Näringsutskottets betänkande

2020/21:NU15

Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ny lag och lag­ändring. För­sla­gen skapar ett särskilt investeringsutrymme för elnäts­verksamhet för att elnätsföretag ska göra kapacitetshöjande inve­ste­ringar i elnäten. Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2021.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns tre reservationer (SD, V) och två särskilda yttranden (SD, V).

Behandlade förslag

Proposition 2020/21:94 Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet.

Fyra yrkanden i följdmotioner.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Reservationer

1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD, V)

2.Uppföljning och utvärdering, punkt 2 (SD)

3.Övrigt om förslag för ökade nätinvesteringar, punkt 3 (V)

Särskilda yttranden

1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)

2.Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionerna

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet,

2. lag om ändring i ellagen (1997:857).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:94 punkterna 1 och 2 samt avslår motionerna

2020/21:3880 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och

2020/21:3881 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1.

Reservation 1 (SD, V)

2.

Uppföljning och utvärdering

Riksdagen avslår motion

2020/21:3881 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2.

Reservation 2 (SD) – villkorad

3.

Övrigt om förslag för ökade nätinvesteringar

Riksdagen avslår motion

2020/21:3880 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2.

Reservation 3 (V)

Stockholm den 15 april 2021

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Birger Lahti (V), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Per Schöldberg (C), Amanda Palmstierna (MP) och Solange Olame Bayibsa (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2020/21:94 Särskilt inve­ster­­ings­utrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet. Fyra yrkanden i följdmotioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen bygger på proposition 2020/21:12 Särskilt investerings­utrymme för elnätsverksamhet som lämnades till riksdagen hösten 2020 och som sedan drogs tillbaka av regeringen. Inför utskottets behandling av den sist­nämnda propositionen informerade statsrådet Anders Ygeman, Infra­struk­tur­departementet, generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe, Affärs­verket sven­ska kraftnät samt generaldirektör Anne Vadasz Nilsson och ställ­före­trä­dande general­direktör Tony Rosten, Energimarknadsinspektionen, utskottet om ären­det. Infor­mationen gavs den 1 oktober 2020.

I bilaga 1 finns en förteckning över behandlade förslag och i bilaga 2 finns reger­ingens lagförslag.

Bakgrund

Regeringen beslutade den 5 december 2019 propositionen Underskott i för­håll­ande till elnätsföretagens intäktsramar för tillsynsperioden 2012–2015 (prop. 2019/20:53). I denna proposition föreslog regeringen att ett nätföretag inte ska kunna tillgodoräknas flera tillsynsperioders underskott när de nya bestäm­melserna i ellagen (1997:857) om underskott i förhållande till intäkts­ramen tillämpas för första gången efter utgången av tillsynsperioden 2016–2019. Regeringen angav i propositionen att den avsåg att återkomma med ett för­fattningsförslag som ger ett särskilt investeringsutrymme till elnät­företag som har outnyttjade underskott.

Riksdagen antog regeringens förslag den 19 februari 2020 (bet. 2019/20:NU9, rskr. 2019/20:167). Lagändringen trädde i kraft den 1 april 2020. Riksdagen uppmanade samtidigt regeringen att återkomma med det aviserade författningsförslaget senast i september 2020.

Frågan om en särskild ordning för att hantera underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2012–2015 behandlas i en promemoria som togs fram inom Regeringskansliet. Promemorian remissbehandlades och en lagrådsremiss beslutades av regeringen i augusti 2020. Lagrådet hade inga syn­punkter på förslagen. Därefter beslutade regeringen i september 2020 pro­po­sitionen Särskilt inve­ste­rings­utrymme för elnätsverksamhet (prop. 2020/21:12). Regeringen åter­kallade dock denna proposition från riksdagen den 14 oktober 2020 (skr. 2020/21:40).

För att se över vilka ytterligare krav som bör ställas för att reglerna om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet ska uppfylla syftet att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnäten togs ytterligare en promemoria fram inom Regerings­kansliet. Förslagen i denna pro­memoria utgår från förslagen i den återkallade propositionen och har remissbehandlats. I februari 2021 lämnades en lagrådsremiss till Lagrådet som inte hade några synpunkter på för­slagen.

