Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning

Fru talman! Vi debatterar nu skatteutskottets betänkande 7, som behandlar regeringens skrivelse 27, Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning.

Skatteutgifter är i huvudsak stöd som uppstår genom särregler i skattelagstiftningen. För att kunna avgöra om det rör sig om en skatteutgift och till vilket belopp den uppgår måste det finnas en jämförelsenorm för skattesystemet. Det är i avvikelsen mellan jämförelsenorm och skatteregler som skatteutgiften uppstår.

Regeringen redovisar skatteutgifterna varje år i en skrivelse. Sverigedemokraterna har de senaste åren uttryckt synpunkter på denna skrivelse och med anledning av Riksrevisionens slutsatser utvecklat detta ett steg ytterligare.

Vi har i Sverige åtminstone sedan det tidiga 1990-talet följt, eller åtminstone försökt låta oss vägledas av, en princip om enhetlig beskattning. Skatteutgifter är ett sätt att införa stöd till olika ändamål genom lägre skatt i stället för exempelvis bidrag med målsättningen att till exempel påverka ett beteende. Sverigedemokraterna menar inte att det per definition är något fel med ett sådant stöd men menar att det också måste vara möjligt att följa hur en skatteutgifts effekter förändras. Det kräver i sin tur att jämförelsenormen är någorlunda stabil och att jämförelsenormerna utgår från någorlunda likartade principer. I händelse av att en sådan norm ändras måste också ändringen och orsaken till ändringen förklaras.

Vi ställer oss också frågande till varför de finansiella tjänster som är momsbefriade inte räknas som skatteutgifter. Exempel på momsbefriade finansiella tjänster är courtage, depåavgifter, gireringar med mera. Däremot är tjänster som inkasso, kreditupplysning och rådgivning belagda med 25 procent moms. Man skulle därmed kunna säga att vi har fyra momssatser i Sverige, där 25 procent är det normala. Sedan är det 12 procent moms på till exempel livsmedel, 6 procent på böcker och tidningar och 0 procent på bank- finansierings- och försäkringstjänster. Det finns naturligtvis fler exempel på respektive område, men det var dessa som jag valde att lyfta fram i denna debatt.

Riksrevisionens rapport om reger-ingens skatteutgifts-redovisning

Riksrevisionen konstaterar vidare att skatteutgifterna behöver kvantifieras för att utgiftsutvecklingen ska kunna följas och för att de ska kunna prövas på motsvarande sätt som utgifter på anslag. I 2016 års skrivelse är dock drygt en tredjedel av de 153 redovisade saldopåverkande skatteutgifterna inte kvantifierade enligt Riksrevisionen. Av regeringens skrivelse framgår det inte varför dessa skatteutgifter inte har kvantifierats.

För att man enkelt ska kunna ta till sig och förstå denna del av skattesystemet, det vill säga för att kravet på transparens ska upprätthållas, menar vi att även utvecklingen av skatteutgifter bör redovisas på ett lika lättbegripligt sätt som utgifterna på anslag.

Som jag tidigare antytt i detta anförande finns det oftast ett mål för införande av en avvikelse från jämförelsenormen, det vill säga en anledning till att man dragit på sig en viss skatteutgift. Riksrevisionen påpekar att det inte går att utläsa hur skatteutgifter på utgiftsområden är kopplade till målen för respektive område. Även detta gör det svårare att utvärdera huruvida målen uppnåtts eller inte, vilket gör det svårare att analysera effektiviteten av respektive åtgärd.

Utskottsmajoriteten har i detta betänkande avslagit vår motion med hänvisning till den ambitionshöjning som regeringen har givit uttryck för. Jag menar i stället att riksdagen bör ta till sig av Riksrevisionens synpunkter och möjliggöra en förbättrad helhetsbild av statsbudgeten, och inte minst skattesystemet, genom ett bifall. Det handlar om allas vår möjlighet till ett förbättrat beslutsunderlag.

Med anledning av detta yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Fru talman! Vi har nu att diskutera skatteutskottets betänkande SkU7 Riksrevisionens rapport om regeringens skatteutgiftsredovisning.

Skattesystemet ska vara rättvist, och det måste också upplevas som rättvist samt stimulera till arbete och företagande. Att skattesystemet är enkelt och transparent är avgörande för dess legitimitet. Det är också viktigt att människor är medvetna om hur mycket de betalar i skatt och vad pengarna används till.

