Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
Betänkande 1992/93:UU16
Utrikesutskottets betänkande
1992/93:UU16
Samarbete med Baltikum, Central- och Östeuropa
Innehåll
1992/93 UU16
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas den del av regeringens budgetproposition som avser samarbete med Central- och Östeuropa (prop. 1992/93:100, bilaga 4, littera G) samt de motioner som väckts med anledning därav.
Regeringen föreslår att 871 miljoner kronor anslås till insatser inom ramen för samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. I enlighet med beslut som riksdagen tidigare fattat koncentreras de bilaterala satsningarna till länderna i Sveriges närområde, främst Baltikum, medan samarbetet med övriga länder framför allt löper via multilaterala kanaler. Samarbetet syftar till att främja ifrågavarande länders demokratiska utveckling, marknadsekonomiska system och till att förbättra miljön. Huvuddelen av de anvisade medlen går till olika typer av stöd och projekt som administreras av Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS), Swedecorp, SIDA och Svenska institutet. Medel finns också avsatta för bl.a. multilaterala insatser, s.k. suveränitetsstöd, insatser på kärnsäkerhetsområdet och inom ramen för det s.k. baltiska investeringsprogrammet.
Utskottet godkänner enligt betänkandet regeringens förslag till medelsramar, såväl för anslagen G 1--G 3 som för de olika anslagsposterna. Utskottet godkänner de riktlinjer som regeringen föreslår för användningen av anslagen samt tar ställning till de olika motionsyrkandena avseende principer och riktlinjer beträffande samarbetet med Central- och Östeuropa. Utskottet framhåller dock samtidigt att en mer grundläggande översyn av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa och dess organisation är påkallad.
Näringsutskottet har avgett yttrande över motionsyrkanden som rör exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland.
Till betänkandet har fogats tio reservationer samt meningsyttring från Vänsterpartiets suppleant.
TREDJE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen framlägger i proposition 1992/93:100, bilaga 4, under littera G följande förslag:
G 1 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 göra utfästelser intill ett belopp om högst 1000000000 kr, 2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 640 999 000 kr.
G 2 1. att riksdagen medger att staten under budgetåret 1993/94 ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr, 2. att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr, 3. att riksdagen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
G 3 vari yrkas att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 230 000 000 kr.
Motionerna
1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att Sverige utvecklar en handlingskraftig Östeuropapolitik.
1992/93:U203 av Bertil Danielsson och Leif Carlson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av biståndet till de baltiska staterna.
1992/93:U204 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en disponering av biståndsmedel till Baltikum och Östeuropa för byggnation och jordbruksinsatser.
1992/93:U206 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsinsatser som samtidigt kan ge arbete i den svenska trähusindustrin.
1992/93:U207 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förutsättningarna för ett arbetsmiljöinstitut på Gotland skyndsamt bör utredas.
1992/93:U210 av Lena Öhrsvik m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillgång till riskkapital vid affärer i Östeuropa, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av biståndsmedel.
1992/93:U211 av Christer Lindblom m.fl. (fp, s, m, c, kds, nyd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att överföra vissa medel från BITS till regional myndighet eller regionalt organ.
1992/93:U215 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel ur anslaget C 8 bilaga 4, Beredningen för internationellt teknisk-ekonomiskt samarbete (BITS), skall kunna tas i anspråk för pilotbyggprojektet i Cheboksary.
1992/93:U218 av Thage G Peterson (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett särskilt anslag på 50 miljoner kronor bör utgå av biståndsbudgeten för den kommande treårsperioden till riksdagens förfogande för stöd till parlamenten i Öst- och Centraleuropa och i Baltikum, 2. att riksdagen tillsätter en särskild delegation för att utveckla samarbetet med de nationella parlamenten.
1992/93:U219 av Lars Moquist och Dan Eriksson i Stockholm (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen avsätter ett belopp om högst 90 miljoner kronor för svenska trähusprojekt i de baltiska staterna i form av bundet bistånd, 2. att riksdagen beslutar finansiera det svenska trähusprojektet i de baltiska staterna med arbetsmarknadsmedel och biståndsmedel.
1992/93:U220 av Knut Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktad u-hjälp i form av bostäder till de baltiska staterna.
1992/93:U222 av Ylva Annerstedt och Carl B Hamilton (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att regeringen utarbetar såväl en politisk som en administrativ strategi för det fortsatta svenska stödet till Öst- och Centraleuropa på ett sådant sätt att villkor för stödet kan tydliggöras för såväl svenska intressenter som berörda mottagare.
1992/93:U223 av Fanny Rizell m.fl. (kds, s, m, fp, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om olika åtgärder som främjar utbytet mellan organisationer/folkrörelser i Sverige och i Baltikum, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en särskild inriktning på Baltikum vad gäller beviljade medel via dessa organisationer.
1992/93:U226 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens medverkan i stödet till kooperativa och andra folkrörelseföretag i de forna socialistländerna inom ramen för Sveriges bilaterala biståndssamarbete, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behoven av en samfinansiering med EG:s Phareprogram, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att tillförsäkra kooperativa företag och organisationer del av det multilaterala bistånd som Sverige ger för att stödja en ekonomisk och demokratisk utveckling i dessa länder, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kunskapsöverföring i form av utbildning och rådgivning på kooperationens område till länder också utanför Sveriges närområde, såsom Tjeckien och Slovakien.
1992/93:U229 av Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det angelägna i att SIDA kan ge bidrag till språkprojektet i Polen utan krav på s.k. egeninsats.
1992/93:U230 av Gustaf von Essen (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handlingsprogram rörande svenska insatser för grundforskningen i det forna Sovjetunionen.
1992/93:U238 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bygga hus i Baltikum.
1992/93:U239 av Birgit Henriksson och Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av polishundar m.m. i de baltiska staterna.
1992/93:U241 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett stöd till den Estniska barnfonden ur Utrikesdepartementets anslag G 1, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insatser från Postverkets sida för att hjälpa den Estniska barnfonden.
1992/93:U242 av Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om akut livsmedelshjälp via svenska jordbruksprodukter.
1992/93:U245 av Carl Olov Persson och Liisa Rulander (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till miljöforskning vid universitetet i Tartu, Estland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utbytet av studenter mellan Sverige och Estland förstärks, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra det möjligt för pensionerade universitetslärare från Sverige att gästföreläsa vid universitetet i Tartu, Estland.
1992/93:U247 av Ingrid Näslund (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt bistånd till de baltiska länderna och Ryssland i kombination med hjälp till svenskt fiske.
1992/93:U248 av Krister Örnfjäder m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett engagemang i satsningar på den tekniska och strukturella delen för luftfarten i de baltiska staterna, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av biståndsmedel.
1992/93:U251 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas 1. att riksdagen av regeringen begär noggrann redovisning av de biståndsmedel som avsatts för samarbete med Central- och Östeuropa, 2. att riksdagen av regeringen begär att en ny östpolitik formuleras, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla ett alleuropeiskt samarbete, om att utforma ett ekonomiskt-politiskt samarbete som motverkar massarbetslöshet och social utslagning samt om att stärka den demokratiska kulturen, 4. att riksdagen av regeringen begär att en strategi utformas för ett pånyttfött norra Europa som dynamisk region i ett alleuropeiskt samarbete, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående målen och innehållet i det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående hanteringsordningen och myndighetsansvar för det svenska samarbetet med Central- och Östeuropa, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av ett samarbete med Polen och med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och Nordkalotten/Murmanskområdet, vid sidan av Estland, Lettland och Litauen, 8. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar en ram om 250000000 kr till BITS för främst kunskapsutvecklande insatser, 9. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar en ram om 50000000 kr till SIDA för insatser genom folkrörelser och enskilda organisationer, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ytterligare prioritera demokratifrämjande folkrörelsebistånd, 11. att riksdagen ur den under yrkande 9 angivna ramen för budgetåret 1993/94 anvisar 30000000 kr till Svenska institutet för stipendier, kulturutbyte m.m., 12. att riksdagen inhämtar ytterligare underlag från regeringen innan ställning tas till storleken på avsättningen för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier, 13. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 25000000 kr för Swedecorps näringslivsbistånd samt att kapitalet i Swedfund International AB höjs med 35000000 kr, 14. att riksdagen ur denna ram för budgetåret 1993/94 anvisar 70000000 kr för deltagande i olika multilaterala insatser.
1992/93:U253 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en tydlig markering som stöd för den estniska utvecklingssatsningen Kodukant, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ekonomiskt stöd för den vidare utvecklingen av Kodukant.
1992/93:U254 av Åke Carnerö (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om teknikutbildning för Östeuropa i Uddevalla.
1992/93:U255 av Ian Wachtmeister och Lars Moquist (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2000000000kr avseende budgetåret 1994/95 (tredje huvudtiteln G 1), 2. att riksdagen till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar 679000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 1319999000 kr (tredje huvudtiteln G 1), 3. att riksdagen medger att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgarantier för exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 4000000000kr (tredje huvudtiteln G 2). 4. att riksdagen till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1993/94 anvisar 450000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 680000000 kr (tredje huvudtiteln G 3).
1992/93:U257 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföring av och resurser till svensk folkbildning i syfte att stödja utvecklingen på området i Central- och Östeuropa.
1992/93:U258 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en arbetsgrupp med industri- och fackföreningsfolk för att snabbutreda förutsättningarna för företagssatsningar i Östeuropa, 3. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar 359000000 kr utöver vad regerigen föreslagit eller således 1000000000 kr, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insats av AMS-medel för krediter och bistånd i Central- och Östeuropa, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att på sikt höja biståndet till Central- och Östeuropa till 0,5 % av BNI, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om miljöinriktning av lån och bidragsverksamhet, 7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till insatser för inventering och bevarande av den biologiska mångfalden i våra östra grannområden, 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändrade regler för kreditgivning till Central- och Östeuropa i EBRD, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till betydligt ökade krediter till Central- och Östeuropa, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handels- och kreditavtal med Estland, Lettland och Litauen, 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det kommunala vänortsutbytet, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om BITS-stöd till samarbete i Östeuropa för att bygga upp en bra handikappvård, 13. att riksdagen till enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa genom SIDA för budgetåret 1993/94 anvisar 20000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 65000000kr, 14. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar 5000000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 50000000 kr, 17. att riksdagen till trähus för återvändande ryska officersfamiljer för budgetåret 1993/94 anvisar 150000000 kr enligt vad i motionen anförts.
1992/93:U264 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till Sveriges politiska partier för att stödja systerpartier i Litauen, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om infrastruktursatsningar i Litauen, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade möjligheter till kontakt mellan södra Sverige och Litauen, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riktade åtgärder för att bygga upp det litauiska jordbruket, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Litauens energiförbrukning, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Litauens räddningstjänst, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av visumtvång.
1992/93:U271 av Sven-Olof Petersson och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet och betydelsen av "Via Baltica".
1992/93:U272 av Sven-Olof Petersson och Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av stöd till Polen, Litauen, Lettland och Estland i enlighet med vad som anförts i motionen.
1992/93:U274 av Karl-Erik Svartberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stöd till Ryssland och Baltikum.
1992/93:U277 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade resurser som stöd till av enskilda kommuner och landsting, föreningar och företag initierade utvecklingsprojekt i Östeuropa.
1992/93:U279 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att exportera trähus till Ryssland m.fl. OSS-länder.
1992/93:U280 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snabbutreda förutsättningarna för inrättandet av en valutagarantifond avseende Estland och/eller Lettland, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utreda förutsättningarna för att samarbetet i form av en valutagarantifond kan utvecklas till en regelrätt ekonomisk gemenskap med Estland och/eller Lettland.
1992/93:U281 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör anslutas till Trans European Motorway (TEM) och Trans European Railway (TER).
1992/93:U283 av Lars Sundin och Charlotte Branting (fp) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betoning av insatser som kan förstärka demokratin i de baltiska staterna, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuellt stöd till de baltiska länderna för att få kontroll över flyktingströmmar över baltiskt territorium, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fortsättning av det svenska samarbetet med Baltikum på minst nuvarande ekonomiska nivå också sedan det nuvarande treårsprogrammet upphört.
1992/93:U608 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting (fp) vari yrkas 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etniska konflikter.
1992/93:U620 av Peeter Luksep (m) vari yrkas 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktningen av det svenska biståndet till det ryska närområdet.
1992/93:U640 av Karin Pilsäter och Ingela Mårtensson (fp) vari yrkas 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till barn i Östeuropa.
1992/93:U642 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Barents Euro Arktiska Region.
1992/93:So290 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 9. att riksdagen till Samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anslår 10 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om handikapprörelsens Östeuropasamarbete.
1992/93:Ub904 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om biståndsmedel för högre utbildningar i Skåne till de Baltiska staterna och Polen.
1992/93:T205 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå biståndsmedel till de baltiska staterna för att hjälpa till att bygga upp den kustnära infrastrukturen för både de baltiska staternas och vår egen del, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå biståndsmedel till Polen för att hjälpa till att bygga upp den kustnära infrastrukturen för både Polens och vår egen del, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att anslå biståndsmedel till Ryssland för att hjälpa till att bygga upp den kustnära infrastrukturen för både Rysslands och vår egen del.
1992/93:Jo631 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ökning av Östeuropabiståndet, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energiförsörjning.
1992/93:Jo643 av Kenneth Lantz (kds) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Sverige bidrar med resurser till informationskampanjer i vissa länder runt Östersjön.
1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att exportkreditgarantierna till företrädesvis de baltiska staterna bör utökas från 1 till 4 miljarder kronor, 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att u-krediter även bör få användas till Baltikum och OSS-staterna.
1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda stödinsatser för export till Baltikum och Östeuropa bör snabbutredas.
1992/93:T214 av Charlotte Branting m.fl. (fp, m, c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige bör anslutas till Trans European Motorway (TEM) och Trans European Railway (TER), 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sträckan Karlskrona--Ronneby--Växjö--Borås--Göteborg--Svinesund (Oslo) bör ingå i det svenska nationella vägnätet och utgöra den svenska delen av TEM (E 77), 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska noden i TEM och TER bör utgöras av Karlskrona.
1. Samarbetets karaktär, anslagsramar och principer för länderfördelning
Propositionen (s. 22--26, 223--233)
För treårsperioden 1990/91--1992/93 avsattes 1 miljard kronor för att stödja den djupgående samhällsomvandlingen i de tidigare statshandelsländerna i Central- och Östeuropa. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 har ett särskilt verksamhetsområde, littera G, upprättats för detta samarbete. Syftet med samarbetet är att stödja länderna i Central- och Östeuropa att bygga demokratiska institutioner, att utveckla marknadsekonomiska strukturer och att förbättra miljön. För de baltiska staterna är en viktig uppgift även att bistå dessa att befästa sin nationella suveränitet.
I enlighet med riksdagens beslut koncentreras de bilaterala ansträngningarna till länderna i vårt eget närområde medan samarbetet med övriga länder huvudsakligen löper via multilaterala kanaler. Sverige har kommit att inta en ledande roll i samarbetet med grannländerna Estland, Lettland och Litauen. Med stöd av de betydande svenska insatserna har Sverige också i en rad sammanhang förmått att starkare engagera andra länder till förmån för Baltikum. Också i framtiden kommer samarbetet med de baltiska staterna att inta en framträdande ställning inom Sveriges samarbetsprogram.
Sveriges möjligheter att mer systematiskt lämna stöd till den nordvästra delen av Ryssland har ökat i och med att de ryska myndigheterna har börjat förbättra sin interna samordning av samarbetet med utländska givare. Insatser planeras och genomförs i S:t Petersburgsområdet och, i samarbete med Norge och Finland, i och omkring Barents hav bl.a. inom ramen för det nya s.k. Barentssamarbetet.
För närvarande pågår en utvärdering av den allmänna inriktningen av samarbetet med Polen. Regeringen utgår ifrån att Polen därefter kommer att inta samma ställning i samarbetet som övriga länder i vårt närområde.
För övriga länder i Central- och Östeuropa avser regeringen liksom tidigare att stödja den politiska och ekonomiska reformprocessen i första hand genom internationella organisationer eller samarbetsmekanismer som G24-gruppen under EG:s ordförandeskap.
Regeringen föreslår att 640 999 000 kr anvisas för budgetåret 1993/94 under anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa. Regeringen begär också bemyndigande att under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kr.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U251 (s) anförs att regeringens östpolitik misslyckats. Enligt motionärerna saknar regeringen en strategi för ett svenskt ansvarstagande i förhållande till Central- och Östeuropa. I motionen sägs att regeringens proposition om östsamarbetet är djupt otillfredsställande och ger dåligt underlag för rikdagsbeslut. Samarbetet sägs vidare sakna fantasi och skaparkraft. I motionens yrkande 1 begärs att en noggrann redovisning presenteras av utnyttjandet av de biståndsmedel som är avsedda för samarbetet med Central- och Östeuropa. I det andra yrkandet i motionen föreslås att en ny östpolitik formuleras i vad motionärerna benämner en nationell kommission för Sveriges internationella ansvarstagande.
I partimotionen U251 (s) refereras vidare ingående till bl.a. Jacques Attalis tankar om ett "alleuropeiskt initiativ". Detta skulle, enligt vad som sägs i motionen, ha följande tre grundläggande beståndsdelar: en alleuropeisk gemensam marknad, dvs. en frihandelszon som skulle gå långt utöver EG:s och EFTA:s serie av bilaterala avtal och som skulle inkludera Ryssland, ett alleuropeiskt institutionellt ramverk som ger de nya samhällsstrukturerna chans att utvecklas på nytt efter kommunismen, ett alleuropeiskt investerings- och sysselsättningsprogram.
I motionen framhålls att länderna i norra Europa förenas av en lång rad gemensamma och långsiktiga intressen. Direkta kontakter mellan människor och institutioner på alla nivåer i samhällena ger nya möjligheter och förutsättningar för att skapa gemensam säkerhet. I yrkande 3 i motionen föreslås att Central- och Östeuropasamarbetet skall vara en del i utvecklingen av detta ekonomiskt-politiska samarbete på ett alleuropeiskt plan. Samarbetet kan i sin tur, framhåller motionärerna, motverka massarbetslöshet, social utslagning samt bidra till att stärka den demokratiska kulturen. I yrkande 4 i motionen begärs att en strategi utformas för ett pånyttfött norra Europa som dynamisk region i ett alleuropeiskt samarbete.
I motion U251 (s) anförs vidare att den föreslagna volymen på samarbetet med Central- och Östeuropa inte är tillräcklig för uppgifterna. Regeringens prioriteringar är oklara, anser motionärerna. Följande områden bör särskilt prioriteras, anförs det i motionen (yrkande 5):
stärkandet av den demokratiska kulturen, utformningen av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara reformprogram, främjandet av en hållbar regional energiförsörjning, uppföljning av miljösamarbetet i Östersjöregionen i form av ett särskilt handlingsprogram, som inbegriper kärnsäkerhetsfrågan, utvecklingen av regionens produktion och distribution av livsmedel, främjandet av framväxten av ett livskraftigt små- och nyföretagande.
Hur motionärerna vill att medlen för östbiståndet skall fördelas på olika poster framgår av tablå senare i betänkandet.
I det sjunde yrkandet i motion U251 (s) anförs behovet av att ett substantiellt samarbete äger rum även med Polen och Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och Nordkalotten/Murmanskområdet, vid sidan av det fortsatt prioriterade samarbetet med Estland, Lettland och Litauen.
I Vänsterpartiets motion U258 (v) framhålls bl.a. att bistånd kan utgöra ett framsynt sett att undvika potentiella konflikter. Vänsterpartiet vill genom nedskärningar i försvarsbudgeten skapa utrymme för ökade insatser i Central- och Östeuropa. I motionens tredje yrkande föreslås att anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa anvisas 359 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, eller således 1 miljard kronor. Motionärerna anser att Östeuropabiståndet på sikt bör höjas till 0,5 % av BNI (yrkande 5). I motionens fjärde yrkande föreslås att medel för att uppnå detta mål ställs till förfogande genom en blandning av AMS-medel och bistånd.
I Vänsterpartiets motion U258 anförs vidare att företagssatsningar skulle kunna utgöra ett effektivt sätt att relativt snabbt få i gång en ekonomisk utveckling i Östeuropa. Motionärerna menar att staten har ett ansvar för att stimulera sådana satsningar i öst som även skulle kunna skapa arbetstillfällen i Sverige. I motionens första yrkande föreslås att regeringen tillsätter en arbetsgrupp med industri- och fackföreningsfolk för att snabbutreda förutsättningarna för dylika företagssatsningar. I det sjätte yrkandet i motionen begärs att lån och bistånd till Central- och Östeuropa på alla nivåer skall genomsyras av omsorg om miljön och såvitt möjligt ägnas miljöförbättrande och energibesparande projekt.
I två motioner av Ny demokrati U255 och Fi211 anförs att Sverige bör omprioritera hela sitt biståndssamarbete. Ny demokrati anser att minst en tredjedel av Sveriges totala bistånd skall ges till länder i vårt närområde. Sverige bör utveckla en handlingskraftig Östeuropapolitik, anförs det i motion Fi211, yrkande 22. I motion U255, yrkande 1, föreslås att regeringen bemyndigas att under budgetåret 1993/94 göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 miljarder, dvs. 1 miljard mer än vad regeringen föreslår. I motionens andra yrkande föreslås att anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa anvisas 679000 000 kr mer än vad regeringen föreslår, eller således 1319999000 kr.
Även i motion Jo631 (c) framhålls att Östeuropabiståndet på sikt bör öka. I motionens första yrkande föreslås att biståndet till Central- och Östeuropa bör ökas till att motsvara 0,2 % av BNI så snart de ekonomiska förutsättningarna i Sverige så medger. Motionärerna anser att Östeuropabiståndet även fortsättningsvis bör vara skilt från och ej inkräkta på biståndet till länder i tredje världen.
I motion U274 (s) anges ett stort antal problemområden i våra östra grannländer, bl.a. miljön, infrastrukturen, energisektorn, där motionärerna anser att snara och betydande satsningar erfordras. Med tanke på de resurser som behövs kommer dock bistånd inte att förslå särskilt långt, påpekas det i motionen. I stället förordar motionärerna att stöd så långt möjligt ges på lånebasis och genom utökade insatser när det gäller exportkrediter. I motionen föreslås bl.a. även ett väsentligt ökat användande av Europeiska utvecklingsbanken och Nordiska utvecklingsfonden.
I motion U283 (fp) konstateras att de nya eller återupprättade demokratiska systemen i Baltikum är sköra. Det stöd som ges till kunskapsuppbyggnad bör därför enligt motionärerna till väsentlig del inriktas på insatser som kan stärka demokratin i de baltiska staterna (yrkande 1). I motionen anförs också att det svenska samarbetet med Baltikum bör fortsätta på minst nuvarande ekonomiska nivå även sedan det nuvarande treårsprogrammet löpt ut (yrkande 5).
I två motioner, U203 (m) samt U204 (c), föreslås att biståndet till Central- och Östeuropa i ökad utsträckning bör ges i form av bundet bistånd. I motion U203 (m) nämns särskilt den kompetens som svenska företag besitter när det gäller t.ex. miljö- och reningsteknik och produktionen av bostäder. I motion U204 (c) förordas bundet bistånd särskilt i form av prefabricerade småhus, byggnadsteknik i övrigt samt i form av jordbrukskomponenter. Motionärerna anser att regeringen bör göra det möjligt att finansiera dylika insatser med såväl bistånd som arbetsmarknadsstöd.
I motion U620 (m) hävdas att demokratiseringen i Ryssland har gett nytt hopp för många av de minoritetsfolk som lever inom Rysslands gränser och som tidigare haft det svårt. Samtidigt utgör ryska, nationalistiska strömningar ett hot mot de landvinningar som görs. Många folkslag i till Norden angränsande ryska områden känner en särskild samhörighet med bl.a. Finland och Sverige. I motionen (yrkande 2) begärs att det svenska Östeuropabiståndet till dessa områden skall utformas på ett sådant sätt, att det även kommer dessa minoritetsfolk till godo.
Motion U608 (fp) anlägger ett brett perspektiv på bl.a. problemet med etniska konflikter. I motionen hänvisas till regeringens uttalade strävan att stärka samarbetet i vår del av världen och Sveriges särskilda roll i ansträngningarna att främja den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Motionärerna anser att ett sätt att göra detta vore att på samnordisk grund söka utveckla en kunskapsbas om aktuella konfliktområden och dessas bakomliggande faktorer. Raoul Wallenberg-institutet nämns i motionen som ett exempel på ett institut som kunde ges möjligheter att specialisera sig på minoriteters rättigheter och metoder att lösa etniska konflikter med fredliga medel. I yrkande 12 föreslås att möjligheterna bör undersökas om hur Sverige i samarbete med internationella forskare skulle kunna medverka till att lösa etniska konflikter i enlighet med de idéer som framförs i motionen. Kostnaderna för en sådan satsning föreslås av motionärerna kunna belasta anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa.
Utskottet
Utskottet välkomnade i fjolårets betänkande (1991/92:UU16) regeringens förslag att för samarbete med Central- och Östeuropa anvisa medel över det nya verksamhetsområdet littera G, som är skilt från anslaget för u-landsbistånd. Det särskilda verksamhetsområdets tillkomst får ses som resultatet av den stora politiska enighet som då rådde, dvs. att det tidigare samarbetets huvudinriktning på kunskapsöverföring och kompetensutveckling till Central- och Östeuropa borde bestå. Utskottet hyser även alltjämt den grunduppfattning, som också kommer till uttryck i flera motioner, nämligen att samarbetet med Central- och Östeuropa inte bör jämföras med eller utgöra en del av utvecklingsbiståndet till tredje världen.
I såväl motion U258 (v) som motion U255 (nyd) föreslås en ökning av anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. I motionerna Jo631 (c) samt U258 (v) anförs att biståndet till Central- och Östeuropa på sikt bör höjas till 0,2 % av BNI, resp. 0,5 % av BNI. I Vänsterpartiets motion begärs att utrymme för anslagshöjningen skall skapas genom minskade försvarsutgifter. I motion Jo631 (c), yrkande 1, framhävs att den förordade anslagshöjningen avseende östsamarbetet inte får inkräkta på u-biståndet. I motion U283 (fp), yrkande 5, begärs att samarbetet med de baltiska staterna skall fortsätta på minst nuvarande ekonomiska nivå, även sedan det löpande treårsprogrammet avslutats.
Utskottet delar motionärernas engagemang för ett kraftfullt ekonomiskt stöd till Central- och Östeuropa. Utskottet noterar att regeringen markerat den vikt den tillmäter östsamarbetet genom att hålla fast vid budgetmålet "tre miljarder över tre år". Detta innebär att anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa föreslås bli ett av de få anslag som inte drabbas av de kraftiga nedskärningarna i statsbudgeten för 1993/94. I motionerna U251 (s) och U258 (v) påstås dock att regeringens förslag innebär ett löftesbrott mot den tidigare uttalade målsättningen att biståndet till Central- och Östeuropa skall uppgå till 1 miljard per år. Därvid kan anföras följande:
I budgeten 1992/93, anslaget G 1, reserverades medel för såväl kompensationen för det s.k. baltguldet (254 miljoner kronor) som det valutastöd (300 miljoner kronor) som förutsågs kunna bli aktuellt i samband med de baltiska staternas monetära reformer. Dessa stora belopp intecknade givetvis en betydande del av budgetutrymmet. Detta förhållande fick dock, ansåg regeringen, inte leda till minskningar i anslagen till myndigheter som ansvarar för den kunskapsöverförande verksamheten. Av detta skäl föreslog regeringen att en del av kompensationen för baltguldet budgetmässigt skulle fördelas på två budgetår, så att 125 miljoner kronor förskotterades från den kommande budgeten för 1993/94. Förslaget godkändes av riksdagen den 2 juni 1992 (utskottets betänkande 1991/92:UU30). Denna budgettekniska operation kan framstå som en anslagsminskning, men innebär alltså ingen reell sådan. Utskottet konstaterar att utbetalningen av kompensationen för baltguldet torde ha inneburit en välkommen förstärkning av Estlands och Litauens valutareserver.
Mot bakgrund av de snabba förändringarna i vårt närområde är det vidare enligt utskottets bedömning knappast lämpligt att göra utfästelser avseende framtida biståndsinsatsers storlek och inriktning som går utöver dem som redan gjorts. Däremot torde det vara uppenbart att en fortsättning av samarbetet kommer att vara både nödvändig och önskvärd. Hur samarbetet kommer att utformas beror givetvis på utvecklingen i regionen.
Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen föreslagna allmänna utformningen av samarbetet och samarbetsnivån.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U255 (nyd) samt yrkande 3 i motion U258 (v). Yrkandena 1--4 i motion U251 (s), yrkande 5 i motion U258 (v), yrkande 1 i motion Jo631 (c), yrkande 22 i motion Fi211 (nyd) samt yrkande 5 i motion U283 (fp) anses därmed besvarade.
Utskottet vill framhålla vikten av att östsamarbetet utformas på ett sådant sätt att det motsvarar mottagarländernas behov och egna prioriteringar. Det hindrar inte att det också kan behövas insatser som är av intresse för såväl mottagarländerna som Sverige. Utskottet finner att de grundläggande målsättningarna för den svenska östsamarbetspolitiken -- att stödja konsolideringen av demokratins och rättstatens institutioner, att stödja införandet av en fungerande marknadsekonomi, inkl. genomförandet av ekonomiskt och socialt hållbara reformprogram samt att stödja åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön -- inte avviker i något väsentligt avseende från de prioriteringar som framförs i flertalet motioner.
Som exempel på en insats som också mer direkt kan vara av intresse för Sverige kan nämnas den särskilda exportkreditgarantiram för Baltikum och Ryssland som föreslås i propositionen. Ett annat exempel utgörs av suveränitetsstödet till de baltiska staterna. Ett tredje exempel kan sägas utgöras av det näringslivssamarbete som kanaliseras genom Swedecorp. Detta stöd har till främsta syfte att främja utvecklingen av mindre och medelstora företag i de central- och östeuropeiska staterna. Målsättningen ligger i linje med uppfattningar som kommer till uttryck i flera motioner.
Därmed betraktar utskottet yrkande 5 i motion U251 (s) som besvarat.
Det förhållande att Sverige riktar en omfattande del av sitt bistånd till Estland, Lettland och Litauen har enligt utskottets uppfattning tett sig naturligt mot bakgrund av de baltiska staternas nyligen återvunna självständighet. Hjälpbehoven i Central- och Östeuropa är inte desto mindre av en sådan omfattning att ett enskilt lands insatser, hur stora de än är, endast får begränsad effekt. Det framstår i sammanhanget som betydelsefullt att såväl en arbetsfördelning som ett samarbete äger rum mellan biståndsgivarna och de internationella organisationerna. Utskottet konstaterar att det råder stor förståelse för att varje västeuropeiskt land i det bilaterala samarbetet prioriterar sitt närområde. Sverige har gjort detta genom att deklarera att Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland härvid kommer att ges företräde. I sitt betänkande 1991/92:UU16 framhöll utskottet betydelsen av att denna betoning av hela vårt närområde runt Östersjön bör ses i ett enhetligt perspektiv utan några inbördes prioriteringar.
Därmed anses yrkande 7 i motion U251 (s) besvarat.
I flera motioner, bl.a. motion U283 (fp), yrkande 1, föreslås ytterligare insatser för att stärka de baltiska ländernas suveränitet och demokratiska statsskick, inkl. behovet av att stärka minoriteternas rättsskydd. I motion U608 (fp), yrkande 12, föreslås att Sverige, med medel ur anslagen för östsamarbetet och i samarbete med internationella forskare, bör överväga insatser syftande till att söka förebygga eller lösa etniska konflikter på fredlig väg. I yrkande 2 i motion U620 (m) begärs att det svenska biståndet till det ryska närområdet utformas på ett sådant sätt att det också kommer minoritetsfolken till godo.
Utskottet noterar att stärkandet av demokratins och rättsstatens institutioner är ett av huvudmålen för Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Biståndssamarbete i form av s.k. suveränitetsstöd inleddes under innevarande budgetår och får nu, om regeringens förslag godkänns, en egen anslagspost (50 miljoner kronor). Kunskapsöverföring i syfte att stärka de demokratiska strukturerna, med stark tonvikt på Baltikum, äger rum på flera olika nivåer: genom rådgivning i regeringskansliets och statliga myndigheters regi, genom regionalt och kommunalt samarbete samt genom folkrörelsers och andra enskilda organisationers verksamhet. Utbildningsinsatser av olika slag spelar en stor roll i kunskapsöverföringen. Flera av dessa samarbetsformer och områden för samarbete berörs även i senare avsnitt i betänkandet.
Utskottet delar motionärernas, U608 (fp), uppfattning om betydelsen av att etniska konflikter kan lösas med fredliga medel och att minoriteters rättigheter respekteras. Ett internationellt samarbete i fråga om minoritetsskydd utvecklas inom FN, Europarådet och inte minst inom ESK. Också forskningen om konfliktorsaker har en viktig roll att spela. Utskottet finner dock ej motiverat att medel ur anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa tas i anspråk för sådana ändamål. Vad beträffar Raoul Wallenberg-institutet, som nämns i motion U608 (fp), vill utskottet hänvisa till att institutet i propositionen föreslås få drygt 1,6 miljoner kronor över anslaget B 8. Övriga Internationella organisationer m.m. Institutet, som är fristående och själv bestämmer inriktningen på sin forskning, har även utnyttjats för förmedling av stipendier och kurser avseende mänskliga rättigheter med finansiering av Svenska institutet.
Vad beträffar urbefolkningars och minoriteters situation konstaterar utskottet att ett aktivt arbete pågår inom främst Förenta nationerna (FN), Europarådet och ESK för att stärka skyddet för dessa grupper. Inom Europarådet har t.ex. tillsatts en expertkommitté med uppgift att utarbeta förslag till förbättrat skydd för nationella minoriteter. Ryssland är inte medlem av Europarådet, men har gäststatus och deltar i samarbetet på flera områden. Från rysk sida eftersträvas en snar anslutning till rådet.
FN:s generalförsamling antog hösten 1992 en deklaration om minoriteter. Sedan 1982 har FN:s arbetsgrupp för urbefolkningsfrågor arbetat med ett utkast till en deklaration om urbefolkningsfrågor. Gruppen, som sammanträder i Genève, är öppen för urbefolkningar och deras organisationer. En frivillig fond tillhandahåller ekonomiska bidrag för att göra det möjligt för representanter för urbefolkningar att delta i arbetsgruppens möten. Sverige bidrar regelbundet med medel till denna fond.
Även inom ramen för den europeiska säkerhetskonferensen, ESK, har minoritetsfrågor kommit att spela en allt viktigare roll. En speciell s.k. högkommissarie för nationella minoriteter tillsattes nyligen. Denne skall, när en möjlig minoritetskonflikt har identifierats, på ett tidigt stadium kunna gripa in genom besök, konsultationer och rekommendationer.
I fråga om de ryska minoritetsfolken och urbefolkningarna har de, som motionärerna påpekar, lidit av krav på politisk, kulturell, religiös och språklig underkastelse. Kontakterna med de ryska samerna, som under sovjettiden var starkt begränsade, har på senare tid kunnat breddas, främst genom att de ryska samerna på Kolahalvön 1992 fick fasta platser i Nordiska samerådet. En annan möjlighet att uppmärksamma dessa frågor har öppnats genom den av de fem nordiska länderna, Ryssland och EG-kommissionen antagna deklarationen om samarbete i Barentsregionen (Kirkenes, januari 1993). Det regionala råd som bildats inom ramen för detta samarbete består av representanter från de lokala myndigheterna samt urbefolkningarna i området. Rådet skall vara ett forum för samarbete i frågor om ekonomi, handel, forskning och teknologi, turism, miljö, infrastruktur, kultur och utbildning m.m. Rådet skall även initiera speciella projekt syftande till att förbättra situationen för urbefolkningarna i området. 1993, som av FN utropats till det internationella urbefolkningsåret, har inletts med flera aktioner syftande till att uppmärksamma minoritetsfolkens situation. Det är utskottets förhoppning att året även fortsättningsvis kommer att ge mångfaldiga tillfällen att fokusera på urbefolkningarnas och de nationella minoriteternas problem på alla relevanta områden.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 12 i motion U608 (fp) och betraktar yrkande 1 i motion U283 (fp) samt yrkande 2 i motion U620 (m) som besvarade.
I motion U274 (s) framhålls att behoven av stöd till de central- och östeuropiska länderna är så stora att enbart bistånd inte kommer att förslå särskilt långt. Det finns också en risk för att länderna i fråga blir alltför biståndsberoende, påpekas det i motionen. Av dessa skäl bör enligt motionärerna stöd så långt möjligt ges på lånebasis eller genom utökade insatser när det gäller exportkrediter och ett väsentligt ökat användande av Europeiska utvecklingsbanken och Nordiska utvecklingsfonden.
Utskottet konstaterar att krävande och omfattande investeringar, främst i infrastruktur och på energiområdet, företrädesvis sker inom ramen för det multilaterala samarbetet och via de internationella finansinstitutionerna. De medel som dessa organ ställer till förfogande för investeringar utgörs av lån på marknadsrelaterade villkor.
Vidare kan konstateras att en betydande del av det svenska stödet enligt propositionen föreslås utgå i form av lån. Det gäller bl.a. det särskilda betalningsbalansstödet som samordnas genom den s.k. G24-gruppen. Inom den föreslagna garantiramen på 800 miljoner kronor finns dessutom utrymme för strukturellt inriktat stöd kopplat till utlåning från multilaterala organ. Dessa insatser avses också ske i form av lån. Vidare kommer merparten av de insatser som görs via det Baltiska investeringsprogrammet (BIP) att ske i form av lån på marknadsbaserade villkor.
Nordiska utvecklingsfonden, som det hänvisas till i motion U274 (s), lånar ut pengar på mjuka villkor till vissa u-länder. Fonden är med andra ord inte avpassad för stöd till Östeuropa. Inom ramen för Nordiska investeringsbanken (NIB) finns däremot, enligt vad utskottet inhämtat, en särskild s.k. projektinvesteringslåneordning (PIL). Denna ger lån till investeringar i kreditvärdiga s.k. medelinkomstländer, bl.a. i Central- och Östeuropa. Syftet med PIL är främst att gynna nordisk projektexport. PIL-lån har hittills beviljats till Tjeckoslovakien och Ungern samt tidigare också till Sovjetunionen. Genom det baltiska investeringsprogrammet kan NIB också lämna lån till de tre baltiska länderna.
Vidare konstaterar utskottet att Sverige aktivt har verkat för att främja de baltiska ländernas samarbete med Europeiska utvecklingsbanken (EBRD).
Banken, som inledde sin verksamhet i april 1991 och alltjämt befinner sig i ett uppbyggnadsskede, har som syfte att underlätta övergången till öppna, marknadsorienterade ekonomier och främja privata initiativ i de länder i Central- och Östeuropa som går mot flerpartisystem, demokrati och pluralism. Utformningen av bankens stadgar har sedan början av 1990 varit föremål för ett flertal internationella överläggningar mellan Europeiska investeringsbanken, EG och de omkring 40 stater (däribland samtliga OECD-länder) som är eller har för avsikt att bli medlemmar i EBRD.
Bankens verksamhet är främst inriktad på att utveckla den privata sektorn i de central- och östeuropeiska länderna, företrädesvis i form av små och medelstora företag. Banken skall därvid lämna stöd till ekonomiska reformer, bl.a. vad gäller avmonopolisering, decentralisering och privatisering. Vidare skall banken verka för att dessa länder integreras helt i den internationella ekonomin. EBRD arbetar med långivning, riskkapitalinvesteringar, infrastrukturprojekt, utställande av olika typer av garantier samt teknisk rådgivning. Banken har möjlighet att lämna lån, garantier, etc. till ett värde motsvarande bankens tecknade kapital, totala reserver och överskott.
Medlemmarna bidrar med totalt 10 miljarder ecu till bankens kapital. Av detta belopp uppgår Sveriges andel till 228 miljoner ecu, motsvarande 2,28 % av bankens kapital. Under 1992 har, enligt vad utskottet inhämtat, beslut fattats om lån och investeringar från bankens sida på knappt 1,8 miljarder ecu. Målsättningen för 1993 är 2--2,6 miljarder ecu. Utbetalningar till projekt sker normalt över flera år, vilket innebär att de faktiska låneutbetalningarna för en ny institution som EBRD inte blir så många de första åren. Tillsammans med NIB har EBRD huvudansvaret för implementeringen av det baltiska investeringsprogrammet. Sverige företräds av en exekutivdirektör i EBRD:s direktion. Direktionen är underställd en styrelse med företrädare för samtliga medlemmar.
Med det anförda anser utskottet motion U274 (s) besvarad.
I motion U258 (v), yrkande 1, föreslås tillsättandet av en arbetsgrupp med industri- och fackföreningsfolk i syfte att snabbutreda förutsättningarna för företagssatsningar i Östeuropa.
Som motionärerna anför, har Östeuropa gigantiska problem som bl.a. på infrastrukturområdet ställer anspråk på mycket stora investeringar. Detta förutsätter i allmänhet samverkan mellan flera länder inom ramen för internationella finansieringsinstitutioner. Sverige spelar en aktiv roll i dessa organ. Utskottet noterar dock att utvecklingen av de tidigare socialistiska staternas eget näringsliv och övergången till marknadsekonomi emellertid inte är betjänt enbart av stora investeringar. En betydande del av Sveriges näringslivsinriktade östsamarbete har till syfte att främja uppkomsten av små och medelstora företag. Förutom tidigare nämnda Swedecorp är också det baltiska investeringsprogrammet (BIP), som upprättats av de nordiska länderna, av betydelse i detta sammanhang, liksom självfallet den i propositionen föreslagna exportkreditramen.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U258 (v).
I ett antal motioner, bl.a. U203 (m) och U204 (c), föreslås en ökad bindning av biståndet, t.ex. via projekt som tillvaratar svenskt kunnande eller industriell överkapacitet i Sverige. Utskottet får därvid anföra följande:
Riksdag och regering har gemensamt fastslagit att kunskapsöverföring skall prioriteras som biståndsform i det bilaterala samarbetet med Central- och Östeuropa. De huvudsakliga kanalerna härför är BITS, Swedecorp, Svenska institutet och SIDA. Den kunskapsbas som dessa myndigheter utnyttjar är den svenska. Medverkar gör också arbetsmarknadens parter och myndigheter. I så måtto är de medel som ställs till förfogande för bilateralt samarbete med Central- och Östeuropa redan bundna. Även en stor del av det multilaterala biståndet, som ej är rent betalningsbalansstöd eller valutastöd eller liknande, är bundet till upphandling i Sverige. Detta gäller t.ex. konsultfonderna vid Världsbanken och den Europeiska utvecklingsbanken, EBRD.
Utskottet anser det positivt om svenska biståndsinsatser kan bidra till att öka sysselsättningen i Sverige. Detta är dock inte biståndets syfte. Olika arbetsmarknadspolitiska insatser kan emellertid enligt utskottets uppfattning ofta med fördel komplettera biståndssamarbetet. Försöksverksamhet i denna riktning bedrivs för närvarande vid t.ex. Länsarbetsnämnden i Malmö och planeras i bl.a. Blekinge. Enligt vad utskottet inhämtat undersöker regeringen för närvarande möjligheterna att uppnå ytterligare dylika s.k. synergieffekter.
Utskottet vill framhålla som angeläget att östsamarbetets utformning kontinuerligt kan anpassas till ändrade förutsättningar och behov. De typer av insatser och initiativ som nämnts ovan illustrerar detta. I Central- och Östeuropa framstår detta behov som särskilt betydelsefullt, då utvecklingen där har varit och förblir mycket svårförutsebar. Östsamarbetet förutsätter således såväl kontinuitet som flexibilitet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna U203 (m), U204 (c) samt i motion U258 (v) yrkande 4.
I yrkande 6 motion U258 (v) understryks vikten av insatser på miljöområdet i vid bemärkelse. Miljömålet finns klart uttryckt i riktlinjerna för det svenska östsamarbetet. Riksdagen har beslutat att för innevarande budgetår avsätta extra resurser under fjortonde huvudtiteln för visst internationellt miljösamarbete, inkl. kärnsäkerhet (prop. 1992/93:99). Av sammanlagt 250 miljoner kronor har 45 miljoner kronor avsatts till bidrag till uppbyggnaden av ett miljöanpassat energisystem i Baltikum, 141,9 miljoner kronor för åtgärdsprogrammet för Östersjön och 43,1 miljoner kronor för kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de baltiska staterna och Ryssland.
I regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. föreslås att drygt 230 miljoner kronor avsätts för ytterligare ett antal miljöinsatser i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94. Av tablå som återfinns som bilaga till detta betänkande framgår hur dessa medel, jämte andra större statliga insatser i Central- och Östeuropa som finansieras under andra huvudtitlar än Utrikesdepartementets, fördelas på olika poster.
Även inom ramen för det s.k. Storkalottsamarbetet, som nu börjat få fastare former, kommer miljöproblemen, bl.a. i Barents hav, att få hög prioritet. Också kärnsäkerhetssamarbetet förutses fortsätta. Sverige är engagerat i detta såväl multilateralt (inom bl.a. den s.k. G24-gruppen) som bilateralt, t.ex. vid Ignalinaverken i Litauen.
Utskottet konstaterar vidare att miljöaspekterna även ingår som en integrerad del i de multilaterala institutionernas verksamhet. Detta är särskilt betydelsefullt när det gäller de omfattande insatser som görs eller förbereds inom energisektorn. Genom den energieffektivisering som dessa projekt resulterar i kan betydande miljöförbättringar åstadkommas. Enligt vad utskottet inhämtat genomförs även en mängd andra åtgärder som är specifikt inriktade på miljöproblem, t.ex. programmet för att rena Östersjön. I bl.a. Polen har Världsbanken spelat en central roll inom miljösektorn. Det nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) ställer riskkapital till förfogande för miljöinvesteringar som är av nordiskt intresse i Östeuropa.