Mot denna bakgrund lämnade regeringen i mars 2021 propositionen Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet investeringar i ökad nät­kapacitet (prop. 2020/21:94) till riksdagen. De nämnda promemoriorna finns som bilagor i propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnäts­företag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet. Förslagen i pro­positionen innefattar även vissa ändringar i ellagen (1997:857). Den nya lagen omfattar nät­företag som har ett s.k. outnyttjat underskott i förhållande till intäkts­ramen för tillsyns­perioden 2012–2015 och innebär att Energi­marknads­inspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investerings­utrymme. Det föreslås även att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att i en särskild ordning redo­visa vilka investeringar som genomförs i en redo­vis­ningsenhet med sär­skilt investeringsutrymme.

Lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2021.

Utskottets överväganden

Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar den nya lag och lagändringen som regeringen föreslår. Förslagen skapar ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet för att elnätsföretag ska göra kapacitetshöjande investeringar i elnäten. Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2021.

Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Jämför reservation 1 (SD, V), 2 (SD) och 3 (V) samt särskilt yttrande 1 (SD) och 2 (V).

Propositionen

I propositionen föreslås en ny lag om särskilt investeringsutrymme för elnäts­verksamhet som syftar till att skapa särskilda drivkrafter för elnäts­företag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet. Lagen omfattar nät­företag som har ett s.k. outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsyns­perioden 2012–2015 och innebär att Energimarknadsinspektionen får besluta att ett sådant företag har ett särskilt investeringsutrymme. Det föreslås även att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska kunna meddela föreskrifter om skyldighet för elnätsföretag att i en särskild ordning redo­visa vilka investeringar som genomförs i en redovisningsenhet med sär­skilt inve­ste­rings­utrymme.

I propositionen anges att förslaget syftar till att dels göra det möjligt för elnätsföretag med s.k. outnyttjade underskott i förhållande till intäkts­ramen för tillsynsperioden 2012–2015 att utnyttja underskotten, dels skapa ytterligare drivkrafter för investeringar i elnäten. Ett nätföretag som har ett outnyttjat underskott ska enligt förslaget kunna ansöka om ett särskilt investerings­utrymme för tillsynsperioderna 2020–2023 och 2024–2027. Ansökan ska lämnas in till Energimarknadsinspektionen före tillsyns­periodens slut och avse den nätverksamhet som omfattas av en viss intäkts­ram (s.k. redo­vis­nings­enhet). Av 8 § i den föreslagna lagen om särskilt inve­ste­rings­utrymme för elnäts­företag framgår hur investerings­beloppet ska beräknas, vilket bl.a. inne­bär att beloppet ska rymmas inom det särskilda inve­sterings­utrymmet och svara mot investeringar som nätföretaget har gjort i redo­vis­nings­enheten under till­syns­perioden.

Enligt propositionen ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få meddela föreskrifter om skyldighet för nätkoncessionshavare att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförs i en redo­vis­ningsenhet med särskilt investeringsutrymme. Regeringen anger också att det är av särskild vikt att investeringar görs i områden som hittills varit eftersatta och där det finns, eller inom en snar framtid kommer att finnas, behov av att öka kapaciteten eller förebygga kapacitetsbrist för att på så sätt öka kund­nyttan. Av propositionen framgår vidare att regeringen kommer att ge Energi­marknads­inspektionen i uppdrag att följa upp investeringarna och rapportera resultatet. Uppföljningens ändamål är enligt propositionen att ge reger­ingen och riksdagen en bild av vilka investeringar som möjliggjorts av det sär­skilda investerings­utrymmet. Regeringen anför att uppföljningen bör vara skild från den granskning som Energi­marknads­inspektionen gör inom ramen för intäkts­regleringen enligt 5 kap. ellagen och att utgångspunkten är att en upp­följning bör göras vart tredje år under den tid som regleringen tillämpas.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2021.

Motionerna

I kommittémotion 2020/21:3881 anför Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) att de i grunden är positiva till förslag som avser att införa ett särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Motionärerna anser dock att utform­ningen av regeringens förslag inte skapar tillräckliga drivkrafter för elnäts­företag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnäten. Enligt yrkande 1 bör riksdagen därför avslå regeringens proposition. Om riksdagen ändå skulle bifalla propositionen menar motionärerna enligt yrkande 2 att riksdagen i ett till­kännagivande bör uppmana regeringen att efter den första tillsynsperioden utvärdera regeringens förslag när det gäller huruvida medlen verkligen gick till det som var syftet.