Riksrevisionens rapport om skatteutgifter är ett av flera viktiga bidrag till hur skattesystemsredovisningen i budgetarbetet kan utvecklas. Skatteredovisningen måste kontinuerligt ses över och förbättras. Det är därför kammaren i juni förra året fattade beslut om ett tillkännagivande om att redovisningen av skatteutgifterna skulle bli ett mer aktivt verktyg i skatteuppföljningsarbetet och därmed också i budgetarbetet.

Fru talman! För att medborgare ska kunna ta ställning till de bedömningar en regering gjort med sin skattepolitik är det nödvändigt att de känner till skattesystemets effekter. Märk väl att vi inte ska hamna i ett läge där vi börjar räkna med dynamiska effekter, men som ett demokratiskt verktyg är det oerhört angeläget att regeringen kan visa vilka effekter skattepolitiken får. Sedan är det i grunden upp till var och en av väljarna att bedöma hur man ser på resultatet.

Riksrevisionens rapport om reger-ingens skatteutgifts-redovisning

Den nuvarande regeringen har sedan den kom till makten 2014 tagit steg efter steg bort från öppenhet. Alliansregeringarna redovisade den förda politikens effekter på en rad områden - det kunde gälla jämställdhet, fördelningseffekter och sysselsättningen. Den nuvarande regeringen har tyvärr i mindre omfattning redovisat effekterna; till exempel finns inte sysselsättningen med i de senaste redovisningarna. Regeringar bör efter bästa tillgängliga kunskap och konventioner redovisa effekterna av den förda politiken.

Fru talman! Skatter utgör i dag den enskilt största utgiften för hushåll. Studier visar att svenskarna konsekvent underskattar hur mycket skatt de betalar. Människor påverkas av alla skatter, inte bara av de direkta utan även av de indirekta skatterna. Trots det är kunskaperna om just de indirekta skatterna - det kan gälla moms eller arbetsgivaravgifter - väldigt begränsade. Studierna visar att just arbetsgivaravgifterna framstår som särskilt förvirrande, och de är ju delvis en skatt på arbete. Informationen om skattesystemet måste förbättras.

Med det sagt, fru talman, vill jag instämma i Riksrevisionens rekommendationer till regeringen när det gäller att förbättra redovisningen av skatteutgifter.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

I denna kammare debatteras mest skatteinkomster och utgifter i budgeten, men det finns även skatteutgifter. Det är nog många åhörare som funderar på vad skatteutgifter är. En skatteutgift är en avvikelse från normen i ett skattesystem, alltså hur stor avvikelsen från normalskatten är. Det kan ses som ett stöd och ska egentligen jämföras med utgifter. Skatteutgifter bör kunna prövas på motsvarande sätt som utgifter på anslag.

För att ta ett exempel, fru talman, kan vi titta på momssystemet. Normalmomsen i vårt land är 25 procent, men momsen på livsmedel är 12 procent. Det finns områden där momsen ligger på 6 procent. Det är självklart viktigt att se vad nedsättningarna får för konsekvenser, bland annat för inte minst fördelningspolitiken. Detta är alltså en skatteutgift: skillnaden mellan de 25 procentens moms på ett område och de 6 procentens moms på ett annat område.

I dag behandlar vi Riksrevisionens skrivelse, och utskottet föreslår att riksdagen lägger den till handlingarna. Utskottet instämmer i regeringens bedömning av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer.

Regeringen avser att i större utsträckning förtydliga och förklara väsentliga förändringar av skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser. Regeringen prövar löpande både nya och existerande skatteutgifter mot de skattepolitiska riktlinjerna inom ramen för budgetarbetet. Regeringen avser att i kommande propositioner både redogöra för när ett förslag innebär att en befintlig skatteutgift slopas och tydligare motivera varför ett förslag läggs fram inom skatteområdet i stället för som stöd på budgetens utgiftssida.

Från vissa borgerliga partier riktas det ibland kritik mot regeringen gällande hur skatteutgifterna beräknas. Det är naturligtvis så att man vill ha ett annat fokus i debatten. Vårt fokus i debatten är att vi när vi tog över regeringsmakten ärvde ett stort underskott i de offentliga finanserna. Samtidigt var arbetslösheten hög, och klyftorna växte. Det arv denna regering fick från den förra regeringen var stora underskott i statsfinanserna, beroende på skattesänkningar som genomförts med lånade pengar.

Riksrevisionens rapport om reger-ingens skatteutgifts-redovisning

Den bärande idén för den tidigare regeringen var att man kunde lösa samhällsproblem, oberoende av form, genom att sänka skatten. Denna regering har bytt inriktning. Den har gått från skattesänkningar till fler i arbete, från ökade klyftor till jämlikhet och jämställdhet och från att jäklas med våra pensionärer till att snart avveckla hela straffskatten för pensionärerna.

Fru talman! Skattekvoten i Sverige, alltså skatternas andel av bruttonationalprodukten, är i dag historiskt låg - år 2017 var den 43,8 procent. Den faller också ytterligare framöver, beroende på att vi har sänkt straffskatten för pensionärerna. Så kanske inte skattedebatten upplevs. Vårt parti ser ingen anledning att drastiskt höja eller sänka skattekvoten framöver. Däremot har vårt land ett behov av en blocköverskridande skattereform. Det finns många undantag i skattesystemet, och det blir mer ett avdragssystem än ett skattesystem.

En översyn av skattesystemet måste grunda sig i att vi ska kunna finansiera välfärdsstaten och de nödvändiga samhällsinvesteringarna. Inte minst skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska finansieras, och tryggheten via polis och försvar ska säkerställas.

(Applåder)

Fru talman! Öppenhet, transparens och effektivitet är grunden för ett trovärdigt och legitimt skatteuttag. Varje dag bidrar miljontals människor i hårt arbete med skatter till det gemensamma. Människors vilja att bidra, att göra rätt för sig och att vara en del av det gemensamma kräver att skattemedel används och brukas effektivt. Detta kan aldrig undergrävas eller frångås.

Öppenhet och transparens är en del av att klara effektiviteten. I detta ingår att veta vad hushållens största utgift går till, hur den används och - inte minst - hur den följs upp.

Fru talman! Därför är denna numera obligatoriska redovisning av skatteutgifterna till riksdagen viktig. Den är viktig för legitimiteten och för effektiviteten. Analys och eftertanke när det gäller skatteuttag i ett bredare perspektiv är viktigt också för att kunna hålla ordning och reda på vårt lands statliga offentliga finanser som helhet.

Fru talman! För ökad öppenhet och transparens, som är riksdagens viktiga ledord, beslutade riksdagen så sent som i juni förra året att tillkännage för regeringen att regeringen skulle återkomma med bredare och tydligare underlag till riksdagen och återgå till den öppenhet och tydlighet som riksdagen tidigare var van vid.

Riksdagen tillkännagav då för regeringen att kommande skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekter för att öka öppenheten i och kunskapen om effekterna av den förda politiken.

Nu väntar riksdagen med spänning på att regeringen, för dess trovärdighet och legitimitet, i det kommande arbetet ska följa riksdagens tillkännagivande.

Riksrevisionens rapport om reger-ingens skatteutgifts-redovisning

Fru talman! Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har skattetrycket bara ökat. Skatterna på jobb och tillväxt har - hittills - höjts med 66 miljarder. Skatterna har höjts för enskilda små och medelstora företag, RUT och ROT har försämrats och fler får betala den statliga inkomstskatten. Dessutom har regeringen genomfört kraftiga skattehöjningar på resor och för att leva och bo på landsbygden i hela Sverige.

Kommer regeringen att nöja sig med detta? Troligen inte. Nu ska vi se till att det blir ett maktskifte innan regeringen får chansen att återigen höja skatterna på jobb och tillväxt samt för små och medelstora företag och för vanliga löntagare, som redan är hårt beskattade.

Fru talman! Skrivelsen är en viktig förutsättning för att fortsätta att granska det regeringen ställer upp som mål och som medel. Skrivelsen skulle därför ha kunnat vara ett ännu viktigare redskap i detta arbete.

Efterfrågan på prognoser och ökad transparens kommer inte bara från riksdagen utan även från många andra håll. Det är oerhört viktigt för riksdagen att kunna utläsa att skatterna bidrar till de mål som regeringen och riksdagen fattar beslut om. Detta är för svårt och måste kunna bli lättare.

Fru talman! Öppenhet och transparens är fundamentala delar av vår demokrati. Att var och en ska kunna ha tillgång till relevant information är en förutsättning för den demokratiska granskningen. I och med att den rödgröna regeringen tillträdde har denna transparens minskat, vilket även tidigare talare har visat på.

Detta är en utveckling som riksdagen inte tolererar. Riksdagen vill ha mer av öppenhet och transparens. Därför yrkar vi självklart bifall till förslaget i utskottets betänkande och ser fram emot de bredare, djupare och tydligare redovisningar som kommer att komma till riksdagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)