Skärpt ansvar för fartygsvrak

Anf. 43 Ola Johansson (C)

Herr talman! I och med dagens beslut tillträder Sverige den så kallade Nairobikonventionen som reglerar det ansvar som konventionsstaterna har för att anmäla och märka ut förekomsten av vrak och ställa krav på fartygens ägare att de avlägsnas innan de ställer till skada för miljön och kusten, hindrar framkomligheten för annan sjöfart och skapar olägenheter för turism och annan näringsverksamhet i anslutning till Sveriges vattenvägar och kuster.

Skärpt ansvar för fartygsvrak

Att det lagstiftas på området ger oss en garanti för att vraken forslas bort, att det är ägaren som i samtliga fall har ansvaret för att vrak forslas bort och att de största fartygen också ska kunna uppvisa att det finns en ansvarsförsäkring för detta.

Herr talman! Centerpartiet välkomnar tillträdet till 2007 års internationella konvention om avlägsnande av vrak. Fartyg som förliser och blir liggande utgör en miljöfara på lång sikt, eftersom det kan finnas farliga ämnen ombord, till exempel oljor och bränslen, som orsakar skador på kusten och den marina miljön.

Det talas i betänkandet och även i utredningen om dräktighet, i det här fallet fartygets, vilket är ett sätt att beräkna ett fartygs bruttovolym, det vill säga hur mycket som totalt inryms i ett fartyg. Alla fartyg med en bruttodräktighet på 300 eller mer måste vara försäkrade på ett sådant sätt att en bärgning, när den måste ske, kan ersättas.

Det handlar då om mycket stora båtar, och frågan är hur Sjöfartsverket, som blir den ansvariga myndigheten, ska hantera oförsäkrade båtar som har en dräktighet under 300 och vars ägare saknar försäkring och därmed kan undandra sig ansvar för att bekosta bärgningen.

Jag har när jag har förberett det här studerat den svenska handelsflottans dräktighet, och av de 990 fartyg som fanns registrerade 2012 - det är förmodligen färre nu - hade de flesta en bruttodräktighet under 100.

I Danmark, som också har tillträtt Nairobikonventionen, krävs det en ansvarsförsäkring för fartyg mellan 20 och 300, så det finns alltså anledning att återkomma och driva den här frågan i andra sammanhang för att åstadkomma en ordning där fler fartyg omfattas av kravet på en ansvarsförsäkring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt ansvar för fartygsvrak

Ju mer vi studerar förslaget desto fler frågor ställer vi oss. Tyvärr är tiden kort, och måhända är jag nu ute på djupt vatten. Även fritidsbåtar kan ju vara stora, men sällan är de så stora att de har en dräktighet på 300 eller mer - då är det mer en passagerarfärja vi talar om.

Med ett spann på 20-300 omfattas dock merparten av den svenska handelsflottan, och därför borde vi kanske också återkomma med förslag om att utöka kravet på ansvarsförsäkringen. Det får vi skriva en ny motion om.

Centerpartiet vill, i och med att Sverige nu tar ett helhetsgrepp på den kommersiella sjöfarten, uppmärksamma det stora problem som är de 17 000 vrak som finns längs Sveriges kuster och avsaknaden av styrmedel som skulle göra att vi kommer till rätta med åtminstone de 300 som Sjöfartsverket betraktar som direkt miljöfarliga.

Om detta nämns ingenting i regeringens förslag, och det nämns heller ingenting om den stora miljöfara som ligger i att många ägare av fritidsfartyg helt enkelt överger sin båt och låter den ligga kvar. På samma sätt som vi försöker få tag i ägare till övergivna bilar och komma till rätta med de så kallade fordonsmålvakterna borde problemen med fritidsbåtar uppmärksammas, och med vår motion vill vi peka på den verksamheten.

Registret för fritidsbåtar avskaffades redan 1993, vilket har gjort det svårare att hitta ägaren till övergivna båtar. Ett återinförande av registret skulle kunna ställas mot någon form av producentansvar för fritidsbåtar inom EU. Båda förslagen är intressanta och borde kunna utredas vidare.

Herr talman! Kanske är det grundlöst att driva frågan om att inarbeta det i just den här lagstiftningen, men vi vill genom ett tillkännagivande förmå regeringen att gå till botten med frågan, som ju är en potentiell och akut miljöfara som drabbar alla våra vatten - inte bara farleder för handelsfartyg utan också insjöar, vattendrag och småbåtshamnar i hela Sverige.

Det här berör också utredaren i sitt betänkande, och han föreslår att planerad lagstiftning om nedskräpande fritidsbåtar samordnas med vrakkonventionens bestämmelser. Detta har dock regeringen valt att inte gå vidare med, något som vi i Centerpartiet är kritiska till. Därför yrkar jag bifall till vår reservation.

Anf. 44 Faradj Koliev (S)

Herr talman! Vi debatterar civilutskottets betänkande Skärpt ansvar för fartygsvrak.

Regeringen levererar politik som skapar ordning och reda, inte bara i svensk ekonomi utan även när det gäller hanteringen av fartygsvrak i våra vatten.

Fartyg som går på grund utgör en risk för skador på annan egendom och har negativa miljöeffekter. Till exempel kan ett liggande fartyg utgöra kollisionsrisk, och läckaget av farliga ämnen kan skada den omgivande miljön, hindra fiske och hämma turismen i området.

Det är därför viktigt att tydliggöra ansvaret för åtgärderna för att avlägsna fartygsvrak och inte minst möjliggöra effektiva medel för att kunna ingripa när ett fartyg går på grund.

Föreslagna lagändringar i propositionen är de som bedöms lämpliga i relation till vårt godkännande av Nairobikonventionen 2007 om avlägsnande av vrak. Konventionen stärker befogenheterna att ingripa mot fartygsvrak som innebär fara för sjöfartstrafiken och miljön. Ett godkännande av Nairobikonventionen stärker alltså skyddet för såväl sjöfarten som miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt ansvar för fartygsvrak

Lagändringen innebär att fartygets ägare har skyldighet att avlägsna ett fartygsvrak som utgör en fara för sjöfarten eller miljön. Fartygsägaren blir också ansvarig för de kostnader som åtgärderna medför. Om det gäller stora fartyg blir ägaren även skyldig att ha en ansvarsförsäkring för att täcka sitt ansvar. Sjöfartsverkets uppgift här är att märka ut vrak som bedöms utgöra en fara. Vid behov kan Sjöfartsverket ingripa direkt och vidta åtgärder på fartygsägarens bekostnad.

Propositionen stöds av nästan alla partier i utskottet. Det är bara Centerpartiet som i en motion begär ytterligare åtgärder. Här är det viktigt att påpeka, som jag redan har gjort i mitt anförande, herr talman, att förslagen till lagändringar i propositionen är de som bedöms vara relevanta och lämpliga i och med att vi godkänner Nairobikonventionen. Ändringar som är utanför konventionens tillämpningsområde kan med fördel diskuteras i framtiden inom ramen för ett annat relevant lagstiftningsarbete.

Jag yrkar bifall till regeringens proposition.

Anf. 45 Ola Johansson (C)

Herr talman! Detta blir ett mycket kort replikskifte. Det som förbryllar mig lite grann när jag studerar förarbetena till detta är att jag kommer fram till att av den svenska handelsflottans ca 1 000 fartyg är det 990 som inte omfattas av kravet på en ansvarsförsäkring. Vän av ordning borde kanske reflektera över hur det kommer sig att vi inför en lagstiftning baserat på en konvention på en så låg nivå att merparten av den svenska handelsflottans fartyg inte omfattas av kravet på en ansvarsförsäkring.

Det finns en uppenbar risk för att en fartygsägare som hamnar på obestånd eller som inte vill ta ansvar för sin egendom när den har hamnat på grund i exempelvis Göta älv inte tar detta ansvar därför att det saknas pengar. Vi får en problematik som vi ser när det gäller fordonsmålvakter, där vi har gått vidare med lagstiftning för att komma åt oseriösa människor som utnyttjar andra människor på det här sättet. Vi kanske är på väg mot en liknande situation inom sjöfarten.

Det skulle vara intressant att höra Faradj Koliev reflektera lite grann över dessa frågor.

Anf. 46 Faradj Koliev (S)

Herr talman! Mycket kort: Då har vi all anledning i världen att komma tillbaka till frågan.

Anf. 47 Ola Johansson (C)

Herr talman! Så Faradj Koliev föreslår alltså någon form av utvärdering av lagen? Det låter bra. Då har vi kanske möjlighet att återkomma också med detta.

Det finns dessutom reflektioner från utredarens sida om att man vill återkomma till frågan om fritidsbåtar. Förslaget från utredaren var att även fritidsbåtar skulle omfattas av de lagändringar som kommer till följd av ett anslutande till Nairobikonventionen. Har Faradj Koliev några kommentarer till det?

Anf. 48 Faradj Koliev (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt ansvar för fartygsvrak

Herr talman! Nej, jag har inga kommentarer förutom dem som bedöms vara relevanta. De relevanta lagändringarna finns med i propositionen. Om det finns fler frågor som inte har direkt anknytning till konventionen men som ändå är intressanta och viktiga att titta på har vi all anledning att komma tillbaka till frågorna.

Anf. 49 Lars Beckman (M)

Herr talman! Jag yrkar bifall till civilutskottets förslag i betänkande 2006/17:CU18.

Den här veckan är det havskonferens i New York, så det passar bra att vi har ett ärende i dag som handlar om just vatten, nämligen frågan om att ta bort fartygsvrak som är en fara för sjösäkerhet eller miljö. Man märker att det är havskonferens, inte minst för att statsmedierna Sveriges Television och Sveriges Radio lojalt för ut det budskap som regeringen vill ha ut till svenska folket utan kritiska motfrågor eller analyser - apropå det förra ärendet som konstitutionsutskottet hade uppe här om fri radio.

Förra veckan hade vi en genomgång här i riksdagen inför den havskonferens som sker. Då ställde en riksdagskollega till mig en fråga till representanten för UD om Sverige kommer att lyfta fram den produkt som kanske mest påverkar havet - mikroplast från bildäck. Tyvärr blev svaret nej, utan i stället driver regeringen frågan om plastpåsar.

I frågan om att vi ska rädda världshaven från nedskräpning och nedsmutsning finns det självklart inga åsiktsskillnader i den svenska riksdagen, precis som den föregående talaren från Socialdemokraterna sa. Här är vi helt överens. Däremot är det viktigt att vi inte för något slags symbolpolitik utan att vi verkligen åtgärdar de samhällsproblem som finns.

Herr talman! Sverige behöver en sammanhållen vattenpolitik i framtiden. Frågan berör flera utskott, bland andra civilutskottet, försvarsutskottet, miljö- och jordbruksutskottet och näringsutskottet. Här måste vi jobba med hängrännor i stället för stuprör, och jag kan lova såväl regeringen som riksdagen och svenska folket att vi även i den här frågan kommer att driva regeringen framför oss.

I frågan om avlägsnade av fartygsvrak är vi moderater dock helt överens med regeringen, inte minst eftersom det var Alliansen som 2013 tillsatte den utredning som ligger till grund för dagens beslut. Den 18 november 2013 fick en utredare i uppdrag att ta fram underlag för bedömningen av om Sverige skulle tillträda Nairobikonventionen, och man skulle föreslå de författningsändringar som behövdes eller som bedömdes lämpliga i samband med ett tillträde. Uppdraget redovisades i departementspromemorian Avlägsnande av vrak (Ds 2015:16).

Det är viktigt att fartygsägare blir skyldiga att ta bort fartygsvrak som innebär en fara för sjösäkerhet och miljö. Vi kan också notera att de flesta, eller kanske till och med alla, remissinstanser var positiva till regeringens förslag, som alltså kom från den utredning som Alliansen tillsatte.

Jag yrkar alltså bifall till regeringens förslag, men jag förutsätter att regeringen tar frågan om vatten på större allvar och tar fram en sammanhållen politik på området.

Överläggningen var härmed avslutad.

Skärpt ansvar för fartygsvrak

(Beslut fattades under § 20.)