I kommittémotion 2020/21:3880 av Birger Lahti m.fl. (V) anförs att det är otydligt vilka investeringar som propositionens förslag skulle gynna och som inte kan göras inom ramen för nuvarande intäktsreglering. Konsekvenserna för elnätskunderna riskerar därmed att bli ännu högre nätavgifter. I yrkande 1 föreslås därför att riksdagen avslår regeringen proposition. Av motionen fram­går att en rimlig slutsats av regeringen borde ha varit att återreglera elnäts­marknaden i kombination med att omarbeta grunderna för hur vinst­utrymmet för elnätsverksamhet beräknas. Nuvarande intäkter har till stor del gått till vinstutbetalningar till de stora elnätsbolagen i stället för till kapacitets­ökning av elnäten, skriver motionärerna. Enligt yrkande 2 bör riksdagen därför upp­mana regeringen att återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer nöd­vändiga nät­investeringar som motsvarar samhällets krav utan att nätkunderna drabbas oproportionerligt.

Vissa kompletterande uppgifter

I 5 kap. ellagen finns bestämmelser om intäktsram för nätverksamhet. Bestäm­melserna innebär att nätmyndigheten (Energimarknadsinspektionen) ska göra en förhandsprövning av elnätsföretagens intäkter från nät­verk­sam­heten. För­hands­prövningen innebär att de samlade intäkter som en nät­konces­sionshavare (ett nätföretag) högst får uppbära från nätverksamheten under en till­synsperiod ska rymmas inom en intäktsram. Intäkterna består främst av nätavgifter. Till­synsperioden är normalt fyra år.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker

      Regeringens lagförslag

      Uppföljning och utvärdering

      Övrigt om förslag för ökade nätinvesteringar.

Regeringens lagförslag

Sverige behöver ett robust elsystem som klarar att leverera el till rimliga priser och ger svenska företag förutsättningar att växa. Samhälls- och teknik­utvecklingen medför dock en ständigt ökad efterfrågan på el vilket ställer nya krav på både elproduktionen och elnäten. Kapacitetshöjande investeringar i elnäten är därför nödvändiga för att bl.a. kunna möta behovet av framtida effekthöjningar. I propositionen föreslås nya regler om att införa ett s.k. särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet. Syftet med förslaget är att skapa särskilda drivkrafter för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnäten. Regeringen anför i propositionen att det är motiverat att under en begränsad tid skapa ytterligare incitament att investera i nya ledningar och ny teknik för att kunna öka effekten i elnäten. Utskottet instämmer i detta och tillstyrker härmed propositionen. Motionerna 2020/21:3880 (V) yrkande 1 och 2020/21:3881 (SD) yrkande 1 om att riks­dagen bör avslå propositionen avstyrks således.

Uppföljning och utvärdering

I motion 2020/21:3881 (SD) yrkande 2 anförs att om riksdagen skulle bifalla regeringens proposition så bör riksdagen tillkännage att de nya reglerna ska utvärderas efter den första tillsynsperioden. Som framgår av det föregående finns det olika uppfattningar i utskottet om huruvida riksdagen bör bifalla regeringens proposition. Oaktat detta kan utskottet konstatera att pro­po­si­tionen innefattar bestämmelser om att de nya reglerna ska följas upp och utvärderas. Av den nya föreslagna lagen framgår att regeringen eller den myndig­het som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för nätkoncessionshavare att i en särskild ordning redovisa vilka investeringar som genomförts. Utskottet noterar även att regeringen i pro­positionen anför att den har för avsikt att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att följa investeringarna och rapportera resultatet. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det tydligt framgår av propositionen att en första uppföljning av de nya reglerna bör ske redan 2022 samt därefter vart tredje år. Utskottet avser att noga följa om de nya reglerna får avsedd effekt. Utskottet ser därmed ingen anledning att förorda ett tillkännagivande i linje med det som anförs i den nämnda motionen, som därmed avstyrks.