Därmed anses yrkande 6 i motion U258 (v) besvarat.
Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa har nu pågått i tre år. Utskottet noterar att en fortlöpande utvärdering därvid äger rum, såväl i de verkställande myndigheternas regi som, då särskilda skäl föreligger, på regeringens uppdrag. Det sistnämnda har varit fallet i fråga om Polen, varom en utredning nyligen har överlämnats till regeringen. Utskottet noterar att propositionen föreslår en utvärdering av insatserna genom folkrörelser och enskilda organisationer. En mer grundläggande översyn av vårt samarbete med Central- och Östeuropa och dess organisation är enligt utskottets uppfattning påkallad.
2. Samarbetsformer och samarbetskanaler. Stöd via BITS, SIDA, Swedecorp, SI och BIP
Propositionen (s. 223--229)
Under anslaget G 1. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa finns medel anvisade för stöd till Central- och Östeuropa genom BITS, Swedecorp, SIDA och Svenska institutet (SI). Vidare finns medel avsatta för det baltiska investeringsprogrammet, multilateralt stöd, suveränitetsstöd samt, under anslagsposten Övriga myndigheter, samarbete på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet.
Det svenska suveränitetsstödet till Estland, Lettland och Litauen syftar till att ge de baltiska staterna förbättrad kontroll över sina territorier och ökade förutsättningar att skydda sina demokratiska strukturer. Programmet innefattar bidrag till uppbyggandet av säkerhetspolitiskt kunnande i form av utbildning, rådgivning och stöd till säkerhetspolitisk forskning. De svenska fackmyndigheterna kanaliserar insatser i form av såväl utbildning som utrustning på områden som kustbevakning, tull- och polisväsende, räddningstjänst, totalförsvar samt utrikesförvaltning. Detta program, som är högt prioriterat av balterna, kommer att fortsätta att vara en viktig del i samarbetet.
Det inledda stödet med att bygga upp företagskontakter mellan Sverige och de berörda länderna bör fortsätta. Den näringslivsfrämjande verksamheten kanaliseras huvudsakligen via Swedecorp. Ett vittförgrenat nät av affärsrelationer innebär kunskapsöverföring på praktisk nivå avseende marknadsekonomins principer och funktioner. Samtidigt ges affärstillfällen för svenska företag. Våren 1992 tog de nordiska länderna beslut om inrättande av ett baltiskt investeringsprogram (BIP) om ca 800 miljoner kronor över tre år för finansiering av stöd till små och medelstora företag. Programmet genomförs av Nordiska investeringsbanken, Nordiska projektfonden och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD). Programmet, som också står öppet för deltagande av andra västländer, kommer att spela en viktig roll i detta sammanhang.
Ett stort behov av mer generell överföring av kunskaper föreligger vid sidan av företagskontakterna. De svenska satsningarna på detta område, som huvudsaklingen kanaliseras via Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, BITS, bör därför fortsätta. Efterfrågade insatser, särskilt i form av utbildning och rådgivning, har alla det gemensamt att de understödjer och förstärker reformprocessen. Stora behov föreligger av investeringar i industri och infrastruktur i stort. Tekniskt bistånd som ges i form av t.ex. förstudier av planerade, ofta större investeringsprojekt bör såvitt möjligt knytas till den senare finansieringen. På grund av beloppens storlek måste denna i flertalet fall komma från de internationella finansiella institutionerna.
Bland olika enskilda organisationer och folkrörelser finns ett stort intresse att medverka till stöd för verksamhet i Central- och Östeuropa. SIDA:s förmedling av denna typ av stöd medverkar till uppbyggnaden av olika slags organisationer i mottagarländerna och kan därmed ha en positiv utvecklingseffekt. Via Svenska institutet (SI) förmedlas insatser syftande till bl.a. kunskapsuppbyggnad, ett ökande kulturutbyte och ett växande samarbete på den högre utbildningens och forskningens område.
Medlen till regeringens disposition för budgetåret 1993/94 avses bl.a. användas till fördjupning av de kontakter som etablerats mellan svenska departement och myndigheter och deras motsvarigheter i länderna i Central- och Östeuropa. Medlen kan bl.a. komma att finansiera insatser som i dagsläget ännu inte kan identifieras som konkreta projekt t.ex. avseende samarbete med nordvästra Ryssland och Storkalotten.
Då en del av insatserna som finansieras inom anslaget är av flerårig karaktär begär regeringen riksdagens bemyndigande att under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser om högst 1 miljard kronor avseende budgetåret 1994/95.
Sammantaget fördelar sig programmet för Central- och Östeuropa på följande poster:
Anslaget G 1
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS) 200 000 000 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) 45 000 000 Styrelsen för internationellt näringslivs- bistånd (Swedecorp) 80 000 000 Svenska institutet (SI) 45 000 000 Övriga myndigheter 25 000 000 Baltiska investeringsprogrammet (BIP) 50 000 000 Övrigt multilateralt stöd 90 000 000 Till regeringens disposition 55 999 000 Suveränitetsstöd 50 000 000 ----------------------------------------------------------- Summa 640 999 000
Anslaget G 2 1 000 Anslaget G 3 230 000 000
Summa kronor 871 000 000
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U251 kritiseras propositionens förslag för att vara en tom ram utan tydligt angivande av hanteringsformer eller ändamål. Enligt motionärerna leder nuvarande ordning till att projektförslag från angelägna svenska samarbetspartner samlas på hög på ansvarigt statsråds bord. Ansvarsförhållandena är oklara, hävdar de. Utan mål och strategi kan inte de svåra prioriteringar som bristen på resurser tvingar fram göras på ett rimligt sätt. I motionen anförs att östsamarbetet måste gås igenom och ges en ny inriktning (yrkande 6). Motionärerna anser att regeringen hyser en avog attityd till BITS, vars tekniska samarbete utgör den centrala formen för kunskapsutvecklande och kapacitetshöjande insatser på i stort sett alla områden. I motion U251 (s), yrkande 8, föreslås att BITS anslag ökas med 50 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. SIDA föreslås få 50 miljoner kronor för insatser genom folkrörelser och enskilda organisationer (yrkande 9). Svenska institutet föreslås få 30 miljoner kronor (yrkande 11), Swedecorp 25 miljoner kronor samt Swedfund International AB 35 miljoner kronor (yrkande 13). I motionens yrkande 10 föreslås att demokratifrämjande folkrörelsebistånd prioriteras ytterligare. Tillsammans med de yrkanden som behandlas senare i betänkandet fördelar sig förslagen enligt motion U251 (s) på följande sätt:
Kunskapsutvecklande bistånd genom BITS 250 mkr Folkrörelser, enskilda organisa- tioner genom SIDA 50 Kulturutbyte, stipendier m.m. genom Svenska institutet 30 Näringslivsbistånd, främst genom Swedecorp/Swedfund 60
Multilaterala insatser 70
Finansiellt stöd (ej angivet; i motionen begärs ytterligare underlag)
I motion U222 (fp) anförs att de myndigheter som har att förmedla delar av det svenska Central- och Östeuropastödet inte alltid kan agera effektivt till följd av en uppsplittrad biståndsadministration och bristen på övergripande styrning och målformulering. I motionen begärs att regeringen skall utarbeta såväl en politisk som en administrativ strategi för det fortsatta svenska stödet till Central- och Östeuropa på ett sådant sätt att villkor för stödet kan tydliggöras för såväl svenska intressenter som berörda mottagare.
I Vänsterpartiets motion U258 (v) framhålls betydelsen av kunskapsutbyte via kommunalt vänortsutbyte (yrkande 11). Partiet anser att delar av de medel som Vänsterpartiet vill återföra till kommunerna från staten bör användas till att stärka vänortssamarbetet. I Vänsterpartiets motion (U258) konstateras vidare att intresset för bistånd till Östeuropa är stort både hos allmänheten och inom frivilligorganisationerna. I yrkande 13 föreslås att SIDA anvisas 20 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår, eller således totalt 65 miljoner kronor, för projektbidrag som rör kunskapsöverföring och organisationsuppbyggnad via enskilda organisationer. I yrkande 14 föreslås att Svenska institutet bör få det anslag det begärt, dvs. 5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår, eller således 50 miljoner kronor.
I motion U277 (s) redovisas flera exempel på utvecklingsprojekt i främst Baltikum där kommuner, företag, enskilda och organisationer är engagerade. I motionen anförs att kommunallagen dock begränsar kommunernas möjligheter att stödja dylika utvecklingsprojekt med hjälp av skattemedel. Motionärerna föreslår att det inom ramen för Östeuropabiståndet skall finnas utrymme att kanalisera stöd till utvecklingsprojekt i Östeuropa som initieras av enskilda kommuner, landsting, föreningar och företag. I motion U272 (c) konstateras att behovet av kunskapsöverföring och andra former av stöd är stort såväl i Baltikum som i Polen. Samtidigt är arbetslösheten hög i Sverige. Motionärerna föreslår att biståndsinsatser i nämnda länder bör kunna genomföras i form av beredskapsarbete eller liknande.
Motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd) berör möjligheten för befattningshavare från Baltikum att inom ramen för demokratiserings- och utvecklingssträvandena kunna studera hur t.ex. motsvarande institutioner fungerar i Sverige. Motionärerna föreslår -- bl.a. med hänvisning till de inblandade beloppens ringa storlek -- att länsstyrelse eller annat regionalt organ skall tilltros uppgiften att fördela biståndsmedel för sådana insatser. I motionen föreslås att BITS anslag bör belastas för ändamålet.
I motion U210 (s) föreslås att någon form av riskkapital eller mjuka lån borde ställas till förfogande för inledande av svenska företags kontakter med Östeuropa (yrkande 1). Motionären anser att detta riskkapital borde kunna förmedlas lokalt av berörd länsstyrelse (yrkande 2). Frågan om riskkapital/mjuka lån behandlas även i avsnitt 4 i betänkandet.
I motion U642 (s) konstateras att en av grundtankarna bakom den deklaration om samarbete i Barentsregionen som undertecknades i Kirkenes den 11 januari 1993 är att pröva en ny modell för utrikespolitiskt samarbete. Enligt denna modell blir regionen själv den främsta drivkraften i samarbetet. Avsikten med den nya uppläggningen är att få till stånd en snabbare utveckling och bättre totaleffekt av insatta resurser än en modell där regionen inte engageras på motsvarande sätt. Motionärerna anför att den nya samarbetsmodellen gör det naturligt att ge Länsstyrelsen i Norrbottens län en central funktion i kanaliseringen av biståndsinsatser inom Barentsregionen, snarare än att på traditionellt vis kanalisera stödet via BITS, Swedecorp, SIDA och Svenska institutet. Motionärerna föreslår att Länsstyrelsen i Norrbottens län anvisas 35 miljoner kronor för insatser inom Barentsregionen som bidrar till att förverkliga de mål som överenskommits i Kirkenesdeklarationen.
I motion 218 (s) framhålls att en demokratisk samhällsutveckling är ett av huvudmålen för den svenska biståndspolitiken. Motionären anser att riksdagen och riksdagspartierna har speciell kompetens och goda möjligheter att göra direkta och konkreta insatser för att utveckla de demokratiska institutionerna i Central- och Östeuropa. I motionens första yrkande föreslås därför att ett särskilt anslag ur biståndsbudgeten inrättas på 50 miljoner kronor för den kommande treårsperioden. Medlen föreslås ställas till riksdagens förfogande för stöd till parlamenten i Central- och Östeuropa, inkl. Baltikum. I motionens yrkande 2 föreslås att riksdagen bör tillsätta en särskild delegation för att analysera behoven av stöd och i samarbete med resp. parlament initiera projekt samt förmedla medel ur det föreslagna anslaget.
I motion U226 (s) anförs att kooperationen kan bli ett viktigt alternativ i den privatiseringsprocess och övergång till marknadsekonomi som nu pågår i Östeuropa. Projekt som integrerar demokrati och affärsverksamhet får inte stupa, framhålls det i motionen, på att SIDA och BITS, som svarar för var sin del i Östeuropabiståndet, inte förmår att samfinansiera projekt som kräver detta. Motionärerna föreslår därför att medel från biståndsanslaget bör utgå för att stödja kooperativa och andra folkrörelseföretag i de forna socialistländerna i Östeuropa (yrkande 1).
Även i motion U223 (kds, s, m, fp, c) framhålls värdet av folkrörelsekontakter med Östeuropa. I yrkande 1 föreslås att åtgärder vidtas som stimulerar dylika kontakter av folkrörelsekaraktär, t.ex. organisationer inom nykterhetsrörelsen. I motionens yrkande 2 anförs att samarbete särskilt med de baltiska staterna bör prioriteras härvidlag.
Utskottet
Utskottet har i tidigare betänkanden (senast 1991:92:UU16) konstaterat att det varit en fördel att på ett nytt verksamhetsområde snabbt kunna utnyttja den kompetens och erfarenhet av bistånd och kunskapsöverföring som finns inom existerande biståndsorgan som BITS, SIDA, Swedecorp, Svenska institutet m.fl. Utskottet noterar att den största delen av de bilaterala medlen alltjämt förutsätts bli kanaliserade genom dessa organ. Några administrativa fördelar eller samordningsvinster har enligt vad utskottet inhämtat ej heller stått att finna genom inrättandet av ett nytt organ. Samarbetet genom myndigheter innebär att regeringskansliet endast i mycket begränsad omfattning skall befatta sig med bedömningar av enskilda projektförslag. Bedömningarna skall göras där ansvaret för verkställandet ligger, utifrån de övergripande riktlinjer som formulerats för samarbetet med Central- och Östeuropa. Utskottet har tidigare understrukit vikten av att regeringens östsamordnare och dennes sekretariat likväl ges en ställning som gör det möjligt att tillse att de olika delarna av det statliga östsamarbetet ligger inom ramen för en övergripande Östeuropapolitik.
Utskottet vidhåller denna bedömning. Samtidigt kommer ytterligare erfarenheter av samarbetet att ge möjlighet till en utveckling av formerna för den administrativa styrningen och beredningen. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla behovet av resurser för information från regering och myndigheter till både allmänheten och engagerade svenska intressenter i det svenska östsamarbetet.
Utskottet har ingen erinran mot den fördelning av anslaget G 1 på olika poster för olika ändamål och samarbetsformer som föreslås i propositionen. I propositionen anges att medelsbehovet för Svenska institutet (totalt 45 miljoner kronor) inkluderar medel för att etablera en handelshögskola i Riga. Utskottet noterar att regeringen inom kort avser återkomma till riksdagen i anledning av detta projektförslag.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena 6, 8, 9, 11 och 13 i motion U251 (s), yrkandena 13 och 14 i motion U258 (v) samt motion U222 (fp).
I motion U218 (s) föreslås att ett särskilt anslag på 50 miljoner kronor skall utgå ur biståndsbudgeten för den kommande treårsperioden och ställas till riksdagens förfogande för stöd till parlamentet i Central- och Östeuropa (yrkande 1). I yrkande 2 begärs att riksdagen skall tillsätta en särskild delegation för att med de anvisade medlen utveckla samarbetet med de nationella parlamenten.
Som påpekas i motion U218 (s) har riksdagen under några år haft intensiva kontakter med både politiker och tjänstemän i de nya staterna i Central- och Östeuropa. Ett enligt utskottets uppfattning värdefullt samarbete, omfattande såväl delegationsutbyte och studiebesök som visst stöd i form av utbildning och utrustning, har utvecklats mellan Sveriges riksdag och de nationella parlamenten, särskilt i Baltikum.
Utskottet noterar att det pågående treårsprogrammet för östsamarbetet ger hög prioritet åt att även på andra sätt stärka demokratiseringsprocessen i Central- och Östeuropa. Insatser har genomförts avseende bl.a. kommunal demokrati och vad gäller beslutsfattande på såväl lokal som regional nivå. Vidare lämnas stöd på lagstiftnings- och rättsområdet genom bl.a. Justitiedepartementet och domstolsverket. Särskilda medel disponeras av Svenska institutet för insatser för att främja utvecklingen avseende de mänskliga rättigheterna i Östeuropa. Utskottet utgår från att dessa samarbetsformer kommer att fortsätta att utvecklas och fördjupas. Utskottet anser dock inte att det för närvarande finns anledning att omdisponera budgetförslaget för att tillgodose motionärens önskemål.
Därmed avstyrks yrkande 1 i motion U218 (s). Som en konsekvens av detta ställningstagande anser utskottet att yrkande 2 i motion U218 (s) besvarats.
Utskottet har tidigare konstaterat (1991/92:UU16) att det finns anledning att i någon mån koncentrera de svenska insatserna till områden som är centrala för samarbetets huvudsakliga mål, dvs. konsolideringen av demokratins och rättsstatens institutioner, införandet av en fungerande och socialt inriktad marknadsekonomi samt åtgärder för att förbättra miljön. Det innebär i första hand stöd till central administration och lagstiftning, företags- och näringslivsutveckling i syfte att stimulera företagande, inkl. familjejordbruk, samt samarbete i fråga om forskning och högre utbildning. Med en viss koncentration av det svenska stödet kan effektiviteten öka i takt med att samarbetet utvecklas på grundval av fördjupade erfarenheter och växande kunskaper från centrala områden. Utskottet välkomnar den prioritering av resurser för miljöinsatser som kommer till uttryck i propositionen, dels under fjortonde huvudtiteln, dels i så måtto att BITS förutsätts fortsätta få ekonomiskt utrymme för ett antal miljöprojekt.
Utskottet finner att vissa motionsförslag beträffande samarbetets inriktning och former redan i större eller mindre utsträckning kan tillgodoses genom det pågående eller planerade samarbetet, i första hand genom de medel som kanaliseras via BITS och SIDA. Det gäller i första hand följande förslag:
I motion U251 (s), yrkande 10, samt i motion U258 (v), yrkande 11, föreslås förstärkta resurser för kunskapsöverföring via folkrörelser. I motion U226 (s), yrkande 1, föreslås ett omfattande bilateralt stöd till den kooperativa rörelsens utveckling och utvecklingen av andra folkrörelseföretag. I motion U223 (kds, s, m, fp, c) föreslås att kontakter mellan nykterhetsorganisationer samt andra socialt inriktade organisationer i Sverige och de baltiska staterna bör stödjas inom ramen för de medel som avsatts för samarbetet med Central- och Östeuropa. I motion U277 (s) föreslås att ökade resurser ges till enskilda kommuner, landsting, föreningar och företag för av dessa organ initierade utvecklingsprojekt i Östeuropa. I motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd) föreslås att BITS skall avsätta medel till länsstyrelser eller annat regionalt organ för att stödja enskilda eller grupper av baltiska medborgare som vill studera svenska institutioner eller till svenskar som vill överföra kunskap till Baltikum. I motion U642 (s) föreslås att Länsstyrelsen i Norrbottens län skall ges en central funktion i kanaliseringen av biståndsinsatser inom Barentsregionen.
Utskottet konstaterar att folkrörelser och andra enskilda organisationer, liksom landsting och kommuner redan i dag spelar en viktig roll i kunskapsöverföringen och erfarenhetsutbytet med Central- och Östeuropa. Nedan ges några exempel:
Svenska institutet ger resebidrag för studiebesök i båda riktningarna samt för östeuropeiska experters deltagande i kurser och konferenser. Målgruppen är högre befattningshavare och andra personer av betydelse för kunskapsuppbyggnaden inom samhällsliv, utbildning och forskning i vårt närområde. Ansökan kan göras av svenska institutioner, t.ex. myndigheter, folkrörelser, föreningar m.m.
BITS har hittills avsatt 9 miljoner kronor för vänortsamarbete mellan svenska och baltiska kommuner. Medlen förvaltas av Kommunförbundet. Bidrag kan lämnas till projekt, resor och studiebesök.
4 miljoner kronor har avsatts för att stödja en försöksverksamhet avseende regionalt samarbete genom länsstyrelserna med regionala organ i Estland och Lettland. Samarbetet syftar till kunskapsöverföring avseende regional förvaltning och regional utveckling. Medlen, som förvaltas av BITS, belastar dels Utrikesdepartementets anslag (2,5 miljoner kronor), dels Civildepartementets anslag (1,5 miljoner kronor).
BITS disponerar medel som kan användas för kunskapsöverföring inom t.ex. byggsektorn. Erfarenheterna av samråd på området har visat att konkreta byggnadsinsatser som regel måste föregås av fastighetsplanering och -registrering för att bl.a. fastställa äganderätt till mark och byggnader. Genom BITS finansieras i dag flera sådana insatser i Baltikum. Insatserna utförs av Lantmäteriverket. För infrastruktursatsningar är finansieringsbehoven ofta så omfattande att multilateralt stöd måste till. Utskottet noterar att Sverige aktivt deltar i arbetet att stärka Världsbankens och den Europeiska utvecklingsbankens engagemang i Central- och Östeuropa.
Nykterhetsorganisationer kan liksom andra enskilda organisationer få bidrag från SIDA för samarbete med sina motsvarigheter i Central- och Östeuropa. SIDA har beviljat medel till ett antal projekt som syftar till att stärka nykterhetsorganisationerna i de baltiska staterna. BITS och SIDA har beviljat ett antal projekt i syfte att främja utvecklingen av kooperativa företag och organisationer i Central- och Östeuropa.
I budgetpropositionen föreslås vidare att 55 999 000 kr avsätts till regeringens disposition för insatser som i dagsläget ännu inte kan identifieras som konkreta projekt. Därmed finns möjlighet att finansiera angelägna projekt som förväntas bli aktuella under året, t.ex. inom ramen för Barentsrådets verksamhet. Enligt vad utskottet inhämtat förutses länsstyrelsen spela en central roll i rådet. Det kan dock enligt utskottets uppfattning ännu vara för tidigt att fastslå i vilken exakt form stödet till det framväxande Barentssamarbetet lämpligast bör ges.
Frågan om kommunernas möjligheter att medelst skattemedel stödja utvecklingsprojekt i t.ex. Baltikum är enligt vad utskottet erfarit för närvarande föremål för en utredning inom ramen för en översyn av den kommunala demokratin. Den s.k. Lokaldemokratikommittén, som förväntas avlägga sitt slutbetänkande den första oktober 1993, har av regeringen fått i uppdrag att se över bestämmelserna om kommunal tjänsteexport och undersöka förutsättningarna för kommunalt bistånd till länder i behov av humanitärt stöd. Mot bakgrund av kommunernas och landstingen växande intresse för internationella frågor undersöker kommittén, enligt vad utskottet inhämtat, möjligheterna att föreslå förändringar i den kommunala lagstiftningen som bl.a. skulle underlätta för kommunerna att bedriva tjänsteexport utan dagens krav på att först erhålla regeringens dispens härför.
Därmed anser utskottet att motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd), motion U642 (s), motion U277 (s), yrkandena 1 och 2 i motion U223 (kds, s, m, fp, c), yrkande 1 i motion U226 (s), yrkande 11 i motion U258 (v) samt yrkande 10 i motion U251 (s) besvarats.
I motion U210 (s) föreslås att svenska företag skall få tillgång till någon form av riskkapital/mjuka lån för att använda under ett inlednings- och utredningsskede av en affärskontakt med Östeuropa. Enligt motionären bör lånen kunna förmedlas av länsstyrelserna (yrkande 2).
Utskottet konstaterar att Swedecorp, genom sitt engagemang i joint ventures mellan svenska och utländska företag, aktivt bidrar till en industriell och ekonomisk utveckling baserad på marknadsekonomiska principer i mottagarländerna. För att särskilt stimulera till ett brett nätverk av företagskontakter har Swedecorp sökt inrätta ett småföretagarstöd, som lämnas i form av villkorslån och avskrivningslån. Även det baltiska investeringsprogrammet, som inrättats inom ramen för det nordiska samarbetet, syftar till att främja små och medelstora företags verksamhet i de baltiska staterna. Dessa satsningar, jämte den i propositionen föreslagna exportkreditramen, har enligt utskottets bedömning förutsättningar att också positivt påverka sysselsättningsläget i Sverige. Utskottet konstaterar dock att det på grund av internationella överenskommelser för närvarande inte är möjligt att lämna mjuka lån eller på annat sätt subventionera enskilda transaktioner. Denna fråga diskuteras dock regelbundet inom ramen för OECD:s s.k. Consensusgrupp. Sverige följer utvecklingen i frågan.
Därmed får yrkande 2 i motion U210 (s) anses besvarat.
I motion U272 (c) föreslås att arbetslösa svenskar skall kunna erbjudas beredskapsarbete eller liknande i Baltikum och Polen. Som tidigare nämnts pågår för närvarande en tvåårig försökverksamhet med beredskapsarbete vid Länsarbetsnämnden i Malmöhus län. Syftet är att genom beredskapsarbete ge arbetslösa tekniker och ekonomer möjlighet att åstadkomma produktivitetshöjande insatser i företag i Estland. Ett liknande försök planeras i Blekinge. Enligt vad utskottet inhämtat undersöker regeringen för närvarande möjligheterna att ytterligare komplettera biståndsinsatser med olika arbetsmarknadspolitiska insatser. Genomförandet av eventuella projekt planeras ske i samarbete mellan Utrikes- och Arbetsmarknadsdepartementen.
Med det anförda betraktar utskottet motion U272 (c) som besvarad.
3. Multilateralt stöd
Propositionen (s. 24--25, 229)
Multilaterala organ som Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), Internationella valutafonden (IMF), OECD, FN och dess fackorgan, Europarådet m.fl. har inom sina resp. kompetensområden utvecklat omfattande verksamheter och program med särskild inriktning på de central- och östeuropeiska ländernas behov. De internationella programmen erbjuder Sverige möjligheter att också göra insatser -- företrädesvis i form av tekniskt bistånd -- i sådana central- och östeuropeiska länder med vilka vi inte utvecklat ett bilateralt samarbete. 90 miljoner kronor föreslås för multilateralt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa under budgetåret 1993/94.
Sammanfattning av motionerna
I Vänsterpartiets motion U258 anges att enbart 1,6 miljarder dollar i krediter har utbetalats till Central- och Östeuropa av västländernas utlovade 24 miljarder dollar. Anledningen är, hävdas det i motionen, att de villkor som gäller för att krediterna skall kunna utnyttjas är orealistiska, dvs. att de oftast är av kommersiell karaktär. Inom den Europeiska utvecklingbanken, EBRD, är villkoret dessutom att högst 40 % av krediterna skall få ges till den statliga sektorn. I motionens yrkande 8 begärs att Sverige skall verka för en förändring av EBRD:s kreditvillkor.
I den socialdemokratiska partimotionen U251, yrkande 14, föreslås att 70 miljoner kronor anvisas för deltagande i olika multilaterala insatser, eller således 20 miljoner mindre än vad regeringen föreslår.
Motion U226 (s) berör, som tidigare nämnts, frågan om kooperationens möjligheter att bidra till utvecklingen i Central- och Östeuropa. I motionens andra yrkande anförs att Sverige bör stödja samfinansierade projekt som företag eller organisationer inom de europeiska kooperativa nätverken vill genomföra i samarbete med olika europeiska eller internationella givarinstitutioner. I yrkandet nämns särskilt behovet av samfinansiering med EG:s s.k. Phareprogram. I yrkande 3 föreslås att kooperativa företag och organisationer bör tillförsäkras delar av det multilaterala bistånd som Sverige ger för att stödja en ekonomisk och demokratisk utveckling i Central- och Östeuropa.
Utskottet
Som tidigare konstaterats i detta betänkande är hjälpbehoven i Central- och Östeuropa av sådan omfattning att det krävs såväl arbetsfördelning mellan de enskilda givarna som ett utvecklat multilateralt samarbete mellan givarländerna och de internationella organisationerna för att effekten av biståndet skall bli så stor som möjlig. Sverige har deklarerat avsikten att i sitt bilaterala samarbete prioritera länder och regioner i närområdet, dvs. Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland. Detta innebär inte att de övriga länderna i regionen glöms bort. Sverige bistår länder utanför det geografiska närområdet genom multilaterala institutioner av olika slag. Utskottet vill framhålla vikten av att substantiella bidrag lämnas till dessa organ, som inkluderar Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken (EBRD), G 24-gruppen, FN-anknutna organ och internationella kärnforskningscentra. I innevarande års budget är 70 miljoner kronor reserverade för detta ändamål.
Utskottet välkomnar regeringens förslag att för budgetåret 1993/94 öka de multilaterala insatserna med 20 miljoner kronor till totalt 90 miljoner kronor. I motion U251 (s), yrkande 14, föreslås däremot, utan särskild motivering, bibehållet anslag för det multilaterala stödet, dvs. 70 miljoner kronor. Utskottet får därvid anföra följande:
Multilaterala organ som den Internationella valutafonden (IMF), Världsbanken och Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) spelar en central roll i det internationella stödet till länderna i Central- och Östeuropa. De har enligt vad utskottet inhämtat bidragit med finansiering till de baltiska länderna på totalt drygt 3,5 miljarder kronor under 1992. Därutöver har omfattande tekniskt bistånd lämnats inom en rad skilda områden. Vidare spelar de en väsentlig roll i koordineringen av det västliga stödet. Detta får anses betydelsefullt mot bakgrund av den begränsade administrativa kapaciteten i mottagarländerna.
Under anslaget för multilateralt samarbete finansieras även Sveriges bidrag till Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO). Sverige har utfäst sammanlagt 110 miljoner kronor till NEFCO över en sexårsperiod (1990/91--1995/96) eller ca 18 miljoner kronor per år. Under anslaget finns även beredskap att delta i särskilda multilaterala fonder eller andra extra insatser genom multilaterala organ som kan visa sig angelägna under budgetåret.
De medel som Sverige kanaliserar via de multilaterala institutionerna kan i flera fall fungera som katalysator för bidrag från andra länder. Utskottet vill framhålla värdet av att Sverige därigenom kan främja ett fördjupat internationellt engagemang för bl.a. de baltiska länderna.
En annan fördel, som enligt utskottet förtjänar att framhållas, är att Sverige, genom att utnyttja de multilaterala institutionerna som kanal, kan tillgodogöra sig den kompetens som finns inom dessa organ. De administrativa kostnaderna som är förknippade med stödet kan därmed minimeras. Vidare kan den svenska resursbasen utnyttjas av de internationella organisationerna. Sammanfattningsvis anser utskottet att dessa skäl väl motiverar den i propositionen föreslagna höjningen av ramen för de multilaterala insatserna.
Ett anslag på bibehållen nivå, som föreslås i motion U251 (s), yrkande 14, skulle enligt utskottet på ett olyckligt sätt resultera i en relativ minskning av Sveriges roll i det internationella stödet till Central- och Östeuropa. Bl.a. skulle en sådan minskning sannolikt drabba de av Sverige högt prioriterade multilaterala ansträngningarna att förbättra säkerheten vid kärnkraftverken i Central- och Östeuropa.
Därmed avstyrks yrkande 14 i motion U251 (s).
I motion U226 (s) föreslås stöd till den kooperativa utvecklingen i Central- och Östeuropa. Motionärerna anser att statsmakterna bör ställa sig positiva till att stödja projekt som företag eller organisationer inom de europeiska kooperativa nätverken vill genomföra i ett multilateralt samarbete mellan olika givarinstitutioner som är samfinansiärer mellan europeiska och internationella institutioner. EG:s s.k. Phareprogram nämns särskilt i motionen (yrkande 2). I yrkande 3 hemställs att Sverige bör tillförsäkra kooperativa företag och organisationer del av det multilaterala bistånd som Sverige lämnar till stöd för en ekonomisk och demokratisk utveckling i Central- och Östeuropa.
Utskottet konstaterar att inga hinder föreligger från svensk sida vad avser eventuell samfinansiering med EG:s Phareprogram. Detta förutsätter givetvis att länderna i Central- och Östeuropa själva prioriterar stöd till den kooperativa utvecklingen på det sätt som anförs i motionen. En fortlöpande samordning med bl.a. EG:s Phareprogram sker inom ramen för G24. Även andra delar av det stöd som Sverige lämnar inom ramen för det multilaterala biståndet till Central- och Östeuropa kan, om mottagarna så önskar, utformas som ett stöd till den kooperativa rörelsen i dessa länder.
Därmed får yrkandena 2--3 i motion U226 (s) anses besvarade.
Yrkande 8 i motion U258 (v) tar upp det förhållande, att högst 40% av EBRD:s (Europeiska utvecklingsbanken) utlåning och investeringar enligt stadgarna får gå till den statliga sektorn.
Utskottet delar motionärernas uppfattning, att denna regel potentiellt skulle kunna hämma bankens verksamhet i vissa låntagarländer. Enligt vad utskottet inhämtat har detta dock inte hittills varit fallet. Det beror bl.a. på att begreppet privat sektor har getts en förhållandevis vid tolkning i EBRD. Enligt uppgift klassificeras t.ex. projekt i företag som fortfarande är formellt statsägda men som är föremål för konkreta privatiseringsplaner i kategorin privat sektor. Utskottet noterar att Sverige i banken aktivt stött denna flexibla tolkning av bankens grundregel.
Därmed betraktar utskottet yrkande 8 i motion U258 (v) som besvarat.
4. Finansiellt stöd. Förlustgarantier samt avsättningar för förlustrisker (anslagen G 2 och G 3)
Propositionen (s. 24--25, 230--233)
I likhet med tidigare år föreslås ramen för de statliga garantiåtagandena avseende kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 uppgå till högst 800 miljoner kronor. Även under detta budgetår kommer det att finnas ett behov av kompletterande betalningsbalansstöd för ifrågavarande länder. I syfte att bistå de baltiska länderna bör, utöver det kortfristiga betalningsbalansstödet, även finnas utrymme för ett mera strukturellt inriktat stöd kopplat till utlåning från multilaterala organ. I propositionen anges att ramen för statliga garantiåtaganden även bör innehålla sådana krediter.
Utvidgad handel med länderna i Central- och Östeuropa är viktig för att få till stånd en omställning av ekonomin och skapa underlag för tillväxt. Investeringsbehoven i de aktuella länderna är mycket omfattande. Statliga exportkrediter är i många fall en förutsättning för att företag skall våga ta på sig de risker för betalningsproblem som kreditaffärer med dessa länder är förenade med. På grund av de baltiska staternas och Rysslands bristande kreditvärdighet lämnar Exportkreditnämnden (EKN) i dag inte garantier för export till Estland, Lettland och Litauen och endast för kortfristiga affärer när det gäller Ryssland. Regeringen föreslår därför inrättandet av en särskild exportkreditgarantiram om 1miljard kronor för utfärdande av garantier av export till de baltiska länderna. Ramen skall också vara möjlig att utnyttja vid affärer med Ryssland, som därvid -- i likhet med de baltiska staterna -- förväntas ingå avtal med Internationella valutafonden om ett stabiliseringsprogram.
För att täcka eventuella förluster i samband med att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för finansiellt stöd och för exportkreditgivning till länder i Central- och Östeuropa föreslår regeringen att 230 miljoner kronor avsätts för budgetåret 1993/94 (anslaget G 3). Täckande av eventuella förluster som överstiger detta belopp skall finansieras genom omfördelning inom statsbudgeten.
Sammanfattning av motionerna
I den socialdemokratiska partimotionen U251, yrkande 12, begärs att riksdagen skall inhämta ytterligare underlag från regeringen innan ställning tas till storleken på avsättningen för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier.
I Vänsterpartiets motion U258 anförs att regeringens föreslagna exportkreditram på 1 miljard kronor och avsättning för förlustrisker omfattande 230 miljoner kronor är otillräcklig. Partiet anser att regeringen i samråd med näringslivet och kapitalexporterande länder som Japan och Sydkorea bör undersöka möjligheterna till betydligt ökade exportkrediter till Östeuropa (yrkande 9). För länder som för närvarande inte bedöms vara kreditvärdiga föreslår motionärerna att regeringen bör överväga handels- och kreditavtal, främst med Estland, Lettland och Litauen (yrkande 10).
I motion A471 (s), yrkande 5, föreslås att en snabbutredning görs som skulle kunna öka förutsättningarna för export till Baltikum och andra delar av Central- och Östeuropa. I motionen hänvisas bl.a. till att nuvarande överkapacitet i den svenska produktionsapparaten borde kunna utnyttjas för att stödja utvecklingen i dessa länder.
I motion N315 (nyd), yrkande 4, samt i motion U255 (nyd), yrkande 3, föreslås att exportkreditgarantierna till företrädesvis de baltiska staterna ökas till 4 miljarder kronor, dvs. 3 miljarder mer än vad regeringen föreslår. I motion N315, yrkande 5, föreslås att s.k. u-krediter bör kunna användas även för export till Baltikum och länderna inom OSS, Oberoende staters samvälde. I motion U255 (nyd), yrkande 4, föreslås att riksdagen till anslaget G 3. Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1993/94 anvisar 450 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår, eller således 680 miljoner kronor.
I motion U210 (s) (yrkande 1) föreslås, som tidigare nämnts, att riskkapital/mjuka lån bör kunna komma i fråga för att underlätta för svenska företag att inleda affärskontakter med intressenter på nya marknader i bl.a. Baltikum och Polen.
En valutagarantifond för Estland och/eller Lettland föreslås i yrkande 1 i motion U280 (nyd). I yrkande 2 föreslås att förutsättningarna bör utredas för att samarbetet i form av en valutagarantifond skall kunna utvecklas till en regelrätt ekonomisk gemenskap med Estland och/eller Lettland.
Utskottet
Som påpekas i bl.a. motion A471 (s), yrkande 5, öppnar regeringen i årets budgetförslag möjligheter att skapa exportförutsättningar för en tidigare stängd marknad. Detta möjliggörs genom regeringens förslag att frångå traditionella ramar och i stället inrätta en särskild exportkreditgarantiram på 1 miljard kronor för exportaffärer med Baltikum och Ryssland. Utskottet välkomnar regeringens förslag. Enligt utskottets bedömning bidrar den nya exportkreditgarantiramen till att väsentligt förbättra förutsättningarna för en ökad export av färdiga produkter till länderna i fråga.
Som också framgår av propositionen innebär emellertid kreditgivning till Central- och Östeuropa samtidigt ett betydande risktagande. Den ekonomiska utvecklingen är fortfarande instabil, länderna har nyligen börjat omvandlingen mot marknadsekonomi och det finns en risk att de i framtiden kommer att drabbas av betalningssvårigheter, även om åtgärder för att förhindra detta kommer att vidtas. Näringsutskottet har i sitt yttrande betonat att det måste vara ett krav att ett avtal om ett stabiliseringsprogram föreligger mellan Ryssland och Internationella valutafonden innan Exportkreditnämnden (EKN) utfärdar garantier avseende detta land.
Utrikesutskottet delar denna uppfattning, men anser inte att ett sådant avtal skall utgöra absolut villkor för EKN:s garantigivning. Utrikesutskottet anser vidare att det mot denna bakgrund också är av största vikt att man i dag gör adekvata riskavsättningar för att täcka eventuella skadefall som kan uppstå i samband med de statliga garantierna.
Den utökning av exportkreditgarantiramen (från 1 till 4 miljarder kronor) som föreslås i yrkande 3 i motion U255 (nyd) och i yrkande 4 i motion N315 (nyd) samt (i storleksordningen 2--3 miljarder kronor) i yrkande 9 i motion U258 (v) kan tyckas fördelaktig utifrån ambitionen att söka öka avsättningen för Sveriges produktionsöverskott på nya exportmarknader. En sådan kraftig utökning av kreditgarantiramen skulle dock medföra utomordentligt stora förlustrisker, som skulle kräva mycket stora avsättningar.
Näringsutskottet har i sitt yttrande erinrat om att de eventuella skadekostnader som överstiger den av regeringen föreslagna avsättningen förutsätts bli finansierade genom omfördelning inom statsbudgeten. Det är därför, menar näringsutskottet, angeläget att avsättningen är av sådan storlek att eventuella förluster inte behöver finansieras på bekostnad av andra anslag. Utrikesutskottet ansluter sig till näringsutskottets uppfattning.
Beträffande kravet i yrkande 5 i motion A471 (s) på en utredning i syfte att ytterligare söka öka förutsättningarna för export till Baltikum och andra delar av Central- och Östeuropa får utrikesutskottet, i likhet med näringsutskottet, hänvisa till den beredning av frågan inom såväl EKN som inom utrikesdepartementets handelsavdelning som föregått regeringens förslag. Utrikesutskottet delar näringsutskottets uppfattning att en förnyad utredning i ämnet för närvarande inte är påkallad.
Som framgår av näringsutskottets yttrande har det under ärendets beredning framkommit att det finns ett behov av att den föreslagna exportkreditgarantiramen skall kunna täcka även en viss typ av risk vid investeringsgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland. Det är, som påpekas i yttrandet, här frågan om s.k. transfereringsrisk, dvs. risken att svenska företag inte kan återföra till Sverige den avkastning som investeringen i utlandet har genererat. Utrikesutskottet har i likhet med näringsutskottet ingen erinran mot att villkoren för exportkreditgarantiramen utvidgas i enlighet med vad som nu sagts.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 9 i motion U258 (v), yrkande 12 i motion U251 (s), yrkandena 3 och 4 i motion U255 (nyd), yrkande 4 i motion N315 (nyd) samt yrkande 5 i motion A471 (s).
Beträffande förslagen i motion N315 (nyd) (yrkande 5) och i motion U210 (s) (yrkande 1) att göra u-krediter tillgängliga för affärer med de baltiska länderna och andra länder i Central- och Östeuropa får utskottet konstatera att detta för närvarande inte är möjligt på grund av överenskommelser som träffats inom OECD. Som även påpekats tidigare i betänkandet rymmer dock det svenska östsamarbetsprogrammet åtskilliga andra incitament för svenska företagare som önskar göra affärer med Central- och Östeuropa. Förutom ovan nämnda exportkreditgarantiram hör Swedecorps joint venture-engagemang samt det baltiska investeringsprogrammet till dessa.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 5 i motion N315 (nyd) samt yrkande 1 i motion U210 (s).
Motion U258 (v), yrkande 10, föreslår att handels- och kreditavtal bör övervägas med länder som inte är kreditvärdiga, främst de baltiska staterna. I anledning härav får utskottet anföra följande:
Sverige deltar inom ramen för det s.k. G24-samarbetet i internationella finansiella stödaktioner för länderna i Central- och Östeuropa. Sverige agerade aktivt för att de baltiska staterna skulle upptas i G24:s mottagarkrets, vilket också skedde i september 1991. Efter det att länderna under hösten 1992 slutit avtal om stabiliseringsprogram med den internationella valutafonden (IMF), en förutsättning för att komma i åtnjutande av finansiellt stöd från G24, har regeringen enligt vad utskottet har erfarit fattat beslut om obundna krediter om sammanlagt 60 miljoner USD till de tre baltiska länderna. Kreditvillkoren är marknadsmässiga och motsvarar Sveriges upplåningskostnader.
Reformprocessen i Baltikum har endast börjat. De tre länderna förutsetts under 1993/94 komma att behöva ytterligare finansiellt stöd från väst för att uppnå en långsiktig makroekonomisk stabilitet. Genom G24-samarbetet har resurser från den internationella kapitalmarknaden kunnat slussas till Baltikum trots att ländernas egen kreditvärdighet inte skulle tillåta detta. Utskottet välkomnar propositionens förslag att staten skall ikläda sig betalningsansvar för ytterligare utlåning till Central- och Östeuropa i form av statsgarantier om 800 miljoner kronor. Förslaget innebär att betydande krediter till bl.a. Baltikum kommer att kunna lämnas även under kommande budgetår.
Därmed avstyrker utskottet yrkande 10 i motion U258 (v).
I yrkandena 1--2 i motion U280 (nyd) begärs att en snabbutredning görs av förutsättningarna för att inrätta en valutagarantifond avseende Estland och/eller Lettland samt av förutsättningarna för att samarbete i denna form skall kunna utvecklas till en regelrätt ekonomisk gemenskap med Estland och/eller Lettland.
Utskottet har tidigare (1991/92:UU16) behandlat förslag om upprättandet av en valutagarantifond med Estland. Utskottet har därvid påpekat att de internationella erfarenheter som finns av dylika fonder är intressanta. Utskottet har emellertid också framhållit att det kan vara svårt att utan vidare överföra denna erfarenhet till de baltiska ländernas situation.
Det senaste årets utveckling på valutaområdet i Estland och Lettland kan enligt vad utskottet inhämtat illustrera detta: Estland införde den 20 juni 1992 en egen valuta, kroon, och man valde att göra detta genom att etablera en sedelfond. Fonden ersätter centralbanksfunktionen och ger ut konvertibla sedlar och mynt i en omfattning som motsvarar dess tillgångar i hårdvalutadenominerade värdepapper. Syftet är att undvika skapandet av en centralbank som kan komma att utsättas för ett starkt politiskt tryck att öka penningmängden. Estlands internationella reserver ansågs av de estniska myndigheterna, bl.a. tack vare utbetalningen av guldkompensation från Sverige och Storbritannien, vara av den storleken att den totala inhemska penningmängden kunde täckas till 100 %. Därmed kunde en sedelfond etableras, vari kroon kopplades till D-marken.
Utskottet finner att förslaget om inrättandet av en valutagarantifond med Estland mot denna bakgrund mist sin aktualitet.
Lettland införde en interimsvaluta, den lettiska rubeln, den 20 juli 1992. Den 5 mars 1993 införde Lettland en ny valuta, lat, som under en tid kommer att existera sida vid sida med rubeln. Valutornas växelkurser är flytande och har alltsedan införandet varit relativt stabila gentemot D-marken och US-dollarn. Enligt vad utskottet inhämtat finns i dag inget som tyder på att man från lettisk sida skulle vara intresserad av att inrätta en sedelfond och acceptera den inskränkning i finans- och penningpolitiken som en sådan skulle innebära.
Utskottet konstaterar att riksdagen godkände regeringens förslag för budgetåret 1992/93 att avsätta 300 miljoner kronor för att stödja valutareformerna i Baltikum. Stödet är avsett att stabilisera de egna valutor som införs. Då det svenska valutastödet är avsett att lämnas inom ramen för en internationell aktion pågår, enligt vad utskottet har erfarit, diskussioner härom med bl.a. de nordiska länderna och den internationella valutafonden, IMF. Ett beslut om hur valutastödet skall utbetalas kommer att fattas efter det att dessa diskussioner har fullföljts.
Därmed avstyrker utskottet yrkandena 1--2 i motion U280 (nyd).
5. Enskilda sektorer
5.1. Stöd till utbildning och kultur
Sammanfattning av motionerna
I motion U257 (s) konstateras att den svenska folkbildningen är unik. Motionärerna menar att den svenska folkbildningen, som hittills mest efterfrågats i u-länderna, även skulle kunna ge ovärderliga bidrag till demokratiutvecklingen i Central- och Östeuropa. I motionen föreslås att de svenska folkbildningsinstitutionerna bör ges resursmässiga förstärkningar så att de genom marknadsföring kan nå ut och bidra till att stödja utvecklingen i Central- och Östeuropa.
Den ekonomiska krisen och den politiska turbulensen har slagit hårt mot forskarsamhällena i det forna Sovjetunionen, anförs det i motion U230 (m). Enligt motionären bör regeringen redovisa ett handlingsprogram rörande svenska insatser för grundforskningen i det forna Sovjetunionen.
I motion U245 (kds) föreslås att stöd ur biståndsanslaget skall ges till miljöforskningen vid universitetet i Tartu, Estland (yrkande 1). Möjligheten till utbytesstudier bör därvid förstärkas (yrkande 2). Motionärerna föreslår också att belopp ställs till förfogande så att pensionerade svenska universitetslärare ges möjlighet att gästföreläsa vid universitetet i Tartu (yrkande 3).
I motion U229 (fp) begärs att SIDA skall ges möjlighet att ge bidrag till ett av Folkuniversitetet/Kursverksamheten i Göteborg påbörjat språkprojekt i Polen utan sedvanligt krav på egeninsats.
I motion Ub904 (fp), yrkande 5, föreslås att biståndsmedel från anslaget G 1. Samarbete med Central- och Östeuropa kanaliseras till utbildning i Skåne för människor från främst Baltikum och Polen. Motionärerna anser att biståndsmedel också bör kunna användas för att lärare från universitetet i Lund/Malmö och högskolan i Kristianstad skall kunna hjälpa till att bygga upp motsvarande institutioner i nämnda länder.
I motion U254 (kds) hänvisas till det s.k. International Training Center (ITC) i Uddevalla. ITC är avsett att utbilda människor från Central- och Östeuropa i tekniska ämnen med hjälp av svenska produkter och tjänster. I motionen föreslås att medel anvisas ur biståndsanslaget till det lån som krävs för att bygga upp institutionen i ett inledningsskede. Verksamheten är tänkt att därefter bedrivas kommersiellt.
Utskottet
Utskottet konstaterar att den kunskapsöverföring som har hög prioritet i samarbetet med Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland äger rum på en mängd vitt skilda områden: utbildningsområdet, hälso- och sjukvårdssektorn, jordbruksområdet, miljöområdet, kulturområdet, rättsväsendet, näringslivet, den kommunala demokratin, förvaltningen m.m. I anslutning till det tekniska samarbetet inom dessa områden kan stöd även utgå för finansieringen av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m.m. Svenska företag stimuleras att, med stöd av statligt riskkapital i form av s.k. joint ventures, satsa egna resurser i ett långsiktigt samarbete med länderna i Central- och Östeuropa. Flera av de i motionerna föreslagna insatserna är av sådan karaktär att de kan komma att övervägas inom ramen för tillgängliga medel och i konkurrens med andra projektförslag.
Vad särskilt avser utbildningsområdet har utskottet i tidigare betänkanden (senast 1991/92:UU16) markerat att det svenska samarbetet vid sidan av det finansiella stödet är inriktat på kunskapsöverföring. Detta innebär att utbildning i en eller annan form är ett centralt inslag i de allra flesta insatser, inte minst sådana som kanaliseras via BITS. Samarbetet mellan akademiska institutioner för att främja forskning och högre utbildning är en viktig del av den av regeringen föreslagna inriktningen. Däremot tillhör inte utbildningssektorn i form av skolor och grundutbildning vid universitet de sektorer som prioriterats för det statliga samarbete som finansieras under tredje huvudtiteln. Detta utesluter inte att vissa insatser för samarbetet mellan olika skolor och universitet kan ske med stöd av andra statliga medel. Utskottet vill i detta sammanhang särskilt hänvisa till de medel som finns anvisade över åttonde huvudtiteln för forskningssamarbete med nya samarbetsländer, främst i Östeuropa. I propositionen om den nya forskningspolitiken (1992/93:170) föreslår regeringen att särskilda medel även fortsättningsvis skall anvisas för detta ändamål. Medlen, som anvisas direkt till berörda svenska universitet och högskolor, uppgår enligt vad utskottet inhämtat till sammanlagt drygt 32 miljoner kronor per år.
Därmed betraktar utskottet motion U230 som besvarad.
I motion U257 (s) föreslås ökade resurser till folkbildningens organisationer, så att dessa mer aktivt kan stödja utvecklingen på området i Central- och Östeuropa.
Utskottet delar den positiva uppfattning om folkbildningsidén som kommer till uttryck i motionen. Folkbildningen spelar otvivelaktigt en särskilt viktig roll i länder som håller på att utveckla och befästa sina demokratiska strukturer. Medel till projekt syftande till att sprida folkbildningsidén, t.ex. i form av stöd till studieförbund, förvaltas av SIDA. SIDA får enligt regeringens förslag oförändrat 45 miljoner kronor för stöd till länderna i Central- och Östeuropa budgetåret 1993/94. Studieförbund, folkhögskolor m.fl. folkrörelser och organisationer kan söka bidrag genom SIDA, som självständigt prövar inkomna ansökningar.
Därmed får motion U257 (s) anses besvarad.
Beträffande stöd till universitetet i Tartu i Estland, har utskottet tidigare (senast i betänkande 1991/92:UU16) framhållit att svenskt stöd till detta universitet är mycket önskvärt. Som nämns i motionen har regeringen även som en följd av riksdagens tillkännagivande fattat beslut om att över åttonde huvudtiteln finansiera en gästprofessur i nordiska språk och nordisk kultur vid Tartu-universitetet. Utskottet har även tidigare uttryckt förhoppningen att stöd till grundutbildningen vid universitetet kan lämnas i andra former av svenska högskolor och universitet. De insatser som föreslås i motion U245 (kds), yrkandena 1--3, ligger samtliga inom ramen för Svenska institutets verksamhet som enligt propositionen föreslås få ett anslag på 45 miljoner kronor, dvs. en ökning med 15 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår. Förslag om samarbete med Tartu-universitetet kan därför efter ansökning från en svensk organisation övervägas inom ramen för tillgängliga medel och i konkurrens med andra projektförslag.
Med det anförda betraktar utskottet yrkandena 1--3 i motion U245 (kds) som besvarade.
I motion Ub904 (fp), yrkande 5, föreslås att en del av biståndet till Central- och Östeuropa bör användas för att finansiera kunskapsöverföring från universitetet i Lund och högskolan i Kristianstad till Baltikum och Polen. Även i detta fall får utskottet hänvisa till den ordning för beredning av projektförslag som etablerats, vilket gör det möjligt för dessa organisationer att ansöka om projektmedel från Svenska institutet.
Därmed får yrkande 5 i motion Ub904 (fp) anses besvarat.
I motion U229 (fp) föreslås att SIDA, genom Folkuniversitetet i Göteborg, skall lämna stöd till engelskundervisning av lärare i Polen, utan att kräva en kontant egeninsats av Folkuniversitetet.
Studieförbund i Sverige finansierar sin verksamhet med deltagaravgifter och statsbidrag som skall användas i Sverige. SIDA skall enligt uppgift ha uppmärksammat studieförbundens svårigheter att finansiera en kontant egeninsats om 20 % vid samarbete med organisationer i Central- och Östeuropa. Enligt vad utskottet inhämtat kan SIDA därför överväga en lösning där den kontanta egeninsatsen endast uppgår till 10 %. Återstående 10 % kan omfatta kostnader för studiematerial, dock ej eget arbete.
Därmed betraktar utskottet motion U229 (fp) som besvarad.
I motion U254 (kds) föreslås att företaget International Training Center (ITC) beviljas ett statligt villkorslån för en planerad teknikutbildning för deltagare från reformekonomierna i Central- och Östeuropa. Enligt den beredningsordning som finns bör företaget ITC vända sig med sin projektansökan till BITS, som finansierar kunskapsöverföringsprojekt riktade på Central- och Östeuropa. Det är även möjligt att Swedecorp skulle kunna erbjuda finansiering genom sitt program för näringslivsutveckling. Såväl BITS som Swedecorp tillhandahåller gåvobistånd. Några möjligheter till statliga lån föreligger emellertid ej inom ramen för Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.
Med det anförda avstyrker utskottet motion U254 (kds).
5.2. Hälsovård och handikappfrågor
Sammanfattning av motionerna
I Vänsterpartiets motion So290 om politiken inom handikappområdet föreslås upprättandet av ett särskilt anslag, vid sidan av de medel regeringen föreslår, för finansiering av de svenska handikapporganisationernas samarbetsprojekt med organisationer i Östeuropa. Anslaget föreslås uppgå till 10 miljoner kronor (yrkande 9).
Sverige har en viktig uppgift när det gäller att samverka och bistå myndigheterna i våra östliga grannländer i fråga om barn, anförs det i yrkande 6 i motion U640 (fp). Samarbetet kan bl.a. inkludera handikapphjälpmedel, förmedling av kunskaper om handikappade barns behov, utbildning av barnskötare m.m. Motionärerna framhåller det också som angeläget att de östeuropeiska länderna integreras i det internationella arbetet inom FN för barns rättigheter.
I Vänsterpartiets motion U258, yrkande 12, framhålls att landstingens kunskapsutbyte inom bl.a. handikappvården med t.ex. de baltiska staterna är mycket värdefull. Motionärerna anser att det bör ligga inom BITS ansvarsområde att genom bidrag stimulera till dylika initiativ och kontakter.
Utskottet
Utskottet delar motionärernas syn på behovet av stöd till de central- och östeuropeiska ländernas ansträngningar att bygga upp en god handikappvård, inte minst vad gäller handikappade barns speciella behov. Enligt vad utskottet inhämtat har SIDA beviljat medel till ett antal projektförslag som avser enskilda organisationers verksamhet på detta område.
Den allmänna inriktningen av det svenska stödet -- med dess prioritering i första hand av kunskapsöverföring till stöd för en fortsatt och fördjupad demokratisering, marknadsekonomiska reformer och en förbättring av den hårt belastade miljön -- innebär ofrånkomligen att utrymmet för insatser på andra områden blir begränsat. Med hänsyn till att behoven och även föreliggande förslag till insatser vida överskrider tillgängliga medel över G-anslagen nödgas utskottet, liksom tidigare år, dra slutsatsen att en viss koncentration av insatserna är nödvändig. Vid sidan av samarbete mellan myndigheter och institutioner vill utskottet liksom tidigare dock peka på att hälso- och sjukvårdsområdet också är väl lämpat för insatser genom frivilliga organisationer. Utskottet anser att alla insatser som på detta sätt kan komma till stånd är värdefulla.
Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 9 i motion So290 (v) och betraktar yrkande 12 i motion U258 (v) samt yrkande 6 i motion U640 (fp) som besvarade.
5.3. Miljövård och energifrågor. Kärnkraftssäkerhet
Sammanfattning av motionerna
I motion Jo631 (c) påpekas att energiförsörjningen i de baltiska staterna är kritisk. Motionärerna föreslår att biståndsmedel bör kunna användas för att effektivisera energihanteringen och förbättra värmeförsörjningen i dessa länder. I motionen föreslås också att Sverige bör stödja länderna i Östeuropa med kompetens i syfte att minska riskerna för en kärnkraftsolycka. Sverige bör enligt motionärerna även ge bidrag till planering och utformning av framtida energisystem baserade på förnybar energi (yrkande 5). Samtidigt framhålls i motionen att svenskt bistånd inte skall användas för att förlänga användningen av kärnkraft, utan endast för att minimera riskerna i befintliga anläggningar.
I vänsterpartiets motion U258, yrkande 7, föreslås att resurser anslås för en inventering av unika biotoper och natur- och kulturlandskap i våra östra grannländer. Motion Jo643 (kds) pekar på behovet av kunskapsspridning om Östersjöns miljöproblem. I motionens tredje yrkande föreslås att Sverige skall bidra till informationskampanjer i länderna runt Östersjön i syfte att säkerställa att aktionsprogrammet för Östersjöns miljö skall fortlöpa med oförminskad intensitet.
Utskottet
Utskottet välkomnar att miljövårdsinsatser, inkl. åtgärder för att förbättra säkerheten vid existerande kärnkraftverk, enligt propositionens förslag utgör ett fortsatt prioriterat område i Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa. Värdefulla erfarenheter av miljövårdssamarbete har redan vunnits genom insatser som gjorts eller pågår i de baltiska staterna och i Polen. Utskottet noterar att anslaget under fjortonde huvudtiteln enligt regeringens bedömning ger ökade möjligheter att på vissa områden ytterligare utveckla de svenska insatserna för miljön. Dessa insatser kan ske antingen i form av svenska projekt eller i form av svensk medverkan i internationella program. Samtidigt välkomnar utskottet att BITS även fortsättningsvis förutsätts ha ekonomiskt utrymme för ett antal miljöprojekt.
Det direkta svenska biståndet på miljöområdet gäller liksom på andra områden i första hand kunskapsöverföring. Utskottet utesluter inte att detta kan gälla också de förslag till insatser för inventering och bevarande av den biologiska mångfalden i våra östra grannområden som föreslås i motion U258 (v), yrkande 7. Som också konstaterats tidigare kan även stöd utgå till finansiering av viktiga insatsvaror, teknisk utrustning m.m. i anslutning till det tekniska biståndet.
Därmed anses yrkande 7 i motion U258 (v) besvarat.
De svenska insatserna på energiområdet inom ramen för stödet till Central- och Östeuropa har i hög grad varit inriktade på att förbättra säkerheten vid kärnkraftverk i Sveriges närhet. Hittills har totalt 118 miljoner kronor avsatts för samarbete med Central- och Östeuropa på detta område. Därtill kommer Sveriges utfästelse att delta i finansiering av internationella forskningscentra i Moskva och Kiev i syfte att förhindra spridningen av kärnkraftsteknologi. Denna utfästelse uppgår till ca 42 miljoner kronor.
Utskottet välkomnar regeringens avsikt att även framdeles prioritera arbetet på detta område. Det är angeläget att de svenska biståndsmedlen används för att effektivisera energihanteringen och värmeförsörjningen i de aktuella länderna, men att stödet inte bidrar till att permanenta en föråldrad infrastruktur inom energisektorn. De investeringar som bedöms nödvändiga för att snabbt höja säkerhetsnivån vid de central- och östeuropeiska kärnkraftverken till en acceptabel nivå är mycket stora. Samlade internationella insatser är därför nödvändiga för att täcka dessa behov. I EBRD har nyligen beslut fattats om upprättandet av en fond för detta ändamål.
Statens kärnkraftsinspektion (SKI) och Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har av regeringen fått i uppdrag att samordna och administrera den svenska projektverksamheten. På kärnsäkerhetsområdet har samarbetet huvudsakligen koncentrerats till Ignalinareaktorerna i Litauen medan strålskyddssamarbetet också inkluderar projekt i Estland, Lettland och Ryssland. Under innevarande budgetår har regeringen inom ramen för östsamarbetsprogrammet anvisat 25 miljoner kronor för SKI:s och SSI:s insatser härvidlag och gjort åtaganden om ett extraordinärt bidrag om 35 miljoner kronor för insatser i Ignalina. Även för budgetåret 1993/94 föreslås att 25 miljoner kronor anvisas för insatser på strålskyddets och kärnsäkerhetens område i Central- och Östeuropa. Därtill kommer de insatser om sammanlagt drygt 230 miljoner kronor under tolfte och fjortonde huvudtitlarna som föreslås i regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m. Av tablå i bilaga till detta betänkande framgår hur dessa medel fördelas på olika poster.
För den mer långsiktiga planeringen av energiförsörjningen i de forna östekonomierna är det självfallet av stor vikt att reformarbetet sker i internationell samverkan. Detta bör enligt utskottets bedömning ge Sverige ökade möjligheter att, som föreslås i yrkande 5 i motion Jo631 (c), ta initiativ och framföra krav på en säker och miljövänlig energiförsörjning.
Med det anförda betraktar utskottet yrkande 5 i motion Jo631 (c) som besvarat.
Riksdagen antog den 16 december 1992 regeringens proposition 1992/93:99 om vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen. Beslutet innebär att 142 miljoner kronor anvisas för åtgärdsprogrammet för Östersjön för innevarande budgetår. Utskottet noterar att insatser på tre områden inledningsvis främst kommer att vara aktuella: kunskapsuppbyggnad och förvaltningsstöd, miljöanpassning av jordbruket samt avloppsreningsverk. Såväl de tre baltiska staterna som Polen och Ryssland avses få del av bl.a. stödet för kunskapsuppbyggnad. Enligt utskottets uppfattning kan stödet väl komma att inbegripa insatser av den typ som föreslås i yrkande 3 i motion Jo643 (kds). Ytterligare insatsförslag omfattande totalt 500 miljoner -- varav drygt 230 miljoner kronor avser insatser i Östersjöområdet -- föreslås, som påpekas ovan, i regeringens proposition 1992/93:179 om åtgärder mot klimatpåverkan m.m.
Det är enligt utskottet angeläget att regeringen såväl bilateralt som multilateralt fortsätter ansträngningarna att förbättra den svårt belastade miljön i Östeuropa och i synnerhet i Östersjöområdet. Miljöområdet bör förbli ett starkt prioriterat område i det svenska samarbetet med berörda länder. Värnandet om miljön i Sveriges närområde kommer enligt utskottets uppfattning att växa till att bli en av huvuduppgifterna för vårt internationella samarbete under avsevärd tid framöver.
Därmed betraktar utskottet yrkande 3 i motion Jo643 (kds) som besvarat.
5.4. Infrastruktur
Sammanfattning av motionerna
Tre motioner, U271 (c), U281 (s) samt T214 (fp, m, c), behandlar vägtrafikprojektet Trans European Motorway (TEM). De två senare motionerna nämner även järnvägstrafikprojektet Trans European Railway (TER). Projekten, som pågått sedan 1977 och stöds av FN-organet ECE och av EG, syftar till att finna nationellt och internationellt förankrade systemlösningar avseende motorvägs- och järnvägstrafiken i Central- och Östeuropa. I projekten deltar så gott som samtliga stater i regionen. I motion U271 (c) framhålls som angeläget att vägprojektet "Via Baltica", som innebär en utbyggnad och förstärkning av det vägnät som förbinder Baltikum med Polen och S:t Petersburgsområdet, kan sammanlänkas med TEM. TEM passerar i dag Polen. Motionärerna föreslår att Sverige i sitt stöd till Östeuropa och de baltiska staterna skall fortsätta att aktivt verka för och ge stöd åt detta projekt.
I motion U281 (s) och motion T214 (fp, m, c), yrkandena 1--3, anförs att Sverige bör gå med i det central- och östeuropeiska samarbetet gällande TEM och TER. TEM:s och TER:s kopplingar till Skandinavien föreslås gå via färjeläget i Karlskrona (yrkande 3 i motion T214). Enligt motionärerna bör sträckan Karlskrona--Ronneby--Växjö--Borås--Göteborg--Svinesund (Oslo) ingå i det svenska vägnätet och utgöra den svenska delen av TEM (yrkande 2 i motion T214).
I motion T205 (nyd) påpekas att infrastrukturen i bl.a. kustområdena i de baltiska staterna, Polen och Ryssland är mycket eftersatt och ibland obefintlig. I motionens yrkanden 4--6 begärs att biståndsmedel skall anvisas för att hjälpa till att bygga upp den kustnära infrastrukturen i Baltikum, Polen samt Ryssland.
I motion U248 (s) berörs ett biståndsprojekt på luftfartens område som sedan 1991 drivits av Swedavia med medel från BITS. Projektets huvudsyfte är att stödja etableringen av de nationella luftfartssystemen i Estland, Lettland och Litauen genom utbildning, rådgivning och erfarenhetsutbyte. I motionen föreslås att Sverige tekniskt och industriellt skall fortsätta att stödja denna sektor i de baltiska staterna, t.ex. genom produktion från svensk industri eller genom byggverksamhet åt den baltiska civila luftfarten (yrkandena 1--2).
Utskottet
Även om det på grund av vårt lands geografiska läge hittills inte bedömts nödvändigt att delta i TEM och TER har Sverige, enligt vad utskottet erfarit, sedan länge följt arbetet i de nämnda organen. Också genom att aktivt följa arbetet i ECE (Economic Commission for Europe) ges fackorgan och berörda departement betydande inblickar i utvecklingen i Central- och Östeuropa. Goda möjligheter att följa utvecklingen erbjuds dessutom inom ramen för den s.k. europeiska transportministerkonferensen (CEMT) samt genom Östersjösamarbetet på transportområdet. Inom det senare samarbetet är bl.a. "Via Baltica", enligt vad utskottet inhämtat, föremål för aktivt studium. Bl.a. diskuterades "Via Baltica" vid ministerkonferensen i Szczecin i mars 1992. Ett uppföljningsarbete av konferensen pågår inom tre särskilda kommittéer, varav en berör infrastrukturfrågorna.
Investeringskostnaderna för att genomföra "Via Baltica" är, liksom andra vägprojekt, mycket omfattande och torde förutsätta internationell finansiering. Inom Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och Världsbanken pågår enligt vad utskottet inhämtat ett omfattande arbete som syftar till att förbättra kommunikationerna i Baltikum, inkl. förstärkning av den kustnära infrastrukturen. Ett liknande arbete pågår avseende Polens och Rysslands kommunikationer. Utskottet välkomnar Sveriges fortsatta aktiva deltagande i detta arbete.
Därmed betraktar utskottet yrkandena 4--6 i motion T205 (nyd), motion U281 (s), yrkandena 1--3 i motion T214 (fp, m, c) samt motion U271 (c) som besvarade.
Utskottet konstaterar att omfattande svenska satsningar redan genomförts på området civil luftfart (yrkandena 1--2 i motion U248 (s)). Dessa insatser har huvudsakligen avsett flygsäkerhet och trafikledning. Utskottet finner att motionärernas förslag torde ligga väl i linje med de svenska ambitionerna att tillgodose de baltiska staternas behov av såväl kunskap som materiel. Insatser såsom utbildning och kunskapsöverföring är ofta gåvofinansierade, medan hårdvara i form av utrustning kan finansieras genom de anpassade lån som Sverige i samverkan med den internationella givarkretsen möjliggör via bl.a. Världsbanken och EBRD. Enligt vad utskottet inhämtat pågår långt framskridna diskussioner om att följa upp hittillsvarande svenska satsningar på området civil luftfart i Baltikum med leveranser av utrustning finansierade av EBRD.
Därmed betraktar utskottet yrkandena 1--2 i motion U248 (s) som besvarade.
5.5. Byggsektorn
Sammanfattning av motionerna
I flera motioner yrkas att biståndet till Central- och Östeuropa bl.a. bör ges i form av export av svenskbyggda trähus till Baltikum eller till staterna inom det forna Sovjetunionen (U206 (m), U219 (nyd) (yrkandena 1--2), U220 (m), U238 (fp)). Som skäl anförs bl.a. bostadsbristen i nämnda stater samt behovet av arbetstillfällen i svensk trähusindustri. I ett par motioner (yrkande 2 i motion U219 (nyd) och U238 (fp) föreslås särskilt att även de svenska anslagen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder borde kunna inriktas på att få i gång trähusexport till bl.a. Baltikum.
I två motioner (U258 (v), yrkande 17, samt U279 (m)) föreslås bistånd i form av trähusexport till Ryssland m.fl. länder inom Oberoende staters samvälde (OSS), i syfte att underlätta den ryska trupphemtagningen från Baltikum. I Vänsterpartiets motion föreslås specifikt att 150 miljoner kronor bör anvisas ur biståndsanslaget för detta ändamål. I motionerna hänvisas bl.a. till det säkerhetspolitiska problem som den ryska truppnärvaron alltjämt utgör i främst de baltiska staterna.
Motion U215 (s) refererar till den ideella organisationen Erikshjälpens projekt i flera länder i Östeuropa. Ett planerat projekt syftar till att i samarbete med Vetlanda kommun och lokala byggföretag överföra kunskap och kompetens i fråga om projektering av småhusbyggen till staden Cheboksary i Ryssland. Motionärerna föreslår att medel ur anslaget för BITS verksamhet bör kunna tas i anspråk för projektet.
Utskottet
Som konstaterats tidigare i detta betänkande är det svenska biståndet till Central- och Östeuropa i stor utsträckning ett bundet bistånd i betydelsen att kunskapsöverföringen, som är den prioriterade biståndsformen, utnyttjar den kompetens som finns tillgänglig hos svenska myndigheter, organisationer och företag med flera. Även en stor del av det multilaterala biståndet som inte är rent betalningsbalansstöd, valutastöd och liknande, är bundet till upphandling i Sverige.
Inget hindrar, enligt vad utskottet inhämtat, att svenska biståndsmedel kan användas för kunskapsöverföring även inom byggsektorn. Omfattningen av sådana insatser får bestämmas av mottagarländernas behov och önskemål.
Som tidigare noterats i betänkandet visar de erfarenheter som hittills gjorts på detta område att konkreta byggnadsinsatser ofta måste föregås av fastighetsplanering och registrering av fastigheter för att bl.a. fastställa äganderätt till mark och byggnader. Flera sådana insatser genomförs för närvarande i Baltikum med medel från BITS.
Den prioriterade biståndsformen, kunskapsöverföring, ger inte myndigheterna ett generellt mandat att leverera färdiga produkter, prefabricerade hus, komponenter, etc. Leverans av vissa nödvändiga insatsvaror eller utrustning kan dock förekomma inom ramen för en insats av kunskapsöverförande karaktär.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om den roll Swedecorp kan spela genom sitt engagemang i joint ventures mellan svenska och utländska företag. Det är utskottets förhoppning att Swedecorp aktivt kan medverka till att också upprätthålla svensk sysselsättning och till att skapa förutsättningar för svenska företags expansion utomlands. Utskottet vidhåller dock sin bedömning att biståndets syfte ej skall vara att öka sysselsättningen i Sverige.
Vad gäller förslagen att stödja svensk trähusexport i syfte att påskynda det ryska trupptillbakadragandet från Baltikum noterar utskottet att överläggningar har ägt rum mellan Ryssland och Estland, Lettland och Litauen om trupptillbakadragandet. Utskottet har i annat sammanhang (1991/92:UU19) påpekat den anomali i dagens Europa som det innebär, att det ryska trupptillbakadragandet ännu inte bekräftats genom avtal mellan Ryssland och berörd republik.
Det sker dock ett betydande tillbakadragande av ryska trupper. Trupperna i Litauen beräknas, enligt det rysk-litauiska avtal som slutits, vara borta senast den 31 augusti i år. Även vad beträffar Estland tycks det ryska trupptillbakadragandet, trots avsaknaden av avtal, relativt snart kunna vara helt genomfört.
Det har samtidigt konstaterats att trupptillbakadragandet från Baltikum och andra länder skapar betydande sociala problem för de ryska officerarna. Utskottet noterar mot denna bakgrund med tillfredsställelse att regeringen aviserat planer på att bidra till omskolningen av de ryska officerare som nu lämnar aktiv tjänst.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motion U219 (nyd), motion U279 (m) samt yrkande 17 i motion U258 (v). Motionerna U206 (m), U220 (m), yrkande 2 i motion U219 (nyd) samt motion U238 (fp) anses därmed besvarade.
Enligt riktlinjerna för Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa skall -- som även konstaterats tidigare i detta betänkande -- de bilaterala insatserna framför allt koncentreras till vårt närområde, dvs. de baltiska republikerna, Polen och nordvästra Ryssland. Mot bakgrund av att behoven enbart i dessa begränsade regioner vida överstiger tillgängliga medel är det enligt utskottets uppfattning rimligt att bevilja undantag från "grundregeln" endast vid mycket tungt vägande skäl. Den insats som föreslås i motion U215 (s) avser ett pilotbyggprojekt i Cheboksary som ligger ca 600 km öster om Moskva. De fyra biståndsmyndigheterna har dock att självständigt pröva och besluta i ärenden utifrån de av regering och riksdag fastställda riktlinjerna. Utskottet konstaterar att ovannämnda geografiska begränsning inte gäller för katastrof- eller katastrofförebyggande insatser. I sådana fall prövas ansökan av SIDA.
Därmed anses motion U215 (s) besvarad.
5.6. Lantbruk och fiske. Livsmedelshjälp
Sammanfattning av motionerna
Kodukant är ett brett upplagt landsbygdsutvecklingsprogram i Estland som presenteras utförligt i motion U253 (kds). Programmet uppges ha mycket hög prioritet i Estland, eftersom det bl.a. ger en nödvändig bas för andra utvecklingsinsatser för den estniska landsbygden. Från svensk sida är redan flera intressenter engagerade i Kodukant, bl.a. flera länsstyrelser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Folkrörelserådet. Motionärerna begär att Sverige tydligt skall markera sitt stöd för Kodukant (yrkande 1) samt stödja programmet finansiellt (yrkande 2). Ca 2 miljoner kronor behövs enligt motionärerna för att fullfölja satsningen.
I motion U242 (m) föreslås att Sverige bör etablera beredskap för att kunna bistå våra östra grannländer med akut livsmedelshjälp via svenska jordbruksprodukter, t.ex. överskottspotatis. Motionären anser att en sådan beredskap skulle kunna minimera risken för ökande flyktingströmmar från stater inom det forna Sovjetunionen. I motion U247 (kds) konstateras att avsättningsmöjligheterna för svenskfångad sill från Östersjön och Västerhavet för närvarande är utomordentligt dåliga. Med tanke på de baltiska staternas och Rysslands behov av billig basmat föreslås i motionen att biståndsmedel används för inköp av svenskfångad sill för leverans till nämnda länder. I motionen anförs vidare att biståndsmedel också skulle kunna användas för att hjälpa Baltikum och Ryssland att rationalisera och effektivisera sin egen fiskeindustri.
Utskottet
Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av det estniska landsbygdsutvecklingsprojektet Kodukant (U253 (kds)). Projektet har redan erhållit 409 000 kr i stöd från BITS. Det ankommer dock inte på riksdagen att ta ställning till denna typ av enskilda biståndsärenden, varför frågan om eventuell fortsatt finansiering bör avgöras av den ansvariga myndigheten, dvs. BITS.
Med det anförda avstyrks yrkandena 1--2 i motion U253 (kds).
Vad gäller förslagen i motion U242 (m) samt motion U247 (kds) får utskottet ånyo konstatera att det är de central- och östeuropeiska ländernas behov och prioriteringar som bör styra vårt biståndssamarbete med dessa länder. I huvudsak är de östeuropeiska länderna självförsörjande på livsmedel. Flera är till och med livsmedelsexportörer. Svårigheter med livsmedelsförsörjningen har främst uppstått på grund av politiska oroligheter, kriminalitet eller sammanbrott i distributionssystemen.
I dialogen mellan Ryssland resp. de baltiska staterna och den svenska regeringen har dessa länder framhållit, enligt vad utskottet erfarit, att vad de främst vill ha är långsiktiga biståndsinsatser. Bistånd i form av livsmedel kan endast komma i fråga inom ramen för det katastrofbistånd som handläggs av SIDA. Vad avser sådant bistånd har energibistånd och sjukvårdsinsatser hittills prioriterats före livsmedelshjälp. Utskottet vill framhålla att det svenska näringslivsbiståndet via Swedecorp väl kan omfatta stöd till utvecklingen av t.ex. fiskeindustrin i våra östra grannländer.
Därmed betraktar utskottet motionerna U242 (m) samt U247 (kds) som besvarade.
5.7. Övriga sektorer
Sammanfattning av motionerna
I motion U207 (s) anförs att visst svensk-estniskt samarbete på arbetsmiljöområdet redan inletts. Motionärerna föreslår att förutsättningarna utreds för etableringen på Gotland av ett svensk-estniskt abetsmiljöinstitut. Utnyttjandet av biståndsmedel, arbetsmarknadsmedel eller andra anslag för projektet bör enligt motionen bli föremål för närmare överväganden.
I motion U239 (m) anges att den estniska regeringen i kontakter med Statens hundskola i Sollefteå begärt bistånd till den estniska polisen och tullmyndigheten. Med hänvisning även till att Statens hundskola för närvarande har stora problem med att få avsättning för en del hundar, föreslås i motionen att medel ur östbiståndet bör anvisas för det av esterna föreslagna polishundsprojektet. Projektet föreslås på sikt kunna byggas ut till att omfatta också de andra baltiska staterna. Det utbyte som föreslås skulle enligt motionären gagna inte bara Baltikum, utan även säkra aveln och utbildningen av bra polis-, tull-, narkotika- och lavinhundar i Sverige.
I motion U241 (fp) föreslås ett bidrag om ca 500 000 kr till den estniska barnfonden, som motionären anser gör ett värdefullt arbete för att förbättra barnens situation i Estland (yrkande 1). I motionens andra yrkande framförs önskemålet att Postverket via portobefrielse eller på annat sätt skall underlätta för svenskar att skicka gåvor till barnfondens verksamhet.
I motion U283 (fp), yrkande 4, föreslås att Sverige, genom förmedling av resurser till t.ex. baltisk polis och baltiska gränsmyndigheter, bör stödja dessa länders strävan att få kontroll över flyktingströmmarna över baltiskt territorium.
Utskottet
Som det anges i motion U207 (s) håller arbetsmiljöskydd på att växa fram som en ny verksamhet i Estland, inkl. inrättandet av en yrkesinspektion efter delvis svensk förebild. Enligt vad utskottet har inhämtat pågår vidare redan i dag ett relativt omfattande erfarenhetsutbyte. Däri deltar bl.a. den svenska Arbetarskyddsstyrelsen, som har tilldelats särskilda medel för arbetsmiljöinsatser i Östeuropa. För Lettland och Litauen planeras liknande projekt. Vidare noterar utskottet att en nordisk-baltisk konferens har ägt rum på området arbetsmiljöfrågor.
Utskottets bedömning är att det således redan i dag finns goda förutsättningar för erfarenhetsutbyte mellan Sverige och Baltikum i arbetsmiljöfrågor. Även Svenska institutet har möjlighet att förmedla forskarutbyte på området.
Därmed avstyrker utskottet motion U207 (s).
Vad gäller förslaget i motion U241 (fp), yrkandena 1--2, om stöd till Estlands barnfond får utskottet konstatera att SIDA är den myndighet som via folkrörelser och enskilda organisationer kan förmedla stöd till Central- och Östeuropa. Estniska barnfonden kan genom systerorganisation i Sverige söka bidrag genom SIDA för sin verksamhet.
Beträffande portobefrielse för paket som skickas till estniska barnfonden är detta en fråga som måste behandlas av det svenska postverket.
Med det ovan anförda får yrkandena 1--2 i motion U241 (fp) anses besvarade.
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna U239 (m) samt U283 (fp) (yrkande 4), nämligen att yttre och inre säkerhet utgör viktiga förutsättningar för att en demokratisk utveckling skall kunna äga rum i Central- och Östeuropa. Sverige har hörsammat de baltiska staternas önskemål om stöd i strävan att säkra deras nationella oberoende. Detta s.k. suveränitetsstöd syftar till att höja ländernas säkerhetspolitiska kompetens, underlätta deras deltagande i det internationella umgänget samt öka kunskapen och förbättra utrustningen inom bl.a. gränsbevakningen, tullväsendet och polisen. Under innevarande budgetår belastar stödet det anslag i budgeten för östsamarbetet som står till regeringens disposition. I propositionen för budgetåret 1993/94 föreslås en avsevärd ökning av suveränitetsstödet samt att stödet tas upp som en separat anslagspost (50 miljoner kronor). Utskottet välkomnar att stödet på detta sätt tillmäts särskild betydelse.
Förstärkningen av gränsskyddet, tullen och polisen torde enligt utskottets uppfattning även komma att spela en viktig roll, då det gäller att komma till rätta med flyktingströmmarna via Baltikum. Enligt vad utskottet har erfarit förs en dialog med alla tre staterna om detta problem. Det är de mottagande länderna själva som inom ramen för det vidare biståndssamarbetet bör avgöra vilka specifika varor och tjänster de har bäst nytta av i detta avseende.
Därmed betraktar utskottet motionerna U239 (m) samt U283, yrkande 4, som besvarade.
5.8. Samarbete med enskilda länder eller regioner
Sammanfattning av motionerna
I motion U226 (s), yrkande 4, föreslås att biståndmedel anvisas för insatser syftande till kunskapsöverföring på kooperationens område till länder också utanför Sveriges närområde, såsom Tjeckien och Slovakien.
I motion U264 (fp), yrkandena 1--6, föreslås en rad biståndsinsatser på olika områden i Litauen. Motionären framhåller att västvärlden snarast måste finna bättre former än hittills för att hjälpa litauerna att omvandla sitt hårt nedslitna samhälle till en modern stat. Satsningar föreslås bl.a. på följande områden: jordbruk, räddningstjänst, energi och infrastruktur. I motionens första yrkande anförs att de svenska politiska partierna borde få större möjligheter att lämna stöd till sina litauiska systerpartier. I motionens sista yrkande (yrkande 7) föreslås att visumtvånget avskaffas för medborgare från Litauen.
Utskottet
Utskottet konstaterar att Sverige redan finansiellt bidrar till en aktivering av den kooperativa ägandeformen i vissa länder utanför det svenska närområdet (yrkande 4 i motion U226 (s). Så har exempelvis BITS genomfört utbildning i kooperativ företagsledning i Tjeckien och i Slovakien. Svensk part har varit KF Project Center. I Ungern har BITS finansierat en insats syftande till att utveckla ett kooperativt utbildningsprogram. Även här har KF Project Center varit svensk part. Insatsen omfattar enligt vad utskottet inhämtat bl.a. byggandet av en skola för kooperativ utbildning.
Därmed anser utskottet att yrkande 4 i motion U226 (s) besvarats.
Vad gäller förslagen till diverse insatser i Litauen i motion U264 (fp) (yrkandena 1--6) får utskottet anföra följande:
I tidigare avsnitt i betänkandet har flertalet av de svenska formerna för hjälp till Baltikum, inkl. Litauen, berörts. Detta gäller bl.a. stödet för ett utvidgat vänortsutbyte (yrkande 3), satsningarna på energi- och miljövårdsområdet (yrkande 5), landsbygdsutveckling (yrkande 4) samt åtgärder inom ramen för det s.k. suveränitetsstödet (yrkande 6). Totalt uppgår beslutade insatser i Litauen till drygt 216 miljoner kronor. Därutöver tillkommer utfästa regionala insatser avseende de tre baltiska staterna om drygt 364 miljoner kronor.
Vad avser infrastrukturområdet har utskottet tidigare konstaterat att utbyggnaden av vägnät m.m. inbegriper omfattande investeringar, som nödvändigtvis erfordrar multinationellt kapital. Sverige deltar aktivt i bl.a. EBRD och Världsbanken, som för närvarande överväger engagemang i investeringsprogram av denna omfattande karaktär.
Utskottet noterar att Världsbanken bl.a. har ett omfattande program för utvecklingen av energisektorn i Litauen. Även EBRD har beviljat s.k. energilån till samtliga tre baltiska stater: Det till Litauen uppgår enligt vad utskottet inhämtat till hela 37 miljoner ecu. Lånen är avsedda för import och investeringar som är vitala för Baltikum.
Vad beträffar en färjeförbindelse mellan Klaipeda och Karlskrona (yrkande 2) konstaterar utskottet att detta får betraktas som ett kommersiellt projekt där biståndsfinansiering sannolikt ej blir aktuell. Om denna färjeförbindelse befinns tillräckligt lönsam finns inga hinder för privata initiativ.
I motionen (U264), yrkande 1, föreslås ökat stöd till Sveriges politiska partier för att stödja systerpartierna i Litauen. Utskottet vill därvid konstatera att det står de politiska partierna i Sverige fritt att stödja sina litauiska systerpartier. Något särskilt partistöd för detta ändamål bör dock ej komma i fråga.
Beträffande begäran om viseringsfrihet (yrkande 7) konstaterar utskottet att Sveriges avsikt har varit att verka för viseringsfrihet för samtliga baltiska stater sedan dessa åter blev självständiga 1991. I princip råder, enligt vad utskottet har erfarit, även nordisk enighet om denna strävan. Det har likväl ansetts att beslut i detta avseende är avhängigt av de baltiska staternas anpassning till Genèvekonventionens asylrättsliga regler, varigenom de även skulle få ställning som s.k. första asylländer. Denna principiella nordiska samsyn hindrar inte att de nordiska länderna sinsemellan kan göra olika bedömningar av den lämpliga tidpunkten för införande av viseringsfrihet.
Utskottets bedömning är att senare tids flyktingströmmar över Östersjön, där de baltiska staterna utgjort transitländer, för närvarande motiverar en fortsatt försiktig svensk hållning i viseringsfrågan. Tiden för viseringsfrihet torde enligt utskottets uppfattning vara mogen då samtliga baltiska stater, utöver de grundläggande kriterierna avseende medborgarskapslagstiftning och nationella pass, även kan anses ha en fungerande migrationspolitik stödd på en väl utbyggd och fungerande gränskontroll.
Som tidigare framgått i betänkandet välkomnar utskottet propositionens förslag att Sverige via kunskapsöverföring och riktat bistånd kraftigt stödjer uppbyggnaden av en baltisk infrastruktur på detta område.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet yrkande 1 samt 7 i motion U264 (fp). Yrkandena 2--6 i motion U264 (fp) anses därmed besvarade.
Hemställan
Utskottet hemställer
till littera G. Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa
1. beträffande östbiståndets framtida storlek att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:Jo631 yrkande 1, 1992/93:U258 yrkande 5 och 1992/93:U283 yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört,
2. beträffande utvecklingen av en handlingskraftig Östeuropapolitik att riksdagen förklarar motion 1992/93:F1211 yrkande 22 besvarad med vad utskottet anfört,
3. beträffande utformningen av Östeuropapolitiken i övrigt att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkandena 2--4 besvarade med vad utskottet anfört, res. 1 (s) - delvis
4. beträffande redovisning av biståndsmedel att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört, res. 1 (s) - delvis
5. beträffande mottagarna av bilateralt bistånd att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkande 7 besvarat med vad utskottet anfört, res. 1 (s) - delvis
6. beträffande suveränitetsstöd att riksdagen förklarar motion 1992/93:U283 yrkande 1 besvarat med vad utskottet anfört,
7. beträffande forskning om konfliktorsaker att riksdagen avslår motion 1992/93:U608 yrkande 12,
8. beträffande utformningen av bistånd till Ryssland att riksdagen förklarar motion 1992/93:U620 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
9. beträffande prioriteringar i övrigt i biståndet att riksdagen förklarar motion 1992/93:U251 yrkande 5 besvarat med vad utskottet anfört, res. 1 (s) - delvis
10. beträffande stöd på låne- eller kreditbasis att riksdagen förklarar motion 1992/93:U274 besvarad med vad utskottet anfört,
11. beträffande utredning om företagssatsningar att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 1, men. (v) - delvis
12. beträffande bundet bistånd att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U203, 1992/93:U204 och 1992/93:U258 yrkande 4,
13. beträffande miljöinsatser i vid bemärkelse att riksdagen förklarar motion 1992/93:U258 yrkande 6 besvarat med vad utskottet anfört,
14. beträffande medel till enskilda organisationer att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 13, men. (v) - delvis
15. beträffande medel till Svenska institutet att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 14, men. (v) - delvis
16. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i övrigt att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U251 yrkandena 6, 8, 9, 11 och 13, res. 2 (s) - delvis
17. beträffande styrning och målformulering i biståndet att riksdagen avslår motion 1992/93:U222,
18. beträffande parlamentariskt samarbete att riksdagen avslår motion 1992/93:U218 yrkande 1 samt förklarar motion 1992/93:U218 yrkande 2 besvarat med vad utskottet anfört,
19. beträffande överföring av vissa medel från BITS att riksdagen förklarar motion 1992/93:U211 besvarad med vad utskottet anfört, res. 3 (nyd)
20. beträffande medelsfördelningen i övrigt att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U642, 1992/93:U277, 1992/93:U223 yrkandena 1--2, 1992/93:U226 yrkande 1, 1992/93:U258 yrkande 11, 1992/93:U251 yrkande 10, 1992/93:U210 yrkande 2 och 1992/93:U272 besvarade med vad utskottet anfört,
21. beträffande multilateralt stöd att riksdagen avslår motion 1992/93:U251 yrkande 14, res. 2 (s) - delvis
22. beträffande kooperativt stöd att riksdagen förklarar motion 1992/93:U226 yrkandena 2--4 besvarade med vad utskottet anfört,
23. beträffande EBRD:s utlåning att riksdagen förklarar motion 1992/93:U258 yrkande 8 besvarat med vad utskottet anfört,
24. beträffande utredning av ökade exportkreditmöjligheter att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 9, men. (v) - delvis
25. beträffande utökade möjligheter till export i övrigt att riksdagen avslår motion 1992/93:A471 yrkande 5, res. 4 (s) - delvis
26. beträffande inhämtande av ytterligare underlag i avsättningsfrågan att riksdagen avslår motion 1992/93:U251 yrkande 12, res. 4 (s) - delvis
27. beträffande u-krediter att riksdagen avslår motion 1992/93:N315 yrkande 5, res. 5 (nyd)
28. beträffande riskkapital i övrigt att riksdagen avslår motion 1992/93:U210 yrkande 1,
29. beträffande handels- och kreditavtal att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 10,
30. beträffande valutagarantifond att riksdagen avslår motion 1992/93:U280 yrkandena 1 och 2, res. 6 (nyd)
31. beträffande stöd till utbildning och kultur att riksdagen avslår motion 1992/93:U254 och förklarar motionerna 1992/93:U230, 1992/93:U257, 1992/93:Ub904 yrkande 5, 1992/93:245 yrkandena 1--3 och 1992/93:U229 besvarade med vad utskottet anfört,
32. beträffande insatser inom hälsovårds- och handikappområdet att riksdagen avslår motion 1992/93:So290 yrkande 9 och förklarar motionerna 1992/93:U258 yrkande 12 och 1992/93:U640 yrkande 6 besvarade med vad utskottet anfört,
33. beträffande särskilda insatser på områdena miljövård, energi och kärnkraftssäkerhet att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U258 yrkande 7, 1992/93:Jo631 yrkande 5 och 1992/93:Jo643 yrkande 3 besvarade med vad utskottet anfört,
34. beträffande infrastruktur i kustnära områden att riksdagen förklarar motion 1992/93:T205 yrkandena 4--6 besvarade med vad utskottet anfört, res. 7 (nyd)
35. beträffande infrastruktursatsningar i övrigt att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U281, 1992/93:T214 yrkandena 1--3, 1992/93:U271 och 1992/93:U248 yrkandena 1--2 besvarade med vad utskottet anfört,
36. beträffande bistånd till bostadsbyggande att riksdagen avslår motionerna 1992/93:U219 yrkande 1 och 1992/93:U279 samt förklarar motionerna 1992/93:U206, 1992/93:U220, 1992/93:U238, 1992/93:U215 och 1992/93:U219 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört, res. 8 (nyd)
37. beträffande medel avseende bostäder till återvändande rysk militär att riksdagen avslår motion 1992/93:U258 yrkande 17, men. (v) - delvis
38. beträffande livsmedelsstöd och landsbygdsutveckling att riksdagen avslår motion 1992/93:U253 yrkandena 1--2 och förklarar motionerna 1992/93:U242 och 1992/93:U247 besvarade med vad utskottet anfört,
39. beträffande utredning av ett arbetsmiljöinstitut att riksdagen avslår motion 1992/93:U207,
40. beträffande stöd till Estlands barnfond att riksdagen förklarar motion 1992/93:U241 yrkandena 1--2 besvarade med vad utskottet anfört,
41. beträffande stöd till baltiska gränsmyndigheter att riksdagen förklarar motionerna 1992/93:U239 och 1992/93:U283 yrkande 4 besvarade med vad utskottet anfört,
42. beträffande särskilda insatser i Litauen att riksdagen avslår motion 1992/93:U264 yrkandena 1 och 7 samt förklarar motion 1992/93:U264 yrkandena 2--6 besvarade med vad utskottet anfört,
43. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion 1992/93:U255 yrkande 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 1 000 000 000 kr, res. 9 (nyd) - delvis
44. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion 1992/93:U255 yrkande 2 samt motion 1992/93:U258 yrkande 3 till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 640 999 000 kr, res. 9 (nyd) - delvis men. (v) - delvis
45. beträffande G 2 statsgaranti för finansiellt stöd att riksdagen med bifall till budgetpropositionen godkänner att regeringen ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för finansiellt stöd till länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 800 000 000 kr,
46. beträffande G 2 statsgaranti för exportkreditgivning att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motionerna 1992/93:U255 yrkande 3 och 1992/93:N315 yrkande 4 godkänner att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 1 000 000 000 kr, res. 10 (nyd) - delvis
47. beträffande G 2 Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Täckande av eventuella förluster i anledning av statliga garantier till länder i Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr,
48. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag på motion 1992/93:U255 yrkande 4 till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 230000000 kr. res. 10 (nyd) - delvis
Stockholm den 25 mars 1993
På utrikesutskottets vägnar
Pierre Schori
I beslutet har deltagit: Pierre Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Peeter Luksep (m), Alf Eriksson (s), Ingbritt Irhammar (c) och Bengt Ahlquist (fp).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Reservationer
1. Utformningen av Östeuropapolitiken i övrigt, m.m. (mom. 3--5, 9)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med "Utskottet delar" och som på s. 16 slutar med "motion U251 (s) besvarat" bort ha följande lydelse:
I motion U251 (s) framhålls att regeringens proposition om samarbete med Central- och Östeuropa knappt duger som underlag för riksdagens behandling av frågan. Där saknas övergripande målbeskrivning och strategi. Där saknas prioriteringar vad avser länder och sakområden, samt delvis även biståndsformer. Där finns ingen verklighetsbeskrivning, erfarenhetsredovisning eller problemdiskussion. Den fördelning av medel som finns utgör ej en klar hanteringsordning. Klart och långsiktigt mandat ges ej till de myndigheter som skall fatta beslut om användningen av de resurser som ställs till förfogande. Samarbetet saknar fantasi och skaparkraft.
I motionen föreslås att riksdagen av regeringen begär en noggrann redovisning av de biståndsmedel som avsatts för samarbete med Central- och Östeuropa.
Utskottet instämmer med motionärerna och anser att en ny östpolitik bör formuleras. Denna bör bl.a. utgå från vad i motionen anförts om att utveckla ett alleuropeiskt samarbete, om att utforma ett ekonomiskt-politiskt samarbete som motverkar massarbetslöshet och social utslagning samt om att stärka den demokratiska kulturen.
Utskottet vill, liksom motionärerna, särskilt framhålla angelägenheten av att utforma en strategi för ett pånyttfött Norra Europa -- från Nordkalotten över Karelen, St Petersburg och västra Ryssland, över Estland, Lettland och Litauen, över Polen, norra Tyskland och längre västerut. Norra Europa kan bli en trygg och dynamisk kulturell och ekonomisk region i det vidare europeiska samarbetet.
Men där är vi inte ännu. Utskottet instämmer i motionärernas uppmaning att möta utmaningarna med större fantasi, vad avser alleuropeiska initiativ, som t.ex. näringslivets långsiktiga satsningar, prioriteringarna i våra miljöinvesteringar och kanske främst i att spinna en väv av kontakter mellan alla olika nivåer i vårt samhälle. Uppenbart är att ett strategiskt utformat bistånd kan spela en betydelsefull, kanske en avgörande, roll för utvecklingen.
Utskottet tvingas emellertid konstatera att regeringens östpolitik inte räcker till. Efter snart halva regeringsperioden har regeringen inte presenterat ett samlat program för samarbetet. Av löftet om en miljard kronor per år återstår för 1993/94 640 miljoner kronor för nya insatser.
Östeuropasamarbetet behöver gås igenom och ges en ny inriktning. Volymen är inte tillräcklig för uppgifterna, målen inte tillräckligt klara och formerna inte tillräckligt utvecklade. I enlighet med vad som föreslagits i motion 1992/93:UU409 (s), "Solidaritet och säkerhet för en ny värld", bör Östeuropasamarbetet bli föremål för utredning av den kommission om Sveriges internationella ansvarstagande som där föreslås.
Utskottet beklagar att årets proposition ger så knappa möjligheter att pröva regeringens prioriteringar. Följande mål bör ändå ges regeringen till känna: att stärka den demokratiska kulturen, att utforma ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara reformprogram, att främja en hållbar regional energiförsörjning, att följa upp miljösamarbetet i Östersjöregionen med ett särskilt handlingsprogram, inkl. kärnsäkerhet, att utveckla livsmedelsproduktionen och -distributionen i regionen, att främja framväxten av ett livskraftigt små- och nyföretagande.
Vad avser prioriteringen mellan länder vill utskottet framhålla att prioritet bör ges samarbetet med Estland, Lettland och Litauen. Utskottet vill med motionärerna emellertid också framhålla att det är av största vikt att ett verkligt substantiellt samarbete äger rum också med Polen och med Ryssland, särskilt S:t Petersburgsområdet och Nordkalotten/Murmanskområdet. Att samarbetet med Polen i praktiken helt stannat upp och att så litet kommit till stånd med S:t Petersburg finner utskottet otillfredsställande.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1--5 samt yrkande 7 i motion U251 (s).
Yrkandena 1--2 i motion U255 (nyd) samt yrkande 3 i motion U258 (v) avstyrks. Yrkande 5 i motion U258 (v), yrkande 1 i motion Jo631 (c), yrkande 22 i motion Fi211 (nyd) samt yrkande 5 i motion U283 (fp) anses med det anförda besvarade.
dels att momenten 3, 4, 5 och 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
3. beträffande utformningen av Östeuropapolitiken i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkandena 2--4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande redovisning av biståndsmedel att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande mottagarna av bilateralt bistånd att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande prioriteringar i övrigt i biståndet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Medelsfördelningen mellan myndigheter i övrigt, m.m. (mom. 16, 21)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet vidhåller" och slutar med "motion U222 (fp)" bort ha följande lydelse:
Utskottet beklagar att riksdagen under det gångna året inte utvecklat en starkare hanteringsordning. Denna präglas fortfarande av allvarliga brister. I dag råder oklara ansvarsförhållanden, också inom regeringen. Angelägna projektförslag blir liggande. Effektivitet och långsiktighet blir lidande. Särskilt viktigt är att ordentliga mandat ges till de myndigheter som skall ansvara för biståndet.
Vad gäller medelsfördelningen mellan olika ändamål vill utskottet göra följande omprioriteringar i förhållande till regeringen:
BITS s.k. tekniska samarbete -- experthjälp, studier, utbildning -- är den centrala formen för kunskapsutvecklande och kapacitetshöjande insatser på i stort sett alla områden. Det måste därför vara väl tilltaget och BITS måste få långsiktiga planeringsramar. Utskottet föreslår att BITS får 50 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit, totalt 250 miljoner kronor, samt att BITS ges mandat att utfästa insatser för tre gånger det beloppet.
Folkrörelsesamarbetet har utvecklats mycket fort. Kontakter mellan enskilda organisationer är av stor betydelse för demokratins framväxt. Samarbetet bör i än högre utsträckning inriktas på att stärka demokratin. SIDA bör ges ytterligare 5 miljoner kronor, totalt 50 miljoner kronor.
Svenska institutet (SI) har ett synnerligen värdefullt program för gäststipendier, forskningssamarbete och kulturutbyte. I regeringens förslag till stor ökning av SI:s anslag ingår ett kostnadskrävande förslag om en handelshögskola i Riga. Det måste ifrågasättas om projektet hör hemma hos SI i sin nuvarande form. Utskottet föreslår bibehållet anslag till Svenska institutet.
Ett väl utformat näringslivsbistånd är av synnerligen stor vikt. Regeringens förslag om en ram på en miljard för exportkreditgarantier är välkommet. Den avsättning som regeringen föreslagit för förlustrisker, exportkreditgarantierna och det finansiella stödet tar emellertid ett mycket stort utrymme i anspråk. Utskottet kan finna anledning att återkomma till denna fråga. Vad gäller övrigt näringslivsinriktat bistånd bör Swedecorp få 25 miljoner kronor (10 miljoner kronor mer än 1992/93) och Swedfund International AB 35 miljoner kronor som kapitaltillskott.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 6, 8, 9, 11 och 13 i motion U251 (s). Utskottet avstyrker yrkandena 13 och 14 i motion U258 (v) samt motion U222 (fp).
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 31 med "Utskottet välkomnar" och slutar med "anföra följande:" borde ha utgått,
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 31 med "Sammanfattningsvis anser" och på s. 32 slutar med "motion U251 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår bibehållen anslagsnivå.
Därmed tillstyrks yrkande 14 i motion U251 (s).
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
16. beträffande medelsfördelning mellan myndigheter i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkandena 6, 8, 9, 11 och 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande multilateralt stöd att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Överföring av vissa medel från BITS (mom. 19)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet finner" och som på s. 29 slutar med "besvarats" bort ha följande lydelse:
Riksdag och regering har gemensamt bestämt att kunskapsöverföring och kompetensutveckling skall ges hög prioritet i det svenska biståndet till Baltikum. Tre huvudmålsättningar för samarbetet har därvid fastställts: utvecklingen av de demokratiska institutionerna, införandet av en fungerande marknadsekonomi samt en förbättring av miljön. Många kommuner, landsting, organisationer, kyrkor och ideella föreningar, vars utbytesverksamhet blivit alltmer intensiv sedan de baltiska staternas återvunna självständighet, ger värdefulla bidrag till dessa målsättningar. Dess värre begränsar det kärva ekonomiska läget utrymmet för detta aktiva utbyte. Utskottet delar därför den uppfattning som uttrycks i motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd), nämligen att delar av biståndet bör gå till att stödja den mångfald av studieutbyten som sker mellan Sverige och de baltiska länderna inom alla samhällsområden.
För att de stora mellanstatliga demokratiserings- och uppbyggnadsprojekten skall kunna få en god förankring och växtkraft krävs att olika befattningshavare från Baltikum kan få tillfälle att på ort och ställe kunna studera hur deras motsvarande institutioner i Sverige fungerar. Kostnaderna för sådana enskilda utbyten -- resor, upphälle och sjukförsäkringar -- är som regel mycket små. Det rör sig om så små kostnader att det enligt utskottets förmenande vore irrationellt att belasta SIDA eller BITS med enstaka ansökningar.
Som anförs i motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd) vore det bättre att länsstyrelse eller annat regionalt organ, med god översikt över existerande och planerade behov, kunde tilltros uppgiften att fördela pengar för sådana insatser. Utskottet delar motionärernas uppfattning att visst belopp borde avsättas för dylika insatser ur de medel som anvisas BITS. Beloppet kan efter ansökan överföras till länsstyrelsen i resp. län eller annan regional myndighet eller regionalt organ att användas för kostnader som rör resor/uppehälle i syfte att främja kunskapsöverföring och kompetensutveckling i de baltiska staterna. Utskottet anser att BITS bör utforma de regler som skall tillämpas för utnyttjandet av dessa medel.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion U211 (fp, s, m, c, kds, nyd) samt betraktar motionerna U642 (s), U277 (s), yrkandena 1--2 i motion U223 (kds, s, m, fp, c), yrkande 1 i motion U226 (s), yrkande 11 i motion U258 samt yrkande 10 i motion U251 (s) som besvarade.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande överföring av vissa medel från BITS att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U211 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Utökade möjligheter till export i övrigt, m.m (mom. 25--26)
Pierre Schori, Maj Britt Theorin, Karl-Erik Svartberg, Nils T Svensson, Viola Furubjelke, Kristina Svensson och Alf Eriksson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Utrikesutskottet anser vidare" och slutar med "motion A471 (s)" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet konstaterar i sitt yttrande att det givetvis inte är möjligt att förutse storleken på eventuella förluster vid den typ av affärer som nu är aktuella. Utrikesutskottet menar för sin del att det emellertid är rimligt att vissa resonemang förs om garantigivningens konstruktion. Under beredningen i näringsutskottet har enligt uppgift viss ytterligare information kunnat inhämtas, bl.a. när det gäller storleken på avsättningen. Två intressen står mot varandra, nämligen dels att medel avsätts i den utsträckning att inte andra anslag riskerar att bli lidande, dels att avsättningen inte tar onödigt utrymme i anspråk av den s.k. östmiljarden. Mot denna bakgrund är det enligt utrikesutskottets uppfattning väsentligt att utvecklingen av garantigivningen följs noga från regeringens sida.
Utrikesutskottet anser, i likhet med yrkande 5 i motion A471 (s), att en utredning kan vara motiverad i syfte att ytterligare söka öka förutsättningarna för ökad export till Baltikum och andra delar av Central- och Östeuropa.
Utrikesutskottet har i likhet med näringsutskottet ingen erinran mot att villkoren för exportkreditgarantiramen utvidgas till att täcka även s.k. transfereringsrisker vid investeringsgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland.
Därmed tillstyrker utskottet yrkande 12 i motion U251 (s) och yrkande 5 i motion A471 (s) samt avstyrker yrkande 9 i motion U258 (v), yrkandena 3 och 4 i motion U255 (nyd) samt yrkande 4 i motion N315 (nyd).
dels att momenten 25 och 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande utökade möjligheter till export i övrigt att riksdagen med bifall till motion 1992/93:A471 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. beträffande inhämtande av ytterligare underlag i avsättningsfrågan att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U251 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet att noga följa utvecklingen av garantigivningen,
5. U-krediter (mom. 27)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "Beträffande förslagen" och på s. 36 slutar med "motion U210 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion N315, nämligen att det är oacceptabelt att u-krediter inte kan komma i fråga annat än för vissa u-länder. Regeringen bör enligt utskottets åsikt sträva efter att en omförhandling kommer till stånd av de internationella överenskommelser som hittills reglerat u-kreditgivningen. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att OSS-staterna och de baltiska länderna ges möjlighet att fritt ansöka om denna typ av krediter.
Därmed tillstyrker utskottet yrkande 5 i motion N315 (nyd). Därmed torde även yrkande 1 i motion U210 (s) få anses tillgodosett.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande u-krediter att riksdagen med bifall till motion 1992/93:N315 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Valutagarantifond (mom. 30)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med "Utskottet har tidigare" och som på s. 37 slutar med "motion U280 (nyd)" bort ha följande lydelse:
Vad gäller förslaget att upprätta en valutagarantifond med Lettland, enligt motion U280 (nyd), finner utskottet att den internationella erfarenhet som finns av dylika fonder är mycket intressant. Ett bra monetärt system med låga inflationsförväntningar är det som skulle gagna våra baltiska grannar bäst. En valutagarantifond skulle skapa trygghet för utländska investerare i Lettland och naturligtvis även gagna svenskt näringsliv. En sådan fond skulle också förväntas ge en progressiv utveckling med låg inflation.
Utskottet anser att frågan om inrättandet av en bilateral valutagarantifond för Lettland skyndsamt bör utredas av regeringen. Regeringen bör därvid också utreda förutsättningarna för att samarbetet i form av en valutagarantifond skulle kunna utvecklas till en regelrätt ekonomisk gemenskap med Lettland.
Med det anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1--2 i motion U280 (nyd).
dels att moment 30 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
30. beträffande valutagarantifond att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U280 yrkandena 1--2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en valutagarantifond i Lettland,
7. Infrastruktur i kustnära områden (mom. 34)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med "Även om det på grund av" och och på s. 45 slutar med "som besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att infrastrukturen i kustområdena i Baltikum, Polen och Ryssland är mycket eftersatt och ibland obefintlig. Det är enligt utskottets uppfattning angeläget, så som föreslås i motion T205 (nyd), att riktade biståndsinsatser kommer till stånd för att skapa en välståndsutvecklande infrastruktur i dessa våra grannländer. Det är inte bara en ekonomisk fråga utan i lika hög grad en fråga om att säkerställa demokratins fortlevnad i det nyligen åter självständiga Baltikum samt i Ryssland och Polen. Genom sådant riktat stöd skulle Sverige också hjälpa sig självt. Många länder skulle vilja ha Sverige som bas för sin handel med de baltiska staterna, Polen och Ryssland. Med rätta kommunikationer och en god infrastruktur runt Östersjön har Sverige enligt utskottets bedömning goda förutsättningar att bli en betydelsefull utvecklingsmotor i vår del av världen.
Därmed tillstyrker utskottet yrkandena 4--6 i motion T205 (nyd) samt betraktar motion U281 (s), yrkandena 1--3 i motion T214 (fp, m, c) samt motion U271 (c) som besvarade.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
34. beträffande infrastruktur i kustnära områden att riksdagen med bifall till motion 1992/93:T205 yrkandena 4--6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Bistånd till bostadsbyggande (mom. 36)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46 börjar med "Som konstaterats" och som på s. 47 slutar med "därmed besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar, som tidigare i betänkandet, att behovet av bistånd är stort inom flertalet sektorer i Baltikum. Det kalla klimatet och energibristen gör behovet av bostäder stort. I utvecklingen mot en hållbar demokrati får primära behov som tillgång till mat, kläder och bostäder anses vara av största vikt.
I Sverige finns ledig industrikapacitet som, enligt utskottets uppfattning och i likhet med det förslag som framförs bl.a. i motion U219 (nyd), borde utnyttjas till att producera hus i de baltiska staterna. I den svenska krisen vore en satsning på bundet bistånd till Baltikum för industriprodukter synnerligen angeläget. Eftersom syftet är dubbelt -- att hjälpa såväl mottagarna som oss själva -- delar utskottet den uppfattning som uttrycks i motion U219 (nyd), nämligen att stödet skulle kunna finansieras till hälften med arbetsmarknadsstöd och till hälften med biståndsmedel. En ytterligare fördel, som enligt utskottet förtjänar att nämnas, är att balterna genom projektet givetvis skulle få inblick i svensk produktionsteknik. Därmed skulle två av prioriteringarna i utformningen av det svenska östbiståndet, kunskapsöverföring och kompetensutveckling, också komma till stånd.
Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion U219 (nyd) yrkandena 1 och 2. Motionerna U279 (m), U206 (m), U220 (m) samt U238 (fp) får anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker yrkande 17 i motion U258 (v).
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
36. beträffande bistånd till bostadsbyggande att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U219 (nyd) yrkande 1 och 2 och med anledning av motionerna U279 (m), U206 (m), U220 (m) samt U238 (fp) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bistånd till bostadsbyggande,
9. Bemyndigande samt anvisning av medel till anslaget G 1 (mom. 43 -- 44)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet välkomnade" och som på s. 16 slutar med "därmed besvarade" bort ha följande lydelse:
Utskottet tvingas med beklagande konstatera att regeringen ännu inte vidtagit en omorientering av biståndet från Afrika, Asien och Latinamerika till Central- och Östeuropa, inkl. Baltikum. Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion U255 (nyd), nämligen att en större andel av Sveriges bistånd inom C- och G-anslagen borde ges till länder i vårt närområde. Det får anses vara ett uttryck för regeringens cynism att räkna in tillbakalämnandet av baltisk egendom -- det s.k. baltguldet -- i biståndsanslaget.
Utskottet noterar att fem länder i det forna Sovjetunionen numera internationellt klassificeras som utvecklingsländer. Utskottet finner det därför märkligt att regeringen vidhåller sin konstlade uppdelning av biståndet på olika anslag och för föregivet olika typer av mottagare (utvecklingsländer resp. samarbetsländer). I likhet med motion U255 kan konstateras att Sveriges totala bistånd gott och väl överstiger 1 % av BNI om biståndet till Central- och Östeuropa också räknas in.
Utskottet har tidigare uttalat att kompetensutveckling och kunskapsöverföring är väsentliga element i igångsättandet av en ekonomisk utvecklingsprocess. Det är inom ramen för denna strategi angeläget att större möjligheter skapas för svensk företagsamhet. På flera centrala områden kan Sveriges näringsliv, med dess kunskaper och teknologiska kompetens, spela en central roll. Det gäller t.ex. på energiområdet, där inte minst de baltiska staternas industriproduktion starkt begränsas av bl.a. ransoneringar och stora brister i distributionsnätet. Det gäller t.ex. också infrastruktur- och miljöområdena. Att utnyttjandet av svensk kompetens och svenskt småföretagarkunnande därmed binder biståndet till svensk upphandling kan i sammanhanget enbart uppfattas som en fördel.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet yrkandena 1 och 2 i motion U255 (nyd) och yrkande 22 i motion Fi211 (nyd) och avstyrker yrkandena 3 och 5 i motion U258 (v). Yrkandena 1--4 i motion U251 (s), yrkande 1 i motion Jo631 (c) samt yrkande 5 i motion U283 (fp) anses därmed besvarade.
dels att momenten 43 och 44 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
43. beträffande bemyndigande att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U255 yrkande 1 och med avslag på regeringens förslag bemyndigar regeringen att under budgetåret 1993/94 få göra utfästelser intill ett belopp om högst 2 000 000 000 kr,
44. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U255 yrkande 2, med avslag på regeringens förslag och med anledning av motion 1992/93:U258 yrkande 3 till Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa för budgetåret 1992/93 anvisar ett reservationsanslag på 1 319 999 000 kr,
10. Statsgaranti för exportkrediter samt avsättning för förlustrisker (mom. 46 -- 48)
Lars Moquist (nyd) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med "Som påpekas" och som på s. 35 slutar med "motion A471 (s)" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med flera motioner, att regeringen i sin finansplan för budgetåret 1993/94 målar en alltför ljus bild av den svenska exportindustrins möjligheter att dra Sverige ur krisen. Många av de siffor som ges i planen är orealistiska med hänsyn till världsekonomins dystra utsikter och de spruckna GATT-förhandlingarna. Mer än tidigare kommer svenska exportörer att bli tvungna att använda sig av en full arsenal av exportfrämjande åtgärder. Exportkrediter och exportkreditgarantier kommer därvid att vara verksamma instrument.
Utskottet har med tillfredsställelse noterat, att regeringen i propositionen föreslår att 1 miljard kronor för exportkreditgarantier reserveras för affärer med framför allt de baltiska staterna. Utskottet gör dock samma bedömning som kommer till uttryck i motionerna U255 (nyd) och N315 (nyd), nämligen att denna exportkreditgarantiram är helt otillräcklig med tanke på den förväntade kraftiga ökningen av exporten till Ryssland och Polen. Svenska företag står i kö för att exportera till och investera i dessa länder samt Baltikum. Utskottet förordar mot denna bakgrund en höjning av exportkreditgarantiramen till 4 miljarder kronor. Som följd av en sådan höjning förordar utskottet också en ökning av anslaget avseende avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier till 680000000 kr.
dels att momenten 46 och 48 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
46. beträffande G 2 statsgaranti för exportkreditgivning att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:U255 yrkande 3 och 1992/93:N315 yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag godkänner att staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkreditgivning för vissa länder i Central- och Östeuropa till ett belopp om högst 4 000 000 000 kr,
48. beträffande G 3 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U255 yrkande 4 och med avslag på regeringens proposition till Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 680 000 000 kr.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Bertil Måbrink (v) anför:
Demokratiseringen i Central- och Östeuropa är hotad. Risken för återfall i auktoritära mönster skall inte underskattas. Övergången från kommando- till marknadsekonomi leder till stora påfrestningar, ökande klyftor och ren misär för miljontals människor. Nationella minoriteter görs till syndabockar. Antisemitism och andra former av rasism sprider sig. Om konflikterna inte hejdas, blir följderna förödande för hela Europa.
Det behövs en framsynt politik för att integrera dessa länder i ett alleuropeiskt samarbete. De svenska insatser som regeringen föreslagit och majoriteten i utrikesutskottet stöder, räcker inte. Mer måste göras för att stimulera handel och investeringar. Östeuropabiståndet bör höjas successivt -- Danmark har beslutat höja sitt till 0,5% av BNI år 2000. Folkrörelsesamarbetet måste understödjas bättre.
Företagssatsningar (mom. 11)
Vänsterpartiet föreslog att en arbetsgrupp med industri- och fackföreningsfolk skulle tillsättas för att snabbutreda förutsättningarna för företagssatsningar i Östeuropa. Utskottsmajoriteten besvarar emellertid frågan om investeringar som om det blott vore en angelägenhet för internationella finansinstitutioner, Swedecorp och det baltiska investeringsprogrammet, dvs. för staten. Men för att tillvarata de tekniskt välutbildade människornas kapacitet och skapa moderna företag i öst behövs folk med praktisk erfarenhet av produktion och marknadsvillkor.
Jag anser därför att riksdagen med bifall till yrkande 1 i motion U258 (v) bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för företagssatsningar i Östeuropa.
Samarbete genom enskilda organisationer (mom. 14)
Organisationerna har visat stort intresse för att medverka till en demokratisk uppbyggnad i Central- och Östeuropa. Förra budgetåret fick SIDA in ansökningar från 121 organisationer -- men kunde bara bevilja 56. SIDA begärde 65 miljoner kronor för denna verksamhet, men utskottsmajoriteten vill bara ge 45 miljoner kronor.
Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 13 i motion U258 (v) till enskilda organisationers samarbete med Central- och Östeuropa genom SIDA för budgetåret 1993/94 anvisar 20 miljoner kronor utöver vad utskottet föreslår eller således 65 miljoner kronor.
Svenska institutet (mom. 15)
Även Svenska institutet spelar en central roll för utbyte och kunskapsöverföring. De inkomna ansökningarna för bl.a. expert- och stipendiatutbyte skulle endast till en mindre del kunna tillgodoses med det anslag som utskottsmajoriteten vill ge.
Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 14 i motion U258 (v) till samarbete med Central- och Östeuropa genom Svenska institutet för budgetåret 1993/94 anvisar 5 miljoner kronor utöver vad utskottsmajoriteten föreslår eller således 50 miljoner kronor.
Exportgarantier (mom. 24)
Den exportgarantiram på en miljard kronor som nu föreslås är klart otillräcklig. Från näringslivshåll har man påpekat detta gång på gång. Nu i februari krävde Industriförbundet tre miljarder enbart till Baltikum.
Vänsterpartiet föreslog i sin motion att regeringen i samråd med näringslivet och kapitalexporterande länder som Japan och Sydkorea borde undersöka möjligheterna till betydligt ökade exportkrediter till Östeuropa. Detta vill utskottsmajoriteten avslå.
Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 9 i motion U258 (v) bör ge regeringen till känna vad som ovan anförts om exportkrediter till Östeuropa.
Bostäder till återvändande rysk militär (mom. 37)
För att underlätta hemtagningen av de ryska trupperna från Baltikum har Vänsterpartiet föreslagit ett specialdestinerat bidrag på 150 miljoner kronor för trähus för återvändande officerare. En sådan insats skulle bli en påtryckning på de militaristiska kretsar, som nu förhalar frågan.
Jag anser att riksdagen med bifall till yrkande 17 i motion U258 (v) till trähus för återvändande ryska officersfamiljer för budgetåret 1993/94 anvisar 150 miljoner kronor.
Biståndets storlek (mom. 44)
Den miljard som regeringen utlovade har naggats i kanten i och med att det s.k. baltguldet betalades från Östeuropabiståndet. Detta var ju inte bistånd utan en svensk återbetalning.
Jag anser därför att riksdagen med bifall av yrkande 3 i motion U258 (v) till Samarbete med Central- och Östeuropa för budgetåret 1993/94 anvisar 1 miljard kronor.
Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottets hemställan under momenten 11, 14, 15, 24, 37 och 44 bort ha följande lydelse:
11. beträffande utredning om företagssatsningar att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
14. beträffande medel till enskilda organisationer att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
15. beträffande medel till Svenska institutet att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
24. beträffande utredning av ökade exportkreditmöjligheter att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,
37. beträffande medel avseende bostäder till återvändande rysk militär att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 17 ur nytt anslag budgetåret 1993/94 anvisar 150 000 000 kr till byggande av trähus för återvändande ryska officersfamiljer,
44. beträffande G 1 Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa att riksdagen med bifall till motion 1992/93:U258 yrkande 3, med anledning av motion 1992/93:U255 yrkande 2 samt med avslag på budgetpropositionen för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 1 000 000 000 kr.
Större statliga insatser i Central- och Östeuropa under andra huvudtitlar än UD:s (budgetåren 1992/93 och 1993/94; milj. kr)
Bilaga 1
1992/93 1993/94
Miljö- och naturresursdepartementet (14:e huvudtiteln)
Uppbyggnaden av ett miljöanpassat energi- system i Baltikum 45,0
Åtgärdsprogrammet för Östersjön 141,9
varav - bilateralt samarbete för kunskaps- uppbyggnad och förvaltningsstöd 8,9 5,0 - miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket i de tre baltiska staterna samt i Polen och Ryssland 25,0 - uppbyggnad av reningsverk i Baltikum 108,0
Kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med Baltikum och Ryssland 43,1 12,0
Främst multilaterala insatser inom miljö- och kärnsäkerhetsarbetet i Östersjöregionen 105,5
Kommunikationsdepartementet (6:e huvudtiteln)
Bidrag till Östersjösamarbetet på trafik- och miljöområdet 15,0
Näringsdepartementet (12:e huvudtiteln)
Bidrag till program syftande till energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Baltikum 95,0
Utbildningsdepartementet (8:e huvudtiteln)
Medel för bilateralt forskningssamarbete med länderna i Central- och Östeuropa 32,2 (anvisas direkt till svenska universitet och högskolor)
Näringsutskottets yttrande 1992/93:NU7y Bilaga 2 Exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland
Till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 1992/93:100 bilaga 4 (Utrikesdepartementet) såvitt gäller förslag om exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland samt följande motioner i angivna delar:
1992/93:U251 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) (yrkande 12), 1992/93:U255 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) (yrkandena 3 och4), 1992/93:U258 av Gudrun Schyman m.fl. (v) (yrkande 9), 1992/93:N315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) (yrkande 4), 1992/93:A471 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) (yrkande 5).
Näringsutskottet
För främjande av svensk export finns ett statligt system med exportkreditgarantier. Sådana garantier utgör en försäkring avsedd att skydda exportörer mot förlustrisker vid exportaffärer. Numera erbjuds även statliga garantier som täcker vissa risker vid investeringar i utlandet. I enlighet med de riktlinjer för verksamheten som riksdagen beslutade om våren 1990 (prop. 1989/90:44, bet. NU19) skall svenska företag -- inom ramen för kravet på att garantiverksamheten skall gå ihop -- erbjudas exportvillkor som motsvarar vad som gäller i våra viktigaste konkurrentländer. Systemet administreras av Exportkreditnämnden (EKN). En viktig uppgift för EKN är att göra riskbedömning av exportmarknaderna och därmed ange villigheten att lämna garantier avseende olika länder.
Statsmakterna fastställer normalt beloppsramar för EKN:s garantiverksamhet generellt, dvs. utan hänsyn till land eller länderområden. I årets budgetproposition föreslås emellertid att en särskild garantiram upprättas för export till de baltiska staterna och Ryssland. Dessa länder har nämligen till följd av bristande kreditvärdighet i huvudsak varit stängda för EKN:s garantigivning. Regeringen förutsätter samtidigt att Ryssland -- på samma sätt som de baltiska staterna redan har gjort -- ingår avtal med Internationella valutafonden om ett fullvärdigt stabiliseringsprogram. Exportkreditgarantiramen föreslås uppgå till 1 miljard kronor. Regeringen hemställer om riksdagens medgivande att staten ikläder sig betalningsansvar för detta belopp.
Anslaget för täckande av eventuella förluster förs upp med ett formellt belopp på 1000 kronor. Enligt regeringens mening bör dock redan nu avsättningar göras för de förluster som kan komma att uppstå till följd av garantigivningen. Under anslaget G3 har regeringen föreslagit medel såväl för detta ändamål som för statsgarantier avseende finansiellt stöd. Det sammanlagda beloppet uppgår till 230 miljoner kronor, varav 150 miljoner kronor gäller exportkreditgarantier och 80 miljoner kronor garantier för det finansiella stödet.
Även det nu föreslagna exportkreditgarantisystemet skall administreras av EKN; verksamheten förutsätts emellertid vara skild från den reguljära garantigivningen.
Exportfinansiering avseende länder i Central- och Östeuropa berörs i fem motioner. Förslagen däri gäller i huvudsak storleken på garantiramen resp. på avsättningen för förlustrisker.
Regeringens förslag om en ram på 1 miljard kronor välkomnas i motion 1992/93:U251 (s). Motionärerna anser emellertid att avsättningen tar ett mycket stort utrymme i anspråk och efterlyser ytterligare underlag inför riksdagens ställningstagande i detta avseende. En snabbutredning om ytterligare stöd för export till de baltiska staterna och Östeuropa i övrigt begärs i motion 1992/93:A471 (s).
Behovet av kreditgarantier för export till de baltiska staterna och Ryssland är mycket stort, anförs det i motion 1992/93:U255 (nyd). Motionärerna föreslår därför att beloppet ökas från 1 miljard till 4 miljarder kronor. Ett fyrfaldigande av ramen vore ett första realistiskt steg för att möta den svenska industrins behov, heter det. Som en följd av förslaget avseende själva ramen förespråkas i motionen ett högre belopp även när det gäller avsättningen för förlustrisker; denna borde överskrida regeringens förslag med 450 miljoner kronor. I samma riktning går förslaget i motion 1992/93:N315 (nyd), enligt vilket riksdagen borde göra ett uttalande om en utökning av ramen.
Även i motion 1992/93:U258 (v) krävs att riksdagen skall uttala sig till förmån för betydligt ökade kreditgarantier avseende länderna i Central- och Östeuropa. Den av regeringen föreslagna ramen är klart otillräcklig, menar motionärerna och hänvisar till näringslivets synpunkter i frågan.
Enligt näringsutskottets uppfattning är det angeläget att de ekonomiska förbindelserna med länder i Central- och Östeuropa utvecklas. En rad åtgärder med detta syfte har också vidtagits. Näringsutskottet vill här erinra om de bilaterala frihandelsavtal som nyligen har träffats mellan Sverige och resp. Estland, Lettland och Litauen liksom om den översyn som görs beträffande Sveriges handelsförbindelser med Ryssland och övriga OSS-stater. Av stor vikt för handelsutbytet är möjligheten till exportkreditgarantier. Mot denna bakgrund välkomnar utskottet det system för sådana garantier som nu föreslås gälla särskilt för de baltiska staterna och Ryssland.
I detta sammanhang vill näringsutskottet emellertid betona att det måste vara ett oeftergivligt krav att ett avtal om ett stabiliseringsprogram föreligger mellan Ryssland och Internationella valutafonden innan EKN utfärdar garantier avseende detta land.
Under ärendets beredning i näringsutskottet har framkommit att det finns ett behov av att den föreslagna ramen skall kunna täcka även en viss typ av risk vid investeringsgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland. Det är här fråga om s.k. transfereringsrisk, dvs. risken att svenska företag inte kan återföra till Sverige den avkastning som investeringen i utlandet har genererat.
Näringsutskottet har ingen erinran mot att villkoren för ramen utvidgas i enlighet med vad som nu har sagts.
Som tidigare nämnts tas frågan om garantiramens storlek upp i motionerna 1992/93:U255 (nyd), 1992/93:N315 (nyd) och 1992/93:U258 (v). Beloppet om 1 miljard kronor anges vara alltför begränsat i förhållande till det svenska näringslivets behov.
Enligt näringsutskottets uppfattning har det under utskottsbehandlingen inte framkommit något som stöder motionärernas farhågor. Utskottet vill dessutom hänvisa till att regeringen bedömer att inte hela ramen kommer att utnyttjas under budgetåret 1993/94. Någon anledning att för närvarande öka ramen i enlighet med motionärernas önskemål finns därför inte. Med det sagda tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag om den särskilda exportgarantiramens storlek. Följaktligen avstyrks motionerna 1992/93:U255 (nyd), 1992/93:N315 (nyd) och 1992/93:U258 (v), alla i här aktuellt avseende. I konsekvens med vad näringsutskottet nu har sagt avstyrks även yrkandet i förstnämnda motion om en ökad avsättning för förlustrisker.
Beträffande kritiken i motion 1992/93:U251 (s) mot regeringens redovisning av underlaget för avsättningens storlek vill näringsutskottet anföra följande. Såvitt utskottet kan finna är det förenat med stora svårigheter att bedöma omfattningen av de förluster som kan komma att uppstå, särskilt som erfarenhet saknas av garantigivning till de baltiska staterna och Ryssland. Av propositionen framgår (s. 232) att den del av avsättningen som gäller finansiellt stöd motsvarar 10% av ramen för detta ändamål; andelen uppges överensstämma med den som EG har beslutat om för liknande åtaganden. För exportgarantierna bedöms emellertid förlustrisken vara större än för det finansiella stödet. Avsättningen föreslås därför motsvara 15% av ramen för detta ändamål. Näringsutskottet, som saknar skäl att närmare kommentera eventuella förlustrisker, vill dock erinra om de intentioner som finns när det gäller att minimera riskerna. Sålunda avses tre typer av affärer lämnas företräde, nämligen s.k. projektrisker (affärer i vilka återbetalning av krediten säkras genom de inkomster som projektet ger upphov till), olika former av motköp samt affärer med kortare risktider och begränsade belopp.
När det gäller projektrisker anmäls i propositionen tre olika slags projekt som enligt regeringens mening bör prioriteras, nämligen projekt som är valutaintjänande eller valutabesparande, projekt som är samfinansierade med internationella finansinstitutioner och projekt som bidrar till att utveckla ländernas näringsliv. Näringsutskottet anser för sin del att tyngdpunkten bör läggas vid de två förstnämnda projektslagen. Syftet med den tredje typen av projekt -- sådana som bidrar till att utveckla ländernas näringsliv -- torde kunna inrymmas i de båda andra.
Det bör också påminnas om (prop. s. 232) att de eventuella skadekostnader som överstiger den nu föreslagna avsättningen förutsätts bli finansierade genom omfördelning inom statsbudgeten. Det är därför, menar näringsutskottet, angeläget att avsättningen är av sådan storlek att eventuella förluster inte behöver finansieras på bekostnad av andra anslag.
Näringsutskottet tillstyrker alltså propositionen även i denna del och avstyrker det nu berörda yrkandet i motion 1992/93:U251 (s). Såvitt gäller kravet i motion 1992/93:A471 (s) på en utredning om ytterligare stöd av exportfrämjande vill näringsutskottet hänvisa till den beredning av frågan -- såväl hos EKN som utrikesdepartementets handelsavdelning -- som har föregått regeringens nu framlagda förslag. Utskottet anser således inte att det för närvarande är påkallat med en förnyad utredning i ämnet. Även denna motion avstyrks alltså i aktuell del.
Stockholm den 23 februari 1993
På näringsutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
I beslutet har deltagit: Rolf Dahlberg (m), Birgitta Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Bo Finnkvist (s), Kjell Ericsson (c), Leif Marklund (s), Bengt Dalström (nyd), Mats Lindberg (s), Olle Lindström (m), Jan Backman (m), Bo Bernhardsson (s), Fredrik Reinfeldt (m), Sylvia Lindgren (s) och Roland Lében (kds).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Rolf L Nilson (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Avvikande meningar
1. Birgitta Johansson, Bo Finnkvist, Leif Marklund, Mats Lindberg, Bo Bernhardsson, och Sylvia Lindgren (alla s) anser att den del av yttrandet som börjar med "Som tidigare" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet konstaterar att det givetvis inte är möjligt att förutse storleken på eventuella förluster vid den typ av affärer som nu är aktuella. Det är emellertid rimligt att vissa resonemang förs om garantigivningens konstruktion. Under beredningen i näringsutskottet har viss ytterligare information kunnat inhämtas, bl.a. när det gäller storleken på avsättningen. Två intressen står emot varandra, nämligen dels att medel avsätts i den utsträckning att inte andra anslag riskerar att bli lidande, dels att avsättningen inte tar onödigt utrymme i anspråk av den s.k. östmiljarden. Mot denna bakgrund är det väsentligt att utvecklingen av garantigivningen följs noga från regeringens sida.
Näringsutskottet utgår samtidigt från att regeringen även i övrigt fortlöpande prövar alla möjligheter till ytterligare stöd för export till länderna i Central- och Östeuropa. Det är, menar utskottet, angeläget att en samlad strategi för ett svenskt ansvarstagande i förhållande till dessa länder nu utformas; på denna punkt visar propositionen stora brister. Näringsutskottet räknar sålunda med att regeringen återkommer till riksdagen i denna fråga. Genom ett uttalande av nu angiven innebörd blir motion 1992/93:U251 (s) tillgodosedd liksom i huvudsak även motion 1992/93:A471 (s), båda i här aktuellt avseende. Utskottet avstyrker motionerna 1992/93:U255 (nyd), 1992/93:N315 (nyd) och 1992/93:U258 (v), alla i berörd del.
2. Bengt Dalström (nyd) anser att den del av yttrandet som börjar med "Som tidigare" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Enligt näringsutskottets uppfattning är regeringens förslag om exportkreditgarantier avseende de baltiska staterna och Ryssland helt otillräckligt för det svenska näringslivets behov; företagen står nu i kö för att sälja till eller investera i dessa länder. Näringsutskottet anser därför att garantiramen bör höjas från 1 miljard till 4 miljarder kronor för budgetåret 1993/94. En sådan storleksordning är betydligt mer realistisk, i vart fall när det gäller behovet under den närmaste tiden. Utvecklingen får sedan visa i vilken utsträckning Sverige bör ta ytterligare ekonomiskt ansvar för uppbyggnaden av dessa länder. Motionerna 1992/93:U255 (nyd) och 1992/93:N315 (nyd) tillstyrks således.
Som en följd av näringsutskottets ställningstagande till ramens omfattning tillstyrker utskottet också yrkandet i förstnämnda motion som går ut på att avsättningen för förlustrisker skall höjas med 450 miljoner kronor till 680 miljoner kronor. Genom beslut av riksdagen i dessa avseenden blir även berört yrkande i motion 1992/93:U258 (v) tillgodosett.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, vilket inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Rolf L Nilson (v) anför:
Enligt min mening är regeringens förslag om exportkreditgarantiram och -- därmed -- avsättningar för förlustrisker avseende de baltiska staterna och Ryssland helt otillräckliga. Företrädare för svenskt näringsliv har i olika sammanhang nämnt betydligt högre belopp. En beräkning visar att 15 miljarder kronor skulle kunna komma till användning; härav skulle dock hälften avse mjuka -- dvs. subventionerade -- krediter. Härutöver skulle 2 eller 3 miljarder kronor behövas för stöd till projekt, riktade till de baltiska staterna och till Polen, där svensk industri skulle kunna göra en insats. Jag är beredd att godta det nu framlagda förslaget om garantiram och avsättning för förlustrisker men anser att regeringen bör anmodas att -- förslagsvis i kompletteringspropositionen -- återkomma till riksdagen med ett förslag om utvidgad ram och motsvarande ökad avsättning för förlustrisker. Genom ett uttalande av nu angiven innebörd blir motion 1992/93:U258 (v) tillgodosedd i berört avseende.