymnasieskolan med otillräckliga grundkunskaper. Det
vi  här har anfört  bör  riksdagen  tillkännage  för
regeringen   som   sin  mening  och  därmed  bifalla
motionerna 2001/02:Ub233  yrkande  15, 2001/02:Ub446
yrkande 6 och 2001/02:Ub483 yrkande 1.


11. Modersmålsundervisning, m.m.
(punkterna 33, 51 och 53) – v


av  Britt-Marie  Danestig  (v) och Kalle  Larsson
(v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkterna 33,
51 och 53 borde ha följande lydelse:

33. Modersmålsundervisning

Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som framförts i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:A317 yrkande 17
samt     avslår     motionerna     2001/02:Ub408,
2001/02:Ub455  (i  denna  del)  och 2001/02:Sf399
yrkandena 30 och 38.

51. Skolbibliotekens verksamhet

Riksdagen  tillkännager  för regeringen  som  sin
mening vad som framförts i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:Ub551 yrkandena
3 och 4 samt avslår 2001/02:Ub551 yrkande 2.

53. Sponsring

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening vad som framförts i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen delvis motionerna 2001/02:
Ub357 och 2001/02:Ub460.

Ställningstagande

För  barn inom barnomsorgen, förskolan och låg-  och
mellanstadiet     handlar    modermålsträning    och
studiehandledning om  att lägga grunden till språket
och tänkandet. Modersmålet  ger  också förutsättning
för    att   erövra   en   dubbel   kulturidentitet.
Vänsterpartiet   vill   ha   en   samlad  genomtänkt
tvåspråkig   utbildning   från   förskolan    t.o.m.
gymnasiet,  och  vi  anser  att  det  är viktigt att
modersmålslärarna  ingår i skolornas arbetslag.  Det
vi  här  har anfört bör  riksdagen  tillkännage  för
regeringen  som sin mening och därmed bifalla motion
2001/02:A317 yrkande 17.

Vänsterpartiet  föreslår att riksdagen ställer sig
bakom målen i Unescos skolbiblioteksmanifest och att
dessa integreras med målsättningarna för den svenska
skolan från förskola  till  högskola.  I  manifestet
fastslås  att skolbiblioteket spelar en viktig  roll
för utbildning  och  kultur, för att främja läs- och
skrivkunnigheten och förmågan  att söka information.
Ett antal grundläggande uppgifter anges också, t.ex.
att stödja och främja de utbildningsmål  som anges i
skolans  målsättning  och  läroplaner  samt  att  ge
eleverna   träning   i   att   värdera  och  använda
information  som  en  väg till kunskap,  förståelse,
fantasi och glädje. I manifestet  fastslås också att
kunskaper         i        biblioteksadministration,
informationshantering    och    pedagogik    är   en
förutsättning  för  att  man  skall  kunna  driva en
effektiv  skolbiblioteksverksamhet.  Ännu  har ingen
myndighet  fått  i uppdrag att som tillsynsmyndighet
kontrollera att bibliotekslagen  följs,  och  det är
oklart vilka sanktioner som eventuellt kan tillämpas
mot  det  bibliotek  eller den kommun som bryter mot
lagen. Vi föreslår därför  att regeringen uppdrar åt
Skolverket att i samråd med  Kulturrådet ansvara för
att       främja,      följa      och      utvärdera
skolbiblioteksverksamheten.  Det  vi  här har anfört
bör  riksdagen  tillkännage för regeringen  som  sin
mening  och  därmed   bifalla  motion  2001/02:Ub551
yrkandena 3 och 4.
Vänsterpartiet  menar   att  det  är  viktigt  att
sponsringen   i   skolan  inte  får   inskränka   på
utbildningens självständighet.  Lagarna som reglerar
skolsponsring måste tydligt dra gränsen  mellan sund
företagsmedverkan  och  ren reklam. Företagen  måste
hindras från att kräva skolorna  på motprestationer.
Utbildning skall föras på elevernas villkor, inte på
företagens. Skolan måste så vakt om  undervisningens
integritet.   Många   gånger   är   sponsring    ren
marknadsföring  av  en  produkt till ungdomarna, och
det är viktigt att skolan  har  en  strategi för hur
man skall förhålla sig till sponsring.  Det  vi  här
har  anfört bör riksdagen tillkännage för regeringen
som sin  mening och därmed delvis bifalla motionerna
2001/02:Ub357 och 2001/02:Ub460.

Särskilda yttranden



Utskottets   beredning   av  ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Öppna förskolan och familjedaghem
(punkt 1) – m, kd, c, fp


av Beatrice Ask (m), Yvonne Andersson (kd), Tomas
Högström  (m), Erling Wälivaara  (kd),  Catharina
Elmsäter-Svärd   (m),   Sofia  Jonsson  (c),  Ulf
Nilsson (fp) och Anders Sjölund (m).

Införande  av  maxtaxa  innebär   risk   för   färre
alternativ  och färre valmöjligheter för föräldrarna
när   det   gäller    val    av    barnomsorg    och
förskoleverksamhet.    Vi    vill   erinra   om   de
principiella synpunkter som vi  framfört  i  samband
med tidigare beslut i frågan.


2. Hem-, livsmedels- och
konsumentkunskap (punkt 36) – kd


av  Yvonne  Andersson  (kd)  och Erling Wälivaara
(kd).

Kristdemokraterna  vill framhålla  vikten  av  ämnet
hem- och konsumentkunskap  i  grundskolan. Kunskapen
om konsten att laga mat minskar.  Risken  finns  att
denna  minskade  kunskap  resulterar i att maten och
måltiderna blir mindre varierande  och  hälsomässigt
mindre bra. Bristerna urholkar inte bara matkulturen
utan  också folkhälsan. Vidare visar statistik  från
kronofogdemyndigheterna att många privatpersoner har
ekonomiska  svårigheter.  Vi menar att en förklaring
till  detta säkert är att åtskilliga  av  dessa  har
bristfälliga  kunskaper om hushållning och därmed om
ekonomi. Hem- och  konsumentkunskap  ger  en bas för
förståelse  av hur individens och hemmets handlingar
och vanor har  betydelse  för  ekonomi, miljö, hälsa
och välbefinnande för var och en och för samhället i
stort.


3. Naturkunskap och teknik, m.m.
(punkterna 37, 38, 47, 50 och 51) –
v


av  Britt-Marie  Danestig (v) och  Kalle  Larsson
(v).

Vänsterpartiet  vill understryka  den  betydelse  de
kommunala teknikskolorna  har  för att öka intresset
för och kunskapen om naturvetenskap  och teknik. För
att öka antalet tekniker och naturvetare och för att
vi  skall  fortsätta  att vara i framkanten  av  den
industriella och innovativa utvecklingen, behövs ett
förändringsarbete.  Kommunala   teknikskolor  är  en
metod för att lösa problemet med  att skoltiden inte
räcker till för all den praktiska teknik  som behövs
för  att  ett  intresse skall kunna grundläggas  och
utvecklas på djupet. Speciellt för flickornas del är
teknikskolorna en  möjlighet  att lära teknik på ett
annat sätt än bara i teorin. Oftast är det flickorna
som saknar tillgång till verktyg  och utrustning för
att  prova  sig  fram. Kommunala teknikskolor  skall
komplettera      skolans       och      arbetslivets
teknikundervisning.

Vi  anser vidare att undervisning  om  den  civila
olydnadens  betydelse  för hur demokratin vuxit fram
och kan utvecklas bör vara ett större inslag i ämnen
som samhällskunskap, rättskunskap  och  historia  på
högstadiet,  gymnasiet, folkhögskolan och högskolan.
Vi anser att den  blinda  lydnaden  är  ett  hot mot
demokratin.  Det  är delvis genom civil olydnad  som
bygger på principen om icke-våld som de reformer som
lett  till vårt demokratiska  samhälle  kommit  till
stånd.  I  en demokrati borde varje medborgare kunna
få lika stort  inflytande  över besluten. Så är dock
inte  fallet  eftersom  de  stora   företagen   inom
oljeindustrin,    tobaksindustrin,   vapenindustrin,
bilindustrin, bankvärlden  osv. med sina lobbyister,
sina  ekonomiska påtryckningar  och  sin  makt  över
massmedierna  kan  undergräva  förutsättningarna för
drägliga levnadsvillkor för flertalet  människor  på
vår jord i dag och för hela  mänskligheten i morgon.
Vänsterpartiet  stöder  den  försöksverksamhet som
pågår   med   lokala   styrelser  med  elev-   eller
föräldramajoritet. Det bästa och effektivaste sättet
att stärka elevernas och  föräldrarnas  makt  är att
demokratisera  alla  skolor  och  göra skolorna till
samlingsplatser i lokalsamhället. Detta  är också en
viktig  nyckel  till kvalitetsförbättring i  skolan,
inte minst i skolor  där  många  av  föräldrarna  är
invandrade  och  kan  bidra  med sina perspektiv och
erfarenheter  för att utveckla  skolan.  Ett  av  de
största hindren  för  ett  engagerat kunskapssökande
och en framgångsrik inlärning  är nämligen den brist
på  delaktighet  som  många  elever   och  föräldrar
upplever.  Vi  anser  att  försöksverksamheten   bör
permanentas, men då försöket är förlängt till den 30
juni 2003 avstår vi från att reservera oss.
Det  behövs  bättre  kunskaper om skolbibliotekens
betydelse, och deras ställning  behöver  stärkas. Vi
menar att det är viktigt att skolledarnas utbildning
kompletteras  vad  gäller  skolbibliotekens funktion
och ändamål. Som ytterligare  stöd  för verksamheten
bör skolplanerna ta upp skolbibliotekens verksamhet.
På  detta  sätt  skulle  även  denna  verksamhet  få
politisk förankring och därmed en annan  ställning i
skolan.  När  det  gäller  skolbiblioteken  i övrigt
hänvisar  vi till reservation 11, punkt 51, i  detta
betänkande.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner

Motioner från allmänna motionstiden

2001/02:Ub202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av idrott i skolan.

2001/02:Ub211 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om ungdomars fritid.

2001/02:Ub212 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om fler betygssteg.

2001/02:Ub214 av Magnus Jacobsson och Amanda Agestav
(kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av  att
stödja och stärka en utvecklad elevdemokrati.

2001/02:Ub215 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som  i  motionen  anförs  om  rättigheter  för
skolelever.

2001/02:Ub218 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att utarbeta ett system
i skolan  för  att  uppvärdera informellt förvärvade
kunskaper och färdigheter  i  förhållande  till  dem
elever får genom studier.

2001/02:Ub220 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  särskilda
karriärtjänster bör inrättas för lärare.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en
lärarlegitimation bör införas.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att förskollärare
skall ha det pedagogiska ansvaret i förskolan.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om vikten av att öka
andelen förskollärare inom förskolan.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att lärare och
elever  behöver  ordning,  reda   och  arbetsro  i
skolan.

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att skolan har en
skyldighet    att    erbjuda    fortbildning   och
vidareutbildning till lärare.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  att  värna
läraryrkets kompetens.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att skolledaren
skall ges goda förutsättningar  för  att  leda den
skola där han eller hon verkar.

2001/02:Ub221 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  läraryrket
måste uppvärderas.

20.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  inrättandet  av
fler lektorat.

21.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om  att rektor skall
vara pedagogisk ledare.

22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  en
handlingsplan   mot  ungas  missbruk  av  alkohol,
narkotika och tobak skall utarbetas.

2001/02:Ub222 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att skollagen
skall  ändras  så  att alla elever har  rätt  till
undervisning  och  stöd  även  efter  skolpliktens
upphörande   tills   de    blir    behöriga   till
gymnasieskolans nationella program eller kan börja
i vuxenutbildning.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att elever  skall  lämna  grundskolan  när
målen nåtts i stället för efter en viss tidpunkt.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att möjlighet  att
dela in basämnena i särskild och allmän kurs skall
införas.

7.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  alla  elever
skall  få   betyg   från   årskurs   sex  och  att
betygsskalan skall bli sexgradig.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  elevernas
vårdnadshavare  skall  erbjudas skriftliga omdömen
fr.o.m. första årskursen.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om nationella prov
vid fler tillfällen.

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om att elever skall
få utvecklingssamtal med skriftlig dokumentation i
förskolan och under hela grundskolan.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  åtgärder mot
skolk.

16.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att timplanen
snarast skall avskaffas.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att eleverna
normalt skall börja grundskolan vid sex  års ålder
och avsluta den när målen har uppnåtts.

18.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  en  översyn  av
villkoren för rektorer och förskolechefer.

20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  kommunala
skolor skall göras  mer  fristående från kommunala
politiker.

23. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om tydliga mål i
förskolan.

24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
högskoleutbildade förskollärare  skall ha ansvaret
för den pedagogiska verksamheten.

25.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om samarbete mellan
föräldrar och förskola.

2001/02:Ub224 av Sten Andersson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av  allsidig
historieundervisning i de delar  av  landet som inte
alltid tillhört Sverige.

2001/02:Ub225 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  i  motionen  anförs om att ogiltig
frånvaro  skall  föras  in  i  elevernas  termins-
respektive kursbetyg.

2001/02:Ub227 av Margareta Cederfelt (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen  anförs  om  utökad  satsning   på
information för barn och ungdomar om droger.

2001/02:Ub231 av Amanda Agestav och Magnus Jacobsson
(kd):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i motionen anförs om behovet  av
sexualundervisning i skolan.

2001/02:Ub233 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att göra
regelverk, mål och intentioner kända.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om utbildningens
anpassning till elevens förutsättningar.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  tilltron  till
elevernas förmågor.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  skolans
huvuduppgift att förmedla kunskaper.

6.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om samarbetet mellan
skola och socialtjänst.

7.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  översyn  av
reglerna för elevers tillrättaförande.

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om skyldighet att ge
fortlöpande  information  till  föräldrar i frågor
som rör ordning och uppförande.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  flexibel
skolstart.

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om barnskola.

14. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om grundskoleexamen
och  möjligheterna   till   tidigarelagd  start  i
gymnasieskolan.

15. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om ett extra år i
grundskolan för elever som  inte nått grundskolans
mål.

16. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om nationella betyg.

17.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lokala betyg.

18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  skriftliga
omdömen.

28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om lärarcertifikat.

29.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  undervisning på
entreprenad.

2001/02:Ub240 av Agne Hansson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att tillsätta en
arbetsgrupp  för att studera resursanvändning  och
måluppfyllelse i kommunerna.

2.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram
förslag till reformer  för  rätt  till  kunskaper,
lokal  makt och fler lärare i enlighet med  vad  i
motionen anförs.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en
individuell   kunskapsrätt   för  alla  elever   i
grundskolan.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  införa
individuella  studieplaner  för   alla   elever  i
grundskolan.

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  att  avskaffa
timplanen.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ökad målstyrning.

10.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  att  se  över
sanktionsmöjligheterna  mot  kommuner  i syfte att
säkerställa en nationellt likvärdig skola.

12.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta lokala
skolstyrelser vid alla skolor.

13. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
inrättande av specialisttjänster.

14.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta för
införande av en lärarcertifiering.

2001/02:Ub245 av Sven Bergström och Åke Sandström
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i  motionen  anförs  om  behovet  av mera fysisk
aktivitet i skolan.

2001/02:Ub249 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening att undervisningen  i  samhällsorienterande
block  skall  ses över bl.a. vad  gäller  lärarnas
behörighet i de ämnen de skall undervisa i.

2001/02:Ub250 av Elizabeth Nyström och Anders G
Högmark (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om   fler   obligatoriska
schemalagda  idrottstimmar  i  grundskolan   och  på
gymnasiet.

2001/02:Ub253 av Beatrice Ask m.fl. (m):

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om införande  av
lärarcertifikat.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om initiativ för att
åstadkomma fler lektorstjänster.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
ledarskap i skolan.

2001/02:Ub256 av Helena Bargholtz (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om prövnings- och ansvarsnämnd
för skolan.

2001/02:Ub265 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i   motionen  anförs  om  skolornas
skyldighet    att    informera    föräldrar    och
skolhuvudman i ordnings- och uppförandefrågor.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  skriftliga
omdömen.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  rätten  för
enskilda skolor att utforma och sätta lokala betyg
tidigare.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om betyg i uppförande
och ordning.

2001/02:Ub266 av Ingvar Eriksson och Olle Lindström
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om kristendomens ställning
inom ämnet religionskunskap i grundskolan.

2001/02:Ub267 av Ingvar Eriksson och Lars Björkman
(m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  utbildning i
naturkunskap.

2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  lägger   fram
förslag  till ändring av utbildningssatsningar som
ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  aktuell
information  om  framsteg  på  miljöområdet på ett
bättre sätt skall klargöras i utbildningen.

2001/02:Ub270 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tillsätta  en utredning
som granskar skolans mål.

2001/02:Ub273 av Kenneth Lantz och Tuve Skånberg
(kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om förtydligande av 4
kap. 7 § skollagen (1985:1100).

2.   Riksdagen   begär    att   regeringen   utreder
möjligheten för elev att  erhålla  resebidrag  vid
val av annan skola.

2001/02:Ub275 av Elizabeth Nyström och Lars Björkman
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  mer yrkesinriktad sfi-
undervisning.

2001/02:Ub279 av Lennart Fridén (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet  av  en förbättring
av de allmänna simkunskaperna i Sverige.

2001/02:Ub282 av Rigmor Stenmark (c):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  trafikkunskap i
skolan.

2001/02:Ub286 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om god utbildning
som   en   central    del    i    en    fungerande
välfärdspolitik.

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs  om  att tillgång
till god utbildning är en grundläggande  rättighet
för alla svenska barn och ungdomar.

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs  om att alla barn
och  ungdomar skall erbjudas möjligheten  till  en
individuellt anpassad utbildning.

2001/02:Ub287 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om vikten av  att
skolan  har  ett tydligt signalsystem gällande hur
barnen tillgodogör sig kunskap.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om att betyg och
skriftliga  omdömen skall kunna införas redan från
första klass.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  de
enskilda  skolorna själva skall få avgöra om betyg
eller skriftliga omdömen skall ges.

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad som i motionen anförs om att betyg  bör
ges senast från sjätte klass.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om  att  när ett
barn  når kunskapsmålet för grundskolan skall  han
eller hon  ges  ett  kvitto på detta, i form av en
grundexamen.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  att  en
nödvändig  åtgärd  för att stärka gymnasiet är att
reda ut problemen i grundskolan.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i motionen anförs om att nationella
prov bör genomföras årskursvis.

2001/02:Ub288 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs  om  att  skolans
resurser   måste   styras   till   kärnuppgifterna
undervisning, lärare och läromedel.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  skolans
lokalutnyttjande och administration.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om kommunernas
hyressättning för skolan.

2001/02:Ub290 av Sten Tolgfors (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs om att landets
kommunala    skolor    skall     omvandlas    till
självständiga enheter, där medarbetarna  med fullt
ansvar   för   verksamhetens  utveckling  har  att
besluta om skolans angelägenheter.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen anförs om att hur de
nationella  riktlinjerna  och  målen  för  skolans
verksamhet   skall   uppnås   skall   avgöras   av
respektive skola.

2001/02:Ub292 av Yilmaz Kerimo och Tommy Waidelich
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om sfi-undervisning.

2001/02:Ub293 av Maria Larsson och Ragnwi Marcelind
(kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att öka
den fysiska aktiviteten bland elever i grundskolan
och gymnasieskolan.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att   stärka
idrottsämnets  ställning  i  såväl  grundskola som
gymnasieskola.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat uppdrag
i lärarutbildningen och lärarfortbildningen.

2001/02:Ub296 av Johan Pehrson (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om ökat antal idrottstimmar i
skolan.

2001/02:Ub297 av Harald Nordlund (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    som    i   motionen   anförs   om
skolundervisning i 1900-talets historia.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen   anförs  om  en
upplysningskampanj  om de massmord som  begåtts  i
kommunismens namn.

2001/02:Ub303 av Kjell Eldensjö och Fanny Rizell
(kd):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om andra förebyggande
åtgärder mot ett ökande drogbruk.

2001/02:Ub310 av Karin Falkmer (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen   anförs   om   en  stärkning  av
idrottsämnet  på  samtliga  stadier  i  det  svenska
skolsystemet.

2001/02:Ub318 av Ulla-Britt Hagström (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om uppföljning av maxtaxans
konsekvenser för barnens förskolemiljö.

2001/02:Ub320 av Catharina Hagen (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om mer obligatorisk idrott
i skolan.

2001/02:Ub322 av Sofia Jonsson m.fl. (c):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om utveckling av
förskoleklass.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om överläggningar med
riksdagspartierna    för    att    nå    en   bred
överenskommelse om ett förändrat betygssystem.

14.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs om en översyn och en
samordning av eftergymnasiala yrkesutbildningar.

16. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en lagstadgad rätt
att delta i gymnasial vuxenutbildning.

2001/02:Ub328 av Inger René och Marietta de
Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om konkurrensutsättning  av
svenskundervisning för invandrare.

2001/02:Ub337 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att förutsättningarna för
ett särskilt tidsbegränsat stöd till glesbygdsskolor
utreds.

2001/02:Ub340 av Christina Axelsson och Sonia
Karlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om   behovet    av
föräldraengagemang i skolan.

2001/02:Ub342 av Mikael Oscarsson (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  möjligheten att
kunna ge betyg tidigare och oftare.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge
skriftliga omdömen.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om möjligheten att ge
omdömen i ordning och uppförande.

2001/02:Ub346 av Peter Pedersen m.fl. (v):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör  återkomma  med  förslag som syftar  till  att
stimulera  ökad  och  daglig   fysisk   rörelse  i
grundskolan.

2001/02:Ub347 av Ingrid Burman m.fl. (v):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  innehållet i och
utformningen av sex- och samlevnadsundervisningen.

2001/02:Ub354 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen   anförs   om   ”moderna
hushållsskolor” som kulturbärare.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  en  ”modern
hushållsskola”  som mötesplats för kvinnor och män
från olika kulturer.

2001/02:Ub355 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs   om  genomförandet  av  en
informationskampanj om droger.

2001/02:Ub357 av Lena Sandlin-Hedman och Anders
Ygeman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en utredning för
att   se  över  reglerna  kring  skolsponsring   och
marknadsföringslagen.

2001/02:Ub360 av Laila Bjurling (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om flextid i skolan.

2001/02:Ub363 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  skolans
uppgift är både lärande och fostrande.


2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  skolan  skall
vara  anpassad  till  varje  enskild ung människas
förutsättningar och behov.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  att  i  övrigt
arbeta i motionens anda.

2001/02:Ub364 av Maud Björnemalm m.fl. (s):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket och
Folkhälsoinstitutet      i      samverkan      med
Riksidrottsförbundet  får  i uppdrag att gemensamt
utreda möjligheterna till en  långsiktig samverkan
mellan  skola  och  föreningsliv för  ökad  fysisk
aktivitet hos barn och ungdomar.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om en framtidsanalys
i syfte att  utveckla  metoder  och arbetssätt för
att  nå  alla  barn  och  ungdomar med  lustfyllda
aktiviteter.

2001/02:Ub369 av Olle Lindström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om    att     fler
undervisningstimmar i skolan bör ägnas åt idrott.

2001/02:Ub370 av Inga Berggren och Inger René (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om vikten  av  ämnet
hem- och konsumentkunskap i grundskolan.

2001/02:Ub375 av Lars Wegendal (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  en utredning i syfte att
finna   ett   bidragssystem   som  underlättar   för
skolklasser  från  hela  landet att  en  gång  under
grundskoletiden besöka landets  huvudstad  och  dess
riksinstitutioner.

2001/02:Ub382 av Kent Olsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad     i    motionen    anförs    om    att    fler
undervisningstimmar i skolan bör ägnas åt idrott.

2001/02:Ub387 av Ulla-Britt Hagström (kd):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en uppföljning  om
varför avhopp sker från lärarkåren.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en uppföljning
måste göras för att visa på hur andelen  obehöriga
lärare påverkar kvaliteten i skolan.

2001/02:Ub394 av Carina Ohlsson och Monica Green
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om vikten av att stödja  och
medverka till att starta kommunala teknikskolor.

2001/02:Ub400 av Kerstin Kristiansson Karlstedt och
Susanne Eberstein (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kost och motion i skolan.

2001/02:Ub407 av Eskil Erlandsson och Lena Ek (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att undersöka möjligheten
att  ge  läroplanen  ökat  utrymme   för   praktiska
livsmedelskunskaper.

2001/02:Ub408 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs    om    att   stärka
modersmålsundervisningens ställning.

2001/02:Ub409 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att träning i civil olydnad
borde   vara  en  självklarhet  i  den  demokratiska
processen och även skall vara en del av utbildningen
i  ämnen  såsom  samhällskunskap,  rättskunskap  och
historia på högstadiet, gymnasiet, folkhögskolan och
högskolan.

2001/02:Ub416 av Eva Arvidsson och Karin Jeppsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  livskunskap  som  ämne i
skolan.

2001/02:Ub419 av Tuve Skånberg och Johnny Gylling
(kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i   motionen  anförs  om  ett  studievänligare
betygssystem.

2001/02:Ub420 av Mona Berglund Nilsson och Lisbet
Calner (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   i  motionen   anförs   om   vikten   av   fler
idrottstimmar i skolan.

2001/02:Ub426 av Berit Adolfsson och Cristina
Husmark Pehrsson (m):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om vikten av fysisk
aktivitet för  barn  och  ungdom  för att de skall
kunna kompensera välfärdens biverkningar.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  nytänkande  och
samverkan mellan olika aktörer i skolan.

2001/02:Ub433 av Berit Adolfsson (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ge   Skolverket   i  uppdrag  att  anstränga   sig
ytterligare för att få behöriga lärare i skolan.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ge   Skolverket  i  uppdrag  att  införa  betyg  i
uppförande   och   ordning  för  att  upprätthålla
ordning och skapa studiero  och  arbetsro för alla
som vistas i skolans klassrum.

2001/02:Ub435 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att Skolverket bör
utöva tillsyn  över  hur  skolor  lever  upp  till
värdegrunden.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om att  varje  skola
bör ha en  plan  för  hur  man kan omsätta skolans
värdegrund i praktiken.

2001/02:Ub444 av Marianne Carlström och Karin
Jeppsson (s):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  motionen  om  antalet
undervisningstimmar     i     ämnet    hem-    och
konsumentkunskap.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  anförs  i  motionen  om  vikten av
utbildad     personal    i    ämnet    hem-    och
konsumentkunskap.

2001/02:Ub445 av Marianne Carlström och Karin
Jeppsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i   motionen  om  tillgången  till
undervisnings-    och    informationsmaterial     om
vegetarisk och vegansk kost.

2001/02:Ub446 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans värdegrund
i såväl förskola som obligatoriskt skolväsende.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  kristendomens
ställning i religionsämnet.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  flexibel
skolstart.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om flexibilitet och
fortsatt  nioårig  skolplikt  med  möjlighet  till
förlängning.

8.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  fördelningen
mellan praktisk-estetiska  och  teoretiska ämnen i
skolan.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   idrottens
betydelse för barns välbefinnande.

10.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen  anförs  om kulturens roll i
skolan  och  musik- och kulturskolornas  betydelse
för barns utveckling.

11. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om vidareutveckling
av utvecklingssamtalen.

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om betygssystemets
utformning.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om skolors skyldighet
att  utarbeta  ett  skriftligt  omdöme  om  elev i
årskurs 9 som saknar godkänt betyg.

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs  om  mentorer  för
nyutexaminerade lärare.

15. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  skolledares
möjligheter att kunna verka som pedagogisk ledare.

16. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av ett ökat
elevinflytande i takt med stigande ålder.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om föräldrars rätt
till information och inflytande i skolan.

19. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om rollfördelningen i
den målstyrda skolan.

22.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  behovet  av
kvalitetsgranskning av ämnen som läses i block och
fördelningen  mellan  praktiska   och   teoretiska
ämnen.

2001/02:Ub451 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  utökade lektionstimmar
idrott i skolan per vecka.

2001/02:Ub454 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   i  motionen  anförs  om  utveckling   av
barnomsorg, förskola och förskoleklass.

2001/02:Ub455 av Gunnar Goude m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  i  motionen   anförs   om   utveckling  av
grundskolan.

2001/02:Ub460 av Siw Wittgren-Ahl (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i motionen om att en översyn  görs av
sponsring i skolorna.

2001/02:Ub463 av Sten Tolgfors (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att inget barn
skall  behöva  lämna  grundskolan  med  mindre  än
erforderliga baskunskaper.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som   i   motionen   anförs   om  att
skolplikten  skall  ersättas  med  en  individuell
kunskapsrätt.

2001/02:Ub464 av Carl Fredrik Graf (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  som  i motionen anförs  om  idrottens
betydelse i skolan.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som i motionen anförs om övervikt och
fetma bland ungdomar.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
idrottsrörelsen  skall  få  bättre  möjlighet  att
medverka i skolans undervisning.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om ämnet idrott och
hälsas inverkan på den fysiska aktiviteten.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs  om  antalet
lektionstimmar i ämnet idrott och hälsa i skolan.

2001/02:Ub468 av Ulla-Britt Hagström (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att sex- och
samlevnadsundervisningen   blir   obligatorisk   i
grund- och gymnasieskolan.

2001/02:Ub474 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet av en  översyn  av
svenska för invandrare.

2001/02:Ub476 av Lena Sandlin-Hedman och Lars Lilja
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om idrott och hälsa i skolan.

2001/02:Ub477 av Birgitta Carlsson och Elver Jonsson
(c, fp):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  i  både
grundskolan  och gymnasiet utöka antalet lektioner
i ämnet idrott och hälsa.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om en rikskampanj i
skolan om farorna med användandet av olika droger.

2001/02:Ub479 av Ingvar Eriksson och Anna Åkerhielm
(m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  ämnet  idrott och hälsa i
skolan.

2001/02:Ub483 av Beatrice Ask m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  elever med
ofullständiga betyg skall erbjudas ett extra  år i
grundskolan.

2001/02:Ub484 av Ola Sundell (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om antalet veckotimmar i ämnet
idrott och hälsa.

2001/02:Ub490 av Britt-Marie Danestig m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
att  en  utredning bör tillsättas i syfte att utröna
hur  mentorprojekt   med  Näktergalen  i  Malmö  som
förebild skall kunna spridas  till  andra  högskolor
och  kommuner  och omfatta fler studerandekategorier
än lärarstuderande.

2001/02:Ub493 av Eva Arvidsson och Agneta Ringman
(s):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om behovet av ökat
intresse för teknik.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
samordning av resurser till projektet.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
regeringen äger projektet.

2001/02:Ub495 av Tuve Skånberg (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om fler betygssteg.

2001/02:Ub498 av Birgitta Ahlqvist och Agneta Brendt
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om komplettering  av  moment i
skolledarutbildningen.

2001/02:Ub503 av Göte Wahlström och Martin Nilsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i motionen anförs om behovet av att utreda  hur
de demokratiska  politiska  partierna  kan ges ökade
möjligheter till information i skolan.

2001/02:Ub508 av Siw Wittgren-Ahl (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  anförs i motionen om betydelsen av
att lärarna kan förmedla  och  lära ut metoder för
konflikthantering.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  anförs  i  motionen  om att införa
medlingsverksamhet i svenska skolor.

2001/02:Ub514 av Marina Pettersson (s):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  utökad  tid  i
skolan för  barn  att  ägna  sig åt hälsofrämjande
aktiviteter av både fysisk och psykisk art.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  en  samlad
kompetens    (sjukgymnaster,   idrottslärare   och
kuratorer) mera  individinriktat  kan  arbeta  mot
ohälsa i skolorna.

2001/02:Ub520 av Inger Segelström och Eva Arvidsson
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om elevers möjligheter att
kunna byta skola.

2001/02:Ub523 av Cinnika Beiming m.fl. (s):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen  av  en
utveckling av skolan enligt motionens intentioner.

2001/02:Ub531 av Kent Härstedt och Annika Nilsson
(s):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om simundervisning
för skolbarn.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om ett förtydligande
i läroplanen  beträffande  vilka  krav  som ställs
beträffande simkunnighet.

2001/02:Ub532 av Karin Enström (m):

Riksdagen  begär att regeringen lägger fram  förslag
till ändring  av  intagningsreglerna  vid komvux för
att    komma    till    rätta    med    de   omvända
incitamentsstrukturerna.

2001/02:Ub542 av Marina Pettersson och Hillevi
Larsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  lärarnas  ansvar   att
motverka  fördomar, både sina egna och andras, kring
homosexuellas,    bisexuellas   och   transpersoners
livsvillkor.

2001/02:Ub548 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att barnomsorg är
en omsorgsfråga och inte en utbildningsfråga.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  förskolans
värdegrund.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
familjedaghemmen  skall   ingå   i   den  allmänna
förskolan.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  bevaka
situationen för de öppna förskolorna med anledning
av den allmänna förskolans införande.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om lekens betydelse
för barns utveckling.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om bristerna inom
skolbarnsomsorgen.

8.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om fortbildning för
personal inom förskoleverksamheten.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  tillsyn  och
uppföljning      av     förskoleverksamhet     och
skolbarnsomsorg.

2001/02:Ub549 av Yvonne Andersson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om vuxnas rätt till
utbildning på motsvarande gymnasienivå.

9. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om värdegrunden för
vuxenutbildningen.

2001/02:Ub550 av Ulla-Britt Hagström och Annelie
Enochson (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att Skolverket
skall  verka  för  att  förbättra   skolans   ANT-
undervisning (alkohol, narkotika, tobak).

2001/02:Ub551 av Lennart Gustavsson m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen ger Högskoleverket
och   Skolverket   i   uppdrag   att   tillse  att
skolledarnas  utbildning  kompletteras vad  gäller
skolbibliotekets funktion och ändamål.

2. Riksdagen begär att regeringen  ger  Skolverket i
uppdrag    att   informera   kommunerna   om   att
skolplanerna  även  bör  ta  upp  skolbibliotekens
verksamhet.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening att målen  i Unescos skolbiblioteksmanifest
bör integreras i målsättningarna  för  den svenska
skolan alltifrån förskola till högskola.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  att Skolverket bör ges  i  uppdrag  att  i
samråd med  Kulturrådet  ansvara  för  att främja,
följa och utvärdera skolbiblioteksverksamheten.

2001/02:K284 av Agne Hansson m.fl. (c):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
ta initiativ till att underlätta  för ungdomar att
engagera    sig   i   samhällsarbetet   i   större
utsträckning  än  i dag utan att deras möjligheter
till bra betyg försämras.

2001/02:K381 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad som i kapitel 4.2.3.1 i motionen anförs
om elevinflytande.

5.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad som i kapitel 4.2.3.2 i motionen anförs
om mer ämnesutrymme för demokrati.

2001/02:Sk319 av Kenneth Lantz och Sven Brus (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  fler  timmar  i
skolan för fysiskt arbete, gymnastik och rörelse.

2001/02:Ju237 av Agne Hansson m.fl. (c):

20.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   vad  i  motionen  anförs   om   att   öka
informationen  angående  droger  och deras följder
till ungdomar och föräldrar.

2001/02:Ju266 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad som  anförs  i  motionen  om behovet av
ordning i skolan.

2001/02:Ju322 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs  om  att  införa
informationsplikt   för  skolan   om   narkotikans
verkningar.

2001/02:Ju325 av Anne-Katrine Dunker och Cristina
Husmark Pehrsson (m):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om skolans uppgift.

2001/02:L367 av Ana Maria Narti m.fl. (fp):

14.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolundervisningen
om  homosexualitet,  bisexualitet,  transsexualism
och transvestism.

2001/02:L371 av Tasso Stafilidis m.fl. (v, s, c, fp,
mp):

33. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om att den kommunala
grund-  och   gymnasieskolan   och  de  fristående
skolornas  sex-  och  samlevnadsundervisning   bör
förbättras och vara obligatorisk.

34.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att läromedel inte
får förmedla en fördomsfull syn på HBT-personer.

2001/02:Sf255 av Agne Hansson m.fl. (c):

11. Riksdagen begär hos regeringen  förslag  om  att
sfi-undervisningen  skall  kombineras  med praktik
vid arbetsplatser.

2001/02:Sf334 av Margit Gennser m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  att  de  som  så
önskar  får en sfi-check för att öka den enskildes
möjlighet   att   lära   sig  svenska  efter  egna
förutsättningar.

2001/02:Sf392 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  den  öppna
förskolan  som  en   tillgång   för   ensamstående
föräldrar.

22.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om definitionen av
begreppen barnomsorg och förskola.

24. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
arbetet  inom den öppna förskolan tillvaratas  och
utvecklas.

2001/02:Sf399 av Magda Ayoub m.fl. (kd):

30. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
modersmålsundervisning.

33.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om yrkesspecifik
språkundervisning.

38.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
modersmålsundervisningen        i       nationella
minoritetsspråk.

2001/02:Sf400 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
svenskundervisningen.

2001/02:So305 av Magda Ayoub (kd):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  utformandet  av
nationella     mål     för     samlevnads-     och
sexualundervisning i skolan.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening     vad     i     motionen     anförs    om
kompetensutvecklande   insatser  för  lärare   vad
gäller samlevnads- och sexualundervisning.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om forskning gällande
det ökade sexualiserade språkbruket i skolorna.

2001/02:So371 av Anne-Katrine Dunker och Ewa Thalén
Finné (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om skolans ansvar.

2001/02:So376 av Margareta Viklund (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om att idrottsämnets
och hemkunskapsämnets innehåll  och  timplan  blir
föremål för särskild utredning.

2001/02:So495 av Matz Hammarström m.fl. (mp):

16.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening   att  ANT-undervisningen   skrivs   in   i
läroplanen.

17. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om utbildning  på
Lärarhögskolan i ANT-frågorna.

18. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  vikten av de
kommunala skolplaner som skall utgöra grunden  för
de enskilda skolornas ANT-undervisning.

2001/02:So501 av Agne Hansson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs om att  lyfta  fram
mångfaldsaspekterna inom barnomsorgen och skolan.

2001/02:So502 av Tasso Stafilidis och Charlotta L
Bjälkebring (v):

1.  Riksdagen  begär   att   regeringen  uppdrar  åt
Skolverket    att    utveckla    strategier    för
tobaksprevention  som  bygger på ungdomarnas  egna
erfarenheter och engagemang och föra ut detta till
landets skolor.

2001/02:So612 av Lars Gustafsson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  som  i  motionen  anförs om att genom
riktade insatser öka hälsomedvetandet  bland  barn
och ungdomar.

2001/02:So615 av andre vice talman Eva Zetterberg
m.fl. (v, kd, fp, mp, c):

1.  Riksdagen begär att regeringen ger Skolverket  i
uppdrag     att     utveckla     strategier    för
tobaksprevention  som  bygger på ungdomarnas  egna
erfarenheter och engagemang och föra ut detta till
landets skolor.

2001/02:So632 av Helena Hillar Rosenqvist och
Kerstin-Maria Stalin (mp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en
lektion   per   dag   med   fysisk   aktivitet   i
ungdomsskolan.

2001/02:So637 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  kunskap  och
kvalitet i skolan som verktyg för ökad egenmakt.

2001/02:Kr247 av Ewa Larsson m.fl. (mp):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen   anförs   om  att  de
konstnärliga ämnena i skolan skall stärkas.

2001/02:Kr339 av Kent Olsson m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs   om   idrottens
betydelse i skolan.

2001/02:Kr426 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

2. Riksdagen  begär  att  regeringen återkommer till
riksdagen  med  förslag  till   åtgärder  för  att
uppvärdera  det icke formella lärandet  i  svenska
skolor.

2001/02:Kr427 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad som i motionen anförs om vikten av att
grundlägga  en  hälsosam  livsstil  i  unga år och
skolans betydelse i detta sammanhang.

2001/02:Kr429 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om  behovet  av
medieutbildning för alla i skolan.

2001/02:T286 av Elver Jonsson (fp):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om en förbättrad och
mer aktiv trafikundervisning på alla skolnivåer.

2001/02:T465 av Sven Bergström m.fl. (c):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att ge Skolverket
i uppdrag  att  initiera och utvärdera projekt för
distansutbildning i grund- och gymnasieskolan.

2001/02:MJ288 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp):

2. Riksdagen begär att regeringen låter utarbeta nya
råd för hur barns  och  ungdomars  lekplatser  och
skolgårdar   skall   byggas  i  syfte  att  minska
utsattheten för skadlig och cancerframkallande UV-
strålning.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om en kampanj för
trädplantering på skolgårdar och lekplatser.

2001/02:MJ338 av Agne Hansson m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i   motionen   anförs   om   ökad
tillgänglighet    till     vuxenutbildning    inom
lantbrukssektorn.

2001/02:MJ341 av Gunnel Wallin (c):

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att verka för att
det  inom   KY-utbildningen   ges   möjlighet  att
särskilt anpassa kursutbudet i fråga om inriktning
och längd efter jordbrukets villkor som  biologisk
näring.

2001/02:MJ518 av Lotta Hedström m.fl. (mp):

17.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om mat på dagis och i
skolan.

22. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  som  i motionen anförs om rättigheten
att få vegetarisk kost  eller vegankost serverad i
ungdomsskolorna.

2001/02:N262 av Yvonne Ångström m.fl. (fp):

12. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om gymnasium och
folkhögskolor.

2001/02:N364 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om strategier för att
förändra attityden  till  utbildning,  kunskap och
skolan i sig.

2001/02:A317 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

13.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  att  den  försöksverksamhet  som pågår med
lokala     skolstyrelser     med    elev-    eller
föräldramajoritet bör permanentas.

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om behovet av en
samlad   genomtänkt  tvåspråkig  utbildning   från
förskolan     t.o.m.     gymnasiet     samt    att
modersmålslärare skall ingå i skolornas arbetslag.

2001/02:A391 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i motionen anförs  om  det  nuvarande
utbildningssystemet.