Övrigt om förslag för ökade tinvesteringar

I motion 2020/21:3880 (V) anförs i yrkande 2 att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer nödvändiga nätinvesteringar som motsvarar samhällskraven utan att nätkunderna drabbas oproportionerligt. Utskottet vill åter framhålla att det finns åsiktsskillnader mellan företrädarna för de olika partierna i utskottet dels när det gäller huruvida utskottet bör tillstyrka propositionen, dels om nödvändigheten av ett riksdagsuttalande om att de nya reglerna ska utvärderas. Utskottet avser dock inte att förorda att riksdagen ställer sig bakom en sådan begäran som framförs i den nämnda motionen. Utskottet vill i stället åter framhålla att de nya reglerna kommer att följas upp och utvärderas samt att utskottet avser att följa utvecklingen av nätinvesteringarnas omfattning framöver. Det nämnda motionsyrkandet avstyrks härmed.

Reservationer

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD, V)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Birger Lahti (V), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3880 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 1 och

2020/21:3881 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1 och

avslår proposition 2020/21:94 punkterna 1 och 2.

Ställningstagande

Hösten 2020 lämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag som angavs öka drivkrafterna för elnätsföretag att investera i elnäten. Efter kritik från bl.a. våra respektive partier drog regeringen dock tillbaka propositionen. Regeringen har nu återkommit till riksdagen med ett omarbetat förslag som anges leda till att elnätsföretag i ökad omfattning kommer att göra kapacitetshöjande investeringar i sina elnät. Dessvärre kan ingen av oss se hur detta omarbetade förslag skulle kunna få de avsedda effekterna. Vi förordar därför att riksdagen avslår regeringens proposition.

2.

Uppföljning och utvärdering, punkt 2 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

–  Vid avslag på reservation 1 –

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3881 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 2.

Ställningstagande

Som vi i det föregående har framhållit menar vi att regeringens proposition inte är utformad så att det avsedda syftet kan uppnås och att riksdagen därmed bör avslå propositionen. Om riksdagen inte skulle hörsamma vår uppfattning menar vi att det är av yttersta vikt att de nya reglerna följs upp och utvärderas. Vi noterar att regler om uppföljning finns med i den aktuella propositionen. För att regeringen inte ska kunna kringgå att en noggrann utvärdering och uppföljning ska göras och även delges riksdagen menar vi att riksdagen bör uttala sig om saken. Riksdagen bör därför tydliggöra att de nya reglerna ska utvärderas efter den första tillsynsperioden med utgångspunkt i vilka särskilda drivkrafter som skapats för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i elnäten. Regeringen ska därefter återkomma till riks­dagen med resultaten av utvärderingen.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Övrigt om förslag för ökade nätinvesteringar, punkt 3 (V)

av Birger Lahti (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:3880 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 2.

Ställningstagande

Elnäten har en fundamental funktion i det svenska samhället och är helt avgörande för att samhället ska fungera. Eftersom elnäten länkar produktion och användning av el kommer den framtida produktionsmixen och den framtida användningen att påverka utvecklingen av elnäten. Eldistributionen behöver därmed ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar.

På den svenska elmarknaden är det upp till den enskilda konsumenten att välja elleverantör. Det finns omkring 180 aktiva elhandelsbolag och tusentals olika elavtal att välja bland. När det gäller själva nätet är konsumenterna dock hänvisad till det företag som råkar vara nätägare just där elkonsumtionen sker. Det är inte möjligt att byta nätleverantör hur höga priserna än blir, eftersom det knappast lönar sig att bygga fler ledningar till samma fastighet.

Under en längre tid har nätbolagen tagit ut allt högre elnätsavgifter av konsumenterna. Regeringen har enligt min mening inte presenterat någon hållbar helhetslösning på de stigande avgifterna utan låter marknaden till stor del sköta saken själv. För mig är det uppenbart att detta inte fungerar och jag menar att det krävs ett större politiskt ansvar för att motverka orimliga prishöjningar för konsumenterna. Den nuvarande lagstiftningen som reglerar nätbolagens intäktsramar är alltför godtycklig och regeringens proposition om ökat investeringsutrymme för elnätsföretagen kommer tyvärr inte att råda bot på detta. Tvärtom kommer de nya reglerna, precis som jag framhållit i det föregående, endast att leda till ytterligare höjda nätavgifter för hushållen och att intäkterna, liksom tidigare, till stor del kommer att gå till vinstutbetalningar till bolagsägarna i stället för till kapacitetsökning i elnäten. Min slutsats är att elmarknaden bör återregleras i kombination med att reglerna för beräkningen av vinstutrymmet för elnätsverksamhet omarbetas.

Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som säkerställer nödvändiga nätinvesteringar som motsvarar samhällskraven utan att nätkunderna drabbas oproportionerligt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Särskilda yttranden

1.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD) anför:

Vi har i det föregående förordat att riksdagen bör avslå regeringens proposition. I detta särskilda yttrande vill vi klargöra varför vi kommit till denna slutsats.

Vi är i grunden positiva till förslag som syftar till att skapa ökade drivkrafter för nätföretagen att göra investeringar i elnäten. Men trots att regeringen i propositionen anför att förslaget syftar till att skapa sådana drivkrafter är det enligt vår mening inte utformat på ett sådant sätt att detta syfte uppfylls. Den proposition som nu läggs fram av regeringen liknar den som regeringen hösten 2020 drog tillbaka från riksdagen. Vi kan konstatera att de remissinstanser som framförde kritik mot den proposition som i höstas drogs tillbaka är kritiska även till den omarbetade propositionen. Det nya förslaget innebär att både kapitalbaskravet och kravet på egenfinansiering skärps. Samtidigt kvarstår det faktum att många nätföretag redan i dag uppfyller kriterierna för att kunna ta del av det s.k. särskilda investeringsutrymmet och där investeringen inte heller behöver syfta till att öka kapaciteten i nätet. Vi ser därför ingen mening med att ställa oss bakom regeringens proposition. Vi är i stället måna om att vettigt utformade förslag presenteras för riksdagen som på riktigt kan skapa drivkrafter för ökade nätinvesteringar och därmed bidra till att förbättra vardagen och för­ut­sätt­ning­arna för svenska hushåll och företag.

2.

Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)

Birger Lahti (V) anför:

Jag har i det föregående förordat att riksdagen bör avslå regeringens pro­po­sition. I detta särskilda yttrande vill jag klargöra varför jag kommit till denna slutsats.

Under en längre tid har elnätsbolagen tagit ut allt högre nätavgifter av konsumenterna. Regeringen har dessvärre inte presenterat något hållbart helhetssvar på de stigande avgifterna utan låter marknaden till stor del sköta saken själv. För mig är det uppenbart att detta inte fungerar och jag menar att det krävs ett större politiskt ansvar för att motverka orimliga prishöjningar för konsumenterna. Den nuvarande lagstiftningen som reglerar intäktsramarna är alltför godtycklig och regeringens proposition om ökat investeringsutrymme för elnätsföretagen kommer tyvärr att ge bolagen ett ännu större utrymme att höja avgifterna för hushållen. I propositionen gör regeringen bedömningen att elnätsföretagen kommer att kunna ta ut ytterligare 28 miljarder kronor från nätkunderna för att täcka investeringar i elnäten jämfört med de nuvarande intäktsramarna. Tyvärr ställs i propositionen inte några större krav på att nätbolagen ska investera i elnäten. I stället för sänkta kostnader för kunderna och ökad nätkapacitet kommer förslaget alltså att leda till ökade kostnader för kunderna utan att förslaget säkerställer att målet med utbyggd kapacitet uppnås. Eftersom kraven på investeringar är så låga kommer de ökade intäkterna dessutom, liksom tidigare, till stor del att gå till vinstutbetalningar till bolags­ägarna i stället för till kapacitetsökande investeringar i elnäten.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2020/21:94 Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

Följdmotionerna

2020/21:3880 av Birger Lahti m.fl. (V):

1.Riksdagen avslår proposition 2020/21:94 Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder som säkerställer nödvändiga nätinvesteringar som motsvarar samhällskraven utan att nätkunderna drabbas oproportionerligt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2020/21:3881 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD):

1.Riksdagen avslår proposition 2020/21:94 Särskilt investeringsutrymme för elnätsverksamhet – investeringar i ökad nätkapacitet.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslaget ska utvärderas efter den första tillsynsperioden utifrån vilka särskilda drivkrafter som tillskapades för elnätsföretag att göra investeringar som ökar kapaciteten i nätet och om att regeringen ska återkomma med denna utvärdering till riksdagen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag