Näringsutskottets betänkande

2020/21:NU26

Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår samtliga motioner. Utskottet understryker vikten av att statens medel används på ett så ansvarsfullt och effektivt sätt som möjligt och fram­håller att det är nödvändigt att följa upp och utvärdera politiken. Utskottet väl­kom­nar Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av närings­politik­en och kon­sta­terar bl.a. att det pågår ett kontinuerligt arbete inom Regerings­kansliet och övriga myndigheter med att utveckla metoder och analyser för att bättre kunna redovisa uppnådda resultat. Utskottet framhåller vidare att det ser flera fördelar med att myndigheter samverkar när det gäller utvärderingar av närings­politik­en och att det bl.a. kan öka effektutvärderingarnas kvalitet.

I betänkandet finns tre reservationer (M, SD, KD). I två reservationer (M, SD, KD) förordas tillkännagivanden om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer och företags­stödens utformning och utvärdering.

Behandlade förslag

Skrivelse 2020/21:178 Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken – bristande tillförlitlighet.

Åtta yrkanden i följdmotioner.

Tre yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken

Reservationer

1.Regeringens skrivelse, punkt 1 (M, SD, KD)

2.Företagsstödens utformning och utvärdering, punkt 2 (M, SD, KD)

3.Vissa övriga frågor om det statliga stödet till innovation och företagande, punkt 3 (SD)

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken

1.

Regeringens skrivelse

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:4051 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4 i denna del,

2020/21:4053 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:4056 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt

lägger skrivelse 2020/21:178 till handlingarna.

Reservation 1 (M, SD, KD)

2.

Företagsstödens utformning och utvärdering

Riksdagen avslår motionerna

2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 6,

2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 och

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 33.

Reservation 2 (M, SD, KD)

3.

Vissa övriga frågor om det statliga stödet till innovation och företagande

Riksdagen avslår motion

2020/21:4051 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4 i denna del.

Reservation 3 (SD)

Stockholm den 8 juni 2021

På näringsutskottets vägnar

Lars Hjälmered

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lars Hjälmered (M), Anna-Caren Sätherberg (S), Mattias Jonsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Monica Haider (S), Helena Lindahl (C), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Mathias Tegnér (S), Camilla Brodin (KD), Åsa Eriksson (S), Joar Forssell (L), Eric Palmqvist (SD), Peter Helander (C), Lorena Delgado Varas (V) och Amanda Palmstierna (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken – bristande tillförlitlighet (skr. 2020/21:178) och tre motioner som har väckts med anledning av skrivelsen samt tre yrkanden från den allmänna motionstiden 2020/21. Reger­ingens och motionärernas förslag framgår av bilagan. Riksrevisionen över­lämnade enligt 9 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. den 22 december 2020 granskningsrapporten Effekt­utvärderingar av närings­politiken – bristande tillförlitlighet (RiR 2020:30) till riksdagen. Regeringen överlämnade skrivelsen till riksdagen den 15 april 2021.

Den 6 maj 2021 lämnade riksrevisor Helena Lindberg med medarbetare från Riks­revisionen informa­tion till utskottet om den aktuella granskningen.

Utskottet genomförde under beredningen av ärendet den 18 maj 2021 ett internt kunskapsseminarium om effekter av näringspolitiska insatser. Syftet med semi­nariet var att ge utskottets ledamöter ytterligare kunskap inför bered­ning­en av regeringens skrivelse. Utgångspunkten var den aktuella gransk­ningen från Riksrevisionen men vid seminariet gavs en möjlighet till ett bre­dare sam­tal i frågan. Vid seminariet medverkade generaldirektör Sverker Härd med medarbetare vid Till­växtanalys, forskningsledare Enrico Deiaco vid Entreprenör­skaps­forum, gene­ral­direktör Gunnilla Nordlöf med medarbetare vid Tillväxtverket och gene­ral­direktör Darja Isaksson med medarbetare vid Vinnova för att belysa frågor om hur man mäter och bedömer effekter av, följer upp och utvärderar olika när­ings­politiska insatser. Vidare medverkade produktionschef Mar­cus Ed­holm vid Delta Nordic Sweden AB och vd Lotta Ljungqvist vid Cytiva Testa Center AB, vars företag beviljats stöd av Till­växtverket respektive Vinnova, och som bjudits in för att delge sina erfaren­heter när det gäller effekt­er av närings­politiska insatser och hur dessa ska kunna mätas.

Utskottets överväganden

Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna och avslår samtliga motioner. Utskottet hänvisar bl.a. till pågående arbete och aviserade åtgärder.

Jämför reservation 1 (M, SD, KD), 2 (M, SD, KD) och 3 (SD).

Skrivelsen

Inledning

I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riks­revi­sionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen välkomnar Riks­revi­sionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens bedöm­ning­ar. Regeringen delar dock inte Riksrevisionens uppfattning att en viss typ av metod för effektutvärderingar är att föredra framför andra. Regeringen redogör för pågående arbete och åtgärder den avser att vidta med anledning av Riksrevi­sionens rekommendationer och uppger att frågan ännu inte är slut­behand­lad.

Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer

I skrivelsen sammanfattar regeringen Riksrevisionens rapport, iakttagelser och rekommendationer. Den övergripande frågeställningen i granskningen har varit om utvärderingar som uttalar sig om effekter av näringspolitiken håller en tillräcklig kvalitet för att uttala sig om effekter och om utvärderingarnas resultat används på ett ändamålsenligt sätt. Den övergripande frågan har där­efter delats upp i följande två delfrågor:

       Uppfyller utvärderingar från de granskade myndigheterna som uttalar sig om effekter av näringspolitiken grundläggande krav för att vara trovärdiga som effektutvärderingar?

       Används effektutvärderingar av de granskade myndigheterna respektive regeringen för att kommunicera resultat av näringspolitiska insatser, för att motivera nya insatser eller för att förbättra befintliga insatser?

För att besvara frågeställningarna har Riksrevisionen granskat utvärderingar av näringspolitiken som uttalar sig om effekter och som har publicerats under perioden 2015–2018. De granskade myndigheterna är Tillväxtanalys, Till­växt­verket och Vinnova. Även SCB och Almi ingår i granskningen som utförare respektive beställare av årliga s.k. effektmätningar åt Almi. Riksrevisionen har undersökt kvaliteten i uppföljningarna utifrån de tre krite­rierna om huruvida utvär­de­ringarna använder en kontrafaktisk ansats, om statis­ti­ska an­tagan­den moti­veras och om metodval och nödvändiga antaganden dess­utom är tillfreds­ställande motiverande.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionens övergripande slutsats är att det under den granskade perioden finns betydande brister i den effektutvärdering av näringspolitiken som genomförts av myndigheterna. Vidare är Riksrevi­sio­nens bedömning att det är stora skillnader mellan myndigheterna i fråga om kvaliteten på effektutvärderingarna där utvärderingarna från Tillväxtanalys upp­visar en högre kvalitet. Riksrevisionen anser att det finns skäl för reger­ingen att låta Tillväxtanalys ta ett samlat ansvar för effektutvärdering av när­ings­politiken.

Regeringen konstaterar vidare att Riksrevisionen bedömer att regeringen i låg utsträckning använder effektutvärderingar i sin återrapportering till riks­dagen. Riksrevisionen anser också att regeringen ibland är oklar med vilken källan är när regeringen refererar till utvärderingar och att regeringen ibland drar mer anspråksfulla slutsatser än vad det finns täckning för i utvärder­ing­arna.

Med utgångspunkt i myndighetens iakttagelser lämnar Riksrevisionen föl­jande rekommendationer till regeringen:

       Säkerställ att Tillväxtanalys i större utsträckning används för att utvärdera effekter av näringspolitiska insatser. Detta skulle öka förutsättningarna att samla en kritisk massa av kompetens för att effektutvärderingarna skulle hålla tillräcklig kvalitet.

       Återrapportera i högre grad och med ökad tydlighet, inklusive käll­hän­vis­ning, resultaten av väl utförda effektutvärderingar till riksdagen.

       Förtydliga syftet med uppföljningar av näringspolitiska insatser. I den mån regeringen vill ha uppföljningar av annan karaktär än effektutvärderingar bör detta tydligt framgå.

       Tydliggör i Almis ägaranvisning vad syftet är med att använda jäm­förel­segrupper. Om syftet är att undersöka effekten av Almis verk­sam­het bör kontrollgruppen inte specificeras i ägaranvisningen utan bestäm­mas i det enskilda fallet av korrekt utförda effektutvärderingar.

Utöver rekommendationerna till regeringen lämnar Riksrevisionen följande rekommendationer till Almi, Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova:

       Almi bör säkerställa att syfte och begränsningar tydligt framgår för olika typer av återrapporteringar, t.ex. i bolagets årsredovisning. Om syftet avser effekter av verksamheten bör återrapportering grundas på effektut­vär­der­ingar av utförare som har beprövad kompetens i detta.

       Tillväxtanalys bör säkerställa att kvaliteten i myndighetens effekt­ut­vär­deringar höjs ytterligare.

       För utvärderingar av effekter bör Tillväxtverket och Vinnova i högre ut­sträck­ning anlita och/eller samarbeta med Tillväxtanalys. Andra typer av utvärderingar och uppföljningar bör inte göra anspråk på att uttala sig om effekter, och deras syften och begränsningar bör kommuniceras tydligt.

Regeringen uppger att rekommendationerna som ges till Almi, Tillväxtanalys, Tillväxtverket och Vinnova inte behandlas i skrivelsen, utan regeringen kom­mer att hantera dessa inom ramen för den ordinarie bolagsstyrningen respek­tive myndighetsdialogerna.

Regeringens bedömning

Regeringen framhåller att en god överblick över hur medel används, vilka effekter offentliga insatser leder till och möjligheten att värdera var statens insatser bedöms göra störst nytta är centralt för en god hantering av statens medel. Enligt regeringen är väl utförda kunskapsunderlag dessutom nöd­vän­diga i utvecklingen av nya näringspolitiska insatser, och i detta är bl.a. effekt­utvärdering en viktig del.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens problembeskrivning och över­gripande iakttagelse att många utvärderingar inom näringspolitiken som gör anspråk på att uttala sig om effekter kan förbättras. Regeringen uppger att såväl Regeringskansliet som övriga myndigheter kontinuerligt arbetar med att utveckla sina metoder och analyser för att bättre kunna redovisa uppnådda resultat.

Regeringen noterar samtidigt att det inte framgår av Riksrevisionens gransk­ning om myndigheten beaktat det utvecklingsarbete som utförts sedan 2017, vilket baserats på de tidigare rekommendationer som Riksrevisionen läm­nat i granskningen av statliga stöd till innovation och företagande från 2016 (RiR 2016:22) som också hanterade effektutvärderingar och kausalitet. Rekommendationerna i den här aktuella granskningen behöver enligt reger­ingen sättas i relation till det arbete som pågår inom Regeringskansliet till följd av de tidigare rekommendationerna. Regeringen framhåller att en del i för­bättringsarbetet är ökad noggrannhet när det gäller användning av begrepp och metoder. Regeringen menar att valet av metod behöver utgå från vad som ska studeras och i vilket syfte effektutvärderingen görs. De antaganden som görs och valet av metod bör motiveras väl, en uppfattning som regeringen redo­gjorde för i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 Närings­liv) med anledning av riksdagens tillkännagivande om oberoende effekt­utvärderingar av statligt stöd till innovation och företagande (bet. 2017/18:NU12, rskr. 2017/18:238). Regeringen bedömer därför att de tre vägledande kriterierna som Riksrevisionen ser som norm för effekt­utvärder­ingar (som nämnts ovan), inte är det enda sättet att bedöma huruvida effekt­utvärderingar av näringspolitiken kan anses vara adekvata. Regeringen ser behov av olika typer av uppföljningar och utvärderingar. Syftet med dessa kan variera och regeringen instämmer i att det är centralt att vara tydlig med vilken typ av resultat som en utvärdering visar.

När det gäller frågan om hur de granskade utvärderingarna används av reger­ingen konstaterar regeringen att Riksrevisionens undersökning bygger på intervjuer med Regeringskansliets myndighetshandläggare för respektive myn­dighet. Riksrevisionen har också gjort en automatiserad textanalys av regeringens propositioner från 2015 och framåt. Vidare undersöker Riks­revisionen om, och i så fall i vilken utsträckning, regeringen använder enskilda studier som källa för att uttala sig om effekter trots att studien inte gör sådana anspråk. Regeringen instämmer i att det går att åstadkomma förbättringar när det gäller en tydligare redovisning av insatsers effekter. För att få en bättre överblick över stöden och utveckla bättre kopplingar mellan utvärderingar och övergripande mål anför regeringen att det genomfördes ett metod­utveck­lings­arbete med syftet att tydliggöra det näringspolitiska målet. Resultatet av detta arbete, som innefattar tre delmål för det näringspolitiska målet och ett antal indikatorer för uppföljning, har redovisats i budget­propo­sitionerna för 2019, 2020 och 2021. Regeringen uppger vidare att den 2017 gav Tillväxt­analys i uppdrag att i nära dialog med Regeringskansliet och i samverkan med berörda myndigheter ta fram förslag för förbättrade ut­värderingar av offentliga insatser som ska leda till strukturomvandling och ekonomisk förnyelse. Upp­draget slutredovisades 2018 och Regeringskansliet har utifrån slut­rapporten tagit fram s.k. programteorier, en metod för analys och data­in­sam­ling, för att ut­värdera regeringens nu pågående samverkans­program. Reger­ingen uppger att den därutöver 2019 gav Tillväxtanalys i uppdrag att utreda förutsätt­ning­arna för en förbättrad tillgång på data om stöd till näringslivet. Enligt skrivel­sen slutrapporterades uppdraget 2020.

Slutligen noterar regeringen Riksrevisionens iakttagelse att de mätningar som SCB utfört på uppdrag av Almi inte är tillförlitliga som effekt­utvärder­ingar. Regeringen konstaterar att mätningarna inte heller gör anspråk på att visa effekter, vilket även framgår av Riksrevisionens rapport. Reger­ingen uppger att den i enlighet med Riksrevisionens iakttagelser och rekom­menda­tioner i en tidigare granskning som rör Almi (RiR 2019:7) har genom­fört en översyn av Almis ägaranvisning och uppdragsmål 2020. Efter över­synen har antalet uppdragsmål i Almis ägaranvisning som förutsätter att Almi genomför årliga utvärderingar i förhållande till en jämförelsegrupp reducerats till två. Regeringen framhåller att syftet med uppdragsmål i en ägaranvisning för ett bolag med statligt ägande som har ett av riksdagen särskilt beslutat samhälls­uppdrag är bredare än att enbart mäta effekter av bolagets verk­samhet. Mot bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser och rekom­mendationer anför reger­ingen att den dock kan konstatera att även den nuvarande utform­ningen av Almis ägaranvisning inte är ändamålsenlig i dessa delar och reger­ingen delar därför Riksrevisionens uppfattning att Almis ägar­anvisning bör justeras.

Regeringens åtgärder

Regeringen anför att den sedan Riksrevisionens tidigare granskning från 2016 arbetat strategiskt för att utveckla förutsättningarna för en mer systematisk uppföljning, utvärdering och analys av näringspolitiska insatser. Vidare fram­håller regeringen att den kontinuerligt arbetar med att utveckla resultat­redo­visningen inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Ambitionen är att kedjan från insatsers bidrag till måluppfyllnad ska vara tydlig i regeringens redo­visning till riksdagen.

Regeringen uppger att den med anledning av Riksrevisionens granskning nyligen gett Tillväxtanalys i uppdrag att kartlägga företagsfrämjande insatser för att på så sätt skapa en bättre överblick över bl.a. de samlade stöden och skapa förutsättningar för ändamålsenliga utvärderingar. Uppdraget ska redo­visas senast den 15 september 2021.

Tillväxtanalys har i enlighet med budgetpropositionen för 2021 tilldelats 2miljoner kronor för att genomföra fler effektutvärderingar och för att utveckla en hel­täckande databas som stöd för utvärdering av offentliga insatser inom närings­politiken. För 2022 respektive 2023 beräknas 3 respektive 4miljoner kronor tillföras myndigheten för samma ändamål.

Regeringen anför att den med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer planerar en ny översyn av Almis ägaranvisning inom vilken regeringen avser att i sin helhet se över de uppdragsmål som förutsätter att Almi genomför årliga utvärderingar i förhållande till en jämförelsegrupp.

Avslutningsvis anför regeringen att de åtgärder man avser att vidta utifrån Riksrevisionens granskning ytterligare förstärker arbetet med att bättre kunna redovisa resultat och kunskapsunderlag om näringspolitikens samlade effek­ter. Frågan är därmed ännu inte slutbehandlad.

Motionerna

Följdmotioner

I kommittémotion 2020/21:4056 av Lars Hjälmered m.fl. (M) påminner motio­närerna om att såväl Moderaterna som Riksrevisionen tidigare framfört kritik till regeringen för att ha brustit i utvärderingar av bl.a. företagsstöd. Motio­närerna noterar att regeringen avser att återkomma med åtgärder men anser ändå att regeringen bör ta till sig av de rekommendationer som Riksrevi­sionen framfört om att berörda myndigheter som Tillväxtverket och Vinnova bör samverka med Tillväxtanalys för utvärderingar av effekter av närings­politiska insatser. Motionärerna förordar därför i yrkande 1 ett tillkänna­giv­ande med den inriktningen. Vidare föreslår motionärerna i yrkande 2 ett till­kännagivande om att regeringen bör ta fram konkreta förslag och åter­rap­por­tera till riksdagen om hur regeringen ämnar åtgärda brister när det gäller till­förlitlighet i effektutvärderingarna.

I kommittémotion 2020/21:4051 av Tobias Andersson m.fl. (SD) konsta­teras att Sverigedemokraterna under lång tid påtalat brister i det offent­ligas stöd till näringslivet. Motionärerna anser att statliga företagsstöd i vissa situationer kan spela en roll men framhåller vikten av att staten och myndig­heter gör sitt yttersta för att utvärdera stöden och tillse att skattebetalarnas pengar gör maxi­mal nytt. Oberoende effektutvärderingar som riksdagen tidi­gare i ett till­kännagivande uttalat att regeringen bör införa är t.ex. ett sätt att göra detta på. Motionärerna konstaterar att regeringen inte iakttagit detta och förordar i yrkande 1 att regeringen skyndsamt ska följa upp det tidigare till­kännagivandet från riksdagen om att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärde­ringar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och före­tagande. Regeringen bör även enligt vad som anförs i yrkande 2 presentera flera konkreta förslag på hur man avser åtgärda brister i tillförlitlighet i effektutvärdering av näringspolitiken i enlighet med Riks­revi­sionens rekom­mendation. I motionen betonas vidare betydelsen av att skatte­betalarnas pengar inte ska förslösas och gå till stöd som saknar bevisad effekt. I yrkande 3 förordas därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på en solnedgångsklausul eller en systematiserad metod för utfas­ning av stöd utan bevisad effekt. Motionärerna välkomnar att reger­ingen avser att ta upp Riksrevisionens synpunkter i de delar som rör de olika aktörerna i den ordinarie bolagsstyrningen och myndighetsdialogen. Samtidigt ser motio­när­erna ett behov av att regeringen agerar formellt för att säkerställa att Riks­revisionens synpunkter omhändertas. I yrkande 4 föreslås därför ett till­känna­givande om att regeringen ska tydliggöra regleringsbreven för berör­da myn­dig­heter i linje med Riksrevisionens förslag. I detta ingår att Tillväxt­analys bör säkerställa att kvaliteten i myndighetens effekt­utvärde­ring­ar höjs ytterligare och att Tillväxtverket och Vinnova i högre utsträckning ska sam­verka med Tillväxtanalys. Det bör även framgå att andra typer av utvärde­ringar och upp­följningar inte bör göra anspråk på att uttala sig om effekter och att deras syften och begränsningar bör kommuniceras tydligt.

I kommittémotion 2020/21:4053 av Camilla Brodin m.fl. (KD) anförs att Riksrevisionen i sin rapport skickar en tydlig signal om att det är angeläget att Tillväxtverket och Vinnova får i uppdrag att samverka med Tillväxtanalys när det gäller effektutvärderingar av näringspolitiska insatser. I motionens yr­kande 1 föreslår motionärerna därför ett tillkännagivande med den innebörden. Vidare konstateras i motionen att Riksrevisionen en mer över­gripande nivå landar i en slutsats att det finns betydande brister i effekt­utvärderingar av näringspolitiken. Motionärerna noterar att regeringen säger sig ha goda ambi­tioner att lyssna på Riksrevisionens förslag, men motio­närerna kan inte se att denna uttalade ambition åtföljs av någon tydligt formu­lerad plan. I yrkande 2 förordar därför motionärerna att regeringen ska ta fram konkreta förslag på hur man avser att åtgärda bristerna när det gäller till­för­litlighet i effekt­ut­vär­deringar.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

Josefin Malmqvist m.fl. (M) pekar i motion 2020/21:1086 yrkande 6 på ett antal problem med brister i systemet för företagsstöden. Enligt motionärerna är målen och effekten av stöden ofta oklar, samordningen svag och stöden upp­delade på många myndigheter som ofta arbetar mot samma målgrupper. För att förbättra företagsklimatet förordar motionärerna att regeringen refor­me­rar dagens stöd till entreprenörer och innovation så att de blir utvärder­ingsbara och koncentreras till tidiga skeden.

I motion 2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) anför motionärerna att det under flera års tid har påvisats brister i systemet för företagsstöd. Motio­närerna förordar därför i yrkande 7 att systemen för företagsstöd ren­odlas och effekt­utvärderas. Stödgivande myndigheter bör enligt motio­närerna formulera mål för sina program som är tydligt definierade, avgränsade och upp­följnings­bara. Eftersom resurserna ska användas effektivt bör stödens effekt även prö­vas mot den beräknade effekten av andra åtgärder med motsvarande syfte, som t.ex. sänkta ägarskatter och sänkt bolagsskatt. Almis, Tillväxt­verkets och Jord­bruks­verkets företagsstöd bör enligt motionärerna effekt­ut­vär­deras och följas upp för att tillgodose att samhället får bästa möjliga ut­växling för skatte­peng­arna. Även andra företagsstöd, exempelvis låne­garan­tier och stöd till forskning och utveckling bör granskas och effekt­utvärderas i större utsträck­ning. Vidare anser motionärerna att Sverige på EU-nivå bör verka för att regel­verk för företagsstöd ska inriktas på att vara ett initialt stöd i verksamheter som därefter ska bära sig själva. Motionärerna framhåller också vikten av att gemensamma programunderlag som ska användas nationellt blir så användar­vänliga som möjligt och bygger på mål och mätbarhet.

I kommittémotion 2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) anför motio­närerna att systemet med företagsstöd är diversifierat och svårt att överskåda. Eftersom det årligen läggs omfattande medel på olika typer av företagsstöd förordar motionärerna i yrkande 33 att regeringen i en ökad om­fattning effektutvärderar företagsstöden. Systemet måste också bli mer över­skådligt enligt motionärerna, för att effektivisera resursanvändandet och åstad­komma träffsäkerhet med stöden.

Vissa kompletterande uppgifter

Myndighetsinstruktioner och regleringsbrev

Tillväxtanalys

I förordning (2016:1048) med instruktion för Myndigheten för tillväxt­poli­tiska utvärderingar och analyser fastställs bl.a. Tillväxtanalys uppgifter och vad som gäller för myndighetens samverkansarbete. Enligt förordningen 1 § har myndigheten i uppgift att utveckla och tillhandahålla kvalificerade kun­skaps­underlag för tillväxtpolitiken, genom att genomföra, främja och stödja framtagandet av utvärderingar och analyser. Myndigheten ska vidare utifrån olika perspektiv utvärdera, analysera och redovisa effekter av statens insatser för hållbar nationell och regional tillväxt och näringslivsutveckling. Myndig­heten ska ta fram beslutsunderlag och rekommendationer för utveck­ling, om­prövning och effektivisering av de statliga åtgärderna samt, om det är relevant, peka på viktigare målkonflikter. Myndigheten ska särskilt fokusera på samlade effekter av tillväxt- och näringspolitiska insatser.

Det framgår också av 14 § att myndigheten ska bidra med statistiskt mate­rial samt aktivt sprida kunskap och erfarenheter från samt resultat av sina utvär­deringar och analyser till myndigheter och andra intressenter.

När det gäller samverkan står i 15 § att myndigheten ska samverka med berörda aktörer när det gäller dokumentation och utformning av insatser i syfte att de ska vara möjliga att utvärdera. Detta innefattar även uppgifter avsedda för myndighetens mikrodatabas för statliga företagsstöd som berörda aktörer ska rapportera till i en ändamålsenligt omfattning och utformning. Myndig­heten ska i sin utvärderande verksamhet föra en dialog med genom­förande­myndigheter som kan komma att beröras av verksamheten.

Tillväxtverket

Tillväxtverkets verksamhet regleras i förordning (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket. Utöver myndighetens uppgifter finns bl.a. bestämmelser om sam­verkan och uppföljning. När det gäller samverkan framgår bl.a. av 7§ att myndigheten ska föra en dialog med Tillväxtanalys och berörda användare när det gäller utveckling och användning av databaser, analysverktyg och stati­stik samt när Tillväxtanalys ska utvärdera uppdrag som Tillväxtverket genom­för. Tillväxtverket ska även tillgängliggöra data och erbjuda stöd när det gäller statistiska bearbetningar till Tillväxtanalys. Tillväxt­verket ska också rappor­tera uppgifter till Tillväxtanalys mikrodatabas för statligt före­tags­stöd i en ändamålsenlig omfattning och utform­ning.

I fråga om uppföljning fastställs bl.a. i 8 § att Tillväxtverket ska genomföra analyser för kunskapsutveckling och lärande samt uppföljningar inom närings­politiken. Vidare framgår att analyserna ska ligga till grund för förslag till insatser inom myndighetens verksamhetsområde samt till omprioritering och effektivisering av dessa insatser.

Vinnova

Bestämmelser om Vinnovas verksamhet finns i förordning (2009:1101) med instruktion för Verket för innovationssystem. I förordningen framgår av 1 § att Vinnova bl.a. har till uppgift att främja tillväxt genom utveckling av effek­tiva innovationssystem. I likhet med Tillväxtverket ska även Vinnova rappor­tera uppgifter till Tillväxtanalys mikrodatabas för statliga stöd (§ 4).

Vinnova fick i regleringsbrevet för budgetåret 2021 i uppdrag att genom­föra minst två utvärderingar av genomförda insatser. De insatser som utvär­deras ska vara av budget- och verksamhetsmässig betydelse och extern exper­tis ska nyttjas. Det framgår vidare att Vinnova ska föra en dialog med Tillväxt­analys om vilka insatser som utvärderas och metoder inklusive utvärde­rings­barhet för detta. Utvärderingarna ska omfatta resultat och, där så är möjligt, effekter av stödet från myndigheten. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivande om oberoende effektutvärderingar

Våren 2018 riktade riksdagen på förslag av utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att den bör tydliggöra att oberoende effektutvärderingar av statliga stöd till innovation och företagande bör vara normen för stödgivande myndigheter (bet. 2017/18:NU12, rskr. 2017/18:238). Utskottet framhöll bl.a. att det anser att det är viktigt att statliga stöd till företag bidrar till ökad tillväxt och är samhällsekonomiskt lönsamma. Då det är stora belopp som avsätts för insatser på området anförde utskottet vidare att ordentliga underlag och effekt­utvärderingar bör ligga till grund för beslut, så att inte några möjligheter mis­sas på områden där medlen skulle kunna göra större nytta för innovation och entreprenörskap. Utskottet framhöll i sammanhanget vikten av att de me­del som fördelas genom Almis verksamhet, Tillväxtverket och Leader­projek­tet vid Jordbruksverket bör följas upp och effektutvärderas. Utskottet uttala­de att också stöden bör utvärderas utifrån samhällsnytta, och de stöd som inte bidrar till samhällsnyttan bör avvecklas.

Regeringen bedömde i mars 2020 tillkännagivandet som slutbehandlat (skr. 2019/20:75). Regeringen anförde att den sommaren 2017 gav Tillväxt­analys i uppdrag att lämna förslag på hur tillämpningar av metoder och modeller för utvärdering av offentliga insatser för innovation och företagande kan utvecklas så att bl.a. spridningseffekter täcks in bättre. Tillväxtanalys redovisade upp­draget i juni 2018. Regeringen framhöll att redovisningen bl.a. belyser frågan om utvärderingarnas syfte och konstaterade att det framgår att utvärderingar kan ha olika syften. De kan exempelvis genomföras för att utkräva ansvar men också för att öka lärandet. Regeringen påminde vidare att den i budget­propo­sitionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 Näringsliv) bl.a. anförde följ­an­de. Regeringen delar riksdagens syn på att oberoende effektut­vär­deringar är av stor vikt, framför allt när det gäller större insatser. Regeringen anser dock att utvärderingar i syfte att öka lärandet hos den genomförande myndigheten också är betydelsefulla. Regeringen anser därmed att utvärderingar kan göras även av de utförande myndigheterna, där det särskilt lämpar sig för utvär­de­ringens syfte och ambition. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att för­bättra förutsättningarna för utvärderingar och att återkomma till riksdagen med mer information om detta.

I sitt yttrande till konstitutionsutskottet om regeringens skrivelse (yttr. 2019/20:NU7y) anförde ut­skottet att det inte hade någon annan uppfattning än regeringen och att till­känna­givandet kunde anses vara slutbehandlat. Före­trädare i utskottet för Mode­raterna, Sverigedemokraterna och Kristdemo­kra­terna hade en annan uppfattning. I en avvikande mening anförde de att de visser­ligen ser positivt på de förslag som Tillväxtanalys tagit fram på hur tillämp­ningen av metoder och modeller för utvärdering av offentliga insatser för inno­vation och företagande kan utvecklas, men att detta inte kan anses vara likställt med att oberoende effektutvärderingar av statlig stöd till innovationer och före­tagande ska vara norm för stödgivande myndigheter. Att regeringen fram­håller att oberoende effektutvärderingar är av stor vikt menade de inte heller kan likställas med andemeningen i det aktuella tillkänna­givandet.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade våren 2020 förslag liknande de i motionerna 2020/21:1086 (M), 2020/21:3483 (M) och 2020/21:3500 (KD) om att de olika företagsstöden bör renodlas, förtydligas och utvärderas och att dagens stöd till entreprenörer bör reformeras (bet. 2019/20:NU12). Utskottet instämde med motionärerna att effektutvärderingar är viktiga. Utskottet noterade att reger­ingen, mot bakgrund av riksdagens tidigare tillkännagivande om oberoende effektutvärderingar av statliga stöd till innovation och företagande, har för avsikt att fortsätta att arbeta för att förbättra förutsättningarna för utvärderingar samt återkomma till riksdagen med mer information om detta arbete. Utskottet konstaterade också att Riksrevisionen vid tidpunkten genomförde en gransk­ning av effektutvärderingar av näringspolitiska insatser (dvs. den här aktuella granskningen). Utskottet konstaterade att riksdagen således skulle få anled­ning att återkomma till dessa frågor. Utskottet såg därför i nuläget inte behov av ett riksdagsuttalande och avstyrkte motionsyrkandena.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottets ställningstagande redovisas under följande rubriker:

      Regeringens skrivelse

      Företagsstödens utformning och utvärdering

      Vissa övriga frågor om det statliga stödet till innovation och företagande.

Regeringens skrivelse

Regeringen överlämnade skrivelsen Riksrevisionens rapport om effekt­ut­vär­de­ringar av näringspolitiken – bristande tillförlitlighet till riksdagen i april 2021. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning samt vidtagna och planerade åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekom­mendationer i granskningsrapporten. Utskottet noterar att Riksrevisionens över­gripande slutsats är att det finns betydande brister i den effekt­utvärdering av näringspolitiken som genomförts av myndigheterna under den granskade perioden, dvs. 2015–2018.

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att statens medel används på ett så ansvarsfullt och effektivt sätt som möjligt. För att säkerställa att sta­tens resurser effektivt bidrar till att uppnå målen är det nödvändigt att följa upp och utvärdera politiken. Statliga insatser inom näringspolitiken ska bidra till att uppnå det av riksdagen beslutade målet för näringspolitiken, nämligen att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Målet för näringspolitiken är formu­lerat på en över­gripande nivå och det är därför angeläget att det även finns tydligt formulerade specifika mål för olika insatser, i form av t.ex. stöd och program, och att det redan initialt finns en strategi för hur insatser ska följas upp och utvär­deras.

Som Riks­revisionen framhåller är det inte tillräckligt att effekt­ut­värder­ingar genom­förs utan de måste också hålla tillräckligt hög kvalitet för att vara tillförlitliga. Riksrevisionens granskning har pekat på att det finns behov av att fortsätta arbetet med att utveckla effektutvärderingar av statliga insatser inom näringspolitiken. Utskottet välkomnar rapporten och delar upp­fattningen att det är viktigt att goda effektutvärderingar används av reger­ingen, och även riksdagen, för att dra lärdomar om hur närings­politiken bäst bör utformas. Utskottet har i andra sammanhang påtalat att det är önskvärt att reger­ingen i resultat­redo­visningen till riksdagen än tydligare klargör effek­terna av utförda insatser. Samtidigt har utskottet uttryckt en förståelse för att infor­mation om effekter tar tid att sammanställa. Utskottet har även noterat att det pågår ett arbete med att utveckla resultatredovisningen till riksdagen (bet. 2020/21:NU1). Vidare har utskottet välkomnat att regeringen med införandet av delmål för näringspolitiken fortsatt att utveckla strukturen och redogörelsen för att tydliggöra sam­banden mellan mål, indikatorer och resultat (bet. 2019/20:NU1). Utskottet noterar att det också av skrivelsen framgår att såväl Regeringskansliet som övriga myndigheter kontinuerligt arbetar med att utveckla sina metoder och analyser för att bättre kunna redovisa uppnådda resul­tat, och att det pågått ett utvecklingsarbete efter den period som Riks­revi­sionens granskning omfattar.

I motionerna 2020/21:4051 (SD) yrkandena 2 och 4, 2020/21:4053 (KD) yrkandena 1 och 2 och 2020/21:4056 (M) yrkandena 1 och 2 efterfrågas fler konkreta förslag från regeringen och att den ska åter­rapportera till riks­dagen hur den avser att åtgärda de påvisade bristerna när det gäller till­förlitlighet i effektutvärderingar av näringspolitiken. Vidare anser motionär­erna att reger­ingen bör tydliggöra att Till­växt­verket och Vinnova ska samverka med Till­växt­analys för utvärderingar av effekter av näringspolitiska insatser.

I skrivelsen redogör regeringen för ett antal åtgärder som den har vidtagit och avser att vidta med anledning av Riks­revisionens granskning. Här kan bl.a. nämnas uppdraget till Tillväxtanalys att kart­lägga företagsfrämjande insatser, som ska redovisas hösten 2021. Vidare har Tillväxtanalys tilldelats ytterligare medel för att genomföra fler effektutvärderingar och för att utveckla en hel­täckande databas som stöd för utvärdering av offentliga insatser inom närings­politiken. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen uppger att frågan inte är slutbehandlad. Utskottet utgår från att regeringen kommer att återkomma till riksdagen om det pågående arbetet inom ramen för dialogen om resultat­redo­visningen för näringspolitiken, där effektutvärdering av insatser utgör en vik­tig del. Utskottet noterar också att regeringen i samband med att den slut­redovisade riksdagens tillkännagivande om oberoende effektutvärdering an­förde att den avser att återkomma till riksdagen med information om det fort­satta arbetet för att förbättra förutsättningarna för utvärderingar. Utskottet ser därmed inte något skäl för riksdagen att ytterligare agera i frågan.

När det gäller samverkan mellan Tillväxtverket respektive Vinnova och Till­växtanalys konstaterar utskottet att det i instruktionerna för respektive myn­dighet, som redogjorts för i det föregående, redan finns skrivningar som såväl stöder som påkallar detta. Ut­skottet ser därmed inte behov av att regeringen forma­liserar detta ytterligare i reglerings­breven till myndigheterna. Utskottet ser flera fördelar med att myndigheterna samverkar när det gäller utvär­deringar av näringspolitiken och att det bl.a. kan öka effektut­vär­der­ingarnas kvalitet. Ut­skottet välkomnar därför en ökad sam­verkan och noterar att reger­ingen avser att hantera rekommendationerna till myndig­heterna inom ramen för den ordi­narie myndighetsdialogen. Utskottet noterar också att de nämnda myndig­het­erna vid utskottets interna kunskaps­semi­narium om effekt­er av närings­politiska insatser, som genomfördes den 18 maj 2021, själva talade positivt om samverkan och såg möjligheter att utveckla denna ytter­ligare inom ramen för deras respektive uppdrag. Utskottet ser även positivt på den typen av särskilda uppdrag som Vinnova har fått i reglerings­brevet för 2021 enligt vilket mynd­igheten i dialog med Tillväxtanalys ska genomföra minst två utvärderingar av genomförda insatser. Utskottet menar att den typen av uppdrag kan främja en ökad samverkan också bortom upp­draget. Utskottet skulle därför även välkomna om Tillväxtverket framöver, när det finns utrym­me för det med hänsyn till myndighetens ökade arbets­uppgifter på grund av pande­min, får ett lik­nan­de uppdrag.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen lägger skrivelsen till hand­lingarna och avslår motionsyrkandena.

Företagsstödens utformning och utvärdering

I motionerna 2020/21:1086 (M) yrkande 6, 2020/21:3483 (M) yrkande 7 och 2020/21:3500 (KD) yrkande 33 förordas olika tillkännagivanden om att stöd till entreprenörer och innovation ska reformeras, att renodla och effekt­utvär­dera systemen för företagsstöd och att företagsstöden i ökad om­fattning bör effektutvärderas. Som framgår tidigare i detta betänkande av­styrkte utskottet liknande förslag våren 2020 (bet. 2019/20:NU12). Utskottet vill nu liksom då framhålla att det instämmer med motionärerna om vikten av att genomföra effektutvärderingar, vilket också framgår av utskottets ställ­nings­tagande om regeringens skrivelse i detta betänkande. Som tidigare redovisats i detta be­tänk­ande, och som utskottet också noterat i det nyss nämnda ställnings­tagan­det, pågår ett arbete på området i den riktning som efterfrågas i de aktuella motionerna. Här kan särskilt nämnas uppdraget till Tillväxtanalys att kartlägga företagsfrämjande insatser för att på så sätt skapa en bättre överblick över bl.a. de samlade stöden och ge förutsättningar för ändamålsenliga ut­vär­de­ringar. Utskottet noterar att uppdraget ska redovisas senast den 15 septem­ber 2021. Utskottet vidhåller därmed sin uppfattning att det i nu­läget inte finns något behov av ett riksdagsuttalande.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Vissa övriga frågor om det statliga stödet till innovation och företagande

I motion 2020/21:4051 (SD) yrkande 1 förordas att regeringen skyndsamt ska följa upp ett tidigare tillkännagivande från riksdagen om att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekono­miska stödet till innovation och företagande. Utskottet kan konstatera att reger­ingen våren 2020 bedömde tillkännagivandet som slutbehandlat (skr. 2019/20:75). Som tidigare redogjorts för i detta betänkande hade en majoritet i utskottet inte någon annan uppfattning än regeringen och utskottet ansåg därmed att till­känna­givandet kunde anses vara slutbehandlat (yttr. 2019/20:NU7y). Oaktat partiernas uppfattning i frågan om huruvida tillkänna­givandet borde ses som slut­behandlat eller inte ser utskottet inte något skäl för riksdagen att rikta ett för­nyat tillkännagivande till regeringen med den inriktning som föreslås i motio­nen.

I den nämnda motionen förordas vidare i yrkande 3 att regeringen ska åter­komma till riksdagen med förslag på en solnedgångsklausul eller en syste­mati­serad metod för utfasning av stöd utan bevisad effekt. Regeringen bör även enligt vad som anförs i yrkande 4 tydliggöra reg­lerings­breven för berörda myndigheter i linje med förslagen i Riksrevisionens rapport, vilket i denna del handlar om dels att Tillväxtanalys ska säkerställa att kvaliteten i myndighetens effekt­ut­värderingar höjs ytterligare, dels att myndigheterna beaktar att andra typer av utvärderingar och upp­följningar inte ska göra anspråk på att uttala sig om effekter och att deras syften och begränsningar bör kommuni­ceras tydligt. Utskottet vill med anled­ning av dessa förslag anföra följande.

Utskottet delar uppfattningen att statens medel givetvis inte ska gå till stöd som bedöms som verkningslösa. Detta konstaterande innebär emellertid inte att utskottet sluter upp bakom det aktu­ella förslaget om att stöd utan bevisad effekt ska fasas ut. Effektut­värde­ringar är tveklöst viktiga, men effektut­värder­ingar ställer särskilda krav och det kan därmed finnas fall där det inte är möjligt att utvärdera en insats i strikta termer av bevisad effekt. Vidare har många insatser långtidsverkan och ger därmed inte alltid upphov till omedel­bara effekter. Självklart ska statliga insatser följas upp och utvärderas uti­från upp­nådda resultat och deras samhälls­nytta. Uppföljningar och utvärderingar ska också kunna leda till att insatser avveck­las, men även till att de förfinas eller att nya insatser utvecklas utifrån de lär­domar som dras. Utskottet ser positivt på att regeringen i skrivelsen framhåller att vilka effekter statliga insatser leder till och möjlig­heten att värdera var statens insatser bedöms göra störst nytta är centralt för en god hantering av statens medel. Utskottet anser också att det finns behov av fler väl genomförda effekt­utvär­deringar. Sam­tidigt är det enligt utskottet inte önskvärt med en utveckling där endast insatser som bedöms kunna utvärderas i termer av bevisad effekt kan komma i fråga för statligt stöd, vilket utskottet menar det i förlängningen finns en risk för att det aktuella förslaget skulle kunna leda till. Utskottet är dock helt enig med motionärerna om vikten av att andra typer av utvärderingar och uppfölj­ningar inte gör anspråk på att uttala sig i termer av effekter och att deras syften och begräns­ning­ar bör kom­municeras tydligt. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen fram­håller att en del i det pågående förbättringsarbetet är ökad noggrannhet när det gäller användning av begrepp och metoder. Utskottet ser därmed inget behov av att tydliggöra detta eller rekom­menda­tionen om att Tillväxtanalys ska säkerställa att kvaliteten myn­dig­hetens i effekt­ut­värder­ingar höjs ytter­ligare i reglerings­breven utan förut­sätter att regeringen tar upp dessa aspekter av granskningen inom ramen för myndighetsdialogen.

Därmed avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Reservationer

1.

Regeringens skrivelse, punkt 1 (M, SD, KD)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:4051 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 4 i denna del,

2020/21:4053 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkandena 1 och 2 samt

2020/21:4056 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 1 och 2 samt

lägger skrivelse 2020/21:178 till handlingarna.

Ställningstagande

Vi välkomnar Riksrevisionens rapport som utgör ett viktigt underlag för riks­dagens fortsatta arbete i frågor som rör effektutvärderingar av näringspolitiska insatser. Vi kan konstatera att Riksrevisionen tidigare fram­fört kritik till reger­ingen för att ha brustit i utvärderingar av bl.a. företags­stöd. Även vi har vid flera tidigare tillfällen påtalat brister i detta avseende. Vi noterar att regeringen i skrivelsen anför att den avser att återkomma med åtgärder. Vi kan dock inte se att denna uttalade ambition åtföljs av någon tydligt formulerad plan. Reger­ingen bör därför ta fram fler konkreta förslag samt återrapportera till riksdagen hur den avser att åtgärda de påvisade bristerna när det gäller tillförlitlighet i effekt­utvärderingar av näringspolitiken.

Vi konstaterar att Riksrevisionen är tydlig med att det är angeläget att Till­växtverket och Vinnova får i uppdrag att samverka med Tillväxtanalys för ut­värde­ringar av effekter av näringspolitiska insatser. Vi noterar att regeringen i sin skrivelse nämner att rekommendationerna som Riksrevisionen ger till myn­­digheterna kommer att hanteras inom ramen för de ordinarie myndig­hets­dialogerna. Vi välkomnar detta, men menar samtidigt att regeringen även bör agera formellt för att säkerställa att så blir fallet och tydliggöra att en sådan samverkan ska äga rum i regleringsbreven till de berörda myndigheterna.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Riks­dagen bör även med det anförda lägga regeringens skrivelse till hand­lingarna.

2.

Företagsstödens utformning och utvärdering, punkt 2 (M, SD, KD)

av Lars Hjälmered (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mattias Bäckström Johansson (SD), Lotta Olsson (M), Tobias Andersson (SD), Camilla Brodin (KD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motionerna

2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 7 och

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 33 och

bifaller delvis motion

2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 6.

Ställningstagande

Systemet för företagsstöd har mött kritik bl.a. från statliga genomlysningar och forskning. Flera rapporter, t.ex. från forskningsinstitutet Ratio, pekar på att ut­växlingen är låg eller oklar. Systemet är diversifierat och svårt att överskåda. Med tanke på att omfattande medel varje år läggs på olika typer av företagsstöd anser vi att det krävs en högre ambitionsnivå när det gäller uppföljning av stö­d­en och säkerställande av kvalitet. För att effektivisera resursanvändandet och åstadkomma träffsäkerhet måste stöden i ökad omfattning utvärderas uti­från effekt och systemet bli mer överskådligt bl.a. genom att stöden renodlas och förtydligas.

Vi anser att stöden ska utvärderas utifrån deras samhällsnytta, och stöd som inte bidrar till samhällsnytta ska avvecklas. Stödgivande myndigheter bör for­mulera mål för sina program som är tydligt definierade, avgränsade och upp­följningsbara. Eftersom resurserna ska användas effektivt bör stödens effekt även prövas mot den beräknade effekten av andra åtgärder med mot­svarande syfte, som t.ex. sänkta ägarskatter och sänkt bolagsskatt.

De företagsstöd som finns hos Almi, Tillväxtverket och Jordbruksverket bör effekt­utvärderas och följas upp för att tillgodose att samhället får bästa möjliga utväxling för skattepengarna. Även andra företagsstöd, t.ex. låne­garan­tier samt stöd till forskning och utveckling, bör granskas och effektut­värderas i större utsträckning. Vi anser vidare att Sverige på EU-nivå bör verka för att regelverk för företagsstöd blir så tydliga som möjligt och utformas med utgångs­punkten att stöden ska vara en start på verksamheter som sedan ska bära sig själva. Det är också viktigt att de programunderlag som ska användas nationellt blir så användarvänliga som möjligt och bygger på mål och mät­barhet.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

3.

Vissa övriga frågor om det statliga stödet till innovation och företagande, punkt 3 (SD)

av Mattias Bäckström Johansson (SD), Tobias Andersson (SD) och Eric Palmqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2020/21:4051 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 3 och 4 i denna del.

Ställningstagande

Utgångspunkten för näringspolitiken måste vara att företagande och inno­va­tion utgör grunden för jobbtillväxt och välfärd. Vi har länge påtalat brister i det offentligas stöd till näringslivet. Utöver den här aktuella rapporten från Riks­revisionen har rapporter från såväl Tillväxtanalys som enskilda akade­miker och intresseorganisationer pekat på att effekten av olika offentliga när­ings­politiska stöd är svåra att mäta eller utvärdera. Här kan bl.a. Vinnovas inno­vationsstöd, statligt riskkapital samt EU-program nämnas. Vi menar att statliga företagsstöd i vissa situationer kan ha en roll att spela, men det är vik­tigt att statsmakterna och myndigheterna gör sitt yttersta för att utvärdera stöden och se till att skattebetalarnas pengar gör maximal nytta. Ett sätt att göra detta på är t.ex. att låta genomföra oberoende effektutvärderingar, vilket riksdagen i ett tillkännagivande tidigare har uppmanat regeringen att göra. Vi kan konsta­tera att regeringen inte följt detta och anser därför att riksdagen ska uppmana regeringen att skyndsamt följa upp och säkerställa att oberoende utvärde­ringar av effekten av statliga ekonomiska stöd till innovation och företagande blir norm. Vi vill vidare understryka att skattebetalarnas pengar inte ska förslösas och gå till stöd utan bevisad effekt. Detta menar vi är en viktig princip. Reger­ingen bör därför återkomma till riksdagen med förslag på en s.k. solned­gångs­klausul eller en systematiserad metod för utfasning av stöd utan bevisad effekt.

Vi har tidigare ställt oss bakom att regeringen i myndigheternas regle­rings­brev bör tydliggöra att Tillväxtverket och Vinnova i högre utsträck­ning ska anlita och/eller samverka med Tillväxtanalys. Vi anser att regeringen även där­utöver bör tydliggöra övriga rekommendationer från Riksrevisionen till myn­dig­heterna i de berörda regleringsbreven för att säkerställa att dessa om­händer­tas. Det gäller att Tillväxtanalys bör säkerställa att kvaliteten i myndighetens effektutvärderingar höjs ytterligare. Vidare bör myndigheterna beakta att andra typer av utvärderingar och uppföljningar inte ska göra anspråk på att uttala sig om effekter och deras syften och begränsningar bör kom­muni­ceras tydligt.

Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2020/21:178 Riksrevisionens rapport om effektutvärderingar av näringspolitiken – bristande tillförlitlighet.

Följdmotionerna

2020/21:4051 av Tobias Andersson m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska följa upp tidigare tillkännagivande från riksdagen om att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera fler konkreta förslag på hur man avser att åtgärda brister i tillförlitligheten i effektutvärderingar av näringspolitiken i enlighet med Riksrevisionens rekommendation och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en solnedgångsklausul eller en systematiserad metod för utfasning av stöd utan bevisad effekt och att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra regleringsbreven för berörda myndigheter i linje med förslagen i rapporten och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4053 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Tillväxtverket och Vinnova i uppdrag att samverka med Tillväxtanalys för effektutvärderingar av näringspolitiska insatser och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram konkreta förslag på hur man avser åtgärda bristerna gällande tillförlitlighet i effektutvärderingar och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:4056 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Tillväxtverket och Vinnova i uppdrag att samverka med Tillväxtanalys för utvärderingar av effekter av näringspolitiska insatser och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram konkreta förslag på hur man avser att åtgärda bristerna gällande tillförlitlighet i effektutvärderingen och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2020/21

2020/21:1086 av Josefin Malmqvist m.fl. (M):

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformerade stöd till entreprenörer och innovation och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3483 av Lars Hjälmered m.fl. (M):

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att renodla och effektutvärdera systemen för företagsstöd och tillkännager detta för regeringen.

2020/21:3500 av Camilla Brodin m.fl. (KD):

33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i ökad omfattning effektutvärdera företagsstöden och tillkännager detta för regeringen.